• No results found

Men, va? Hon kan inte ha autism!

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Men, va? Hon kan inte ha autism!"

Copied!
49
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Lärande och samhälle

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Men, va? Hon kan inte ha autism!

En systematisk forskningsöversikt

No way! She can’t be autistic!

A systematic review

Linda Ahlm Ekholm

Specialpedagogexamen 90 hp Slutseminarium 2022-01-11

Examinator: Kristian Lutz Handledare: Madeleine Sjöman

(2)

2

Förord

Under mina år som lärare har jag mött många elever i olika svårigheter i mitt klassrum. Många gånger har det krävts flera månader, ibland flera års hårt arbete, för att lära känna eleven och skapa förutsättningar för en god dialog. Trots allt det hårda arbete som lagts ner i att kartlägga elevens behov har jag ibland upplevt den största utmaningen i att förklara och ibland även behöva försvara vissa elevers behov. Den övervägande delen av dessa elever har en sak gemensamt, de är flickor. Flickor med autismdiagnos, flickor som är under utredning av autism eller flickor i svårigheter som ännu inte blivit aktuella för utredning. Min erfarenhet är att flickors behov ifrågasätts i större utsträckning och inte heller tas på lika stort allvar. I möte med andra lärare och kollegor, hela arbetslag och ibland även i möte med rektorer och elevhälsoteam har jag hört kommentarer likt dessa;

- Nej, men hon kan inte ha autism! Hon är hur duktig som helst på lektionerna, vi har ju aldrig problem med henne.

- Hon har inga sociala svårigheter, hon kan ju samarbeta med alla, och dessutom, hon har jättemånga kompisar!

Därför har jag valt att i denna systematiska forskningsöversikt fokusera på de flickor med (eller utan) autismdiagnos som så ofta kämpar i det tysta för att klara av sin skolgång. Min förhoppning är att denna forskningsöversikt ska bidra med förståelse och kunskap kring flickor med autism. Stort tack till just dig, för att du läser detta arbete! Tillsammans blir vi fler som upptäcka och stödja flickor med autism! Tack även till min handledare Madeleine Sjöman som försett mig med kloka råd under arbetets gång!

(3)

3

Sammanfattning/Abstract

Ahlm Ekholm, Linda (2022). Men va? Hon kan inte ha autism! En systematisk forskningsöversikt. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Förväntat kunskapsbidrag

Min förhoppning är att detta examensarbete ska bidra med kunskap och förståelse kring flickor med autism. I kunskapsbidraget ligger även att identifiera kännetecken hos flickor med autism samt presentera strategier för att upptäcka och stödja flickor med autism.

Syfte och frågeställningar

Syftet med forskningsöversikten är att systematiskt identifiera evidensbaserad kunskap kring vilka skillnader som kan ses mellan flickor och pojkar med autismdiagnos samt identifiera vilket stöd/vilka anpassningar flickor med autism kan vara i behov av. Förhoppningen är att under denna process även kunna beskriva specifika kännetecken hos flickor med autism samt presentera strategier som specialpedagoger och annan skolpersonal kan använda i mötet med dessa flickor.

Frågeställningar:

- Vilka skillnader i symtom kan identifieras hos flickor och pojkar med autism?

- Vilka kännetecken kan identifieras hos flickor med autism?

- Vilket stöd/vilka anpassningar kan flickor med autism vara i behov av?

Teori

I denna forskningsöversikt kommer stämplingsteorin användas som teoretisk referensram.

Inom stämplingsteorin ses utvecklingen av en människas beteende som en process där denne påverkas av hur andra uppfattar och stämplar oss. Under bearbetning och analys av material kommer jag utgå från ett salutogent och ett relationellt perspektiv. Under diskussion kommer jag avslutningsvis referera till dilemmaperspektivet.

Metod

Detta examensarbete är utformat som en systematisk forskningsöversikt där fokus ligger på att sammanställa och analysera vetenskapliga artiklar. Artiklar söktes i tre olika databaser vilka

(4)

4

därefter sorterades utifrån en rad inklusions- och exklusionskriterier. Ett värderingsverktyg användes därefter för att säkerställa de vetenskapliga artiklarnas relevans och detta resulterade i nio artiklar. Slutligen genomfördes en innehållsanalys av de nio artiklar som ingår i översikten vilket resulterade i sju övergripande teman i redovisning av resultat.

Resultat

I resultat identifierades framförallt skillnader inom adaptiv förmåga och psykisk hälsa. Då flickor rapporteras ha en högre adaptiv förmåga och uppvisa särskild sårbarhet i sitt psykiska mående. Vidare identifierades en rad kännetecken som t. ex. lingvistiska markörer, lekmönster under rastaktivitet och skillnader i specialintresse. I resultat presenteras vikten av tidig upptäckt och kunskap kring flickors autism som en avgörande faktor för att flickorna ska få rätt stöd i skolan. Vidare är flickor med autism i behov av stöd i sociala sammanhang.

Specialpedagogiska implikationer

Denna forskningsöversikt kan med fördel användas av såväl specialpedagoger som annan skolpersonal för att bidra med kunskap och förståelse kring flickor med autism. Då skolans arbete ska vila på vetenskaplig grund med insikt i aktuell forskning kan denna översikt bidra till att rätt stöd och insatser sätts in i ett tidigt skede för att motverka ohälsa och skolfrånvaro.

Nyckelord

Adaptiv förmåga, autism, flickor, kamouflage, kännetecken

(5)

5

Innehållsförteckning

INLEDNING ... 7

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 10

CENTRALA BEGREPP ... 10

TIDIGARE FORSKNING ... 12

TEORETISK FÖRANKRING ... 17

STÄMPLINGSTEORIN ... 17

SALUTOGENT SYNSÄTT ... 18

SPECIALPEDAGOGISKA PERSPEKTIV ... 18

METOD ... 20

METODVAL ... 20

URVAL ... 20

GENOMFÖRANDE ... 21

VÄRDERING AV KVALITET ... 24

STUDIEDESIGN ... 24

INNEHÅLLSANALYS ... 25

ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 26

RESULTAT ... 27

ATT LÅTSAS VARA NORMAL ... 27

TONÅREN ÄR VÄRST ... 29

FLICKORS SÅRBARHET ... 30

SOCIAL ÖMSESIDIGHET ... 32

SKILLNADER I SPECIALINTRESSE ... 33

TIDIG UPPTÄCKT OCH DIAGNOSTISERING... 34

STÖD OCH ANPASSNINGAR I SKOLAN ... 35

DISKUSSION ... 38

RESULTATDISKUSSION ... 38

SPECIALPEDAGOGISKA IMPLIKATIONER ... 42

METODDISKUSSION ... 43

FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ... 43

REFERENSER ... 44

BILAGOR ... 48

(6)

6

(7)

7

Inledning

Söder (2021) beskriver hur flickor med autism oftast får sin diagnos betydligt senare än pojkar.

Före 5 års ålder har endast 17% av flickorna fått sin diagnos, motsvarande siffra för pojkar är 32%. När dessa barn har blivit 11 år så har bara 44% av flickorna fått sin diagnos medan 72%

av pojkarna med autism har fått sin diagnos. Gould (2017) men att man tidigare trodde att autism var vanligare bland män och pojkar men påpekar att det idag inom forskningen finns en ökad medvetenhet att detta beror på att autism hos flickor och kvinnor inte upptäcks i lika stor utsträckning.

Men trots att forskning de senaste åren gått framåt tycks inte denna kunskap sprida sig bland personal inom förskola/skola och inom barn och ungdomspsykiatrin. Gould (2017) rapporterar att flickor fortsatt får sin diagnos senare än pojkar trots att föräldrarna kontaktade barn- och ungdomspsykiatri vid samma ålder som pojkarnas föräldrar. Vidare förklarar Gould att bland de flickor som får autismdiagnos rapporterade skolpersonal signifikant lägre nivåer av autistiska symtom än hos motsvarande pojkar. Trots att föräldrar till flickor med autism oftast rapporterade signifikant högre nivåer av symtom.

Gillberg (2018) förklarar att flickor förbises i tidig ålder då flickor generellt upplevs mer sociala än pojkar vilket gör att diagnosen inte aktualiseras. Detta bidrar, enligt Gillberg, till att könsfördelningen inom autismdiagnos är oerhört skev, trots att flickor oftast har minst lika svåra funktionsnedsättningar som pojkar med samma diagnos. Enligt Gould (2017) får en del flickor inte sin diagnos förrän efter många år av diffusa svårigheter och personligt lidande och ibland försenas diagnos till vuxen ålder.

Andersson (2020) studie visar att elever med autism har en betydligt högre frånvaro från skolan och denna frånvaro ökar med åldern. Flickor med autismdiagnos rapporteras även ha ökad risk att utveckla psykiska svårigheter, psykosomatiska besvär och ångest jämfört med jämnåriga flickor utan diagnos. Både Andersson och Gray et al. (2021) lyfter skolpersonalens bristande kunskap kring flickor med autism. Skolpersonalens okunskap skapar en bristande förståelse och otillräckliga anpassningar görs i skolmiljön.

Vidare leder bristande kunskap till att flickor med autism inte upptäcks i tid och inte heller får rätt stöd i skolan. Skolan spelar en viktig roll i att upptäcka och stödja flickor med autism. I Skollagen (2010:800) är det tydligt utskrivet att skolan ska ge alla barn den ledning och stimulans de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Detta för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt. SPSM (2021) menar att skolan

(8)

8

därför bör ta ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen och därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Vidare står det i Skollagen att skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov och en strävan ska finnas att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Men för att lyckas upptäcka och identifiera flickor med autism i ett tidigt skede behöver skolpersonal kunskap kring hur flickors autism kan se ut.

Enligt Gillberg (2018) är en tidig diagnos av yttersta vikt då forskning har visat att de familjer där barn fått tidig diagnos, information kring funktionsnedsättningen samt visst uppföljande stöd att det har gått bra för barnet. Gillberg betonar vidare att många barn inom dessa grupper har starka konstnärliga anlag, kan tänka ”outside the box” och är allmänt kreativa i sitt tankesätt. Även de barn som kan upplevas som extremt tvångsmässiga vid autism kan i bästa fall med anpassat stöd utvecklas till entreprenörer, konstnärer och vetenskapliga forskare.

I självbiografin Konsten att fejka arabiska (2020) beskriver journalisten och författaren Linn Liman hur det är att leva med autism i 32 år utan att veta om det. Hur hon vet att något är fel, men lär sig fejka för att passa in och försöka vara normal ända tills det inte längre går.

Flickan med autism beskrivs ibland som osynlig.

När kaoset riktas inåt istället för utåt och flickan tystnar istället för att skrika, då är hon svårare att få syn på. Men hon är inte osynlig. Hon blir förbisedd.

Ur Linn Limans förord i Flickor med autism och ADHD (Bühler, 2020)

I mitt framtida yrke som specialpedagog kommer jag möta flera av dessa flickor. Vissa med diagnos, vissa under utredning och vissa med symtom men ännu utan en diagnos. I mötet med dessa flickor är en av mina främsta uppgifter att vara väl insatt inom området. Både i möte med elev, vårdnadshavare och andra instanser. Förhoppningen är att denna forskningsöversikt kommer att bidra med kunskaper inom området för att utveckla ett mer vetenskapligt förankrat perspektiv. Men kanske viktigast av allt, för att kunna bidra, stötta och handleda kollegor.

Skollagen (2010:800) slår också fast att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Därför bör vetenskapliga studier och forskningsprojekt tillsammans med de professionellas erfarenheter och kunskap ligga till grund för hela skolans arbete.

Min förhoppning är också att forskningsöversikten kommer att läsas av annan skolpersonal såsom t. ex. lärare och elevassistenter, rektorer och elevhälsopersonal och därmed bidra till ökad förståelse och kunskap kring flickor med autism. En ökad förståelse bland skolpersonal

(9)

9

kan i sin tur bidra till att rätt stöd och anpassningar sätts in i ett tidigt skede för att motverka psykisk ohälsa och skolfrånvaro. Skollagen (2010:800) är tydlig i att alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd. Vidare står även uttryckt att all skolpersonal ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. När all skolpersonal arbetar tillsammans finns det fler ögon och öron i verksamheten som kan identifiera och upptäcka elever i behov av stöd. Då kan vi också hjälpas åt att i god tid sätta in främjande och förebyggande åtgärder för att alla elever ska lyckas i skolan.

Avslutningsvis vill jag förtydliga min utgångspunkt inför denna forskningsöversikt. Det finns en rad olika teorier kring varför flickor mer sällan diagnostiseras med autism. Vissa forskare menar att dessa teorier med största sannolikhet i kombination med varandra bidrar till den underdiagnostisering som finns bland flickor. Så kan det möjligtvis vara men detta examensarbete utgår från tesen att flickor diagnostiseras mer sällan än pojkar utifrån att flickors autism har andra kännetecken än de som karakteristiskt ses hos pojkar. Vidare kommer översikten alltså inte att undersöka andra teorier som t. ex. hur diagnosmanualers utformning påverkar flickors diagnos eller ifall/om psykologer/läkares förutfattade meningar kring autism och autistiska symtom påverkar vid diagnostisering.

(10)

10

Syfte och frågeställningar

Syftet med forskningsöversikten är att systematiskt identifiera evidensbaserad kunskap kring vilka skillnader som kan ses mellan flickor och pojkar med autismdiagnos samt identifiera vilket stöd/vilka anpassningar flickor med autism kan vara i behov av. Förhoppningen är att under denna process även kunna beskriva specifika kännetecken hos flickor med autism samt presentera strategier som specialpedagoger och annan skolpersonal kan använda i mötet med dessa flickor.

Frågeställningar:

- Vilka skillnader i symtom kan identifieras hos flickor och pojkar med autism?

- Vilka kännetecken kan identifieras hos flickor med autism?

- Vilket stöd/vilka anpassningar kan flickor med autism vara i behov av?

Centrala begrepp

Diagnos inom autism ställs av läkare och psykolog utifrån en diagnosmanual. Den mest kända diagnosmanualen är DSM-5, The Diagnostic and Statistical Manual of Heath Disorders, som används över hela världen (Bühler, 2020). Tidigare användes DSM-IV och denna manual innefattade istället flera olika autismdiagnoser, där de vanligaste var autistiskt syndrom och Aspergers syndrom. Men i och med införandet av DSM-5, som använts i Sverige sedan 2013, slogs alla autismdiagnoser ihop och nu benämns alla autismspektrumtillstånd (Bühler, 2020).

Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som har att göra med hur hjärnan fungerar och hanterar information (Gillberg, 2018). En person med autism har därför omfattande svårigheter med ömsesidighet och samspel tillsammans med avvikelser i sitt beteende som exempelvis repetitivt/stereotypt beteende och/eller avvikelser i hur de upplever sinnesintryck (Bühler, 2020).

Asperger är en förkortning av diagnosen Aspergers syndrom som är ett tillstånd som liknar autism men som inte inbegriper försening i språkutvecklingen. Personer med Asperger har ingen allmän kognitiv försening vilket innebär att deras IQ ligger inom eller högre än genomsnittet (Gillberg, 2021). Trots att diagnosen inte längre ställs av läkare används begreppet av individer med normal eller högre begåvning för att beskriva sig själv och sina svårigheter.

(11)

11

Neurotypiska personer är människor som inte har någon autismdiagnos. Detta begrepp uppkom i ett försöka att undvika ord som normal och onormalt utvecklad då dessa ses mer värdeladdade (Bühler, 2020). Neurotypiska är ett begrepp som kommer att användas under arbetets gång för att t.ex. beskriva personer som ingår i jämförelsegrupper i olika studier.

(12)

12

Tidigare forskning

Holmér (2020) beskriver hur autism är en funktionsnedsättning som påverkar ens sätt att tänka, vara och kommunicera med andra människor. Framförallt märks detta genom att personen visar begränsat samspel och kommunikation med andra samt genom stereotypa val av aktiviteter, beteenden och intressen. Holmér förklarar att detta innebär att en person med autism kan ha svårt att förstå vad andra menar och känner samtidigt som det kan vara svårt för personen att kommunicera och göra sig förstådd på rätt sätt. Vidare innebär det att personen har vissa intressen och aktiviteter som den föredrar och nya och ovana aktiviteter kan vara väldigt stressande. Därför är det väldigt svårt för en person med autism att bryta beteenden och rutiner som har blivit en vana. Det är också vanligt att personer med autism är över och/eller underkänsliga för olika sinnesintryck såsom ljud, ljus, lukt, smak och beröring.

Riksförbundet Attention (2021) skriver vidare att många personer med autism är ovanligt stresskänsliga, psykiskt sårbara och har en tendens att utveckla psykiatriska symtom som exempelvis ångest eller depression. Men autism innebär inte bara problem. I rätt miljö kan många av de symtom som är vanliga hos personer med autism vara en tillgång som exempelvis stor uthållighet och ovanligt god koncentrationsförmåga. Det finns även stora skillnader mellan individer med autism på grund av personliga egenskaper. Det är även av vikt att betona att autism förekommer på alla nivåer av intellektuell funktion och språkförmåga. Därför brukar autism beskrivas som ett spektrum med många olika nyanser, autismspektrumtillstånd, som förkortas AST.

Gillberg (2018) beskriver hur autism är ett tillstånd en person föds med och som följer personen livet ut. Det finns inte heller några mediciner med dokumenterad effekt som kan bota eller lindra de autistiska dragen. Orsakerna till autism är fortfarande inte helt kända inom den vetenskapliga forskningen men det forskarna har säkerställt är att autism oftast är ärftligt. Det innebär att en nära släkting oftast har samma, om än mer eller mindre svåra, problem. Dock föreligger det en ökad risk för autism vid negativ påverkan under fostertiden eller de första levnadsåren. Under graviditeten kan det handla om utsatthet i form av alkohol eller medicineffekter. Andra möjliga orsaker kan vara extrem prematurfödsel eller infektioner i hjärnan under de första levnadsåren. Forskning visar att autism förekommer hos ungefär 1% av hela befolkningen runt om i världen. Bühler (2020) betonar dock att nyare studier visar resultat på att dessa siffror snarare börjar närma sig 1,5%. Dessa studier visar framförallt en ökning av diagnoser bland tonåringar utan intellektuell funktionsnedsättning.

(13)

13

Bühler (2020) menar att det historiskt sett har det inte skrivits så mycket om just flickor med autism. Förgrundsgestalterna när det gäller tidig kunskap kring autism var Leo Kanner och Hans Asperger. Oberoende av varandra beskrev de en grupp barn med mycket liknande problematik.

I båda grupperna fanns det en övergripande andel pojkar. Många menar att utifrån det faktum att det var fler pojkar än flickor inkluderade i dessa tidiga studier lades grunden till hur kunskapen kring autism har utvecklats. Även Gould (2017) påpekar att den tidiga forskningen på detta sätt har bidragit till att autism uppfattats främst utifrån manliga symtom. Under de senare åren har dock en stor andel forskare fått upp ögonen för flickor och kvinnor med autism och de ses nu allt oftare som deltagare i olika studier kring autism.

Svenny Kopp är en svensk forskare som har ägnat stora delar av sitt yrkesliv kring forskning åt flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. År 2010 genomförde Kopp en studie med 100 normalbegåvade flickor som remitterades till studien då de uppvisade oförklarliga sociala problem och/eller uppmärksamhetsproblem/ akademiska problem. Under studien genomfördes neuropsykiatrisk utredning som visade att mer än 90% flickorna hade autism och/eller ADHD. Vidare visade resultatet att hälften av föräldrarna till dessa flickor hade konsulterat en professionell kring deras oro för sina flickor. Trots att de sökt hjälp när flickorna var så unga hade föräldrarna inte någon upplevelse av att de hade fått hjälp, förståelse eller någon adekvat utredning. Även Gould (2017) rapporterar att föräldrar till flickor med autism oftast har sökt professionell hjälp vid samma tid som pojkarnas föräldrar men inte fått liknande hjälp eller utredning och menar att detta till stor del beror på att flickor upplevs mer sociala.

Vidare rapporterar Corscadden och Casserlys (2021) att flickors egenskaper kan uppfattas som mer socialt accepterade och forskarna i denna studie menar att detta fenomen även kan vara en bidragande orsak till att flickor underdiagnostiseras.

Judith Gould är professor och verksam vid Lorna Wing-institutet i England och har under många år bidragit till att höja medvetenheten kring att flickor och pojkars symtom ser annorlunda ut. Bühler (2020) framhåller att Gould var en av de första att börja forska på flickor med autism och upptäckte då att flickor ”maskerade” sina svårigheter på ett annat sätt. Enligt Gould (2017) skiljer sig flickor och pojkar med autism då flickor;

- Deltar i sociala aktiviteter då de har förmåga att imitera andras beteende - I högre grad deltar i sociala aktiviteter, dock oftast i en mer passiv roll

- Har mer verbalt avancerade färdigheter men kan upplevas ta långt tid att svara - Har en god fantasi. Vissa flickor kan även uppfattas leva i en fantasivärld

Gould (2017), Sutherland et al. (2017), Myles et al. (2019) Wood-Downie et al. (2020), samt Bernardin et al. (2021) är några av de forskare som de senaste åren fortsatt utforska teorin om

(14)

14

att flickor har ett ”maskerande” beteende och benämner detta fenomen vid social kamouflering men använder även det engelska begreppet masking. Halsall et al. (2021) och Dean et al. (2016) resultat visar att flickor med autism är svårare att upptäcka och bekräftar därmed tesen att flickor använder social kamouflering. I Halsall et al. beskriver forskarna att den sociala kamouflering som flickorna använder kan ses som fungerande strategier för att undvika utsatthet och mobbning. Strategierna kan även ”utåt sett” ses som att dessa flickor klarar av att hantera sociala situationer. Men Halsall et al. betonar att denna kamouflering har betydande effekter för flickornas relationer och lärande liksom konsekvenser för deras psykiska hälsa. Forskarna beskriver att social kamouflering alltmer förknippas med negativa effekter såsom utmattning och ångest.

Kopp och Gillberg (2011) vill snarare än att använda kamoufleringsteorin istället utgå från en kvinnlig fenotyp, d.v.s. att kvinnors autism ser annorlunda ut än mäns autism. Kopp och Gillberg förklarar vidare att en kvinnlig fenotyp kan bidra till att identifiera egenskaper som är lättare att observera. De beskriver att personer i omgivningen bör vara uppmärksam på följande symtom/beteende hos flickor/unga kvinnor med misstänkt autism;

- undviker krav

- bryr sig inte om hur hon ser ut eller är överdrivet upptagen av sitt utseende - samspelar mest med yngre barn

- lever sig in i roller - har annorlunda röst/tal

Kopp och Gillberg (2011) betonar dock att flickors annorlunda tal inte är det monotona och/eller robotliknande tal som kan uppfattas hos pojkar med autism. Utan istället beskriver Kopp och Gillberg flickors annorlunda tal som att de talar på ett ovanligt sätt som t.ex. barnsligt, högt, pipigt eller hest. Vidare är forskarna oroliga att flickor inte upptäcks i lika stor utsträckning då den ”ovanliga” rösten inte uppfattas lika autistisk som den ”robotliknande” rösten.

Bühler (2020) beskriver att forskning även visar att elever med autism, framförallt flickor, rapporteras ha en ökad risk att utveckla psykiska svårigheter, psykosomatiska besvär och ångest. Andersson (2020) menar att detta i sin tur bidrar till ökad skolfrånvaro hos elever med autism. Därför menar Gould (2017) att det är av yttersta vikt att skolpersonal uppmärksammar dessa flickor trots att de på avstånd ses kunna hantera sociala sammanhang. För vid närmare observation kan de inte upprätthålla socialt engagemang och behöver utökat stöd av skolans personal. Både Andersson (2020) och Gray et al. (2021) resultat visar på bristande kunskap kring flickor med autism hos skolpersonal. Denna okunskap skapar brist på förståelse och otillräckliga anpassningar i skolmiljön. Både Andersson och Gray pekar på vikten av fler

(15)

15

anpassningar i skolmiljö och ett nära samarbete med föräldrar som möjliga vägar. Gray et al.

genomförde en studie där de undersökte speciallärare och specialpedagogers uppfattning och inställning till pojkar och flickor med autism. Resultatet visade att speciallärare och specialpedagoger känner sig trygga i att upptäcka och kunna stödja pojkar med autism. Dock visar studien att dessa professioner saknar viktig kunskap både för att upptäcka och stödja flickor med autism. Enligt Möllås (2020) bekräftas även denna brist på förståelse och otillräckliga anpassningar i skolmiljön i betygsstatistik. Då Möllås vidare rapporterar att en stor andel elever med autism inom grundskolan inte når kunskapsmålen. Av det totala antalet elever med autism når i genomsnitt hälften av eleverna målen för svenska, engelska och matematik.

Då en stor andel inte når upp till målen kan detta leda till oroande konsekvenser för eleverna framtida möjligheter till studier och arbete.

Sjölund et al. (2017) förklarar att skolans personal behöver förstå hur eleven upplever sin skoldag för att kunna hjälpa och stödja flickor med autism. Sjölund et al. beskriver vidare hur elever med autism ofta har svårigheter att hantera förändringar och delta i aktiviteter som ställer krav på flexibilitet och ömsesidighet. Detta är egenskaper som är nödvändiga vid exempelvis lek under rasten eller i grupparbeten. Elever med autism uppfattar och bearbetar även sinnesintryck annorlunda kan innebära problem att vistas i bullriga miljöer som t.ex. i matsalen eller ute på skolgården. Då elever med autism även har svårigheter inom ömsesidig social kommunikation så bidrar detta till att eleven under hela skoldagen befinner sig i en situation där denne uppfattar och tolkar andras beteende på ett annorlunda sätt. Sjölund et al. anser vidare att skolan ställer krav på kommunikation och mottaglighet för information som varje skoldag överstiger dessa elevers förmåga.

Sjölund et al. (2017) menar vidare att då alla elever med autism är och fungerar olika kan inte enbart ett visst stöd och anpassningar användas till alla elever med autism. För att hjälpa och stödja elever med autism måste skolans personal lära känna varje enskild elevs behov för att kunna hitta de rätta individuella anpassningarna. Bromark (2021) förklarar att elever inom autismspektrat har en ojämn begåvningskurva. Detta innebär att de ofta är starka inom vissa områden men samtidigt har stora svårigheter inom andra områden. Vidare betonar Bromark att det krävs grundläggande kunskaper kring autism för att skapa goda förutsättningar för lärande för att lyckas möta dessa variationer hos elever med autism.

Bühler (2020) beskriver hur en autismdiagnos framförallt innebär nedsatt funktion inom mentaliseringsförmåga och central koherens. Mentaliseringsförmåga (Theory of mind) handlar om att kunna sätta sig in i andra människors tankar och känslor. Bristen på mentaliseringsförmåga är själva grunden för de sociala svårigheter en individ inom

(16)

16

autismspektrum alltid uppvisar. Sjölund et al. (2017) förklarar att en bristande mentaliseringsförmåga i en skolmiljö kan innebära att eleven har stora svårigheter att föreställa sig vad andra känner och tycker. Då eleven inte kan lista ut vad som andra säger och menar kan missförstånd ske i samspel med klasskamrater t. ex. under rastaktiviteter.

Vidare beskriver Bühler (2020) hur central koherens handlar om den snabba intuitiva förmåga många människor har som gör att vi snabbt kan läsa av detaljer, se samband och förstå vad som förväntas av oss i en specifik situation. Enligt Sjölund et al. (2017) innebär en svag koherens att eleven istället för att förstå helheten enbart tar in detaljer och missar viktig information i omgivningen. Svag koherens kan i en skolmiljö innebära att eleven inte förstår att det är matematik som det brukar vara eftersom läraren som står vid tavlan har klippt håret i en ny frisyr. Vidare förklarar Sjölund et al. att det finns ytterligare svårigheter inom autismspektrum som kan skapa svårigheter i en skolmiljö, såsom annorlunda perception, låg förmåga till flexibilitet, bristande exekutiva förmågor, svagt arbetsminne samt bristande förmåga att automatisera enkla saker i vardagen.

Under genomgång av tidigare forskning kring flickor med autism framträder en tidvis ganska mörk bild av hur flickor med autism kämpar i det tysta med sitt psykiska mående, i sociala relationer och med sin skolgång. Min förhoppning är ändå att tidigare forskning kan bidra med viktig kunskap för hur vi framöver ska kunna skapa de bästa förutsättningarna för att flickor med autism ska lyckas med sin skolgång.

(17)

17

Teoretisk förankring

I denna forskningsöversikt kommer stämplingsteorin användas som teoretisk referensram.

Under bearbetning och analys kommer jag även utgå från ett salutogent synsätt. Vidare kommer specialpedagogiska perspektiv genomsyra denna översikt utifrån framtida yrkesroll.

Stämplingsteorin

Enligt Goldberg (2010) är en grundsten i det stämplingsteoretiska synsättet att människan tänker och analyserar i termer av processer som börjar i det förflutna, går genom nuet och fortsätter förbi dagens situation in i framtiden. Detta synsätt kallas för processmodell och kan skiljas från en simultanmodell där man menar att nutida händelser får en överdriven betydelse.

I en processmodell förklaras istället en människas beteende som en process som växt fram under personens hela liv. Vidare menar Goldberg (2010) att det är under denna process som vi alla ständigt påverkas av hur andra uppfattar och stämplar oss. Ett exempel är att en elev som får goda resultat på prov uppfattas som en duktig elev av lärarna. Genom att läraren uppfattar eleven som duktig upplever även eleven i sin tur sig själv som en duktig elev. Alltså definierar vi oss själva utifrån andras uppfattningar och vi anpassar även vårt beteende utifrån de etiketter och stämplar som andra tilldelar oss. Goldberg betonar vidare att stämplingen inte enbart är baserat på hur vi agerar utan den innefattar även hur personen är och ser ut t. ex. om den har ett fysiskt eller psykiskt funktionshinder, ekonomisk och social status samt etnisk bakgrund.

Goldberg (2005) förklarar hur det lilla barnet i möte med samhällets rådande normer från start blir stämplat då det får respons på sitt beteende från omgivningen. Efter hand som barnet växer upp och skaffar fler erfarenheter blir barnets beteende också mer socialt styrt. När barnet sedan möter förskola och skola är skolpersonalen av stor betydelse för hur barnets beteende utvecklas enligt de normer som råder. Den respons personalen ger till barnet, om barnets beteende anses bra eller dåligt, stämplar barnets framtida beteende. Enligt Goldberg (2005) kan denna stämpling vara positiv och förstärka visst beteende men den kan även verka negativt. I de fall ett barn stämplas negativt påverkar detta också barnet egen upplevelse av sig själv och barnet utvecklar på detta sätt en negativ självbild. Att bli stämplad som avvikande av omgivningen kan alltså vara förödande för ett barns självkänsla och fortsatta utveckling.

Goldberg (2010) förklarar att den stämpling som sker i en grupp är ett sätt för gruppen att reglera önskvärda beteenden utifrån rådande normer och regler. Därav ses ett udda och avvikande beteende som något som behöver anpassas och förändras i förhållande till gruppens

(18)

18

normer. Ett sätt att reglera individens beteende är att ge respons medan ett annat sätt är att ta avstånd från individen.

Gould (2017), Sutherland et al. (2017), Myles et al. (2019), Wood-Downie et al. (2020), samt Halsall et al. (2021) har under senare år utforskat teorin kring att flickor med autism har ett ”maskerande” beteende, detta fenomen benämns även social kamouflering eller det engelska begreppet masking. Deras resultat har visat att flickor med autism använder kamouflerande beteende i större utsträckning än pojkar med autism i sociala sammanhang. Då flickor i större utsträckning använder strategier för att anpassa sitt beteende känns stämplingsteorin som en lämplig referensram. Utifrån denna teori anses det mest önskvärda beteendet vara att uppträda enligt normen, något som med största sannolikhet är oerhört svårt vid en autismdiagnos.

Salutogent synsätt

Runström Nilsson (2017) förklarar att ett salutogent synsätt innebär att skolans personal strävar efter att upprätthålla elevernas hälsa trots de påfrestningar och krav som skolan ställer. Till grund för detta synsätt ligger Aaron Antonovskys forskning kring hur vissa människor sågs hantera stress och påfrestningar bättre än andra. Hwang och Nilsson (2019) beskriver hur Antonovsky upptäckte att en känsla av sammanhang, KASAM, var avgörande för hur en person skulle klara av att hantera motgångar. I KASAM fann Antonovsky tre avgörande komponenter;

begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Runström Nilsson (2017) hänvisar till Antonovskys tre komponenter och menar att dessa är nödvändiga för att skapa en god undervisningsmiljö som är trygg och stimulerande för alla. Begriplighet handlar enligt Runström Nilsson om hur eleven upplever det som sker inom sig och runt omkring.

Hanterbarhet handlar om den balans som behöver finnas mellan elevens egna resurser och skolans krav. Meningsfullhet handlar om att eleven ska känna mening med att vara i skolan och lära sig saker. Enligt Runström Nilsson är ett salutogent synsätt avgörande då en elev som känner möjlighet att påverka sin egen situation blir mer motiverad till skolarbete och med största sannolikhet kommer gör sitt bästa för att utöka sitt lärande.

Specialpedagogiska perspektiv

Ahlberg (2009) förklarar att specialpedagogiska perspektiv kan delas upp i ett kategoriskt perspektiv och ett relationellt perspektiv. I ett kategoriskt perspektiv är det eleven själv som bär ansvar för de svårigheter som kan uppstå i skolan och skolans personal är de som kan ge stöd och hjälp. Elevens skolproblem ses som en individuell avvikelse och bidrar till uppfattningen

(19)

19

att eleven blir en elev med svårigheter. Ahlberg beskriver vidare det relationella perspektivet där elevens svårigheter istället ses som en gemensam angelägenhet för skolans personal. Då ett relationellt perspektiv förklarar elevens svårigheter i relation till mötet med skolans verksamhet.

Detta synsätt bidrar till att se eleven som en elev i svårigheter och möjliga lösningar söks i skolans verksamhet. Dock kan denna korta beskrivning av dessa specialpedagogiska perspektiv uppfattas som en polarisering av begrepp. Då verkligheten inte kan uppfattas svart eller vit är det av betydelse att vara medveten om ens eget perspektiv. Även Lutz (2021) betonar vikten av att ta utgångspunkt i ett specialpedagogiskt perspektiv då skolans personal diskuterar de svårigheter som uppkommer i en skolverksamhet. Vidare förklarar Lutz att ett specialpedagogiskt perspektiv inte heller kan betraktas som en teori utan är betydligt bredare än så.

Nilholm (2007) beskriver ytterligare ett specialpedagogiskt perspektiv som han benämner dilemmaperspektivet. I dilemmaperspektivet menar Nilholm att det finns inbyggda motsättningar inom utbildningssystemet. Till exempel att alla elever ska uppnå liknande kunskaper och färdigheter samtidigt som undervisningen ska anpassas till att alla elever är olika.

Dessa dilemman innebär att skolpersonal ställs inför svåra valsituationer eftersom motstridiga krav ska uppfyllas. Nilholm menar vidare att dessa dilemman inte går att lösa men att det är nödvändigt för skolpersonal att diskutera och synliggöra dessa dilemman. Även dilemmaperspektivet är ett specialpedagogiskt perspektiv vilket jag återkommer till i bearbetning och analys av material.

(20)

20

Metod

Detta examensarbete är utformat som en systematisk forskningsöversikt där fokus ligger på att sammanställa och analysera vetenskapliga artiklar. I detta avsnitt presenteras metodval, urval, genomförande samt värdering av artiklarnas kvalitet. Vidare presenteras studiedesign, innehållsanalys samt de etiska överväganden som kan vara relevanta vid en forskningsöversikt.

Metodval

Bryman (2018) beskriver att genomförandet av en systematisk forskningsöversikt är ett strukturerat tillvägagångssätt för att få en bild av det aktuella forskningsläget. Även Eriksson Barajas et al. (2013) menar att arbetet med en systematisk forskningsöversikt följer ett strukturerat tillvägagångssätt för att få fram vetenskapligt förankrad kunskap. Bryman (2018) och Eriksson Barajas et al. beskriver vidare att detta innebär att arbeta i flera olika steg som innefattar att;

• Motivera varför studien behöver genomföras (problemformulering)

• Formulera frågor som går att besvara

• Formulera en plan för forskningsöversikten

• Formulera sökord och sökstrategi

• Identifiera och välja ut vetenskapliga artiklar

• Kritiskt värdera och välja ut de artiklar som ska ingå i forskningsöversikten

• Analysera och diskutera resultat

• Sammanställa och dra slutsatser

Urval

I denna forskningsöversikt används endast vetenskapliga artiklar utgivna de senaste fem åren för att samla aktuell forskning inom området. Enligt Eriksson Barajas et al. (2013) bör endast artiklar som är refereegranskade genom peer-review användas för att säkerställa hög kvalitet.

Detta innebär att artiklarna är vetenskapligt granskade och godkända av andra forskare inom området. Vidare kommer såväl svensk som internationell forskning användas för att kunna fånga in ett brett perspektiv. Följande urval gjordes i sökningar i de olika databaserna;

Boolean/Phrase, Apply Equivalent Subjects, Peer-review, 2017-2021, Publication type:

Academic Journals samt Language: English. I tabellen på nästa sida (se Tabell 1) presenteras de inklusions- och exklusionskriterier som använts vid urvalet av de vetenskapliga artiklarna.

(21)

21 Tabell 1. Inklusions- och exklusionskriterier

Inklusionskriterier Exklusionskriterier

Vetenskapliga artiklar som är kvalitetsgranskade genom peer-review

Andra typer av publikationer som t.ex. böcker och rapporter som inte är kvalitetsgranskade

Artiklar som publicerats 2017-2021 Artiklar publicerade före 2017

Artiklar som är relevanta för frågeställningarna Artiklar som inte behandlar relevanta frågeställningar

Artiklar som handlar om autism Artiklar som handlar om andra neuropsykiatriska diagnoser som t. ex. ADHD

Artiklar som behandlar barn/ungdomar med normalbegåvning eller hög begåvning (Asperger)

Artiklar som behandlar barn/ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning.

Artiklar som handlar om flickor med autism Artiklar som endast innefattar pojkar eller en låg andel flickor i sina undersökningar

Artiklar som handlar om flickor 3-16 års ålder Artiklar handlar om små barn 0-3 år och artiklar som handlar om vuxna kvinnor

Artiklar som är skrivna på engelska Artiklar skrivna på andra språk

Genomförande

Inför arbetet med att söka relevanta artiklar till denna forskningsöversikt gjordes först en rad sökningar i Malmö Universitets sökmotor LibSearch. Genom att söka stort och brett underlättade det chansen att fånga in fler sökord, ringa in ämnet och samtidigt kontrollera hur relevant databasen var för ämnet. Då LibSearch genererade en övergripande andel vetenskapliga artiklar med medicinskt perspektiv valdes istället de ämnesdatabaser med relevans för specialpedagogik som rekommenderas av Malmö Universitet. Education Research Complete, ERC som samlar artiklar inom pedagogik och undervisning inom alla nivåer av utbildning samt ERIC via EBSCO som samlar artiklar och böcker med inriktning på utbildning, pedagogik och psykologi. I dessa två ämnesdatabaser kunde ett sökord i taget användas för att lättare kontrollera träffar på varje sökord. Genom att kombinera sökord med OR skapades sex olika sökblock. Dessa sökblock kombinerades sedan med andra sökblock med AND. I tabell 2 på nästa sida kan ses vilka sex sökblock som användes och hur dessa kombinerades samt antal träffar per sökblock. I tabellen framgår även de slutgiltigt valda sökningarna i fetstil.

(22)

22 Tabell 2. Sökträffar

Sökblock Databas ERC Databas ERIC Databas LibSearch

1. autism OR asd OR autism spectrum disorder OR asperger’s OR asperger’s syndrome OR autistic disorder OR aspergers

2. gender differences OR sex differences

3. girls OR women OR females 4. skills OR behavior OR traits 5. school OR education OR classroom 6. senco OR sendco OR special

education

Sökblock 1 7278 träffar 4078 träffar 119 461 träffar

Sökblock 1 AND 2 140 träffar 234 träffar 2194 träffar

Sökblock 1 AND 2 AND 3 109 träffar 135 träffar 1625 träffar

Sökblock 1 AND 2 AND 3 AND 4

70 träffar 67 träffar 884 träffar

Sökblock 1 AND 2 AND 3 AND 4 AND 5

32 träffar 20 träffar 305 träffar

Sökblock 1 AND 2 AND 3 AND 4 AND 5 AND 6

6 träffar 2 träffar 20 träffar

Sökblock 1 AND 2 AND 3 AND 5 AND 6

0 träffar 6 träffar 32 träffar

Då sökblock 1-6 användes i ERC och ERIC gav sökningen för snäva träffar. Därför valde jag i dessa databaser att utgå ifrån de träffar som genererades med sökblock 1-5. Då LibSearch innefattar en stor mängd vetenskapliga artiklar med medicinskt perspektiv valdes istället fokus på sökblock 1-3 för att sedan även lägga till sökblock 5 och 6 som har ett mer inriktat skolperspektiv. Redovisning av de slutgiltiga söksträngarna finns även att ta del av under Bilaga 1. När de slutgiltiga sökningarna genomförts i de tre databaserna resulterade detta i totalt 84 artiklar. Efter att dubbletter tagits bort återstod 55 artiklar till närmare granskning. Vid en närmare granskning lästes alla abstract genom, därefter sorterades ytterligare 40 artiklar bort.

Dessa sorterades bort då de inte ansågs relevanta för syfte och frågeställningar i denna forskningsöversikt. I flödesschemat på nästa sida (se Figur 1) redovisas vidare hur hela urvalet av artiklar gått till samt hur många artiklar som exkluderats i varje steg.

(23)

23 Figur 1. Flödesschema

Den största andelen artiklar, 12 st, som valdes bort hade ett medicinskt perspektiv och behandlade ämnen som t.ex. anorexi och hjärtrytm. Ytterligare nio artiklar valdes bort då de enbart behandlade statistik gällande autism. Därefter valdes sju artiklar bort som enbart innefattar forskning kring de diagnostiska instrument som används vid autismutredning.

Därefter valdes fyra artiklar bort som handlade om barn i åldern 0-3 år och fyra artiklar valdes bort då de visade sig vara systematiska forskningsöversikter. Till sist uteslöts två artiklar som berörde ADHD och två artiklar som endast innefattar forskning kring vuxna individer. Därefter återstod 15 artiklar som lästes i sin helhet för att kunna värdera artiklarnas kvalitet och relevans i förhållande till denna översikt.

Artiklar som valt ut efter titelnamn

(n=84)

Artiklar efter att dubbletter tagits bort

(n=55)

Artiklar vars abstract lästes (n=55)

Artiklar lästa i fulltext (n=15)

Artiklar inkluderade i översikten

(n=9)

Exkluderade artiklar (n=40)

Exkluderade artiklar (n=6)

(24)

24

Värdering av kvalitet

För att kunna värdera artiklarnas relevans användes ett poängsystem (se Bilaga 2). Som inspiration användes GRADE som av Eriksson Barajas m.fl. (2013) beskrivs som ett verktyg för att styrka evidensen i ett samlat vetenskapligt material. Vidare användes även CASP Checklist som inspiration för att strukturera frågeställningarna. Fråga 1-3 är utformade för att säkerställa relevans utifrån syfte och är de forskningsfrågor som ställs i forskningsöversikten.

Fråga 4-6 är ställda utifrån att säkerställa mer allmän kvalitet i utvalda artiklar. Nedan följer de frågor som ställts i värderingsverktyget;

1. Kan artikeln bidra till att se skillnader i symtom hos flickor och pojkar med autism?

2. Kan artikeln bidra till att se kännetecken hos flickor med autism?

3. Kan artikeln bidra till kunskap för specialpedagoger och annan skolpersonal för att de ska upptäcka och stödja flickor med autism?

4. Finns metoden beskriven?

5. Har forskarna tagit etiska överväganden i beaktande?

6. Är artikeln kvalitetsgranskad (sk. peer-review)?

Ifall artikeln uppfyller en av de ställda frågorna tilldelas de en poäng. Vilket innebär att en artikel totalt kan få sex poäng. Artiklar som fick en totalpoäng på fem eller sex poäng valdes ut att ingå i översikten utifrån deras relevans för området. Artiklar som fick en totalpoäng på fyra eller lägre valdes. Totalt valdes sex artiklar bort i denna värderingsprocess. Två artiklar valdes bort då de inte visade sig vara tillräckligt relevanta för att besvara frågeställningarna. Två artiklar valdes bort då studierna omfattade väldigt få flickor. Ännu en artikel valdes bort då den endast innefattar deltagare som var pojkar och därför inte kunde visa på några eventuella könsskillnader. Slutligen valdes en artikel bort som endast behandlade lärares uppfattning kring handledning i sin yrkesutövning. Efter denna genomgång återstod totalt nio artiklar som var relevanta för denna forskningsöversikt.

Studiedesign

I denna forskningsöversikt finns artiklar från en rad olika länder. I studierna har det använts kvalitativa, kvantitativa och mixade metoder. Mandy et al. (2018) studie är genomförd som en statistisk delstudie av en tidigare gjord befolkningsstudie. Myles et al. (2019), Bernardin et al.

(2021) samt Song et al. (2020) studier är genomförda utifrån flickornas perspektiv medan Andersson (2020), Sutherland et al. (2017) och Wood-Downie et al. (2020) är utifrån föräldrars perspektiv. Jamison et al. (2017) studie är genomförd utifrån läkares perspektiv. I Dean et al.

(25)

25

(2016), Mandy et al. (2018), Song et al. (2020) studier har det funnits en jämförelsegrupp med neurotypiska deltagare.

Innehållsanalys

För att kunna göra en noggrannare analys av innehållet i de återstående nio artiklarna lästes nu alla artiklar ännu en gång i sin helhet. Vid genomläsning antecknades de nyckelord och/eller teman som presenterades i varje artikel med relevans för att kunna behandla frågeställningarna i forskningsöversikten. För att göra detta överskådligt presenteras resultatet sedan efter relevant frågeställning (se Tabell 3).

Tabell 3. Innehållsanalys

Författare (årtal)

Forskningsfrågor Artikeln bidrar till att se

skillnader i symtom hos flickor och pojkar

Artikeln bidrar till att identifiera kännetecken hos flickor med autism

Artikeln bidrar till vilket stöd/vilka anpassningar flickor med autism kan vara i behov av

Wood-Downie et al. (2020) Adaptiv förmåga Psykisk ohälsa Tidig diagnos

Förslag på stöd

Bernardin et al. (2021) Adaptiv förmåga Psykisk ohälsa Tidig diagnos

Song et al. (2020) Social ömsesidighet

Psykisk ohälsa

Tidig diagnos

Mandy et al. (2018) Tonåren Tidig diagnos

Dean et al. (2016) Adaptiv förmåga Social ömsesidighet Tidig diagnos

Jamison et al. (2017) Tonåren Psykisk ohälsa Tidig diagnos

Myles et al. (2019) Adaptiv förmåga Social ömsesidighet

Psykisk ohälsa

Tidig diagnos En rad olika exempel på stöd och

anpassningar

Sutherland et al. (2017) Adaptiv förmåga Specialintresse Tidig diagnos

Förslag på stöd

Andersson (2020) Skolfrånvaro

Psykisk ohälsa

En rad olika exempel på stöd och

anpassningar

Detta steg genomfördes för att lättare kunna identifiera relevant resultat som är direkt kopplat till de frågor som ställts i forskningsöversikten. Analysen av innehållet i artiklarna var inte helt okomplicerad då vissa ämnen är liknande och kan upplevas vävas in i varandra. Därför är min förhoppning att innehållsanalysen bidrar till att forskningsöversikten görs mer överskådlig.

Efter analys och kategorisering av innehållet i de vetenskapliga artiklarna fanns sju övergripande teman utifrån översiktens frågeställningar. I presentation av resultatet kommer dessa övergripande tema användas som rubriker till respektive avsnitt. När det rör

(26)

26

frågeställningen gällande att identifiera könsskillnader i symtom hos flickor och pojkar med autism fanns två övergripande teman. I fem av de nio artiklarna belyste forskarna könsskillnader i adaptiv förmåga. Adaptiv förmåga innefattar en persons förmåga att anpassa sig till andra människor och även miljön runt omkring. Detta avsnitt kallas i resultatdelen Att låtsas vara normal. Vidare visade resultatet på könsskillnader i autistiska symtom under tonårstiden i två artiklar. Detta avsnitt kallas för Tonåren är värst.

Gällande frågeställningen kring att identifiera kännetecken hos flickor med autism återfanns fyra teman; psykisk ohälsa (återfanns i sex artiklar), social ömsesidighet (tre artiklar), skolfrånvaro (en artikel), skillnader i specialintresse (en artikel). Dessa avsnitt kallas i resultatdelen Flickors sårbarhet, Social ömsesidighet och Skillnader i specialintresse. Då skolfrånvaro i artiklarna oftast är kopplad till psykisk ohälsa kommer även detta resultat presenteras under Flickors sårbarhet. Under resultatdelen som behandlar kännetecken hos flickor med autism kommer jag även redovisa resultat gällande neurotypiska flickor då detta kan underlätta identifiering.

Slutligen behandlas frågeställningen kring vilket stöd/vilka anpassningar som flickor med autism kan vara i behov av. Under denna frågeställning fanns ett övergripande tema kring vikten av tidig upptäckt och diagnostisering. Detta tema återfinns i sju av de 10 artiklar och detta avsnitt kallas Tidig upptäckt och diagnostisering. Vidare fanns det i fyra artiklar resultat på vilket stöd/vilka anpassningar som flickor kan vara i behov av och dessa presenteras under avsnittet Stöd och anpassningar i skolan.

Etiska överväganden

Innan arbetet med att göra en systematisk forskningsöversikt inleds bör etiska överväganden göras. I en forskningsöversikt är det som undersöks tidigare dokumenterad kunskap. Därför bör etiska ställningstagande framförallt göras beträffande urval och presentation av resultat genom att välja ut studier som är etiskt granskade, redovisa alla studier som ingått i forskningsöversikten och presentera alla resultat. Det anses oetiskt att endast presentera det som stödjer forskarens egen åsikt (Eriksson Barajas et al., 2013).

(27)

27

Resultat

I analys och kategorisering av innehållet i de vetenskapliga artiklarna fanns sju övergripande teman; Att låtsas vara normal, Tonåren är värst, Flickors sårbarhet, Social ömsesidighet, Skillnader i specialintresse, Tidig upptäckt och diagnostisering samt Stöd och anpassningar i skolan. För att underlätta hanteringen av resultatet kommer jag efter varje övergripande tema redogöra för en kort tolkning av innehållet genom att knyta an till tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter.

Att låtsas vara normal

Wood-Downie et al. (2020), Bernardin et al. (2021), Dean et al. (2016), Myles et al. (2019) samt Sutherland et al. (2017) resultat visar att flickor med autism visar signifikant högre nivåer i adaptiv förmåga än pojkar med autism. I dessa studier menar forskarna att flickorna använder olika strategier, i form av kamouflerande beteende, för att dölja sina autistiska symtom. I citat från Sutherland et al. (2017) beskriver tre föräldrar sina flickor;

She tries hard at school, holds everything together then meltdowns when gets home. She tries hard not to let people see her difficulties.

She is less verbal at school and outside home but more careful of what she says – applies filter more effectively.

Outside she is more worried about not being normal and saying things that make her seem different or strange. (s. 791)

I Wood-Downie et al. (2020) resultat rapporterade flickors föräldrar liknande nivåer av social kognitiv förmåga, som pojkarnas föräldrar, trots att flickorna utåt sett uppfattas som socialt fungerande. Wood-Downie et al. beskriver vidare hur unga ”låtsas vara normala” och använda strategier för att passa in bland kamrater. Dessa strategier kunde inkludera att använda sig av social imitation med inlärda fraser och ansiktsuttryck som lärts in via filmer, TV och böcker.

Bernardin et al. (2021) resultat visade att både autistiska och neurotypiska barn och ungdomar använde sig av kamouflering men det som skiljde dem åt var motivet för kamouflering.

Neurotypiska barn och ungdomar berättade att de använde kamouflerande beteende i första hand för att bli accepterade, passa in och få vänner. Även pojkar med autism uppgav till största del att de använde kamouflerande beteende för att få vänner. Medan flickor med autism till

(28)

28

största del uppgav att de i första hand använde kamouflerande beteende för att undvika negativa upplevelser som att bli retad och mobbad.

Tolkning av resultatet

Judith Gould var en av de första att börja utforska flickor med autism och gjorde upptäckten att flickor ”maskerade” sina svårigheter på ett annat sätt än pojkar (Bühler, 2020). Idag verkar forskarna vara överens att flickor har en högre adaptiv förmåga än pojkar med autism. Samtliga artiklar som valts ut inför denna översikt bekräftar flickors strategier för att kamouflera sina svårigheter. Halsall et al. (2021) och Dean et al. (2016) bekräftar i sina studier att flickor med autism är svårare att upptäcka då de använder social kamouflering och även Corscadden och Casserlys (2021) resultat visar att autistiska egenskaper utåt sett ofta uppträder mer subtilt hos flickor. Resultat bekräftar därmed kamoufleringsteorin men pekar samtidigt på ytterligare implikationer kring skillnader i perspektiv. Wood-Downie et al. (2020) resultat visade exempelvis att flickornas föräldrar var de som uppfattade flickornas svårigheter snarare än utomstående. Även Gould (2017) studie visar att skolpersonal rapporterar signifikant lägre nivåer av autistiska symtom hos flickan även om flickans föräldrar rapporterar signifikant högre nivåer av symtom. Dessa resultat indikerar att flickans kamouflerande beteende inte används i samma utsträckning i alla miljöer. Min tolkning är vidare att föräldrar besitter värdefull kunskap kring sin flicka då de med största sannolikhet ser konsekvenserna av flickans kamouflerande beteende i sin hemmiljö.

Flickornas kamouflerande beteende kan förklaras ur ett stämplingsteoretiskt perspektiv.

Goldberg (2010) menar att vi ständigt påverkas av hur andra uppfattar och stämplar oss. Dessa stämplingar, både positiva och negativa, bidrar till att vi anpassar vårt beteende. I ovanstående resultat redovisar Bernardin et al. (2021) att autistiska flickor använder kamouflerande beteende för att undvika negativa upplevelser som att bli retade eller mobbade. I tidigare forskning ses även liknande resultat då Halsall et al. (2021) redovisar hur flickor använder kamouflerande beteende för att undvika utsatthet och mobbning och menar att denna kamouflering har betydande konsekvenser för flickornas hälsa. Goldberg (2010) menar att den stämpling som sker i exempelvis en skolklass reglerar önskvärda beteenden. Ett udda och avvikande beteende från gruppens norm är inte önskvärt och regleras därför av gruppen. Flickans kamouflerande beteende ses, ur ett stämplingsteoretiskt perspektiv, som ett försök att inte avvika från normen för att undvika reglering av gruppen. Goldberg (2005) beskriver vidare att bli stämplad som avvikande av omgivningen kan vara förödande för barnets självkänsla och fortsatta utveckling.

(29)

29

Tonåren är värst

Mandy et al. (2018) och Jamison et al. (2017) resultat visade signifikanta könsskillnader i autistiska symtom under tonårstiden. Mandy et al. studie visade att flickor och pojkar med autism följer olika utvecklingsbanor när det gäller uppmätta nivåer av autistiska symtom. Pojkar rapporteras vid sju års ålder ha högre nivåer av autistiska symtom än flickor med autism för att sedan under 7-10 års ålder ha något minskade symtom. Pojkars autistiska symtom rapporterades därefter något stigande mellan 10-16 års ålder. Denna förändring i symtom resulterade i att pojkar vid 16 års ålder hade lägre symtom än när de var sju år. Flickorna däremot som vid sju års ålder uppvisade låga nivåer av autistiska symtom visade istället eskalerade symtom under tidiga tonåren och tonåren. Denna förändring i symtom resulterade i att flickor istället hade högre nivåer av autistiska symtom vid 16 års ålder än vid sju års ålder.

Jamison et al. (2017) genomförde en studie där de samlade in erfarenheter från läkare som arbetar med att diagnostisera barn med autism. Resultatet visade att störst könsskillnader observerades under tonåren. Under tonårstiden rapporterade de tillfrågade läkarna att flickornas autistiska symtom var som mest omfattande medan pojkarnas autistiska symtom följde en mer jämn utveckling över tid och inte heller rapporterades nå samma topp. Mandy et al. (2018) menar att tonårstiden är betydligt mer komplex och kräver mer av flickan, därför blir då också hennes svårigheter mer uppenbara för hennes omgivning. Även Jamison et al. (2017) menar att det är just flickors övergång från barndom till tonåren som i större utsträckning avslöjar flickans svårigheter. Jamison et al. beskriver vidare hur flickan i barndom utåt sett lyckas hantera enkla lekar och turtagning. Men när de sociala interaktionerna förändras och blir mer avancerade krävs större betoning på relationsbyggande, något som flickan då inte längre lyckas hantera.

Tolkning av resultatet

Mandy et al. (2018) och Jamison et al. (2017) menar att deras resultat tyder på att tonåren är en kritisk och särskilt sårbar tid för flickor med autism. Bühler (2020) beskriver hur hjärnan under puberteten genomgår den största omstruktureringen sedan småbarnsåren och hur denna omstrukturering innebär att tonåren blir utmanande för de allra flesta tonåringar. Vidare förklarar Bühler att då individer med autism redan har en rad neurologiska nedsättningar som exempelvis svårigheter inom socialt samspel och kontakt vilket innebär att dessa år ännu mer utmanande för just individer med autism. Bühler menar att stress ökar under tonåren och att även detta påverkar individer med autism i högre utsträckning då deras stressnivåer redan är högre än för de flesta. Ytterligare en jämförelse kan göras i studien av Mandy et al. (2018) då

(30)

30

denna grundar sig i en befolkningsstudie med en övergripande andel neurotypiska deltagare.

Mandy et al. resultat visade signifikant lägre problem under tonårstiden för neurotypiska ungdomar. Liknande bild bekräftas av Socialstyrelsen rapport (2010) eftersom många barn med autism får större svårigheter under puberteten då omgivningen oftast ser en beteendemässig tillbakagång. I rapporten beskrivs även flickor med autism och Asperger vara särskilt sårbara då deras problem i kamratrelationer blir ännu mer påtagliga för omgivningen under tonårstiden.

Flickors sårbarhet

Wood-Downie et al. (2020), Jamison et al. (2017), Song et al. (2020), Myles et al. (2019) samt Andersson (2020) studier visar att flickor med autism är särskilt sårbara. Jamison et al.

rapporterar att unga flickor och ungdomar med autism löper en ökad risk att internalisera symtom som ångest och depression. Detta resulterar i att flickor under tonårstiden löper dubbelt så stor risk att drabbas av depression jämfört med pojkar. I studier av Wood-Downie et al.

(2020), Myles et al. (2019) och Bernardin et al. (2021) menar forskarna att deras resultat pekar på att flickornas psykiska ohälsa är en direkt konsekvens av flickornas kamouflerande beteende.

Myles et al. beskriver vidare hur flickor som hamnar under radarn i skolmiljön löper högre risk att hamna i ett socialt utanförskap. Detta sociala utanförskap menar både Myles et al. och Song et al. (2020) bidrar till en ökad risk för psykiska svårigheter.

Myles et al. (2019) rapporterar att flickor och ungdomar med autism är lika motiverade att söka sociala kontakter och bilda vänskap på samma sätt som neurotypiska flickor. Men studien visade signifikanta skillnader i hur neurotypiska och autistiska upplever konsekvenser av sitt kamouflerande beteende. Neurotypiska deltagare beskrev framförallt en känsla av att vara oäkta gentemot andra. Medan flickor med autism var signifikant mer benägna att beskriva att de kände sig utmattade efter kamouflering. Även Bernardin et al. (2021) rapporterade att flickor med autism var betydligt mer benägna att beskriva negativa känslor efter att de använt sig av kamouflerande beteende. Flickor med autism beskrev att de mådde dåligt och kände sig utmattade. Medan pojkar med autism och neurotypiska flickor inte rapporterade några negativa känslor efter det kamouflerande beteendet. I citat från Bernardin et al. (2021) beskriver två flickor sina känslor efter att de deltagit i sociala sammanhang;

Sometimes it’s a little bit draining, I guess? I don’t think I’m naturally social. So after, it feels like I’m acting a little bit. But afterwards I kind of just want to be in my room. I just don’t feel like I want to be around people for much longer. I think there’s a certain point where I’m just like, I’m tired of this. I just want to be by myself.

(31)

31

I feel kind of drained and kind of embarrassed. It seems like even if I didn’t say anything embarrassing or do anything, every time I’m done talking to someone I didn’t really know I feel like I somehow messed it up. (s. 4431)

Andersson (2020) studie visar att elever med autism har en betydligt högre frånvaro från skolan och att denna stiger med ålder. Dock har flickor med autism högre frånvaro under kortare frånvaroperioder som inte omfattar sjukdom. Andersson skriver att då dessa elever har en ökad risk att utveckla psykiska svårigheter, psykosomatiska besvär och ångest är detta faktorer som i sin tur kan bidra till skolfrånvaro. Dock betonar Andersson i sin undersökning att resultatet av undersökningen även kan tolkas omvänt. Att resultatet visar att brister på tillräcklig kompetens och pedagogiskt stöd istället är en bidragande faktor till en ökad skolfrånvaro.

Tolkning av resultatet

Resultatet visar att ovanstående forskare är överens kring det faktum att flickor med autism är särskilt sårbara. Vilket bekräftas av tidigare forskning av Kopp (2010), Ashton-Smith och Gould (2011) och Gould (2017). Dock betonar Kopp att flickor utan autismdiagnos många gånger var feldiagnostiserade med depression och andra ospecificerade funktionsnedsättningar.

Wood-Downie et al. (2020), Myles et al. (2019) och Bernardin et al. (2021) menar att det kamouflerande beteendet är en bidragande faktor till flickans psykiska mående vilket kan resultera till att skapa ytterligare implikationer. Flickans kamouflerande beteende kan i sin tur bidra till att flickan hamnar under radarn i skolmiljön, vilket innebär att flickan inte heller får det stöd och de anpassningar hon är i behov av. Konsekvenser av flickans kamouflerande beteende kan även tolkas ur ett salutogent perspektiv. För när flickan går miste om det stöd och de anpassningar hon behöver minskar hennes begriplighet. Runström Nilsson (2017) beskriver begriplighet som en av tre avgörande komponenter i ett salutogent synsätt. Begriplighet handlar enligt Runström Nilsson om att eleven behöver förstå det som sker runt omkring eleven för att skolan ska fungera och kännas trygg. Vidare förtydligar Runström Nilsson att när elevens begriplighet minskar så minskar också personens förmåga att hantera stress och påfrestningar.

Andersson (2020) resultat pekar på att otillräcklig kompetens och brister i pedagogiskt stöd kan leda till skolfrånvaro då flickan ställs inför orimliga krav i skolmiljön. Ur ett salutogent perspektiv förklarar Runström Nilsson (2017) att eleven behöver känna en balans mellan elevens egna resurser och skolans krav. När eleven ställs inför orimliga krav känner eleven inte balans och då minskar elevens hanterbarhet. Vidare beskriver Runström Nilsson hanterbarhet som ytterligare en av tre avgörande komponenter i ett salutogent synsätt.

References

Related documents

The separated smoothing and interpolation estimator (SINE) consists of a MMSE based smoother which only operates at the received pilot symbols, and an interpolator which is

Det övergripande syftet med denna studie är att skapa förståelse för en pedagogs arbete med Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i relation till ett barn med autism

Genom sociala berättelser får barnet med autism förståelse för vad som krävs i ett socialt sammanhang eller vad som gick fel i en viss situation, detta arbetade några

Linköping University Medical

Autismspektrat omfattar många olika syndrom. Men de två syndrom jag har valt att fokusera på är autistiskt syndrom, även kallat kanners syndrom, klassisk autism och infatil

Enligt läraren pratar hon gärna om detta med alla som vill höra på, och känner inte helt gränserna för hur mycket personliga saker hon bör säga till folk hon inte känner

”ligga på” och att förskolan inte alltid är anpassad efter barn i behov av särskilt stöd, vilket stöds från tidigare forskning som menar att föräldrar ofta får kämpa för

En integrerad skolform är inte bara bra för de barn med autism som klarar av detta utan även för de övriga barnen, de får se att alla människor är inte lika men alla är lika