SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen samverkansråd Eva Johansson (C), ordförande Carin Högstedt (V), vice ordförande

(1)

1(22)

Tid och plats C-salen kl. 13:30 – 16:00 Beslutande

Ledamöter

Ledamöter HSV

Eva Johansson (C), ordförande Carin Högstedt (V), vice ordförande

Kennerth Björn, föreningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning i Växjö (FUB)

Kerstin Jacobsson, Hjärt- och lungsjukas lokalförening i Växjö (HLR) Tomas Johansson, Handikappades Lokalförening i Växjö (DHR) Doris Wall, Reumatikerföreningen (R)

Övriga närvarande

Ersättare HSV Torvald Erlandsson, Dövas förening i Kronobergs län (SDR) Roland Karlsson, Handikappades Lokalförening i Växjö (DHR) Tjänstemän Carina Elmefall, kanslichef

Övriga Denice Sigvardsson (M), politisk samordnare Justering

Justerare Carin Högstedt (V)

Plats och tid Kommunledningsförvaltningen Justerade paragrafer §§ 16 - 25

Underskrifter

Sekreterare ………

Helen Karlsson Jacobsson

Ordförande ………

Eva Johansson

Justerare

………

Carin Högstedt (V)

(2)

2(22)

(3)

3(22)

Bevis om anslag av protokoll

kommunstyrelsen samverkansråds protokoll från sammanträdet 2015-03-23 är justerat Anslagsdag 2015-04-15

Anslaget tas ner 2015-04-30 Förvaringsplats för

protokollet Kommunledningsförvaltningen

Den som vill överklaga ett beslut ska göra det skriftligt inom tre veckor från anslagsdagen

Underskrift

………

Helen Karlsson Jacobsson

(4)

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4(22)

Förteckning över kommunstyrelsen samverkansråd ärenden 23 mars 2015

§ 16 Dnr 2923-70

Justering av protokoll ... 5

§ 17 Dnr 2924-33

Diskussionspunkt om revideringen av mångfaldsprogrammet. ... 6

§ 18 Dnr 2924-54

Rapport från studiebesöket i Kosovo 16 - 20 mars 2015 ... 10

§ 19 Dnr 2015-00002

Sekreterares uppdrag från föregående sammanträde ... 13

§ 20 Dnr 2015-00001

Redovisning av pågående uppdrag 2015 ... 14

§ 21 Dnr 2015-00005

Enkäter 2015 från Myndigheten för delaktighet ... 16

§ 22 Dnr 2014-00018

Funka För Livet 2016 ... 17

§ 23 Dnr 2014-00005

Sammanträdesdatum för 2015 ... 18

§ 24 Dnr 2923-72

Rapport från ledamöter ... 19

§ 25 Dnr 2923-73

Övriga frågor ... 21

(5)

5(22)

§ 16 Dnr 2923-70

Justering av protokoll

Kommunstyrelsen samverkansråds beslut

Kommunstyrelsens samverkansråd utser Carin Högstedt (V) att justera dagens protokoll.

(6)

6(22)

§ 17 Dnr 2924-33

Diskussionspunkt om revideringen av mångfaldsprogrammet.

Kommunstyrelsens samverkansråd tackar Suzana Mocevic för informationen och ser fram emot att få det nya mångfaldsprogrammet på remiss.

Bakgrund

Mångfaldssamordnare Suzana Mocevic informerar om arbetet med revideringen av Växjö kommuns mångfaldsprogram.

Information

Växjö kommuns nuvarande mångfaldsprogram gäller till september 2015, till dess att ett nytt tagits fram. Revideringen görs på uppdrag av

kommunfullmäktige. Just nu pågår ett arbete med att träffa olika grupper för att fånga upp synpunkter om vad som ska tas med till det nya programmet, t.ex. lämnades en del synpunkter vid handikappolitiska årsmötet i december.

Suzana har också träffat alla politiska grupper. Programmet ska tas fram på lättläst svenska och på ett antal olika språk. Suzana presenterar projektplanen som ligger till grund för revideringen. Här framgår till exempel hur

projektledningen hittills planerat arbetet och vad programmet är tänkt att innehålla, vilka styrgrupper, referensgrupper och arbetsgrupper som finns.

Bakgrund till nuvarande mångfaldsprogram

Programmet idag omfattar: demokrati, integration, jämställdhet,

funktionsnedsättning, barn och ungdom och sexuell läggning. Under de första två åren, 2010 - 2012, utbildades 65 mångfaldsombud som skulle driva arbetet inom sina förvaltningar och styrelser. Ombuden var en spridd grupp bestående av till exempel förskolepersonal, utredare på förvaltningar, strateger, medarbetare på bolag och förvaltningar. Det var alltså en intern utbildning för tjänstemännen. Som svar på frågan om varför det bara var en internutbildning svarar Suzana att det är viktigt att man har en intern

utbildning för de som arbetar med frågorna och så får de hämta in input från medborgarna. Även alla presidier och nämnder har fått utbildning.

Det skedde också en stor kompetensutveckling av alla medarbetare inom kommunkoncernen: 80 % har genomgått en utbildning under 2010/2011.

(7)

7(22)

§ 17 forts.

Dessutom har det skett en mångfaldscertifiering av kontor och enheter med fokus på den interna processen och verksamheten. Dessa projekt pågår hela tiden. Även andra verksamheter har certifierats, till exempel konserthuset, Regionförbundet Södra Småland, Volvo och så vidare.

Ett viktigt beslut var också att göra "demokrati och mångfald" till ett eget målområde i internbudgeten. Att området är en del av internbudgeten innebär att det inte behöver skrivas någon handlingsplan vid sidan om.

Genom att lägga området som en del i internbudgeten måste alla nämnder förhålla sig till de mål som finns, det går inte att komma ifrån utan måste avrapporteras varje år.

Det nya mångfaldsprogrammet har arbetsnamnet 2.0. Det ska ha:

 ett normkreativt perspektiv, det vill säga utgå från att det inte finns några specifika olikheter. Det finns inget som heter normalt eller avvikande. Normen kan istället vara så mycket olika saker - tänk kreativt!

 ett inkluderande förhållningssätt, man ska inte prata om att "de ska integreras till oss" eller att de som är funktionsnedsatta är ett hinder och så vidare.

 ”Ett sammanhållet Växjö”

 en medvetenhet om att vi kan nå hållbar utveckling genom att ge utrymme för fler perspektiv i vår verksamhet.

 Mångfaldsprogrammet ska tydliggöra vilket fokus kommunen ska ha.

Det ska ge en tydlig grund för hur medarbetare ska agera i sin yrkesroll, både i den direkta servicen till medborgare och brukare och i

planeringsfrågor.

 Det handlar om att skapa gemensamma spelregler som bygger på erkännande, identitet, självreflektion, deltagande insikten av ett ömsesidigt bildningsbehov. Integration handlar om att inkludera båda sidor till något gemensam. Det handlar om att hitta sätt att mötas och att lära känna varandra. Svensk lagstiftning gäller.

Suzana har nu träffat nästan alla politiska partier för att höra hur de vill se Växjö om 15 år. En gemensam arbetsgrupp ska tillsättas också som konkret ska skriva programmet.

(8)

8(22)

§ 17 forts.

Den politiska styrgruppen är integration- och mångfaldsberedningen där Lars Edqvist (KD), Malin Lauber (S), Oliver Rosengren (M) ingår.

Arbetsgruppen hittills är Kristina Tannerfalk (utbildningsförvaltningen), Lena Tibblin (omsorgsförvaltningen), Kristina Davidsson (arbete och välfärd) och Linus Paulsson (Växjöbostäder).

Extern expertgrupp: Region Kronoberg, Länsstyrelsen, Idé- och KunskapsCentrum, RFSL med flera intresseorganisationer, invandrarföreningar, andra kommuner.

Synpunkt från kommunstyrelsens samverkansråd:

lägg till Handikappföreningar i samverkan med Växjö kommun som en extern expertgrupp.

Projektmål:

 ta fram ett nytt mångfaldsprogram i Växjö kommun, Växjö är inte bara en miljökommun

 tydlig koppling till internationella och nationella mål (ECCAR, CEMR, konventioner och så vidare)

 programmet kan vara indelat i ett antal profilområden - om man så vill

 mångfaldsprogrammet ska tala om VAD Växjö kommun vill uppnå, inte HUR för det kommer senare.

 ha smarta mål och prioriteringar för varje profilområde. (Att ett mål är smart innebär att det är så pass tydligt och mätbart att vi kan uppnå det).

Processmål, det vill säga resultat under arbetets gång, är att alla politiska partier, medborgare, medarbetare osv. ska ha deltagit.

Förankringsprocess:

 Färdiga förslag kring profilområden och prioriteringar etcetera görs i juni. Remiss 4 veckor.

 Politisk beredning 24 augusti, kommunstyrelsens arbetsutskott 25 augusti, kommunstyrelsen 1 september, kommunfullmäktige 15 september.

Samarbete och jämförelser med andra kommuner görs hela tiden, t.ex.

Botkyrka kommun, Malmö stad och Göteborg stad med flera. Det gäller att hämta inspiration och information från andra samhälle. Som nämnts tidigare ska programmet tas fram på olika språk och Centrum för Lättläst ska ta fram ett program på lättläst svenska, Idé- och KunskapsCentrum ska ta fram det på punktskrift. Programmet ska också spelas in på ljudfil.

(9)

9(22)

§ 17 forts.

Suzana förtydligar för ledamöterna att förslag på råmaterialet kan lämnas in ändå även om det inte gått via ett möte. Skicka in det direkt till någon av kommunens representanter: Eva, Carin, Helen eller Suzana.

Torvald Erlandsson (SDR) lägger fram ett önskemål om att få det på

teckenspråk och att det ligger klickbart på hemsidan. Tolkcentralen kan vara bra för det, de är anställda av Region Kronoberg.

Carin Högstedt (V) förmedlar ett förslag om att ha mångfaldsprogrammet på direktmötena.

Suzana berättar vidare att under Pride-veckan, torsdagen den 7 maj, kommer det att hållas två föreläsningar där föreläsarna ska prata om de här frågorna.

Det kommer att vara ett pass på förmiddagen och ett på eftermiddagen.

Dessa föreläsningar är öppna för alla medborgare och kostnadsfria. De ska hållas på PM, med bl.a. Ann-Christine Roxberg som talare.

Samverkansrådets ledamöter uppmanas att anteckna detta redan nu och även sprida informationen vidare. Den 8 maj hålls en heldag med föreläsningar för politikerna.

(10)

10(22)

§ 18 Dnr 2924-54

Rapport från studiebesöket i Kosovo 16 - 20 mars 2015

Kommunstyrelsens samverkansråd noterar rapporten från studiebesöket i Vushtrri kommun och lägger informationen till handlingarna.

Bakgrund

De som besökte Vushtrri kommun var Eva Johansson (C), Carin Högstedt (V), Helen Karlsson Jacobsson, Suzana Mocevic, projektledaren från Institutet för lokal och regional demokrati Maja Debeljak och Islam Islami som är projektets tolk och även ekonomichef på MKEF (Mångkulturell Kunskap Ekonomisk Förening).

Eva, Carin, Suzana och Helen rapporterar att det var en väldigt intensiv vecka men mycket lärorik. I jämförelse har Sverige det väldigt bra. Det har nyligen varit krig i Kosovo och det blev självständigt 2008, endast mindre än 10 år sedan. Arbetslösheten är 45 %, sysselsättningen är till största delen jordbruk.

Gruppen besökte bland annat Synskadades förening där 60 personer kommit för att möta gruppen. Det var tråkiga lokaler, ingen värme och inga

hjälpmedel att tala om, väldigt beklämmande. Föreningen startades i höstas, år 2014, och berättade att man behöver hjälpmedel såsom vita käppar.

(Gruppen kunde dock snabbt konstatera att även om synskadade i Kosovo har vita käppar så är det svårt att gå utomhus eftersom gatorna är så dåliga).

Föreningen önskade även få kontakt med en kunnig ögonläkare som skulle kunna undersöka barnens ögon för att få veta vilket synfel de har så att de kan få rätt sorts glasögon. Idag har de glasögon som inte är anpassade för just den enskilda personens synfel.

Gruppen besökte även ett hem för psykiskt funktionsnedsatta. Även detta var en gammal och dålig lokal, fuktigt där golvet hade rest sig. Föreståndaren var däremot en stjärna som betalade en del av egna pengar till boendet, han såg det som sitt uppdrag.

(11)

11(22)

§ 18 forts.

Äldreboendet gruppen besökte hade plats för 20 personer men där fanns 8 personer. Boendet låg lite utanför på landet och var det enda på fyra

kommuner (en på regionen). Personalen berättade att de var tvungna att gå ut med de boende två gånger per månad - såvida de inte kunde ta sig ut själva förstås. Det finns inga rullstolar utan det var sängläge som gäller om man inte kan gå själv. (Rullstolarna är dock svåra att köra på gatorna eftersom de är i så dåligt skick).

Kriterierna för att komma på detta hem var att man var 65 år och inte hade några biologiska söner. (Anledningen till detta är att äldreomsorgen bygger på att den yngre familjen tar hand om den äldre. Har man då ingen son finns det ingen yngre familj som tar hand om den äldre). I äldreboendet fanns det bara trappor, ingen hiss. Gruppen fick också se ett litet undersökningsrum med rostiga stålbord och lite medicin.

Överlag är det oerhört fattigt i Kosovo och i regionen runt Vushtrri. Gruppen besökte också några skolor där Växjö och Sverige kan lära oss någonting av Kosovo och Vushtrri. 92 % av eleverna i yrkesskolan klarar de nationella proven och Kosovo har bättre resultat i PISA-undersökningen än Sverige.

(PISA är en internationell studie som undersöker i vilken grad

utbildningssystemet bidrar till att femtonåriga elever är rustade att möta framtiden. Elevernas förmågor undersöks inom tre kunskapsområden:

matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Studien genomförs var tredje år.) Särskilt mycket bättre är man i matematik, kemi och fysisk. Det var också bättre disciplin i skolklasserna vilket skapar lugn och arbetsro - något som förstås är en förutsättning för att elever ska kunna ta till sig kunskapen.

Besöket på handikappföreningen HANDIKOS var jättebra, en mer

övergripande förening som kan jämföras med Idé- och KunskapsCentrum.

Personalen är mycket engagerad och professionell.

Gruppen träffade också en förening/socialt företag för kvinnor som förlorat sina män. Dessa kvinnor hade nu gått ihop och lagade mat som de sålde via catering, bland annat lagade de maten åt en skola med 400 elever.

Skatteintäkterna i kommunen är på (10 %), varav 5 % går till staten och 5 % går tillbaka till kommunen. Vushtrri kommun har politiskt tillsatta

tjänstemän, något som komplicerar lite. Det finns 60 000 invånare i Vushtrri.

Gruppen besökte också en särskola (grundskolenivå) som hade haft ett projekt med Borås och efter det helt ändrat sitt arbetssätt. Genomgående i

(12)

12(22)

§ 18 forts.

alla upplevelser och besök var att det finns en enormt stark vilja till förändring och utveckling i Vushtrri. Det försvåras dock av att man inte riktigt vet hur man ska arbeta och så vidare men vilja och inställningen till förändring är oerhört stark vilket självklart är en bra grund att stå på.

ID har ansökt om förlängning på projektet så förhoppningsvis kommer en grupp från Vushtrri hit igen under året.

Torvald Erlandsson (SDR) frågar om det finns ett parlament som en

drivande kraft i landet? Ordförande svarar att ja det finns ett parlament men det är inte så drivande i alla frågor. Däremot har man t.ex. har tagit fram en nationell strategi för personer med funktionsnedsättning vilket förstås är positivt. Återigen kan man konstatera att viljan finns men det saknas resurser och även kunskapen om på vilket sätt man ska arbeta fram förändringen.

Ytterligare en begränsning är att många inte kan engelska vilket gör att man t.ex. inte kan söka finansiering från EU.

(13)

13(22)

§ 19 Dnr 2015-00002

Sekreterares uppdrag från föregående sammanträde

Kommunstyrelsens samverkansråd noterar att byggstarten för detaljplanen Hovshaga C beräknas till hösten 2015. I samband med byggnationen ska kommunen se över skyltningen av anslutande gator.

Ärendet avslutas hos kommunstyrelsens samverkansråd.

Bakgrund

Här redovisas sekreterarens uppdrag efter föregående sammanträde i kommunstyrelsens samverkansråd den 26 januari 2015

Ärendet

§ 3/2015, vägskyltarna vid Segerstadsvägen/Björksätravägen på Hovshaga ska bytas ut från väjningsplikt till stoppskyltar.

Korsningen Segerstadsvägen/Björksätravägen hamnar inom antagen detaljplan för Hovshaga C.

(14)

14(22)

§ 20 Dnr 2015-00001

Redovisning av pågående uppdrag 2015

Kommunstyrelsens samverkansråd godkänner redovisningen av pågående uppdrag 2015.

Bakgrund

Återkommande ärende. I dagsläget finns det tre stycken pågående uppdrag som getts till kommunkansliet:

1. KS sam 2014:8, uppdrag om organisationsöversyn för Växjö kommuns samverkansråd. Ärendet ligger just nu hos kommunstyrelsen och kommunledningsförvaltningen för utredning. Ärendet behandlas politiskt under våren 2015.

2. KS sam 2014:12, uppdrag om medverkan i den nationella TillgänglighetsDatabasen

Ärendet ligger hos kommunledningsförvaltningen för bedömning. Det beräknas tas upp i kommunstyrelsen för beslut den 5 maj 2015.

3. KS sam 2014:18, uppdrag om medverkan i mötesplatsen Funka För Livet 2016

Presidiet vill få in underlag till nämndernas medverkan redan nu och en intresseförfrågan ska därför gå ut till alla nämnder, förvaltningar och verksamheter redan nu. Ärendet återkommer vid nästa sammanträde.

Synpunkter från samverkansrådets ledamöter:

1. Kennerth Björn (FUB) säger att det nya förslaget inte uppfyller

regelverket för kommunens samverkan med handikapporganisationerna.

2. Kennerth Björn (FUB) undrar om det i databasen går att specificera hur många platser för funktionsnedsatta personer som finns i lokalerna?

Detta är viktigt för föreningarna att veta och hör ihop med frågan om säkra utrymningsvägar.

(15)

15(22)

§ 20 forts.

Björn berättar att han ställer frågan eftersom det i dag endast finns en enda lokal i Växjö som kan ta emot ett stort antal rullstolsburna personer, Kaskad (till exempel anordnas danser och teaterföreställningar för omsorgstagare i Växjö ett antal gånger per år). Lokalen bör dessutom renoveras eller åtgärdas inom de närmaste åren. Inom området ska det för övrigt byggas bostäder vilket kan innebära att Kaskad i en framtid är rivningshotat.

Växjö kommun bör redan nu se till att det i framtiden finns en lokal som är fullt tillgänglig och som kan ta emot ett större antal rullstolsburna personer.

(16)

16(22)

§ 21 Dnr 2015-00005

Enkäter 2015 från Myndigheten för delaktighet

Kommunstyrelsens samverkansråd noterar Växjö kommuns enkätsvar och lägger dem till handlingarna.

Bakgrund

Myndigheten för delaktighet har skickat ut enkäterna för 2015 inom områdena kultur, idrott, utbildning på grundskolenivå, arbetsmarknad och fysisk tillgänglighet/översiktsplanering/samhällsbyggnad.

Utskicket görs på uppdrag av regeringen och är en viktig del i den årliga uppföljningen av funktionshinderspolitiken. Syftet är att följa upp kommunernas arbete med att öka tillgängligheten och delaktigheten för elever med funktionsnedsättning i skolan. Tanken är att

kommunuppföljningen utgör ett underlag som är till nytta i vårt fortsatta utvecklings- och kvalitetsarbete.

Detta är andra gången enkäten går ut. Resultatet från 2014 finns att se på www.mfd.se/kommunuppfoljning. På samma plats presenteras i maj 2015 års resultat. Innan publiceringen får vi en direkt återkoppling på resultaten.

Ärendet

Växjö kommun har nu besvarat alla enkäterna och svaren presenteras nu för kommunstyrelsens samverkansråd. Totalt har mellan 15-20 tjänstemän besvarat frågorna och svaren har kvalitetskontrollerats av

utredningssekreterare och utvecklingschef.

Kommentar från kommunstyrelsens samverkansråd

Växjö kommun måste till nästa år jobba ännu mer med enkätsvaren. En del frågor var inte besvarade.

(17)

17(22)

§ 22 Dnr 2014-00018

Funka För Livet 2016

Kommunstyrelsens samverkansråd noterar presidiets information. Ärendet återkommer vid nästa sammanträde.

Bakgrund

Växjö kommun fick i oktober 2014 förfrågan om att på något sätt medverka i mötesplatsen Funka För Livet som kommer att hållas i Tipshallen

20-21 april 2016. I § 32/2014 ställer sig kommunstyrelsens samverkansråd positiv till att medarrangera Funka För Livet 2016.

Kommunstyrelsens samverkansråds utvärdering av mötesplatsen 2014 visar på att man vill vara med i planeringen inför 2016 i ett tidigt skede, vilket det ges god möjlighet till nu. Kommunens nämnder och förvaltningar måste också samarbeta tidigt för att främst fylla montern och finna ett tema för en eventuell föreläsning.

För att få ett underlag till detta ska en förfrågan gå ut brett till alla enheter, förvaltningar och nämndernas presidier för att få in intresseanmälningar till att delta i mötesplatsen 2016.

(18)

18(22)

§ 23 Dnr 2014-00005

Sammanträdesdatum för 2015

Kommunstyrelsens samverkansråd fastställer sammanträdesdatumen för hösten 2015:

 14 september kl. 13:30 – 15:30 i C-salen.

Beredning hålls den 31 augusti.

 26 oktober kl. 13:30 – 15:30 i C-salen.

Beredning hålls den 12 oktober.

 7 december kl. 13:30 – ca 16:00 hålls Växjö kommuns

handikappolitiska nätverksmöte. Beredning hålls den 23 november.

Förslag på programpunkter till nätverksmötet skickas till utredningssekreterare.

Bakgrund

Presidiet lämnar förslag på datum för sammanträdestiderna under hösten 2015. Ärenden till sammanträdena ska vara inkomna till sekreterare senast 1 vecka innan beredningstillfället. För god planering av nätverksmötet behöver förslag på programpunkter skickas in tidigare.

(19)

19(22)

§ 24 Dnr 2923-72

Rapport från ledamöter

Kommunstyrelsens samverkansråd noterar rapporterna.

Bakgrund

Carin Högstedt (V) berättar att hon fått ett brev från en kvinna som ville låna den portabla hörslingan i kommunhusets reception Björnen. Hon berättar att bemötandet inte var bra och att personalen i receptionen inte kunde lämna svar om hon fick låna hörslingan eller inte. Till slut fick hon låna den men då var den inte laddad. Högstedt föreslår därför att det borde finnas en hörslinga som kommunen kan låna ut. Frågan tas upp för beredning av

samverkansrådets presidium.

Högstedt berättar också att hon var på ett seminarium på vuxenskolan en kväll. Det var en pappa som berättade om livet med en dotter som efter 8 år fick en diagnos. Han berättade då om alla de glädjeämnen och sorger och bedrövelser som de gått igenom tillsammans och om livet som anhörig. Det var cirka 60 personer i lokalen: en man och resten kvinnor. Högstedt

konstaterar att av dessa besökare kan man utläsa hur anhörigvården är fördelad mellan könen. Högstedt berättar vidare att seminariet var väldigt givande och för många människor är livet som anhörig (eller sjuk) en kamp med myndigheter hela tiden.

Kennerth Björn (FUB) informerar om att den 8 april anordnar HSV en föreläsning om samordnade individuella planer. Det är projektledarna Kristin Jeansson från omsorgsförvaltningen och Emma Känno från arbete och välfärd som berättar om vad en samordnad individuell plan kan betyda för en brukare i kontakt med socialtjänsten, sjukvården m.m. Föreläsningen är gratis och HSV bjuder på fika. Mötet vänder sig främst till anhöriga.

I anslutning till detta ges också en föreläsningsserie uppe på Parketten med början den 7 april kl. 18 -20 med Lisa Långström som pratar om att "Hitta glädjen i vardagen". Den 21 april kl. 18-20 pratar Lilly Bergström om hur det är att leva med ADHD och Aspbergers. Därefter pratar föreningarna

(20)

20(22)

§ 24 forts.

FUB, RSMH (Riksförbundet för Social och mental hälsa) och Riksförbundet Attention om vilket stöd föreningarna erbjuder anhöriga den 12/5 kl. 18-20.

(21)

21(22)

§ 25 Dnr 2923-73

Övriga frågor

Kommunstyrelsens samverkansråd noterar de övriga frågorna och lägger dem till handlingarna.

Bakgrund

Torvald Erlandsson (SDR) önskar med hänvisning till § 7/2015 i föregående protokoll påtala att kommunfullmäktige den 21 april ska teckentolkas och hur viktigt det är att sprida informationen om det. Erlandsson undrar också hur teckentolkningen kommer att sändas och sekreterare förklarar att det kommer att sändas på webben. Erlandsson menar att på webben krävs det ganska mycket flash för att det ska fungera och att det inte är fullt så

tillgängligt då. Å andra sidan är Öppna kanalen begränsad till endast de som har kabel-tv vilket innebär att många hushåll inte nås via Öppna kanalen heller.

Ordförande Johansson (C) lyfter möjligheten att se sändningen via bibliotekets storbildsskärm som alltid visar kommunfullmäktiges sammanträden.

Vice ordförande Högstedt (V) tycker det vore bra om det kom representanter till lokalen där kommunfullmäktige hålls (Utvandrarnas Hus) för att se hur det fungerar direkt. Det vore också bra för oss ledamöter och för de som bestämmer om teckentolkningen ska fortsätta.

Sekreterare förklarar också att information om att fullmäktige teckentolkas ska spridas så stort som möjligt. På webben, facebook och i annonser.

Tomas Johansson (DHR) lyfter frågan om att sopning på stortorget. Under sommarhalvåret så kommer det en sopmaskin två gånger i veckan och sopar stortorget - det görs varje gång efter att det varit torgdag (onsdagar och lördagar). Detta gör att det fina stenmjölet som är utfyllnad mellan

gastenarna då sopas bort och att det blir svårt att köra en rullstol över torget.

Johansson funderar över det märkliga att under vintern har inte

sopmaskinerna gått ut efter torgdag och då har det gått jättebra att köra en

(22)

22(22)

§ 25 forts.

rullstol över torget. Johansson undrar därför om det går att hitta något annat än stenmjöl att lägga ner som utfyllnad för att få ett jämnare underlag.

Johansson nämner Ljungby torg där man hittat ett bra alternativ. Johansson menar att det vore bra att få en återkoppling från tekniska förvaltningen om detta.