Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör

(1)

Jämlik vård och hälsa i Västmanland

Lennart Iselius

Hälso- och sjukvårdsdirektör

(2)

Varför fokus på jämlik vård?

• Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i

Västmanland

• Skillnaderna kommer att fortsätta öka

om inte åtgärder vidtas

(3)

Det socioekonomiska perspektivet:

Hälsoklyftorna har ökat mer i Västmanland än i hela riket de senaste 10 åren

antal döda/100 000

3 0 50 100 150 200

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

* Värdet för år T avser medelvärdet för år T, T-1 och T-2.

Not: Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet avser antalet dödsfall som orsakas av sjukdomar eller olyckor som bedöms kunna åtgärdas hälsopolitiskt. Hit räknas dödsfall orsakade av lungcancer, matstrupscancer, levercirros och motortrafikolyckor.

Källa: Socialstyrelsen, Sirona analys

Eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning

Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet i Västmanland

0 50 100 150 200

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet i Sverige

:

(4)

Psykiatriperspektivet:

Psykiatriska patienter i Västmanland konsumerar mer somatisk vård än övriga befolkningen

4

* Avser personer som vårdats i psykiatrin och/eller fått en psykiatrisk huvuddiagnos (F04-F99) under 2011 och 2012 (17 960 st).

Not 1: Siffrorna är åldersstandardiserade till Västmanlands befolkning.

Not 2: Undvikbar slutenvård avser vårdtillfällen som orsakas av utvalda sjukdomstillstånd som bedöms kunna undvikas inom slutenvården. Detta mått innefattar både kroniska tillstånd (till exempel anemi, diabetes och kärlkramp) samt akuta tillstånd såsom blödande magsår, epileptiska krampanfall etc.

Källa: LTV Vårddata, SCB,

2,81

0,43

Övriga befolkningen Psykiskt sjuka*

0,84

0,08

36

9 Antal planerade somatiska

öppenvårdsbesök per person

Antal akuta somatiska

öppenvårdsbesök per person

Antal undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per 1 000 personer

x 6,5 x 10,5 x 4,0

(5)

Psykiatriperspektivet:

Patienter i Västmanland med psykiska diagnoser har betydligt högre dödlighet än övriga

antal döda/100 000

5

Not 1: Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet avser antalet dödsfall som orsakas av sjukdomar eller olyckor som bedöms kunna åtgärdas hälsopolitiskt. Hit räknas dödsfall orsakade av lungcancer, matstrupscancer, levercirros och motortrafikolyckor.

Not 2: Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet avser antalet dödsfall som orsakas av sjukdomar som bedöms kunna åtgärdas med medicinska insatser, genom tidig upptäckt och behandling. Hit räknas dödsfall orsakade av exempelvis stroke, diabetes och livmoderhalscancer.

Källa: Socialstyrelsen

130

66 Hela befolkningen Psykiskt sjuka**

132

59

178

23 Hälsopolitiskt

åtgärdbar dödlighet

Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet

Självmord***

x 2,0 x 2,2 x 7,7

(6)

Västmanlands hjärtpatienter har sämre resultat än rikssnittet på flera indikatorer

1,1 1,0 1,1

Bästa landsting

11,2

10,2

Riket

12,7

11,6

Västmanland

12,9

11,8

Ny infarkt eller död i

ischemisk hjärtsjukdom*

/100 000 (rank 14/21 )

13 12

10 20

Riket

7

Bästa landsting

17

8

Västmanland

21

9

Död eller återinskrivning efter vård hjärtsvikt* % (rank 17/21)

* Baserat på kvoter från Öppna Jämförelser 2010

Källa: Öppna jämförelser 2013, Öppna Jämförelser 2010

Återinskrivna Döda

Ny infarkter Döda

6

(7)

Västmanland har bland de högsta andelen rökande gravida i landet, och andelen har inte minskat de senaste 10 åren

2012, procent, gravida som röker minst 1 cigarett/dag i graviditetsvecka 30-32

1,9 2,0

2,4 2,5

2,8

4,7 4,7

5,1 5,2

5,3 5,3 5,4

5,5 5,9

6,3 6,3 6,4

6,7 7,1

7,2

Skåne

Västernorrland Örebro

Halland Blekinge Dalarna Kalmar Västmanland Södermanland Gotland Gävleborg

Värmland Västerbotten Uppsala Jämtland Norrbotten Stockholm Jönköping Kronoberg Västra Götaland Östergötland

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003

Källa: Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn, 2013, Socialstyrelsen

7

(8)

Andel rökande gravida skiljer sig väsentligt inom Västmanland

Andel rökande gravida, 2011

2 7 8

9 10

10 11

11

15

23 Arboga Skinnskatteberg

Köping Fagersta Surahammar

Västerås Kungsör Norberg Sala Hallstahammar

Källa: FHI

X 11,5 8

(9)

Hälsoekonomisk analys

9

(10)

Metodik för analys av grupper för riktade hälsoprogram

1

2

3

4 • Grupp 1

• Grupp 2

• Grupp 3

• Grupp 4

• Grupp 5

• Grupp 6

• Grupp 7

• Grupp 8

• Grupp 9

• Grupp 10

Hälso- ekonomisk

analys

Exempel på relevanta grupper

• Psykiskt sjuka med stora somatiska behov

• Rökande gravida

• Diabetespatienter

• Hjärtsviktspatienter

• Ökande problematik

• Väl avgränsad grupp

• Landstinget äger problematiken

10 • Stora kostnader

• Resursåtgång/effekt

• Tidsperspektiv till effekt

Exempel på kriterier

(11)

Analysen fokuserar på de hälsoekonomiska kostnaderna av ojämlikhet för landstinget och individen

Källa: Sirona analys

Kostnader för staten och samhället i

stort

Kostnader för landstinget

Kostnader för kommunen

Kostnader för individen

Inkluderat i analysen Ej inkluderat i analysen

Kostnader relaterade till

ojämlikheter inom vård och

hälsa

Direkta kostnader

Indirekta kostnader

Direkta kostnader

Indirekta kostnader

Direkta kostnader

Indirekta kostnader

Direkta kostnader Indirekta kostnader

Kvalitetskostnader

• Sjuklön och sjukpenning

Intressen t Typ av kostnad Exempel på kostnader

• Uteblivna arbetstimmar

• Omsorgsinsatser

• Uteblivna skatteintäkter

• Patientavgifter

• Uteblivna inkomster

•Försämrad livskvalitet

•Vårdproduktion

•Uteblivna skatteintäkter

11

(12)

Kostnader som inkluderas i hälsoekonomisk analys

Direkta kostnader

för LTV

Indirekta kostnader för

LTV

Kvalitets- kostnader för

individen

Specialiserad öppenvård Slutenvård

Läkemedel (uthämtade)

Övriga direkta kostnader

Somatisk Psykiatrisk

Utvalda sjukdomsgrupper Övrigt

Cancer Hjärt/kär l

Kroniska lungsjukdomar Diabetes

Primärvård

Undvikbar Ej undvikbar

Skattebortfall dödsfall

Skattebortfall anhöriga

Åtgärdbara dödsfall Övriga dödsfall

Hälsopolitiskt Sjukvårdsrelaterat Självmord

Förtida dödsfall

Försämrad livskvalitet

Åtgärdbara dödsfall Övriga dödsfall

Hälsopolitiskt Sjukvårdsrelaterat Självmord

Utvalda sjukdomsgrupper Övriga orsaker

Cancer Hjärt/kärl

Kroniska lungsjukdomar Diabetes

Kostnader relaterade till

ojämlikheter inom vård och

hälsa

Inkluderat i analysen Ej inkluderat i analysen

Källa: Sirona analys

Skattebortfall sjukfrånvaro

Akut Elektiv Akut Elektiv

12

(13)

Uppskattning och prioritering av existerande

hälsokostnader relaterat till ojämlik hälsa och sjukvård per individ

Första upp- skattning av möjlighet till

förbättring

Hög Låg

0 500 1 000 10 000 kr per

år/individ 3 000

2 000 Riktade

insatser för psykiatriska

patienter

Riktade insatser för

särskilda socioekonom -iska grupper Riktade

livsstils- insatser (fokus på

män)

Förbättringspotential

Riktade insatser för

rökande gravida

Riktade insatser mot fetma

Riktade insatser mot rökning

Riktade insatser mot psykisk

ohälsa (fokus på

kvinnor)

Riktade insatser för

förbättrad diabetes

vård Hög

Låg

Hög potentiell effekt och relativt enkelt att förbättra Lägre potentiell effekt men

relativt enkelt att förbättra

Hög potentiell effekt men svårt att förbättra Lägre potentiell effekt och

svårt att förbättra

• Y-axeln illustrerar hur stor

möjligheten att genomföra åtgärder är

• X-axeln illustrerar hur stor

förbättrings- potentialen i form av direkta och indirekta kostnader är

• Förbättringspotent ialen uppskattas till 0 - 50 % givet grupp och kostnadspost

• Här visas den totala förbättrings- potentialen per individ

13 Riktade insatser för

förbättrad hjärtvård

ILLUSTRATIVT

* Direkta och indirekta kostnader. Möjligt att reducera dessa genom relevanta insatser Källa: Sirona analys

(14)

Vidare arbete med att skapa integrerade hälsoprogram för jämlik vård

Direkt patientkontakt

Riskscoring och behovsanalys för preventiva

insatser 1

Utvärdering och utveckling av riktlinjer, inkl.

vårdprogram 4

Samarbetsformer och ersättnings- modeller inom vårdkedjan

5 Utveckling av skräddarsydda interventioner

3 Samarbetsformer och ersättnings- modeller mellan olika parter 6

Sätta mål och genomföra

uppdragsstyrning 2

14

(15)

Kriterier – Framtagande av indikatorer

• Ett fåtal indikatorer (6-8 per förvaltning/enhet)

• Fokus på resultatindikatorer

• Inga extra rapporteringskrav tillkommer

• Enkelt att få in i befintlig struktur för uppföljning

• SMARTA indikatorer (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsbundna)