Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet - KULM

(1)

Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet - KULM

Verksamhetsåret 2002

(2)

(3)

Kompetensutveckling av

lantbrukare inom miljöområdet - KULM

Verksamhetsåret 2002

Växtavdelningen 2003-05-28 Referenser:

Anna Jonsson Kaisa Malmkvist Lovisa Eriksson Håkan Alfredsson Karin Wallin Carin Rehnstedt

(4)

(5)

Innehåll

1 Inledning ... 3

1.1 KULM- syfte och mål ... 3

1.2 Avgränsning ... 3

1.3 Omfattning och inriktning... 3

2 Verksamhetens syfte och innehåll... 7

2.1 Kompetensområde 1– Biologisk mångfald och kulturmiljövärden ... 7

2.2 Kompetensområde 2 –Miljökänsliga områden ... 7

2.3 Kompetensområde 3 – Ekologisk produktion... 8

3 Resultat – jämförelser åren 2001 – 2002 ... 9

3.1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden... 9

3.2 Miljökänsliga områden... 14

3.3 Främjande av ekologisk produktion... 26

4 Länens och organisationernas verksamhet... 33

4.1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden... 33

4.1.1 Länsstyrelser... 33

4.1.2 Organisationer ... 36

4.2 Miljökänsliga områden... 36

4.3 Ekologisk produktion ... 37

5 Jordbruksverkets verksamhet ... 41

5.1 Regionalt placerade rådgivare... 41

5.1.1 Kompetensområde 2 - växtskyddscentraler ... 41

5.1.2 Kompetensområde 2 – växtnäring... 42

5.1.3 Kompetensområde 3 - ekologisk produktion ... 43

5.2 Kampanjer, projekt och mässor... 43

5.3 Fortbildning... 46

5.4 Kontrollverksamheten ... 48

Resultat och erfarenheter... 48

6 Utvärdering av kurser och enskild rådgivning... 49

(6)

(7)

1 Inledning

1.1 KULM- syfte och mål

Enligt ”Miljö- och landsbygdsprogram för Sverige år 2000-2006”, i fortsättningen benämnt LBU-programmet, ska kompetensutvecklingsåtgärder med miljöinriktning genomföras inom jordbruket. Verksamheten ska bedrivas inom ramen för KULM, som står för kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet. Syftet med KULM är att motivera och utbilda lantbrukare och andra personer verksamma inom jordbruket att använda produktionsmetoder som är hållbara på lång sikt både ekonomiskt och ekologiskt. Särskild vikt ska läggas vid sådan utbildning och rådgivning som underlättar för lantbrukarna att fullgöra sina miljöåtaganden i miljöstöden. Förutom LBU-programmet har ett antal obligatoriska utbildningar, som var ett krav i miljöstöden från föregående programperiod, genomförts.

Målgruppen är verksamma inom jordbruket, dvs. lantbrukare och deras familjemedlemmar samt anställda inom jordbruket men också markägare, rådgivare och informatörer som arbetar med kompetensutvecklingen.

Målet är att bibehålla och öka jordbrukets positiva miljöeffekter och minska dess negativa.

Detta sammanfaller med miljökvalitetsmålen bl.a. Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Grundvatten av god kvalitet och Giftfri miljö.

1.2 Avgränsning

För kompetensutvecklingsåtgärder inom KULM omfattar LBU-programmet endast åtgärder utanför mål 1-området. Denna rapport är således avgränsad till att omfatta den verksamhet som bedrivs enligt LBU-programmet. I tabeller och diagram som presenteras i rapporten kommer vissa jämförelser att göras mellan åren 2001 och 2002. Endast verksamhet utanför mål 1-området ingår i rapporten om inte annat anges. För de obligatoriska utbildningarna som grundas på den föregående programperioden omfattas dock hela landet.

Den kompetensutveckling som bedrivs inom skogsbruket presenteras inte i denna rapport.

Mål 1-området har egna programdokument som har godkänts av EU. Mål 1-området består av hela Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län samt delar av Gävleborgs, Värmlands och Dalarnas län. För den kompetensutveckling som bedrivs av länsstyrelserna inom mål 1-området utnyttjades ca 14,2 miljoner kr år 2002 exklusive medel för obligatoriska utbildningar.

1.3 Omfattning och inriktning

I LBU-programmet bedrivs verksamheten inom följande kompetensområden:

1. Bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljövärden.

2. Skydd av miljökänsliga områden (växtnäring och bekämpningsmedel) 3. Åtgärder för att främja ekologisk produktion.

(8)

länsprogram med operativa mål för verksamheten efter samråd med representanter för målgruppen och andra intressenter inom länet. Aktiviteterna utgörs bl.a. av kursverksamhet, enskild rådgivning samt utgivning av informationsmaterial och nyhetsblad. I princip ska alla jordbrukare och anställda inom jordbruket erbjudas enskild rådgivning eller utbildning under programperioden. Målet är 60 000 deltagare per år.

Som ett komplement till verksamheten inom länsprogrammen kan lantbrukets organisationer ansöka om medel direkt från Jordbruksverket för informationsverksamhet.

Jordbruksverket stödjer verksamheten centralt genom att anordna fortbildningskurser för rådgivare och informatörer, ta fram informationsmaterial och samordna och utvärdera verksamheten på nationell nivå. Jordbruksverket har dessutom regionalt placerade specialister som arbetar med olika understödjande aktiviteter i frågor som rör växtnäring, bekämpningsmedel och ekologisk produktion. Jordbruksverkets roll och verksamhet presenteras i kapitel 5.

Under verksamhetsåret 2002 utnyttjades 130,1 miljoner kr för KULM-verksamheten (exkl.

mål 1) varav 6,7 miljoner kr för kvarvarande obligatoriska utbildningar i det tidigare miljöprogrammet. Av resterande 123,4 miljoner kr utnyttjades 76,4 miljoner kr inom länsprogrammen, 6,2 miljoner kr till organisationernas aktiviteter och 40,8 miljoner kr till Jordbruksverkets verksamhet.

Fördelningen totalt mellan kompetensområdena var följande: Biologisk mångfald och kulturmiljövärden 32,4 miljoner kr, miljökänsliga områden 62,1 miljoner kr och ekologisk produktion 32,1 miljoner kr. Till detta kommer gemensamma kostnader för samordning och uppföljning på 3,5 miljoner kr.

0 5 10 15 20 25 30

Länsstyrelser Organisationer Obligatorisk utbildning SJV Mkr

Biologisk mångfald Miljökänsliga områden Ekologisk produktion

(9)

Fördelningen per län av de utnyttjade KULM-medlen inklusive den obligatoriska utbildningen framgår av figur 2.

Figur 2. Totalt utnyttjade KULM-medel i miljoner kr (Mkr) per län inkl. obligatorisk utbildning åren 2001 och 2002.

För att öka utnyttjandegraden av KULM-medlen infördes inför 2001 möjlighet för länsstyrelserna att dels till viss grad flytta medel mellan kompetensområdena och dels till viss grad överbudgetera. Några län har även år 2002 utnyttjat möjligheten att överbudgetera och några län har flyttat medel mellan kompetensområdena. Länens totala utnyttjande varierar mellan 63 % och 109 %.

Organisationerna har i genomsnitt använt 85 % av de tilldelade medlen. Det fördelar sig så att en organisation inte alls använt de beviljade medlen till någon verksamhet medan flera organisationer utnyttjat 100 % av det beviljade beloppet.

År 2002 hade verksamheten 59 918 deltagare. Målet var att nå 60 000. De senaste årens resultat framgår av tabell 1. Observera att samma lantbrukare kan ha fått rådgivning eller deltagit i utbildning vid flera tillfällen och inom flera program under samma år.

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22

AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län

Mkr

2001 2002

(10)

Tabell 1: Kompetensutveckling i hela landet inkl mål 1-områden utförd av länsstyrelsen och andra aktörer

Kompetensområde/ delprogram 2002 2001 2000

Biologisk mångfald

Enskild rådgivning, antal deltagare 5 217 13270 7 360

Utbildning, antal deltagare 10 126 9760 18 780

Växtnäring

Aktiviteter inom Reko-stödet

Enskild rådgivning, antal deltagare 362 460 1 360

Bekämpningsmedel

Ekologisk produktion

Totalt

(11)

2 Verksamhetens syfte och innehåll

2.1 Kompetensområde 1– Biologisk mångfald och kulturmiljövärden

Verksamheten inom kompetensområde 1 ska, i samverkan med andra miljöåtgärder och styrmedel, bidra till att de miljökvalitetsmål som riksdagen fastställt uppnås. Den ska också bidra till att regionala miljömål för biologisk mångfald och kulturmiljövärden uppnås. Det är i första hand miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap som har betydelse för kompetensområdet. Verksamheten ska ge lantbrukare motivation att vidta åtgärder för att bevara och förstärka odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturhistoriska värden.

Aktiviteterna ska ge kunskaper om odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturmiljövärden, sambanden mellan hävdhistoria och biologiska värden, skötsel av markslag och landskapselement samt andra åtgärder för att bevara och förstärka mångfalden i odlingslandskapet.

2.2 Kompetensområde 2 –Miljökänsliga områden

Verksamheten inom kompetensområde 2, Miljökänsliga områden, syftar till att minska hälso- och miljöriskerna vid användning av bekämpningsmedel samt att minska miljöbelastningen till följd av förluster av växtnäring. Verksamheten ska på detta sätt bidra till att de uppsatta miljömålen uppnås.

Kompetensutveckling rörande växtnäring inom jordbruk och trädgård

Verksamheten inom växtnäringsområdet ska planeras och genomföras så att hänsyn tas till de regionala miljömålen. Det är främst det nationella miljökvalitetsmålet Ingen övergödning, men även målen Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, Levande kust och skärgård, Bara naturlig försurning samt Ett rikt odlingslandskap som har nära anknytning till växtnäringsområdet.

Fokusering bör göras på åtgärder som regionalt bedöms angelägna och kostnadseffektiva i arbetet med att förbättra växtnäringsutnyttjandet och därmed minska förlusterna från jordbruket.

Kompetensutveckling om användning av bekämpningsmedel inom jordbruk och trädgård Verksamheten syftar till att minska hälso- och miljöriskerna då bekämpningsmedel används eller minska användningen. Länsprogrammet inom detta område ska utformas utifrån de regionala miljömålen. Grunden för de regionala miljömålen är de nationella miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, och Ett rikt odlingslandskap. Jordbruksverket har utarbetat ett ”Förslag till handlingsprogram för användningen av bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnäringen till år 2006”.

Regeringen har ännu inte tagit beslut om det nya handlingsprogrammet.

(12)

2.3 Kompetensområde 3 – Ekologisk produktion.

Ekologisk produktion är ett medel för att uppnå flera av riksdagens miljökvalitetsmål bl.a.

Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap och En giftfri miljö. Verksamheten ska också bidra till att regionala miljömål för ekologisk produktion uppnås.

Målet är att den ekologiskt odlade arealen ska uppgå till 20 % år 2005 och den ekologiska animalieproduktionen bör öka. Av antalet mjölkkor och slaktdjur av nöt och lamm bör 10 % finnas i ekologisk produktion till år 2005.

Verksamheten ska inriktas på att informera och intressera lantbrukare för ekologisk produktion såväl som på att utbilda och lämna råd till lantbrukare som planerar, genomför eller redan genomfört omläggning till ekologisk produktion. Syftet ska vara att främja omläggning till och utveckling av ekologiskt lantbruk. För att nå ut till lantbrukarna bör verksamheten främst inriktas på aktiviteter som är utåtriktade, t. ex. enskild rådgivning, kurser och fältvandringar.

(13)

3 Resultat – jämförelser åren 2001 – 2002

3.1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden

Länsstyrelser

Den verksamhet som bedrivs inom kompetensområde 1 genomförs till största delen av länsstyrelserna genom länsprogrammen. Länsstyrelsernas verksamhet presenteras i tabell 2.

Under år 2002 deltog 13 100 personer ur målgruppen i någon aktivitet. Det är 7 800 deltagare färre än året innan. Minskningen beror på att medelstilldelningen var ovanligt stor år 2001 för att länen skulle ha resurser till att kunna arbeta med att upprätta åtgärdsplaner. Det nya betesmarksstödet kräver en åtgärdsplan för att marken ska berättiga till tilläggsersättning.

Länsstyrelserna gjorde ett mycket stort arbete framförallt under 2000 och 2001 med att upprätta åtgärdsplaner. Eftersom KULM:s kompetensområde 1 skulle bekosta hela det arbetet fördelades medlen så att kompetensområde 1 under år 2001 fick en avsevärt större budget än tidigare år. År 2002 minskades budgeten igen eftersom behovet av åtgärdsplaner var betydligt lägre.

Dessutom har 178 rådgivare deltagit i någon form av fortbildning. Observera att samma person kan ha deltagit i flera aktiviteter.

Tabell 2 Genomförd verksamhet inom länsprogrammen, kompetensområde 1 åren 2001 och 2002.

Den totala kostnaden för verksamheten inom länsprogrammen uppgick till 27,5 miljoner kr.

Kostnaderna har halverats jämfört med år 2001, då kostnaderna uppgick till 55,2 miljoner kr.

Figur 3 visar kostnaderna för länens verksamhet år 2001 och 2002.

Aktivitet Aktivitetskod Deltagare

2002

Utb. belopp (kr) 2002

Deltagare 2001

Utb. belopp (kr) 2001

Allmogeåker A 40 400 35 900

Studiecirkel C 12 10 000 160 52 800

Ensk. rådgivning, ej plan EK 2 013 3 772 700 1 670 3 838 200

Ensk. rådgivning, plan EP 437 2 878 700 70 410 000

Fortbildn. kurs F 178 150 800 220 185 100

Informationsmaterial I 485 500 36 700

Kurs K 6 769 4 511 300 7 320 1 979 000

Nyhetsblad, artiklar N 353 200 228 400

Studieresa R 57 61 900 20 4 400

Fält & gårdsvand. V 1 312 517 600 710 308 400

Expertmedverkan X 40 600 16 400

Åtgärdsplan ÅP 2 325 10 192 000 10 660 46 412 700

Övrigt Ö 2 726 400

Marknadsför. Uppföljn. Samordn. M U S 1 773 300 1 710 100

Summa 13 103 27 514 400 20 830 55 218 100

(14)

Figur 3. Länens verksamhet i miljoner kr (Mkr) inom kompetensområde 1 för åren 2001 och 2002.

Figur 4 visar hur länen fördelat sina medel mellan de olika aktiviteterna. En förhållandevis stor andel av verksamheten har lagts på aktiviteten Övrigt (Ö), vilket kan förklaras med att alla länsstyrelser under året hade egna invigningar av kampanjen Levande Landskap.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län

Gemensamma kostnader Grupputbildning Enskild rådgivning Information Demonstration Övrigt 0

1 2 3 4 5 6 7 8

AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län

Mkr

2001 2002

(15)

Under år 2001 dominerades verksamheten inom kompetensområde 1 av åtgärdsplanearbetet.

Åtgärdsplaner gjordes även under år 2002 men i betydligt mindre utsträckning. Figur 5 visar en sammanslagning av antalet gjorda åtgärdsplaner (ÅP) och enskild rådgivning, plan (EP) under åren 2001 och 2002.

Figur 5. Antalet åtgärdsplaner (ÅP) och enskild rådgivning, plan (EP) som upprättats inom kompetensområde 1 under åren 2001 och 2002.

Kostnaderna för åtgärdsplaner och skötselplaner under år 2002 ligger på 13,0 miljoner kr att jämföra med år 2001 då kostnaderna var 46,8 miljoner kr. För både åtgärdsplaner och skötselplaner kunde länen maximalt rekvirera 8 500 kronor per plan. Kostnaderna varierar mellan 2 301 – 7 892 kronor per plan för år 2002 vilket inte skiljer sig nämnvärt från året innan. För majoriteten av länen har dock den genomsnittliga kostnaden per plan ökat. I figur 6 framgår variationerna i kostnad per plan mellan länen.

0 200 400 600 800 1000 1200 1400

Antal ÅP och EP

2001 2002

(16)

Figur 6. Genomsnittlig kostnad per åtgärdsplan (ÅP) samt enskild rådgivning, plan (EP) inom kompetensområde 1 under åren 2001 och 2002.

I figur 7 har antalet deltagare i aktiviteterna kurs, studiecirkel, studieresa, fält- och gårdsvandring samt enskild rådgivning jämförts med antalet lantbruksföretag i de olika länen.

Detta för att få en uppfattning om i vilken utsträckning länsstyrelserna nått ut till målgruppen med sin verksamhet. Diagrammet ger inte en helt rättvis bild av deltagandet eftersom målgruppen egentligen är större än antalet lantbruksföretag. Dessutom kan en och samma person ha deltagit i flera aktiviteter. Figuren visar att i de flesta län har andelen nådda lantbruksföretag minskat.

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000

Kr/ÅP och EP

2001 2002

(17)

Figur 7 Andel lantbruksföretag som deltagit i enskild rådgivning (EP; EK och ÅP) eller grupputbildning (K; V; C; R; F) inom kompetensområde 1 i procent av totala antalet lantbruksföretag i respektive län.

Figur 8 Länsstyrelsernas kostnader i genomsnitt per lantbruksföretag inom kompetensområde 1 åren 2001 och 2002.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2001 2002

0 500 1 000 1 500 2 000

Kr/Lantbruk

2001 2002

(18)

Figur 8 visar länsstyrelsernas kostnader per lantbruk under åren 2001 och 2002. Kostnaderna har sjunkit drastiskt i jämförelse med år 2001. Anledningen till de höga kostnaderna år 2001beror på att det gick åt stora resurser till arbetet med åtgärdsplaner detta år.

Organisationer

Till organisationer med verksamhet som kompletterar länsprogrammen betalades ca 1,6 miljoner kr ut år 2002 att jämföra med år 2001 då 1,3 miljoner kr betalades ut. Organisationer som fick del av medlen var framförallt föreningar för bevarande av utrotningshotade husdjursraser. Andra organisationer var HS Landsbygdskonsult AB, LRF och Sveriges Hembygdsförbund. Totalt utnyttjades 91 % av de tilldelade medlen under år 2002.

Utnyttjandegraden har därmed minskat med 4 % jämfört med år 2001. Av tabell 3 framgår vilka aktiviteter som genomfördes.

Tabell 3. Genomförd verksamhet av organisationer inom kompetensområde 1 under åren 2001 och 2002.

3.2 Miljökänsliga områden

Länsstyrelser

Huvuddelen av all verksamhet riktad direkt till målgruppen som bedrivs inom kompetensområde 2 genomförs av länsstyrelserna genom länsprogrammen. Inom kompetensområde 2 nåddes totalt 27 108 lantbrukare inom länsprogrammen. Det är en liten ökning jämfört med 2001. Antalet deltagare ökade enbart på bekämpningsmedelsområdet.

Ämnesområde bekämpningsmedel

De aktiviteter som under år 2002 redovisat flest deltagare är fält- och gårdsvandringar samt kurser. Dessa aktiviteter tillsammans med enskild rådgivning, kort och plan, samt nyhetsblad är de aktiviteter som utgör de största kostnadsposterna. I tabellen nedan redovisas antalet deltagare samt den totala kostnaden för den genomförda verksamheten på bekämpningsområdet i länen.

Aktivitet Aktivitetskod Deltagare 2002

Utb.belopp (kr) 2002

Utb.belopp (kr) 2001

Ensk. rådgivning, ej plan EK 832 57 740 1 090 103 400

Fortbildn. kurs F 8 8 000 10 8 000

Informationsmaterial I 1 427 492 1 110 800

Kurs K 83 44 300 270 94 000

Expertmedv. X 2 800

Övrig aktivitet Ö 25 500 18 500

Summa 923 1 565 832 1 370 1 334 700

(19)

Tabell 4. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen, kompetensområde 2, bekämpningsmedel åren 2001 och 2002.

I figur 9 visas hur länens utnyttjade belopp har fördelats för åren 2001 och 2002. Totalt utnyttjades ca 5,4 miljoner kr inom bekämpningsmedelsområdet. Det kan jämföras med föregående års utnyttjande på 4,5 miljoner kr.

Figur 9 . Länens verksamhet i miljoner kr (Mkr) inom området bekämpningsmedel åren 2001 och 2002.

0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6

Mkr

2001 2002

Utb.belopp (kr) 2002

Utb. Belopp (kr) 2001

Studiecirkel C 27 4 100

Ensk. rådgivning, ej plan EK 1 797 925 200 1 290 804 800

Ensk. rådgivning, plan EP 173 519 900 60 305 000

Fortbildn. kurs F 57 6 300 10 2 500

Greppa N rådgivning plan IREP 6 18 000 40 108 000

Kurs K 2 738 1 035 000 3 230 634 400

Demonstrationsodling O 451 655 493 000

Studieresa R 224 147 100 90 64 500

Fält & gårdsvand. V 2 872 531 800 2 490 595 900

Övrigt Ö 474 000 362 800

Marknadsf. Uppföljn. Samordn. M U S 341 100 256 300

Summa 7 894 5 445 455 7 210 4 489 400

(20)

Figur 10 visar hur länen fördelat sina medel mellan de olika aktiviteterna.

Figur 10 Länens verksamhet procentuellt fördelad på enskild rådgivning (EK, EP),

grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (O, D), övrigt (Ö) och gemensamma kostnader (M, U, S). Figuren visar ämnesområdet bekämpningsmedel.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Gemensamma kostnader Grupputbildning Enskild rådgivning Information Demonstration Övrigt

(21)

I figur 11 visas kostnaderna per enskild rådgivning, plan (EP) i de olika länen för bekämpningsmedelsområdet. I figuren redovisas snittkostnaderna för åren 2001 och 2002.

Inom bekämpningsmedelsområdet är enskild rådgivning, plan, inte någon omfattande verksamhet vilket visas i att flera län inte har genomfört någon sådan rådgivning inom området.

Figur 11. Länsstyrelsernas genomsnittliga kostnad per enskild rådgivning, plan (EP), under åren 2001 och 2002. Figuren visar ämnesområdet bekämpningsmedel.

Figur 12 visar antalet deltagare i någon av aktiviteterna kurs, fält- och gårdsvandring, studiecirkel, studieresa eller enskild rådgivning, kort eller plan, i procent av antalet lantbruksföretag i länet. Åren 2001 och 2002 har jämförts i diagrammet.

- 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000

Kr/EP

2001 2002

(22)

Figur 12. Andel lantbruksföretag som har deltagit i enskild rådgivning (EP, EK) eller grupputbildning (K, V, C, R, F) i procent av det totala antalet lantbruksföretag i respektive län. Figuren visar ämnesområde bekämpningsmedel.

En majoritet av länen har nått ut till en större procentandel deltagare än föregående år. Det är endast fyra län som har nått ut till en lägre andel deltagare jämfört med år 2001.

Totalt sett har antalet deltagare ökat under 2002. Det är framförallt enskild rådgivning, kort, som har nått fler deltagare men även enskild rådgivning, plan, och fält- och gårdsvandringar har ökat. Diagrammet ger inte en helt rättvisande bild av det antal företag som har nåtts, då enskilda lantbrukare kan ingå som deltagare i mer än en aktivitet och flera deltagare kan komma från samma lantbruksföretag.

Figur 13 och 14 visar hur många kronor respektive län har använt per lantbruksföretag och per hektar inom bekämpningsmedelsområdet.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2001

2002

(23)

Figur 13 . Länsstyrelsens kostnader i genomsnitt per lantbruksföretag inom kompetensområde 2, bekämpningsmedel åren 2001 och 2002.

Skillnaderna inom ämnesområde bekämpningsmedel varierar mellan 30 kr/lantbruksföretag och 150 kr/lantbruksföretag.

0 20 40 60 80 100 120 140 160

Kr/Lantbruk

2001 2002

0 1 2 3 4 5

Kr/Hektar

2001 2002

(24)

Variationen av hur mycket medel som varje län har använt per hektar inom ämnesområde bekämpningsmedel ligger mellan 70 öre/hektar och knappt 4 kr/hektar.

Ämnesområde växtnäring

I tabellen nedan, tabell 5, redovisas antalet deltagare och den totala kostnaden för den genomförda verksamheten för ämnesområde växtnäring inom länsprogrammen.

Kursverksamhet, enskild rådgivning, kort, och fält- och gårdsvandringar är de aktiviteter som redovisat flest deltagare. De största kostnadsposterna har varit kurser, enskild rådgivning, plan och kort, inom Greppa näringen. Aktiviteter inom projektet Greppa Näringen redovisas för sig genom prefixet IR framför aktivitetskoden.

Tabell 5. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen, kompetensområde 2, växtnäring åren 2001 och 2002.

Totalt utnyttjades ca 27,7 miljoner kr till ämnesområde växtnäring, fördelat på ca 23 miljoner kr för KULM och ca 4,7 miljoner kr för Reko. I figur 15 visas hur länens utnyttjade belopp har fördelats åren 2001 och 2002.

Utb. belopp (kr) 2002

Utb.belopp (kr) 2001

Studiecirkel C 70 50 100

Ensk. rådgivning, plan EP 774 2 824 200 700 2 786 300

Fortbildn. kurs F 81 35 300 60 25 000

Greppa N rådgivning ko IREK 1 442 3 155 500 270 700 600

Greppa N rådgivning pla IREP 1 971 8 049 500 1 380 4 958 000

Greppa N övrigt IRÖ 2 740 500 1 884 100

Kurs K 9 280 4 201 000 12 370 4 787 500

Studieresa R 615 400 900 470 271 800

Fält & gårdsvand. V 2 805 472 600 2 520 440 000

Övrigt Ö 807 800 932 000

Marknadsf. Uppföljn. Sa M U S 1 461 400 1 018 100

Summa 19 214 27 688 500 19 660 21 305 100

(25)

Figur 15 . Länens verksamhet i miljoner kr (Mkr) inom ämnesområdet växtnäring åren 2001 och 2002.

Figur 16 nedan visar hur länen fördelat sina medel mellan de olika aktiviteterna.

Figur 16. Länens verksamhet procentuellt fördelad på enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (O, D), övrigt (Ö) och

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Gemensamma kostnader Grupputbildning Enskild rådgivning Information Demonstration Övrigt 0

2 4 6 8 10 12 14

AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län

Mkr

2001

2002

(26)

I figur 17 visas kostnaderna per enskild rådgivning, plan (EP), i de olika länen för ämnesområde växtnäring. I figuren redovisas snittkostnaden för åren 2001 och 2002.

Figur 17. Länsstyrelsernas genomsnittliga kostnad per enskild rådgivning, plan (EP), åren 2001 och 2002. Figuren visar ämnesområde växtnäring.

I nedanstående diagram har en jämförelse gjorts mellan antalet deltagare i olika aktiviteter jämfört med antalet lantbruksföretag i länet. De aktiviteter som har tagits med i jämförelsen är enskild rådgivning, kurser, studieresor samt fält- och gårdsvandringar.

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000

Kr/Ep

2001 2002

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

A B C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z A C B D L än

200 1 200 2

(27)

För ämnesområde växtnäring är det flera län som har minskat andelen av målgruppen som har deltagit i aktiviteter än som har ökat den i jämförelse med 2001. Diagrammet ger inte en helt rättvisande bild av det antal företag som nåtts då enskilda lantbrukare kan ingå som deltagare i mer än en aktivitet och flera deltagare kan komma från samma lantbruksföretag.

De följande två diagrammen visar hur många kronor respektive län har använt per lantbruksföretag och per hektar inom växtnäringsområdet.

Figur 19. Länsstyrelsernas kostnader i genomsnitt per lantbruksföretag inom kompetensområde 2, växtnäring åren 2001 och 2002.

För ämnesområde växtnäring varierar det använda beloppet mellan 113 kr/lantbruksföretag och 1 321 kr/lantbruksföretag.

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400

Kr/Lantbruk

2001

2002

(28)

Figur 20 . Länsstyrelsernas kostnader i kr per hektar inom kompetensområde 2, växtnäring åren 2000 och 2001.

Inom ämnesområde växtnäring varierar summan per hektar mellan 2 kr/hektar och 30 kr/hektar.

Organisationer

Ett antal organisationer bedriver verksamhet som syftar till att komplettera länsprogrammen.

Organisationernas verksamhet handlar framförallt om att utveckla ”odlingskoncept” t.ex. IP (Integrerad Produktion), medverka i kampanjer t.ex. Säkert växtskydd och Greppa Näringen samt att ta fram informationsmaterial.

Ämnesområde bekämpningsmedel.

Inom bekämpningsmedelsområdet har den största delen av medlen utnyttjats för framtagande och produktion av informationsmaterial och enskild rådgivning, plan. De organisationer som har varit verksamma inom området under år 2002 var Grön Produktion, GRO Konsult och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Insatserna har, liksom tidigare år, till stor del riktats mot trädgårdsnäringen.

0 5 10 15 20 25 30

Kr/Hektar

2001

2002

(29)

Tabell 6. Genomförd verksamhet av organisationer inom kompetensområde 2, ämnesområde bekämpningsmedel åren 2001 och 2002.

Sammanlagt har knappt 1,2 miljoner kr, 98 %, av beviljade medel utnyttjats vilket är en liten ökning i kronor i jämförelse med 2001.

Ämnesområde växtnäring

För växtnäringsområdet har knappt 60 % av medlen till organisationer använts inom projektet Greppa Näringen (informationsmaterial och övrigt) De organisationer som verkade inom området var GRO-konsult, Grön Produktion, Humanus Utbildning, Svensk Mjölk AB och LRF.

Tabell 7. Genomförd verksamhet av organisationer inom kompetensområde 2, ämnesområde växtnäring åren 2002 och 2002.

Totalt har knappt 1,3 miljoner kronor ,95 %, av beviljade medel utnyttjats.

Utb.belopp (kr) 2002

Utb.belopp (kr) 2001

Ensk. rådgivning, ej plan EK 403 90 500 750 89 600

Greppa N F-kurs IRF 50 46 500

Greppa N Info.material IRI 99 900 341 600

Greppa N Kurs IRK

Greppa N övrigt IRÖ 630 157 350 200

Kurs K 438 112 000 160 64 600

Övrig aktivitet Ö 148 331

Summa 879 1 277 848 1 030 1 056 900

Ensk. rådgivning, ej plan EK 431 139 975 770 136 700

Kurs K 456 121 986 310 116 400

Studieresa R 20 21 000

Fält & gårdsvand. V 42 9 000 20 9 000

Övrig aktivitet Ö 255 356 266 800

Summa 1 002 1 176 536 1 170 1 046 200

Utb.belopp (kr) 2001 Aktiviteter Aktivitetskod Deltagare

2002

Utb.belopp (kr) 2002

(30)

3.3 Främjande av ekologisk produktion

Länsstyrelser

Huvuddelen av utbetalade medel under 2002 gick till länsstyrelserna för genomförande av länsprogrammen. Tabell 8 visar antalet deltagare och kostnader på aktivitetsnivå för den genomförda verksamheten år 2002 inom kompetensområde 3.

Under året utnyttjades drygt 22,4 miljoner kr av länen, vilket är nästan lika mycket som 2001.

Ungefär 13 700 deltagare, 22 % färre än år 2001, deltog i aktiviteterna enskild rådgivning, kurser, studiecirklar, studieresor samt fält- och gårdsvandringar. Utöver dessa aktiviteter nåddes många inom målgruppen av andra aktiviteter som t.ex. informationsmaterial, nyhetsblad, artiklar och demonstrationsodlingar. I tabell 8 jämförs deltagande och kostnader för den genomförda verksamheten 2002 med verksamheten 2001.

Tabell 8. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen, kompetensområde 3 åren 2001 och 2002.

Liksom året innan var kursverksamhet och enskild rådgivning de aktiviteter som nådde flest lantbrukare under 2002. Detta trots att deltagandet i kurser minskade med 35 % jämfört med 2001 och deltagandet i enskild rådgivning plan minskade med 28 %. Deltagandet i enskild rådgivning kort låg dock kvar på ungefär samma nivå från 2001 till 2002.

För expertmedverkan utnyttjades bara hälften så mycket medel år 2002 jämfört med år 2001.

Även deltagandet i fält- och gårdsvandringar samt studiecirklar minskade. Aktiviteterna hade 25 % respektive 27 % färre deltagare än år 2001. Mera medel användes i stället till

Aktivitet Aktivitetskod Deltagare

2002

Utb.belopp (kr) 2002

Utb.belopp (kr) 2001

Studiecirkel C 211 170 700 290 99 400

Demonstrationsgård D 82 500 88 500

Ensk. rådgivning, plan EP 605 3 783 700 840 5 010 800

Fortbildn. kurs F 132 135 200 140 130 700

Kurs K 5 950 4 324 200 9 180 5 219 900

Nyhetsblad, artiklar N 1 789 900 1 625 700

Studieresa R 910 860 400 450 639 800

Fält & gårdsvand. V 2 303 1 067 300 3 090 1 007 200

Övrigt Ö 2 578 900 1 938 100

Marknadsf. Uppföljn. Samordn. M U S 1 469 400 1 279 400

Summa 13 666 22 393 400 17 680 22 353 300

(31)

I figur 21 visas utnyttjat belopp per län inom kompetensområde 3.

Figur 21 . Länens verksamhet i miljoner kr (Mkr) inom kompetensområde 3 år 2001 och 2002.

Figur 22 visar hur fördelningen av kostnader var mellan enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (O, A, D), övrig aktivitet (Ö) samt gemensamma kostnader (M, U, S) per län år 2002. Av figuren kan utläsas att de största posterna av utnyttjade medel gick till information, enskild rådgivning och grupputbildning. Kostnaderna för information totalt utgjorde nästan en femtedel av utnyttjat belopp. Kostnaden för kurser motsvarade också nästan en femtedel av utnyttjat belopp. Den enskilda rådgivningen stod för ungefär 30 % av kostnaderna.

0 1 2 3 4 5 6 7

Mkr

2001

2002

(32)

Figur 22. Länens verksamhet procentuellt fördelad på enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (O, A, D), övrigt (Ö) samt gemensamma kostnader (M, U, S) inom kompetensområde 3.

En jämförelse av länens kostnader för enskild rådgivning plan (EP) visas i figur 23. Den genomsnittliga kostnaden var under år 2002 nästan 6 300 kr jämfört med drygt 6 000 kr år 2001, vilket motsvarar en ökning med 4 %.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Gemensamma kostnader Grupputbildning Enskild rådgivning Information Demonstration Övrigt

(33)

Figur 23. Länsstyrelsernas genomsnittliga kostnad per enskild rådgivning plan (EP) åren 2001 och 2002 inom kompetensområde 3.

I figur 24 har antalet deltagare satts i relation till totala antalet lantbruksföretag i respektive län. Under år 2002 nådde länsstyrelserna 20 % av lantbruksföretagen med aktiviteterna kurs, fält- och gårdsvandring, studiecirkel, studieresa eller enskild rådgivning, vilket är 5 % färre än år 2001.

Figur 24. Andel deltagare i enskild rådgivning (EP, EK) eller grupputbildning (K, V, C, R, F)

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000

Kr/Ep

2001 2002

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2001

2002

(34)

Ett mått på hur mycket medel som satsats per lantbruksföretag i respektive län visas i figur 25. Den genomsnittliga kostnaden var 317 kr/lantbruksföretag inom kompetensområde 3 under 2002, vilket är ungefär samma kostnad som under år 2001.

Figur 25. Länsstyrelsernas kostnader per lantbruksföretag åren 2001 och 2002 inom kompetensområde 3

Organisationer

Tio organisationer fick under 2002 medel direkt från Jordbruksverket till verksamhet som kompletterar länsprogrammen inom kompetensområde 3. Organisationerna var Associera lantbruksrådgivning, Biodynamiska föreningen, CUL (Centrum för uthålligt lantbruk), Ekokött, Ekologiska lantbrukarna, Hushållningssällskapens Service, HS Landsbygdskonsult, KRAV, Svenska Demeterförbundet och Åsa Odelros AB. Tabell 9 visar organisationernas genomförda verksamhet fördelad per aktivitet.

Tabell 9. Genomförd verksamhet av organisationer inom kompetensområde 3 åren 2001 och 2002.

0 100 200 300 400 500 600

Kr/Lantbruk

2001

2002

Aktiviteter Aktivitetskod Deltagare 2002

Utb.belopp (kr) 2002

Utb.belopp (kr) 2001

Ensk. rådgivning, ej plan EK 182 57 245 1 150 179 000

Fortbildn.kurs F 14 7 693

(35)

Under år 2002 utnyttjade organisationerna 18 % mindre medel än år 2001. Av totalt utnyttjat belopp minskade enskild rådgivning kort med 4 % medan nyhetsblad ökade med 5 %. Av de utnyttjade medlen för 2002 användes 76 % för olika typer av informationsmaterial, nyhetsblad och artiklar. Övriga aktiviteter, som var den näst största kostnadsposten, utgjorde 21 %.

Verksamheten bestod bl.a. av telefonrådgivning, nyhetsbrev och deltagande i mässan Elmia Lantbruk och information på organisationernas hemsidor. Dessutom finansierades tidningarna

”Forskningsnytt om ekologiskt lantbruk i Norden”, ”Ekologiskt lantbruk” och yrkesodlarbilagan i ”Kultura”. En folder om djurhälsa i biodynamisk produktion, skrifter om biologisk mångfald i ekologiskt lantbruk och slaktstatistik är ytterligare exempel på vad organisationernas verksamhet resulterade i 2002. En bilaga i ”Land” informerade om ekologiskt lantbruk och ett dokumentationsprojekt genomfördes om utsädeskvaliteten hos ekologiskt producerad spannmål.

(36)

(37)

4 Länens och organisationernas verksamhet

Allmänna synpunkter

Länsstyrelserna och de organisationer som arbetar inom KULM har lämnat en redovisning för sin verksamhet år 2002. Frågorna har delvis varit lika formulerade, men eftersom verksamheten inte bedrivs på samma sätt kan redogörelserna från organisationer och län inte jämföras.

Några synpunkter som återkommer i länsstyrelsernas redovisningar är att samarbetet fungerar bra med Jordbruksverket både centralt och regionalt. Stödet från de regionala specialisterna värdesätts. Länen efterlyser återkoppling på innehållet i sina länsprogram. Liksom föregående år påpekas att det är viktigt med lång framförhållning inför den centrala fortbildningen av rådgivare.

Positivt är att länen anser att Jordbruksverket varit lyhört för förändringar i KULM- verksamheten. Anpassningen till länen med utsträckt tid för den sista rekvisitionen har lett till att det blivit lättare att ha verksamhet under december. Möjligheterna att överföra medel mellan kompetensområdena samt att överbudgetera har uppskattats.

KULM-seminarierna, som behandlas i kapitel 7, blev ett led i den samverkan som startat mellan länen. Flera län har under år 2002 samverkat bl.a. med annonsering, gemensamma kurser och genom omarbetade hemsidor. Några län har startat en artikelbank där material kan hämtas för information i tidskrifter till lantbrukare.

Reglerna för den standardiserade utvärderingen har fått viss kritik. Samma lantbrukare återkommer i kursverksamheten och möts av samma enkätformulär varje gång.

Från organisationerna rapporteras att KULM-medlen är viktiga för att kunna bedriva verksamhet och att Jordbruksverkets stödjande roll är värdefull. En förening önskar att en organisation som inte kommer att använda alla beviljade medel under året borde rapportera detta för att ge någon annan möjlighet att ansöka om ytterligare medel.

De kompetensområdesspecifika svaren behandlas nedan under respektive kompetensområde.

4.1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden

4.1.1 Länsstyrelser 4.1.1.1 Måluppfyllelse

Har ni nått de uppsatta mål som angivits i länsprogrammet?

Vissa län har generella miljömål, medan andra har angivit mer specifika mål. Ett vanligt generellt miljömål är att öka kunskaperna om bevarandevärdena i odlingslandskapet. Många länsstyrelser säger att KULM bidrar positivt till ökade kunskaper om och förståelse för bevarandevärdena. De län som har angivit specifika mål, till exempel att nå ett visst antal lantbrukare inom en viss aktivitet, har på ett enkelt sätt kunnat visa om målen har nåtts.

Två tredjedelar av samtliga län anser att måluppfyllelsen har varit god eller ganska god. Ett par av länen har uppnått samtliga mål medan de övriga länen har uppnått de flesta målen eller en del av målen. Ett par län anger att måluppfyllelsen har varit låg bland annat på grund av

(38)

Aktiviteter som kurser, fältvandringar och skötselplaner har i ungefär hälften av länen fått stå tillbaka på grund av att åtgärdsplanerna tagit stora resurser i anspråk.

4.1.1.2 Aktiviteter

Beskriv några av de aktiviteter ni haft, både lyckade och mindre lyckade. Vad har de handlat om, vilken inriktning har de haft och hur har de bemötts av målgruppen? Vissa delar har kanske varit speciellt uppskattade och efterfrågas inför framtiden?

Nästan alla länsstyrelser har beskrivit invigningen av kampanjen Levande Landskap. Den beskrivs som en lyckad aktivitet som lockade många besökare. Den fick även uppmärksamhet i media.

Mer än hälften av länen upplever att arbetet med åtgärdsplaner har dominerat verksamheten.

Det beror på att antalet ansökningar om tilläggsersättning blev fler än förväntat. Lantbrukare måste ha en åtgärdsplan för att få den högre ersättningen, så kallad tilläggsersättning, i stödet för betesmarker och slåtterängar. Det är betesmarker och slåtterängar med höga natur- eller kulturvärden som kan vara berättigade till tilläggsersättning. Där markerna endast uppfyller kraven för grundersättning har endast getts kort rådgivning. Många av länen uppger att arbetet med åtgärdsplaner har gått ut över arbetet med skötselplaner och kurser. Arbetet med åtgärdsplaner beskrivs dock som ett effektivt sätt att nå ut med information till lantbrukarna om bevarandet av biologisk mångfald och kulturmiljöer.

Drygt en tredjedel av länen har arbetat med skötselplaner, men verksamheten har ofta fått stå tillbaka på grund av arbetet med åtgärdsplaner eller ängs- och betesmarksinventeringen. Ett par län tycker att ett problem är att det ofta är samma personal som utför såväl åtgärdsplaner, skötselplaner som ängs- och betesmarksinventering under fältsäsongen.

En tredjedel av länen uppger att de har anordnat obligatorisk utbildning för de lantbrukare som ännu inte uppfyllt sitt utbildningskrav. Utbildningen har anordnats i form av kurser och fältvandringar. Något län uppger att det trots detta finns lantbrukare som inte kommit till utbildningsaktiviteten.

Trots att åtgärdsplanearbetet har tagit mera resurser än förväntat i många län, har det funnits möjlighet för en nystart av kursverksamheten. Länen har anordnat såväl teoretiska som praktiska kurser. Något län nämner att den bristande kontinuiteten hos personalen har gjort det svårt att genomföra planeringskrävande aktiviteter såsom kurser. Exempel på teman på de kurser som har hållits är:

• Köttproduktion i naturbetesmarker, betesplanering för får och nötkreatur, ekonomi på betesmarker, lamm på bete.

• Natur- och kulturvärden i odlingslandskapet samt skärgårdens natur- och kulturvärden.

• Hästar på bete.

• Röjning, restaurering av betesmarker, lövskogsskötsel i beten och hamling.

• Lieslåtter.

• Byggnader och byggnadsvård, traditionellt måleri och smide, restaurering av stenmurar och bygga trägärdesgårdar.

(39)

En tredjedel av länen nämner att de har skrivit artiklar och reportage i egna tidskrifter eller nyhetsblad som går ut till lantbrukarna. Detta anses vara ett bra sätt att nå ut till lantbrukarna med nyheter och råd, eftersom länen uppfattar att tidskrifterna är uppskattade hos lantbrukarna.

Några län tar upp att deras rådgivare har medverkat som experter vid möte med externa aktörer, T.ex. Hushållningssällskapet och LRF (Lantbrukarnas Riksförbund).

Vissa län samarbetar regionalt och har haft gemensamma aktiviteter. Länsstyrelserna i Stockholm, Uppsala, Södermanland, Gotland, Örebro och Västmanland samverkar och har deltagit i en gemensam studieresa till Gotland.

Några län har anordnat fortbildning för rådgivare.

4.1.1.3 Minskat intresse

Märker ni ”mättnad” inom vissa områden och i så fall vilka? Vad anser ni att den beror på?

Nästan hälften av länsstyrelserna har framfört åsikten att det verkar finnas en mättnad för kurser med grundläggande innehåll. Ett par länsstyrelser har skrivit att det verkar finnas en mättnad för teoretiska kurser. Ett län menar att det finns en mättnad för florakurser, och ett annat län menar att det finns en mättnad för kurser om restaurering och betesplanering.

Två län har inte upplevt någon mättnad inom kompetensområde 1.

4.1.1.4 Skapa intresse

Hur gör ni för att skapa intresse för viktiga områden/aktiviteter som det kan vara svårt att locka deltagare till? Tips? Idéer?

Några av länen menar att det är viktigt att formulera inbjudan så att den fångar målgruppens intressen. Ett län har tagit hjälp av en jämställdhetsexpert för att formulera en inbjudan som lockar kvinnor. Ett annat län föreslår att man lockar med praktiska aktiviteter eftersom detta uppskattas av många lantbrukare. Maskindemonstration anses vara en säker publikdragare.

För att nå ut med inbjudan så effektivt som möjligt föreslår en tredjedel av länen direktkallelser eller riktade utskick. Ett annat sätt är att skicka ut kursprogrammet med väggalmanackan. Ett par län föreslår samarbete med LRF för information och annonser om planerade aktiviteter. Ett län lät lokala LRF ordna kurslokaler vilket gav en stor geografisk spridning. Ett annat sätt är att informera om kurser i bilaga till den egna tidningen som skickas ut till lantbrukarna eller att lägga ut information om aktiviteter på hemsidan.

Flera län uppger att praktiska kurser som anknyter till lantbrukarens egen verksamhet lockar deltagare. Fyra län anger att specialiserade kurser lockar. För att nå kvinnorna föreslår ett län kurser riktade direkt till kvinnor. Något län hävdar att kurser om betesdjur är efterfrågade eftersom det finns en ökande andel djurägare som inte tidigare har sysslat med lantbruk. Ett län föreslår halvdagsaktiviteter eller rådgivningsbesök istället för gruppaktiviteter. Ett län föreslår samfinansiering av aktiviteter med någon annan lockande verksamhet. Några län har märkt av ett ökat intresse om man lägger fältvandringar och kurser till kvällstid och helger, eftersom en del lantbrukare har ett annat arbete på dagtid. Några län tycker att enskilda gårdsbesök skapar mest intresse hos lantbrukarna. Samverkan med organisationer inom lantbruksnäringen har angetts som ett bra sätt att skapa intresse. Ett par län förespråkar expertmedverkan på olika företags- eller föreningsträffar. Ett län föreslår gemensamma program med övriga KULM-verksamheten.