Examensarbete
Kompetensförsörjning hos
yrkeskategorin
undersköterskor.
En studie om vad undersköterskor inom
äldreomsorgen i Nybro kommun värdesätter i
verksamheten gällande sitt yrkeskategori.
Författare: Matilda Strömdahl Handledare: Emme-Li Vingare Examinator: Torbjörn Forkby Termin: HT 2020
Kurskod: 4SA82E
1
Abstract
Author: Matilda Strömdahl
Title: Competence of the Assistant Nurse profession.
A study of what assistant nurses in Nybro municipality, value in the business regarding their profession. [Translated title]
Supervisor: Emme-Li Vingare.
Assessor: Torbjörn Forkby.
The education to become an assistant nurse in Sweden has varied over time and between municipalities. As a consequence people choosing the profession are not guaranteed a high level of skill sets (SOU 2019: 20). With demographic changes, such as an ageing population, the need for more assistant nurses will be manifested in the profession (SCB, 2018). In this thesis the needs of assistant nurses are voiced regarding competence and definitions, to gain knowledge that may be helpful in order to strengthen their position in the labour market.
The aim of this study was to investigate how assistant nurses in the elderly care system in Nybro municipality, think about formal and informal competence in their professional field.
An explanatory sequential design was used, where data was collected by both a survey and interviews. The survey formed the basis of the study and the interviews were used to deepen and nuance knowledge about the assistant nurses’ opinions and experiences. Professional theory, Scandinavian institutional theory and theory of human service organizations, have been used to analyse the data. According to the assistant nurses there is a difference between working with someone who has a formal education, compared to someone who does not have such an education.
Keywords: assistant nurse, competence, profession Nyckelord: undersköterska, kompetens, yrkeskategori
2
Förord
Detta är ett examensarbete för masterprogramet i socialt arbete. Arbetet är skrivet vid Linneuniversitetet vårterminen 2020. Idén till studien uppkom under tidigare kurs där en synopsis skrevs och där viss fakta även kom med i denna studie. Studien riktar sig mot Nybro kommuns äldreomsorg där undersköterskornas syn på formell kompetens på yrkesfältet undersöks. Processen för studien har varit lärorik, men har även kantats av svårigheter i form av Covid -19 som gjort det svårare att få in data till studien.
Jag vill rikta ett stort tack till de som hjälpt mig att kunna utföra denna studie. Tack alla respondenter och enhetschefer för er tid och ert engagemang. Jag vill även rikta ett stort tack till min handledare Emme-Li Vingare som gett mig betydelsefull feedback och vägledning genom studien.
3
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
1.2.PROBLEMFORMULERING ... 2
1.3.SYFTE ... 3
1.3.1. Frågeställningar ... 3
2. BAKGRUND ... 4
2.1.HISTORIA -FRÅN HEMSAMARIT TILL UNDERSKÖTERSKA ... 5
2.2.CENTRALA BEGREPP ... 6
2.2.1. Undersköterska ... 7
2.2.2. Formell kompetens ... 7
2.2.3. Informell kompetens ... 7
2.2.4. Yrke och yrkeskategori ... 8
2.2.5. Äldreomsorg ... 8
3. TIDIGARE FORSKNING ... 9
3.1.CHEFERS RESONEMANG VID NYREKRYTERING ... 9
3.2.UNDERSKÖTERSKORNAS PERSPEKTIV ... 10
3.2.1 Undersköterskornas syn på yrkesrollen ... 10
3.2.2 Undersköterskornas syn på utbildning ... 11
4. TEORI ... 14
4.1PROFESSIONSTEORI ... 14
4.2.INSTITUTIONELL TEORI ... 16
4.2.1. Skandinavisk institutionell teori ... 16
4.3MÄNNISKOBEHANDLANDE ORGANISATION ... 17
5. METOD ... 19
5.1.STUDIEDESIGN ... 19
5.2.URVAL OCH MATERIALINSAMLING ... 20
5.3.FÖRFÖRSTÅELSE... 21
5.4.VALIDITET ... 22
5.5.RELIABILITET ... 23
5.6.TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 24
5.7.ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT ... 25
5.8.ANALYSMETODER ... 26
5.8.1. Enkätredovisning av den kvantitativadelen ... 27
5.8.2. Kvalitativredovisning ... 28
6. RESULTAT OCH ANALYS ... 32
4
6.1.VIKTEN AV FORMELL KOMPETENS ... 32
6.2.VIKTEN AV UNDERSKÖTERSKEUTBILDNINGEN ... 35
6.3.UNDERSKÖTERSKEUTBILDNINGENS BETYDELSE FÖR ARBETET ... 38
7. DISKUSSION... 43
7.1.METODDISKUSSION ... 43
7.2.RESULTATDISKUSSION ... 44
8. SLUTSATS... 46
9. REFERENSER ... 47
9.1.ELEKTRONISKA REFERENSER ... 53
BILAGA 1-5 ...
1
1. Inledning
År 2017 inledde statens offentliga utredning (2019:20) granskningen ”Stärkt kompetens i vård och omsorg” för att öka kvalitet och säkerhet för undersköterskeyrket. Detta genom att
kartlägga undersköterskans kompetens inom yrkesfältet som i sin tur ska tillgodose
hjälptagarnas behov på ett säkert sätt. Undersköterskeutbildningen har genom åren varierat i både innehåll och kvalitet. Varje kommun ansvarar över vilka kriterier de anser en
undersköterska behöver. Variationerna på utbildningskvaliteten har medfört att vissa kommuner inte anser att undersköterskeutbildningen är gedigen vilket har resulterat i att utbildade inte kan titulera sig som undersköterska i alla kommuner då kraven på utbildningen ser olika ut. Att utbildningen varierar beror även på att den ges på olika utbildningsinsatser som exempelvis gymnasieprogram och vuxenutbildning. I utredningen föreslås att
undersköterska skall bli en skyddad titel och att utbildningen för att kunna inneha titeln då kommer bli reglerad (ibid.). År 2017 fanns det 136 400 anställda i Sverige som arbetade som undersköterskor inom hemtjänst, särskilt boende och hemsjukvård (SCB, 2019).
Det har skett en demografisk förändring i Sverige under de senaste decennierna, med en ökande andel äldre (>65 år) och en minskande andel yrkesverksamma (20-64 år) (SOU 2019:20; Thorslund, 2010). Ökningen av antalet äldre beror på att befolkningen lever längre (SOU 2019:20; Vaupel, 2010). År 2027 beräknas personer som är över åttio år vara dubbelt så många i jämförelse med år 2017 (SCB, 2018). I och med den kommande ökningen av äldre kan det antas att fler personer kommer behöva anställas inom äldreomsorgen för att kunna tillgodose samhällets vård- och omsorgsbehov. Redan på 1980-talet fanns det svårigheter kring rekryteringen av vårdpersonal (Szebehely, 1995). Äldreomsorgen ses även idag ha svårigheter med att rekrytera och behålla hjälpare med rätt kunskap och kompetens (jmf. IVO, 2018). Denna studie kommer rikta sig mot undersköterskor som arbetar inom äldreomsorgen i Nybro kommun, vilket innefattar hemtjänstens, särskilt boendes och hemsjukvårdens
undersköterskor.
Äldreomsorgen är ett välbeforskat område. Dock finner jag inte mycket forskning gällande yrkesgruppen undersköterskor och deras syn på kompetens och professionalisering inom yrket. Något som framkommer i tidigare forskning är att undersköterskor betraktar
undersköterskeutbildningen vara bortkastad då de anser sig utföra obefogade arbetsuppgifter
2 vilket leder till en saknad av arbetstillfredsställelse (Wreder, 2005; Fahlström, 1999). Några arbetsuppgifter undersköterskor finner befogade är att sätta kateter, såromläggningar och ta venprover (Wreder, 2005). Venprov är ett blodprov som tas i en ven, oftast i armvecket eller på handryggen (Kuusinen, 2019). För att förstå hur undersköterskorna själva tänker kring kompetens kommer studien baseras både på en enkät- och intervjustudie. Studien ska analysera hur undersköterskor definierar den egna yrkeskategorin utifrån formell- och informell kompetens. I tidigare forskning som rör undersköterskornas yrkeskompetens och rekrytering framkommer det att chefer vid rekrytering bedömer en persons egenskaper som den viktigaste komponenten, snarare än att personen har en undersköterskeutbildning (Törnquist, 2004; Werder 2005).
1.2. Problemformulering
Med dagens svårigheter att behålla och rekrytera kompetent personal (IVO, 2018) och den pågående demografiska ändringen i befolkningen (SOU 2019:20) är det av stor vikt att uppmärksamma undersköterskornas yrkesutövning. Hur undersköterskor ser på formell kompetens och hur undersköterskor ser på sin yrkeskategori är två frågor som är viktiga för att kunna förstå fältet. I socialtjänstlagen kap 3 1§ framkommer det att samhället skall ta hand om och hjälpa de samhällsmedborgare som är i behov av vård, omsorg och service (SoL 2001:453). Enligt socialtjänsten har samhället ett särskilt ansvar för äldre personer. Där av kan undersköterskornas yrkeskompetens ses som en samhällsfråga. Det behövs kunskap om vad undersköterskorna anser vara nödvändig kompetens för yrkesfältet för att få ett
utgångsläge för att kunna utföra en tillämpad forskning. Genom studien får undersköterskorna möjlighet att ge sin syn på undersköterskornas arbetsområde inom äldreomsorgen. Även kompetensbehovet synliggörs samt att erfarenheter och åsikter som påverkar praktiken de befinner sig i synliggörs. Studien kan generera i mer förståelse och kunskap kring
undersköterskornas uppfattning för yrkesfältet vilket kan leda till att kvaliteten i yrket ökar och att statusen höjs. Professionsteorin menar att en yrkesgrupp är ute efter att få monopol på vissa arbetsuppgifter och att de strävar efter att ha en kunskap som gör dem till experter på dess område (Abbott, 1988). Med hjälp av professionsteorin undersöker studien
undersköterskornas tendenser till professionalisering och viljan att få vad de kallar för befogade arbetsuppgifter och en starkare roll i arbetslivet. Med den skandinaviska
3 institutionella teorin, vilket är en gren inom den institutionella teorin, undersöks hur historia och förväntningar kring yrket kan påverka yrkets förändring. Genom
människobehandlandeorganisation kan explicit- och implicit kunskap förklara yrkesfältets viktiga kunskapsområden.
1.3. Syfte
Studiens syfte är att undersöka hur undersköterskor inom äldreomsorgen i Nybro kommun resonerar kring formell och informell kompetens inom yrkesfältet. Detta för att klargöra undersköterskans syn på kompetens och professionalisering inom yrkesfältet.
1.3.1. Frågeställningar
Syftet besvaras med hjälp av följande frågeställningar, som rör äldreomsorgens undersköterskor i Nybro kommun:
Hur ser undersköterskorna på den formella kompetensen?
Vad anser undersköterskorna vara väsentligt med undersköterskeutbildningen?
Vad faller inom ramen för vad undersköterskorna avser vara deras kompetens?
4
2. Bakgrund
Studien bygger på undersköterskor som arbetar inom Nybro kommuns äldreomsorg vilket innefattar undersköterskor i hemtjänst, särskilt boende och hemsjukvård. Historiskt sett startade undersköterskeyrket i Sverige med outbildade hemmafruar som sysselsattes några timmar om dagen med arbetsuppgifter som liknade det oavlönade hemarbetet (Johansson, 1995; Szebehely, 1995). Det har skett olika utredningar och försök till att stärka yrket genom åren, varav den senaste inleddes år 2017 där det bland annat framkom att yrket behövde en tydlig utbildningsplan och förslag till skyddad yrkestitel (SOU 2019:20).
I Burell, Jansson och Svenska kommunalarbetareförbundet (1997) berättar en informant att hon efter undersköterskeutbildningen fick medicinska arbetsuppgifter vilka sedan togs bort från yrkesgruppen. Detta skapade en känsla av misstroddhet och kränkning. Även en annan informant beskriver att de medicinska arbetsuppgifterna har minskat och att delegering infördes under 1990-talet på de arbetsuppgifter som de tidigare haft, detta beskriver
informanten som förnedrande. Fler informanter menar att omsorgsarbetet har varierat över tid, att det varit fritt och att vården var bra till att det blivit indragningar och att vården ständigt blir sämre. Vidare framkommer det även att en informant som valde att utbilda sig på senare dagar att denne inte upplevde att utbildningen innebar några förändringar i arbetet. En annan informant anser att viktiga komponenter för att utföra bra arbete som undersköterska är en blandning mellan god utbildning varvat med praktik, god handledning i arbetet, pliktkänsla och ansvar (ibid.).
Runesson & Eliasson-Lappalainen (2000) skriver att kompetens som kunskap kring hur en annan människas hem och kropp ska skötas är viktig. Vidare beskrivs även lyhördhet och förmågan att anpassa hjälpen efter behov och önskemål som viktiga kompetenser. Teoretiska kunskaper som behövs är medicinska-, sociala- och psykologiska kunskaper. Även förmågan att kunna bedöma när andra professioner behöver tillkallas är en kompetens som behövs.
Formell kompetens ses inte vara nyckeln till ett framgångsrikt arbete, det finns hjälpare utan utbildning som ger vård och omsorg på ett tillfredställande vis och det finns hjälpare med en gedigen teoretiskbakgrund som inte har förmågan att ge god hjälp till äldre. Däremot ses utbildningen ge en bas att stå på inför arbetet med kunskap kring sjukdomar som kan hjälpa hjälparen att bedöma olika situationer (ibid).
5
2.1. Historia - Från hemsamarit till undersköterska
I Sverige kom den formaliserade undersköterskeutbildningen år 1946 (Burell, Jansson &
Svenska kommunalarbetareförbundet, 1997; Törnquist, 2004). På 1950-talet var det fortfarande stark hierarki mellan de olika utbildningsnivåerna inom vården vilket gjorde avgränsningar i arbetsuppgifter tydliga och samhörigheten till den egna gruppen stark (Burell, Jansson & Svenska kommunalarbetareförbundet, 1997). Hemsamaritverksamheten började år 1950 i Uppsala. Det var hemmafruar som saknade formell utbildning som fick jobben, med anledningen av att utbildning inte ansågs nödvändig för att klara av arbetet (Johansson, 1995;
Szebehely, 1995). För att klara av arbetet ansågs det räcka med att ha en vilja att hjälpa och så kallat ”vanligt husmorsvett”, samt bred husmorskompetens i hemmet (Johansson, 1995;
Szebehely, 1995). Kvinnans arbete sågs vara mindre kvalificerat än mannens då kvinnans arbete byggde på så kallade naturliga egenskaper hos kvinnan samt arbetsuppgifter som liknar det oavlönade hemarbetet (Szebehely, 1995).
Enligt statens offentliga utredning (1962:4) omfattade undersköterskeutbildningen teoretisk och teoretisk-praktisk undervisning om sammanlagt åtta veckor. År 1958 påbörjades en utredning på grund av sjukvårdsbristen som rådde i landet. Det undersöktes då vilka arbetsuppgifter som skulle kunna tas över från sjuksköterskorna och vilken utbildning som krävdes för detta (ibid.). Under 1960 och 1970-talen växte sjukvården väsentligt samtidigt som utbildning inte var något krav (Burell, Jansson & Svenska kommunalarbetareförbundet, 1997). Under 1980-talet satsade Socialstyrelsen på utbildning för att höja statusen på
vårdyrket och göra yrket mer attraktivt i den rådande rekryteringsproblematiken (Szebehely, 1995).
I början av 1990-talet beslutade regeringen om besparingskrav på den offentliga sektorn.
Detta ledde till att många sades upp och de som var kvar fick vara med om en stor förändring som innebar krav på effektivare och billigare vård med hårdare utbildningskrav (Burell, Jansson & Svenska kommunalarbetareförbundet, 1997). I slutet av 1990-talet kunde även arbetsledning ingå i undersköterskornas arbetsuppgifter. Det innebar ansvar för
genomförandet av viss medicinskteknisk och administrativt arbete, samt att de fick stå för merparten av patienternas fysiska och psykiska vardagliga omsorg (ibid.).
6 Enligt statens offentliga utredning (2019:20) har det tidigare inte funnits några riktlinjer kring hur undersköterskeutbildningen skulle se ut. Undersköterskeutbildningen har sett olika ut över tid. Olika beroende på vilken utbildningsväg som valts, men även på olika ställen i landet.
Detta har bidragit till att vissa hjälpare ses ha bristande kompetens kring vissa
kunskapsområden. Undersköterskeutbildningens kvalitet har varierat vilket lett till en regional och lokal samverkan. Arbetsmarknadspartnerna har kommit överens om de krav som skall ställas på undersköterskeutbildningen. Resultatet av detta är VO-colleges yrkespaket som finns i hela landet och lever upp till de ställda kraven. För att göra arbetet mer attraktivt framhävs förslaget om att undersköterska ska bli en skyddad arbetstitel (ibid.).
I Szebehely (2003) framkommer det att barn i nordiska länder inte har lagstadgat ansvar för att vårda och försörja sina föräldrar. I nordiska länder bygger vården på en välfärdsmodell som är offentligt finansierad. Historiskt sätt har hemhjälpsyrket i nordiska länder varit och till stor del fortfarande ses vara kvinnodominerat. Yrket sågs tidigare vara en bisyssla för
hemmafruar (ibid.). Hemsamariterna i Sverige, som hemtjänstpersonalen kallades på 1950- talet var timanställda och outbildade. Finland sticker ut i jämförelse med de andra nordiska länderna då de satsade på heltidsanställning och relativt omfattande utbildning för
hemvårdarna (Johansson, 1995). Finländarna satsade från början med facklig hjälp att få höjd status och goda arbetsvillkor (Simonen, 1995). I Finland finns det idag möjlighet att ansöka om yrkesbeteckningen närvårdare hos tillsynsmyndigheten för att få tillskriva sig denna titel.
Detta har lett till att motsvarande yrkestitel, närvårdare idag är en legitimationsgrundande skyddad yrkestitel (Valvira, 2020).
I Szebehely (2003:1) framkommer det att de nordiska länderna Danmark, Norge, Finland och Sverige belyser egenskaper som tålmodig, hjälpsam och vänlig som den viktigaste
komponenten för en bra hjälpare, snarare än särskild yrkeskompetens och förvärvad kunskap.
2.2. Centrala begrepp
Nedan presenteras centrala begrepp för att förtydliga definitioner som studien använder sig av.
7
2.2.1. Undersköterska
I Nybro kommun innehas titeln undersköterska av de som har en gymnasieutbildning inom vård och omsorg, däremot har programmet haft olika benämningar över åren.
Underskötersketiteln kan även tillhandahållas av de som läst eftergymnasialt, men då kontrolleras kurser och omfattning av utbildningen (Karin Dahlström, enhetschef Nybro kommun). Med andra ord behöver en arbetare kunna uppvisa betyg som styrker att de gått en undersköterskeutbildning, sedan bedömer arbetsgivaren om betygen är av den karaktären att titeln undersköterska är befogad. Studien utgår och relaterar till Nybro kommuns kriterier för klassificering av undersköterska.
2.2.2. Formell kompetens
Formell kompetens är utbildningar som dokumenters genom legitimation, betyg, intyg, certifikat och så vidare (Andersson, 2014; Törnquist, 2004). Formell kompetens kan även vara utbildning, yrkesmeriter eller annat som är relevant för en persons prestationer i arbetet (Skorstad, Schulze & Engen Nilsen, 2011). I studien benämns de med formell kompetens som undersköterskor, vilket innebär en godkänd undersköterskeutbildning där både teori och praktik ingår.
2.2.3. Informell kompetens
Informell kompetens är en persons så kallade personliga egenskaper, till exempel personens förmåga till samarbete eller förmåga att lösa problem (Skorstad, Schulze & Engen Nilsen, 2011). I aktuell studie utgör informell kompetens en persons personliga egenskaper.
Thomassen och Retzlaff (2007) nämner att praxis inte är vetenskap, det är kunskap som skapas genom erfarenhet och övning. Praxis kunskap kan tillhandahållas till viss del via utbildning men till störst del införskaffas kunskapen via praktisk övning i arbetet (Thomassen
& Retzlaff, 2007). I denna studie kommer praxis nämnas i relation till en person som inte har formell kompetens. Personen kommer således ha fått sin kunskap via erfarenhet och inte utbildning vilket innebär personens informella kompetens. Denna person kan ses som
8 behörig, vilket innebär att personen uppnår önskat resultat i arbetet utan att ha formell
kompetens (Lapina & Ščeulovs, 2014).
2.2.4. Yrke och yrkeskategori
Ett yrke avser ett specifikt lönearbete som finns på arbetsmarknaden och ger möjlighet till försörjning (Hansen, 2001; Ulfsdotter Eriksson, 2017). Yrke är bestående och avgränsat (Taylor, 1968). Orden yrke och yrkeskategori avser i studien ett avlönat arbete där det finns specifika och tydliga strukturer om vilka arbetsuppgifter som utförs och var arbetaren har utbildning inom. I detta fall handlar det om att hjälpa och vårda andra samhällsmedborgare inom yrkesfältet vård och omsorg.
2.2.5. Äldreomsorg
Äldreomsorgen i denna studie syftar till kommunal äldreomsorg. Äldreomsorgen utgår från socialtjänstlagen och är politiskt styrd (SOU 2008:51). För att kunna tillgodoses av
äldreomsorg behöver den hjälpbehövande ett beslut från kommunens biståndshandläggare som gör sin behovsbedömning utifrån socialtjänstlagens kapitel 4, 1§ (SoL 2001:453).
Äldreomsorgen finansieras av kommunens offentliga medel (SOU 2000:38). I Nybro kommun finns det idag inga privata utförare inom äldreomsorgen.
9
3. Tidigare forskning
Nedan presenteras tidigare forskning i två kategorier: chefers resonemang vid nyrekrytering och undersköterskans perspektiv som i sig delas in i två underrubriker: undersköterskans syn på yrkesrollen och undersköterskans syn på utbildning. Studien hänvisar i tidigare forskning till vissa äldre referenser på grund av att de fortfarande är aktuella då det inte bedöms ha hänt några större förändringar inom yrkesfältet.
3.1. Chefers resonemang vid nyrekrytering
I tidigare forskning som rör chefers syn på rekrytering av vård- och omsorgspersonal framkommer det att medicinsk kompetens, flexibilitet, samarbetsförmåga och en
undersköterskas förmåga att lyssna och känna empati med patienten var komponenter som ledningen ansåg vara viktiga (Thunborg, 1999). I Törnquist (2004) framkommer det att cheferna anser formell kunskap generera i att undersköterskorna har en helhetssyn, kunskap att se hela människan, kunskap kring äldres hälsa och har förmågan att bedöma dess behov.
Utbildningen ger även en ökad förståelse för äldre vilket genererar i att bättre omsorg tillgodoses. Dock anser många chefer att personlig kompetens väger tyngre än den formella utbildningen. Förmågor som initiativförmåga, positivitet, ödmjukhet, flexibilitet, medkänsla, engagemang, lyhördhet, kontakten med de äldre, empatisk förmåga, samarbetsförmåga och pålitlighet är några av de egenskaper som värdesätts vid rekrytering (ibid.). Liksom i förgående mening framgår det i Wreder (2005) att utbildning i sig inte utgör den viktigaste komponenten utan snarare att det är en bra person medan utbildning ses som ett plus. En person som ses ha den rätta inställningen har större chans att bli anställd oavsett
utbildningsbakgrund (ibid.). Även i Ahnlund (2008) framkommer det att enhetschefer gärna ser att personalen har utbildning men att personliglämplighet värderas högre.
I Dunér och Olin (2011) framkommer det att chefer, metodutvecklare och planeringsledare inte anser att rutiner ses räcka för att säkra individens bästa. Det behöver tillkomma mer kunskap hos hjälparna. Kompetensens kärna ses här vara den sociala omsorgskunskapen.
Utbildningen behöver lägga större vikt på den pedagogiska kunskapen och mindre på det sjukvårdsinriktade. Dock ses kunskap kring demens, missbruk och psykiska funktionshinder
10 behövas. Det framkommer även att en högskoleutbildning skulle vara till nytta för att öka hjälparens etiska medvetenhet och reflektion, samt för att ge det individualiserade arbetssättet de bästa förutsättningarna (ibid.).
3.2. Undersköterskornas perspektiv
Fortsättningsvis följer två underrubriker där tidigare forskning delas in i två kategorier för att underlätta läsandet. Den första kategorin är undersköterskans syn på yrkesrollen följt av undersköterskans syn på utbildning.
3.2.1 Undersköterskornas syn på yrkesrollen
Eliasson-Lappalainen och Szebehely (1998) skriver att det finns tendenser till att insatser som är av huslig karaktär till exempel städning nedprioriteras till fördel för medicinska
arbetsuppgifter. Vidare beskriver författarna att vårdens legitimitet har påbörjats då
hemtjänsten har kommit att vara mindre generell och att alla hjälpbehövande inte har rätt till hjälp då de bedöms få sina behov tillgodosätt på annat vis. Hemhjälpen till de äldre utformas med mål och mindre utifrån de äldres villkor (ibid.).
I en litteraturstudie av Van Stenis, Van Wingerden och Tanke (2017) framkommer det att vårdpersonalens roll i arbetet är relationsorienterat vilket innebär att vårdgivaren behöver vara uppmärksam och skapa en relation med omsorgstagare för att kunna ge hen en känsla av värdighet. Outbildad vårdpersonal känner i högre grad att de har bristande kompetens, är sämre på kommunikation, samt att de har större risk för att få stressrelaterade problem än en utbildad undersköterska. Kompetenser som setts vara nödvändiga för att kunna utföra ett effektivt och bra arbete är bland annat kommunikation som innefattar att lyssna, diskutera och bygga relationer. Uppmärksamhet vilket innebär att reagera på tecken hos omsorgstagaren som inte utgör hens vanliga mönster. Flexibilitet i arbetet vilket till exempel innefatta att anpassa och lösa problem efter omsorgstagarens behov. Även vikten av teamwork kan nämnas, där arbetet med kollegor med olika kompetenser är en viktig del där en
11 undersköterska både kan få stöd och ge viktig information och kunskap för att kunna göra det bästa för omsorgstagaren (ibid.).
I en svensk studie framkommer det att vårdbiträden, undersköterskor och sjuksköterskor har invändningar gällande låga löner, hot med outbildad personal, få män i yrket, otillräcklighet, stress och för lite stolthet över arbetet (Wikström, 2003). Även i Ahnlund (2008)
framkommer det att tidsbrist gör att arbetet blir stressigt och att möjligheterna för att utföra ett bra arbete förvinner, vilket leder till känslor av otillräcklighet (ibid.). Vårdbiträdena,
undersköterskorna och sjuksköterskorna önskar att arbetsmiljön och arbetsglädjen stod i fokus, att de organisatoriska bristerna där beslutsfattarna inte ses ha tillräcklig kunskap kring besluten som fattas blir bättre på att kommunicera istället för att informera (Wikström, 2003).
3.2.2 Undersköterskornas syn på utbildning
I Ahnlund och Johansson (2006) framkommer det att undersköterskeutbildningen inte ses vara väsentlig för arbetet då arbetsuppgifter som ses vara utbildningskrävande, som till exempel ge sprutor och lägga om sår, inte får utföras. Det framkommer även att
undersköterskeutbildningen behövs för att kunna utföra ett bra arbete (ibid). I Fahlström (1999) framkommer det att vissa respondenter inte anser utbildning vara nödvändig utan att det är hur man är med människan som är väsentligt. Vissa anser att utbildning inte skadar eller att utbildning kan vara bra efter att man arbetat ett tag i vården. Andra anser att utbildning är viktig för att inneha kunskap kring arbetet, samt för att höja statusen för yrket (ibid.). I Thunborg (1999) ser en respondent utbildning som en kunskapsgrund och en ökad självtillit kring arbetet. I Ahnlund framkommer det att utbildningen ses generera ett mer brukarorienterat förhållningsätt i arbetet.
Enligt Wreder (2005) ser undersköterskor helst att kollegor både har utbildning och personlig lämplighet för att stärka dess yrkesroll. I Törnquist (2004) framkommer det även där att personliga kompetenser som till exempel empati, bemötande och ödmjukhet är en
förutsättning för att kunna utföra ett bra omsorgsarbete. I Bennich (2012) framkommer det att relationskompetensen sågs som den viktigaste kompetensen. Vidare framkommer det att det viktigaste är lyhördheten gentemot hjälptagarna, bemötandet och uppträdandet (ibid.).
12 Många undersköterskor anser enligt Wreder (2005) att utbildning är bortkastad tid då de utför obefogade arbetsuppgifter och saknar arbetstillfredsställelse. I Ellström, Ekholm och Ellström (2003) framkommer det att arbetsuppgifter som kräver särskild kompetens, arbetsuppgifter med medicinsk karaktär som till exempel sårvård och omläggningar ses vara mer intressanta än arbetsuppgiften städning som ses vara tråkig.
I en svensk studie framkommer det att deltagarna uppfattat att arbetsuppgifter som till exempel blodprovstagning, insulininjektioner och såromläggningar som högstatus arbetsuppgifter, vilket utbildade undersköterskor förväntar sig få utföra i sin yrkesroll (Wikström, 2003). I Alsterdal (2002) nämner en respondent att formell utbildning ger en fler perspektiv, samt att det är ett sätt att legitimera och formalisera redan förvärvad kunskap.
Törnquist (2004) skriver att utbildades kompetens inte nyttjas på arbetet vilket genererar i att kompetens går förlorad. Både undersköterskor och vårdbiträden anser att det är personliga kompetenser som hur man är mot de äldre som är viktigast. Det framkommer att även medicinska kunskaper som rör det naturliga åldrandet, åldrandets sjukdomar, kunskap kring läkemedel och färdighetskunskaper som till exempel såromläggning och provtagning är viktiga för att utföra ett bra arbete (ibid.). Ellström Ekholm och Ellström (2003) framställer medicinsk kunskap och sociala aspekter som till exempel bemötande vara de viktigaste delarna i utbildningen. Utbildningen ses vidare inte utgöra någon betydelsefull roll i arbetet men att utbildningen kan ses som en inträdesbiljett för yrket. Det framkommer även att utveckling och lärande kommer från erfarenhet och att det finns fler arbetssätt som är rätt sätt (ibid.).
I Törnquist (2004) menar vårdbiträdena att delegation på sjukvårdsuppgifter ges för lätt, att tillräcklig kunskap inte finns för att utföra arbetet om undersköterskeutbildningen saknas.
Hjälpare utan utbildning har även svårt att avgöra när en sjuksköterska ska tillkallas om en äldre är sjuk. Den erfarenhetsbaserade kunskapen som gör att man kan observera ändringar i allmäntillståndet och ta beslut om vad som ska göras besitter en undersköterska i högre grad än en outbildad (ibid.).
I en studie av Bing-Jonsson, Hofoss, Kirkevold, Bjørk och Foss (2016) undersöktes bland annat hur vårdpersonalen i Norge hade förmågan att se olika medicinska tillstånd, men även om vårdpersonalen kunde utföra arbetsuppgifter som till exempel diabetesbehandling, palliativvård och sårvård. Studien kommer fram till att vårdpersonalen har kompetens inom
13 alla undersökta områdena dock sågs kompetensen inte vara tillräcklig inom bland annat omvårdnadsåtgärder och omvårdnadsdokumentation. Studien visar även på att de som arbetar på särskilda boenden fått högre poäng än de som arbetade inom hemtjänsten och att yngre vårdpersonal fick högre poäng än de som var äldre. Det sågs ingen skillnad på männens eller kvinnans kompetens (ibid.).
14
4. Teori
Denna del redogör studiens teoretiska utgångspunkt som använts för att förstå och analysera det empiriska resultatet, först kommer en presentation gällande professionsteorin följt av institutionell teori och till sist tas människobehandlandeorganisationer upp i form av explicit- och implicit kunskap.
Innan teorierna kommer en redovisning av semi-professioner vilket undersköterskorna skulle kunna ses tillhöra då de inte uppfyller alla krav en profession har. Brante (2009) menar att semi-professioner tillhör mellan-mellanskikten istället för professionens högre-mellanskikt.
Semi-professionen är mer styrda av både politiker och andra professioner i jämförelse med vad professioner är. De har även fler verksamma inom yrket och utbildningen är inte speciellt specialiserad. Oftast arbetar semi-professionen inom den offentliga sektorn och erhåller inte lika höga löner eller status som professioner gör (ibid.). Fortsättningsvis kommer begreppet professioner vilket jag vill poängtera är av anledningen att en professionalisering av
undersköterskeyrket skulle stärka dem på arbetsmarknaden. Professionalisering är när en yrkesgrupp tillsammans arbetar mot att få tolkningsföreträde inom sitt yrkesområde och samhälleliga fördelar (Larsson, 1977). Professionalisering är med andra ord en process där en yrkesgrupp går ihop och arbetar mot samma mål, vilket i detta fall är att uppnå högre status, få mer självständighet inom yrket och legitimitet.
4.1 Professionsteori
En av de teoretiska utgångspunkterna för detta arbeta är professionsteori, i vilken yrkens utveckling mot professionen är i fokus. Undersköterskeyrket kan inte ses som en profession bland annat av anledningen att de saknar en akademisk utbildning på högre nivå. De kan däremot ses som en profession då de eventuellt kommer få ett reglerat utbildningsförfarande och en skyddad yrkestitel. Det intressanta med teorin är att tillämpa den i processen för undersköterskeyrket. En profession är en yrkesgrupp med en teoretisk kunskapsbas
införskaffad från en akademisk högre utbildning (Brante, 2005) och på arbetsmarknaden har de kunskaps- och yrkesmonopol (Abbott, 1988).
15 Professionalisering är vägen till en profession. Professionen kontrollerar yrket genom
kunskap och skicklighet (Abbot, 1988; Hallberg, 1989; Johnson, 2016). Det finns tydliga regler för vilka som får ingå i gruppen och utarbetade metoder för att skydda gruppens intresse och monopol (Abbot, 1988). Serviceideologin utgår från samhällets förtroende och utgör etiska koder för yrkesgruppen (Castro, 1992). Vilket gör att professionella vet hur de ska bete sig och hur de ska hantera olika situationer (Brante, 1988). Inträde till en profession kan vara till exempel examensbevis eller legitimation, kunskaps- och yrkesmonopol kan uppnås genom att stänga ute andra yrkesgrupper och är viktig för yrkesgruppens status (Berntsson, 2006; Brante, 2005). I Brante (2009) framkommer det att Max Weber använde begreppet closure, vilket innebär att grupper som inte ses vara behöriga stängs ute.
Legitimation för yrket bygger på vetenskaplig grund och utgör en grund för professionen (Castro, 1992).
Professionsarbete har sin grund i den teoretiska kunskapsbasen som oftast kommer från en akademisk högre utbildning vilket alla medborgare inte har haft samma möjlighet till att få (Brante, 2005). Professionen tillämpar abstrakt kunskap inom specifika sammanhang vilket utgör en avgränsad grupp. Professionen strävar efter ensamrätt inom kunskapsområdet (Abbot, 1988). Samhället eller hjälptagarna behöver tillskriva den vetenskapliga kunskapen hög status samt acceptera yrkesgruppens kompetens (jmf. Castro, 1992).
Abbott (1988) beskriver jurisdiktion som ett begrepp med innebörden att en profession strävar efter monopolisering av vissa arbetsuppgifter och samhällets igenkänningsförmåga av yrkets specifika struktur och kultur. Med hjälp av jurisdiktion kan professionen hävda sig och utesluta obehöriga från att utföra yrket, genom abstrakt kunskap kan professionen stärka sin jurisdiktion (ibid.). Kriterium för jurisdiktion inom yrket är kontroll över den teoretiska kunskapen och utbildning, abstrakt kunskap fungerar som ett inträde till professionen. Den teoretiska kunskapsbasen utgör yrkesgruppen till experter inom dess område (Brante, 2005).
Yrkesgruppen ses vara ensamma om den kompetens som krävs för att utföra vissa speciella arbetsuppgifter (Castro, 1992).
Det kan ske förändringar i professionskulturen. Abbott (1988) menar att förändringar kan ske genom att andra yrkesgrupper försöker utmana rätten till jurisdiktion eller externa krafter som till exempel ny teknologi, politiska reformrar eller samhällsförändringar. En profession kan vinna jurisdiktion över ett område genom att muta sig in i ett område eller vinna de egna förklaringarna på ett problem, detta kallas för reduction (ibid.).
16
4.2. Institutionell teori
En annan teoretisk utgångspunkt för studien är institutionell teori. Institutionell teori har sitt fokus på organisationens struktur, vad som påverkar och påverkas av organisationen. Den gren av den institutionella teorin som jag valt är den skandinaviska, hädanefter kallad för skandinavisk institutionell teori. Den skandinaviska institutionella teorin har sitt ursprung från den nyinstitutionella teorin men utgör en egen gren som fokuserar på processen och hur en organisation tar till sig nya moden. Detta är intressant för studien då organisationen kring respondenterna idag ses vara både utbildad och outbildad omsorgspersonal. Med tanke på kompetens och en eventuell professionalisering är det även relevant att undersöka hur
undersköterskan påverkas av yrkets historik och förväntningar, samt hur undersköterskan kan komma att ta sig ut och skapa sin egen organisation.
En stor del av hur en organisation är idag har påverkats av vad som gjorts tidigare över flera generationer och omgivningen (Eriksson-Zetterquist, Kalling & Styhre, 2015). Hur handlingar följer det som tas för givet i organisationer, organisationernas påverkan av omgivningen, samt organisationens förmåga och vilja att följa regler belyses i institutionell teori (Eriksson-
Zetterquist, 2009). Inom institutionell teori finns det ingen enhetlig definition på institution, institutioner växer fram när människan konstruerat dess sociala verklighet. Organisationen bygger sitt handlande utifrån vanor som överlevt många generationer, de varierar då
förväntningar och vanor är lokala och även individuella. Med hjälp av vanor skapas mönster som organisationerna följer samt som sparar tid och energi för arbetaren då valmöjligheterna begränsas. Genom förändringar och utveckling som är en succesiv process leder
organisationen till att bli en stabil enhet (ibid.).
4.2.1. Skandinavisk institutionell teori
Skandinavisk institutionell teori menar att en kombination av förändring och stabilitet beskriver organisering bäst och har sitt fokus på processer och organisering (Eriksson- Zetterquist, m. fl., 2015). Teorin studerar processer om hur identiteter formas, hur regler etableras och bryts, institutionalisering, samt avinstitutionalisering (Czarniawska & Svón,
17 1996). Avinstitutionalisering är normer och legitima modeller som glöms eller som
organisationen gör sig av med, vilket gör att modellen förlorar status och försvinner ur organisationen så en ny idé kan få fäste (Eriksson-Zetterquist, 2009; Røvik, 1996).
Teorins utgångspunkt är att nya insikter införskaffas genom att studera förändringar (Eriksson-Zetterquist, m. fl., 2015). När något förändras kan man se hur bra rutiner och riktlinjer fungerat då avstånd tas från det gamla och kan bryta ned och bygga upp något nytt.
Dock ses det vara svårt att uppnå förändring i en välutvecklad organisation med relativt fasta rutiner. Detta beror bland annat på att en ändring på människans handlande skall förändras.
Förändringar kan ske smidigt om de passar organisationens identitet, överlag är det lätt att påbörja en förändring men svårt att genomföra en förändring. För att en förändring skall uppnås behöver alla delta aktivt för att uppnå önskat resultat (ibid.).
En idé till en förändring bör anpassas till kontexten och andra berörda bör även ha en positiv inställning till idén, vilket då kan resultera i en kollektiv handling som kan bli en modetrend som kan florera över en längre tid (Czarniawska & Joerges, 1996; Eriksson-Zetterquist, 2009). För att en idé ska kunna föras vidare till andra platser och situationer behöver den objektifieras till text, bild eller design (Eriksson-Zetterquist, 2009).
En organisation tar idéer som är mode och gör dem lokala så att de passar in i organisation för att lösa befintliga problem (Eriksson-Zetterquist, m. fl., 2015). Organisationen redigerar modellen med utgångspunkten i den egna organisationen och översätter den för att passa in i den lokala organisationen (Eriksson-Zetterquist, 2009). Förändring kan ske via imitation, där en organisation valt att imitera någon annan med målet att få ett liknande resultat, imitation är tidseffektiv och resurssparande då misstag kan undvikas (Eriksson-Zetterquist, 2009; Sevón, 1996).
4.3 Människobehandlande organisation
Johansson, Dellgran och Höjer (2015) menar att människobehandlande organisationer utgörs av välfärdssektorns kärnverksamheter där bland annat äldreomsorgen innefattas.
Äldreomsorgen innefattar bland annat uppgiften att skydda eller bibehålla den
hjälpbehövandes kapacitet och förmågor. Karaktärsdrag för en människobehandlande
organisation är bland annat att arbetsuppgifterna är målinriktade där medborgarna tilldelas en
18 roll som till exempel klient eller patient när de är i organisationen. Vidare kännetecknas en människobehandlande organisation av en nära relation mellan hjälpare och hjälptagare. Dessa organisationer är beroende av omgivningens legitimitet, medan en verksamhetsmässig
legitimitet får organisationen från staten (ibid.). Hjälptagaren behöver lita på hjälparens kompetens, då hjälparen har mandatet att göra bedömningar och ta beslut gällande hjälparens liv (Dellgran, 2015). För att kunna utföra arbetets olika arbetsuppgifter och ses som
kompetent behövs viss kunskap (Ellström, 1999). Kompetens är en persons möjliga
handlingsförmåga i relation till en specifik uppgift, situation eller sammanhang. Med andra ord en persons förmåga att utföra ett arbete. Fortsättningsvis kommer jag gå igenom de kognitiva faktorerna. Kognitiva faktorer innefattar explicit kunskap som består av teoretisk kunskap och implicit kunskap som innefattar så kallad tyst kunskap (ibid.).
Explicit kunskap är teoretisk kunskap. Denna kunskap kan formuleras i ord och
kommuniceras med andra (Ellström, 1999). Med andra ord är explicit kunskap, kunskap som kan överföras till andra via kommunikation eller skrivna dokument.
Implicit kunskap är tyst kunskap, vilket innebär att kunskapen inte går att förmedla till andra (Ellström, 1999). I verksamheter som har stor flexibilitet i arbetet utgör praktisk kunskap den viktigaste komponenten då information behöver omsättas i praktiken, förmågan att kunna anpassa sig till nya situationer. Denna kunskap ses vara meningslös i andra sammanhang.
(Allvin, 2006) Den tysta kunskapen förvärvas genom det dagliga arbetets olika utmaningar där allt från det dagliga arbetet till situationer där personen behöver göra bedömningar eller lösa problem (Ellström, 1999). Tyst kunskap byggs upp genom erfarenhet, erfarenheten är personlig och sker omedvetet (Allvin, 2006; Wahlgren 1996). Detta innebär att kunskapen inte kan systematiseras eller förmedla vidare den. Denna kunskap använder man sig av dagligen utan att tänka på det, kunskapen blir till en vana. Vana för arbetet behövs för att kunna utföra arbetet på rätt sätt, oavsett hur mycket man lärt sig (Allvin, 2006).
19
5. Metod
I detta avsnitt kommer metodvalet av förklarande sekventiell design presenteras, följt av urval och materialinsamling, förförståelse, validitet, reliabilitet, tillvägagångssätt, etiska
förhållningssätt och till sist kommer analysmetoder.
5.1. Studiedesign
Studien har byggts på den blandade metoden explanatory sequential mixed method´s design på svenska kan det översättas till förklarande sekventiell design. Metoden bygger på både en kvantitativ och en kvalitativ del. Båda delarna använts för att få en större förståelse för forskningsproblemet samt för att minimera begränsningarna varje metod annars skulle haft.
Detta skedde selektivt med intervjufrågor som byggt på resultatet från enkäterna (Creswell &
Creswell, 2018).
Metoden baseras på att det insamlade enkätmaterialet ska utgöra grunden för studien (Creswell & Creswell, 2018). Enkäter når ut till flertalet individer, de får samma frågor och har möjligheten att ta sig den tid de behöver för att besvara frågorna (Ejvegård, 2009).
Enkäterna var väsentliga för studien då flertalet undersköterskor inom urvalet haft chansen att göra sin röst hörd. Med fler hörda får studien mer att bygga på. Enkätsvaren analyserades och resultatet användes sedan för att planera fas nummer två vilket var intervjudelen (jmf.
Creswell & Creswell, 2018). Avsikten med intervjuerna var att de skulle hjälpa till att förklara enkätsvaren. Intervjuerna kunde även hjälpa till att klara upp förvirringar, motsägelsefulla och ovanliga svar, samt samla in mer detaljer kring undersköterskans tankar (ibid.). Genom intervjuer fick studien ett djup och mer utvecklade svar från respondenterna vilket fyllde en meningsfull roll i studien då vissa enkätsvar blev mer utvecklade. Med hjälp av intervjuer fanns det möjlighet att få insikt i människors ambitioner, attityder, erfarenheter, känslor, upplevelser, värderingar och åsikter (jfr. May, 2013; Lamont & Swidler, 2014). Med hjälp av semistrukturerade intervjuer kunde specificerade frågor ställas, samtidigt som respondenterna haft stor frihet i att utforma svaren (May, 2013; Patel & Davidson 2019). Efter intervjuerna återstod det sista steget vilket var att binda ihop resultatet från både enkäten och intervjuerna i ett resultat (Creswell & Creswell, 2018).
20
5.2. Urval och materialinsamling
Studiens urval var begränsat till Nybro kommuns tillsvidareanställda och schemalagda vikarier som arbetade inom äldreomsorgen och innehade titeln undersköterska. Vid enkätens utlämnande, februari 2020 fanns det i Nybro kommun 327 stycken tillsvidareanställda och schemalagda vikarier som innehade titeln undersköterska. Enkäten (se enkät i bilaga 1) tilldelades undersköterskorna under arbetsplatsträffar eller via mail om enhetschefen ansåg det vara det lämpligaste sättet att nå ut till medarbetarna (se bilaga 2). Då inte alla
medarbetare fanns på plats under arbetsplatsträffarna på grund av olika anledningar, till exempel sjukskrivningar och tjänstledigheter, delades enkäter ut till totalt 192 respondenter.
Efter den 26:e mars när svarstiden gått ut för samtliga var det 123 styckena enkäter som hade inkommit. Av de 123 enkätsvaren var det 50 styckena från hemtjänst, 70 styckena från särskilt boende och tre styckena från hemsjukvården som svarat på enkäten. Resultatet innebar att det var 69 styckena av de tilldelade som inte svarat på enkäten.
Bortfall ses en som felkälla man behöver vara medveten om (Johannessen, Tufte,
Christoffersen & Nilsson, 2020). Varje bortfall representerar någons åsikt, erfarenhet eller personlighet som inte kommit med i studien (Kylén, 2004). Bortfallen kan berott på att vissa medarbetare inte tyckt om att delta i enkätundersökningar, att det funnits en mättnad på att delta i enkätundersökningar, att det inte funnits tillräckligt med tid för att fylla i enkäten eller att respondenterna fått förhinder att lämna in en redan ifylld enkät av olika anledningar. Det finns idag ingen norm för vad svarsfrekvensen bör ligga på vid datainsamling (Halvorsen &
Andersson, 1992). Enligt Johannessen m. fl. (2020) ses en svarsfrekvens på över 50% vara en god svarsfrekvens. Studiens svarsfrekvens låg på 64% och kan därför anses som en god svarsfrekvens då det är svårt att undvika bortfall. Även med tanke på den rådande pandemin Covid -19 som kan ha påverkat antalet närvarande och tiden respondenterna haft på sig att besvara enkäten. Däremot ses bortfall som ett problem för studiens tillförlitlighet (Kylén, 2004). Studiens resultat jämförs i möjligaste mån med tidigare studiers resultat för att minska och problematisera eventuella snedvridningar.
Intervjuer har genomförts för att få en djupare förståelse och insikt för hur undersköterskorna sett på formell kompetens, vad undersköterskorna värdesatt i arbetet och hur
21 undersköterskorna sett på yrkeskategorin (jmf. Creswell & Creswell, 2018). När enkäterna sammanställts framkom det bland annat att respondenterna ansåg utbildning vara viktigt för yrket. Det fanns motsägelser som att det fanns en stor kompetens på arbetsplatsen bland både de utbildade och outbildade, samtidigt ansåg merparten att det fanns kompetensskillnader mellan utbildade och outbildade vilket blev grunden för intervjuerna. Studiens mål för antalet intervjuer var att utföra åtta till tio intervjuer. Det visade sig dock vara svårt att få tag på respondenter till studien vilket kan berott på Covid -19. I studien utfördes sex styckena intervjuer (se intervjuguide i bilaga tre). Intervjuerna skedde via telefon på grund av Covid - 19 situationen, det var inte heller möjligt att besöka äldreboendena där intervjuerna annars skulle hållits då det rådde besöksförbud. Telefonintervjuer är tidseffektiva och praktiska, men med problematik som att kroppspråk samt omedveten kommunikation inte framkommer och vissa anser telefonsamtal jobbiga och blir då fåordiga (Krag Jacobsen & Nilsson, 1993).
Tanken var att telefonintervjuerna skulle spelas in, men dessvärre uppstod teknikproblem vilket resulterade i att respondentens svar inte spelades in. Anteckningar som gjordes under intervjuerna användes som data. Noteringar under intervjun räcker i regel om intervjuaren går igenom anteckningar i anslutning till intervjun (Ekholm, Fransson & Sandström, 2002).
Problematiskt med anteckningar som görs under intervjuerna är att de inte skrivs av
ordagrant, vilket kan göra att uttalandena kan bli mer mina tolkningar av vad de sagt än vad de sagt ordagrant. Anteckningarna gicks igenom direkt efter intervjuerna för att få med så mycket som möjligt av vad respondenterna sagt.
5.3. Förförståelse
Här följer en kort presentation om mig och hur utfallet av studien kan ha påverkats av min förförståelse.
Jag har en bakgrund som utbildad undersköterska med en arbetslivserfarenhet på ungefär tre år inom olika verksamheter som till exempel hemtjänst, demensboende, psykiatri och dagligverksamhet för personer med funktionsvariation. Jag har även ett års erfarenhet av biståndshandläggning inom äldreomsorgen och har sedan 2016 arbetat som enhetschef. Idag är jag anställd inom Nybro kommuns äldreomsorg. Under första delen av studien var jag verksam som enhetschef, under andra halvan tjänstledig på grund av föräldraledighet. Ingen
22 av intervjurespondenterna var mina medarbetare under studietiden och jag deltog inte heller vid enkäternas utlämnande.
Min tidigare erfarenhet kan ha haft inverkan på studien genom positiva aspekter som
kännedom till yrket och kunna bemöta respondenterna på ett lämpligt vis. Negativa aspekter kring förförståelsen kan vara att det redan på förhand funnits viss kännedom kring ämnet vilket kan bidragit till begränsningar i studien. I studien har jag försökt hålla en så
öppensinnad attityd som möjligt och inte dra några förhastade slutsatser av det insamlade materialet.
5.4. Validitet
Validitet är studiens giltighet, hur väl mätinstrumentet mäter det som är sagt att det ska mäta (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2014; Johannessen, m. fl., 2020; Pallant, 2016). Enligt Creswell och Creswell (2018) är det poängen i enkäter som ska ses över och från intervjuer är det upptäckterna som ska diskuteras. Det övergripande resultatet kan äventyras på grund av forskarens noggrannhet, då forskaren inte överväger alla alternativ för att följa upp den kvantitativa studien (ibid.).
Enkäterna gav svar på respondenternas attityder till bland annat hur viktig utbildning eller andra kompetenser och färdigheter var i relation till yrkeskategorin, vilket var studiens syfte.
För att öka chansen att respondenterna uppfattade frågorna som menat användes en pilotgrupp som gick igenom enkätformuläret innan den delades ut till deltagarna i studien. Feedbacken från pilotgruppen genererade förändringar i enkäten. För att få djup i studien och svar på motsägelsefulla svar från enkäterna utfördes intervjuer. Intervjuerna höll sig till frågor gällande kompetens och färdigheter kring yrkeskategorin, samt frågor kring yrkeskategorin för att utveckla enkätsvaren.
23
5.5. Reliabilitet
Reliabilitet är datas pålitlighet, till exempel hur data har samlats in och hur data har bearbetats (Johannessen, m. fl., 2020) och om data är fritt från slumpinflytande (Kylén, 2004). För att en undersökning ska ha hög reliabilitet behöver undersökningen vara oberoende av vem som utför den eller få samma resultat om det är många forskare som undersöker samma sak (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2014; Johannessen, m. fl., 2020). Studiens enkät upprepas inte, utan utförs enbart en gång. Men med det tydligt beskrivande tillvägagångssättet och den bifogade filen på enkäten har studien en möjlig hög replikerbarhet vilket innebär att studien kan göras om igen och av andra. Enkätstudien har hög reliabilitet i det avseende att merparten av frågorna hade fasta svarsalternativ i form av en bedömningsskala eller ja och nej frågor.
Integration med respondenterna har inte skett vilket annars skulle kunnat påverka dem och materialet kommer inte behöva tolkas utöver de öppna frågorna (jmf. Nilsson, 2014).
Innan intervjuerna inleddes klargjordes vilket syfte studien hade, vilket bidrar till studiens tillförlitlighet (Kylén, 2004). Situationen, relationen och samspelet kan även påverka respondenten och dennes svar (Kylén, 2004). Intervjuerna hölls med respondenterna per telefon på grund av Covid -19 situationen i landet. Då intervjuerna skedde per telefon försökte jag vara så tydlig som möjligt och försökte spegla mina uttryck för att minska missförstånd och skapa ett bra samspel i den rådande situationen. Information från respondenterna återberättades för att klargöra att den uppfattats korrekt samt för att ge dem möjlighet att utveckla eller förtydliga sin åsikt. En fördel med telefonintervjuer är att intervjuaren har mindre påverkan på respondenterna av anledningen att intervjuarens egenskaper inte framhävs under intervjun (Krag Jacobsen & Nilsson, 1993).
Dessvärre lyckades intervjuerna inte spelas in, vilket ledde till att anteckningar som förts under samtalets gång fick användas som data. Detta kan skada tillförlitligheten då små detaljer lätt kan missas i ett uttalande av respondenten. Anteckningar fördes så noggrant som möjligt under intervjutillfällena samtidigt som fullt fokus behölls på intervjuinnehållet och respondenten för att säkerställa en lyckad intervju.
24
5.6. Tillvägagångssätt
Efter att ha studerat undersköterskekategorin kom jag fram till att beröra ämnet
undersköterskors kompetens och yrkeskategori. Enkäten började utformas först med några enklare basfrågor om respondenten och fortsatte med frågor som berör yrket och synen på olika parametrar till exempel kollegors formella kompetens och personligheter. Enkäten avslutades sedan med några öppna frågor som till exempel skillnader mellan utbildade och outbildade. Kontakt med Nybro kommuns verksamhetschefer för äldreomsorgen upprättades för att få ett godkännande att gå ut med enkäten till förvaltningens undersköterskor. Innan enkäten distribuerades utfördes en pilotstudie för att undvika eventuella missförstånd samt definitionsproblem. Pilotgruppen bestod av två undersköterskor som besvarade enkäten.
Därefter korrekturerades innehållet för att sedan skickas ut till studiens respondenter.
Pilotgruppens svar ingår inte i studien. En pilotgrupp är till för att granska enkätens
instruktioner, frågor och skalpunkter så de är tydliga för att kunna besvaras (Pallant, 2016).
Piloterna gav bra feedback vilket ledde till att en fråga formulerades om för att minska risken för missförstånd. Piloterna uppskattade att enkäten skulle ta omkring 10 till 15 minuter beroende på hur mycket åsikter respondenten hade på de öppna frågorna. Lådor för insamling av enkäterna och enkäterna delades ut till samtliga enhetschefer 2020-02-18. De sista lådorna med respondenternas enkätsvar inhämtades 2020-03-26.
Fördelarna med att be enhetscheferna dela ut enkäten på en arbetsplatsträff var att alla undersköterskor fått möjlighet att medverka i studien och att svarsfrekvensen kan bli något högre om de fått möjlighet att fylla i enkäten under mötet. Det underlättar även hanteringen för mig som inte har kunskap angående vilka som är utbildade undersköterskor i kommunen.
Nackdelar med arbetsplatsträffarna är att respondenterna kanske inte får tid nog på sig att besvara frågorna och att de som inte närvarar under mötet inte får chansen att svara på enkäten, samt att en känsla av tvång hos respondenterna kan uppstå då chefen delar ut enkäterna till dem.
När enkäterna förts in i datorprogrammet SPSS och de öppna frågorna sammanställts framkom det bland annat att utbildning sågs vara viktig för yrket och att det sågs vara kompetensskillnader mellan utbildade och outbildade på arbetsplatsen. De öppna frågorna visade bland annat på att undersköterskeutbildningen inte sågs generera i fler så kallade befogade arbetsuppgifter, till exempel medicinska arbetsuppgifter. Resultat ledde till steg två
25 vilket var att utforma en intervjuguide (se bilaga 3) att följa vid intervjutillfällena. Kontakt med enhetscheferna togs åter igen för att få in respondenter till intervjuer. Det har varit svårt att få respondenter till studiens intervjudel. Utöver kontakt med enhetscheferna har jag även frågat efter intervjun om respondenten visste någon som skulle vilja ställa upp på en intervju.
Dessvärre kunde inte fler än sex intervjuer utföras med anledningen att det inte fanns fler som var intresserade eller hade tid till att medverka i en intervju.
Då respondenten för intervjun godkänt att de ville medverka i studien upptogs kontakt via telefon där information om studien gavs, informations och samtyckesblanketten för intervju gicks igenom (se bilaga 4) och tid för intervjun bokades. Efter samtalet skickades
informations och samtyckesblanketten till respondenten för underskrift, blanketten skickades åter påskriven innan intervjutillfället. Intervjun skedde sedan per telefon och anteckningar togs under telefonsamtalet. Anteckningarna från varje intervju renskrevs direkt i anslutning till intervjun för att få de så korrekt och detaljerat som möjligt.
5.7. Etiskt förhållningssätt
Respondenterna som medverkat i enkätundersökningen har inför medverkan erhållit skriftlig information. Respondenterna i intervjudelen erhöll inför intervjuerna både skriftlig och muntlig information. Informationen respondenterna erhöll information om samtycke,
frivillighet, anonymisering, studien som helhet samt studiens syfte (se bilaga 5 för enkät och bilaga 4 för intervju). Informationen som framkommer i bilagorna är utformad enligt de krav som ställs för studien.
Enligt Vetenskapsrådet (2017) skall respondenterna innan undersökningens start inneha information om studien, studiens syfte och samtycke skall inhämtas. Detta skedde inför enkäterna genom att förstasidan innehöll information om studien, studiens syfte, frivillighet, anonymitet och att datan raderas efter studies godkännande. Då de flesta av respondenterna fick möjlighet att medverka i enkäten under en arbetsplatsträff kan frivillighetsmöjligheten hamnat i kläm om en respondent känt sig tvingad att fylla i enkäten då chefen uppmanat dem att fylla i enkäten. Jag tror och hoppas inte att respondenterna känt sig tvingade att fylla i enkäten, svarsfrekvensen tyder på att vissa valt att inte medverka i enkätundersökningen.
Inför intervjuerna delgavs respondenterna informationen både i det inledande samtalet där tid
26 för intervju bokades, per blankett som skrevs under och sedan åter igen per telefon innan intervjun startade. Samtycket bygger på frivillighet, respondenten har rätten att när som helst dra tillbaka sitt samtycke under intervjutillfället eller under enkätundersökningen utan att ange någon anledning (ibid.).
Forskaren skall anonymisera respondenterna och skydda de medverkade och andra som kan komma till skada av forskningsresultatet (Vetenskapsrådet, 2017). Enkäterna är redan från början anonyma då det inte framkommer några namn, kön eller vart de arbetar på för arbetsplats mer än hemtjänst, särskilt boende eller inom hemsjukvården. Det visade sig inte vara en stor andel som arbetade inom hemsjukvården vilket gjort att studien inte framhäver denna information gällande respondenterna då det kan göra att det går att räkna ut vem som sagt vad. Vad gällande intervjuerna har respondenterna tillskrivits namnen intervju följt av en siffra. Anonymiseringen gör att det inte går att utläsa vem som svarat vad i studien (ibid.).
Även konfidentialitetskravet behöver beaktas, detta krav innebär att forskaren skall skydda de uppgifter hen fått in i förtroende och skall icke sprida dem vidare (Vetenskapsrådet, 2017).
Innan enkäten och intervjuerna informerades respondenterna att det enbart är jag, min handledare och examinator som kan kolla på materialet och att vi omfattas av tystnadsplikt.
Det framkommer även att all data i sin helhet kommer förstöras efter studiens godkännande, innan dess förvaras enkäterna på säker plats.
5.8. Analysmetoder
Följande del har delats in i två delar, en kvantitativdel i form av enkätredovisning följt av en kvalitativdel varav den öppna enkätdelen och intervjuerna delats upp i två underrubriker.
Samtliga tabeller redogörs i antal respondenter istället för i procent, detta för att jag anser antalet svarande blir mer överskådligt. I kapitel 5.2 urval och materialinsamling framkommer fördelnigen av respondenterna.
27
5.8.1. Enkätredovisning av den kvantitativadelen
I enkätundersökningen ställdes bland annat frågor om hur viktiga olika parametrar upplevdes vara hos respondenterna. Respondenterna fick olika parametrar som till exempel
undersköterska utbildning och sociala färdigheter följt av en skala mellan inte alls (1) till fullständigt (5) (se bilaga 1). Respondenterna ringade in det svarsalternativet de ansåg stämma bäst in på deras uppfattning gällande parametern.
Tabell 1. Viktiga komponenter hos en undersköterska.
Rubrik 1 2 3 4 5 Totalt
Undersköterska utbildning 1 0 22 43 56 122
Arbetslivserfarenhet 1 4 20 41 56 122
Livserfarenhet 0 5 27 42 48 122
Engagemang och intresse för arbetet 0 0 3 17 102 122
Kommunikationsförmåga 0 0 4 15 103 122
Sociala färdigheter 0 1 5 38 78 122
Tabellen visar att utbildning, arbetslivserfarenhet och livserfarenhet ses vara viktigt för att utföra ett bra arbete. Några komponenter som visas vara högst på listan är engagemang och intresse för arbetet och kommunikationsförmågan, inte långt därefter kommer sociala färdigheter.
Genom en frekvenstabell med variablerna i vilken mån har dina kollegor kunskap kring arbetet anser du? och är det någon skillnad att arbeta med en kollega som har
undersköterskeutbildning, kontra inte har någon utbildning? 105 av 121 respondenter har svarat en fyra eller femma på frågan om respondenten ansåg kollegorna ha kunskaper kring arbetet. 67 av 113 respondenter ansåg att det fanns en skillnad mellan att arbeta med någon som haft utbildning kontra någon som inte haft någon utbildning. Frekvenstabeller visar antalet personer som svarat på frågan och hur många som svarat vad inom vilken kategori för svarsalternativen (Bryman & Nilsson, 2018).
Jag hittade tre intressanta korstabuleringar med hjälp av chi2 test, de handlar bland annat om skillnader som setts mellan grupperna hemtjänst och särskilt boende. Korstabuleringar jämför andelen fall precis som en frekvenstabell och utforskar dessutom förhållandet mellan två kategoriska variabler (Pallant, 2016). Chi2 visar säkerheten i om det finns ett samband mellan
28 två variabler i populationen, vilket framställs med hjälp av signifikansnivån (Bryman &
Nilsson, 2018). I resultat och analysdelen kommer tre tabeller redovisas utifrån chi2,
korstabuleringarna är signifikanta enligt SPSS. Signifikansvärdet är under 0,05 i studien om inget annat framkommer. Signifikans värdet ger en indikation på hur säker man kan vara på om resultatet är slumpmässigt eller tillfälligt (ibid.).
5.8.2. Kvalitativredovisning
Det först steget i analysprocessen av de öppna enkätfrågorna och intervjuerna var att få en förståelse och en helhetsbild av det insamlade materialet. Således genomgicks alla öppna enkätfrågor och intervjuer och skrevs in i datorn, detta material utgör viss del av analysen. De öppna enkätsvaren skrevs in i olika dokument utifrån enkätens åldersgrupper. Sedan lästes de öppna enkätfrågorna och intervjuerna igenom flertalet gånger för att finna betydelsefulla uttalanden i förhållande till studiens syfte. Uttalandena klistrades in i ett annat dokument, de öppna enkätsvaren lades ihop i ett och samma dokument och intervjuerna samlades ihop i ett annat dokument. Utsagorna kortades sedan ned till utsagornas kontenta och delades sedan in i temana: erfarenhet, personlighet, kunskap, professionalisering, organisering och rekrytering som därefter kopplades till forskningsfrågorna. I tabellerna döptes forskningsfrågorna om till följande: hur ser undersköterskorna på den formella kompetensen? till F1, vad anser
undersköterskorna vara väsentligt med undersköterskeutbildningen? till F2 och vad faller inom ramen för vad undersköterskorna avser vara deras kompetens? Till F3. Vidare gjordes en tolkning av resultatet kopplat till tidigare forskning och teori vilket presenteras i resultat och analysdelen. Analysmetoden kallas bland annat för tematisk innehållsanalys.
Analysmetoden som använts har setts andra utgå ifrån på liknande vis (jmf. So-Youn, Shon &
Kwon, 2017; Borhani, Sadeghi, Shojaeizadeh, Fasihi Harandi, & Vakili, 2017). Jag har valt att kalla analysmetoden för tematisk innehållsanalys, men den går även under andra namn som tema- eller teoridriven analys.
De följande två delarna kommer innehålla korta tabeller som visar exempel på hur bearbetningen gått till.
29 5.7.2.1. Kvalitativredovisning av öppnaenkätdelen
Tabell 2. Exempel på hur bearbetningen sett ut av den öppna enkätdelen.
Citat Tema Forsknings
-fråga
Kontentan av vad som sagts
… Men träffat outbildade som är bättre än utbildade också.
(Respondent 53)
Personlighet F1 Outbildade kan vara bättre än utbildade.
… men många outbildade kan sätta sig in väl i arbetet (Respondent 73)
Personlighet F1 En outbildad kan lära sig mycket över tid I högre grad har utbildade mer
förståelse och kunskap om arbetet…
(Respondent 73)
Kunskap F2 Förståelse och
kunskap är bättre hos utbildade
Anser att de som har utbildning, har större förmåga att se, höra,
förändringar med den enskilde boende. Lättare att förstå vidden av att läsa dokumentation och dennes betydelse för vårt arbete med de boende (Respondent 38)
Kunskap F2 Bättre helhetstänk och uppmärksamhet, förstår dokumentation
Vi gör inget av det vi har utbildning för. Städa och duscha är inte direkt uppgifter man lär sig på utbildningen (Respondent 84)
Organisering F3 Städ och dusch är obefogade
arbetsuppgifter Handlar om kunskap. Samt
underskatta vårt yrke utan utbildning. Dock behöver ej vara bättre pga utbildning (Respondent 78)
Professionali- sering
F3 Underskattar yrket med att ta in outbildade
I tabellen framkommer det bland annat att undersköterskeutbildningen genererat i en högre och fördjupande kunskapsbas gällande yrket men att även outbildade kan hantera yrket.
Respondenterna angav även att de ville se en förändring där deras utbildning kommer till användning och gör skillnad mellan dem och de outbildade.
5.7.2.2. Kvalitativredovisning av intervjuerna
Tabell 3. Exempel på hur bearbetning av intervjuerna sett ut.
