• No results found

Aktuellt http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1962_aktuellt Fornvännen 1962, s. 58-62, 188-190, 252-255, 361-365 Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Aktuellt http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1962_aktuellt Fornvännen 1962, s. 58-62, 188-190, 252-255, 361-365 Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
18
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Aktuellt

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1962_aktuellt

Fornvännen 1962, s. 58-62, 188-190, 252-255, 361-365

Ingår i: samla.raa.se

(2)

J O H A N E X N E R och H E L G E F I N S E N : Kirken i l a n d s k a b e t . Gyldendal 1961.

F ö r tjugo å r sedan började prosten J o h a n E x n e r i Randers p å Jylland en märklig aktion för a t t bereda de s m å vackra l a n d s k y r k o r n a i D a n m a r k bättre miljöskydd. H a n fann först inle alltför mycket förståelse h o s myndigheterna, men efter att p å egen hand ha genomfört en r a d betydelsefulla fridlysningar genom frivilliga överenskommelser m e d b e r ö r d a j o r d ä g a r e lyckades h a n få Stalsministcriets u p p d r a g att fullfölja arbetet. Under t r e å r s tid genomreste han landet, besökte 2.000 kyrkor, höll otaliga konferenser och föredrag och slöt betydelsefulla överenskommelser, s o m sedermera blev registrerade, ö v e r e n s k o m m e l s e r n a v a r av alla möjliga slag från omfattande fridlysningar lill s m ä r r e detaljbestämmclser. Med mycket fä u n d a n t a g — b a r a omkring 10 °/o

— gick allt efter lians ö n s k a n och ulan kostnad för staten. Arbetet omfattade inte mindre än 4.500 fridlysningar, och resultatet blev inte bara en reglering av bebyggelse och planering kring k y r k o r n a utan även — som E x n e r b e r ä t t a r

— i mänga fall en riktig estetisk väckelse, s o m lett till att många fått u p p ögonen för kulturmiljöns betydelse även i a n d r a s a m m a n h a n g . Fridlysningarua har nämligen givit impulsen lill omfattande företag av liknande slag i bygden.

P å ett nästan gripande sätt b e r ä t t a r prosten Exner om sitt arbete i den n y u t k o m n a boken, Kirken i landskabet. H a n k a n nu se tillbaka pä cn gärning av m i n d r e vanligt mått, och det m å s t e r ä k n a s s o m en n ä s t a n enastående prestation, alt eu enda m a n på mycket kort lid lyckats n å ett betydelsefullt resultat på delta o m r å d e . Vi vågar inle länka p å h u r mycket, som borde göras i vårt land på detla o m r å d e .

Bengt Cnattingius

AKTUELLT

FRÄN VITTERHETSAKADEMIEN

Akademien valde den 6 februari 1962 professorn E r l a n d E h n m a r k till svensk arbetande ledamot i den historisk antikvariska klassen och d e n 6 m a r s förre försle antikvarien vid statens historiska museum Andreas Olde- berg till k o r r e s p o n d e r a n d e ledamot.

ANSLAG FRÄN KUNGAFONDEN

F r å n Konung Gustaf VI Adolfs 70-årsfond för svensk kullur ha under år 1961 bidrag lämnats till bland annat följande ä n d a m å l inom k u l t u r m i n n e s v å r d e n : till Föreningen Nordens institut för iständsältniiigsarbeten i den gotiska källarsalen pä Biskops-Arnö; till Nordiska museet för fotografering och u p p -

(3)

A K T U E L L T

mätning av mellansvensk herrgårdsbebyggelse i trä; lill riksantikvarieämbetet för restaurering av den s. k. Schwedensäule vid Erfeiden i Tyskland; till drätsel- k a m m a r e n i Ystad för åtgärder beträffande bebyggelsen i kvarteret Disa i Ystad: till Fornminnessällskapet Vikarvet för konscrveringsarbeten i Svenne- by gamla k y r k a . Bohuslän; till riksantikvarieämbetet för undersöknings- och rcgislreriugsarbelen i s a m b a n d med tillämpningen av lagen om byggnads- miiincu; till Vemmenhögs h ä r a d s fornminnesförening och Svaneholms slotts andelsförening för reparationsarbeten pä Svaneholms slott; till Skånes hem- bygdsförbund för islåndsättning av den s. k. Glimmebodagården i B r ö s a r p och till riksantikvarieämbetet för antikvarisk islåndsättning av Aspnäs gärds- kyrka, ö s t e r v å l a socken, Uppland.

ANSLAG FRÄN LOTTER1MEDELSFONDEN

Genom kungliga brev den 16 juni och den 15 december 1961 hava anslag beviljats bl. a. följande institutioner för nedan angivna ä n d a m å l : Svane- holms slott andelsförening u. p. a. 30.000 k r o n o r som bidrag till k o s t n a d e r n a för restaurering av Svaneholms slott; Zornsamlingarna 75.000 k r o n o r som bidrag lill k o s t n a d e r n a för reparations- och underhållsarbeten på Zorngår- den och Zorns gammelgård, Mora; Kristianstads stad ytterligare 25.000 k r o n o r som bidrag till k o s t n a d e r n a för restaurering av den s. k. Garvarcgårdcn i staden; Dalarnas f o m m i n n e s - och hembygdsförbund ytterligare 75.000 k r o n o r som slulligl bidrag till uppförande av ett m u s e u m i F a l u n ; Ystads stad 40.000 k r o n o r som bidrag lill restaurering av byggnaderna på fastigheten nr 1 i kvarteret Disa i staden samt Vitterhets-, historie- och antikvitetsakade- mien 25.000 k r o n o r som bidrag lill reparation av Stjernsiinds slott vid Asker- sund.

DONATION

Filosofie och teknologie d o k t o r n Carl Kcmpe h a r till akademien skänkt 25.000 såsom bidrag till kostnaderna för restaurering av Stjernsunds slott.

UTREDNING RÖRANDE RIKSANTIKVARIEÄMBETETS OCH STATENS HISTORISKA MUSEUMS ARBETSUPPGIFTER OCH ORGANISATION Efler Kungl. Maj:ls bemyndigande i konselj den 29 december 1961 bar ecklesiastikministern för att verkställa den ovan angivna utredningen till- kalla! följande s a k k u n n i g a : regeringsrådet B. K. L. Hjcrn, tillika ordförande, ledamoten av riksdagens a n d r a k a m m a r e , rektorn S. R. Alemyr saml leda- moten av riksdagens a n d r a k a m m a r e , b a n k d i r e k t ö r e n C. G. Regnéll. Där- jämte h a r ecklesiastikministern säsom experter tillkallat f. d. riksantikvarien B. J. N, T h o r d e m a n och riksantikvarien C. G. A. Selling. Utredningssekreterare är b y r å d i r e k t ö r e n K. E. Högner.

59

(4)

Ur statsrådets motivering för behovet av utredningen och r ö r a n d e hans direktiv för u t r e d n i n g s m ä n n e n meddelas följande.

De n u v a r a n d e f o r m e r n a för verksamheten vid de bägge institutionerna (nedan b e n ä m n d a ämbetsverket) beslutades av s t a t s m a k t e r n a år 1938. Under de senaste decennierna h a r vårt samhälle genomgått en snabb utveckling, som medfört omfattande befolkningsförskjutningar och ingripande förändringar på m å n g a o m r å d e n . De från allmänt samhälleliga s y n p u n k t e r väsentliga kra- ven på de funktioner som avser bevarande och vård av minnen från äldre liders kulturutveckling ha härigenom ökats. Ämbetsverket h a r under de två senaste decennierna haft att med i stort sett o f ö r ä n d r a d organisation möta den alltmer tyngande-arbetsbelastning, som förorsakats av den allmänna sam- hällsutvecklingen och vissa speciella nya uppgifter, såsom Inventeringen av f o r n m i n n e n för den ekonomiska k a r t a n , undersökningsverksamheten i sam- band med vatlenregleringar och kraftverksbyggen, administrationen till följd av den nya lagen om byggnadsminnen samt uppgifter i s a m b a n d med kultur- l a n d s k a p e t s vård.

Med h ä n s y n till r å d a n d e förhållanden h a r statsrådet ansett det vara nöd- vändigt, att en översyn av ämbetsverkets organisation k o m m e r till stånd. Ut- redningen bör utgå frän alt några mer väsentliga ä n d r i n g a r av verksam- hetens art ej bör ske. De sakkunniga böra på grundval av en analys av ar- betsuppgifternas k a r a k t ä r och omfattning söka ange en ändamålsenlig dimen- sionering av personalen. Rörande institutionernas befattning med n a t u r v å r d s - frågor bör utredningen s a m r å d a med den sakkunnige som sedan något år utreder n a t u r v å r d e n s framtida organisation.

Det är särskilt två frågor av organisatorisk art som utredningen bör ägna u p p m ä r k s a m h e t , nämligen dels frågan om det framtida förhållandet mellan a k a d e m i e n och ämbetsverket, dels frågan om deltas inre organisation. Det h u v u d m a n n a s k a p för ämbetsverket, som utövas genom akademien in pleno, h a r u n d e r senare år blivit av huvudsakligen formell natur. Enligt statsrådets mening tala r å d a n d e förhållanden för att akademiens direkta befallning med ämbetsverkets angelägenheter skall B p p b d n ; frågan om en s å d a n förändring bör noga prövas av de sakkunniga. Av särskild betydelse härvid är frägan om akademiens fonder och förvaltningen av dess egendomar. Utredningen bör även framlägga förslag om ämbetsverkets ställning till "Sveriges k y r k o r " ,

"Runvcrket" och medelhavsmuseet.

F r å g a n om ämbetsverkets organisation måste, såvitt gäller den framtida utformningen av verksstyrelsen, i första h a n d bli beroende av h u r frågan om akademiens h u v u d m a n n a s k a p för ämbetsverket löses. Beträffande dettas inre organisation bör utredningen överväga olika alternativ, syftande till en kon- centration av verksamheten till färre enheter. Den nya organisationen bör även ta sikte pä att möjliggöra en utveckling av ämbetsverkets ställning som cn institution för forskning, undervisning och allmänt bildningsarbete på k u l t u r m i n n e s v å r d e n s o m r å d e liksom även pröva, vilken ställning laboratoriet för radioaktiv datering bör intaga.

I de sakkunnigas förslag bör ingå k o s t n a d s b e r ä k n i n g a r r ö r a n d e de ckono-

(5)

A K T U E L L T

miska konsekvenserna av ifrågasatta förändringar, varvid möjligheterna atl genomföra dessa successivt eller i etapper böra beaktas.

KUNGL. MAJ:TS PROPOSITION DEN 26 JANUARI 1962 OM BIDRAG TILL RESTAURERING AV UPPSALA DOMKYRKA

Kungl. Maj:f h a r genom proposition föreslagit riksdagen dels alt bemyn- diga Kungl. Maj:t att vidtaga förberedande åtgärder för restaurering av Upp- sala d o m k y r k a , dels alt såsom bidrag härtill för budgetåret 1962/63 under åttonde huvudtiteln anvisa elt reservationsanslag av 300.000 kronor.

Av statsrådsprotokollet i n h ä m t a s :

Sedan domkapitlet i Uppsala år 1934 fäst Kungl. Maj:ts u p p m ä r k s a m h e t p å behovet av en snar yttre och inre restaurering av Uppsala d o m k y r k a , tillkalla- des år 1937 sakkunniga, i vilkas senare avgivna b e t ä n k a n d e ett av professorn Ragnar Östberg ularbetat principförslag till d o m k y r k a n s restaurering fram- lades. Alltsedan 1935 hade omfattande skyddsarbeten utförts vid d o m k y r k a n under ledning av professorerna Ragnar Östberg och Henrik Kreiiger. F ö r att få fram ell förslag, som k u n d e läggas lill grund för en yttre restaurering av dom- k y r k a n utlystes 1945 en idétävlan. Intet av förslagen ansågs dock k u n n a läggas till grund för en restaurering; två a n d r a och ell tredje pris utdelades emeller- tid. Ar 1948 f ö r o r d n a n d e Kungl. Maj:t alt en omtävlan skulle äga r u m mellan de med pris belönade arkitekterna. Majoriteten av p r i s n ä m n d e n uttalade sig för ett av arkitekten Sigurd Lewcrcntz utarbetat förslag. Är 1951 tillkallades nya sakkunniga, vilka i ett 1955 avlämnat b e t ä n k a n d e förklarade sig anse, alt intet av de inkomna förslagen utgjorde cn alltigenom lämplig grundval för en restaurering. De framlade i stället ett på deras u p p d r a g av arkitekterna Peter Celsing och Sigurd Lewerentz u l a r b e t a t förslag. Ar 1957 i n l ä m n a d e s till Kungl Maj:t ytterligare två restaureringsförslag, det ena på byggnads styrelsens u p p d r a g utarbetat av a r k i t e k t e r n a Lewerentz och Celsing, det a n d r a på riksantikvarieämbetets u p p d r a g utarbetat av arkitekten Bengt Romare.

Intet hittills framkommet förslag h a r emellertid ansetts k u n n a läggas lill grund för cn restaurering.

Chefen för ecklesiastikdepartementet anför bland a n n a t följande:

Bland myndigheterna synes enighet r å d a om att nästa steg för att föra restaurcringsfrågan lill en definitiv lösning bör vara u p p r ä t t a n d e t av elt a r k i t e k t k o n t o r vid d o m k y r k a n . Statsrådet ansluter sig till denna uppfatt- ning. Uppgiften att planlägga och genomföra en restaurering b ö r lämnas ät en högt kvalificerad arkitekt, som särskilt anställes för detta ä n d a m å l . F ö r dennes verksamhet b ö r ett a r k i t e k t k o n t o r uppriittas i Uppsala och medel be- r ä k n a s för dess utrustning och för anställande av övrig personal. Det torde fä a n k o m m a på Kungl. Maj:t att anställa chefsarkitekt.

Den arkitekt, åt vilken restaureringsarbetet k a n k o m m a att anförtros, bör utarbeta fullständigt förslag till d o m k y r k a n s restaurering enligt — så långt möjligt — antikvariska principer. Avvägningen mellan vad som k a n beteck- nas som en strikt antikvarisk restaurering och cn m e r a fritt genomförd antik-

61

(6)

varisk r e k o n s t r u k t i o n bör göras mot b a k g r u n d e n av erfarenheter från a n d r a u n d e r senare år genomförda liknande restaureringar och i n ä r a s a m r å d med de antikvariska myndigheterna. Dock måste en arkitektonisk helhetsverkan eftersträvas. Statsrådet delar den av de sakkunniga och flertalet remissmyn- digheter uttalade meningen, att den k o m m a n d e restaureringen även bör om- fatta en översyn av d o m k y r k a n s inre. Det torde få a n k o m m a på arkitekten all föreslå, i vilken ordning erforderliga åtgärder böra utföras. Till frågan om tillsättande av kulturhistorisk kontrollant avser statsrådet att å t e r k o m m a , n ä r del är aktuellt att igångsätta restaureringsarbelcna.

MÄRKLIGT MYNTFYND

Bland fynd vid undersökningar 1961 av Allbclgonakyrkans ruin i Skänninge finns ett anlal medellida silvermynt, daterade från senare hälften av 1100- talct till slutet av 1400-talet. Bland dessa m ä r k e s en hittills okänd svcaländsk brakteat, som kring elt K h a r inskriften NVCOPIE. Den kan dateras till Knut långes regering (1229—1234). Namnet Nyköping var tidigare belagt först från 1250-talet.

NYA METODER FÖR KONSERVERING AV TRÄ OCH LÄDER

Under den senare delen av år 1961 ha stora mängder grävningsfynd frän Lödöse och Söderköping för konservering insänts till riksantikvarieämbetets tekniska avdelning. Flera tusen föremål av trä och läder ingå i dessa fynd- komplex.

De mest ömtåliga och värdefulla träföremålen ha konserverats enligt en ny metod. Vattnet h a r (upp till 90 °/o) e x t r a h e r a t s med aceton, varefter träet i vacuum stabiliserats genom impregnering med k o n s l h a r l s . Träet blir ljust och rent, samtidigt som ytans struktur och detaljer ä r o bevarade. — E n ny metod för konservering av läder h a r även utarbetats. De gamla vegetabiliska garvningsförfarandena inneburo bland a n n a t att en komplex av hygrosko- piska ä m n e n tillfördes lädret. Detla kom därigenom alt innehålla upp lill 50 °/o garvämnen och omkring 20 °/o vatten, som var bundet i hygroskopiska ä m n e n . Under den långa tiden i j o r d e n ha de hygroskopiska ä m n e n a försvunnit, varav följer alt lädret blir stelt och hårt vid torkning. Vid den nya konser- vcringsmeloden tillföres en hygroskopisk vätska, polyelylcnglykol A 600.

Härigenom återfår liidret sin förmåga att kvarhålla vatten och blir mjukt och smidigt. De läderföremål som behandlats enligt denna melod ha återfått sitt ursprungliga utseende; detaljer, som vittna om tillverkningssätt och slilning

framträda pä ett utmärkt sätt.

LANDSANTIKVARIE I STOCKHOLMS LÄN

Antikvarien vid riksantikvarieämbetet, fil. lic. Alf Nordström h a r utsett! lill innehavare av den nyinrättade befattningen som landsantikvarie i Stockholms län. Befallningen tillträdes den 1 juli 1962.

(7)

AKTUELLT

FRÅN VITTERHETSAKADEMIEN

Pä Akademiens h ö g l i d s s a m m a n k o m s l , vilken ägde r u m i den nyrestaurera- de riddarhussalen, utdelades följande priser, nämligen Heskowska stipendiet till docenten Birgitta Odén-Dunér och Retligska priset till förre riksantikva- rien Sigurd Curman. Ståthållaren Torslen Friis och landstingsdirektören Henry Hårde fingo ur Hans Majestiil Konungens band mottaga Gustaf Adolfsmedal- jen, som av Akademien tilldelas personer, vilka nedlagt ett betydelsefullt arbete inom riksantikvarieämbetets v e r k s a m h e t s o m r å d e . — P ä förslag av humanis- tiska fakulteten vid Uppsala universitet h a r Akademien tilldelat filosofie kandidaten Bo Gräslund Knut Stjernas stipendium för är 1962.

Till ny ledamot av Statens humanistiska forskningsråd för tiden 1 juli 1962—30 juni 1965 h a r Akademien ulsett riksantikvarien Gösta Selling med professorn Gösta Berg som suppleant. — Professorn J o h n n y Roosval h a r avsagt sig uppdraget att vara utgivare av verket Sveriges kyrkor, och lill h a n s efterträdare h a r Akademien utsett professorn vid Stockholms universitet Armin Tuulse, vilken sålunda i fortsättningen tillsammans med förre riks- antikvarien Sigurd Curman svarar för verkets utgivande.

ANSLAG

Statens humanistiska forskningsråd h a r tilldelat Akademien eller till denna b ö r a n d e Institutioner och förelag följande anslag: statens historiska museum 11.500 k r o n o r till fortsatt o r d n a n d e av grävningsfyud från Falslerbohus borg- ruin samt 12.500 k r o n o r lill fortsatt bearbetning och publicering av material frän Gotlands vcndellid; Kungl. myntkabinettet 24.600 k r o n o r lill fortsatt be- arbetning av de vikingalida m y n l s k a l l e r n a i Sverige samt Vitterhetsakademien 9.000 k r o n o r till fortsatt bearbetning av fyndmalerialet från Helgo i E k e r ö socken, Uppland, och liltredigering av publikationen h ä r o m .

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse h a r lämnat följande anslag: 20.000 kronor lill fortsatta utgrävningar på Skede mosse på Öland och 25.000 k r o n o r till statens historiska museum för fullbordandet av en p e r m a n e n t utställning

i Kungl. myntkabinettet.

F r ä n Berit Wallenbergs stiftelse b a r ett anslag lämnats för utgrävning inom Homa kloster, Roma socken, Golland.

Magnus Bergvalls stiftelse h a r anslagit O.OOO k r o n o r för bearbetning av det arkeologiska materialet från Helgo.

Syskonen Wesséns stiftelse h a r anslagits 50.000 kronor till vetenskapliga antikvariska arbeten inom Vadstena nunnekloster.

GÅVOR

En person, som ö n s k a r vara okänd, h a r skänkt 50.000 k r o n o r till Aka- demiens fornminnesvårdande verksamhet på Öland.

1 8 8

(8)

FASTIGHETSFÖRVÄRV

I syfle att skapa bättre möjligheter att skydda miljön kring fornminnesom- rådet Inglinge hög h a r Akademien genom köpebrev den 20 augusti 1961 förvärvat fastigheten Ingelstads Postgård l44 i ö s t r a T o r s å s socken, Småland.

Förvärvet har kunnat ske lack vare en donation.

På Björkö i Mälaren h a r Akademien genom köpebrev den 1 december 1961 förvärvat elt område, Björkö l15, om 0,2287 hektar, gränsande till gravfältet på Kärrbacka. Även delta förvärv h a r k u n n a t ske tack vare en donation.

RESTAURERING OCH UNDERSÖKNING AV MEDELTIDSBYGGNADER PÄ GOTLAND

Kastalen vid Fröjels kyrka, elt försvarstorn från 1100-talet, h a r konserverats.

Arbetet h a r bekostats av riksantikvarieämbetet och stiftelsen för Ragnar och Lydia Nilssons fond.

1 S:t Olofs ruin i Visby h a r på bekostnad av Sällskapet D. B. V. ulförts grävningar i syfte alt klarlägga k y r k a n s ursprungliga plan. Då m u r a r n a inom del för undersökning tillgångliga området nästan fullständigt raserats, kvar- står alltjämt olösta problem. Ingen äldre kyrka än den, vars torn delvis är bevarat, synes emellertid ha funnits på platsen. Kyrkan h a r varit en tre- skeppig basilika, vars ursprungliga korparli blivit föremål för ombyggnad.

Sjonhems kyrka återöppnades den 31 m a j 1962 efter en omfattande yttre och inre restaurering, Utförd efler förslag av länsarkitekten Olle Karth. Vid arbetena blottadel rester av ornamentala valvmålningar från 1200-talets senare del.

DEKORATIVA MÅLNINGAR I VIMMERBY

I samband med restaurerings- och ombyggnadsarbeten inom den s. k. Gran- kvistska gården vid Storgatan i Vimmerby h a r konstaterats, alt i de äldsta delarna av galubyggnaden icke mindre än fem rum, d. v. s. samtliga r u m i byggnadens bottenvåning, är försedda med rika dekorativa väggmålningar, ut- förda i tempera direkt på väggarna. Målningarna, som är av mycket hög konst- närlig kvalitet och i två av r u m m e n mycket väl bevarade, torde h a tillkommit under 1700-talets förra hälft. I det största r u m m e t (salen), som u p p t a r byggna- dens mittparti, h a r målats imitationer av det slags vävda tapeter som plägar kal- las verdurer, d. v. s. landskapsscener med enstaka staffagefigurer inom rikt ut- formade, av olika slags blommor s a m m a n s a t t a bårder. Huruvida taket i detta rum också är dekorerat, har ä n n u icke med säkerhet konstaterats. I en av k a m r a r n a vid sidan om salen är väggarna dekorerade med o r n a m e n t i Bérain-slil, n ä r m a s t som ett slags imitation av gyllenläder, medan taket de- korerats med a k a n t u s o r n a m e n t i k , figurscener (bl. a. en putto som m a t a r fåglar) saml krönta monogram. Huruvida de sistnämnda h a r något s a m b a n d med byggnadens ägare vid tiden för m å l n i n g a r n a s tillkomst, kan för när- varande icke bestämt avgöras. Av de återslående r u m m e n s målningar h a r till-

(9)

A K T U E L L T

räckligt slora fragment blottats, för alt man skall k u n n a fä en uppfattning om m å l n i n g a r n a s stil och komposition. I s a m r å d med husets ägare, represen- tanter för staden och traktens fornminnesförening pågår för n ä r v a r a n d e en ulredning om bästa sättet alt iordningställa åtminstone några av de målade rummen och konservera deras målningar.

PERSONNOTISER

Kungl. Maj:t h a r förordnat förste antikvarien vid riksantikvarieämbetet Bertil Berthelson alt från och med den 4 juni 1962 tills vidare intill utgången av februari m å n a d 1963 bestrida de överantikvarien K. A. Gustawsson eljest åliggande göromål såsom överanlikvarie, från vilka denne befriats, med rätt för Berthelson att därvid u p p b ä r a vikariatslön enligt gällande bestämmelser.

Som vikarie för Berthelson på tjänsten som chef för byggnadsminnesavdel- ningen vid ämbetet tjänstgör antikvarien P. O. Westlund.

Till landsantikvarier ha utsetts följande personer: i Malmöhus län från den 1 j a n u a r i 1962 antikvarien vid riksantikvarieämbetet Evald Gustafsson;

i Norrbottens län från den 1 februari 1962 antikvarien vid riksantikvarie- ämbetet Harald Hvarfner; i Kalmar län från samma d a t u m museilektorn vid riksantikvarieämbetet och statens historiska museum Dagmar Selling. Som vikarie på museilektorstjänsten tjänstgör tills vidare docenten Bertil Almgren.

F r å n den 1 juli 1961 h a r antikvarierna Agnes Gejer, Aron Andersson och Willy Schwabacher uppflyttats i lönegraden Ao 23 och b y r å s e k r e t e r a r e n Vive- ka (iranlund i lönegraden Ao 21. E n a m a n u e n s l j ä n s t vid riksantikvarieämbetets fornminnesavdelning, vilken sedan den 1 juli 1961 höjts till en antikvarietjänsf i lönegraden Ae 21, innehas sedan n ä m n d a datum av filosofie licentiaten Björn Ambrosiani.

190

(10)

dessutom noterat ett ganska fatalt skrivfel. Där citeras Arbmans och Klindt- Jensens hypoteser om Gundestrupkittelns ursprung. Som bekant m e n a r dessa, att den k a n vara östgallisk, men Broholm skriver östkeltisk, vilket ju är nå- got helt a n n a t och k n a p p a s t kan tilltala de citerade h e r r a r n a .

Wilhelm Holmqvist

AKTUELLT

FBÄN VITTEBHETSAKADEM1EN

Till svenska arbetande ledamöter av den historisk-antikvariska klassen utsåg akademien den 4 september 1962 professorerna Sten Carlsson och Carl Ivar Ståhle. —• Till hedersledamöter utsåg a k a d e m i e n den 2 oktober 1962 b a n k i r e n Tage Cervin och direktören Josef Anér.

FASTIGHETSFÖRVÄRV

F ö r att skapa en lämplig miljö kring den på akademiens fastighet Borg l1 0

i Algutsrums socken på Öland belägna fornminnesplatsen Gråborg med Ölands märkligaste fornborg och ruinen av S:l Knuts kapell k u n d e riksantikvarie- ämbetet tack vare en donation för akademiens räkning den 14 augusti 1962 förvärva fastigheten Borg l9 om ca 40 hektar. Kulturlandskapet inom den äldre fastigheten h a r tidigare till slora delar genom ämbetets försorg iständsatts.

ANSLAG

Syskonen Wesséns stiftelse h a r till akademiens Birgittakommilté överlämnat 35.000 k r o n o r säsom bidrag för utarbetande av en vetenskaplig edition av den Heliga Birgittas uppenbarelser.

FÖBHISTORISKA GRÄVNINGAR

Vid K å r a r p l1 2 i ö v r a b y socken, Halland, h a r a m a n u e n s e n Lennart Lund- borg u n d e r s ö k t ett j o r d b l a n d a t bronsäldersröse, omkring 20 meter i diameter och intill 2 meter högt, vilket ingick i en grupp om tre k v a r v a r a n d e högar på en åsrygg. Högen visade sig vara uppbyggd kring ett mittröse, om- kring 11,5 meter i diameter och intill 1,5 meter högt, vilket vilade på en senneolitisk boplats. Runt mittröset anträffades elt 1—3 meter brett, deci- metertjockt brandlager, som bildade en ring u n d e r högen. Söder om mitt rosets centrum fanns en flera meter stor plundringsgrop. I mittrösets östra del påträffades en kistgrav, läckt av en flat häll. Den innehöll b r ä n d a ben samt en d u b b e l k n a p p av brons, o r n e r a d med en femuddig stjärna och här- r ö r a n d e från bronsåldern. Ytterligare två kistgravar framkom, den ena ovan roset och den a n d r a söder om detta, nedgrävd i sterila m a r k e n . I roset på- träffades bland a n n a t en fragmentarisk bronskniv med genombrutet skafl från bronsåldern. I rosets skadade del framkom resterna av en fjärde brand-

(11)

A K T U E L L T

grav. Ovan roset fanns elt lerblandat humuslager, p å vilket lagts en dubbel stenpackning. Ovan och i denna framkom cn mycket stor m ä n g d flintavslag, k r u k s k ä r v o r , lerklining samt slagg, liggande i en koncentration inom rosets n o r r a del, sannolikt platsen för gammal järntillverkning, ö s t r a delen av högen överlagrades av en stensättning med kantkedja; h ä r låg en röd glas- flusspärla från yngre j ä r n å l d e r n , ö v e r hela högen påträffades elt flertal slenåldersrcdskap från olika perioder, troligen h ä r r ö r a n d e från den tidigare bebyggelsen pä åsen.

I Grötlingbo socken p å Golland h a r undersökningen av den längst ät n o r r belägna delen av gravfältet pä Barshaldershed slutförts u n d e r ledning av fil.

kand. Gustaf Trotzig. Gravarna h a r givit ett rikt fyndmaterial från sen vikinga- lid med bland a n n a t silverinfattade halvädelstenar och a n d r a smycken, o r n e r a d e bälten, b r o n s k ä r l , yxor m.m. — Vid Mölner i Väte socken h a r ett omfattande fornlämningskomplex, omfattande anläggningar från stenålder till vikingatid, u n d e r s ö k t s under ledning av fil. lic. Ulla Silvén. F ö r de ur vetenskaplig synpunkt mycket märkliga resultaten hänvisas till en uppsats av antikvarien E r i k Nylén i ett k o m m a n d e n u m m e r av F o r n v ä n n e n .

MEDELT1DSGBÄVNINGAR

De på sidan 222 i F o r n v ä n n e n 1961 n ä m n d a grävningarna inom kvarteret Natlsländan i Eskilstuna, d ä r johanniterklostrel och senare Eskilstuna slott varit belägna, h a r fullföljts under den gångna grävningssäsongen, även i år under ledning av fil. lic. Sune Zachrisson. Härvid h a r förutom ett storl an- tal begravningar blottats betydande lämningar av en grästenskyrka, bestående av rektangulärt långhus med smalare kor, vilket åt öster troligen varit av- slutat med en absid. Det är mycket sannolikt, alt denna k y r k a uppförts över den helige Eskils grav och att den varit h u v u d k y r k a i det under tidig medel- lid existerande T u n a stift. Norr h ä r o m h a r lämningar anträffats av en bygg- nad med kraftiga strävpclare vid h ö r n e n , troligen johannitcrklostrets k y r k a .

I s a m b a n d med restaurering av S:t Nicolai k y r k a i Örebro h a r undersök- ningar utförts under golvet. Man hade k u n n a t vänta att d ä r finna intressanta lämningar, som skulle k u n n a t ge värdefulla bidrag lill k y r k a n s byggnads- historia. Del visade sig emellertid, aft u t r y m m e t under golvet helt fyllts med m u r a d e gravvalv, varvid praktiskt taget alla lämningar av antytt slag spolie- rats, dock med u n d a n t a g av grunden till en pelare, vars existens på elt intres- sant sätt bestyrker tidigare av a n d r a skäl uppställda teorier om k y r k a n s ur- sprungliga plan och uppbyggnad.

RESTER AV KORSVÄG l VADSTENA KLOSTER

1 F o r n v ä n n e n 1938 sid. 230—251 och 257—272 föreslog Carl R. af Ugglas, alt den svit av stationsbilder för cn korsväg, som finns i Statens historiska m u s e u m skulle k u n n a h ö r r ö r a från Vadstena kloster. Av korsvägen i Vadstena h a r nu anträffats tre nischer p å insidan av k y r k o g å r d e n s östra mur. Dessa stämmer i fråga om m å l l e n med de bevarade stationsbilderna, vilket utgör

253

(12)

ett starkt indicium för alt bilderna h ä r r ö r från Vadstena kloster. Tidigare h a r Stensättningar anträffats, vilka bildat den väg som lett till de olika stationerna. Av ett brev från år 1470 framgår, att korsvägen fanns i varje fall detta år.

1STÄNDSÄTTNINGSARBETEN PÄ RUINER OCH MEDELTIDA BYGGNADER Arets konscrveringsarbelen på s t a d s m u r e n i Visby h a r k o n c e n t r e r a t s till ett bristfälligt parti nedanför Norderport. På platsen fanns före m u r e n s upp- förande elt stenhus, som fick slå k v a r och ingå i muren. När huset vid en senare lidpunkt revs, försvagades muren, vilket nödvändiggjorde uppförandel av en massiv s l ö d m u r p å insidan. Sättningar och sprickbildningar fortsatte likväl och nödvändiggjorde de nu utförda omfattande f ö r s t ä r k n i n g a r n a inne i m u r k ä r n a n . Stödmuren, som ej längre gjorde någon nytta, h a r avlägsnats, varvid reslerna av stenhuset k u n d e f r a m p r e p a r e r a s . Detta h a r bestått av två delar, en högre omfattande välvd källare, bottenvåning med avträde samt luiinvälvt lof t, och en lägre med välvd källare och däröver elt b o s t a d s r u m med spår av eldstad. Byggnaden torde h a tillkommit år 1200,

Föreningen Norden, som för sin folkhögskola disponerar byggnaderna på Biskops-Arnö i ö v e r g r a n s socken, Uppland, h a r under s o m m a r e n och hösten lålil r e s t a u r e r a den s. k. Gotiska salen, en salbyggnad från 1300-talets förra hälft av tegel med detaljer av huggen kalksten och ursprungligen ingående i cn mer omfattande palatsanläggning, tillhörig ärkebiskopen i Uppsala. Vid restaureringen, som ulförts efter planer av arkitekten Curl Laudon, h a r ytter- m u r a r n a ompulsals, nytt fegelgolv med uttag för elektrisk u p p v ä r m n i n g och belysning inlagts, nya dörr- och fönstersnickerier ulförls samt cn allmän upp- snyggiiing bestående i lagning av den invändiga putsen och kalkning av väggar och valv verkställts. I s a m b a n d med arbetena h a r tidigare Uppställda teorier om anläggningens plan blivit verifierade. Vidare h a r de yttre delarna av fönstren i bottenvåningen frilagts och undersökts men åter igensatts; rester av fönstren i den till största delen rivna ovanvåningen h a r även påträffats.

ÄTEBINVIGNING AV ASPNÄS GÄBDSKYBKA

Den 2 september 1962 invigdes av ärkebiskopen Aspnäs g å r d s k y r k a , öster- våla socken, Uppland. Byggnaden uppförd av tegel med fönstcrspröjsverk av kalksten, tillkom som g å r d s k y r k a antagligen på 1320-talet. Den torde vara den enda byggnaden från medeltiden av detla slag som nu a n v ä n d s som k y r k a . Islåndsällningcu, som utförts efter planer och under ledning av arkitekten Ragnar Jonsson, h a r möjliggjorts genom anslag från ö s t e r v å l a socken, riks- antikvarieämbetet, ägaren, och Konung Gustaf VI Adolfs 70-årsfond för svensk kultur. Grunden h a r förstärkts, väggarna h a r lagats och putsats, taken h a r delvis lagts om med ny spån, nya d ö r r a r och fönster h a r utförts, inncr- inurarnas puts h a r lagals och väggmålningarna från omkring år 1600 h a r ren- gjorts, golv av tegel h a r inlagts i långhus och sakristia och slutligen h a r ny inredning ullörts, beslående av bänkinrediiing, predikstol, altare, altarring

(13)

A K T U E L L T

och nummertavla. Därjämte h a r elektrisk belysning och s k y d d s u p p v ä r m n i n g installerats.

ABK1TEKT TILLSATT FÖB BESTAUBER1NG AV UPPSALA DOMKYRKA Sedan medel för budgetåret 1962/63 ställts till förfogande som bidrag till restaurering av Uppsala d o m k y r k a h a r Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 6 september 1962 åt arkitekten Ake P o r n e uppdragit att u p p r ä t t a och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till yttre och inre restaurering av Uppsala d o m k y r k a . Såsom riktlinjer vid uppdragels fullgörande skall gälla vad chefen för ecklesiastikdepartementet anfört i Kungl. Maj:ts proposition den 26 j a n u a r i 1962, till sitt huvudinnehåll återgiven på sidan 61 i 1962 års årgång av F o r n v ä n n e n . Arkitekten P o r n e h a r lett bland a n n a t den omfattande och betydelsefulla restaureringen av Lau k y r k a p å Golland, till stor del bekostad av medel, som staten ställt till förfogande.

BYGGNADSMINNESFÖRKLARING

Den 8 oktober 1962 förklarade riksantikvarien ö r b y h u s slott, Vendels socken, Uppland, j ä m t e p a r k med vissa däri befintliga byggnader för bygg- n a d s m i n n e jämlikt lagen den 9 december 1960 om byggnadsminnen.

255

(14)

AKTUELLT

FRÄN VITTERHETSAKADEMIEN

Vid akademiens s a m m a n t r ä d e den 13 november 1962 överlämnade akade- miens preses till Hans Majestät Konungen en av akademien till Konungens 80-årsdag präglad medalj. Vidare framförde akademiens sekreterare riks- antikvarieämbetets och statens historiska m u s e u m s hyllningar och överläm- nade därvid följande skrifter, nämligen Gotlands runinskrifter (del I), granskade och tolkade av S. B. F. J a n s s o n och E. W e s s é n ; Grekiska mynt ur Konung Gustaf VI Adolfs samling av W. Schwabacher samt Mynt- och medalj- samlare inom det svenska kungahuset av N. L. Basmusson.

Den 30 november 1962 avled akademiens svenske arbetande ledamot pro- fessorn M. J. F . Vasmer. Till hedersledamot valdes den 8 j a n u a r i 1963 amira- len Erik Wetter. Till svenska arbetande ledamöter av den historisk-antik- variska klassen valdes den 13 november 1962 professorn Folke Lindberg och den 5 februari 1963 övcranlikvarien Karl Alfred Gustawsson.

UR STATSVERKSPROPOSITIONEN

Akademien hade i sina pelila för budgetåret 1963/64 föreslagit personal- förstärkningar och höjd lönegradsplacering på åtskilliga punkter. Dessa för- slag h a r bl. a. u n d e r hänvisning till den pågående utredningen om riksantik- varieämbetets och statens historiska m u s e u m s organisation i h u v u d s a k icke bifallits. Till förstärkning av bevakningen i museet föreslås emellertid i pro- positionen 6.400 k r o n o r för anställande av ytterligare en extra museivakt och för alt säkerställa museefs öppethållande på torsdagskvällarna 10.000 k r o n o r . Akademien hade hemställt, alt anslaget för vård och underhåll av fornläm- ningar och byggnadsminuesmärken skulle höjas från 285.000 k r o n o r till 615.000 kronor. 1 propositionen föreslås en höjning till 325.000 kronor. — Bidragsunderlaget till avlöning av a m a n u e n s hos landsantikvarie anser stats- rådet böra motsvara löneklass 19 i stället för som hittills löneklass 17; med anledning h ä r a v föreslås motsvarande höjning av statsbidraget för ändamålet.

UTREDNING OM FÖRBUD MOT UTFÖRSEL AV KONSTSKATTER Ecklesiastikminister E d e n m a n h a r tillkallat ordföranden i statens k o n s t r å d , regeringsrådet E n a r Eckerberg, att som sakkunnig utreda frågan om förbud mot utförsel ur riket av värdefulla konst- och kulturföremål. Etl förbud av sådant slag h a r blivit aktuellt i anslutning till frågan om fideikommissens av- veckling. Jämlikt en kunglig förordning från 1927 krävs redan särskilt till- stånd för utförsel av möbler och husgeråd av trä samt byggnader och diverse byggnadsdetaljer. Men utförsel av s å d a n a saker som exempelvis målningar, skulpturer, keramik, porslin och silver k a n med nu gällande författningar icke h i n d r a s .

(15)

A K T U E L L T

BETYDELSEFULLA MOTIONER TILL RIKSDAGEN

Till årets riksdag h a r greve Hans Wachtmeister ingivit motion om aft riks- dagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:l anhålla om utfärdande av bestäm- melser, varigenom skyldighet införes att lill riksantikvarieämbetet eller veder- b ö r a n d e landsantikvarie a n m ä l a ifrågasatt rivning av kulturhistoriskt värde- full byggnad från äldre tid, även d ä r byggnaden ej blivit förklarad för bygg- nadsminne. — H e r r a r Torslen Andersson och Arvid E n a r s s o n h a r i syfte att anskaffa ytterligare medel för fortsatta grävningsundersökningar inom Lödöse i S. Peders socken, Västergötland, motionerat om att riksdagen måtte besluta alt det belopp om 325.000 k r o n o r som enligt statsverkspropositionen före- slagits skola ställas till riksantikvarieämbetets förfogande för vård och under- håll av fornlämningar och b y g g n a d s m i n n e s m ä r k e n skulle höjas till 375.000 kronor. — Herr Ragnar Lassinantti m. fl. h a r motionerat om atl riksdagen i samband med behandlingen av frågan om avlöningar inom landsantikvarie- organisationen måtte uttala, alt statsbidraget skulle b e s t ä m m a s till 90 °/o för såväl landsantikvariernas som deras a m a n u e n s e r s avlöningar, d. v. s. efter en betydligt förmånligare beräkningsgrund än hittills.

ANSLAG FRÄN KUNGAFONDEN

F r å n Konung Gustaf VT Adolfs 70-årsfond för svensk kullur h a r år 1962 bidrag lämnats till bland annat följande ä n d a m å l inom k u l t u r m i n n e s v å r d e n : lill h e r r a r Jan Gezclius, Harry Klingvall och Erik Olsson för tillvaralagande och konservering av cn gotlandssnipa, den sista " t r e m ä n n i n g e n " ; till Västgöta nation i Uppsala såsom bidrag till restaurering av nationens fastighet; till Föreningen Gollands fornvänner för restaurering av det s. k. J o h a n målares hus i Visby; Blekinge musei- och hembygdsförbund för undersökning av fiske- navigation under äldre lider vid blekingekusten; till Stockholms nation i Upp- sala för restaurering av nationens byggnad; till Äshultskommittén för istånd- sättning av bebyggelsen i Ashults by, F ö r l a n d a socken; Hembygdsföreningen i Skene för iordningställande av den Anjouska k r u k m a k a r e v e r k s t a d e n i Skene;

federationen Sveriges allmänna folkskollärareförcning för överflyttning till Skansen av Väla skola i Västergötland; Kullens hembygdsförening för restau- rering av Kulla Gunnarstorps mötta; till K. A. Gustawsson för fortsatta forsk- ningar r ö r a n d e det svenska kulturlandskapet samt till Gustavsbergsstiftelsen för renovering av stiftelsen tillhöriga möbler inom den gamla b a d o r t e n Gustavsberg vid Uddevalla.

ANSLAG FRÄN LOTTERIMEDELSFONDEN

Genom kungliga brev den 6 juni 1962 och den 12 j a n u a r i 1963 h a r anslag beviljats bland a n n a t följande s a m m a n s l u t n i n g a r för nedan angivna ä n d a - m å l : Asige hembygdsförening 4.000 k r o n o r som bidrag för inköp av konst- nären Severin Nilssons b a r n d o m s h e m ; Västergötlands fornminnesförening 100.000 k r o n o r som bidrag lill k o s t n a d e r n a för vissa islåndsätlnings- och in- redningsarbeten på Västergötlands m u s e u m s huvudbyggnad i Skara; Ystads

362

(16)

stad ytterligare 20.000 k r o n o r som bidrag till k o s t n a d e r n a för restaurering av byggnaderna på fastigheten nr 1 i kvarteret Disa; Karlshamns och Bräkne h ä r a d s fornminnesförening 50.000 k r o n o r för iordningställande av vissa gårdsbyggnader intill det s. k. Smithska huset i K a r l s h a m n samt för inredande av muscilokaler i n ä m n d a hus.

FORNMINNESINVENTERINGEN ÄR 1962

Den genom riksantikvarieämbetet bedrivna fornminnesinventeringen för den nya ekonomiska k a r t a n h a r under år 1962 omfattat 83 kvadratmil med mellan 19 och 29 kvadratmil i vartdera av l a n d s k a p e n Västergötland, Värmland, Västmanland och Ångermanland. Sammanlagt h a r under året registrerats 11.643 fornlämningar. Härmed h a r över 400.000 fornlämningar förtecknats i landet sedan år 1938, då systematisk inventering påbörjades för redovisning av landets fornlämningar på den nya ekonomiska k a r t a n . De hittills färdiga landskapen h a r följande antal registrerade fornlämningar: Gotland 31.000, Gästrikland 2.200, Hälsingland 3.600, Närke 4.800, Småland 42.000, Söderman- land 90.000, Uppland 135.000 och Östergötland 35.000.

FRÄN FORNMINNESAVDELN1NGENS VERKSAMHETSFÄLT Under s o m m a r h a l v å r e t 1962 h a r riksantikvarieämbetets fornminnesavdel- ning utfört arkeologiska och kulturhistoriska undersökningar p å ett 60-tal olika platser i landet.

I Norrland h a r ämbetets undersökningar för sjöregleringar och kraftverks- byggen fortsatts. Arets u n d e r s ö k n i n g a r h a r framför allt koncentrerats till om- r å d e n a kring Lule älv, Ume älv och Ängermanälven. Vid inventeringen längs Stora Lule älu l området vid Stora Sjöfallet h a r fyra boplatser av stenålders- k a r a k t ä r påträffats, vilket är av stort värde, eftersom de övre delarna av denna älv reglerades, innan ämbetets u n d e r s ö k n i n g a r i Norrland h a d e på- börjats. — Vid Lilla Lule älv h a r utgrävningar skett inom d ä m n i n g s o m r å d e t för det planerade Akkats kraftverk vid J o k k m o k k . Grävningarna, som blottat boplatslämningar av stenålderskaraktär, h a r letts av fil. kand. Birgitta Hall- gren. — E n utomordentligt rik boplats h a r undersökts vid Vilasund vid över- urnan under ledning av fil. kand. Lisbeth Malmberg. F y n d e n uppgår lill över 800 bearbetade föremål av sten och mängder av avfall från redskapstillverk- ning samt keramik. Bland stenföremålen m ä r k s särskilt spetsar av olika slag. — Undersökningarna inom d ä m n i n g s o m r å d e t för Hällby kraftverk i Ängermanälven h a r fortsall under ledning av fil. kand. S. E. Pouselte med koncentrering till en stor boplats vid Gnfsele i Asele socken. F y n d e n bestod nästan uteslutande av s k r a p o r av kvarts och kvartsit samt keramik. — I Bodums socken i Ångermanland h a r vissa sträckor längs Fjällsjö- och Rör- strömsälvarna inventerats för Borgforsens planerade kraftverk. Härvid h a r inle m i n d r e än 40 boplatser och två fångstgropssystem registrerats. Invente- ringen h a r letts av fil. kand. Kerstin Bergengren. — Ämbetets arbeten av delta

(17)

A K T U E L L T

slag h a r även omfattat sydligare delar av landet. Inventeringar h a r således bland annat företagits längs Stångån i Östergötland och Atrnn i Halland.

Ämbetets u n d e r s ö k n i n g a r i mellan- och Sydsverige h a r emellertid i allmän- het haft a n d r a orsaker, framförallt den e x p a n d e r a n d e lätortsbebyggelsen och diirav följande vägbyggen och grusläkter. Vid Veddesta i Järfälla k o m m u n nordväst om Stockholm h a r under ledning av fil. kand. S. E. Pouselte etl gravfält med ett 15-tal anläggningar, innehållande b r a n d g r a v a r från yngre j ä r n å l d e r undersökts. I en av g r a v a r n a påträffades elt läderfodral, inne- hållande ell hmt bronsbleck med inristade runtecken på b å d a sidor. — Inom området för Täbys planerade centrum h a r under ledning av fil. stud. Monica Modin två gravfält undersökts, det ena från vcndcllid och det a n d r a från folk- vandringstid. Det ena gravfältct var delvis anlagt över ett äldre boplatsområde.

— Vid Sonö i Söderby-Karls socken, Uppland, h a r fil. kand. Christer Ullberg lett utgrävningen av elt b o p l a l s o m r å d e från yngre bronsålder. Husgrunds- liknande lämningar, skärvstenshögar och gravar h a r h ä r framkommit inom ett stort o m r å d e . F y n d e n består nästan uteslutande av k e r a m i k s k ä r v o r . — P å cn grusås vid Mölntorp i Kolbäcks socken, Västmanland, h a r ett j ä r n å l d e r s - gravfält undersökts under ledning av fil. stud. Margareta Linderolh. Mellan flata stensättningar av rund, rektangulär eller triangulär form påträffades b r a n d g r o p a r , vilka möjligen ursprungligen h a r m a r k e r a t s av bautastenar. Inom gruvfältets södra del fanns åtskilliga b a u t a s t e n a r ä n n u kvar på ursprunglig plats. — Vid Låsta i Strängnäs stad h a r fil. stud. Hilkka Andersson undersökt ell mindre gravfält från j ä r n å l d e r n . De yngsta g r a v a r n a — från vendel- och vikingatid — innehöll delvis rika fynd. I en kvinnograv fanns en p ä r l u p p - sältning med guldfoliepärlor och röda, blå, vita och guldbruna glaspärlor samt elt korsformigt hängsmycke av brons. I en a n n a n b r a n d g r a v anträffades ett ornerat remändebeslag av brons, spelbrickor och k a m m a r av ben samt skärvor av ett drejat lerkärl.

Vid sidan av dessa, av olika exploaleringsföretag föranledda undersökningar bar fornminnesavdelningen tack vare frikostiga donationer erhållit möjligheter atl utföra några ur forskningssynpunkt särskilt angelägna undersökningar.

Sålunda h a r doc. Evert Baudou inom Vlbyggerå socken i Ångermanland fort- satt sina undersökningar av n o r r l ä n d s k a kuslrösen. En undersökning ledd av fil. lic. Carl Cullberg av en gånggrift vid Bössbergn l Valtorps socken, Väster- götland, h a r blivit något av en sensation genom de fynd av lerkärl och rester av s å d a n a som påträffades utanför ingången till gånggriften. — P å Skede- mosse på mellersta Öland h a r antikvarien U. E. Hagberg genomfört den fjärde grävningssäsongen. Även i år h a r fynden på denna förhistoriska offerplats varit rika. I de grunda gyttjelagren h a r en fingerring av guld, 120 bronsföre- mål, huvudsakligen tillhörande rikt o r n e r a d e bälten, samt h u n d r a t a l s vapen av j ä r n f r a m p r e p a r e r a l s .

BYGGNADSMINNESFÖRKLARING

Genom beslut den 21 februari 1963 h a r riksantikvarien förklarat fastig- heten kvarteret nr 1 i Vimmerby med d ä r p å befintliga byggnader för byggnads-

364

(18)

minne jämlikt lagen den 9 december 1960 om byggnadsminne. I huvudbygg- naden mot Storgatan finns såsom omtalats på sid. 189 i d e n n a årgång av F o r n v ä n n e n märkliga dekorativa målningar från 1700-talets förra hälft, vilka nyligen framtagits och restaurerats.

RESTAURERING AV KYRKOR

Almunge k y r k a i Uppland h a r under år 1962 r e s t a u r e r a t s efter förslag av arkitekten Ragnar Jonsson. Restaureringen h a r omfattat k y r k a n i dess helhet och har på en punkt — i fråga om sakristian — varit genomgripande men h a r i övrigt tagit sikte på att bibehålla och konservera vad tidigare generationer skapat och att anpassa erforderliga nytillsalser efter k y r k a n s egen, historiskt betingade k a r a k t ä r . — Den sedan flera år pågående restaureringen av Lövsla- bruks kyrka, Uppland, h a r nu avslutats. Syftet med arbetena, som utförts efler planer av arkitekten Jörgen Fåk, h a r varit att med minsta möjliga in- grep]) i den sedan 1700-talet n ä s t a n helt o r ö r d a k y r k a n tillgodose nutida prak- tiska krav. Ny värmeanläggning h a r installerats, k y r k a n s stomme h a r sells över och reparerats, nytt golv h a r inlagts, äldre inventarier konserverats och bänkinredningen i viss utsträckning moderniserats. Särskild u p p m ä r k s a m h e t h a r iignals k y r k a n s värdefullaste inredningsföremål, den av N. J. Cahman på 1720-talel byggda orgeln, Sveriges märkligaste i sitt slag. Efter noggranna för- undersökningar, föranstaltade av riksantikvarieämbetet, h a r nu en restaure- ring påbörjats genom Markussen & Sen, Aabenraa. Arbetena k o m m e r att följas genom en av ämbetet tillsatt kontrollant med i detta fall erforderlig särskild s a k k u n s k a p .

FRÄN JÖNKÖPING

I s a m b a n d med ombyggnad av läroverkets n ä r a h u n d r a år gamla gymnastik- sal k u n d e vallgraven kring Jönköpings slott mellan bastionerna Adolphus och Gustavus friläggas. Slottet började uppföras år 1544; raserandet av vallgra- varna var ett av den n y i n r ä t t a d e stadsfullmäktigeinstitutionens första beslut år 1862. Vid fullmäktiges j u b i l e u m s s a m m a n l r ä d e den 28 december 1962 be- slöts bland annat, att det gamla rådhuset, uppfört år 1692 efter ritningar av Erik Dahlberg, skall iordningställas till stadsmuseum. — Stadens äldsta trä- hus, ö s t r a Storgalan 75, byggt omkring år 1747, h a r inköpts av staden och flyttals lill kullurreservalet omkring Ulfsparregården, ö s t r a Storgatan 74.

References

Related documents

Denna karakteristik träffar problemets kärnpunkt. Härtill kan fogas en erinran om den betydelse för det svenska kulturlandskapet som de lantliga slotts- och herrgårdsmiljöerna ha,

Informa- tionskontoret avses även skola h a n d h a kontakterna med skolmyndig- heterna och i samråd med dessa planera och utföra visningar för skolungdom av vad som bör vara

serie franska ritningar, vilka sedan på Erik XIV:s tid skulle ha kommit till an- vändning i Kalmar och legat till grund för borggårdens arkitektur och ut- formningen av dess

Vidare påträffades 6 gravstenar från 1600-talets början och mitt, bland dem en vackert huggen sten från 1658 över ägaren till Lummelunds bruk, Christof- fer Neuman.. Den

Till svensk arbetande ledamot av historisk-antikvariska klassen valde Aka- demien den 3 m a r s 1959 professor Holger Arbman, Lund, och lill svensk arbetande ledamot

För tilläggsbidrag till avlöning av amanuens fordras, att huvud- mannen under minst tre fjärdedelar av budgetåret haft bdtidstjänstgörande tjänsteman anställd med avlöning

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1947_reg Fornvännen 1947. Ingår

Fries 212 Lili Kaelas: Båtyxfynd från Göteborgs fornlida skärgård.. Med 7 fig 233 Åke Nisbeth: Bildhuggaren Hans