Anpassningar av redovisningsföreskrifterna. leasing som operationell

(1)

2007-05-15

Förslagspromemoria 4 om ändringar i redovisningsföreskrifterna

för 2007

Anpassningar av redovis-

ningsföreskrifterna för lease-

givare som redovisar finansi-

ell leasing som operationell

(2)

=

= INNEHÅLL

1. SAMMANFATTNING OCH BAKGRUND 1

2. SÄRREGLER FÖR LEASEGIVARE SOM REDOVISAR FINANSIELLA LEASINGAVTAL SOM OPERATIONELLA LEASINGAVTAL 3 3. BEHOVS- OCH KONSEKVENSANALYS 11

4. FÖRFATTNINGSKOMMENTARER 12

(3)

1

=

Kontaktperson på FI: Eva Sterner, 08-787 81 35, eva.sterner@fi.se

1. Sammanfattning och bakgrund

1.1.1 Sammanfattning av förslagen

Våra förslag avser årsredovisningen hos leasegivaren i de fall denna redovisar finansiell leasing som operationell leasing. Ett sådant undantag från god- kända internationella redovisningsstandarder (IFRS) är möjliga enligt Fi- nansinspektionens (FI:s) hänvisningar till Redovisningsrådets rekommendation (RR) 32 Redovisning för juridisk person. Undantaget motiveras av sam- bandet mellan redovisning och beskattning och undantaget och våra förslag avser därför inte finansiella företags koncernredovisningar enligt lagbegrän- sad IFRS. I promemorian lämnas vissa förslag i avvaktan på en kommande översyn av skattereglerna för att finansiella företag i större utsträckning än enligt gällande regler ska kunna redovisa leasing på samma sätt som tidigare.

- Vi föreslår att införa ett allmänt råd som förtydligar att företagen kan tillämpa en progressiv avskrivningsmetod om den bättre återspeglar hur tillgångens framtida ekonomiska fördelar väntas bli förbrukade av företag trots att IAS 16 inte nämner en sådan avskrivningsmetod som möjlig.

- Vi föreslår att reglerna för nedskrivning enligt IAS 39 ska tillämpas.

Förslaget bör införas i ett allmänt råd.

- Vi föreslår att upplysningarna för operationell leasing bör tillämpas.

Detta innebär att ingen ändring i redovisningsföreskrifterna blir nöd- vändig

- Vi föreslår inget undantag från reglerna om komponentavskrivningar enligt IAS 16.

- Vi föreslår inget undantag från reglerna om säkringsredovisning enligt IAS 39 för juridisk person, även om det leder till att säkringsre- dovisning av en transaktion i koncernredovisningen kan vara tillåten som inte blir tillåten i juridisk person.

- De föreslagna reglerna bör tillämpas första gången i årsredovisning- ar för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2007 eller senare samt på delårsrapporter som upprättas efter ikraftträdandet för del av ett sådant räkenskapsår.

1.1.2 Bakgrund

De IFRS-anpassade redovisningsföreskrifterna FFFS 2006:16 ska tillämpas av alla finansiella företag från och med den 1 januari 2007. De innebär att IFRS bör tillämpas om inget annat krävs enligt lag eller annan författning, eller följer av FI:s föreskrifterna och allmänna råd samt RR:s rekommendationer (med eventuella anpassningar av FI). Detta innebär bland annat att IAS 17 om leasing bör tillämpas av finansiella företag under FI:s tillsyn. Det

(4)

2

=

innebär också att RR:s undantag i RR 32:05 punkt 34 som gäller leasing också är möjligt att tillämpa för finansiella företag. När finansiell leasing redovisas som operationell redovisar leasegivaren den utleasade tillgången i sin balansräkning som en materiell tillgång. För materiella tillgångar finns avskrivnings- och nedskrivningsregler i IAS 16 och IAS 36. I IAS 17 be- handlas vilka upplysningsregler som lämnas om operationell leasing.

Lagstiftningen började IFRS anpassas 2004 i och med nya regler om redovisning och värdering av finansiella instrument. Det innebar att de nya reglerna blev tvingande för alla finansiella företag, även onoterade. FI:s redo- visningsföreskrifter har också IFRS anpassats ytterligare genom de så kalla- de lagbegränsade IFRS-föreskrifterna. I både lagstiftningen och våra före- skrifter har en övergångsperiod funnits då det varit möjligt att tillämpa äldre redovisningsregler fram till den sista december 2006. Från den första januari 2007 kan således bara lagbegränsad IFRS tillämpas.

RR:s rekommendationer har medgett att finansiella leasingavtal kunnat redovisas som operationella sedan lång tid tillbaka. Orsaken till undantaget är att särskilda regler för beskattning på basis av sådan redovisning saknas eller är ofullständiga. Finansiella leasingavtal får därför i juridisk person redovisas enligt regler för operationella leasingavtal, inklusive kraven på upplysningar.

2004 infördes en ny lag om bank och finansieringsrörelse. Med finansie- ringsrörelse menas att

- ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten, direkt eller indirekt via ett företag med vilket det finns ett nära samband, och

- lämna kredit, ställa garanti för kredit eller i finansieringssyfte förvärva fordringar eller upplåta lös egendom till nyttjande (leasing). Se lagen om bank- och finansieringsrörelse 1 kap. 4 §. Den nya definitionen av finansie- ringsrörelse innebär bland annat att finansiella institut som ägnar sig åt kre- ditgivning, exempelvis leasing, men inte finansierar sig genom upplåning från allmänheten, inte behöver tillstånd för att driva sin verksamhet och där- för inte heller står under tillsyn av FI. Dessa företag ska då tillämpa ÅRL i stället för ÅRKL och våra redovisningsföreskrifter. Tidigare krävdes FI:s tillstånd även för att lämna krediter utan någon koppling till inlåning från allmänheten.

Vår grundläggande inställning är att IFRS och RR 32 ska tillämpas av alla finansiella företag. Anpassningar bör finnas endast om de är motiverade av de finansiella företagens särskilda verksamhetsinriktning. För att underlätta tillämpningen och få en kontinuitet i informationen och jämförbarhet av denna över tiden föreslår vi dock, i avvaktan på en översyn av skattereglerna för leasing, vissa anpassningar för att beakta hur finansiella företag har redo- visat leasing tidigare. Dessa undantag innebär även en konkurrensneutralitet för finansiella företag jämfört med icke finansiella företag som bedriver samma typ av verksamhet.

(5)

3

=

2. Särregler för leasegivare som redovisar fi- nansiella leasingavtal som operationella lea- singavtal

2.1 Progressiv avskrivningsmetod

SAMMANFATTNING

Trots att IAS 16 inte nämner en progressiv avskrivningsmetod som möjlig föreslår vi ett allmänt råd som förtydligar att företagen kan till- lämpa en sådan avskrivningsmetod om den bättre återspeglar hur till- gångens framtida ekonomiska fördelar väntas bli förbrukade av företa- get.

Motivet är att de finansiella företagen, i väntan på att skattereglerna re- formerats, ska kunna använda samma avskrivningsmetod som de gjort enligt äldre regler. Det ger en kontinuitet i informationen och undviker kostnader för företagen för att behöva ändra system för beräkning av avskrivningar. Finansiella företag kan därmed tillämpa samma regler som företag som inte står under FI:s tillsyn men bedriver samma typ av verksamhet.

2.1.1 Regelverk

Våra föreskrifter för årsredovisningar enligt lagbegränsad IFRS hänvisar bland annat till IAS 17. Den hänvisar i sin tur till reglerna om materiella anläggningstillgångar i IAS 16, som ska tillämpas när det gäller avskrivningar. IAS 16 får betydelse hos leasegivaren för tillgångar som denna leasat ut när avtalet klassificeras som operationell leasing.

I IAS 16 punkt 62 anges att olika avskrivningsmetoder kan användas för systematisk fördelning av det avskrivningsbara beloppet över tillgångens nyttjandeperiod. Metoderna omfattar den linjära avskrivningsmetoden samt den degressiva och den produktionsberoende metoden. Linjära avskrivningar innebär ett fast årligt avskrivningsbelopp över nyttjandeperioden om till- gångens restvärde inte ändras. Degressiva avskrivningar innebär ett sjunkan- de avskrivningsbelopp över nyttjandeperioden. Produktionsberoende avskrivningar innebär att avskrivningsbeloppet bestäms utifrån tillgångens förväntade användning eller produktion. Företaget väljer den metod som på bäst sätt återspeglar den förväntade förbrukningen av de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången. Den metoden tillämpas konsekvent från en period till en annan, såvida det inte uppstår en förändring i den förväntade förbrukningen av de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången.

Den avskrivningsmetod som används skall återspegla hur tillgångens framtida ekonomiska fördelar väntas bli förbrukade av företaget (se IAS 16 punkt 60).

(6)

4

=

Enligt ÅRKL (genom hänvisning till ÅRL 4 kap. 4 §) ska anläggningstill- gångar med begränsad nyttjandeperiod skrivas av systematiskt över denna period.

Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2001:3 punkt 6.2 och RR 12 punkt 22 om redovisning av materiella anläggningstillgångar anger om avskrivningsmetoder att olika avskrivningsmetoder kan användas för att systematiskt fördela det avskrivna beloppet över nyttjandeperioden. Exempel ges på linjära, degressiva, produktionsberoende och progressiva metoder.

Progressiva avskrivningar innebär ökande avskrivningsbelopp över nyttjandeperioden och anges som tänkbar för anläggningar med lång livslängd och obetydlig teknisk utveckling samt att förutsättningar för att tillämpa denna metod för industriella anläggningar sällan föreligger.

Bokföringsnämnden och RR:s äldre rekommendationer utesluter således inte att avskrivningar görs enligt en progressiv metod.

2.1.2 Finansinspektionens bedömning

IAS 16 p 62 anger inte en progressiv avskrivningsmetod som ett möjligt alternativ för beräkning av avskrivningar. BFN och RR anser däremot att en sådan metod är tänkbar för beräkningar av avskrivningar i vissa fall.

Många leasingföretag använder i praktiken en progressiv avskrivningsmetod som innebär att avskrivningarna är låga i början och stiger successivt under leasingkontraktets löptid.

Trots att IAS 16 inte nämner en progressiv avskrivningsmetod som möjlig, bedömer vi att leasegivaren bör få tillämpa en progressiv avskrivningsmetod om den bättre återspeglar hur tillgångens framtida ekonomiska fördelar vän- tas bli förbrukade av företaget.

Motiven är att de finansiella företagen, i väntan på att skattereglerna refor- merats, ska kunna använda samma avskrivningsmetod som de gjort enligt äldre regler. Det ger en kontinuitet i informationen och undviker kostnader för företagen för att behöva ändra system för beräkning av avskrivningar. Ett annat motiv är att finansiella företag inte får en begränsning, utan konkurrensneutralitet, jämfört med dem i samma bransch som inte är finansiella företag. Anpassningen bör införas som ett allmänt råd.

I kapitel 4 finns de föreslagna allmänna råden skrivna med ändringsmarke- ringar där det som är understryket är våra nya förslag.

(7)

5

=

2.2 Nedskrivningar

SAMMANFATTNING

Vi föreslår ett allmänt råd om att leasegivaren bör tillämpa reglerna för nedskrivning enligt IAS 39.

Motivet är att få en kontinuitet i informationen och beakta att den ekonomiska innebörden av leasingavtalen har karaktären av en finansiell fordran.

2.2.1 Regelverk

Enligt äldre redovisningsregler FFFS 2002:22 ska bestämmelserna i 8-8g §§

om värderingsprinciper tillämpas även vid nedskrivning av leasingobjekt till följd av t.ex. att leasetagaren brister i betalningsförmåga.

Nedskrivningsregler för anläggningstillgångar finns i IAS 36 och beräknas med utgångspunkt i återvinningsvärdet. Nedskrivning ska ske när tillgångens redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minus försäljningskostnader och dess nyttjandevärde.

Nedskrivningsregler för finansiella tillgångar finns i IAS 39. Nedskrivnings- behovet beräknas generellt sett som skillnaden av det redovisade värdet och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden. Nedskrivning ska ske när det finns objektiva belägg för att ett nedskrivningsbehov föreligger. Ett nedskrivningsbehov föreligger endast om en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats för första gången och denna händelse har en inverkan på de framtida kassaflödena.

IFRS regler om nedskrivningar skiljer sig något från de i äldre redovisningsregler oavsett om IAS 36 eller IAS 39 tillämpas. De äldre redovisningsreglerna om nedskrivningar är baserade på en äldre version av IAS 39.

Om ingen ytterligare reglering sker i de lagbegränsade redovisningsföre- skrifterna så är nedskrivningar enligt IAS 36 tillämpliga för företag som redovisar finansiell leasing som operationell. För att få en kontinuitet i informationen och eftersom den ekonomiska innebörden av leasingavtalen har karaktären av en finansiell fordran föreslår vi att leasegivaren bör tillämpa nedskrivningsreglerna i IAS 39. Detta stämmer också överens med tanken i de äldre redovisningsföreskrifterna. Vi föreslår att förslaget införs i ett all- mänt råd.

I kapitel 4 finns de föreslagna allmänna råden skrivna med ändringsmarke- ringar där det som är understryket är våra nya förslag.

(8)

6

=

2.3 Upplysningar

SAMMANFATTNING

Vi föreslår att upplysningarna för operationell leasing bör tillämpas för att redovisningen ska vara konsekvent och för att upplysningarna ska hänga ihop med resultaträkningens- och balansräkningens poster.

Detta följer redan av hänvisningarna till RR 32 och kräver ingen änd- ring i redovisningsföreskrifterna.

2.3.1 Regelverk

Enligt RR 32:05 punkt 34 tillämpas upplysningsreglerna om operationell leasing i de fall som operationell leasing redovisas som finansiell. IAS 17 hänvisar i sin tur till att reglerna om upplysningar i flera andra standarder ska tillämpas.

Upplysningar avseende Finansiella leasingavtal enligt IAS 17 punkt 47 Leasegivare skall, utöver att uppfylla kraven i IFRS 7, lämna följande upplysningar om finansiella leasingavtal

(a) en avstämning mellan bruttoinvesteringen och nuvärdet av fordran avseende minimileaseavgifter per balansdagen.

Dessutom ska bruttoinvesteringen och nuvärdet av fordran avseende minimileaseavgifter per balansdagen fördelas på förfallotidpunkter

(i) inom ett år,

(ii) senare än ett år men inom fem år, (iii) senare än fem år.

(b) Ej intjänade finansiella intäkter.

(c) Ej garanterade restvärden som tillfaller leasegivaren.

(d) Reserven för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter.

(e) Variabla avgifter som ingår i periodens resultat.

(f) En allmän beskrivning av de väsentliga leasingavtal som leasegivaren ingått.

Som indikation på leasingverksamhetens tillväxt är det ofta värdefullt att lämna upplysning om periodens bruttoinvestering efter avdrag för ej intjäna- de intäkter i form av nya leasingavtal samt om leasingavtal som upphört under perioden (se IAS 17 punkt 48).

Upplysningar avseende Operationella leasingavtal enligt IAS 17 punkt 56 Leasegivare ska, utöver att uppfylla kraven i IFRS 7, lämna följande upplysningar om operationella leasingavtal

(a) det sammanlagda beloppet per balansdagen av framtida minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara avtal fördelade på förfallotid- punkter

(i) inom ett år,

(ii) senare än ett år men inom fem år, (iii) senare än fem år.

(b) Sammanlagda variabla avgifter som ingår i periodens resultat.

(c) En allmän beskrivning av de leasingavtal som leasegivaren ingått.

(9)

7

=

Dessutom gäller upplysningskraven i IAS 16, IAS 36, IAS 38, IAS 40 och IAS 41 för leasegivare för tillgångar som omfattas av operationella leasingavtal (se IAS 17 punkt 57).

RR anger, som tidigare framgått, att finansiella leasingavtal kan redovisas enligt reglerna för operationella leasingavtal, inklusive kraven på upplysningar.

Det har påpekats för oss att leasegivare kan ha svårigheter, och därmed kostnader, för att få fram information om de upplysningar som ska lämnas enligt IFRS avseende operationell leasing. Upplysningarna ses inte heller av vissa som relevanta i leasegivarens redovisning eftersom de avser tillgångar där leasegivaren inte har de ekonomiska riskerna och fördelarna av den materiella tillgången.

IFRS 7

IAS 17 om leasing innehåller krav på vissa upplysningar som ska lämnas både avseende finansiell leasing och operationell, detta gäller upplysningar enligt IFRS 7.

De äldre reglerna om leasing i RR 6:99 hänvisade inte till IAS 32, som nu är IFRS 7, till skillnad från IAS 17, eftersom denna standard inte var antagen av kommissionen då. I och med vår hänvisning till IAS 17 ska upplysningar enligt IFRS 7 lämnas av företag som har både finansiella och operationella leasingavtal.

Upplysningskraven i IFRS 7 omfattar bland annat upplysningar om redovisningsprinciper, löptidsanalys och risker. Eftersom undantag från huvudprin- cipen tillämpas i resultat- och balansräkningen anser vi att det är av stor vikt att företagen i sina upplysningar tydligt beskriver sin verksamhet. Informa- tion om redovisningsprinciper och risker är av stor betydelse för att förstå företagens verksamhet och för att ge beslutsunderlag till investerare eller kunder. Denna typ av upplysningar finns även i äldre redovisningsregler. Av den orsaken föreslår vi att inte göra något undantag från upplysningsreglerna i IFRS 7.

Upplysningar enligt IAS 16, 36, 38, 40 och 41

För leasegivare av tillgångar som omfattas av operationella leasingavtal gäll- er upplysningskraven i IAS 16, IAS 36, IAS 38, IAS 40 och IAS 41. Enligt äldre regler skulle upplysningsreglerna i RR:s rekommendation om materiella anläggningstillgångar, som i princip motsvaras av IAS 16, tillämpas.

Vi har tidigare övervägt att förorda att upplysningar enligt IAS 16, 36, 38, 40 och 41 som gäller för finansiella leasingavtal som redovisas som operationella kompletteras med upplysningskrav som gäller för finansiella leasingavtal eftersom de kan uppfattas mera relevanta, men avstått. För att redovisningen ska vara konsekvent och för att upplysningarna ska hänga ihop med resultaträkningens- och balansräkningens poster bör naturligen upplysningarna för operationell leasing ska gälla. Vi är inte beredda att införa någon särskild anpassning av RR 32 på denna punkt.

(10)

8

=

2.4 Komponentavskrivningar

SAMMANFATTNING

Vi föreslår inget undantag från reglerna om komponentavskrivningar enligt IAS 16.

2.4.1 Regelverk

Våra föreskrifter hänvisar till IFRS och RR. IAS 17 om leasing ska därmed tillämpas och den hänvisar i sin tur till att reglerna om materiella anlägg- ningstillgångar i IAS 16 ska tillämpas när det gäller avskrivningar.

Enligt IAS 16 punkt 43 ska varje del av en materiell anläggningstillgång med ett anskaffningsvärde som är betydande i förhållande till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde skrivas av separat.

Ett företag fördelar det belopp som redovisats vid första redovisningstillfället avseende en materiell anläggningstillgång på dess betydande delar och skri- ver av varje sådan del separat. Exempelvis kan det vara lämpligt att separat skriva av ett flygplans skrov och motorer oavsett om flygplanets ägs av före- taget eller omfattas av ett finansiellt leasingavtal (se IAS 16 punkt 44).

Enligt BFNAR 2001:3 6.3 och RR 12 punkt 24 bör komponentavskrivning, när så är möjligt, användas.

Enligt IAS 16 ska komponentavskrivningar göras för anläggningstillgångar.

Det har påpekats för oss att denna metod kan vara komplicerad, och därmed kostsam, att genomföra för en leasegivare som redovisar finansiell leasing som operationell leasing eftersom denne inte nödvändigtvis har information om beskaffenheter och underhållsbehov på leasingobjektet, exempelvis på en fastighet eller ett flygplan. Detta beror på att en finansiell leasing per defini- tion innebär att leasegivaren inte har de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet av det aktuella leasingobjektet. Det är leasetagaren som har den bästa informationen om tillgångarna. Om komponentavskrivningar måste tillämpas krävs att leasegivaren skaffar sig information om vilka delar av tillgångarna som har ett betydande värde i förhållande till det sammanlagda anskaffningsvärdet.

Eftersom BFN:s allmänna råd och RR:s rekommendationer redan tidigare gett uttryck för att komponentavskrivningar bör tillämpas ser vi ingen orsak att nu ge undantag från dessa regler för finansiella företag.

(11)

9

=

2.5 Säkringsredovisning

SAMMANFATTNING

Vi föreslår inget undantag från reglerna om säkringsredovisning enligt IAS 39 för juridisk person. Om undantag skulle få göras skulle redovisningen av värdeförändringar på tillgången inte kunna redovisas enligt tillämpade redovisningsregler. Ett sådant undantag skulle också kunna leda till ytterligare konsekvenser som avviker från de tillämpade redovisningsreglerna.

2.5.1 Regelverk

Våra föreskrifter hänvisar till IFRS och RR. IAS 39 ska därmed tillämpas när det gäller säkringsredovisning. Om den säkrade posten är en icke- finansiell tillgång eller icke-finanseill skuld ska den identifieras som en säk- rad post a) för valutakursrisker eller b) i sin helhet för alla risker, på grund av svårigheten att avskilja och mäta tillämplig andel av kassaflöden eller förändringar i verkligt värde som sammanhänger med särskilda risker förut- om vad som gäller valutarisker (se IAS 39 punkt 82).

Om leasegivaren säkrat ett finansiellt leasingavtal så kommer företaget i koncernredovisningen under vissa förutsättningar att kunna tillämpa säk- ringsredovisning. Om den säkrade tillgången redovisas som en materiell tillgång i juridisk person, skulle det kunna förekomma att samma säkring inte uppfyller kraven för säkringsredovisning för icke finansiella tillgångar enligt IFRS i den juridiska personens redovisning.

Detta förhållande har påpekats för oss. Om någon form av undantag från IFRS skulle medges skulle redovisningen av värdeförändringar på tillgången inte kunna göras enligt tillämpade redovisningsregler. Frågan om säkrings- redovisning och värdering av materiella tillgångar omfattar flera tillämp- ningsområden än leasing så ett eventuellt undantag skulle kunna leda till ytterligare konsekvenser som avviker från de tillämpade redovisningsreglerna. Därför föreslår vi inte något undantag från tillämpningen av IFRS-regler för att möjliggöra en säkringsredovisning i juridisk person som inte annars skulle vara tillåten enligt tillämpade regler.

Vi har inte sett något skäl till sådant undantag av beskattningsskäl.

(12)

10

=

2.6 Ikraftträdande- och övergångsfrågor

SAMMANFATTNING

Vi föreslår att de nya allmänna råden bör tillämpas första gången i års- redovisningar för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2007 eller senare samt på delårsrapporter som upprättas efter ikraftträdandet för del av ett sådant räkenskapsår.

2.6.1 Bakgrund

Finansinspektionens redovisningsföreskrifter FFFS 2006:16 har trätt i kraft den 1 januari 2007. De tillämpas första gången för räkenskapsår som påbör- jas den 1 januari 2007 eller senare.

För att åtminstone onoterade företag ska kunna tillämpa de föreslagna nya reglerna i sina årsredovisningar för sådana räkenskapsår där FFFS 2006:16 tillämpas, bör de vara på plats så snart det är möjligt då vissa företag har brutet räkenskapsår. Om ikraftträdandet senareläggs till exempelvis den 1 januari 2008 skulle företagen behöva tillämpa nya regler under 2007 för att åter igen kunna tillämpa äldre redovisningsregler från 2008.

Vi föreslår därför att de nya allmänna råden bör tillämpas första gången i årsredovisningar för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2007 eller senare samt på delårsrapporter som upprättas efter ikraftträdandet för del av ett sådant räkenskapsår.

Här kan också nämnda att lagstiftaren i prop. 2005/06:116 Förenklade redovisningsregler, m.m., s. 1, föreslog att en rad regler om bland annat års- bokslut och årsredovisningar ska bli enklare för mindre företag och att de mera komplicerade reglerna endast är tillämpliga på större företag. Lagstifta- ren anger dock att till kategorin större företag ska hänföras såväl noterade företag som finansiella företag oavsett verksamhetens omfattning. Som skäl anges (a.a.., s. 87) dels särskilda krav på god genomlysning, dels de särskilda redovisningsdirektiven för finansiella företag.

(13)

11

=

3. Behovs- och konsekvensanalys

SAMMANFATTNING

De anpassningar som föreslås bedöms väl motiverade för finansiella företag och bedöms inte få några särskilda ekonomiska konsekvenser eller andra nackdelar för berörda finansiella företag eller dess intres- senter jämfört med gällande regler. För berörda leasingföretag är för- slaget snarare en fördel eftersom de i vissa fall kan tillämpa regler med förebild i äldre redovisningsföreskrifter.

Förslaget har heller inga särskilda konsekvenser för mindre företag.

Konsekvens för företagen och om vi inte genomför förslagen

Det finns totalt ett 70-tal kreditmarknadsföretag varav ett 30-tal har angett leasing som verksamhet i sin bolagsordning. De föreslagna ändringarna av redovisningsföreskrifterna skulle inte bli en kostnad för instituten utan snarare en minskad kostnad jämfört med om inga ändringar görs eftersom försla- get ger leasegivare större möjlighet att tillämpa regler av liknande slag som enligt äldre redovisningsföreskrifter.

Konsekvens för marknaden (investerare och konsumenter)

Det beloppsmässiga innehållet i den finansiella informationen skulle påver- kas om en progressiv avskrivningsmetod inte får tillämpas. Skillnaderna i avskrivningsmetoder beskrivs i avsnitt 2.1. Även principerna för nedskrivningar påverkar vilken information som lämnas.

Konsekvens för FI

Tillsynsrapportering till oss avseende finansiella data och kapitaltäcknings- data bedöms inte påverkas av förslagen eftersom de föreslagna allmänna råden innebär att redovisning av finansiell leasing som redovisas som operationell leasing kan i huvudsak ske på samma sätt som enligt äldre regler. Om förslagen inte genomförs kommer däremot innehållet i den rapporterade informationen att påverkas. Beloppen bedöms dock vara marginella.

(14)

12

=

4. Författningskommentarer

4.1 Förslaget till Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:x1) om ändring i finansin- spektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2006:16) om årsredovisning i kreditinstitut och vär- depappersbolag

4.1.1 2 kap.

Allmänna råd om tillämpningen av internationella redovisningsstandarder I de allmänna råden i 2 kap. anges vissa anpassningar i förhållande till IFRS och RR 32. Anpassningarna avser enbart fall när leasegivare redovisar finansiella leasingavtal, enligt definitionen i IAS 17, som operationella leasingavtal med stöd av undantaget i RR 32.

Den föreslagna ändringen innebär att kreditinstitut och värdepappersbolag kan använda en progressig avskrivningsmetod. Metoden är dock begränsad till de fall den bättre återspeglar hur tillgångens framtida ekonomiska förde- lar väntas bli förbrukade av företaget. Det innebär också att nedskrivningar bör ske enligt reglerna för finansiella instrument. Förändringarna innebär delvis att företagen kan i princip använda samma regler som enligt äldre redovisningsföreskrifter.

Anpassningarna avser endast fall när finansiell leasing får redovisas som operationell. Detta gäller inte i koncernredovisningar enligt lagbegränsad IFRS (se 7 kap. allmänna råd). De nya allmänna råden blir därför inte till- lämpliga där.

4.1.2 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

De nya reglerna föreslås tillämpas första gången för räkenskapsåret 2007.

När det gäller tillämpningen i delårsrapporterna gäller dock de nya reglerna av formella skäl först i delårsrapporter som upprättas efter ikraftträdandet av de föreslagna allmänna råden.

4.1.3 De allmänna rådens föreslagna lydelse

Den föreslagna lydelsen i 2 kap. allmänna råd punkt f är:

f) Följande avvikelser från godkända internationella redovisningsstandarder gäller för redovisningen av den utleasade tillgången, om insti- tutet med stöd av RR 32:06 redovisar ett finansiellt leasingavtal som ett operationellt leasingavtal.

– En progressiv avskrivningsmetod får tillämpas, om en sådan metod bättre återspeglar hur tillgångens framtida ekonomiska fördelar väntas bli förbrukade av företaget, jfr IAS 16 punkt 62.

– Nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar bör göras enligt regler som gällt om leasingavtalet redovisats som ett finansiellt leasingavtal, jfr IAS 39 punkt 63-65.