• No results found

Transformation av stokastiska variabler

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Transformation av stokastiska variabler"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Repetition Transformer Slumptal

Matematisk statistik 9 hp

F¨orel¨asning 3: Transformation och simulering

Anna Lindgren

8+9 september 2016

(2)

Repetition Transformer Slumptal Stokastisk variabel Kvantil

Stokastisk variabel

Enstokastisk variabelellerslumpvariabel¨ar etttalvars v¨arde styrs av slumpen (en funktionΩ →R).

Bet.X, Y, . . ..

Kan varadiskretellerkontinuerlig En stokastisk variabel beskrivs av:

Sannolikhetsfunktion F¨or en diskret s.v. X

pX(k) = P(X = k) T¨athetsfunktion F¨or en kontinuerlig s.v.Xhar vifX(x).

P(X ∈ A) = Z

A

fX(x) dx F¨ordelningsfunktion Summa avpX(k)eller integral avfX(x).

FX(x) = P(X ≤ x)

(3)

Repetition Transformer Slumptal Stokastisk variabel Kvantil

Standardf¨ordelningar & kvantiler

I Diskret f¨ordelning

I Binomialf¨ordelning

I Poissonf¨ordelning

I ffg-f¨ordelning

I Geometrisk f¨ordelning

I Kontinuerlig f¨ordelning

I Rektangel- eller likformig f¨ordelning

I Exponentialf¨ordelning

I Normalf¨ordelning

α-kvantil, xα

Enkvantil,xα, till en s.v.X ¨ar en gr¨ans som ¨overskrids med slhα. Den f˚as som l¨osning till n˚agon av f¨oljande ekvationer.

FX(xα) =1 − α ⇐⇒

Z xα

−∞

fX(x) dx = 1 − α ⇐⇒

Z xα

fX(x) dx = α

(4)

Repetition Transformer Slumptal Intro Exempel Inversmetoden

Exempel: Keno-3 (igen)

I Keno-3 v¨aljs 3 av 70 nr. Vid dragning v¨aljs 20 av dessa 70 ut som vinstnummer. L˚atX = Antal vinstnr man prickar in.

Sannolikhetsfunktionen f¨orX ¨ar

j 0 1 2 3

pX(j) 0.36 0.45 0.17 0.02 Tv˚a vinstnr ger 5 kr och 3 vinstnr ger 90 kr.

S¨attY = Vinsten (kr). Hur ser f¨ordelningen f¨orY ut?

(5)

Repetition Transformer Slumptal Intro Exempel Inversmetoden

Transformation av stokastiska variabler

Givet en s.v.X. Vilken f¨ordelning f˚arY = g(X)?

OmY ¨ar diskret kan man r¨akna ut sannolikhetsfunktionen pY(k) = X

j;g(j)=k

pX(j)

dvsP(Y = k)f˚as genom att ”l¨agga ihoppX(j)f¨or allajs˚adana att g(j) = k”.

Metod omY ¨ar kontinuerlig:

1. S¨att uppFY(y) = P(Y ≤ y).

2. Stoppa inY = g(X)och uttryckFY(y)som fkn avFX(·).

3. Derivera f¨or att f˚afY(y)som fkn avfX(·)

(6)

Repetition Transformer Slumptal Intro Exempel Inversmetoden

Exempel

1. Best¨ampY(k)omY = X4och k −1 0 1 2

pX(k) 0.2 0.5 0.2 0.1 2. Vilken t¨athetsfunktion harY = 2 + 3X omXhar t¨athetfX(x)?

3. Vilken t¨athetsfunktion harY = πX2omX ∈ R(−1, 1)?

4. Vilken f¨ordelning harY = −12ln X omX ∈ R(0, 1)?

5. Vilken f¨ordelning f˚ar man om man stoppar inX ∈ R(0, 1)i inversen till f¨ordelningsfunktionen f¨or en kont s.v.Y? dvsg(X) = FY−1(X).

(7)

Repetition Transformer Slumptal Intro Exempel Inversmetoden

Inversmetoden

Hur drar vi slumptal fr˚an en godtycklig kontinuerlig s.v. med f¨ordelningsfunktionFY(y)?

I L˚atX ∈ R(0, 1), dvsFX(x) = x, 0 ≤ x ≤ 1.

I Finn inversenFY−1(y), till f¨ordelningsfunktionen,FY(y), f¨orY.

I Best¨am f¨ordelningsfunktionen f¨orZ = FY−1(X)

FZ(z) =P(Z ≤ z) = P(FY−1(X) ≤ z) = P(FY(FY−1(X)) ≤ FY(z))

=P(X ≤ FY(Z)) = FX(FY(z)) = FY(z)

F¨or att dra slumptal fr˚an en f¨ordelning med f¨ordelningsfunktionFY(y):

1. R¨akna utFY−1(y)

2. Dra slumptal fr˚an enR(0, 1)-f¨ordelning.

3. Ber¨aknaFY−1(y)f¨or varje slumptal.

(8)

Repetition Transformer Slumptal Intro Exempel Inversmetoden

Kontinuerlig f¨ordelning Exp(2)

−0.20 0 0.2 0.4 0.6 0.8 1 1.2

0.2 0.4 0.6 0.8 1

Inversmetoden

fX(x)

0 0.5 1 1.5 2 2.5 3

0 0.5 1 1.5 2

fY(y) Önskad täthet

0 0.5 1 1.5 2 2.5 3

0 0.2 0.4 0.6 0.8 1

FY(y)

Önskade slumptal

(9)

Repetition Transformer Slumptal Intro Exempel Inversmetoden

Diskret f¨ordelning Ge(0.3)

−0.50 0 0.5 1 1.5

0.5 1

Inversmetoden

Önskad sannolikhetsfunktion

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

0 0.1 0.2 0.3 0.4

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

0 0.5 1

Önskade slumptal

(10)

Repetition Transformer Slumptal

Pseudoslumptal

Pseudoslumptal¨ar tal som genereras enligt en algorithm men ”ser slumpm¨assiga ut”

I Har r¨att f¨ordelning

I L˚ang periodicitet

I “Oberoende”

I Snabba att ber¨akna

De flesta programspr˚ak tillhandah˚aller slumptal som ¨arR(0, 1).

I randochunifrndiMATLAB I randi C/C++

I gsl rng uniformi “GNU Scientific Library”

I Randomi Java

(11)

Repetition Transformer Slumptal

Generering av slumptal fr˚an R(0, 1)-f¨ordelning

Ett enkel s¨att ¨ar att anv¨anda enkongruensalgoritmav typen xn+1 = (axn+b) mod c

som ger heltal mellan0ochc − 1. Dettaxi-v¨arde delas sedan medcf¨or att hamna i intervallet[0, 1).

I Sekvensen ¨ar periodisk med periodenc(vissa villkor).

I Man f˚arsammasekvens f¨or ett givet startv¨ardex0. N˚agra exempel:

a b c

Numerical Recipes 1664525 1013904223 232

glibc (GCC) 1103515245 12345 232

MATLABpre v. 5 75=16807 0 232−1

RANDU (IBM 1960) 216+3 = 65539 0 231

Se t.exNumerical Recipies in C, kap. 7 f¨or diskussion och andra algoritmer.

Mersenne twister(en.wikipedia.org/wiki/Mersenne_twister) ¨ar nu mer standard i de flesta programspr˚ak (MT19937), period2199371.

References

Related documents

En diskret f¨ ordelning ¨ ar s˚ adan att den stokastisk variabeln antar, antingen bara ett ¨ andligt antal v¨ arden eller ett uppr¨ akneligt o¨ andligt antal v¨ arden.. antal

Rita ut fyra vektorer i planet som sp¨ anner upp planet och ¨ ar vinkelr¨ ata (egentligen s˚ a sp¨ anns ett plan upp av tv˚ a vektorer, men vi f˚ ar leka med fantasin h¨ ar)... L¨

En stokastisk variabel ξ ¨ar normalf¨ordelad med parametrarna µ och σ > 0 om den har t¨atheten (se fig. Bj¨orup & Ed´en: Analys i en och flera dimensioner s.. En

Ber¨akna v¨antev¨ardet och variansen f¨or summan av tio oberoende stokastiska variabler, som alla ¨ar likformigt f¨ordelade i intervallet (1,

L˚ at µ och σ 2 beteckna v¨ antev¨ ardet respektive variansen f¨ or tre i.i.d... F¨ or att skatta en kvadrats yta m¨ ater man dess sida n

Till en telefonväxel ankommer i genomsnitt 90 anrop per timme. Vi antar att ankomster är Poissonfördelade. Bestäm sannolikheten att exakt 2 anrop kommer under ett tidsintervall som

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Linjära kombinationer av s... Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Linjära kombinationer

 Utfallet i ett slumpmässigt försök i form av ett reellt tal, betraktat innan försöket utförts, kallas för stokastisk variabel eller.. slumpvariabel (ofta betecknad ξ,