• No results found

PM med korta fakta om genomförd och publicerad samhällsekonomisk kalkyl höghastighetsjärnväg från 2016

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "PM med korta fakta om genomförd och publicerad samhällsekonomisk kalkyl höghastighetsjärnväg från 2016"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

PM

Ärendenummer Dokumentdatum

PLe 2018:14 2018-08-20

Sidor 1(2)

Trafikverket Texttelefon: 010-123 50 50

Telefon: 0771 - 921 921 trafikverket@trafikverket.se www.trafikverket.se

TMALL 0423 PM v 1.0

PM med korta fakta om genomförd och publicerad samhällsekonomisk kalkyl höghastighetsjärnväg från 2016

Bakgrund till denna PM

I en debattartikel på Trafikforum kritiserar Hans Sternlycke, Järnvägsfrämjandet Trafikverkets analysmodell Sampers. Han skriver felaktigt att Sampers inte tar hänsyn till trafik till utlandet eller trafik som tillkommer efter banan.

Utrikesresor och tillkommande trafik

Utrikesresor finns med i modellen och resenärerna tillgodoräknas de tidsvinster som t.ex. höghastighetstågen medför. Det är förändringar i utrikesresande med tåg som modellen inte hanterar och som i exemplet med höghastighetsjärnväg därför har undersökts i en separat analys. Det är också så att i den utsträckning som en ny bana medför en förändring av utbudet av tågtrafik så tar Sampers hänsyn till detta.

Påståendet är alltså felaktigt.

Val av analysmodell

Sternlycke antyder även att Trafikverkets bedömning att höghastighetsbanorna är samhällsekonomiskt olönsamma beror på val av analysmodell: ”Med Samvips som analysmodell hade det gett dubbla trafikvolymen”. Trafikverket har låtit TÖI, det norska transportekonomiska forskningsinstitutet, granska kalkylen och alternativ analysmodell.

En slutsats från denna granskning är att huvudsakliga resultat inte skulle förändras om man valt en annan modell (se länk till TÖI rapport under ”Vill du veta mer”).

Storlek på resandeförändring

Storleken på den resandeförändring som beräknas med en prognosmodell beror i första hand på de förutsättningar vad gäller trafikmängd, reskostnader och restider som används i det aktuella fallet. Trafikverket beaktar, i analyser av såväl nya

höghastighetsbanor som i alla andra analyser, kapacitetsutnyttjandet på hela järnvägsnätet.

Analysen av höghastighetsbanorna baseras på det antal höghastighetståg som ryms

med beaktande av kapacitetsutnyttjandet in och ut ur storstäderna liksom på

Ostlänken. Det är därför inte möjligt att förutsätta fler tåg utan omfattande

kapacitetsförstärkning på dessa platser.

(2)

PM

Ärendenummer Dokumentdatum

PLe 2018:14 2018-08-20

Sidor 2(2)

Trafikverket Texttelefon: 010-123 50 50

Telefon: 0771 - 921 921 trafikverket@trafikverket.se www.trafikverket.se

TMALL 0423 PM v 1.0

Man kan även notera den jämförelse av analysmodellerna Sampers och Samvips som dåvarande Banverket lät genomföra år 2009. Jämförelsen avsåg trafikprognoser och samhällsekonomiska kalkyler för Götalandsbanan med både Sampers och Samvips baserat på identiska förutsättningar vad gäller trafikutbud (WSP rapport 2009:13).

Resultaten av de samhällsekonomiska kalkylerna med respektive modellsystem är i det närmaste desamma. Det som skiljer analyserna åt har inte med själva

prognosmodellerna att göra, det rör sig istället om skillnader i kalkylvärden och

beräkningsmetoder för kalkylposterna budgeteffekter, företagsekonomiska effekter för flyg och externa effekter.

Vill du veta mer?

Samtliga samhällsekonomiska analyser som Trafikverket publicerat finns att läsa på Trafikverkets hemsida

https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/Planer-och- beslutsunderlag/Samhallsekonomiskt-beslutsunderlag/

Är du nyfiken på fakta om metodik för samhällsekonomisk analys kan du läsa mer under nedanstående länkar:

https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/Planerings--och- analysmetoder/Samhallsekonomisk-analys-och-trafikanalys/samhallsekonomisk-analys/

https://www.trafikverket.se/contentassets/de3459c23d0f471cb76f06794915ea45/201 71005_samhallsekonomisk_analys_jarnvagsinv.pdf

https://www.trafikverket.se/om-oss/nyheter/Nationellt/2016-09/trafikverkets- samhallsekonomiska-berakningsmodeller-i-hetluften/

Korta fakta om samhällsekonomiska analyser Höghastighetståg

https://www.trafikverket.se/contentassets/ab2b717bc619425280126edb6e725188/20 18/2018_09-180420_pm_samhallsekonomisk-analys_hht_2016.pdf

TÖI rapport 1537/2016 ”Høyhastighetstog i Sverige. Beregningsverktøy og resultater”

https://www.trafikverket.se/contentassets/d7cf7d727fb2488aab9fa9d24387c7c

8/externa-rapporter/2017/hoyhastighetstog_i_sverige.pdf

References

Related documents

Förbifart Stockholms fördelar jämfört med Diagonal Ulvsunda kommer först på mycket lång sikt: för prognosåret 2040 ger Diagonal Ulvsunda fortfarande högre

Andra avser begränsningar som gör att kalkylen troligen överskattar det samhällsekonomiska värdet av investeringen: en högre investeringskostnad, förändrad ärendefördelning

Som framgår av tabell 10 och 13 används olika bränsleförbrukning för lastbilar vid beräkning av transportkostnader samt drivmedelsskatt respektive kostnader för luftföroreningar

I tabellerna 3 och 4 nedan redovisas antal person- och godståg samt matematiskt beräknat kapacitetsutnyttjande per dygn på de mest berörda sträckorna. Det rör sig om Västra

I många fall används andra värden på kostnadsparametrar i efterfrågemodellen jämfört med de som används i den samhällsekonomiska kalkylen, men dels ingår de ofta i en

Parkeringsmotstånd för nuläget 2014, i form av ökad restid på skaft till centroider inom Stockholms innerstad, har införts till följd av överskattat resande och vägtrafik inom

Det faktum att samhällsekonomiska effekter av stora infrastrukturprojekt, såsom Götalandsbanan, beräknas genom en jämförelse mellan två prognosscenarier som endast skiljer sig

Svar: Trafikverkets Basprognoser för de framtida scenarierna utgår från av regeringen beslutad politik vid den tidpunkt då indata och prognoserna tas fram..