(Bi)sexuella tolkningar av populärkulturen

(Bi)sexuella tolkningar av populärkulturen

En närläsning av scener i Orange Is the New Black

(Bi)sexual interpretations of popular culture

A close reading of scenes in Orange Is the New Black

Maja Sundén

Fakulteten för humaniora och genusvetenskap Genusvetenskap III

Grundnivå 15 hp

Handledare: Magnus Åberg Examinator: Ulf Mellström Datum: 2015-06-15

Abstract

Denna uppsats har som syfte att ta reda på hur kvinnors sexualiteter konstrueras i TV-serien Orange Is the New Black i förhållande till begrepp som behandlar heteronormativitet. Det största fokus läggs på hur bisexualitet kan förstås och ges betydelse inom ramen för en heteronormativ samhällsordning, då det är en sexualitet som inte ges eget utrymme att skapa en egen subjektsposition – utan ses som något ”mitt i mellan” homo- och heterosexualitet. I uppsatsen görs en närläsning på fem utvalda scener ur Orange Is the New Blacks första säsong.

Med en diskursanalytisk förståelseram och dekonstruktion som metod söks spänningar mellan olika sexualiteter för att se hur olika subjektspositioner förhandlar med varandra om utrymme för existens. Av resultatet framkom att bisexualitet som subjektsposition omöjliggörs, medan homo- och heterosexualitet får en självklar plats, även om heterosexualitet är det mest önskvärda, inom ramen för heteronormativitet.

Nyckelord: bisexualitet, heteronormativitet, middle ground, den heterosexuella matrisen,

Orange Is the New Black

Förord

Det finns några personer jag skulle vilja passa på att tacka för att just denna uppsats blev till.

Först ett tack till mina systrar Tova och Lisa, för att ni mer än gärna lyssnade på mitt konstanta prat om denna uppsats och kom med goda råd som bara ni kan. Tack till Amanda, för att du alltid reder ut mina tankar. Tack till Sara, vad hade jag gjort utan dig?

Till sist vill jag rikta ett STORT tack till min eminenta handledare Magnus Åberg. Tack för ditt stöd, dina kommentarer och positivitet när tron på mig själv svajade. Utan din support och ditt engagemang hade denna uppsats blivit långt ifrån färdig.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1. Bakgrund ... 2

1.2. Syfte och frågeställning ... 3

1.3. Tidigare forskning ... 3

1.4. Teoretiska utgångspunkter ... 5

1.4.1. Ett diskursivt förhållningssätt till subjekt ... 5

1.4.2. Kategorisering och makt ... 6

1.4.3. Heteronormativitet ... 7

1.4.4. Bisexualitet – det där mitt i mellan eller helt utanför? ... 8

1.4.5. Det bisexuella mellangrundet ... 9

1.4.6. Den heterosexuella matrisen ... 10

2. Metod ... 11

2.1 Insamling av material ... 11

2.2. Metod för analys ... 13

2.3. Etiska reflektioner ... 14

3. Resultat och analys ... 15

3.1. Den lesbiska fasen/fasan ... 15

3.2. Kroppen som tecken på lesbiskhet... 17

3.3. Den flytande (bi)sexualiteten ... 19

3.4. Parodi av det ”normala” ... 21

3.5. Det som inte riktigt räknas ... 23

4. Diskussion ... 25

4.1. Resultatdiskussion ... 25

4.2 Metoddiskussion ... 29

5. Källförteckning ... 30

1. Inledning

“Jag önskar att jag var lesbisk men är obotligt hetero, du är ju i alla fall halva” sa en vän till mig i en konversation där hon konstaterade att män är sämst och att lösningen på hennes problem vore att vara med tjejer.

Att vara “halva” som min kompis uttryckte sig, eller som jag själv benämner mig, bisexuell, är något jag har inte har erkänt för mig själv för än senaste åren. Det har varit en process med motstridiga känslor som grundar sig i svårigheten att för mig själv erkänna begär till andra kvinnor. När jag väl själv började bejaka dessa begär till andra kvinnor, blev jag ifrågasatt av andra. Attraktionen till män har dock aldrig ifrågasatts av varken mig eller någon annan, den var självklar.

Denna självklarhet gällande heterosexuella relationer och begär grundar sig i det som kallas för heteronormativitet. Det handlar om att heterosexualitet premieras och förutsätts i institutioner, lagar och relationer, och därmed stämplas andra sexualitetsuttryck och begär som avvikande och icke- önskvärt (jfr Warner, 1991). Heteronormativitet stärks och återskapas genom diskursiva processer och är därmed något som genomsyrar hela samhället, och så även i populärkulturen.

Mycket av forskningen om populärkultur pekar just på dess heteronormativitet och jag vill därför rikta blicken mot något som har ett tydligt icke-heterosexuellt tema för att se hur heteronormen eventuellt kan utmanas i denna. En TV-serie som uppmärksammats för sin representation av kvinnor med attribut som avviker från normer kring etnicitet, sexualitet och könsidentitet är Orange Is the New Black. Seriens porträttering av karaktärer har mötts med hyllningar som “There’s something refreshing about a show that delves headfist into matters that other dramas reserve for Special Episodes or porn-tastic sidebars” (Ryan, 2013). Jag vill i denna uppsats därmed undersöka hur normer kring sexualiteter bryts eller konserveras i tvserien Orange Is the New Black.

Inom queer- och feministisk forskning har ett bisexuellt perspektiv inte representerats vad gäller sexualitet, kropp och genus (Gustavson, 2006). Tendensen att kunskap om bisexualitet inkluderas i både forskning om homo- och heterosexualitet bidrar till ett osynliggörande av denna. Därför vill jag lyfta fram bisexualitet som kategori för analys av sexualiteter i mitt arbete.

Jag vill även poängtera mitt fokus på kvinnors utrymme för sexuella uttryck och rätten till att

äga sin egen sexualitet, något som spelade roll i mitt val av studieobjekt då kvinnor historiskt har tagits ifrån rätten till just detta.

1.1. Bakgrund

Orange Is the New Black, som förkortas OITNB, är en amerikansk dramakomediserie och är baserad på en självbiografi av Piper Kerman (2010). OITNB är producerad av filmsajten Netflix som hittills har släppt 26 avsnitt under 2013 och 2014, totalt två säsonger. Serien har hyllats av tittarna och nominerats till bland annat 12 Emmys och 4 Golden Globes (Lionsgate, 2015).

Serien handlar om Piper Chapman som hamnar i ett kvinnofängelse för ett brott hon begick tio år tidigare, när hon hjälpte sin dåvarande flickvän Alex att smuggla drogpengar. Piper

kommer från en vit medelklassfamilj där hon alltid har varit den “perfekta dottern” inför sina föräldrar, medan hennes bror är mer av en bohem som röker marijuana.

Piper är i början av serien tillsammans med Larry, som hon förlovar sig med precis innan hon ska avtjäna sitt straff. Larry och Piper har varit tillsammans under lång tid och han har inte vetat om hennes före detta relation med Alex förrän hon blir dömd för brottet. Pipers bästa vän utanför fängelset heter Polly och de har tillsammans startat ett företag som gör egengjorda tvålar, som de försöker jonglera trots att Piper sitter i fängelse och att Polly är gravid.

När Piper kommer till fängelset tilldelas hon en rådgivare, Mr. Healy, som har hand om hennes fall och som hon har mycket kontakt med. I fängelset finns många karaktärer med säregna egenskaper, både hos de interna och hos de anställda vakterna. Nicky är en av de interner som Piper kommer närmast inpå i början av serien, hon är rättfram och hymlar inte med att hon är lesbisk och vill gärna prata om lesbiskhet med allt och alla. En av de interna är ingen mindre än Pipers före detta flickvän Alex, vilket hon snart in i första säsongen får reda på.

I seriens får en följa både de intagnas liv på kvinnofängelset och vad som händer under tiden med personer i internernas närhet. Regelbundna tillbakablickar sker under seriens gång på deras tidigare liv, som gjort att de hamnat där de är idag.

Ett tema som får stort utrymme i serien är lesbiskhet, eller som jag väljer att se det - sexuella/romantiska relationer kvinnor i mellan. I en artikel av Susan Dunne (2013) beskrivs det att vissa fångar är lesbiska och andra har lesbiska relationer endast i fängelset, så kallat “gay for the stay”. I artikeln har Dunne (2013) intervjuat Jenji Kohan, som är skaparen till serien, som inte anser att seriens fokus läggs på just lesbiskhet, utan på sexualitet i allmänhet, och

menar att det finns ett mänskligt behov av att uttrycka sig sexuellt. Kohan påstår att de flesta personer varken är helt homosexuella eller helt heterosexuella, utan att vi befinner oss någonstans mitt i mellan på en flytande skala (Dunne, 2013).

1.2. Syfte och frågeställning

Med bakgrund av detta ämnar jag att ta reda på hur kvinnors sexualiteter konstrueras, med särskild uppmärksamhet riktad på hur bisexualitet förstås och ges betydelse, samt att analysera det i relation till begrepp som behandlar heteronormativitet.

Jag kommer fokusera mycket på det faktiska talet om sexualitet och hur relationer mellan kroppar används för att iscensätta sexualitet.

De frågor jag kommer arbeta med är:

- Hur uttrycks sexualitet? (kroppsligen och i tal)

- Hur bemöts uttryck för sexualitet? (av sig själv/andra)

- Vilka subjektspositioner möjliggörs genom de olika uttrycken av sexualitet och bemötandet av sexualitetsuttryck?

1.3. Tidigare forskning

Då mitt fokus i denna uppsats främst kommer ligga på bisexualitet som kategori har jag valt att redogöra för tidigare forskning kring just bisexualitet och bisexualitetsteori - även kallat biteori - i detta kapitel. Forskning om heteronormativitet och förtryck mot homosexuella finns det mycket av, medan bisexualitet och bifobi har hamnat i skymundan inte bara i vardagen, utan även i forskningsfältet.

Hanna Bertilsdotter har skrivit flera artiklar som handlar om hur bisexualitet kan tolkas ur olika perspektiv. I artikeln “Både och/och/varken eller: svenska biteoretiska perspektiv”

(Bertilsdotter, 2001a) beskriver hon vikten av att få ha en bisexuell identitet och att denna kan vara både komplex och se olika ut beroende på vem det är som anammar denna. Hon menar att det finns en poäng med att skilja mellan “sexualitet”, “emotionalitet” och “identitet”, då alla som identifierar sig med en bisexuell identitet nödvändigtvis inte praktiserar bisexualitet på alla plan, exempelvis kan en vara bisexuell kvinna och enbart ha sexuella relationer med kvinnor och romantiska relationer med män. Ett ytterligare exempel är att en kan vara bisexuell utan att

ha haft sex med någon annan alls, då det inte handlar om praktiken i sig. Bertilsdotter (2001a) menar att det enda som ska behöva krävas för att bli ”legitimerad” som bisexuell är att en kallar sig just bi, och att en inte ska behöva visa på eller praktisera vissa emotionella eller sexuella beteenden. I artikeln “Maskrosbarn: den internationella och svenska birörelsens historia”

beskriver Bertilsdotter (2001b) hur en gemensam gruppidentitet ur ett historiskt perspektiv inte bara är viktigt för homosexualitet, utan även bisexualitet. I artikeln återger hon den biaktivism som påverkat samtalet inom svenska RFSL från ett internationellt perspektiv och sedan även ur ett svenskt perspektiv (Bertilsdotter, 2001b)

Anna Adeniji (2001) behandlar i artikeln “Ordningsstörande begär: Biteori som kritik av antropologisk sexualitetsforsning” hur biteori kan användas för att dekonstruera dikotomier mellan sexualiteter. Biteori används för att få en större helhetsanalys av sexualitet istället för att endast kritisera en heteronormativ ordning i förhållande till homosexualitet, som ofta blir fallet inom queerteori (Adeniji, 2001).

I artikeln “Autonomi och motmakt: Om den svenska biteorins utveckling som forskningsområde” beskriver även Catrine Andersson (2005) hur biteori kan användas som ett kritiskt och nytänkande perspektiv som riktar fokus mot något som bland annat queerteori ofta förbiser. Bisexualitetsteori ”…rör det som inkluderar både homo- och heterosexualitet, men ändå hamnar utanför - det som samtidigt är ‘både och’ och ‘varken eller’” (Andersson, 2005:54). Därmed kan den sträva efter att dekonstruera dikotoma kategorier, inte bara när det gäller sexualitet - utan även kön, identitet och tvåsamhet. Andersson (2005) använder olika uppsatser på C- och D-nivå med bisexualitet som huvudtema för att visa hur biteori kan användas som kritik mot annan forskning, genom andra sätt att göra vetenskap och samtidigt kritisera och komplettera existerande forskning.

Den första svenska avhandlingen som gjordes om kvinnors bisexualitet är Blandade känslor - bisexuella kvinnors praktik & politik av Malena Gustavson (2006). Den behandlar bisexuella kvinnors berättelser om upplevelsen att vara kvinna i kombination med bisexuell, med många syften bakom avhandlingen. Dels att synliggöra bisexuella praktiker, händelser och njutningar, men även att lyfta bisexualitet som analytisk kategori, återerövra dess pluralism i betydelser och att undersöka spänningarna mellan bland annat homo/hetero/bi, genus/kön, diskurs/materialitet och monogami/polygami. Gustavson (2006) anser även hon att bisexualitet är marginaliserad inom feministiskt tänkande och queerteori, samtidigt som den är central.

Sammanfattningsvis har jag stött på ytterst lite svensk forskning kring det som rör bisexualitet i allmänhet då det tycks inkluderas i queer- och homosexualitetsforskning, jag ser därför ett behov att lyfta bisexualitet som egen kategori för sexualitet även i denna uppsats.

1.4. Teoretiska utgångspunkter

Jag kommer i detta avsnitt redogöra för min ontologiska och epistemologiska förståelseram och beskriva ett antal begrepp som är relevanta för min studie. Det första avsnittet 1.4.1 beskriver min syn på diskursiv praktik i förhållande till skapande av subjekt och kunskap. I avsnitt 1.4.2 förklaras mitt val att kategorisera sexualiteter, trots min avsikt att destabilisera kategorier, i förhållande till makt. Avsnitt 1.4.3–1.4.6 har som avsikt att beskriva olika begrepp som berör min analys, vilka är heteronormativitet, bisexualitet, mellangrund och den heterosexuella matrisen. Eftersom bisexualitet är centralt i uppsatsen kommer i avsnittet om detta begrepp även en redogörelse för bisexualitet i en historisk och samtida kontext.

1.4.1. Ett diskursivt förhållningssätt till subjekt

Monique Wittig var en av de radikalfeminister som hade ett konstruktivistiskt synsätt på upplevelsen av kön, att människan är socialt konstruerad i en historisk kontext och att det som upplevs som naturligt, som exempel kvinnors kroppar inte är något biologiskt givet (Wittig enligt Butler, 2007). Butler (2007) anammar dessa tankar och menar att kön, liksom genus och sexualiteter, är något som är socialt och kulturellt skapat. Det vi ser som naturgivet är egentligen skapat i en historisk diskursiv kontext.

Diskurs kan enligt Winther Jørgensen & Phillips (2000:7) förklaras som ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen”. Detta sätt att se på subjekt rimmar med min diskursanalytiska förståelseram som för med sig ett ontologiskt och epistemologiskt ramverk, som är tätt sammankopplade med varandra. Diskurs som social praktik formar världen, vilket innebär att människors handlingar är diskursiva praktiker som dels är institutionaliserade och socialt förankrade, samtidigt som de är konkreta, individuella och kontextbundna (Winther Jørgensen

& Phillips, 2000).

Winther Jørgensen & Phillips (2000) förklarar generella antaganden för diskursanalys utifrån Vivien Burrs socialkonstruktionistiska antaganden (jfr Burr, 1995). Kunskap är alltid diskursivt konstruerad, det finns därför ingen verklig sanning i det vi kallar för kunskap, sätten vi uppfattar verkligheten är även historiskt och kulturellt specifik. Diskursiv praktik är det som bidrar till

att konstruera den sociala världen – som exempelvis identiteter och sociala relationer. Kunskap och sociala processer är också tätt sammanflätade, då vår kunskap om världen skapas i diskursiva handlingar. Detta leder till att olika sociala världsbilder leder till olika sociala handlingar, där vissa handlingar ses som normala medan andra ses som icke-normala – vilket upprätthålls diskursivt och får således sociala konsekvenser (Winther Jørgensen & Phillips, 2000).

Butler (2007) sätter språkets betydelse i fokus för konstruerandet av verkligheten och hon använder sig av begreppet performativitet för att förklara detta språkliga konstituerande.

Verkligheten skapas därmed genom repetition av vissa handlingar och formar diskursiva konstruktioner som ses som stabila. Subjektskategorier ses därmed endast som stabila för att de genom performativa handlingar upprätthålls diskursivt.

1.4.2. Kategorisering och makt

Butler (2007) ifrågasätter att kvinnor som enhetlig identitetskategori har varit i fokus inom feministisk teoribildning. Hon menar att den politiska representationen har varit ett sätt för att synliggöra kvinnor och legitimera dem som subjekt, men att kategoriseringen är problematisk på grund av skillnader kvinnor i mellan och kvinnor som grupp är således inte enhetlig. Hon stödjer sig på Foucaults teorier om makt som innebär att maktrelationer skapar de subjekt som bland annat juridiken därefter kommer att representera. Foucault (2002) menar att makten opererar på flera plan och finns överallt i olika förhållanden, den är alltid närvarande och internaliserade. Butler säger “…eftersom de är underkastade dessa strukturer kommer subjekten som regleras av dem att formas, definieras och reproduceras i enlighet med de krav som strukturerna ställer” (Butler, 2007:50). För att en kvinna ska kunna bli kvinna måste hon kunna kvalificera sig som detta subjekt innan representation kan erhållas (Butler, 2007).

Det finns således problematik med att kategorisera och definiera sociala grupper, då grupperingar i denna form gällande människor inte är homogena och subjektet alltid är underkastade makten, vilket gör att normativa antaganden kan kopplas till kategoriseringen.

Trots problematiken finns det en poäng med kategoriseringen. Jag ansluter mig till Tiina Rosenbergs (2006) resonemang kring vikten av att, trots allt, göra just detta. Hon menar en behöver definition för att synliggöra skillnader mellan olika sociala grupper för att identifiera förtryck (2006). Därigenom finner jag det angeläget att kategorisera olika sociala grupper i

syftet att ifrågasätta dem, för att kunna se hur makten opererar genom olika sociala strukturer som gynnar vissa grupper medan andra grupper missgynnas.

1.4.3. Heteronormativitet

Cathrin Wasshede (2010) beskriver att heteronormativitet som begrepp har sitt ursprung ibland annat radikalfeministen och poeten Adrienne Richs beskrivning och begreppsförklaring av obligatorisk heterosexualitet, och att även andra radikalfeminister som exempelvis Monique Wittig diskuterar den heterosexuella ordningen som en påtvingad samhällsordning, som idag går under beteckningen heteronormativitet.

I boken Queerfeministisk agenda beskriver Rosenberg (2002) hur heteronormativitetsbegreppet används för att beskriva det universella antagandet om heterosexualitet som det normala och hur affekten av detta är att andra sexualiteter blir avvikande och ses som onormala.

Förutsättningen för heterosexualitet som naturgiven kommer ur en historisk kontext som har stigmatiserat homosexuella handlingar och därmed gett heterosexualitet dess legitimitet och en högre hierarkisk status som överordnad. Homosexualitet och heterosexualitet har därmed konstruerats som motsatser till varandra, det vill säga dikotomier, där heterosexualiteten premieras och privilegieras genom en heteronormativ samhällsordning. Homosexualitet, såväl som andra sexualiteter, blir således avvikande från heteronormen, vilket stigmatiseras, marginaliseras och osynliggörs (Rosenberg, 2002).

Wasshede (2010) beskriver att heteronormativiteten medför “en särskild disciplinerande makt som strukturerar det sociala, politiska och kulturella livet och som genom institutioner, lagar och dagliga praktiker inverkar såväl på idéer och föreställningar som på det materiella”

(Wasshede, 2010:27).

Judith Butler beskriver i boken Genustrubbel (2007) att det som ger näring till en förutsatt heterosexualitet är de binära könsdikotomierna kvinna/man då heterosexualiteten kommer till uttryck genom dessa kategoriseringar. För att kunna kritiskt granska och ifrågasätta heteronormativitet måste en enligt Butler (2007) därmed även analysera hur kön görs i samband med detta och dekonstruera de till synes stabila kategorierna kön, genus och sexualitet.

Homosexualitet tycks nämnas i förhållande till heterosexualitet i även text, genom att referera till hetero- och homosexualitet. I denna text sätter jag därför homosexualitet före heterosexualitet, för att ifrågasätta heteronormen och för att jag ytterligare vill poängtera dess ojämlika maktförhållande, genom min ändring av ordningen.

1.4.4. Bisexualitet – det där mitt i mellan eller helt utanför?

Bisexualitet historiskt

Gustavson (2006) beskriver hur bisexualiteten historiskt har existerat inom vetenskapen ända sedan 1800-talet, då bisexuell hade betydelsen “tvåkönad” - idén som Sigmund Freud hade utvecklat om att människan varken var man eller kvinna utan en komposition av de båda och hade således ingen sexuell aspekt. Under 1920-talet kom bisexualitet även att beteckna en sexuell attraktion mot både män och kvinnor.

Alfred Kinsey (1948) utarbetade en modell i ett försök till att mäta människors sexuella beteenden, där modellen bygger på en sjugradig skala med homosexuell och heterosexuell som motpoler och olika grader av bisexualitet mitt i mellan dessa. Han menade att homosexuella handlingar var så vanligt förekommande att ingen specifik grupp skulle lägga på sig epiteten, då människan enligt Kinsey hade det naturligt i sig att söka sexuell kontakt med både män och kvinnor (Kinsey i Gustavson, 2006:89).

Historiskt sett har det aldrig funnits en enhetlig definition för bisexualitet inom vetenskapen, den har förändrats över tid och inbegripit både kön, attraktion och sexuella praktiker.

Bisexualitet idag

På hemsidan för Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter beskrivs bisexualitet som “förmågan att bli sexuellt attraherad och förälskad i både tjejer och killar, men en bisexuell identitet kan se ut på olika sätt. Alla bisexuella är inte nödvändigtvis lika mycket intresserade av personer av båda könen.” (RFSL, 2015).

Bisexualitet är en mångfasetterad kategori som för vissa innebär en sexuell identitet, för andra en övergångsfas från heterosexuell till homosexuell. Bisexualitet är inte beroende av vilket kön personen/personerna en lever med har, det vill säga att en inte är heterosexuell för att en lever med en person av motsatt kön, eller homosexuell om en är i ett samkönat förhållande. Attraktion till olika kön kan variera över tid, med det behöver inte betyda att en växlar mellan att vara homosexuell/heterosexuell (RFSL, 2015).

Wasshede (2010) beskriver bisexualitetens roll i motståndet mot heteronormativiteten. Hon menar att bisexualitet framställs som ett ideal hos många, då bisexualitet inte är beroende av könstillhörighet. Det har dock argumenterats för en sexualitet utanför bisexualitet, då hon hos

sina intervjupersoner upptäckte argument som talar för att bisexualitet förhåller sig till den dikotoma könsbinären; att en attraheras av personer av båda könen i detta fall män och kvinnor (Wasshede, 2010). Det finns dock personer som argumenterar för att bisexualitet innefattar en attraktion till två kön (eller icke-kön) vilka de än må vara, och bryter med föreställningen om att bisexualitet implicit menar att det endast finns två kön, kvinna och man (Gender Wikia, 2015).

Wasshede (2010) refererar till Jo Eadie som skrivit en av den nutida biteorins nyckeltexter som menar att erkännandet av en bisexuell identitet gör att instabiliteten i dikotomin homo/hetero framstår på ett sätt som kan ge förändring i det sätt vi organiserar sexualiteter. Denna instabilitet pekar även Gustavson (2006) på i sin avhandling. Hon beskriver att definitionen för bisexualitet har förändrats genom en vetenskaplig historisk process och att fokus idag många gånger hamnar på den mellangrund mellan homo- och heterosexualitet (2006).

1.4.5. Det bisexuella mellangrundet

I den heterosexuella matrisen, queerteori och i feminismen representeras bisexualitet som något både och - det vill säga; både homosexuell och heterosexuell, förklarar Gustavson (2006). Enligt Gustavson (2006) är uppdelningen av homo- och heterosexualitet som dikotomier problematiskt då det underförstått indikerar att bisexualitet är ofullständig och tudelad, vilket för vidare föreställningar om att det är just det, en “fas” eller “gay for the stay”, innan en inser att en är homosexuell eller heterosexuell (Gustavson, 2006).

Middle ground är ett begrepp hämtat från Clare Hemmings (2002) som beskriver hur bisexualitet är placerad i detta mellanrum mellan homosexualitet och heterosexualitet. Hon pekar på både den begreppsliga och språkliga aspekten av att vara placerad mellan dessa kategorier och vad detta har för affekter. Genom denna placering blir processen för att producera en självständig mening för bisexualiteten avbruten (Hemmings, 2002). Middle ground är således en diskursiv plats som ständigt förhandlar mellan homosexualitet och heterosexualitet, där konsekvenserna blir en icke-fastställd subjektsposition (Gustavson, 2006).

Gustavson (2006) översätter i sin avhandling middle ground till mellangrund och beskriver att mellanrum skulle kunna vara ett annat alternativ för översättning, men att på svenska symboliserar det ordet en neutral zon, vilket inte middle ground är. Jag kommer fortsättningsvis i min uppsats använda mig av Gustavsons översättning, då jag ansluter mig till hennes argument för ett ord med en rumslig och förhandlande aspekt.

Det bisexuella mellangrundet är enligt Gustavson (2006) inte ett enda område, utan flera som oftast är motsägelsefulla och i konflikt med varandra. Hon menar att många idealiserar och anammar bisexualitet på grund av dess placering i mellangrundet mellan homo- och heterosexualitet och skapar därmed en utopi för bisexualitet. Gustavson refererar till Hemmings som kallar detta för “the great escape” som syftar till denna utopi bortom skillnader mellan män och kvinnor (Hemmings enligt Gustavson, 2006). Problematiken i detta skapande av bisexualitet som något “mitt i mellan” är att bisexualitet aldrig får ett eget autonomt utrymme och skapas som ett subjekt utan mening, om det inte förhåller sig till homo- och heterosexualitet.

Detta icke-erkännande av ett bisexuellt subjekt har gjort att bisexuella framstår som förvirrade och tillgjorda konstruktioner av andra sexualiteter (Hemmings enligt Gustavson, 2006).

1.4.6. Den heterosexuella matrisen

Butler (2007) använder begreppet den heterosexuella matrisen för att beskriva hur kön, genus och sexualiteter är tätt sammankopplade och verkar genom varandra för att upprätthålla en heteronormativ, binär och könad verklighet som det förgivet tagna och naturliga/normala.

Butlers egen definition av begreppet och hur hon förhåller sig till det beskrivs i noteringarna såhär:

”Jag använder genomgående termen heterosexuell matris i texten för att beteckna det raster av kulturell begriplighet varmed kroppar, genus och begär naturaliseras. Jag stöder mig på Monique Wittigs begrepp ’det heterosexuella kontraktet’ och i lägre grad på Adrienne Richs begrepp ’tvingande heterosexualitet’ för att karakterisera en hegemonisk diskursiv/epistemologisk genusmodell som utgår från att kroppars koherens och begriplighet med nödvändighet förutsätter ett stabilt kön som uttrycks genom ett stabilt genus (med maskulinitet som uttryck för man och femininitet som uttryck för kvinna) som definieras oppositionellt och hierarkiskt genom heterosexualitetens tvingande praxis”. (Butler, 2007: 235-236)

Detta innebär således att könskategorierna kvinna/man endast får sin betydelse inom en heterosexualitetsnorm där dessa kön ses som dikotomier, med olika könsuttryck. Eftersom kön, genus och sexualiteter görs förståelig inom denna diskurs krävs upprepning för att fastställa dessa subjektspositioner, och detta sker genom performativa handlingar. Om något benämns som kvinnligt reproducerar detta föreställningen om vad som är kvinnligt och vidare vad som inte är kvinnligt, närmare bestämt manligt, utifrån den heterosexuella matrisen. När en kvinna

iscensätter kvinnlighet i enlighet med de diskursiva förväntningar som finns kring subjektet kvinna, blir hon ”kvinna”, det vill säga erkänd som könat subjekt (Butler, 2007).

Butler (2007) menar att upprepning av en handling aldrig kan ske på exakt vis och att det är i dessa förskjutningar förändring i diskursen kan ske. Genom att kritiskt granska den heterosexuella matrisen kan en synliggöra de kroppar, kön och sexualiteter som utesluts diskursivt i och med en heterosexuell matris. Den heterosexuella matrisen och dess kategorier är därigenom inte naturliga kategorier, utan ytterst politiska. Att hänvisa till det, till synes, naturgivna hos dessa kategorier kan uteslutande begripas som en politisk handling (Butler, 2007:202)

2. Metod

Då jag kommer att analysera scener ur en TV-serie, det vill säga en typ av film, kommer jag att stödja mig på hur metod för filmanalys kan se ut och därefter beskriva hur jag gick tillväga för insamling av data. Jag kommer efter detta beskriva min metod för analys med utgångspunkt i ett diskursanalytiskt synsätt, och koppla samman detta med hur jag kommer förhålla mig till mitt material.

2.1.Insamling av material

I boken Filmanalys - En introduktion av Lars Gustaf Andersson och Erik Hedling (1999) beskrivs det att det inte finns någon enhetlig modell för utförandet av filmanalys, detta genom att den rörliga bilden har olika typer av syften och medfört olika typer av genrer. Däremot finns det vissa ofrånkomliga överväganden och moment för en filmanalys.

Andersson & Hedling (1999) pekar på vikten av att precisera syftet med sin filmanalys och att utifrån detta sedan välja metod och redskap för genomförandet. Detta har jag i mitt arbete gjort genom min formulering av frågeställning i relation till syfte och val av teoretisk utgångspunkt.

Efter detta bör en studera sitt objekt utifrån sitt syfte med analysen, där tumregeln är noggrannhet. Det innebär att en bekantar sig med filmen, uppkomsten och mottagandet av den, dess historiska kontext, tekniska stilmedel och tematiska innehåll. Dock reglerar syftet med forskningen vilka av dessa aspekter som är relevanta att fokusera på, och vissa kan således belysas mer medan andra kan uteslutas (Andersson & Hedling, 1999).

Jag hade redan sett alla avsnitt av OITNB i nöjessyfte innan påbörjandet av denna forskning, utan tanke på att det skulle kunna bli föremål för uppsatsen. Jag hade i och med detta gjort mig

en bild av seriens upplägg, med bland annat förståelse för att tillbakablickar på karaktärernas liv sker kontinuerligt i seriens gång. Detta utgjorde en viss hjälp för mig att hitta scener där sexualitetsuttryck kunde lokaliseras, även då det inte var den del i forskningsprocessen.

Valet av just OITNB som objekt hade sin grund i att det är en serie som förmodas bryta mot sexualitetsnormer, samt dess popularitet och att det är en serie som är nyproducerad, och därmed i en nutida historisk kontext. Jag började med att läsa om serien och hur olika filmrecensenter uppfattade den, då jag redan innan var bekant med serien som helhet och ansåg mig ha en bild av dess tematiska innehåll. Jag ville ifrågasätta min egen syn på serien som helhet, synen som i det stadiet antingen skulle bekräftas eller omprövas. Då den generella uppfattningen av serien stämde överens med den synen jag hade på den sedan tidigare kunde jag börja med en testobservation av OITNB. För att dels kunna utarbeta en effektiv och noggrann strategi för mitt studerande av serien och dels för att se vilka förutsättningar det fanns för en analys för OITNB i förhållande till mitt syfte började jag med att titta på det första avsnittet i den första säsongen utifrån mitt valda tema, det vill säga sexualiteter, och pausa och anteckna där något fanns som enligt mig kunde förstås som sexualitetsuttryck. Detta grundat i mitt val att analysera vissa utvalda scener som speglar sexualitet på olika sätt.

Till följd av detta kunde jag konstatera att det redan i detta första avsnitt fanns intressanta scener som speglade sexualiteter och där spänningar mellan homo- och heterosexualitet upptäcktes.

Goda förutsättningar för analys kunde därmed konstateras och jag såg även att avgränsningen för hur många avsnitt av serien jag kommer att behöva studera kunde minskas ner på grund av dess omfattande innehåll av temat. Jag valde därför att begränsa mig till att titta igenom den första säsongen av OITNB, totalt 13 avsnitt. Vad gäller de tekniska stilmedel, som exempelvis kan vara ljus, musik och kameravinklar, valdes detta steg bort, då det inte var av betydelse för min uppsats.

Andersson & Hedling (1999) beskriver att en upprepade gånger bör studera sitt objekt och ta anteckningar. Efter min testobservation insåg jag att mitt tillvägagångssätt för studerandet, att

“leta” efter olika typer av sexualitetsuttryck, passade bra och att mina fortsatta observationer kommer att se liknande ut. Jag tittade igenom hela första säsongen av OITNB på samma vis som under testobservationen; slog på avsnittet, pausade vid scener där sexualitetsuttryck kunde lokaliseras, antecknade och fortsatte att titta.

Nästa steg var, precis som Andersson & Hedling (1999) rekommenderar, att gå igenom sina anteckningar och upptäckter genom att använda sig av en vetenskaplig metod och därefter

påbörja sin analys av materialet. Analysen är därför beroende av metodval och kan därmed se olika ut. Jag började med att gå igenom mina anteckningar och skrev ut handlingen i de scener som jag ansåg var intressanta att ta vidare för analys. Jag tittade igenom dessa scener ytterligare en gång för att sedan välja ut de som i min genomgång var mest relevanta, vilket var de fem stycken som presenteras i min resultat- och analysdel. Dessa scener tittades igenom ett antal gånger för att kunna beskriva scenen i text och återge både vad som sägs och hur personerna interagerar med varandra.

2.2. Metod för analys

När jag hade valt ut de fem scener jag ansåg mest intressanta att analysera utifrån mina valda begrepp som rör heteronormativitet på olika vis skrev jag ut en scen i taget i textform. Jag tittade sedan på dessa scener samtidigt som jag antecknade mina reflektioner kring dem i förhållande till min teoretiska utgångspunkt.

Då min ontologiska och epistemologiska förståelseram kommer ur ett diskursanalytiskt perspektiv kom jag att inspireras från andra teoretiker som har detta som utgångspunkt. Butler (2007) hämtar sin inspiration från Jacques Derrida som utvecklade den dekonstruktiva metoden, som handlar om att bryta ner till synes stabila och naturgivna kategorier för att eliminera dess universella innebörd, och kritisera den strukturalistiska synen på dikotomier som statiska och binära. Han menar att det alltid kommer finnas gränsöverskridande förskjutningar av betydelser genom språket. Språket används av Derrida för att bryta dikotomiers betydelser och genom dekonstruktion kan en se sprickor som sker i mellan dess naturgivna betydelser och se bortom de dikotoma och binära polerna (Derrida enligt Lykke, 2009).

Jag influeras från detta förhållningssätt för att angripa mitt material i förhållande min teoretiska utgångspunkt, då jag har språket som central del för konstruerandet av bi-, homo- och heterosexualitet. Jag kommer att försöka lokalisera de sprickor, som jag benämner som spänningar, mellan olika uttryck för sexualiteter för att kunna applicera min valda teori för analys. Liksom Butler (2007) anser jag att det inte bara är genom det uttryckliga talet en performativ handling sker, utan att även kroppen handlar performativt. Praktiker där kroppen ingår i formar dess handlingsutrymme, den är därigenom en effekt av diskursiva praktiker (Butler, 2007). Jag kommer därför även ha en kroppslig aspekt på hur spänningar mellan sexualiteter kommer till uttryck.

2.3. Etiska reflektioner

Något som är eftersträvansvärt inom feministisk forskning är reflexivitet, som kortfattat innebär att kritiskt reflektera över sin egen roll som forskare och de maktrelationer som genomsyrar forskningsprocessen (Ramazanoğlu & Hollands, 2002). Att vara reflexiv under hela processen av forskningen ser jag som en nödvändighet då det handlar om att ta ansvar för mitt kunskapsbidrag till forskningsdiskursen, och därmed producera etisk forskning.

Då jag har ett diskursanalytiskt perspektiv på tillvaron, och därmed denna uppsats, betraktar jag även min forskning som en diskursiv konstruktion. Det vill säga att min framställning av världen är endast en av många möjliga, likväl ett bidrag till den rådande diskursen inom forskningsfältet.

Med ett diskursivt perspektiv kommer därmed en viss problematik i hur en förhåller sig till produktionen av kunskap (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Hur kan jag motivera att min forskning eller min politiska ståndpunkt är viktigare än andra att belysa, då det ändå handlar om en sanning av ett visst fenomen? Det betyder dock att en relativistisk syn inte behöver innebära svårighet att motivera sin avsikt med forskningen från ett visst perspektiv, då det handlar om vilken roll ens forskning spelar för upprätthållande eller ifrågasättande av samhälleliga maktrelationer (Winther Jørgensen & Phillips, 2000).

Situerad kunskap är ett begrepp av Donna Haraway (1988) som innebär att all kunskapsproduktion är socialt skapad i sitt sammanhang och alltid kommer vara partiell. Dock menar hon även att viss kunskap är mer sann än annan, utan att kunna specificera exakt vad som gör att viss kunskap är just det (Ramazanoğlu & Hollands, 2002). Att situera min egen position som forskare anser jag är viktig del i strävan mot att producera reflexiv forskning.

Min position som bisexuell och kvinna är något jag tidigare har tagit upp, men känns viktigt att belysa ytterligare och berätta min syn på dessa kategorier i förhållande till att min uppsats handlar om kvinnors bisexualitet. Som kvinna och bisexuell möter en olika typer av förtryck beroende på vilket kön den, eller dem, en ingår relationer med har och hur dessa relationer uttrycks. Vad jag menar med detta är att i ett binärt och heteronormativt ordnat samhälle, i ett patriarkat, kommer relationer alltid att bedömas och bemötas utifrån en könsaspekt, oavsett hur en själv identifierar sig eller hur de en ingår relationer med identifierar sig. Jag anser det därför vara viktigt att ta bisexuella positioner i beaktning för synliggörande av polysexualitet, det vill säga att en inte endast attraheras av/vill ingå i romantiska relationer med personer av endast ett kön.

3. Resultat och analys

I detta avsnitt ämnar jag att skriva ut scener där jag lokaliserat spänningarmellan bi-, homo- och heterosexuella positioner och analysera hur dessa tas i uttryck i förhållande till den heterosexuella matrisen och teorier om det bisexuella mellangrundet. Jag har valt ut fem stycken scener från mitt material att göra en djupdykning in i och göra tolkningar av dessa i förhållande till min valda teori. All dialog/citat är satt mellan citationstecken samt kursiverad, för ytterligare markering av den.

3.1. Den lesbiska fasen/fasan

I det första avsnittet av OITNB “I Wasn’t Ready” sitter Piper i en soffa bredvid pojkvännen Larry och hennes föräldrar, hennes bror Cal, och hennes mormor sitter i soffan mitt emot. Piper har fått reda på att hon ska åka in i fängelse för ett brott hon gjorde tio år tidigare och berättar det nu för sin familj. Piper sitter med händerna knäppta i knät och Larry kollar ner i golvet.

Piper säger “So I never carried drugs. Just...” hon gör en paus “…money.”. Mamman ser chockad ut och frågar henne “You were a lesbian?”. Piper tittar mot sin mamma och svarar “At the time.” och hennes bror tittar mot henne med en undrande blick och frågar “You’re still a lesbian?”. Piper svarar “No I’m not still a lesbian” och Larry flikar in med “Are you sure?”

och flinar lite. Piper suckar till. Pipers mormor tittar på Cal och berättar “I once kissed Mary Straley when I was at Miss Porters’ school. But it wasn’t for me.” och skakar lite på huvudet.

Brorsan nickar och svarar “Wow.”. Pipers pappa riktar blicken mot Larry och frågar “Did you know about all this?”. Larry svarar “No, no, no I, I didn’t.”, hostar till lite, tittar mot Piper och vänder snabbt tillbaka blicken mot pappan och fortsätter “I mean she told me how she travelled after college, but, she failed to mention the lesbian lover who ran an international drugsmuggling-ring. Imagine my surprise.”. Mormor frågar Piper med lite orolig röst “What on earth did you do with the money?”. Piper svarar henne “Well, grandmother, I wasn’t really in it for the money.”. Mormor svarar upprört “Oh Piper, for heaven’s sake!”. Cal fnissar till och sneglar mot Piper som då tittar ner i golvet. Larry suckar högt och tittar mot Piper som tittar upp och ser skamsen ut (Orange Is the New Black, 2013).

Den första reaktionen på Pipers berättelse om varför hon är dömd till fängelsestraff kommer från mamman som med ett chockat uttryck frågar om hon var lesbisk. Det chockade uttrycket hos mamman, och att den första frågan handlar om Pipers sexualitet och inte om själva brottet, visar på den antagna heterosexualiteten hos dottern. Detta kan med hjälp av Foucault (2002)

förklaras som internaliserad heteronormativitet. Genom att makten opererar genom oss blir det icke-normala, det vill säga Pipers före detta lesbiskhet, en utmaning mot heteronormen - men ifrågasätts genom mammans reaktion. Butler (2007) menar att det förbud mot homosexualitet, vilket uttrycks i detta motstånd, är en sätt att upprätthålla den diskursiva normalisering av heterosexualitet som förutsätts av ett illegitimt subjekt, homosexualitet.

Pipers svar “At the time” blir ett sätt att legitimera hennes lesbiskhet, men endast i ett dåtida sammanhang. En lesbisk subjektsposition får på ett sätt vara tillgänglig, men inte för henne och inte i nutid. Hennes bror Cal frågar dock om hon fortfarande är lesbisk, men Piper dementerar detta. Vi vet därmed inget om Pipers sexualitet, mer än att hon numer har en icke-lesbisk identitet, vilket ger utrymme för en eventuell bisexualitet. I och med det svaret till mamman och mammans antaganden om Piper som heterosexuell kan det förstås inom ramen för en heteronorm att om hon inte längre är lesbisk, betyder det underförstått att hon är heterosexuell, vilket även hennes relation med Larry förstärker. Butler (2007) menar att det som ger heterosexualiteten sin förutsättning är en uteslutning av homosexualitet, vilket kan tolkas in i detta fall.

Gustavson (2006) beskriver i sin avhandling hur bisexuella kvinnor i parrelationer kan uppfattas som både lesbiska och heterosexuella, beroende på om en ingår i en relation med en kvinna eller man. Oavsett kön på de som ingår i parrelationen döljs tidigare erfarenheter och/eller en bisexuell identitet. Detta skapar en instabilitet för en bisexuell identitet, som inte blir ett självständigt subjekt och hamnar i det mellangrund i förhandling mellan homo- och heterosexualitet (Hemmings, 2002). Larrys inflikande efter Piper har nekat en lesbisk sexualitet med frågan “Are you sure?” kan tolkas som en pik till föreställningen om det tillfälliga och förvirrade när det gäller andra sexualiteter än heterosexualitet, att det är en “fas”.

Pipers mormors berättelse om att hon kysste en tjej en gång men att det inte var någonting för henne är ett ytterligare exempel på den uppfattning om sexualitetsuttryck utanför heteronormen som en tillfällighet och förvirring. Hennes berättelse visar en samhörighet med Piper, hon berättar om sina egna “lesbiska äventyr”, samtidigt som Pipers relation med hennes före detta flickvän blir förminskad till denna tillfällighet i att vara med personer av samma kön. En eventuell bisexuell subjektsposition i både mormoderns och Pipers fall blir inte möjlig, och kan kopplas till det som Gustavsons (2006) menar; att dikotomin homo/hetero hindrar bisexualiteten att erkännas som självständigt subjekt och reproducerar bisexuella känslor och tankar som en

“fas”, innan en blir homo- eller heterosexuell.Mormoderns upprörda reaktion när Piper säger att hon inte gjorde brottet på grund av pengarna markerar att lesbiskhet inte är okej trots allt,

vilket pekar på en internaliserad heteronorm. “Fasen” är okej, om den är tillfällig och om en sedan blir erkänd som heterosexuell.

3.2. Kroppen som tecken på lesbiskhet

I det tredje avsnittet “Lesbian Request Denied” sitter Pipers rådgivare Mr. Healy vid skrivbordet på sitt kontor och beställer en prydnadshund från Internet. Dörren till kontoret står öppen och Piper går fram, ställer sig i dörröppningen och säger “Hey, you wanted to see me.”. Mr. Healy tittar upp från datorn svarar “Yes Chapman.” och fortsätter sedan skriva på tangentbordet medan Piper går in på kontoret. När Mr. Healy är klar med beställningen säger han bestämt

“We do not choose our roommates around here. This type of hanky-panky is against prison regulations. I warned you about this when you first came in.”, Piper tittar frågande på honom och förklarar att hon inte förstår vad han menar. Mr. Healy berättar om att en av internerna har skickat in ett förslag om att hon och Piper vill dela rum och han säger “Lesbian request denied.”

Piper förklarar att hon inte har något med detta att göra, att hon har försökt ta avstånd från denna intern och att hon absolut inte vill dela rum med henne. Mr. Healy svarar med lättnad i rösten

“I was hoping that that was the case.”. Han berättar att de haft problem med henne förrut och att hon är vad som kallas för en hingst “…wich is very confusing for a nice girl like you, because to be honest she looks like a man.”. Mr. Healy flinar medan han berättar detta och Piper tittar med en undrande blick på honom. Han fortsätter berätta med en nöjd min “If it were up to me I’d take all the butch ones and I’d put them in the litte boys’ wing and I’d separate them from the general community.” Han ser stolt ut när han pratar om sin idé och berättar att han har föreslagit det, men inte fått igenom det förslaget. Han säger åt Piper att ta det försiktigt med internen och konstaterar att “Lesbians can be very dangerous. It’s the testosterone.”. Piper tittar snett neråt och med ett ansiktsuttryck som signalerar att hon tycker att Mr Healy är dum i huvudet (Orange Is the New Black, 2013).

Mr. Healy konstaterar i denna mening “...which is very confusing for a nice girl like you, because to be honest she looks like a man.” att Piper är en “nice girl” som därmed inte förstår sig på vad en så kallad “hingst” innebär. Det underförstådda i detta uttalande är att en viss typ av tjej “nice girls” inte kan vara homosexuella. Detta kan förklaras genom att den heterosexuella matrisen förutsätter att femininitet och maskulinitet attraheras av varandra (Butler, 2007). De kvinnor som iscensätter en typ av maskulinitet är således lesbiska, då de måste attraheras av en femininitet, som enligt matrisen endast kan göras legitimt av en kvinna. Dessa kvinnor blir

därmed förvirrande för “nice girls”, feminina tjejer, då de går utanför ramarna för den heterosexuella matrisen. Mr. Healys förståelse för sexualitet grundar sig i och med detta i könsuttryck, fina tjejer är heterosexuella och därmed naiva för dem som “ser ut som män”, det vill säga de som enligt Mr. Healy är lesbiska. En måste därmed iscensätta en typ av manlighet inom ramen för den heterosexuella matrisen för att bli legitimerad som ett lesbiskt subjekt.

Fanny Ambjörnsson (2006) förklarar i boken Vad är queer? hur människors attityder gör att vissa stämplas som avvikare medan andra inte gör det när det gäller hur lesbiska iscensätter femininitet och maskulinitet. Ambjörnssons visar hur en lesbiskt identifierad tjej inte blev bemött på ett negativt sätt på grund av sin lesbiskhet i sin skola, utan sättet hon uttryckte sin lesbiskhet - i form av att klä sig i maskulint kodade kläder och ha kort hår. Denna tjej avvek enligt de andra eleverna för att hon var så typiskt lesbisk, medan en annan tjej som också identifierade sig som lesbisk men som hade ett mer stereotypt feminint uttryck via kläder och hår inte möttes av dessa negativa attityder (Ambjörnsson, 2006).

Denna attityd kring att det är okej att vara lesbisk, om du är det inom ramen för ett feminint sexualitetsuttryck, medan ett stereotypt lesbiskt uttryck får konsekvenser, återfinns även i Mr.

Healys uttalande om lesbiska som han kallar butchar, det vill säga maskulina lesbiska. Mr.

Healy berättar för Piper att lesbiska kan vara väldigt farliga och att det är på grund av deras testosteronnivå. Han förklarar därmed lesbiskhet i förhållande till hormonet testosteron. Detta förklarande till sexualitet i förhållande till hormonella nivåer kan kopplas till en biologisk diskurs. Att biologi är något som bestämmer sexualitet eller genus är något som Butler (2007) förkastar helt. Hon menar att det som vi uppfattar som biologiskt givet endast kan förstås genom den heterosexuella matrisen som upprätthåller en bild av kön, genus och sexualitet som något naturligt. Det är således diskursivt skapat för att ge bilden av en sanning som är biologiskt förankrad för att upprätthålla en könsbinaritet med motsatta genusuttryck som ska attraheras av varandra (Butler, 2007).

Mr. Healy sätter ett likhetstecken mellan lesbisk, farlig och testosteron. De fina tjejerna bör enligt Mr. Healy passa sig för de “farliga” lesbiska som han varnade Piper för dessa när hon precis hade kommit till fängelset. Det som jag anser vara spännande i detta resonemang är hur Mr. Healy inte verkar reflektera över sitt påstående att testosteronet är anledningen till att lesbiska är farliga och att de “ser ut som män”. Borde en inte i detta fall istället kunna göra slutsatsen att män, på grund av höga halter av testosteron, är farliga? Mr. Healy använder sig av en biologisk diskurs för att legitimera sitt påståenden om lesbiska som män, vilket endast

kan förstås av en heterosexuell matris. Att mäns testosteronnivå inte skulle vara farlig för “nice girls” är därmed inget som reflekteras över inom denna förståelseram.

Mr. Healys lättnad över att Piper inte hade något med den lesbiska förfrågan i kombination med bilden av Piper som en “nice girl” bekräftar den heterosexuella matrisen. Om Piper skulle haft något med detta att göra - hur skulle Mr. Healy kunna göra lesbiskhet begriplig?

Författarna till serien har i denna scen målat ut Mr. Healy som en korkad och ignorant man, vilket syns i och med de ansiktsuttryck och reaktioner Piper har i förhållande till hans påståenden om lesbiska. Det visas extra tydligt efter Mr. Healys sista uttalande “Lesbians can be very dangerous. It’s the testosterone.” då min tolkning av Pipers uttryck är att hon tycker att han verkar helt korkad. Det som är spännande i detta är att samtidigt som hennes ansikte gör motstånd mot Mr. Healys uttalanden, så säger hon inte det högt i ord. Jag tolkar detta i förhållande till den maktposition Mr. Healy innehar i form av Pipers rådgivare. Skulle Piper uttryckt i ord det hon visar med sitt ansikte skulle detta tänkbart kunna få konsekvenser som såsom att hamna i isolering, som är en avdelning där interner hamnar under en period som straff när de anställda anser att de är ”för bråkiga”, oftast motiverat med absurda påståenden om internerna.

3.3. Den flytande (bi)sexualiteten

I det femte avsnittet “The Chickening” får Piper besök i fängelset av sin bästa kompis, Polly, och fästmannen Larry. De sitter i besöksrummet vid ett bord, Piper på ena sidan och hennes besökare på andra sidan, och pratar om vad som har hänt sedan sist i både fängelset och i världen utanför. Piper råkar nämna att hennes före detta flickvän Alex sitter inne i samma fängelse som henne, vilket då chockar Larry. Han säger upprört “Why didn’t you tell me? You lied to me?!”.

Piper ser skamsen ut och svarar försiktigt “Honey, I didn’t lie to you. I just failed to mention. I didn’t want you to worry.”. Larry frågar Piper “Worry? Worry about what?” och slår ut sina händer. Polly svarar istället och konstaterar “That she’d turn gay again.”. Piper svarar “Wow, that’s not happening. And you don’t just turn gay, you fall somewhere on a spectrum - like on a Kinsey scale.” och Polly himlar med ögonen och svarar “Okay.”. Piper vänder sig då istället mot Larry och säger “Besides, she is the last person around here that I’d sleep with.”, som för att lugna honom. Larry svarar då “Who’s the first?” och tittar med en irriterad blick mot Piper som försvarar sig med att säga “See, I didn’t mean that, I didn’t mean that. I’d jus... This is exatly why I didn’t want to tell you because I knew you would do this. What are you afraid of?

That I’m gonna go something? Gay?” och himlar med ögonen. Larry svarar “I wasn’t before, until you lied, now, now I’m wondering if you’re worried you will.” och Polly flikar in med att säga “Ah, classic projection”. Piper säger irriterat “Polly, don’t help.” och alla förblir tysta efter det och tittar åt olika håll (Orange Is the New Black, 2013).

Pollys uttalande “That she’d turn gay again.” visar på Pollys konstruktivistiska förståelse för homosexualitet och ordet turn spelar stor roll i detta. Det kan i detta sammanhang översättas till bli på svenska, och indikerar på att homosexuell är något en blir och att sexualitet är föränderligt. Butler (2007) menar att sexualitet är något som görs performativt och upprätthålls via en diskursiv upprepning, om än med förskjutningar. Detta görande blir applicerat i Pollys sätt att tänka, dock blir heterosexualitet inte ett görande i sig. Att detta synsätt på homosexualitet som något görande, i och med att en aktivt blir gay, i förhållande till en statisk syn på heterosexualitet, är problematiskt, och grundar sig i den normativa föreställningen om heterosexualitet som “den enda rätta sexualiteten” och att homosexuell är något du blir.

Homosexualitet blir då ett val du som gör - och således kan du välja att inte vara homosexuell.

Till skillnad från detta blir heterosexuell inget du väljer att bli, utan ses som något naturgivet.

Pipers svar till Polly “You don’t just turn gay” ger från Pipers håll en bekräftelse på att en inte bara kan välja och vraka mellan olika sexualiteter, vilket blir ett motstånd mot den heteronormativa syn på homosexualiteten som ett val. Samtidigt refererar hon till Kinseys skala, där homosexuell och heterosexuell är motpoler till varandra med olika grader av bisexualitet som får en slags existens mellan dessa motpoler (Kinsey, 1948). Att betrakta homosexuell och heterosexuell som motpoler menar Hemmings (2002) är problematiskt i förhållande till skapandet av en bisexuell subjektsposition, vilket sker i denna scen. Homosexualitet och heterosexualitet blir fullständiga subjektspositioner och bisexualitet ett icke-fullständigt, någonstans i mellangrundet. Pipers svar och förklaring på vad gay är kan dock ses som ett gränsland, att en aldrig är ”helt gay”, men kan även illustrera en position mellan homo/hetero, en möjlig bisexualitet, som kanske är det som stämmer i hennes fall. Samtidigt gör detta att i sammanhanget blir även homosexuell, då det är det gay egentligen betyder, en instabil position som ses som något en “blir”, något flytande. All sexualitet som är inte är heterosexualitet får därmed en instabil, icke-fastställd position - inte bara bisexualitet.

Föreställningen om bisexuella som översexuella, att bisexuella har flera relationer samtidigt med personer av olika kön och att bisexuella personer är oförmögna att vara i monogama relationer diskuterar Gustavson (2006) kring. I hennes studie avslöjade samtliga intervjupersoner att de har stött på dessa fördomar, som hade tvetydiga svar kring detta. Vissa

dementerade föreställningarna som just fördomar, medan andra hävdade att de ibland kan vara grundade i en viss sanning (2006). Larrys orolighet att Piper ska vara otrogen med någon medan hon är i fängelset skulle kunna tolkas i enlighet med dessa fördomar, då Piper hintar om en bisexuell identitet. Pollys kommentar om att Larry projicerar sin orolighet på Piper är en ytterligare bekräftelse på att problemet med Pipers möjlighet att ha sex med kvinnor ligger hos Larry och inte hos Piper själv.

Gustavson (2006) pratar om att inom en heteronormativ ordning framställs monogami som den enda rätta relationskonstellationen. Tvåsamhet i en relation har därmed blivit normen för hur relationer ska göras på ett riktigt sätt inom ramen för att bli accepterat. Hon menar att uppdelningen mellan homo, bi och hetero ger upphov till föreställningar om hur bisexualitet formas genom sexuella relationer med kvinnor och män. Förväntningarna på bisexuella relationer är mer obestämda när det gäller hur och när sexuella relationer ska ske i jämförelse med homo- och heterosexualitet. Detta för att när en bisexuellt identifierad person ingår i en relation med någon säger det ingenting om könet hos den andra parten i relationen. Ett uttryckligt könat begärsobjekt finns inte för bisexuellt identifierade personer och skiljer sig därmed från homo- eller heterosexuella som könar sina partners. Det finns således diskursiva förhållningssätt som ser annorlunda ut för homo- och heterosexuella än för bisexuella (Gustavson, 2006).

Bisexualitet har därmed en subversiv potential som ruckar monogamins konstellation och kan därför skapa förvirring och osäkerhet hos en partner, som Larry exemplifierar i detta fall. Larrys orolighet att Piper ska vara med en kvinna kan därmed förklaras med den oordning bisexualitet skapar i ramen för deras, till synes heterosexuella, relation.

3.4. Parodi av det ”normala”

I avsnitt åtta “Moscow Mule” har Piper och internen Nicky fått i uppdrag att laga en trasig tvättmaskin i fängelset och kommer in i tvättstugan där Alex står och viker lakan. Nicky går bredbent framåt och håller båda händerna i mitten av bältet med verktyg hon har kring midjan och säger “Hey there.” till Alex som tittar upp och svarar “Hey.”. Nicky fortsätter “Hear you got a broken appliance mam.”. “Yeah” svarar Alex. Nicky säger med en suggestiv ton “A real rusty old thing that needs fixing?” och blinkar med ena ögat mot Alex. Piper står bakom Nicky och ser obekväm ut. Alex säger då med en amerikansk sydstatsdialekt medan hon sätter ett lakan kring midjan som en kjol “Ah well, my husband isn’t home he’s got the check book.

Hopefully there’s someway I can pay you.” och Nicky svarar “Well, I have been feeling a little tense lately, maybe if I stick my dick in your mouth it might help me relax.”. Alex skrattar till och säger med sin vanliga röst “God, no thanks.” och Nicky svarar “What? Too hetero?”. Hon pausar kort och fortsätter “Okay, how about wrench in your twat?”. Piper ser ännu mer obekväm ut och skruvar på sig bakom Nicky. Alex svarar “Well, the broken one’s over there and her name is Myra, so you can stick your wrench in her twat.” och Nicky skrattar till (Orange Is the New Black, 2013).

I denna scen iscensätter Nicky och Alex på ett lekfullt och parodiskt sätt en viss typ av heterosexualitet, som kan kännas igen inom heterosexuell pornografi, och drar det till sin spets i ett överdrivet och parodiskt framträdande. Nicky intar en position med maskulin stereotyp i sättet hon rör på sig och pratar medan Alex intar en feminin stereotyp. Sättet de uttrycker sig, med en tydlig sydstatsdialekt och med starka gränser mellan maskulint och feminint görs förståelig kopplat till pornografins absurdhet i en amerikans diskurs. Scenen spelar på sexuella spänningar där mannen, det vill säga Nicky, ska komma hem till en kvinna, Alex, och fixa en maskin som är trasig, men övergår snabbt till att handla om sexuella förslag som betalning för Nickys arbete.

Butler (2007) menar att den distinktion som har gjorts mellan kön och genus förutsätter att kroppen i sig är en fördiskursiv konstellation som därmed också blir könad utifrån detta och förutsätter en viss typ av genus. Kroppen blir därmed passiv och inte en aktör, som Butler motsätter sig. Hon menar att kroppen i sig inte bestämmer genus vilket görs tydligt genom genusimitationer som visar på genus tillfälliga relation till kön (Butler, 2007). Nickys och Alex imiterande av heterosexualitet gör att den heterosexuella matrisens distinktion mellan män/kvinnor, maskulinitet/femininitet och homo/hetero blir parodierad och visar på hur dessa distinktioner är instabila kategorier. Butler (2007) menar att när det till synes normala blir ifrågasatt på ett sådant sätt gör det upp med myten om dess ursprunglighet, då det visar på originalets imitation av sig själv. Känslan av det normalas tillfällighet ger enligt Butler (2007) uppskov till skratt, vilket händer i just denna scen av OITNB.

Gustavson (2006) visar hur leken med genus i sig kan användas som dekonstruerande av könskategorier med exempel från när kvinnor gör dragking som innebär ”…en könsmaskerad där kvinnor klär ut sig till män och gör parodier på maskuliniteter.” (2006:224). Hon menar att den parodiska delen av när en kvinna intar en maskulinitetsroll är viktig i ett avseende när det gäller att illustrera stereotyper, de gör detta genom att anamma dem på ett ofta överdrivet sätt.

Gustavson (2006) belyser den politiska aspekten av detta, att maskulinitet är en konstruktion

likväl som femininitet. Om en ponerar att en man hade uttryckt sig på samma sätt som Nicky gör mot Alex i denna scen hade detta varit extremt sexistiskt. Genom att spela på sexismens absurditet kan detta tolkas som en politisk ståndpunkt som visar en handling som män gör, om än parodierad till sitt yttersta.

3.5. Det som inte riktigt räknas

I det tolfte avsnittet “Fool Me Once” sitter Larry och Pipers bror Cal och pratar utanför Cals husvagn om Larrys radiointervju. Larry hade i intervjun berättat om vad Piper tycker om fängelset och de andra internerna. Piper var arg över detta på grund av att han hade målat upp bilden av internerna som galna och de flesta interner hade lyssnat på intervjun. Internerna fick då reda på vad hon hade sagt om dem och blev satt i en farlig och obekväm sits.

Larry erkänner för Cal att det var dumt gjort av honom men säger upprört “…but that doesn’t make it okay that she cheated on me.”. Cal svarar “No, cheating is a strong word pal.” och Larry ser chockad ut. Han frågar bestört “I’m sorry. Is there another word for fucking someone other than the person you promised, in a very recent past, to fuck exclusively forever?!”. Cal skakar på huvudet och säger lugnt “Nah, I’m just saying that, that someone is a girl which isn’t really cheating. Like you and Piper play squash together and if in her downtime she joins a softball team then...”. Larry avbryter honom och säger “That’s the bigger problem with this whole thing. She fucked a woman. So what is she? Is she gay now?” och Cal svarar sansat “I don’t know about now, I just think that she is what she is man.”. “Which is what exactly?”

frågar Larry och Cal svarar “I’m gonna go ahead and guess that one of the issues here is your need to say that a person is exactly anything.”. Båda sitter tysta i några sekunder tills Larry säger “I think it might be over.” (Orange Is the New Black, 2013).

Att inte bli tagen på allvar när en som kvinna har sexuella och/eller romantiska relationer med andra kvinnor ser vi exempel på i Cals respons efter Larry berättat hur upprörd han är över att Piper varit otrogen mot honom “…that someone is a girl which isn’t really cheating.”. Är du som tjej otrogen med en annan tjej medan du är i en monogam relation med en kille räknas inte din otrohet som just det, utan bara som ett tillfälligt sexuellt utsvävande “Like you and Piper play squash together and if in her downtime she joins a softball team then...”. Den heterosexuella matrisen opererar här genom att ogiltigförklara samkönade relationer,då det inte är inom ramen för denna matris och får därmed inget existensberättigande (Butler, 2007).

Larrys första reaktion är att han blir irriterad när Cal säger att det inte är otrohet, han håller inte med det Cal säger. Men när Cal sedan förklarar sitt påstående med att Piper var med en annan kvinna så blir Larry ännu mer upprörd. Piper var inte bara otrogen - hon var dessutom otrogen med en kvinna, vilket är ett ännu större problem för Larry. “So what is she? Is she gay now?” är hans reaktion och fokus flyttas från själva otroheten till spekuleringar om Pipers sexualitet.

Denna reaktion kan förklara det bisexuella mellangrundet som Pipers (förmodade) bisexualitet skapas i. Hemmings (2002) beskriver hur det bisexuella mellangrundet skapar den instabiliteten hos kategorierna hetero/homo. Att Piper både har varit i sexuella relationer med kvinnor och män under en kort period skapar en oförståelse hos Larry; hon är inte hetero enligt honom, alltså måste hon vara homo. Hans förståelse utgår från de binära oppositionerna och kan inte föreställa sig ett existerande mellangrund, en bisexualitet.

Cals svar “she is what she is” och “your need to say that a person is exactly anything” indikerar på en syn på sexualitet som något som inte är så viktigt att sätta etiketter på, det som Larry tydligen har svårt att inte göra utifrån en binär opposition mellan homo och hetero. Sexualitet bli för Cal en icke-fast subjektsposition, något som kan vara lite vad som helst - som en eventuell bisexualitet.

Hemmings (2002) menar att bisexuella erfarenheter ofta maskeras som antingen homo- eller heterosexuella beroende på könet hos den andra partnern, vilket osynliggör den bisexuella erfarenheten att vara bisexuell i relationer med både män och kvinnor. Detta leder även till en större stabilitet hos homo- och hetero som sociala grupper, och dikotomin mellan dessa. Det som blir viktigt med att definiera bisexualitet och erkänna dess existens är för att förstå vilka maktordningar som verkar till fördel för vissa sexualiteter, medan andra blir utsatta för olika typer av förtryck. Att inte sätta någon etikett på sexualitet i Cals fall blir ett osynliggörande, speciellt i kombination med hans uttalande om att kvinnors samkönade relationer inte riktigt räknas. Cals inställning kan tolkas som ett motstånd mot etiketter, samtidigt som han ogiltigförklarar kvinnors samkönade sexuella relationer, medan Larry vill sätta en etikett på Pipers sexualitet, om än mest för sin egen skull.