• No results found

Verksamhet. Grundskola (F-9), Fritidshem (F-5) Planen är giltig ett år och gäller under nedanstående period

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Verksamhet. Grundskola (F-9), Fritidshem (F-5) Planen är giltig ett år och gäller under nedanstående period"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap. 8 § skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans motREsultat diskriminering, trakasserier och annan kränkande

behandling. Alla elever ska garanteras en god utbildning i en trygg miljö.

Verksamhet Grundskola (F-9), Fritidshem (F-5)

Planen är giltig ett år och gäller under nedanstående period 2017-01-30 - 2018-02-1

Utvärdering av förra årets planerade åtgärder

Förankring av den årliga planen hos medarbetare, elever och föräldrar på fritids samlingar, elevråd och föräldraråd

Resultat: Planen förankras genom att vi går igenom innehållet samt arbetar aktivt med den under läsåret genom olika aktiviteter (Trygghetsvandringar, olika övningar, utvärderingar osv). På detta sätt har elever och medarbetare god kännedom om planen. Detta år har denna plan även förankrats på fritidshemmet genom att det har genomförts trygghetsvandringar. Personalen på fritidshemmet har även gått igenom Planen mot diskriminering och kränkande behandling med barnen/eleverna som går på fritidshemmet. Det behöver vara ett fortsatt arbete med att förankra denna plan hos

fritidshemmet genom att låta den ta aktivt plats i vardagen. Planen finns alltid tillgänglig för föräldrar och de informeras via veckobrev och vid eventuella händelser där vi följer planen. Planen finns även tillgänglig för samtliga då den finns i varje klassrum.

Använda planen i det dagliga arbetet när en situation uppstår ex i samtal med elever och/eller föräldrar.

Resultat: Detta görs kontinuerligt vid varje incident oavsett arbetslag, där vi är måna om att hänvisa till vårt sätt att arbeta med detta.

Avstämning i råden och i ansvarsgrupperna samt på fritidshemmet för att se att vi är på rätt väg.

Resultat: Detta har skett på olika sätt och i olika grad i ansvarsgrupperna där junior och minior har arbetat väldigt aktivt med detta och senior har lite mindre. Det har heller inte skett någon

avstämning med råden.Fritidshemmet har inte heller utvärderat den kontinuerligt.

Planens innehåll utvärderas tillsammans med Friends och elevråden samt med föräldrarådet Resultat: Planen har utvärderats aktivt med ansvarsgrupperna där friends har varit inkluderade.

Planen har inte utvärderats av föräldrarådet. Fritidshemmet har utvärderat innehållet.

Kvalitetsmätning med elever från år 4 och samtliga föräldrar

Resultat: Detta görs varje år och följs systematiskt upp av samtliga arbetslag och involverar såväl elever och föräldrar

(2)

Målmedvetet och kontinuerligt arbete med IUP -personlig utveckling- personligt ansvar, tydlighet och olikhet.

Resultat: På minior och junior har det arbetats aktivt med våra kärnvärden dock har begreppen inte använts på ett medvetet sätt och behöver bli synligare för eleverna. På senior har detta inte arbetats lika aktivt med och är där ett utvecklingsområde. Även Fritidshemmet behöver utveckla detta då de inte heller på ett medvetet sätt arbetar med detta.

Uppstartsperioden - varje termin startar med 4 veckor där elever och pedagoger tillsammans arbetar fram förhållningssätt, strukturer och gruppstärkande övningar.

Resultat: Detta har varje arbetslag gjort. Senior behöver nästa år lägga mer fokus på strukturer. Till nästa år vill vi även att Fritidshemmet inleder med en uppstartsperiod.

Väl förankrade ordningsregeler:

Resultat: Detta har samtliga arbetslag. Ordningsreglerna förankras och följs upp kontinuerligt under läsåret av såväl medarbetare, elever och föräldrar. Fritidshemmet hade ett fritidsråd där de

tillsammans utarbetade vilka ordningsregler som ska gälla på fritidshemmet. Dessa sattes upp jämte planen mot diskriminering och kränkande behandling.

Pågående samtal, både individuellt och i grupp, om vår värdegrund och vårt gemensamma förhållningssätt.

Resultat: Detta sker såväl strukturerat och behovsstyrt kontinuerligt under läsåret i samtliga arbetslag. Fritidshemmet skulle kunna utveckla systematiken kring hur dessa samtal förs. Även på senior skulle en systematik behöva användas.

Dagliga samlingar och/eller längre pass i ansvarsgruppen där alla blir sedda och lyssnade till.

Resultat: Detta gör vi i samtliga arbetslag.

Grupperna arbetar med samarbetsövningar och värderingsövningar.

Resultat: Detta görs i samtliga arbetslag under uppstartsperioder och även kontinuerligt under veckorna utifrån behov.

Vår lärmiljö, öppna ytor så att alla blir sedda.

Resultat: Under sommarlovet 2016 byggdes det om på skolan vilket innebar att de öppna ytorna begränsades till de olika arbetslagen. Detta har varit mycket gynnsamt för eleverna och deras uppfattning av att känna sig trygga. De öppna ytorna finns kvar inom varje arbetslag och

klassrummen består av glasrutor som gör att samtlig personal och elever har god insyn och upplever sig sedda.

Rådsarbetet - demokrati och delaktighet

Resultat: Vi har haft gruppråd, miniorråd, juniorråd, seniorråd samt elevråd varannan vecka. Detta läsår har vi även startat upp ett fritidsråd.

Uppföljning av rådsprotokoll

Resultat: Rådsprotokollen läses upp under gruppråden samt finns tillgängliga för vårdnadshavare, elever och medarbetare på SchoolSoft. Representant från ledningsgrupp tar emot protokoll och tar vidare de frågor som behöver tas upp i skolans ledningsgrupp, arbetslag.

Friendsarbete - utbildade kompisstödjare träffas regelbundet, Friendsdagar

Resultat: Friendsrepresentanterna är inte utbildade. De fungerar som kompisstödjare och träffas

(3)

varannan vecka. Det som tidigare hette Friendsdagar har bytts ut mot Kulturdagar och genomförs i tvärgrupper från F-9 en gång per termin. Friendsrepresentanter har under dessa dagar olika uppdrag.

Samarbete mellan lagen för att skapa gemenskap och trygghet; Aktivitetsdagar, Luciatåg, Äventyr

Resultat: Äventyr planeras i minior och där involveras junior- och seniorelever som statister eller skådespelare i äventyret. Luciatåget genomförs av elever i åk 2 och 8 och ses i tvärgrupper med elever från F-9. FN-dagen firas gemensamt av elever från F-3. Samarbetet mellan fritidshemmet och skolan har blivit bättre dock saknas det en struktur och systematik kring samarbetet.

Pedagogisk lunch

Resultat: Den pedagogiska lunchen fungerar bra i minior, junior och på fritids men behöver utvecklas på senior. Ofta kommer eleverna långt innan pedagogerna för att äta lunch vilket kan skapa oro och oreda i matsalen.

Utemiljön/skolgården - öppen med rastvärdar

Resultat: Vi har alltid rastvärdar ute bland eleverna samt en rastvärd bland de elever som är inomhus. Utifrån behov är rastvärdarna utplacerade på speciella positioner på skolgården. Är rastvärden inte på sin position kan det skapa oro och förvirring bland eleverna. Även då vi har vikarier kan det finnas brister i rastvärdsskapet.

Elevhälsoarbete: Ett elevhälsoteam med rektor, specialpedagoger, skolsköterska, psykolog, kurator samt berörd ansvarspedagog. Utöver detta träffas rektor specialpedagog och

speciallärare. Aktuella elevvårdsärenden tas upp på arbetslagsmötet varje vecka. Rapport till EHT vid behov.

Resultat: Elevhälsan har gått från att träffas var tredje vecka till att träffas varje vecka. Skolpsykolog är med var 4:e vecka.

All skolpersonal agerar om någon uppvisar ett oönskat eller oacceptabelt beteende. All personal har ett gemensamt ansvar för alla elever på skolan. “Alla elever är allas elever”.

Resultat: All personal förväntas agera vid oönskat beteende och detta görs till mycket stor del på skolan. Förskoleklass och minior tar tag i allt oönskad beteende hos sina barn och elever. Nästan all personal säger till även övriga elever dock finns det någon/några medarbetare som inte vågar säga till äldre elever fullt ut. Juniorpersonal tar tag i de incidenter som dyker upp direkt såväl små som stora och även där säger de flesta till alla elever vid oönskat beteende. Seniorpersonal agerar olika vid oönskat beteende. Några säger till och agerar fullt ut såväl med elever i senior som även andra elever på skolan och en del inte. Detta är för skolan ett utvecklingsområde.

(4)

Främjande del

”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)

Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet

Vi lyfter likheter och olikheter mellan individer och inte utifrån vilken könstillhörighet, könsidentitet, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Vi lägger vikt vid den personliga utvecklingen och vill skapa ett klimat bland eleverna där olikhet är något positivt och där man vågar stå för den man är. Detta gör vi genom:

uppstartsperioden där vi lyfter diskrimineringsgrunderna och arbetar med dem på olika sätt för att göra eleverna medvetna om dem, om hur samhället ser ut med alla dess olikheter.

inte låta några kränkande kommentar får gå obemärkta förbi i det kontinuerliga dagliga arbetet.

arbete i ansvarsgrupperna med ex. värderingsövningar, diskussioner utifrån en film eller en aktuell händelse.

ämnesundervisningen i ex. samhällskunskap och biologi.

Kön: att någon är kvinna eller man

Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön

Främjande åtgärder:

Alla elever oavsett kön eller könsöverskridande uttryck behandlas lika och erbjuds lika möjligheter. I vårt SYV-arbete under året strävar vi efter att ge eleverna förebilder av båda kön inom olika

yrkeskategorier på ett sätt som inte befäster stereotypa könsroller. Eleverna får se filmer där barn i deras egen ålder berättar om att de exempelvis är födda som flickor men känner sig som pojkar. Vi tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen och bevakar könsstereotypt innehåll i bland annat undervisningsmaterial och medier. Vi arbetar medvetet med att problematiser stereotyper. Vi gruppindelningar, placering i klassrum mm försöker vi ha en balans mellan antalet killar och tjejer. I olika gruppsamtal varierar vi mellan att blanda killar och tjejer samt att ha könshomogena gruppsamtal.

Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande

Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister

Främjande åtgärder:

Alla elever behandlas lika oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och erbjuds

(5)

lika möjligheter. Pedagogerna är förebilder genom att visa att de behandlar alla lika oavsett etnisk tillhörighet eller religion och tydliggör på detta sätt läroplanens grundläggande värden och innehållet i diskrimineringslagen. Läroplanens grundläggande värden är ett naturligt inslag i den dagliga

verksamheten. I biblioteket finns litteratur på flera olika språk samt att det ska finnas något för allas intresse

Funktionsnedsättning : varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Främjande åtgärder: Alla elever behandlas lika oavsett eventuellt funktionsnedsättnnig och erbjuds lika möjligheter och stöd utifrån behov och förutssättningar. Genom medvetna, systematiska och kontinuerliga samtal kring olika former av funktionsnedsättning under bland annat morgonsamlingar tydliggör pedagogerna läroplanens grundläggande värden och innehållet i diskrimineringslagen.

Läroplanens grundläggande värden är ett naturligt inslag i den dagliga verksamheten.

Ansvariga: arbetslagen

Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning

Främjande åtgärder: Alla elever behandlas lika oavsett sexuell läggning och erbjuds lika möjligheter och stöd utifrån behov och förutssättningar. Pedagogerna bemöter alltid nedsättande kommentarer eller fördomar kring sexuell läggning och diskuterar med eleverna och tydliggör på detta sätt

läroplanens grundläggande värden.

Ansvariga: arbetslagen

Ålder: uppnådd levnadslängd

Främjande åtgärder: Alla elever behandlas lika oavsett ålder och erbjuds lika möjligheter och stöd utifrån behov och förutsättningar. Genom sitt sätt att lyssna, tilltala och bemöta elever visar pedagogerna att alla har rätt att exempelvis uttrycka sina tankar och visas samma respekt oavsett ålder. Det förs medvetna, systematiska och kontinuerliga samtal kring ålder under bla

morgonsamlingar tydliggör pedagogerna läroplanens grundläggande värden är ett naturligt inslag i den dagliga verksamheten.

Ansvariga: arbetslagen

Främjande åtgärder för tillgänglighet: Skolan är utformad så att det finns stora öppna ytor som är tillgängliga för alla oavsett funktionshinder. Skolan har två plan med tillgång till hiss från plan ett till plan två. Utöver detta finns det även toaletter på båda planen som kan tillmötesgå samtliga elever oavsett funktionshinder.

Generella främjande åtgärder för att främja allas lika värde och trygghet:

Minior

Vi pratar kontinuerligt i grupperna om planen och vart de kan vända sig och hur gången i EHT

(6)

är. EHT har uppmärksammats även på miniorrådet och representanterna har fått berätta för sina kompisar i de olika ansvarsgrupperna om de personer som sitter med i EHT och vad deras roll i är.

Egna leksaker stannar hemma, gäller även bollar.

Fotbolls-schema.

Spelregler.

Pedagog i hallen på morgonen.

Alla pedagoger följer sin ansvarsgrupp ner till hallen klockan 14.00 och ser till att de tvättar sig eller kommer ut.

Vi har alltid en pedagog i omklädesrummet.

Junior

Förutbestämda grupper vid grupparbeten

Alla har en bestämd placering i varje klassrum

Gruppsamtal och värderingsövningar kring sociala medier

Friends-presentation i klasserna

Det finns en vuxen vid fotbollsplan som delar in lagen och arbetar med fairplay Senior

Gruppsamtal och värderingsövningar gällande sociala medier och annat

Vuxen i hallen vid skolstart

Vuxen finns närvarande vid omklädningsrummen

Vi hälsar på varandra (elev/elev, elev/pedagog, pedagog/pedagog)

Vi tar varandra i hand med våra elever varje morgon och eftermiddag

(i beter oss mot andra som vi själva vill bli bemötta) Fritidshemmet

Vi pratar kontinuerligt i grupperna om planen och vart de kan vända sig och hur gången i EHT är.

Går igenom vad EHT är och vilka som finns med där.

Egna leksaker stannar hemma, gäller även bollar.

Ordningsregler för fritidshemmet upprättas.

Fritidsrådet träffas kontinuerligt.

Under frukost har vi en personal som möter upp i matsalen,en personal som följer med barnen ner till matsalen och en personal som stannar kvar uppe med de som inte ska äta.

Klockan 7.50 går en personal ut och möter alla barn som ska ut på rast.En personal följer med f-barnen och en är med i hallen.

Klockan 14.00 går två personal ut för att möta barnen på skolgården.Under mellis har vi 5 tysta minuter , för att få en tystare matsituation.

Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

(7)

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.

Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra

omständigheter av betydelse.

Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms,

- om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra

- våld, som slag, sparkar, knuffar och hot

Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.

(8)

Förebyggande del

”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)

Planerade åtgärder läsåret 2017/2018 utifrån resultatet av kartläggningarna

Minior

Utifrån “trygghetsblanketten” som lämnats ut inför utvecklingssamtalen samt de diskussioner som förts kring planen mot diskriminering och kränkande handling ser vi att eleverna känner sig trygga på skolan. Dock så upplever eleverna att vuxna som rastvaktar på gården pratar med varandra och inte uppmärksammar eleverna fullt ut. Det är något som även vi vuxna ser och behöver åtgärda.

Vi pratar kontinuerligt i grupperna om planen och vart de kan vända sig och hur gången i EHT är. EHT har uppmärksammats även på miniorrådet och representanterna har fått berätta för sina kompisar i de olika ansvarsgrupperna om de personer som sitter med i EHT och vad deras roll i är.

Utifrån kartläggningen kommer följande åtgärder att genomföras under året:

Friends har inte presenterat sig för eleverna på minior, vi ser gärna att de gör det.

Rastvärdskapet förtydligas så att de vuxna ute på rasten uppmärksammar eleverna. Detta genom….

“Nollbyten” mellan idrottspassen så att vi bara har en grupp i taget i omklädningsrummet.

Junior

De platser som framkom som otrygga under utvärderingen var

tamburen (trångt, äldre elever är läskiga) - Vi följer med eleverna ner till hallen då skolan slutar. Vi upplever dock att det fortfarande är för trångt i hallen för att det ska kännas tryggt för eleverna.

vissa toaletter (några lås är tröga, andra är lätt att låsa upp utifrån) - Vi ser över låsen på samtliga toaletter

omklädningsrummen (hög ljudnivå) - Vi har tidigare haft en vuxen i omklädningsrummet men detta tycker inte eleverna känns bekvämt. Vi arbetar därför med kulturen i

omklädningsrummen genom samtal och diskussioner på idrottslektionerna

bakom skola (för där är inte så många elever) - Vi har en ordningsregel som säger att

eleverna inte ska vistas bakom skolan. Rastvärden tar ett varv runt baksidan för att se att det inte är några elever där.

matsalen (när seniorerna kommer, få seniorpedagoger nere vid lunchen) - Vi behöver se till att seniorpedagogerna går och äter pedagogisk lunch med sina elever.

parkeringen (vid hemgång är det många bilar) - Vi påminner föräldrarna i veckobreven om att köra lugnt och försiktigt på parkeringen vid hämtning och lämning

pingisbordet åk 6 (tråkiga attityder) - Vi delar upp eleverna så att de får spela pingis olika dagar och därför blir färre vid pingisbordet. Vi pratar i ansvarsgruppen om hur man kan hantera förlust/vinst vid pingisbordet

I utvärderingen av de främjande åtgärder vi har framkom att eleverna tycker de åtgärder vi använder är bra och bör vara kvar. Vi hade tidigare alltid en vuxen i omklädningsrummet på idrotten men detta ville eleverna ändra enligt ovan. Eleverna kunde se att de förebyggande handlingar vi planerat föregående år var genomförda på ett bra sätt (nya toaletter till junior, värderingsövningar,

(9)

gruppsamtal och föreläsning om sociala medier, bättre kommunikation mellan elever och kökspersonal)

Vi pedagoger anser att följande behöver läggas till utifrån vår kartläggning:

Ett mer återkommande arbete under året kring sociala medier på olika sätt

Utvärdera och prata om Planen mot diskriminering och kränkande behandling oftare tillsammans med eleverna

Senior

Utifrån kartläggningen kommer följande förebyggande åtgärder att genomföras under året

Pedagogisk lunch - alla seniorpedagoger äter lunch samtidigt som eleverna i matsalen

Återkommande samtal i grupperna kring jargong och respekt Fritidshemmet

Utifrån kartläggningen kommer följande förebyggande åtgärder att genomföras under året:

Erbjuda barnen mer styrda aktiviteterna på fritids.

Grupperna som skall städa förrådet kommer bli indelade i blandade åldrar för att skapa gemenskap samt att de yngre kan lära av de äldre.

De äldre barnen skapar aktiviteter till de yngre.

Fritidspersonalen ska bli mer synliga och tillgängliga för barnen vid utomhusaktiviteter.

Vi ska ha trygghetsvandring varje år.

Vi går igenom planen mot diskriminering och kränkande behandling med barnen.

Så här har barn/elever, personal och vårdnadshavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Grundskolan & fritidshemmet

Utvecklingssamtal - Under samtalen har elever och föräldrar fått berätta om hur det fungerar med kompisrelationer, på raster, om de känner sig trygga och trivs i skolan.

Trygghetsblankett - Lämnades till miniorernas elever och föräldrar under utvecklingssamtalen

Trygghetsvandring - Rektor, skyddsombud, elevråd och Friends går tillsammans en vandring genom skolans område, såväl inne som ute, för att få möjlighet att visa vilka platser som är trygga respektive otrygga.

Utvärdering i ansvarsgrupp eller fritidshem grupper - Föregående års plan har utvärderats i samtliga ansvarsgrupper av eleverna och sammanställts av ansvarspedagogen

Utvärdering av medarbetare - Föregående års plan har utvärderats i samtliga arbetslag

Så här kommer vi att utvärdera årets planerade åtgärder

Årets planerade åtgärder kommer att utvärderas periodvis (6 gånger per läsår) av varje arbetslag i ett dokument på Google Drive som är gemensamt för alla på skolan.

(10)

Åtgärdande del

Verksamhetens rutiner för att tidigt och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Upptäcka:

Rastvaktsschema ute och inne utifrån elever och pedagogers input kring vart det behövs

Friendsmöte på Junior och Senior, varannan vecka

Gruppråd var fjortonde dag

Elevråd var fjortonde dag

Daglig samling med ansvarsgrupp och ansvarspedagog

Utvecklingssamtal två gånger per termin

Pedagogerna är med eleverna hela dagen

Socialpedagog som rör sig bland eleverna hela dagen

Arbetslagsmöten med en stående punkt för elevärenden

Kapprumsvärdar varje morgon

EHT- möten varje vecka

Periodvisa utvärderingar i arbetslaget med en stående elevhälsopunkt där det pratas om hur grupperna fungerar och orsakerna till detta samt eventuella insatser. Även specialpedagog och speciallärare är med vid dessa tillfällen.

EHT lyfter elever som behöver stöd och hjälp i att klara skolan.

Frånvaro följs upp av ansvarspedagog, rektor och EHT där orsaker till frånvaron utreds.

Dokumentera:

Den vuxna som varit inblandad i en situation där det skett en incident eller upplevd kränkning dokumenterar händelsen

Dokumentationen sker i egen samtalslogg samt blanketten “anmälan till rektor”

Ansvarspedagog fyller i blanketten “närvaro” efter varje period.

EHT ser över all frånvaro och dokumenterar i EHT- protokoll.

alla EHt möten protokollförs, skolsköterska är sekreterare.

Skolsköterska som ringer angående frånvaro dokumenterar i PMO och EHT protokoll.

Samtliga råd för anteckningar

samtliga elever har Vittraböcker där deras utveckling dokumenteras varje vecka

arbetslagsmöten dokumenteras i google drive varje vecka

periodvisa utvärderingar dokumenteras i varje arbetslags handlingsplan via google drive

Rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av åtgärder om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra

barn/elever

Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen.

Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er:

(11)

1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.

2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen, ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.)

3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor.

4) Åtgärder vidtas vid behov.

5) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan.

6) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis

- delade rasttider för olika elever/elevgrupper

- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg

Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan.

7) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas, efter utredning, en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis

- tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet

- tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter)

Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat.

Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder.

Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder.

Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.

8) Blanketten “Uppföljning av anmälan till rektor” görs av den som gjorde anmälan för att beskriva hur uppföljningen har gått till och om ärendets anses vara avslutat. Blanketten “Uppföljning av anmälan till rektor” lämnas till EHT.

(12)

Rutiner för anmälan, utredning och utvärdering av åtgärder om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag.

2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.

3) Om barn/elev känner sig kränkt av rektor/förskolechef, ansvarar verksamhetschef för utredningen.

4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.

References

Related documents

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att