• No results found

Kunskapens källa

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Kunskapens källa"

Copied!
42
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Växjö universitet

Institutionen för samhällsvetenskap

Kunskapens källa

Hur kunskap konstrueras i det vardagliga arbetet inom en organisation.

David Stigson Uppsatsarbete 15 hp Sociologi, SO5313 ht-08 Handledare:

Per Dannefjord

(2)

Abstract

Författare: David Stigson

Titel: Kunskapens källa – Hur kunskap konstrueras i det vardagliga arbetet inom en organisation.

Uppsatsarbete i sociologi: SO5313 61-90 hp, ht-08 Handledare: Per Dannefjord

Examinator: Eva Fasth Antal sidor totalt: 42

Växjö universitet, Institutionen för samhällsvetenskap

Osäkerhet kring omvärldens beskaffenhet och samhällets utveckling är något som såväl individen som grupper i samhället upplever. Företag och andra organisationer använder omvärldsanalys som ett redskap för minskad osäkerhet kring hur deras omvärld ser ut. Inom den undersökta organisationen bidra de olika funktionerna med sin kunskap till den analys som utgör hela organisationens omvärldsanalys.

Syftet med studien är att undersöka vilka kunskaper som informanterna anser viktiga, i vilka sociala sammanhang kunskapen konstrueras, samt om det påverkar vad de anser vara prioriterad kunskap. Kvalitativ metod ligger till grund för de 6 informanterna som utgör empiriskt material. Teoretisk koppling görs till begrepp hämtade från Berger & Luckmanns kunskapssociologi, Charles Tillys idéer om organisering samt två artiklar som poängterar betydelsen av sociala relationer och kommunikation. Resultat visar på styrkan med flera perspektiv av kunskap i arbetet med omvärldsanalys. Ett problem är att de hamnar i konflikt och kan leda till sämre samarbete och omvärldsanalysens tillförlitlighet påverkas negativt.

Sociala sammanhang påverkar vilken kunskap individen anser vara viktig och legitim.

Således prioriterar funktionerna inom organisationen olika kunskap som viktig. Slutsats som kan göras är att i arbetet med omvärldsanalys är det en styrka med flera perspektiv istället för ett. Då tillförlitligheten kan antas öka om fler perspektiv kommer fram. Nästa slutsats blir att omvärldsanalys måste förstås utifrån den kontext den görs. Vem, när, varför och hur, arbetet utförs måste tas i beaktning. Omvärldsanalys är ingen objektiv sanning ens i sammanhanget men den bidrar till ökad förståelse för kontexten och ger en känsla av ökad kontroll för individen och organisationen.

Nyckelord: omvärldsanalys, kunskap, kunskapskonstruktion, socialisation och organisation

(3)

Förord

Under en intensiv skrivperiod har jag ockuperat och belägrat delar av hemmet. Det närmar sig slutet och mitt arbetsrum kan åter förvandlas till kök. Skrivandet har inneburit en utmaning och jag är många erfarenheter rikare.

Tack till Per för inspiration, goda råd och kritik. Tack till informanter som generöst delade med sig av sina reflektioner och erfarenheter. Tack till kvinnan jag delar frukost-fil med, och ett tack till mig själv.

David Stigson,

Göteborg 16 januari 2009

(4)

Innehållsförteckning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING...4

1.INLEDNING ...5

1.1 BAKGRUND...5

1.2 UPPSATSENS DISPOSITION...6

2. STUDIENS SYFTE, PROBLEM- OCH FRÅGESTÄLLNING, DEFINITIONER...6

2.1 SYFTE, PROBLEM- OCH FRÅGESTÄLLNING...6

3. TEORI, LITTERATUR OCH TIDIGARE FORSKNING...8

3.1 LITTERATURGENOMGÅNG OCH SÖKNING...8

3.2 TIDIGARE FORSKNING...8

3.2.1 Sociala relationer och berättelser ...8

3.2.2 Kunskapssociologi...11

3.2.3 Organisation och organisering...14

4. METOD, UPPLÄGGNING OCH DATAINSAMLING...16

4.1 KVALITATIV METOD...16

4.2 URVAL, INTERVJUERNA/SAMTALEN OCH ORGANISATION...17

4.2.1 Urval ...17

4.2.2 intervjuernas genomförande ...18

4.2.3 Etik och validitet...18

4.2.4 Transkribering ...19

5. RESULTAT OCH ANALYS...19

5.1 RESULTAT, REDOVISNING AV INTERVJUER...20

5.1.1 Vilka sociala sammanhang och relationer är viktiga enligt informanterna ...22

5.1.2 Vad anser informanter kan utveckla omvärldsanalysarbetet ...25

5.2 ANALYS AV EMPIRI, INSAMLAD DATA...29

5.2.1 Analys av sociala sammanhang och relationer...30

5.2.2 Analys, utveckling av omvärldsanalysarbetet ...33

6. DISKUSSION OCH SLUTSATSER...36

6.1 DISKUSSION...36

6.2 EGNA REFLEKTIONER...37

6.3 SLUTSATSER...38

7. SAMMANFATTNING ...39

8. LITTERATURLISTA...41

8.1Artiklar...41

8.2Litteratur...41

BILAGA...42

Inför intervjuerna/intervjuguide...42

(5)

1.Inledning

1.1 Bakgrund

Människans position i samhället påverkar vad individen upplever vara viktigt och intressant.

Till positioner kan knytas makt, kunskap, livsstil, socioekonomiska förutsättningar och så vidare. På så sätt kan olika uppfattningar kring vad som är viktigt förklaras av människans position i samhället. Vill människan vara medskapare i utformandet av sitt liv och

sammanhang behöver hon/han kunskap om vad som är intressant för egen del. Vad människan upplever intressant skiljer sig åt mellan positioner och påverkas av det sociala sammanhanget. Den sociala kontexten har ett inflytande över vad individen upplever vara intressant. Till exempel, mitt tidigare yrke som fotograf med inriktning mot möbler och inredning tycks ha resulterat i ett helt annat intresse för möbler än det intresse min syster hyser. Hon har å andra sidan intressen som påverkats av hennes yrke. Människans behov av förståelse för vad som är intressant har tagits upp under kursen av bland annat Liselotte Jakobsen när hon undersökte olika livsformers riskperception. Hon menade mycket förenklat att olika livsformer har olika förutsättningar, erfarenheter och kunskaper vilket påverkar hur individen ser på risker, hot och möjligheter.1 På ett liknande sätt uppfattar jag att

omvärldsanalys inom organisationer fungerar. Olika professioner i samhället arbetar med omvärldsanalys, en analys och kunskap som kan ligga till grund för hur framtida hot och möjligheter uppfattas och hanteras. Omvärldsanalys är ett redskap som syftar till att ge en bild av omvärlden och hur den utvecklas och hur organisationen positionerar sig i den.

Beroende av det sammanhang som organisationen bedriver sin verksamhet inom ger det upphov till olika analyser. Människor i olika funktioner inom en organisation bidrar till den omvärldsanalys som blir organisationens bild av omvärlden. Det ligger implicit i detta arbete att de fogar samman olika perspektiv till en helhet som alla måste ställa sig bakom.

Kunskapen om verkligheten är något som människor skapar tillsammans. Genom

socialisationsprocessen konstrueras kunskapen om verklighetens beskaffenhet. Denna process och relationer är närvarande i alla människors liv på olika sätt i vardagen. En ökad förståelse av vilken kunskap som är viktig för människan blir således intressant även för sociologin. Till exempel, vilken kunskap anses viktig och förmedlas i skolan mellan lärare och elev, eller mellan arbetskollegor inom en organisation. Människor inom en organisation som arbetar

1 Jakobsen. 1999

(6)

med omvärldsanalys gör det i syfte att få kunskap om omvärldens beskaffenhet. En kunskap som kan bidra till ökad kontroll av organisationens handlingsbeslut i en föränderlig värld. En studie av dessa människor kan bidra till ökad förståelse för vilken kunskap de anser är viktig och hur det kommer sig. I vilka sociala sammanhang konstrueras kunskapen och hur påverkar sammanhanget vad som upplevs vara viktig kunskap för individen. Förfäktar vi antagandet tidigare om kunskapsbyggande som en alltid närvarande process bidrar det till förståelse på andra områden inom sociologin och även utanför.

1.2 Uppsatsens disposition

Efter inledning och undersökningens syfte, fråge- och problemställning kommer studiens teoriavsnitt. Där redogör jag för de teorier som ligger till grund för och påverkar min förståelse och tolkning av min empiri. Metoddelen innehåller de val jag gjort när det gäller urval och tillvägagångssätt samt hur jag hoppas det bidrar till att besvara mina frågor. Därefter följer en redogörelse av intervjuerna samt en analys. Därefter tar en friare diskussion vid och leder fram till presentation av slutsatser samt avslutningsvis en kort sammanfattning av uppsatsen.

2. Studiens syfte, problem- och frågeställning

2.1 Syfte, problem- och frågeställning

Kunskap, intressen och makt kan knytas till positioner i samhället och inom organisationer.

Människan i positionen har olika typer av erfarenheter vilka ligger till grund för vad de upplever som intressant och viktigt i positionen. I den undersökta organisationen har sex personer/informanter i intervjuer/samtal fått berätta om sig själva, sitt vardagliga arbete och sin yrkesroll. I arbetet med omvärldsanalys uppger de vikten av olika människors perspektiv och kunskap. De uppger även att olika perspektiv krockar vilket är ett problem för dem. I samarbetet med organisationens omvärldsanalys måste de enas om en analys som samtliga kan ställa upp på, eller acceptera som en sann beskrivning då den blir underlag för beslut om exempelvis maskininvesteringar och rekrytering av personal. Viktigt att förstå är att

omvärldsanalys kan vara allt från allmänt hållna till att vara fokuserade på en specifik uppgift.

Till exempel att ha konkurrenter under löpande uppsikt och se hur de utvecklas och påverkar på marknaden, eller till en specifik uppgift att undersöka möjligheter för en specifik produkt

(7)

på en marknad i Sverige där målgruppen är 20 år och bor i Växjö. Med andra ord är en omvärldsanalys unik för den uppgift som ska lösas. Olika funktioner bidrar med sina perspektiv till helheten och de olika perspektiven har olika kunskaper, erfarenheter och sociala sammanhang. Detta leder till missförstånd och krockar mellan olika

kunskapsperspektiv och människor vilket kan påverka samarbetets resultat, människors

välmående och relationer, organisationens verksamhet och så vidare. En ökad förståelse för de olika kunskaperna i positionen/funktionen och i vilka sociala kontexter informanten

konstruerar sin kunskap blir intressant då det kan förklara konflikterna. Möjligen kan det leda till ökad förståelse för hur kunskap konstrueras socialt och vilken kunskap som prioriteras och varför. Dessutom kan det påverka hur vi ser på omvärldsanalys, sociala relationer och

samarbeten inom en organisation. Det jag vill undersöka är, hur man kan förklara den diskrepans som föreligger i samarbetet med organisationens omvärldsanalys, kring vad som anses vara viktig kunskap och hur denna kunskap blir tillgänglig hos informanterna. Frågor som blir intressanta att belysa är;

-Vilka kunskaper anser informanterna vara viktiga?

-Varför upplevs dessa kunskaper viktiga av informanten?

-Vilka relationer lyfter informanterna fram som viktiga?

Ovanstående frågor bör bidra till förståelse av den empiri som utgör underlag för denna studie. Organisationens kunskap om omvärlden blir till den bild eller karta av verkligheten inom vilken de bedriver och utvecklar sin verksamhet. Vilken kunskap som upplevs viktig och varför samt i vilka sociala sammanhang den konstrueras och förmedlas är således avgörande för vilken bild av omvärlden som blir aktuell för organisationen. Förståelse för informanterna och deras arbete i organisationen kan bidra till kunskap som är användbar på andra områden, till exempel strukturering av samarbeten i en organisation,

kunskapsförmedling i skolan, konflikter mellan yrkesgrupper och hur vi förhåller oss till omvärldsanalys. Möjligen kan studien bidra till hur kunskapssociologin som teori kan tillämpas på empiriskt material. Detta eftersom jag använder kunskapssociologin och

kunskapsbegreppet för att belysa hur social kontext påverkar konstruktion och prioritering av kunskap.

(8)

3. Teori, litteratur och tidigare forskning

3.1 Litteraturgenomgång och –sökning

Jag har sökt efter litteratur som problematiserar kunskap som empirisk företeelse samt organisering ur ett sociologiskt perspektiv då det är intressant för min frågeställning. Även hur kunskap förmedlas mellan människor och min handledare rekommenderade boken

”Kunskapssociologi. Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet”.2 Boken bidrar främst med förståelse och tolkning av hur kunskap blir till en del av individen genom socialisationsprocessen. Det påverkar hur jag tolkar vilken kunskap, utbildning och erfarenhet som blir viktig för individen i positionen, även vilken kunskap som blir prioriterad, eller viktig för organisationen. Charles Tillys bok ”Beständig ojämlikhet” har varit betydelsefull i förståelsen av materialet ur organisationsperspektiv och hur jag tolkar olika positioners utveckling.3 Artiklar hjälper till att förklara behovet av sociala relationer och kommunikation inom och utanför organisationen samt hur de påverkar. Sökning av artiklar har gjorts på databasen Academic Search Elite via hemsidan för universitetsbiblioteket i Växjö. Sökning efter artiklar har skett inom ämnet sociologi med rutor ibockade för fulltext, och Scholarly ( peer reviewed ) Journals eftersom velat jag velat gå igenom abstract med tillgång till hela artikeln samt att tidigare handledare informerat mig att de är vetenskapligt granskade.

3.2 Tidigare forskning

3.2.1 Sociala relationer och berättelser

Den första artikeln är skriven av Andrikopoulos & Prodromidis och tar upp behovet och påverkan av kvalitativa element inom organisationener och i relation till andra aktörer i samhället.4 Kvalitativa element är sociala relationer, exempelvis mellan kollegor, funktioner inom organisationen eller relationer med banker och potentiella samarbetspartners. Detta är relationer som kan innebära ökad kontroll över organisationens tillvaro i en osäker omvärld och framtid. Goda relationer med en bank kan bidra med kapital i kristid eller vid behov av investeringar. Sociala relationer med aktuella och potentiella samarbetspartners kan vara viktiga om exempelvis nya produkter utvecklas då de kan bidra med kunskapskapital, ekonomiska resurser eller personal etcetera. Författarna ger exempel på undersökningar som

2 Berger & Luckman. 2008

3 Tilly. 2000

4 Andrikopoulos & Prodromidis. 2001

(9)

visar på att organisationers tillväxt ökat och position på marknaden stärkts, då synergieffekter av kvalitativa element varit en del av rationella ekonomiska aktörers handlingar.5

Inledningsvis tar författarna upp konceptuella och metodologiska problem då de menar socio- ekonomiska teorier och undersökningar inte är det konventionella inom ekonomisk forskning.

De sociologiska inslaget är tydligt då socio-ekonomisk forskning, liksom artikeln, fokuserar på de sociala relationernas och människors inflytande i ekonomiska processer. Genom ett medvetet arbete med kvalitativa element kan en organisation minska de sociala avstånden både inom organisationen och mellan den egna organisationen och aktuella eller potentiella samarbetspartens. Gränsen för organisationen har således både en insida och en utsida och gränser blir på så sätt tydligare då fokus ligger på relationerna istället för vem som tillhör organisationen eller ej.6 Detta hjälper till med typifieringen av externa aktörer, styrkan i den sociala relationen avgör om de upplevs vara en del av organisationen eller ej.

På liknande sätt resonerar artikeln kring individuella relationer, gällande de kvalitativa attributen i den interna struktureringen av organisationen. Även styrkan i relationen mellan individ och organisation är viktig för vilka möjligheter organisationen har till utveckling i framtiden. Interpersonella relationer av hög kvalité inom organisationen, i samspel med hög grad av medarbetares anknytning till organisationen kan förväntas öka synergieffekter i produktion, allt annat lika, och därmed ge möjlighet till ökad produktivitet.7 Artikeln framhäver således vikten av kvalitativa element inom företagsekonomin och att bortse från dem samt dess inverkan gör förutsägelser inför framtiden mer osäkra både i ett mikro- och makroperspektiv. För min del bidrar artikeln till förståelse av informanterna där de talar om sina nätverk, kontakter och samarbetspartners såväl inom som utanför organisationen.

Relationer som påverkar vad som upplevs som viktigt och intressant för individen i det dagliga arbetet och i samarbetet med omvärldsanalysen. Kvalitativa element utgör således en viktig del av den sociala kontext inom vilken kunskapen konstrueras.

I den andra artikeln tar Lori L. Silverman upp hur berättelser ( storytelling ) inom en

organisation kan få fördelaktiga effekter. Berättelser innebär att någon berättar för andra som lyssnar, hur de ser på saken, hur det kommer sig och vilka erfarenheter de har sen tidigare.

5 Ibid:354

6 Ibid:355

7 Ibid:357

(10)

Min förståelse av berättelse är den vardagliga betydelsen, exempelvis du berättar för mig om en arbetsuppgift och de erfarenheter det givit dig vilket bidrar till min förståelse av dig och uppgiften. Dessutom menar Silverman att genom berättandet för varandra ökar förståelsen mellan människor och deras erfarenheter vilket kan utveckla människor kring hur de löser uppgifter och samarbeten inom organisationen. Artikeln har hämtat data från undersökningar av organisationer där metoden tillämpats och dessa utgör diskussionsunderlag i artikeln.8 Utgångspunkten är att engagerade människor är en nyckelstrategi för hög- eller

kvalitetspresterande medarbetare och berättelser bidrar till samhörighet, byggandet av relationer och förståelse för gemensamma mål och visioner. Författaren menar vidare att det är en utmaning för varje organisation att knyta till sig och behålla engagerade och lojala medarbetare, som utför arbetsuppgifter på eget initiativ samtidigt som individen utvecklar sig själv och förmågorna till engagemang och motivation på egen hand. Berättelser kan då vara en del av lösningen på utmaningen då de kan nå människor på ett psykiskt, kognitivt och emotionellt plan.9

Om berättelser blir en del av organisationen är det viktigt med byggandet av starka relationer mellan ledare och medarbetare samt mellan kollegor. Berättelser förutsätter att någon lyssnar när en annan berättar. Exempelvis, ledare kan uppmuntra medarbetare genom öppna frågor och lyssna till svaren. Människor blir sedda och deras berättelser blir kända för ledare vilket bidrar till ökad förståelse. På samma sätt bör kollegor möta varandra, intresserade och lyssnande, vilket författaren menar leder till ökad motivation och engagemang i arbetet.

Vidare behöver individuella potentialer utvecklas och ett sätt kan vara återkopplingen till tidigare erfarenheter i arbetet, även utanför, och reflektera över vad som var bra eller mindre bra med dem.10 Människor kan då se utveckling hos sig själva, och andra, samtidigt som de bidrar med information om organisationen till kollegor och ledare som uppmuntrar

berättandet. Uppmuntran kan bestå både i lyssnade och berättande av egna erfarenheter. Om ovanstående är viktigt så behöver även samarbete och lagarbete främjas i det dagliga arbetet.

Inte bara individuella relationer är viktiga utan även dem mellan arbetsgrupper och avdelningar. Ett sätt som kan öka förståelsen för varandra och verksamheten kan vara berättelser där individen talar om vad de upplever är målet med arbetet för gruppen och vad deras egen roll är i sammanhanget. Här kan likheter och skillnader skönjas och tas det om

8 Silverman. 2006

9 Ibid:11

10 Ibid:12

(11)

hand kan framtida problem i arbetet samt inom gruppen möjligen undvikas. En utveckling av föregående är en koppling till berättelser om de övergripande direktiven för organisationen.

Överraskande ofta menar författaren saknar medarbetare kunskap om de övergripande målen och även vilka visioner kring framtiden är. Då blir berättelser viktiga då de kan implementera direktiv, mål och visioner hos individen och leda till ökad förståelse för verksamheten, ökad motivation och engagemang.11 För min del bidrar artikelns innehåll till exempel hur jag ser på den ansvarige för omvärldsanalys när han hos medarbetarna försöker diskutera hur

omvärldsanalysarbetet kan utvecklas.

3.2.2 Kunskapssociologi

Inom sociologin finns området kunskapssociologi, vilket innebär studerandet av det

mänskliga tänkandets samhälleliga villkor. Skillnad i samhällsstrukturer och människors plats inom den kan förklara skillnader i värderingar och ideologi mellan olika sociala grupper, exempelvis yrke, kön, klass och kulturell bakgrund. Denna inriktning har kommit utgöra grund och ingång till hur jag försöker förstå och redogöra för mitt empiriska material.

Litteratur i tolkningen av min studie utgörs av en bok författad av Peter L. Berger och Thomas Luckmann, ”Kunskapssociologi. Hur individen uppfattar och formar sin sociala

verklighet”.12

Utgångspunkten för författarna är en kritik av kunskapssociologin så som den dittills utformats, då de menar att den i för hög utsträckning inriktat sig på intellektuella problem kring kunskap. Tvärtom bör intresset kring kunskap inom sociologin komma handla om hur människors kunskap påverkar deras handlingar i det vardagliga livet. Detta är en

utgångspunkt som ligger väl i linje med mina inledande tankar kring ämnet i min studie. Det är ju ofta det vardagliga livet och dess verklighet som sociologer säger sig undersöka.

Sociologin tar med andra ord för givet vardagslivet som en verklighet, tolkad och given subjektiv mening grundat på inre sammanhang av människor.

Bokens inledning tar upp och problematiserar kunskapsbegreppets ontologiskt och

epistemologiskt. Slutsatsen för dem landar i vikten av en utveckling av kunskapsbegreppet inom sociologin vilket jag sympatiserar med. I bokens första del, Vardagslivets verklighet, tas den intellektuella påverkan på människors vardagliga kunskaper om sin verklighet upp. Det

11 Ibid:12

12 Berger & Luckman. 2008

(12)

”sunda förnuftet” hos människor har på olika sätt påverkats av ett fåtal intellektuellas teorier om verkligheten i olika omfattning. Redogörelsen i boken är till största del en filosofisk historielektion vilken inspirerat filosofer/sociologer till en empirisk problematisering av kunskap och kunskapsbegreppet. Detta filosofiska resonemang tar jag inte upp utan lämnar den filosofiska delen hos begreppen och försöker hädanefter förhålla mig till dem som empiriska realiteter vilka är en del av socialiteten och människors vardagliga liv. Ursprunget för den vardagliga världen, eller verkligheten, är tankar och handlingar hos människorna i den. Verkligheten konstitueras som verklig genom allas våra subjektiva meningsskapande liv och verkligheten/omvärlden kan sägas utgöra summan av dessa. Dessutom är det genom dessa subjektiva kunskaper som verkligheten lever vidare.13 På detta sätt förstår jag min empiri och det är grundläggande för att informanterna ska kunna anses ha uppfattningar om sin verklighet och omvärld. En verklighet som de bidrar till att upprätthålla samtidigt som den är deras sammanhang och verklighet.

Sociologiskt intressant blir den ingång författarna har i sin bok, det dialektiska förhållandet mellan individens subjektiva föreställningar och objektiva sociala verkligheten. Social

interaktion är grunden för hur verkligheten görs begriplig, legitimeras och rättfärdigas. Det är således inte bara attityder och värderingar som överförs till individen. Genom primär- och sekundär socialisation tas hela verkligheten över av individen. Primär socialisation är den socialisation som föräldrar eller vårdnadshavare utövar mot barnet i deras tidiga liv. Den sekundära socialisationen är den som vänner, skola, arbetsplats och andra institutioner i samhället bidrar med när människan blir äldre och utökar sin sociala sfär. Med social

interaktion följer även typifieringar, till exempel, jag är man och blir bemött av andra på sätt som man bemöter en man. Typifieringar är föreställningar om något, och de kan vara riktiga, inte riktiga eller delvis riktiga. Oavsett bär de en känsla av trygghet med sig då de bidrar till begriplighet för människan.14 Socialisationsprocessen och den sociala interaktionen innebär en påverkan på individen av andra människors föreställningar och kunskap samtidigt som denne också påverkar andra människors trosföreställningar och kunskap. Detta kan förklara hur människor inom en grupp kommer fram till kunskaper som uppfattas som sanna av samtliga även om man inte var överens inledningsvis. Till exempel har jag gjort lärares förmedlade kunskaper till mina och det är delvis beroende av min syn på person och sammanhang. Vissa lärare har jag av någon anledning funnit mer förtroendeingivande eller varit beroende av

13 Ibid:jmf31

14 Ibid:41-45

(13)

dennes gillande och dennes kunskaper har då möjligen blivit mer sanna eller riktiga för mig.

Den sociala interaktionen och socialisationsprocessen är betydelsefull för mig då jag förstår den sekundära socialisationen så att den påverkar människan och hennes kunskap och trosföreställningar. Socialisation in i ett yrke och yrkesroll via utbildning, yrkeserfarenheter, socialt sammanhang utgör för mig en grundläggande förståelse av informanternas olika syn på vad som är intressant, viktig kunskap och vad de anser vara viktiga relationer.

Författarna menar att språket och kommunikationen är en viktig del av människans kunskap.

Språket bär med sig kunskaper som inte bara avser de som är här och nu utan dess innehåll bär samtidigt kunskap från alla människor genom alla tider, vilket ger språket en egen

självständighet. Samtidigt innebär det när vi talar en omedelbar möjlighet till förståelse av den andres subjektiva tankar uttryckta i tal. Det inter-subjektiva närhet språket ger bidrar till en annan typ av kunskap, på något sätt hör vi vad den andre tänker här och nu. Språkets förmåga till gränsöverskridande, länkar samman rumsliga, tidsliga och sociala delar i den vardagliga verkligheten och skapar en helhet. Till exempel ger språket möjlighet till förståelse av skeenden i andra delar av verkligheten utan att individen befinner sig där. Återberättelser av situationer eller händelser tillägnad genom samtal med andra, litteratur, media och så vidare innebär att individer kan få kunskap utan att vara fysiskt närvarande på platsen, geografiskt och tidsligt. Utbildning är till stora delar kunskapsinhämtning för eleven som förmedlas genom en lärare som i sin tur genomgått utbildning för tillträde till lärarpositionen. Viktig är även språkets innehåll och betydelser präglat av människors tillhörighet i till exempel yrke, social position och livsstil.15 Begreppet stol förstås både av konsumenten på IKEA och

formgivaren av stolen, men vilken betydelse begreppet innehåller påverkas av deras position i samhället. För formgivaren är den ett arbete medan den för konsumenten kan vara vila.16 Språket är implicit viktigt då det är en förutsättning i kommunikation och överföring av kunskap, tankar och så vidare. Kommunikation är ett viktigt verktyg i samarbetet med andra människor och olika utbildningserfarenheter, yrkesroller har olika språkbruk och förståelse av språket. Språket är en del av socialisationsprocessen och den sociala interaktionen som informanterna deltar i är beroende av språket.

Samhället betraktas som en objektiv verklighet i vilken vi skapar oss själva med hjälp av andra och vår gemensamma miljö, sociokultur, människans biologiska väsen till trots.

15 Ibid:51-55

16 Ibid:jmf48ff

(14)

Annorlunda uttryckt, vår kropp är biologisk men födelsen är social. Institutioner i samhället påverkar individen och påverkar vilken människa hon/han blir. Till exempel, vilken skola barnet går i påverkas av bland annat var barnet bor och/eller vilken social tillhörighet föräldrarna har. Barn i en skola i Bergsjön ser möjligen annorlunda på världen än barnen i Örgryte som en följd av de olika socio-ekonomiska förutsättningarna och därtill hörande livsstilar. Institutioners ursprung menar författarna är den vanemässiga påverkan som

mänsklig aktivitet utsätts för. Någonstans har en handling upprepats och blivit ett mönster av vanor. Vanehandlingar kan vara både sociala och icke sociala, men har gemensamt den förutsägelse vetskapen om den innebär. Institutioner i världen upplevs av individer som objektiv verklighet då de ofta har en historia i verkligheten som föregår individens existens.17 Institutioner är viktiga då de av människan uppfattas som en form av naturliga fakta, grundat i kosmiska eller gudomliga lagar, trots de är resultat av mänskliga handlingar, reifikation.

Reifikation innebär människans förmåga att glömma bort vad hon själv skapat, den mänskliga världen, vilket leder till en avhumanisering av verkligheten.18 Institutioner och föreställningar kring deras innehåll kräver legitimering för överlevnad och mycket förenklat kan socialisation sägas vara verktyget för genomförandet. Institutioner och reifikation påverkar hur jag ser på informanternas uppfattningar om vad som är viktigt utifrån sitt perspektiv. Deras uttalanden kring vad som är viktig kunskap tycks de ta för sanning, utifrån den sociala kontext de arbetar inom i vardagen, och inte något som ett resultat av människan och interaktion.

3.2.3 Organisation och organisering

Utöver föregående författare har jag valt Charles Tilly och hans bok Beständig ojämlikhet för att förstå organisationen och funktioner/positioner inom den.19 Även om Tilly fokuserar på orättvisor och hur de blir beständiga kan hans teori i grunden hävdas vara en

organisationsteori. Tilly utgår från samhällets organisering som bidragande faktor till hur ojämlikhet uppstår och blir beständig. En organisation skapar gränser och avgör på så vis vilka i samhället som ges tillträde eller ej till den gemenskap organisationen utgör. Det för med sig uppkomsten av kategorier där olika människor i samhället ingår, till exempel ”de som arbetar” och ”arbetslösa” eller de olika funktionera inom en organisation. En funktion kan inte stå ensam utan måste sättas i relation till en annan, exempelvis marknadsfunktion mot

produktionsfunktion. Detta ger upphov till begreppet kategoriella par och innebär att Tilly ser två kategorier åt gången. En kategori har tillgång till olika förmåner och resurser, till exempel

17 Ibid:76

18 Ibid:107-110

19 Tilly. 2000

(15)

lön och kunskapskapital, vilket skiljer sig från en annan kategori. Människor tycks då upprätta gränser som skyddar kategorins/gruppens resurser från andra grupper.20 Gränsen bidrar även till möjlighet att urskilja vilka som har tillträde till kategorin. En kategori och dess resurser står således alltid i relation till andra kategorier eller grupper av människor. Kategorier är viktiga inom organisationer då det definierar människor, kunskap, arbetsuppgifter,

ansvarsområden etcetera. Funktioner inom organisationer är kategorier i relation till varandra.

Intressant med teorin är den relationism som ligger implicit då inget i samhället är konstant utan människor är alltid i relation till sin omgivning. I anknytning till det relationella finns de för mig användbara begreppen hos teorin, efterlikning och anpassning.21 Efterlikning innebär att människan organiserar sig så som vi ser andra gör eller gjort och vi följer deras modeller för organisering av den egna organisationen. Vi gör det eftersom det underlättar och vi känner igen och känns igen av andra vilket underlättar i kontakt med andra människor i andra

funktioner och organisationer. Det bidrar till att kategorier för strukturering av en organisation tas över och kommer se ut som det gör andra i andra organisationer, till exempel funktionerna inköp, försäljning och så vidare. Det bidrar till en förstärkning av människans seende i

kategorier vilka vi använder för att möta och få sammanhang i den omgivande världen.22 Anpassning utgör en kraftigare påverkan än efterlikning och individen anpassar sig i situationer och sammanhang så livet upplevs enklare och smidigare. Människan tycks söka upp sammanhang där livet underlättas. Ett exempel kan vara när människor söker upp nätverk eller relationer där de får tillgång till arbete som ligger i linje med utbildning och erfarenhet. I nätverket finns även tillgång till kontakter som kan vara viktiga för individen, exempelvis någon tipsar om ett jobb och kan lämna referenser. Anpassning ökar sammanhållningen inom kategorin och det nätverk den utgör, samtidigt som andra kategorier blir tydligare i och med avståndstagandet. Att ingå i en kategori innebär uteslutning ur andra och lämnar individen kategorin riskerar den att inte kunna gå tillbaka och då förlorar de nätverk, kontakter och så vidare.23 Efterlikning kommer till användning för mig till exempel när informanterna säger att viss kunskap, exempelvis räkna på kassaflöde är ekonomifunktionens uppgift, något de har kunskap om. Kunskap och uppgift knyts till en funktion/position och påverkar hur

informanten förhåller sig till andra aktörer. Anpassning är viktigt då det bidrar till att förklara vilka sammanhang och kunskaper som blir viktiga för individen. För informanten i

20 Ibid:16ff

21 Ibid:21f

22 Ibid:107f

23 Ibid:108ff

(16)

produktionsfunktionen är det enklare om han anpassar sig till omgivningen och delar de intressen människor omkring har. Anpassningen till det vardagliga arbetet och sammanhanget kommer upplevas som det ”naturliga” och riktiga.

4. Metod, uppläggning och datainsamling

I denna del försöker jag redogöra för hur insamlingsarbetet av empiri utförts. Jag redovisar val av metod samt motivering av valet. Därefter tas följande upp; urval, intervjuers genomförande samt syn på etik och validitet. Min förhoppning är att val av metod bidrar till svar på de frågor jag försöker besvara.

4.1 Kvalitativ metod

I min studie har jag valt ett kvalitativt arbetssätt. Anledningen till det har en grund i att jag vill försöka komma personen/informanten nära. Syftet har varit fokus på hur individen beskriver sin vardagliga arbetssituation eftersom en djupare förståelse av individens beskrivningar troligen kan nås i semistrukturerade intervjuer/samtal. Hade mer ytliga och generella

beskrivningar från ett större antal informanter varit av intresse kunde kvantitativ metod varit aktuell. Dock vill jag hävda kvalitativ metod överlägsen när målet är sökande efter

beskrivningar av den kunskapsbyggande process som är fallet här. Val av arbetssätt grundas dessutom på ett intresse för hur människor i allmänhet på olika sätt upplever, förstår och skapar kunskap om verkligheten. Detta intresse har starkt bidragit till val av metod då jag velat träffa människor ansikte mot ansikte. Metodvalet har hämtat inspiration från Howard S.

Becker och främst hans tankar kring ett processinriktat perspektiv där det narrativa inslaget med ”hur-frågor” är en del.24 Min förhoppning har varit att det lett till en upplevd frihet hos informanterna kring ingång till ämnet. Utöver Becker har även övrig och tidigare

kurslitteratur inspirerat till hur jag närmat mig informanten. Anser kurslitteraturen visat goda exempel på metoder kring insamling av empiri och Charles Tilly, Agneta Franssén och Liselotte Jakobsen utgör inspiration i min studie även om de inte syns i fotnot ( se referenslista ).

24 Becker. 2008:68-77

(17)

4.2 Urval och intervjuerna/samtalen

Valet av människor som arbetar med omvärldsanalys har sin grund i min idé att de på ett annat sätt en gemene man reflekterar kring hur kunskap om verkligheten kan bli tillgänglig för människan. Detta eftersom de i sitt dagliga arbete har till uppgift, en ökad kunskap om den verklighet de är en del av. Min förförståelse av informanterna och organisationen var innan samtalen begränsad.

4.2.1 Urval

Samtal med en lärare på Växjö universitet resulterade i en lista med namn på personer som arbetar med omvärldsanalys. Informationssökning på internet om organisationerna de ingick i gjordes och medförde val av organisation och att kontakt togs med den undersökta

organisationen. Anledningen var min upplevelse att det är en organisation som till följd av samhällsutvecklingen och i synnerhet debatten kring människans påverkan/icke påverkan på klimatet, befinner sig i en brytningstid. De är i grunden ett produktionsföretag som förädlar en för Sverige viktig råvara men kan möjligen stå i början av en utveckling som lutar mer mot kunskaps- och produktionsföretag. Hur de förstår, tolkar och når kunskap om verkligheten upplever jag som intressant då det kan råda osäkerhet kring vilka kunskaper de behöver i framtiden.

Organisationen erbjöd möjlighet till intervju med sex personer vars vardagliga arbete innehåller omvärldsanalys, vilket jag anser vara en styrka. En mer utförlig beskrivning av informanter görs i redovisningsdelen. Informanterna befinner sig inom samma organisation men i olika funktioner, vilket leder till olika typer av utgångspunkter kring organisationens omvärld. Detta menar jag ger möjlighet till belysning av frågeställning. En gemensam diskurs kring organisationens omvärld är intresset hos informanterna och blir en styrka för studien.

Dessutom bidrar gemensam verklighetskunskap till mer tid för analys av betydelsen av position/funktion, istället för redogörelse på fundamentala skillnader mellan flera paradigm.

Min studie bör ses som ett första explorativt steg in i en sociologi som försöker förstå hur position och relationer mellan positioner inom och utanför en organisation påverkar vilken kunskap som blir viktig.

(18)

4.2.2 Intervjuernas genomförande

Intervjuerna har genomförts vid flera tillfällen och på olika dagar. Inför intervjuer skickades ett Pm till informanten som således givits en möjlighet till förberedelse. Förfarandet kan upplevas problematiskt men jag anser möjligheten till reflexion före intervjun bidragit till samtal präglade av öppenhet och berättelser med utgångspunkt i ”hur-frågor”. Min ambition under samtalen var att låta informanten fritt berätta om sin vardagliga arbetssituation och dennes syn på kunskap och omvärld. Jag har funnit det lärorikt för egen del att låta längre tystnad brytas av informanten istället för en följdfråga från mig. Mycket av det som är

intressant i intervjuerna har kommit just efter längre tystnad. Tid för reflexion har varit en del även under samtalen, inte bara inför. Således menar jag, valda arbetssätt bidragit till

validering av min studie. Det är ett rimligt antagande att när en person ges tid till reflektion står sig denna ståndpunkt bättre över tid, än om snabba svar varit en del av metoden.

Reflexiviteten kan betraktas som ett postmodernt inslag i mitt tillvägagångssätt.25 Samtalen spelades in och jag förde även skriftliga anteckningar under samtliga intervjutillfällen.

4.2.3 Etik och validitet

Synen på etik och validitet har kommit till uttryck tidigare i då jag resonerat kring fördelar och nackdelar med de val som gjorts under arbetets gång. Etiken försöker jag behandla så att inga tankar finns kring medvetet hemlighållande i analys av studien. Visserligen är det omöjligt i uppgiften med en redogörelse av samtliga spår i det empiriska materialt. Det som fått styra är den problemformulering och frågeställning med vilken jag mötte informanten även om den slutgiltiga formuleringen kom till när skrivprocessen började. Kommande studier av ämnet bör således givits en möjlighet till validering av denna på premissen att samma informanter och organisation undersöks. Dock finner jag antagandet rimligt att andra berättelser kan komma fram eftersom kunskap bör ses som en ständigt pågående process och tid och samhällsutveckling påverkar innehåll i data. Dessutom påverkar forskarens intresse och föreställningar tillsammans med valda teorier vilka tolkningar som blir möjliga. Utöver det påverkar eventuell förförståelse hur jag mött informanten, samtalens innehåll och val jag gjort i analys av intervjuer. Det jag tydligt vill poängtera är, studien måste förstås och tolkas utifrån det perspektiv min problem- och frågeställning implicerar tillsammans med situationen som sociologistuderande och den samlade erfarenhet och föreställningar jag har.26

25 Ryen. 2004:169-173

26 Becker. 2008:21-77

(19)

Intentionen har varit genomförandet av ett arbete där etiken är en given del. Därför

informerades informanter om hur materialet varit tänkt att användas. De har informerats om syftet och de har tagit del av PM. Förfarandet menar jag tillför studien reliabilitet då de givits möjlighet till förberedelse och reflektion kring ämnet. Vidare förblir informanterna anonyma i studien, liksom deras arbetsplats. Eventuella kunder eller produkter som nämnts under

samtalen hålls även de anonyma. Detta upplever inte jag som ett problem då organisationens verksamhet, kunder och produkter inte är huvudintresset. Det utgör endast det kontextuella ramverk inom vilken kunskap konstrueras och utvecklas och det är de sociala relationerna och beskrivningar av kunskapsprocessen kring omvärldens beskaffenhet som är studiens intresse.

Jag anser inte detta vara ett problem då studien i första hand syftar till en förståelse av problemformulering även om generella regler för processen kan appliceras i andra sammanhang.

4.2.4 Transkribering

Intervjuerna har spelats in och skälet till förfaringssättet är den trygghet det ger mig.

Eventuella feltolkningar undviks då jag haft möjlighet till genomlyssning vid oklarheter. Det ökar studiens etiska del, då informanter löpt mindre risk att felciteras eller misstolkas jämfört med om endast skriftliga anteckningar gjorts. Efter och parallellt med transkribering av intervjuer gjordes arbetet med att föra begrepp till kategorier.27 Inledningsvis var kategorierna kopplade språkligt till det empiriska materialet och övergick därefter till begrepp mer

anpassade för studien och ämnet.

5. Resultat och analys

Utifrån problem- och frågeställning och de valda teorierna redovisar och tolkar jag de tankar och upplevelser informanterna delat med sig av under intervjuerna då de talat om

prioriterad/viktig kunskap. Användbara begrepp är sociala relationer/socialisation, kunskapsprioritering, position, funktion och omvärld samt hur de förhåller sig till vilken kunskap som upplevs viktig. Det är dessa begrepp som utgör väven inom vilken kunskapen konstrueras, utvecklas och får legitimitet i olika grad.

27Ryen. 2004:107-117

(20)

5.1 Resultat, redovisning av intervjuer

Citat tagna från samtalen finns med och de markeras kursivt. Omvärlden är det

omvärldsanalysen inom organisationen försöker få kunskap om. Till resultat och analys bidrar respektive funktioner med olika kunskap och perspektiv. Kunskap som är påverkad av

positionens erfarenheter från utbildning, yrkesroll, arbetsuppgifter och position i

organisationen, till exempel försäljnings- och marknadsavdelning. Kunskapen har utvecklats och utvecklas i interaktionen och kommunikation med andra människor. De sociala

relationerna finns både inom och utanför organisationen och mellan olika nivåer. En förutsättning för att de ska bestå och utvecklas krävs närvaro och kommunikation.

I mötet med informanterna talade vi om hur de ser på kunskap och omvärlden samt hur de kopplar den till omvärldsanalys. De talar om omvärlden på två sätt, dels den de möter i sitt dagliga arbete samt även den som utgör hela organisationens omvärld. Dessutom menade de att i det forum där organisationens omvärldsanalys är uppgiften bygger den på delarna från de olika funktionerna i vilka informanterna är positionerade. Tydligt i samtalen är att de

framhåller vikten av de olika perspektiven och kunskaperna som deras kollegor bidrar med till helheten. Det är sina respektive delar som informanterna har de stora kunskaperna då det är i den de arbetar och tillämpar sin kunskap och erfarenheter. Det är genom samarbetet de kan komma fram till en omvärldsanalys som representerar de olika funktionernas kunskaper och erfarenheter. Vidare så uppger de betydelsen av en omvärldsanalys som speglar

organisationens omvärld på ett sätt som upplevs så korrekt, fullständig och så sann som möjligt. Att nå en fullständigt sann bild menar de är svårt men utmaningen i arbetet är att komma så långt som möjligt. Denna bild av omvärlden menade de måste vara en bild som samtliga kan ställa sig bakom och uppleva som korrekt. Det är viktigt då den ligger till grund för hur organisationens medlemmar agerar i det dagliga arbetet med att möta kunder, sälja och tillverka produkter och så vidare.

Kunskap som är viktig för informanterna är den kunskap de själva besitter och finner

tillämpning för i det dagliga arbetet samt i arbetet med omvärldsanalysen. Dessutom menar de att kunskap är något de tagit till sig genom utbildning, erfarenheter, yrkeserfarenheter och en viktig del av kunskapen är de sociala sammanhang de finns inom. Deras kunskaper utvecklas dels i arbetet och de erfarenheter de gör på egen hand men även i samarbete och relation med

(21)

andra människor. Samtliga informanter talar om kunskap som något de utvecklat och

utvecklar i samarbete med andra människor. I samarbetet med omvärldsanalysen upplever de andras kunskaper som viktiga för helheten även om de inte alltid förstår varandra. De säger att olika kunskaper och perspektiv krockar och upplever det som ett problem. Olika kunskaper hamnar i konflikt med varandra och de är oense om vilken kunskap som bär högre grad av legitimitet. Men varför är konflikten intressant för sociologin? Den är intressant för mycket av det som anses vara kunskap i samhället har ett socialt ursprung. Kunskapen är ofta

konstruerad i sociala sammanhang av människor i olika positioner i samhället, och möjligen kan sammanhanget bidra till att förklara varför människor finner just den kunskapen riktig, sann eller legitim. För organisationen blir konflikten dessutom intressant av fler anledningar.

Konflikten mellan positioner och kunskaper blir ett problem då arbetet med organisationens omvärldsanalys förutsätts leda fram till en gemensam syn och kunskap kring hur omvärlden är beskaffad. De måste nå fram till en gemensam syn i detta uppdrag. I arbetet med

omvärldsanalysen är konflikter inte något märkvärdigt då den bygger på delar som fogas samman. Men det blir ett problem för människorna som ska samarbeta tillsammans med uppgiften om de måste hantera konflikter istället för att samarbeta. Konflikter mellan olika yrkesgrupper är inte ovanliga men de har det gemensamt att det kan leda till sämre

arbetsrelationer, missförstånd, misstänksamhet, minskat engagemang för arbetet och så vidare. Samtidigt kan konflikterna även innehålla maktintressen men det är inte mitt fokus i studien. Informanterna säger att en ökad förståelse av varandra och ett gemensamt språk som alla förstod skulle underlätta samarbetet och dessutom resultera i en bättre omvärldsanalys. En förbättrad omvärldsanalys ger ökad kontroll av omvärlden för medarbetarna inom

organisationen. Ett citat får representera det som kommit att utgöra min studies problem- och frågeställning. Informanterna presenteras mer utförligt nedan.

Erik 57 år och ansvarig för omvärldsanalys.

”Omvärldsanalysen bygger på samarbete och andra människors kunskaper. Uppgiften är att foga samman bitarna till en helhet som samtliga anser vara trovärdig och rimlig. Detta är viktigt då det är den analys vi gör här som sen ska ut i organisationen och vara deras underlag för beslut i arbetet.

(…) Det är ju så att våra olika språk och bakgrunder krockar och det stökar ju till det för oss.”

För ökad förståelse av informanter och kunskapen de prioriterar behövs en ökad förståelse för de sociala sammanhang och relationer inom vilka informanterna utför sitt dagliga arbete. I sitt arbete tillämpar de sin kunskap samtidigt som den och de själva utvecklas av de erfarenheter

(22)

de gör och delar med andra människor. Samtliga informanter redogjorde för de sociala sammanhang och relationer som är en del av deras dagliga arbete i sin position/funktion.

Nästa avsnitt redogör för exempel på vilka sociala sammanhang och relationer som uppgetts vara viktig för informanten och dennes kunskap.

5.1.1 Vilka sociala sammanhang och relationer är viktiga enligt informanterna Något som är återkommande i samtalen med informanterna är vikten av sociala relationer både inom och utanför organisationen. I arbetet med omvärldsanalys samarbetar människor i syfte att finna en bild av den omvärld som är intressant ur organisationens perspektiv.

Samtidigt som de olika informanterna bidrar med sin respektive kunskap hamnar deras olika positioner i konflikt med varandra. Relationer med andra aktörer inom och utanför

organisationen är viktiga för informanternas kunskap. Dessa sociala relationer och

sammanhang bidrar med kunskap till funktionens område. Det är tydligt att olika relationer, sammanhang och aktörer är viktiga för informanterna. Erik 57 år, marknadsfunktionen;

”Kunskap som är viktig bygger inte bara på vår kunskap om marknaden, kunderna och vilka produkter och volymer som är aktuella (…) Relationen med våra kunder ger ju även kunskap om kundernas kunder (konsument) och även andra företag som konsumerar slutprodukter där våra produkter (råvara) ingår, som bil- och textilindustrin. (…) Sen har jag ju byggt ett nätverk genom många år. Goda kontakter med konsulter och bankmänniskor.”

Annika 50 år, Forskning och Utvecklingsfunktionen ( FoU );

”Vi är ju med och finansierar forskning utanför organisationen. Och ska man få något konkret

tillbaka måste man vara aktiv själv i programmet (forskningsprojekt). Det krävs att man har en uppgift i projektet och då måste man sätta sig in i helheten för att kunna genomföra sin del. Som det är nu förmår vi inte göra det fullt ut. (…) Sen tror jag det är viktigt om vi ska kunna rekrytera nya forskare och få kontakter.”

De båda informanterna redogör för vilken kunskap och relationer de anser vara viktiga för att utveckla den kunskap som är prioriterad i funktionen. Erik på marknadsfunktionen framhåller kunskapen om marknaden i form av kunder, konsumenter, andra aktörer på marknaden och dessutom det nätverk han byggt under sitt yrkesliv. Konsulter kan bidra med kunskap om marknaden till informanten och funktionen. Exempel på konsulter kan vara människor som arbetar med marknadsanalyser där de försöker förutsäga vilka produkter och volymer som kan vara attraktiva för kunderna i framtiden. Människor från bankvärlden kan bidra med kunskap om till exempel hur räntor utvecklas eller ge bättre villkor på lån. De externa aktörerna i form

(23)

av samarbetspartners och potentiella samarbetspartners kan bidra med viktigt

kunskapskapital, framtida personal och ökad kontroll i en osäker framtid. Utöver kontakterna med externa aktörer har Erik nära samarbeten med kollegor inom sin funktion/avdelning och tillsammans försöker de få kunskap om sina kunder och deras behov i framtiden, från några månader upp till något år, vilka produkter de kommer vilja köpa och i vilka volymer.

Dessutom har marknadsfunktionen till uppgift att försöka veta vilka priser som gäller och kommer gälla på sin marknad. De försöker också utveckla nya kundkontakter i syfte att utöka sin marknad eller sprida försäljning på fler kunder och kunskap om konkurrenter är en del av arbetsuppgiften. Erik har kontakt med de andra funktionerna och är ansvarig för

organisationens omvärldsanalys samt han har en ekonomisk/kemisk utbildningsbakgrund och har arbetat inom yrket en stor del av sitt liv. Hans utbildning och erfarenhet har bidragit till tillträdet i positionen och de vardagliga arbetsuppgifterna är han väl bekant med.

Anpassningen till yrkesrollen har formats under lång tid och han anses erfaren och kunnig av de övriga informanterna.

För Annika är kontakten med forskare utanför organisationen viktiga eftersom de bidrar med kunskap som inte nödvändigtvis har direkt anknytning till organisationens verksamhet i nuläget men som kan bli viktig i framtiden. Genom samarbeten och finansiering av forskning hos externa aktörer få hon och hennes kollegor i funktionen information om aktuell forskning vilken kan bidra till utveckling. Som det ser ut idag menar hon att de inte i tillräcklig

utsträckning själva deltar i externt finansierad forskning vilket medför en förlust av

information och kunskap samt förståelse för resultaten av denna forskning. Samarbeten med externa aktörer upplever hon som viktiga då de bidrar med kunskap som de annars inte möter men som kan få tillämpning i hennes arbete. Funktionens uppgift är att utveckla dels

produktionsprocessen i organisationen som de har idag men även i ett längre perspektiv. De måste försöka få kunskap om hur nya processer kan göra förädlingen av råvaran mer

kostnadseffektiv och accepterad av lagstiftningen. Arbetet är inriktat på den kemiska

processen i produktionen och Annika och hennes kollegor försöker samtidigt få kunskap om vilka produkter som ska säljas och produceras effektivt och miljömedvetet om 7-15 år.

Dessutom försöker de få tid till utveckling av nya produkter men det är inget som prioriteras idag men Annika har en önskan att de i framtiden kommer jobba mer med utveckling av nya och egna produkter. I dagsläget är utvecklingen mer inriktad på den kemiska processen i produktionen men Annika anser att de kan bidra med mer om det fick chansen och resurserna för det. Annika har liksom sina kollegor i funktionen en utbildningsbakgrund inom biologi-

(24)

och kemi och hon anger även ett intresse generellt för miljö och utvecklingsfrågor har bidragit till hennes yrkesroll idag. Dessutom är nyfikenhet tillsammans med egna och andras

erfarenheter och kunskap viktiga då hon bidrar med sin del till omvärldsanalysen.

För en tredje informant är det andra kontakter och nätverk som är viktiga. Anders är 42 år och arbetar på den interna logistikfunktionen och har 13 års erfarenhet från verksamheten.

”Det jag kan bidra med till helheten är ju kunskapen om koordinering av råvaruflöden till egna och externa produktionsställen . Även att ha koll på marknaden. Inte i ekonomiska termer utan mer volymsmässiga termer. (…) Och de jag har kontakt med internt är logistiker och produktionschefer från våra regioner. Sen har jag kollegor och medarbetare som arbetar med logistik på olika områden.

Utanför organisationen är det kunder och leverantörer som jag har kontakt med.”

Anders kontakter är mer knutna till produktionen och hur de på effektivaste sätt kan få fram råvaran till de olika produktionsställena. Produktionschefer blir viktiga för honom då de har kunskap om produktion på plats och vet vilket råvarubehov de har framöver ( några månader ) samt vilka produkter och kvalitéer som behövs. Han har kontakt med leverantörer av råvaran och det behövs om han vill veta vilka volymer och kvalitéer av råvaran som finns att tillgå det närmsta året. Dessutom behöver han tillsammans med kollegor kunskap om hur varor ska fraktas från leverantörer till produktionen. Viktigt i det sammanhanget är hur mycket

lastvolym finns tillgängligt och till vilket pris samt även vilka olika typer av transportmedel ( lastbil, båt, tåg ) som behövs och Anders har en utbildningsbakgrund i biologi, teknik och ekonomi. Anders och hans relationer bidrar på ett påtagligt sätt till den dagliga produktionen och är en viktig del av hur bra och effektivt produktionsprocessen fungerar. Hur väl de lyckas ger direkt utslag i balansen mellan kostnader och intäkter. Anders och hans kontakter har kunskap om råvaran och i vilka volymer och kvalitéer den finns tillgänglig. Hans kontaktytor kommer vara de som är viktiga för honom då han formar den kunskap han tar med sig till omvärldsanalysen.

I ovanstående redogör informanterna för vilken kunskap och vilka relationer som är viktiga för dem i deras arbete. Av deras uttalanden framgår att olika kunskaper och relationer anses viktiga. Inom den egna organisationen har de kontakt med kollegor inom den egna funktionen och även medarbetare i andra funktioner. Det är i dessa sammanhang de tillämpar och

utvecklar den kunskap som deras utbildning och yrkeserfarenhet bidragit till och deras kunskap konstrueras tillsammans med andra. Genom externa relationer får de tillgång till

(25)

kunskap som är viktig för dem, och som de tar med sig vidare till arbetet med

omvärldsanalys. Utan de sociala relationerna och sammanhangen i vilket de får tillgång till nätverkets kunskaper och tillämpar sina egna kan de inte bidra till organisationens

omvärldsanalys. Det framgår ovan att olika relationer är viktiga samt att det krävs närvaro i relationerna och Annika uttrycker att hon upplever att en brist i sin egen funktion då de inte förmår närvara i en del av de projekt de finansierar. För att få ut mer ur projekten behöver hon mer resurser så personal kan arbeta i forskningssamarbetet. Kopplingen till produktionen ser lite olika ut och för Annika är det den kemiska processen som är viktig medan för Anders är det hur de ska hantera volymer och transporter. Erik är även han kopplad till produktion då han har kunskap om marknaden och dess kunder, konkurrenter och andra aktörer. Det som blir tydligt är olikheterna mellan positionerna/funktionernas sociala kontext och relationer samt kopplingen till organisationens kärnverksamhet.

Sammanfattningsvis, för samtliga informanter gäller att olika sociala sammanhang och relationer utgör kontexten inom vilken deras kunskap konstrueras. Olika sammanhang ger upphov till olika kunskaper vilka upplevs som viktig och sanna för individen. Detta är viktigt eftersom social interaktion och socialisationsprocesser påverkas av kontexten och de

kunskaper och trosföreställningar som finns där inom kommer överföras till individen. Det kommer påverka vad individen och människor i samma kontext upplever vara prioriterad kunskap. Kunskaper som är viktiga i deras dagliga arbete och i uppgiften med

omvärldsanalys. Således kommer även olika sociala sammanhang och relationer upplevas viktigare än andra.

5.1.2 Vad anser informanter kan utveckla omvärldsanalysarbetet

Arbetet med omvärldsanalys är något som organisationen ägnar sig åt mer eller mindre strukturerat hela tiden. De har i det forum på organisationsnivå där de arbetar med

omvärldsanalys talat om hur de kan utveckla arbetet och samtliga informanter uppger att de är medvetna om ett område de har bristande kunskaper inom. En medvetenhet som förklaras av att man talat om det med varandra. Kunskapen om hur social utveckling i samhället påverkar organisationen är oklar för informanterna och några menar att ökade kunskaper på detta område kan vara värdefulla. Framförallt tycks frågan drivas av den som är ansvarig för omvärldsanalys, Erik, och även representanten från FoU. En förklaring till det säger de kan vara att deras arbetsuppgifter delvis består i att finna vilka kunskaper som är nödvändiga om till exempel 10-15 år. För marknadsfunktionen gäller att få kunskap om kunderna och

(26)

marknaden i en osäker framtid då det påverkar andra funktioners handlingar, till exempel om nya kunder på nya marknader ska bearbetas. Deras yrkesroll och arbetsuppgifter kan påverka att de ser kunskap om social utveckling som viktig, vilket de även uttalade. Båda är

övertygade om kunskapsluckan bör fyllas medan flera andra inte är det. Ett exempel är när Göran 58 år på försäljningsavdelningen säger;

”Vi har ju pratat om det en hel del, särskilt Erik och det är ju han som är ansvarig. (…) Kunskapen om våra kunders kunder och hur singel-samhället påverkar oss och våra produkter, vet jag inte om det är något vi ska syssla med. Möjligen skulle det väl i så fall vara marknadsavdelningen som är närmre konsumenten som kan utveckla sådana kunskaper. Men jag är ändå osäker på om vi själva ska syssla med det. För oss är det ju enklare, vi kan ju kolla i böckerna ( försäljningsstatistik ) och se vilka marknader vi säljer på.”

Försäljningsavdelningen möter kunderna, säljer produkterna och tar emot orders och viktig kunskap för dem är hur stora volymer som är intressanta för kunden, när och vilka kvalitéer.

Kunskap om marknaden och vilka priser som gäller är viktiga för funktionen. De använder sig av olika nyckeltal i försäljningsstatisk och ibland gör de kundundersökningar och liksom marknadsavdelningen söker de kunskap om konkurrenter. Dessutom använder sig av externa konsulter som bidrar till den kunskap om marknaden som är viktig för funktion och

organisation. Göran samarbetar med övriga funktioner, marknad, ekonomi, logistik i olika grad beroende på vilken uppgiften är och kunskap om ekonomi, försäljning och regelverk för affärsuppgörelser är viktigt. Försäljningsavdelningen kan samarbeta med ekonomiavdelning om de vill se vad försäljning kan bidra med i organisationens verksamhet. Göran har liksom sina kollegor utbildning inom ekonomi och själv har han arbetat inom organisationen i över 20 år. I samtalet med Göran framkommer den koppling han gör till organisationens ekonomi och hur försäljningen bidrar till verksamheten. I samband med omvärldsanalys säger han att det är enkelt för dem i hans funktion. Deras omvärld finns i dokument som visar statistik på försäljningen, vilka som köpt vad och hur mycket samt på vilken marknad de finns.

Kunskapen om kunderna, försäljningen och marknaden, det som är hans vardagliga omvärld bygger på erfarenhet och försäljningens utfall tidigare år. För honom är det inte tydligt hur den kunskap Erik talar om hjälper till att få fram en bättre omvärldsanalys.

En av dem Göran samarbetar med är Johannes 28 år som arbetar på ekonomifunktionen. I samband med vad han upplever kan utveckla och vara viktigt i arbetet med omvärldsanalys säger han;

(27)

”Jo, vi har ju pratat om det där med hur vi kan bli bättre på omvärldsanalys och vi har pratat om sociala trender och så. Åke kan ju mycket om det och det är ju han som är ansvarig för det och jag har ju inte jobbat här så länge (…) Det jag kan bidra med är ju till exempel, någon ber mig räkna på vilket kassaflöde vi kan få om vi har dom här priserna? Då blir det ju viktigt att få tillgång till information så resultatet blir så riktigt som möjligt. Jag måste ju ha koll på vad priset på marknaden är. Priserna är ju viktiga då vi lämnar offerter och dom måste ju ligga rätt.”

I Johannes dagliga arbete ingår ofta att vara stödfunktion åt andra funktioner inom organisationen, till exempel försäljningsavdelningen. Uttalandet visar att kunskap om marknadspriser är en av de uppgifter han och kollegorna bör ha och den är viktig då de gör beräkningar åt andra som i sin tur fattar beslut på det underlag ekonomifunktionen lämnat.

Till ekonomifunktion finns även kunskaper kring bokföring/redovisning, skatteregler och hur företag deklarerar och till sin hjälp har de olika program för hantering och beräkning av data.

Inom denna funktion finns olika specialister som stödjer andra funktioner och Johannes arbetar med strategier och därför är han även med i det forum där organisationens omvärldsanalys sätt samman. Han har en ekonomisk utbildning som är inriktad på den verksamhet som organisationen ägnar sig åt och hans nuvarande yrkesroll med strategisk inriktning medför ett intresse för det som varit men även hur framtiden ter sig. Utvecklingen för organisationen och samhället kan påverka hur ekonomin ser ut för organisationen. Det kan påverka hur de prioriterar investeringar vilket i sin tur påverkar hur man arbetar med

bokföring och skatteplanering. Johannes verkade inte ointresserad av en utveckling av omvärldsanalysen men jag uppfattade inte att han tog ställning för den utveckling Erik talar om.

Gunnar arbetar inom produktionsfunktionen där man ägnar sig åt förädling av råvaran på ett antal interna och externa produktionsanläggningar. Till funktionen knyts människor med kunskap om produktionsprocessen och de har bakgrund som ingenjörer med teknisk- kemisk utbildningsbakgrund och yrkeserfarenhet. Kunskap om råvaran, maskiner och kemikalier som används är viktigt i funktionen och viktiga kontakter är logistikfunktion och leverantörer och även kontakt med FoU då det gäller den kemiska processen. För produktionsfunktionen är det den närmsta tiden som är viktig om det inte gäller stora investeringar som ska klara sig i kanske 20 år. I det dagliga samarbetar människor på produktionsanläggningar med att producera produkterna och effektivisera tillverkningsprocessen. För Gunnar är ofta det nära arbetet med produktionsprocessen det viktiga och det finns en tydlig koppling till

(28)

organisationens ekonomi då den tydligt bidrar till storleken på intäkterna. Kunskap som funktionen bidrar med till omvärldsanalys är hur produktionsprocessen ser ut och fungerar samt hur den kan utvecklas och kunskap om maskiner, anläggningar, personal- och

investeringsbehov bidrar man också med. Även Gunnar har deltagit i diskussionen kring hur arbetet med omvärldsanalys kan utvecklas och han säger;

”Erik och jag har pratat mycket om det här. Han är ju säker på att det är något vi behöver lära oss.

(…) Men med mitt perspektiv är jag inte lika säker. Det finns en skepsis hos en del inom

organisationen mot beteendevetenskap och jag vet faktiskt inte hur jag skulle prata med mina kollegor om det. Jag tror det kan vara svårt att förankra.”

I ovanstående framträder den oenighet som finns kring ett utvecklingsområde av omvärldsanalysarbetet. Flera informanter uttryckte en osäkerhet kring trovärdigheten i förklaringar som samhälls- och beteendevetenskapen erbjuder och Gunnar talar även om svårigheten att implementera det i organisationen och få människor att acceptera denna inriktning. Min förståelse var att han såg just nu inga fördelar med en utveckling av denna kunskap. Det framgår att Erik driver frågan och även Annika från FoU-funktionen menar att kunskap om vad som kan påverka organisationen om 7-10 år är viktig kunskap. Erik uttalade;

”Vi behöver bli bättre på att förstå hur sociala trender påverkar oss. Vi vet inte det idag, möjligen får vi veta en del av våra kunder. Men i vår omvärldsanalys måste vi utveckla det tvärvetenskapliga området då det ger olika perspektiv från olika discipliner. (…) Till exempel kunskap från det beteendevetenskapliga området.”

Det finns en önskan att utveckla omvärldsanalysen i syfte att förbättra dess bild av

organisationens omvärld. Ett sätt att utveckla den menar Erik och Annika kan vara en ökad kunskap om sociala trender påverkar. Social utveckling tror de påverkar organisationen och marknaden för deras produkter men de vet inte hur. En ökad kunskap inom det

tvärvetenskapliga området och inom samhälls- beteendevetenskaplig discipliner tror de kan bidra med kunskap kring sociala trender. I motsats till de båda förhåller sig övriga skeptiska och de ifrågasätter förklaringskraften och tillförlitligheten hos samhälls- och

beteendevetenskapen. Det blir tydligt att olika perspektiv och kunskaper hamnar i konflikt med varandra. Det tycks även som Erik driver frågan och talar om det med de övriga och hans agerande kan liknas vid det Silverman talar om, berättelsen som ett verktyg för att öka

förståelsen mellan människor.

References

Related documents

Titel: Trygghet i samband med vård vid hjärtinfarkt Författare: Pia Eriksson, Gunilla Friberg, Christina Molin.. Sektion: Sektionen för Hälsa

För att undvika detta beroende behöver ledningen skapa förutsättningar så att de anställda använder olika verktyg för att omvandla kunskapen och därmed knyta den till

Av bild 2 här ovan framgår att de svarande är mer tveksamt inställda till hur regeringen haft det i relation till SD än tvärt- om. Drygt 40 procent bedömer att regeringen upplevt

copingstrategier behövs för att förståelsen kring olika copingstrategier i sin tur ska kunna utmynna i bättre omvårdnad för vuxna personer med diagnosen epilepsi.. Detta genom

I flera studier beskrev de anhöriga att med vetskapen om att de inte var ensam ansvariga för den palliativa vården, och att det fanns tillgång till stöd från sjuksköterskor,

Främst inom förskolan uppger flera lärare att de fått ett mattetänk de inte hade tidigare, att matematik finns överallt och att de synliggör det för barnen.. Inom

takt med att kunskapsuppdraget förändras, skriver Carlgren och Marton i boken Lärare av i morgon, (1994). Eftersom samhällets hälsotillstånd ser ut som det gör idag, borde det finnas

Grågåsen är en av de arter, bland de stora växtätande fåglarna, som orsakar skador inom jordbruket varje år. För att effektivt kunna bedriva ett skadeförebyggande arbete