Hästen i landsbygdsutvecklingen: En studie av hästnäringsverksamhet i tre landsbygdskommuner med hästprofil

(1)

ARBETSRAPPORTER

Kulturgeografiska institutionen

Nr. 643

___________________________________________________________________________

Hästen i landsbygdsutvecklingen

En studie av hästnäringsverksamhet i tre landsbygdskommuner med hästprofil

Lisa Bodinger

Uppsala, juni 2007 ISSN 0283-622X

(2)

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 3

1.1 Syfte 3

1.2 Frågeställningar 3

1.3 Metod och material 3

1.4 Avgränsningar 6

1.5 Disposition 6

2. LANDSBYGDEN I UTVECKLING 7

2.1 Konsumtionens landsbygd 7

2.2 Teoretisering av landsbygdsutvecklingsbegreppet 10

2.3 Socialt kapital och nätverk 12

3. HÄSTSEKTORN I HEBY, KATRINEHOLM OCH TINGSRYD 14

3.1 Småföretagare på landsbygden 15

3.2 Kommunala hästprojekt 18

4. HÄSTEN I LANDSBYGDSUTVECKLINGEN 22

4.1 Hästen och landsbygden som produkt 22

4.2 Hästnäringen i landsbygdsutvecklingen 23

4.3 Nätverk och föreningsliv 26

5. SAMMANFATTANDE DISKUSSION 27

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 29

(3)

3

1. INLEDNING

Utvecklingsfrågor rörande landsbygden röner idag stort intresse på många nivåer i samhället. Den svenska landsbygden har under det senaste seklet genomgått omfattande förändringar. I takt med jordbrukets modernisering sökte sig många in till städerna för arbete och befolkningen på landsbygden blev allt mindre. Sedan dess har ett stort behov av ersättningsnäringar för jordbruket funnits, och strategier för att åstadkomma en utveckling mot en livskraftig landsbygd har diskuterats flitigt. Idag pekar dock forskning på en ökning i landsbygdsboende speciellt på den tätortsnära landsbygden. Landsbygden har åter blivit attraktiv som boendemiljö, och dess nya invånare deltar i en omformning av landskapet och landsbygdens aktiviteter.

Ett förr mer enhetligt jordbrukslandskap får idag allt mer mångfacetterade användningsområden. Förändringar på landsbygden definierar om relationen mellan stad och land och gör att nya näringar ges möjlighet att slå igenom. En aktivitet som på senare år kommit att ta allt större utrymme på landsbygden är hästhållning.

Antalet hästar i landet har vuxit kraftigt, och på många håll är hästar idag ett vanligare inslag i landskapet än kor.

1.1 Syfte

Uppsatsen syftar till att analysera och utreda hästnäringens ökande betydelse på landsbygden. I takt med att småjordbruk tvingas lägga ner sin verksamhet kommer gårdarna och marken i allt större utsträckning till nytta för hästhållning. Vissa landsbygdskommuner har uppmärksammat hästens ökande betydelse och valt att profilera sig som hästkommuner. För att reda ut hästens roll i landsbygdsutvecklingen söker arbetet svar på nedanstående frågeställningar.

1.2 Frågeställningar

• Skapar hästnäringen ökad sysselsättning och förbättrad image för de undersökta kommunerna?

• Hur profilerar sig Heby, Katrineholm och Tingsryd som hästkommuner?

• Vilka aktörer bedriver hästnäringsverksamhet och hur kan dessa verksamheter se ut?

1.3 Metod och material

I uppsatsen används fallstudier för att belysa hästnäringen i tre landsbygdskommuner. Materialet som granskats utgörs av policydokument samt intervjuer med kommunföreträdare. Med avsikt att ge en vidare förståelse för vilka aktörer som bedriver hästnäringsverksamhet på landsbygden samt hur deras förutsättningar ser ut i de ”hästkommuner” som granskats har även intervjuer med enskilda näringsidkare inom hästbranschen genomförts. Som komplement till detta

(4)

4

har hemsidor för ett tjugotal hästföretag i de utvalda kommunerna granskats.

Information har också hämtats från andra tidigare studier på området.

Uppsatsens ämne belyses genom studier av de tre kommunerna Heby, Katrineholm och Tingsryd. Heby, Katrineholm och Tingsryd valdes ut för studien för att de utmärker sig genom sina kommunala satsningar på hästsektorn. Gemensamt för Heby, Katrineholm och Tingsryd är att de alla tre bedriver eller har bedrivit arbete med att profilera sig som hästkommuner. Det går även att se likheter mellan de tre kommunerna i deras läge som landsbygdskommuner med pendlingsavstånd till större städer. Heby ligger i Uppsala län med pendlingsavstånd till Uppsala och Västerås, avståndet till Stockholm är ca 10 mil. I Heby bor ungefär 13 634 personer.

Lantbruket har en stark ställning, och flertalet företagare i kommunen är små, med en eller två anställda.¹ Katrineholm ligger i Södermanland ca 10 mil från Stockholm och med 5 mil till Skavsta flygplats. I kommunen bor ungefär 32 000 personer.² Tingsryd ligger i Kronobergs län med pendlingsavstånd till de större städerna Växjö, Ronneby och Karlshamn. I Tingsryd bor ca 12 712 personer.³

För att få en bild av respektive kommuns intentioner och hästnäringens effekter för kommunerna har jag genomfört intervjuer med ansvariga för hästprojekten i respektive kommun. Intervjuer med Leif Öskog, ansvarig för hästprojekten i Katrineholm, och Eva Palmér, ansvarig för hästprojekten i Tingsryd, genomfördes över telefon, medan jag i Heby hade möjlighet att själv besöka kommunhuset och samtala med Helen Wolgers landsbygdsutvecklare och ansvarig för hästprojekten i Heby, Mauritz Lewenhaupt näringslivssekreterare samt Bosse Glaas tidigare kommunchef och initiativtagare till Hebys hästsatsningar. Bosse Glaas är idag ordförande för föreningen Häst i Heby. Vid intervjuerna har samtalen förts utifrån ett antal temaområden och anteckningar har förts.

Syftet med intervjuerna av hästföretagare har inte i lika stor utsträckning präglats av intentionen att jämföra och dra paralleller, varvid dessa intervjuer antagit en något friare form där fokus legat på att förstå intentioner hos personerna och förutsättningar i deras omgivning. Alla i de studerade kommunerna som bedriver någon form av hästverksamhet inom områdena uppfödning, rekreation eller sportverksamhet har varit av intresse för studien. Urval har för Katrineholm och Heby skett utifrån respektive kommuns förteckning över hästföretagare, i Tingsryd har företag nåtts genom branschregistret. Företagen har kontaktats över telefon och i vissa fall via e- post. I Heby har jag själv haft möjlighet att besöka de intervjuade företagarna på deras gårdar, medan jag i fallen Katrineholm och Tingsryd genomfört intervjuerna över telefon eller e-post. Det finns en svårighet i att få tag på den här typen av företagare över telefon varvid jag enbart genomfört intervjuer med ett företag i Tingsryd, tre företag i Katrineholm och tre företag i Heby. Detta i kombination med

1 www.scb.se/kommunfakta, 2007-05-23.

2 www.scb.se/kommunfakta, 2007-05-23.

3 www.tingsryd.se, 2007-05-23.

(5)

5

övrigt material torde dock räcka för att ge en viss förståelse för de aktörer som bedriver hästverksamhet.

Det finns en svårighet i att verifiera kunskap som nås via intervjuer. Steinar Kvale skriver om att navigera mellan ytterligheterna subjektiv relativism, där allting kan betyda vad som helst, och å andra sidan ett sökande efter en enda sann och objektiv mening vid analys av intervjuer.⁴ Jag ser mitt arbete med intervjumaterialet som en balansgång där formulerandet av verklighetens utseende påverkas av bilden hos dem som ges företräde att spegla den. Det kan således diskuteras vari styrkan hos intervjumetoden ligger för studien som genomförts, och jag vill förklara min syn genom att hänvisa till Stakes resonemang kring generaliserbarhet.

Stake diskuterar generaliserbarhet speciellt i relation till fallstudier och beskriver tre former av generalisering; naturalistisk, statistisk samt analytisk generalisering.⁵ Den naturalistiska generaliseringen springer ur en slags tyst kunskap om hur saker och ting förhåller sig och ger upphov till förväntningar på framtiden snarare än formella förutsägelser. Den naturalistiska generaliseringen utvecklas utifrån personliga erfarenheter och genom att tyst kunskap verbaliseras synliggörs den i det att den omvandlas till explicit påståendekunskap.⁶ Det är just i denna typ av personliga erfarenheter och uppfattningar av tyst kunskap på platser som min uppsats kan bidra till en ökad förståelse för landsbygden och hästnäringens betydelse i landsbygdsutvecklingen.

Utöver intervjuerna används i uppsatsen även hästföretags hemsidor, dokument gällande kommunernas policy i hästfrågor samt rapporter kring hästnäringen och kring landsbygdsutveckling. Gällande bedömning av källor tar John Scott upp begreppen autenticitet, trovärdighet, representativitet och meningsfullhet för att bedöma värdet av ett dokument. Autenticitet handlar om huruvida dokumentet är äkta och vilket ursprung det har. Trovärdigheten hos ett dokument handlar, enligt Scott, om uppriktighet och korrekthet hos dokumentet. I begreppet representativitet innefattar Scott överväganden kring materialets kategori och om det är typiskt för sin kategori. Meningsfullhet handlar, enligt Scott, om språklig och tolkande förståelse och tydligheten i materialet.⁷

Scotts kriterier har funnits med mig vid urval och bedömning av dokument som granskat för uppsatsen. Speciellt i de fall där jag granskat hemsidor har Scotts kriterier varit viktiga att ha i åtanke då Internet rymmer så mycket information som många gånger kan vara svårbedömd med avseende på autenticitet och trovärdighet.

Även representativitet kan vara problematiskt att bedöma för webbplatser då utbudet på Internet ständigt förändras.⁸ Jag har dock haft Scotts kriterier i åtanke genom mitt

4 Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur, s. 207.

5 Kvale (1997), s. 210.

6 Kvale (1997), s. 210.

7 Scott, John (1990). A Matter of Record. Cambridge: Polity Press, s. 19-28.

8 Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber, s. 366.

(6)

6

arbete och tror att jag med hjälp av dessa kunnat använda materialet på ett rättvisande sätt.

I materialet som samlats in har jag sökt återkommande teman för att utifrån dessa sätta upp ramarna för min analys. Intervjuanteckningarna har kodats, och kopplingar mellan koder och deras kopplingar med uppsatsens frågeställningar har undersökts. Det finns en risk att problem med bristande transparens i behandlingen och redovisningen av undersökningsresultaten uppstår vid den här typen av studier.

Ett vanligt sätt komma runt detta är att utifrån citat belysa sitt resonemang. Jag har dock av utrymmesskäl valt att inte presentera mina resultat utifrån citat.

Presentationen av mitt empiriska material sker istället utifrån de teman som identifierats och vad som i intervjumaterialet framkommit ifråga om uppfattningar kring dessa.

1.4 Avgränsningar

Hästnäringen kan för många kanske te sig som ett stort och oklart definierat område.

Jag vill därför här i arbetets inledning slå fast vilka verksamheter som jag avser som hästnäring. Övriga verksamheter knutna till min definition av hästnäringsverksamhet ses som kringnäringar/stödnäringar. Med hästnäringsverksamhet avser jag de näringar som faller under rubrikerna hästuppförning, ridutbildning och uthyrning av häst samt tävling med häst i branschregistret.⁹ Arbetet går inte närmare in på hästen och hästnäringens ökande betydelse i Sverige, utan fokus ligger på lokal nivå och på de gårdar på vilka hästverksamheter bedrivs.

Det hade varit av intresse att närmare granska planeringen med avseende på markanvändning i de utvalda kommunerna. Ett arbete för att främja hästsektorn torde ställa höga krav på att mark avsätts för till exempel träningsanläggningar och ridleder. Jag har dock inte undersökt detta närmare utan valt att lägga arbetets fokus på förutsättningarna för hästföretagarna samt de intentioner som finns hos företrädare för kommunerna. Arbetets fokus ligger på hästens potential och styrkor som landsbygdsutvecklare snarare än på praktiska lösningar för hästföretagande och kommunala hästsatsningar.

1.5 Disposition

Uppsatsen inleds med en redogörelse för arbetets teoretiska referensramar. I följande kapitel ges en kort tillbakablick på hästnäringens historik i Sverige, samt redogörelser för de studier av Heby, Katrineholm och Tingsryd som genomförts. I kapitel fyra analyseras hästens roll i landsbygdsutvecklingen utifrån arbetets teoretiska referensram och studiens empiriska resultat. Uppsatsen avslutas med en sammanfattande diskussion där förslag och idéer som dykt upp under arbetets gång presenteras.

9 www.scb.se, 2007-04-02.

(7)

7

2. LANDSBYGDEN I UTVECKLING

Jordbrukets modernisering har tidigare spelat en viktig roll för den samhällsvetenskapliga landsbygdsforskningen. De senaste decennierna har dock omstruktureringar inom primärnäringarna och framväxten av nya näringar varit dominerande inslag i forskningen. En gren i den samhällsvetenskapliga forskningen som utifrån detta vuxit sig stark är den som berör landsbygdens ändrade roll i förhållande till staden.¹⁰ I följande delar av kapitlet avser jag redogöra för de teoretiska referensramar som ligger till grund för min studie.

2.1 Konsumtionens landsbygd

I takt med strukturomvandlingen som ägt rum på landsbygden har stora befolkningsomflyttningar skett. Många har sökt sig till städerna och negativ befolkningsutveckling och en åldrande befolkning har blivit problem för många landsbygdsområden. Det finns dock forskning som pekar på flyttströmmar i en motsatt riktning, och menar att landsbygdsboende har fått en ökad attraktivitet och att detta ger en utveckling där landsbygden som tidigare präglats av jordbrukets produktion alltmer kommer att präglas av konsumtion såväl ekonomisk som kulturell och fysisk.¹¹ Tidigare jordbruksbebyggelse omvandlas till fritids- och permanentbostäder och landskapets värde för turism och rekreation ökar. I utflyttningen från stad till landsbygd pekas den övre medelklassen ut som dominerande grupp, och denna klass fritidsaktiviteter blir en viktig del av de praktiker som sätter sin prägel på landsbygden.¹²

Jan Amcoff har uppmärksammat detta i sin avhandling Samtida bosättning på svensk landsbygd. Han menar att landsbygden föryngras genom att det många gånger är barnfamiljer som väljer en lantlig boendemiljö framför de miljöer som staden har att erbjuda.¹³ Susanne Stenbacka berör frågor av liknande slag i sin avhandling Landsbygdsboende i inflyttarnas perspektiv. Hon skriver att de idéer som finns om den rurala idyllen innebär att det existerar och ständigt återskapas en konstruerad bild av landsbygden som problemfri och karaktäriserad av social närhet och som en hälsosam miljö.¹⁴ Även Gunnel Forsberg och Elinor Carlbrand har uppmärksammat landsbygdens inflyttare, och menar att inflyttarna är viktiga aktörer i den förändring av landsbygden som pågår. Landsbygden har fått nya funktioner, och Forsberg och Carlbrand menar att landsbygdsplaneringen sätts under hård press av den nya

10 Eklund, Erland m.fl. (2006). Den nya hästhushållningen, brukargrupper och markanvändning.

Forskningsplan. Svenska socialhögskolan Helsingfors Universitet, s. 3.

11 Tillberg Mattsson, Karin (2004). Hästar lockar kvinnor till landsbygden. Arbetsrapport nr. 45.

Institutet för bostadsforskning, s. 8.

12 Tillberg Mattsson (2004), s. 8.

13 Amcoff, Jan (2000). Samtida bosättning på svensk landsbygd. Geografiska regionstudier nr. 41.

Uppsala universitet: Kulturgeografiska institutionen, s. 66.

14 Stenbacka, Susanne (2001). Landsbygdsboende i inflyttarnas perspektiv. Geografiska regionstudier nr. 42. Uppsala universitet: Kulturgeografiska institutionen, s. 39.

(8)

8

mångfald av viljor som idag ska samsas på landsbygden.¹⁵ I ett annat sammanhang har Gunnel Forsberg tillsammans med Nina Gunnerud Berg uppmärksammat landsbygden utifrån synen på den rurala idyllen. De menar att detta begrepp inte är helt oproblematiskt att importera från den brittiska landsbygdsforskningen.

Skandinavien och Storbritannien skiljer sig åt på flera viktiga punkter menar Gunnerud Berg och Forsberg. Till exempel har de skandinaviska länderna en lägre populationsdensitet, vilket ger en landsbygd som är tillgänglig för de flesta.

Författarna jämför detta med Storbritannien där landsbygden endast brukas av överklassen och den högre medelklassen. Historiskt har markägandet varit olika. I Skandinavien har marken ägts av olika små bönder, medan marken i Storbritannien ägts av några få godsherrar. Allemansrätten skiljer också de Skandinaviska länderna från Storbritannien. Sommarhustraditionen i Skandinavien är även det en faktor som gör skillnad i tillgänglighet till landsbygden länderna emellan. Forsberg och Gunnerud Berg kommer dock fram till att begreppet rural idyll är fruktbart även i skandinavisk forskning, men att forskaren måste bära i sitt medvetande den platsbundenhet som finns hos kunskapen som finns invävd i sociala konstruktioner.¹⁶

Ett begrepp som fått genomslag i forskningen är kulturekonomi.¹⁷ Uttrycket har myntats av Christopher Ray, som menar att såväl urbana som rurala områden i allt större utsträckning har antagit kulturella markörer som resurser för att uppnå utveckling och att dessa strategier kan ses som svar på krafter i omgivningen. Sett från det lokala perspektivet kan de externa krafterna ses som konsumenter till vilka området söker sälja sig. Idén om en kulturell ekonomi stammar enligt Ray ur tre källor: den ändrade naturen hos den postindustriella konsumentkapitalismen, EU:s landsbygdsutvecklingsarbete samt den växande regionalismen som ett europeiskt såväl som globalt fenomen. Det går, enligt Ray, att identifiera ett antal processer som kan öppna upp möjligheter till förändringar i meningen hos arbete och fritid. Ray bygger sitt resonemang på forskning av Lash och Urry, vilka menar att rummet och dess produkter i allt högre utsträckning blir differentierade och tillskrivs en slags symbolism. De ser designintensitet som ett exempel på att uttryckskomponenten i produkter och tjänster blir allt viktigare, och menar att kunder många gånger grundar sina beteenden på estetiska överväganden. Resultatet av detta gör att meningar rutinmässigt skapas i de ”nya” samhällena. Lash och Urry vill öppna för idén att ekonomier är försedda med symboliska processer, och att detta skulle symbolisera ett skifte från modernitetens objektiva miljöer till mer subjektiva, flexibla platser.

En andra källa till kulturekonomin är, enligt Ray, EU:s utvecklingspolicy. I EU:s utvecklingspolicy läggs fokus på lokala resurser, inklusive kulturell identitet, vilket

15 Forsberg, Gunnel. Carlbrand, Elinor (1993). Mälarbygden –en kreativ region? Forskningsrapport nr. 107.Uppsala universitet: Kulturgeografiska institutionen, s. 43.

16 Gunnerud Berg, Nina. Forsberg, Gunnel (2003) Rural geography and feminist geography:

Discourses on rurality and gender in Britain and Scandinavia. I Öhman, Jan. Simonsen, Kirsten.

Voices from the North. Hampshire: Ashgate, s. 173-190.

17 Ray, Christopher (1998) Culture, Intellectual Property and Territorial Rural Development.

Sociologica Ruralis. Vol 38, No 1, s. 3-20.

(9)

9

är viktigt för att ytterligare stärka en kulturekonomi. Ray menar att en tredje källa till kulturekonomin är den regionalism som kan skönjas i dagens Europa, och att den kan ses som en skala för olika sätt att skapa utveckling där man i ena änden anpassar sig helt och fullt till den globaliserade omgivningens efterfrågan och i andra änden ser inåt och skapar värden utifrån kulturen.

Med grund i de tre ovannämnda källorna utformar Ray ett koncept för det han benämner kulturekonomin genom att redogöra för fyra olika sätt på vilka kulturekonomin kan främja utveckling, dessa ska inte ska ses som att de utesluter varandra utan snarare som representanter för de strategiska möjligheter som står ett landsbygdsområde till buds i jakten på utveckling. En första möjlighet är att göra handelsvara av den lokala kulturen, att lyfta fram produkter med platsidentitet som går att sälja alternativt marknadsföra platsen med hjälp av dess lokala kultur. Denna strategi handlar om att inkapsla den lokala kulturen i produkter. En andra strategi handlar om att konstruera en ny territoriell identitet gentemot utomstående. Fokus ligger då på att involvera kulturella resurser i skapande av en kulturell identitet för att marknadsföra territoriet. Detta kan ske till exempel genom att organisationer arbetar för att stärka områdets identitet. En tredje möjlighet är att sälja sig internt. Detta är viktigt till exempel i arbetet med EU-stöd genom Leaderprogrammet, och handlar om att inge självförtroende hos lokalbefolkningen och de lokala organisationerna och företagen. Kulturekonomiangreppssättet ser återupplivandet av den lokala kulturen som grunden till lokalt och regionalt ekonomiskt välmående. En fjärde möjlighet genom vilken kulturekonomin kan främja utveckling är genom dess normativa kapacitet. Det handlar här om en vilja till självförsörjning och att handla lokalt, ett understrykande av lokal självförsörjning och uppslutning bakom det lokala näringslivet.

Terry Marsden tar upp vad han benämner som The New Political Social Economy of Rural Space.¹⁸ Han identifierar hur nya mönster av mångfald i aktiviteter uppstår på dagens landsbygd. Dessa mönster, menar han, formas utifrån nya former av ekonomiska förhållanden. Förutom trender i samhället i stort lyfter han också fram den minskade sysselsättningen inom jordbruket, ändrade statliga stöd samt uppkomsten av nya användningsområden för landsbygdens resurser som bakomliggande till den diversifiering av aktiviteter som han beskriver. Nämnda processer har gjort landsbygden mer beroende av sin omvärld, menar Marsden. Olika utveckling i olika lantliga områden kan enligt Marsden indikera en omstrukturering av värdekonstruktioner förknippade med lantliga resurser. Han menar utifrån detta att olika områden har olika förutsättningar för konsumtion i den globaliserade marknadens ögon, och bygger sitt resonemang på Clarke som menar att konsumtionen visar sig både som en form av nöje och som en form av social

18 Marsden, Terry (1999). Rural Futures: The Consumption Countryside and its Regulation.

Sociologica Ruralis. Vol. 39, No 4, s. 502-517.

(10)

10

kontroll. En sådan utveckling där landsbygden skapas utifrån efterfrågan från omgivningen knyter landsbygden närmare närliggande städer.

2.2 Teoretisering av landsbygdsutvecklingsbegreppet

I senare tids forskning har policy och praktiker vid landsbygdsutveckling granskats närmare och steg i riktning mot en teoretisering av landsbygdsutvecklingsbegreppet har tagits. Lars Larsson slår i sin avhandling När EU kom till byn fast att det inte går att tala om utveckling som intresse- eller värdeneutral. Utveckling kan användas med betydelsen tillväxt, men i begreppet utveckling ligger också värderingar och en uppfattning om riktning, mål och syfte. Han menar därför att landsbygdsutveckling för att kunna diskuteras bör definieras som en förändring i avsedd riktning.¹⁹ Även Forsberg och Carlbrand ser problem med användandet av begreppet landsbygdsutveckling. Det ligger, menar de i själva uttrycket en värdering som presenterar staden som normen och landsbygden som något avvikande.²⁰

Erik Westholm reser i en utredning om Sveriges landsbygdspolitik frågan om landsbygdens särskildhet, vad är det som gör att landsbygden behöver behandlas som en separat kategori i politik, planering och utvecklingsarbete?²¹ När stad och land så gott som vuxit samman och det inte längre går att tala om en speciell landsbygdsekonomi finns det dock ändå anledning att rikta en speciell utvecklingspolitik mot landsbygden? Westholm menar att landsbygdens mest framträdande karaktäristika är dess glesa strukturer, vilka ger upphov till problem med offentlig service såväl som kommersiell verksamhet. Bland företagandet är små bolag och egenföretagande de vanligaste formerna, och personrelationer spelar därför en viktig roll för företagens utveckling. Landsbygdens utveckling bygger enligt Westholm i högre grad än tätortens på samspel mellan offentliga, privata och ideella insatser. Han betonar betydelsen av täthet för ett framgångsrikt företagande, men hur kan landsbygden passa i ett resonemang om täthet och kluster när den kännetecknas av gleshet och avstånd? Lokala tillgångar så som sociala relationer, kapital och kultur lyfter Westholm fram som viktiga faktorer för ett framgångsrikt landsbygdsföretagande. Bättre kommunikationer i kombination med globaliseringen kan ge underlag för företagandet på landsbygden, menar Westholm, som lyfter fram det starka lokalsamhället, ett samhälle där människor är väl förtrogna med miljön och förklarar utifrån detta olika ideella engagemang. Westholm menar dock att redan kommunen tycks vara en för stor enhet för att det ska kunna etableras lokala utvecklingsgrupper, dessa tycks fungera bättre på by- och sockennivå. Han ser hur landsbygden med sina glesa strukturer ändå har en förmåga att vidmakthålla utvecklingsprocesser utan täthet och skalfördelar, och menar att ideellt engagemang till viss del väger upp för bristen på täthet. Westholm berör även betydelsen av närhet

19 Larsson, Lars (2002). När EU kom till byn. Geografiska regionstudier nr. 50. Uppsala universitet:

Kulturgeografiska institutionen, s. 16.

20 Forsberg, Carlbrand (1993), s. 45.

21 Westholm, Erik (2003). Mot en ny landsbygdspolitik. SOU 2003:29, s. 79-93.

(11)

11

till större städer, genom pendlingsmöjligheter kan landsbygden utgöra en attraktiv boende miljö. Attraktiviteten ligger, menar han, främst i landskapet och det är därför viktigt att bevara en attraktiv landskapsbild.

Forsberg har berört frågor om relationen mellan stad och landsbygd, och frågar sig om den utvecklingsproblematik som tycks finnas bottnar i brist på politiska åtgärder eller om det istället handlar om cementerade bilder och idéer om hur landsbygden är. Hon tar upp exemplet med landsbygdsföretagande, vilket hon menar många gånger ses som något överraskande och oväntat, och reser frågan om politiska insatser verkligen förmår ändra på detta eller om de enbart riskerar att ytterligare cementera bilden av landsbygden som efterbliven i förhållande till staden.²²

Det har gradvis vuxit fram en modell för landsbygdsutveckling både genom praktiker och policys. Van der Ploeg m.fl. är av uppfattningen att ett paradigmskifte är i förestående, där det tidigare dominerande modernitetsparadigmet håller på att ersättas av ett nytt landsbygdsutvecklingsparadigm. I artikeln Rural Development:

From Practices and Policies Towards Theory presenterar de sin uppfattning av landsbygdsutveckling och vad de benämner som det nya landsbygdsutvecklingsparadigmet.²³ De inleder artikeln med att konstatera att landsbygdsutveckling inte helt går att definiera, utan att det handlar om en process som förknippas med olika utfall där vissa ser det som en process vilken slutar i expropriation av bönderna medan andra ser det som en kraft vilken kan återuppliva jordbruket. De menar att modernitetens idéer skär sig kraftigt med omgivningens förväntningar på jordbruket idag, vilket gör att landsbygdsutveckling kan ses som ett sökande efter en ny modell för utveckling av jordbruket.

Författarna presenterar landsbygdsutveckling som en process vilken kännetecknas av att den berör många nivåer, aktörer och aspekter. De lägger stor vikt vid synergieffekter, och menar att överensstämmelse mellan aktiviteter inte bara på gårdsnivå framstår som mycket viktigt för utveckling. Den viktiga roll som samarbeten och synergieffekter tycks spela motsäger modernitetstankarna, vilka ju förespråkar specialisering medan den nya landsbygdsutvecklingen skapar ömsesidiga vinstsituationer.

Van der Ploeg m.fl. menar att landsbygdsutvecklingspraktiker många gånger kommer ur den historiska kulturen. Andra gånger baseras de på marknadsorienterade svar som knyter landsbygden närmare staden. Landsbygdsutveckling bör därför också definieras utifrån landsbygden och dess ekonomiska aktörer. Jordbrukets betydelse minskar över lag, och bönderna har inte längre monopol på det lantliga, menar de. Den mångfunktionalitet som landsbygdsutvecklingens praktiker uppvisar visar enligt Van der Ploeg m.fl. på ett tydligt skifte från modernitetens idéer.

Landsbygdsutveckling handlar om att omstrukturera den raserade basen för både landsbygdsekonomin och jordbruksföretagen, menar de. Det är tydligt att

22 SOU 2006:106, s. 49-57.

23 Van der Ploeg, Jan Douwe m. fl. (2000). Rural Development: From Practices and Policies towards Theory. Sociologica Ruralis. Vol 40, No 4, s. 391-405.

(12)

12

landsbygdsutveckling i Europa är autonoma processer, och att de representerar en jakt på nya framtidsutsikter och reflekterar drivkraften hos den rurala befolkningen, menar Van der Ploeg m.fl..

Även Karlheinz Knickel och Henk Renting har uppmärksammat landsbygdens nya utvecklingsbana, och även de anser att diversifiering och multifunktionalitet är nyckelelement i utvecklingen.²⁴ De söker i sin artikel Methodological and Conceptual Issues in the Study of Multifunctionality and Rural Development avtäcka de komplexa relationer som är involverade i landsbygdsutvecklingsprocesser. För att lyckas med detta använder de sig av multifunktionalitetsscheman, som hjälper till att visualisera de komplexa förhållanden som råder i relationer mellan olika analysnivåer. De menar att grunden i en analys av landsbygdens utveckling ligger i ett uppmärksammande av de olika nivåer som är inblandade i processen och de kopplingar som finns mellan olika nivåer. De menar att en aktivitet som på gårdsnivå kan framstå som en sidoaktivitet kan utgöra en mycket viktig länk i en kedja av ekonomiska effekter på regional och global nivå.

Van der Ploeg m.fl. menar att landsbygdsutvecklingen som sker tar sitt uttryck i produktionen av nya produkter och tjänster och upptäckten av nya marknader. De menar även att praktiker för landsbygdsutveckling många gånger handlar om att hitta nya sätt att reducera kostnader, men att det kanske framför allt handlar om skapandet av nya kunskapsbaser. Man kan enligt Van der Ploeg m.fl. tala om att landsbygdsutveckling handlar om en omstrukturering av jordbruket och landsbygden och deras förbindelser med samhället och kulturen i Europa. Landsbygdsutveckling innehåller en ökning av värdet hos produkterna som jordbruksföretagen producerar, menar de. Knickel och Renting ser hur nya aktiviteter på landsbygden ger uttryck för en omformning i användandet av lantliga resurser. De menar därför att man genom att studera ändringar i resursanvändning kan få viktiga insikter i skeden i utvecklingen.

I landsbygdsutvecklingsparadigmet finns utrymme för förståelsen om en heterogen landsbygd. Landsbygdsutveckling handlar inte bara om nya saker som tillkommer det etablerade utan handlar även om historiskt rotade företeelser. Om och om igen ser vi att landsbygdsutveckling handlar om formandet av nätverk, omstrukturering av resurser, omstrukturering av det sociala och det materiella och ett förnyat användande av socialt och kulturellt kapital.²⁵

2.3 Socialt kapital och nätverk

Socialt kapital och nätverkande har blivit starka metaforer för mobiliseringen av utveckling på dagens europeiska landsbygd.²⁶ Socialt kapital härrör till social

24 Knickel, Karlheinz. Renting, Henk (2000). Methodological and Conceptual Issues in the Study of Multifunctionality and Rural Development. Sociologica Ruralis, Vol 40, No 4, s. 513-518.

25 Se Van der Ploeg m.fl. (2000), samt Knickel och Renting (2000).

26 Lee, Jo. Árnason, Arnar. Nightingale, Andrea. Shucksmith, Mark (2005). Networking: Social Capital and Identities in European Rural Development. Sociologica Ruralis, Vol 45, No 4, s. 269-283.

(13)

13

organisation och förtroende, normer och nätverk som föds ur detta.²⁷ Kärnan i idén om socialt kapital är att sociala nätverk är värdefulla, och att socialt kapital kan ge ökad produktivitet. Socialt kapital handlar om förbindelser mellan individer, sociala nätverk och normer och förtroende som kommer ur dem.²⁸ I artikeln What is Social Capital? kommer Ian Falk och Sue Kilpatrick fram till att förtroende är situationsbundet. De menar även att interaktivitet i samhällen kopplar till sociala, medborgerliga och ekonomiska utfall, och existerar oavsett huruvida tillfällen för detta tillhandahålls genom planering.²⁹

I artikeln Networking: Social Capital and Identities in European Rural Development undersöker författarna samband mellan socialt kapital och landsbygdsutveckling. De skriver om rurala identiteter, och försöker fånga mer svårdefinierbara dimensioner i landsbygdens utveckling, dimensioner som formas genom interaktion.³⁰ Även de är av uppfattningen att förtroende och sociala normer stärker möjligheterna till samarbete och utveckling. De definierar nätverk som sociala relationer vilka artikulerar flöden av information, resurser och identiteter som finns med i produktionen av landsbygdsutveckling. I en svensk studie av Stenbacka och Tillberg visar författarna hur nätverk på landsbygden tillhandahåller tillfällen att socialisera och skapa en identitet för platsen.³¹ Identitetsskapande genom nätverk kan kopplas till Rays kulturekonomi. Arbetet med Leader uppmuntrar denna utveckling, menar författarna till Networking: Social Capital and Identities in European Rural Development. Landsbygdsutveckling handlar för dem till stor del om visibilitet och varumärkesbyggande, och de menar att identitetskonstruktioner är viktiga för landsbygdsutveckling. De visar i artikeln att det är viktigt att se till sociala nätverk och socialt kapital i processer av profilering och marknadsföring. Utveckling, menar de, handlar om en dialektik mellan kontinuitet och förändring, och utveckling kan ses som en process vilken handlar om förhandlingar mellan ett bibehållande av värderade aspekter av samhället och ett möjliggörande av nya angreppssätt på dem.³²

I boken Eldsjälar, nätverk och lokal gemenskap har Eva Bergström, Anna Götlind och Kjell Haraldsson uppmärksammat kopplingar mellan framgångsrikt näringsliv och idrottsrörelser. De diskuterar fenomenet utifrån begrepp som socialt kapital och nätverk. Resonemanget bygger på forskning av Putnam, och författarna menar att vi måste studera hela samhällslivet för att förstå institutioners framgång eftersom det är lika mycket på fritiden som medborgaranda skapas.³³ Idrott och företagande länkas genom sponsring, men också genom att idrotten ger en arena för

27 Putnam, Robert (1993). Making Democracy Work. Princeton: Princeton University Press, s. 167.

28 Putnam, Robert (2000). Bowling Alone. New York: Simon & Schuster Paperbacks, s. 18-19.

29 Falk, Ian. Kilpatrick, Sue (2000). What is Social Capital? A Study of Interaction in a Rural Community. Sociologica Ruralis. Vol 40, No 1, s. 87-108.

30 Lee, Árnason, Nightingale & Shucksmith. (2005), s. 269-283.

33 Bergström, Eva. Götlind, Anna. Haraldsson, Kjell (2003). Eldsjälar, nätverk och lokal gemenskap.

Dalarnas forskningsråd 2003:1, Falun, s. 8-10.

(14)

14

möten. Kopplingar mellan företag och idrott skapar goodwill och kan ge en positiv anda i förtaget. På orter där en tradition av nära kopplingar mellan idrottsföreningar och näringsliv finns går det att se hur stöd till idrotten ses som en investering i bygden. Föreningar fungerar som en nätverksarena för företagen, men också som en kontaktyta för invånarna i bygden, och på så vis vårdas bygdens sociala kapital genom idrotten.³⁴

I kontrast till vad som ovan nämnts är det värt att tillägga att socialt kapital också kan ge negativa effekter genom formandet av starka nätverk. Normer kan ge upphov till social kontroll och exkludering.³⁵ Ett exempel på detta är brukssamhället, med dess hårda sociala kontroll. Hans Westlund menar att huruvida det sociala kapitalet ger positiva eller negativa effekter bestäms av gruppers kopplingar till samhället i övrigt, och att risken att nätverk blir kontraproduktiva endast uppstår om de sluter sig.³⁶

Vi lämnar nu för en stund teori till förmån för empiri och går över till att se på förhållandena i Heby, Katrineholm och Tingsryd, vilket är vad som berörs i nästföljande kapitel.

3. HÄSTSEKTORN I HEBY, KATRINEHOLM OCH TINGSRYD

I Sverige finns idag ungefär 300 000 hästar.³⁷ Som mest har det i Sverige funnits upp emot 705 000 hästar på 1920-talet,³⁸ men allt eftersom hästens betydelse inom skogs- och jordbruk och inom det militära minskade så minskade även antalet hästar kraftigt. Historiskt sätt har hästen haft en mycket stor betydelse som kommunikationsmedel, inom försvaret och i jord- och skogsbruket, men efter militärens avhästning minskade också intresset för att hålla räkning på antalet hästar i landet. Mot slutet av 1900-talet framstod det dock som allt tydligare att antalet hästar i landet inte längre minskade utan faktiskt ökat kraftigt och fortsatte att göra så. Nya verksamhetsinriktningar, så som hästturism, stod på frammarsch.³⁹

Idag är hästsektorn jordbrukets femte största inkomstkälla. Totalisatorspelet inom trav- och galoppsporten omsätter drygt tio miljarder kr per år. Ridsport, trav- och galoppsport samt uppfödning och turistverksamhet med häst omsätter drygt 4,6 miljarder per år. Hästnäringen beräknas generera över 5000 heltidsarbeten inom uppfödning, ridsport, trav- och galoppsport och turism. Till detta kommer naturligtvis även en mängd ideellt arbete. Nationella Stiftelsen för Hästhållningens främjande räknar med att tio hästar genererar en heltidstjänst. Spridningseffekter från

34Bergström. Götlind. Haraldsson (2003), s. 60-61.

35 Putnam (2000), s. 22.

36 Viklund, Henrik (2007). En god social miljö, ett incitament till framgång?Arbetsrapport nr 629.

Uppsala Universitet: Kulturgeografiska institutionen, s. 15-16.

37 www.scb.se, 2007-04-02.

38 Svala, Catharina (2006). Hästen i samhället. SLU Alnarp:Institutionen för jordbrukets biosystem och teknik, s. 10.

39 Bexelius, Elsa (2003). Sverige som hästland. LRF. Stockholm, s. 7-8.

(15)

15

hästnäringens omsättning beräknas till ungefär 26 miljarder kronor och ungefär 18 000 heltidsarbeten.⁴⁰

Ridsporten karaktäriseras av ett stort ideellt engagemang i de drygt 1000 ridklubbar som finns runt om i landet.⁴¹ Hästsporten samlar många ungdomar och skolar i föreningsliv och ledarskap. Ur jämställdhetssynpunkt är hästsektorn också intressant då större delen av de hästintresserade, framför allt på ungdomssidan, är tjejer. Förutom hästens sociala och ekonomiska betydelse så bidrar den också till det öppna landskapet och tar på många håll över som betesdjur när antalet kor i landet minskar. Kort kan man säga att hästen på nytt får en viktig roll i samhället trots att den inte längre används för att klara av vardagen utan idag främst används för sport, rekreation och fritid.⁴²

I arbetet Hästen i samhället uppmärksammar ett antal studenter vid SLU i Alnarp olika aspekter på hästhållning runt om i landet. De konstaterar bland annat att utan hästar i vårt jordbrukslandskap så skulle stora delar av åkermark och betesmark växa igen. De ser de kraftigaste tendenserna till detta i mellan- och skogsbygder, och menar att det är hästintressen som gjort att många gårdar som annars skulle ha lagts ner trots allt finns kvar, speciellt i det tätortsnära landskapet har hästgårdarna gjort att vi inte ser några ödegårdar. De gårdar som är för små för att lönsamt jordbruk ska kunna bedrivas på dem utgör utmärkta hästgårdar.⁴³

3.1 Småföretagare på landsbygden

Företagsamheten inom hästbranschen i de kommuner jag granskat spänner över områdena rekreation, uppfödning och sportverksamhet. Bland verksamheterna finns de flesta discipliner inom hästsporten representerade. Till de vanligaste representerade verksamheterna hör hopp- och dressyrridning samt islandshästridning.

Vissa bedriver turridning, andra ägnar sig åt utbildning av hästar och ryttare och/eller uppfödning i större eller mindre skala.

Genom de intervjuer jag genomfört fick jag uppfattningen att hästintresset inte specifikt utmärker sig som en faktor bakom valet att bosätta sig i någon av de tre hästkommunerna, utan att det avgörande för valet av bostadsort många gånger handlat om var man hittat sin drömgård. Jag har också fått uppfattningen att de flesta av de företagare jag talat med investerat så mycket i sina gårdar att det av den anledningen idag ter sig som en omöjlighet för dem att flytta. De företagare jag haft kontakt med känner inte direkt att de haft någon nytta av den egna kommunens hästsatsningar. I Tingsryd lyftes dock den arena för hästsport som byggts fram som bra för tränings- och tävlingsmöjligheterna. De företagare jag samtalat med kan

40 Nationella Stiftelsen för hästhållningens främjande. Hästen i Sverige. Tillgänglig:

http://hippocampus.slu.se/hasten.pdf, s. 19-20.

41 Tolling, Sven. Ridsportens politiska roll. Tillgänglig:

http://www2.ridsport.se/files/%7BAD3E98C8-2101-46DD-BE2C-A71EF1D285D7%7D.pdf.

42 Emmervall, Madeleine (2000). En svensk hästpolitik. Betänkande från Hästpolitiska utredningen.

SOU 2000:109, s. 24.

43 Svala (2006), s. 24-27.

(16)

16

annars inte se några direkta vinster med kommunernas hästsatsningar och tycker inte att de märker av att de bor i en så kallad hästkommun.

Karin Tillberg Mattsson har genomfört en undersökning av hästägare och hästgårdar i Leksands kommun. Hennes undersökning genomfördes med hjälp av en enkät som sändes ut till samtliga hästägare i Leksand. Tillberg, som huvudsakligen undersökte hästintresset som ett tänkbart flyttmotiv, drar slutsatsen att hästintresset kan ha betydelse som flyttmotiv. Hästintresset visade sig i Tillbergs studie vara ett vanligare flyttmotiv än arbete, men dominerande som flyttmotiv var livskvalitetsrelaterade faktorer i en vidare bemärkelse.⁴⁴ Tillberg drar efter sin undersökning slutsatsen att möjligheterna till hästhållning kan utgöra en attraktionskraft särskilt på kvinnor till att bosätta sig på landsbygden.⁴⁵ I Tillbergs studie äger ungefär 25 % av de svarande sina hästar inom ramarna för ett företag.

Hon finner en skillnad i könsfördelning, där nästan hälften av dem som äger häst inom ramen för ett företag är män tillskillnad från hästar i privat ägo där kvinnor dominerar stort.⁴⁶

Lönsamheten, eller kanske bristen på sådan, hos hästföretag är något som studenterna vid SLU i Alnarp uppmärksammat. De påpekar dock att hästen har ett marknadsvärde utifrån flera perspektiv samt att hästföretagaren har ett viktigt uppdrag i att sätta sig in i bidragssystem och skatteregler, men att de framför allt måste lära sig att ta betalt.⁴⁷ En övervägande andel av de svarande i Tillbergs enkät har angett att lönsamheten i företaget är svag men att det sociala värdet överväger.

Endast enstaka har angivit viss lönsamhet eller god lönsamhet, och Tillberg drar slutsatsen att hästägandet även för företagarna handlar om en livsstil vilken värderas högt snarare än ett värdesättande av ekonomisk lönsamhet. Tillberg reser frågan om man kan tänka sig att det handlar om att man under förevändning av produktion konsumerar en traditionell livsstil. Hon menar att naturen har ett högt egenvärde och att nyttorelaterade aktiviteter kan fungera som en kuliss för att ägna sig åt konsumtion av en naturnära livsstil.⁴⁸

I arbetet Hästen som inkomstkälla undersöker Karin Cederqvist och Per Wijkander genom en enkät till 600 svenska lantbrukare förekomsten av stallplatsuthyrning. De når resultatet att det främst är de två variablerna hästintresse och marknads- och konkurrenssituation som får lantbrukare att satsa på stallplatsuthyrning. Vikten av hästintresset understryks av det faktum att lantbrukarnas uppskattade medelstallhyra ligger långt under den uträknade breakevenstallhyran, vilket torde innebära att boxplatsuthyrning många gånger är direkt olönsam.⁴⁹ De intervjuer jag genomfört pekar också de på ett problem med

47 Svala (2006), s. 25.

49 Cederqvist, Karin. Wijkander, Per (2004). Hästen som inkomstkälla. SLU Uppsala, s. 42.

(17)

17

bristande lönsamhet i hästföretagen. Många driver sina hästföretag som en bisyssla och är beroende av annan inkomst för att få hushållsekonomin att gå runt. De företag jag haft kontakt med är antingen familjeföretag eller familjer där ena parten driver hästverksamheten på hel- eller deltid. Bland flera finns en allt för stor osäkerhet kring hästverksamhetens lönsamhet för att våga säga upp sig från sitt andra arbete för att satsa på hästarna på heltid. Verksamheten kan dock tjäna ett viktigt syfte i att den dels finansierar det egna hästintresset, men också genom att de vinster den ger utgör en viktig del av de pengar som läggs på gårdens underhåll. Den småskaliga hästverksamheten fyller således en viktig funktion i att dels möjliggöra ekonomiskt för människor att hålla hästar och dels för underhållet av ekonomibyggnader.

De företagare som jag samtalat med köper sitt foder lokalt, endast ett fåtal är självförsörjande. Företagens kundunderlag kommer dock oftast utifrån, för att kunna hålla sitt kundunderlag lokalt tycks det krävas mycket stor hästkompetens. De flesta inom såväl avel och sportverksamhet som rekreation uppgav att deras kunder kommer relativt långväga ifrån. I mina intervjuer var det i huvudsak enbart inackorderingsverksamhet och viss utbildningsverksamhet som bedrivs med ett lokalt kundunderlag. Större delen av de tillfrågades kunder kommer från andra områden. I dessa hästtäta kommuner behöver man inte betala för att få rida eller umgås med hästar. Många tillhandahåller boende på gården så kallat ”bed and box”.

Några större verksamheter arbetar för att knyta till sig ett utbud av kompetens till gården. Det finns exempel på gårdar där man samlar veterinär, hovslagare, tränare m.m. under samma tak. I Katrineholm och Heby tycks Stockholm utgöra en viktig del av företagens kundunderlag. En viss turism i liten skala från andra länder förekommer också. I en rapport om hästturism som genomförts på uppdrag av LRF pekar man på den utvecklingspotential som finns i att söka sig ut på en global marknad. För att konkurrera globalt måste man hitta koncept som lyfter fram natur, kultur och historia, och arbeta fram koncept som anknyter till den geografiska platsen.⁵⁰

Undersökningen i arbetet Hästen som inkomstkälla visar på en klyfta mellan hästfolk och lantbrukare, författarna skriver att lantbrukare många gånger har en ganska tveksam syn på hästfolk. De tolkar detta som ett glapp vilket orsakas av de båda gruppernas bristande förståelse för varandras behov. Lantbrukare som traditionellt ägnat sig åt produktion är inte vana vid att arbeta serviceinriktat och hästfolket har liten förståelse för lantbrukarna och visar ibland på svagt hänsynstagande genom överutnyttjande av allemansrätten, menar de.⁵¹

Jag har inte sett den starka klyfta mellan bönder och hästfolk som författarna till Hästen som inkomstkälla redogör för. Även jag kan dock skönja en viss tveksamhet mellan bönder och hästfolk, där olika värderingar och idéer om markanvändning kan finnas hos respektive grupp. Mina intervjuer vittnar dock i de flesta fall om goda

50 LRF. Internationell hästturism. Tillgänglig: www.lrf.se, s 9.

51 Cederquist. Wijkander (2004), s. 43.

(18)

18

kontakter mellan hästföretagare och bönder, vilka ju i många fall är både grannar och foderleverantörer åt hästföretagarna. Organisationen LRF kan utgöra en god plats för möten mellan hästföretagare och bönder. Hästföretagaren har dock kanske starkare kontakter med andra hästägare genom olika lokala föreningar. De flesta jag talat med deltar på något sätt i det lokala föreningslivet.

Min undersökning visar på tillgången till mark som en viktig faktor för möjligheten att bedriva hästnäringsverksamhet. Vikten av goda kontakter och samförstånd om nyttjande av mark grannar emellan är viktigt. I de flesta fall jag stött på i mina intervjuer har inga större problem med detta funnits, men flera av dem jag samtalat med har påpekat vikten av att vara taktisk och fråga först och rida sen. Hos de flesta verkar det dock inte finnas några större problem med att få den tillgång till mark och ridvägar som man önskar. Omgivningen har i de flesta fall inga invändningar mot hästhållningen utan ser hästarna som ett trevligt inslag i landskapet. Även studenterna vars undersökningar ligger till grund för arbetet Hästen i samhället menar att de flesta ser hästar som vackra och som ett välkommet tillskott i landskapet.⁵²

3.2 Kommunala hästprojekt

I arbetet Hästen i samhället framförs en skeptisk inställning till många kommuners hästplanering. Författaren Chatarina Svala menar att hästen många gånger glöms bort i planeringen, men menar också att det känns som att hästfrågorna så sakteliga är på väg in i planeringen dock med stor spridningen mellan olika kommuners kunskap och engagemang.⁵³ Det startas och har de senast sju åren startats flertalet kommunala satsningar på hästnäringen. Hästriket Tingsryd och Häst i Heby torde vara bland de tidigaste projekten. Jag vill nedan visa på hur kommuner kan arbeta med den här typen av frågor samt vilka intentioner som funnits med i arbetet och vilka vinster som nåtts genom ett målmedvetet arbete för att främja hästsektorn.

Under år 2000 startades det första av sex större hästprojekt i Tingsryd. Eva Palmér, ansvarig för hästprojekten i Tingsryd, menar att det alltid funnits ett stort intresse för hästfrågor och en stor hästkompetens i kommunen, och pekar på traditioner och det anrika familjeföretaget Börjes som säljer hästartiklar via postorder. Idag driver kommunen sitt sjätte hästprojekt som spinner vidare på de möjligheter som det första projektet, där en travbana byggdes, har gett upphov till.⁵⁴ I Heby startades det kommunala projektet Häst i Heby under 2001. Det fanns då redan en ideell förening med samma namn som verkade med ambitionen att samordna och överbygga klyftor mellan hästsportens olika discipliner. Idag är det kommunala projektet Häst i Heby avslutat, men föreningen lever vidare och kommunen stödjer fortfarande hästsektorn genom att upplåta en länk på sin hemsida

52 Svala (2006), s. 26.

53 Svala (2006), s. 19.

54 Intervju med Eva Palmér, ansvarig för hästprojekten i Tingsryd, 2007-04-23.

(19)

19

till föreningen Häst i Heby.⁵⁵ I Katrineholm startade arbetet med projektet Tillväxt Häst under 2003. En förfrågan från hästsektorn om kommunen ville hjälpa till att samordna dess aktiviteter innebar upptakten till projektet. Idag har projektet övergått till marknadsföring av Katrineholm Hästkommun och ansvaret för frågor rörande hästsektorn bör enligt Leif Öskog tas över av hästföretagarna.⁵⁶

I Katrineholm har arbetet med projektet Tillväxt Häst vilat på fyra ben. Det främsta och viktigaste av dessa är besöksnäringen, där satsningar på ridled och vandrarhem är viktiga. Närheten till Stockholm och till Skavsta flygplats öppnar enligt Leif Öskog upp möjligheter för besöksnäringen.⁵⁷ Katrineholm marknadsförs bland annat som Stockholm Countryside.⁵⁸ Det andra benet utgörs av satsningar på tävlingsverksamhet, vilken förväntas ge turism och övernattningar på hotell vid större meeting. Satsningar på utbildning utgör det tredje benet och hästinriktning i grund- och gymnasieskola samt equiterapiutbildning finns i Katrineholm. Planer på ridterapi finns också. Fjärde benet i Katrineholms satsningar handlar om att leva och bo i kommunen. Ambitionen ligger här i att underlätta för den som önskar flytta till kommunen med sin verksamhet. Den grundläggande intentionen hos Katrineholms kommun har dock varit att samordna de hästverksamheter som finns i kommunen.⁵⁹

Även i Heby har arbetet med hästfrågor vilat på fyra ben. Den bakomliggande ambitionen med projektet Häst i Heby och i föreningen med samma namn har handlat om att få till stånd ett gränsöverskridande arbete mellan hästsektorns olika discipliner. Ett ben i Hebys satsning handlade om att uppföra en multiverksamhetsanläggning för hästsport, men kapital till detta saknades. Ett andra ben innebar satsningar på hästnära boende, dels på avstyckade gårdar men också nyproduktion. Idag byggs, dock i privat regi, hästnära boende på Julmyra gård. En tredje del av Hebys satsning ligger i företagsutveckling, och besöksnäringen utgör ett fjärde ben. Arbete med utveckling av nätverk för företagare samt uppförande av ridleder har bedrivits. Under 2004 övergick projektet till att vara en del av det bredare projektet MAN (Marknadsföring, Affärsutveckling, Nätverk), som rör hela det lokala näringslivet. Idag drivs hästsektorns utvecklingsfrågor av föreningen Häst i Heby.⁶⁰

I Tingsryd startade hästprojekten som ett svar på bygdens negativa befolkningsutveckling, speciellt minskningen av antalet kvinnor uppmärksammades.

I Tingsryds kommuns näringslivsprogram står att läsa att satsningen Hästriket och

55 Intervju med Bosse Glaas, tidigare kommunchef i Heby, Mauritz Lewenhaupt,

näringslivssekreterare, Helen Wolgers, landsbygdsutvecklare och ansvarig för hästprojektet i Heby, 2007-05-09.

56 Intervju med Leif Öskog, ansvarig för hästprojekten i Katrineholm, 2007-04-24.

58 Björk, Cecilia (2005). Program för landsbygdens utveckling i Katrineholm. Tillgänglig:

www.katrineholm.se.

(20)

20

travbanan kan utgöra ett komplement inom jordbruksnäringen för ökade inkomster.

Samtidigt bidrar satsningen till upplevelsenäringen samt fritid och rekreation.⁶¹ Att få till stånd en ökad inflyttning är ett viktigt mål för Tingsryds kommun. Ambitionerna med de projekt som drivits låg till en början i att öka attraktionskraften genom en travbana, och att bryta den negativa utvecklingen genom att samla kommunen kring ett gemensamt identitetsskapande projekt. Detta ska även ge fördelar för tjänstesektor, jordbruk och besöksnäring, samt utgöra en satsning på ungdomar där möjligheten att kunna utöva sitt intresse ska få dem att stanna kvar i kommunen.⁶²

Byggandet av Tingsryds travbana, och utvecklingen av denna till en multidiciplinär anläggning, är kanske det mest påtagliga exemplet på vad som genomförts inom ramarna för hästprojekten i Tingsryd. Kopplat till travbanan har dock fler projekt med hästen i centrum drivits.⁶³ I Heby har projektets skapande av ett nätverk bland kommunens hästföretagare varit en viktig vinst.⁶⁴ Även i Katrineholm ligger kommunens största insatser på området samordning.⁶⁵ I Tingsryd har de sex projekten sammanlagt kostat ungefär 55 miljoner, varav kommunen gått in med 18,7 miljoner. Resterande del har i huvudsak finansierats av EU Mål 2, Länsstyrelsen och Tingvalla Travsällskap.⁶⁶ I Heby har man satsat ungefär en halv miljon per projektår från kommunens sida och en lika stor del har finansierats genom EU Mål 2.⁶⁷ I Katrineholm har kommunen satsat ungefär 250 000 kr plus en 25 procentig tjänst för arbetet med hästsektorns utveckling.⁶⁸

I Tingsryd planerar man fortsatta satsningar i form av etablerandet av en ATG- klinik samt vidare satsningar på utbildning och samordning. Kommunen räknar med att travet år 2011 bör vara etablerat så att det kan bära sina egna kostnader.⁶⁹ I Heby driver den ideella föreningen Häst i Heby vidare utvecklingsfrågorna. En av de viktigaste frågorna just nu är tillgången till foder och marknadsföring av hebyhavre.

Arbete med lokala utvecklingsgrupper bedrivs också, där en del av EU-stödet kommer hästsektorn till gagn. Det viktigaste i framtiden är dock att medvetenheten om hästfrågornas betydelse finns med i kommunens arbete, menar Helen Wolgers.⁷⁰ I

61 Rosén, Christer G. (2006) Näringslivsprogram för Tingsryds kommun. Tillgänglig:

www.tingsryd.se.

62 Tingsryd kommun (2000). Tingvalla Travbana. Projektbeskrivning.

64Intervju med Bosse Glaas, tidigare kommunchef i Heby, Mauritz Lewenhaupt,

66 http://www.sr.se/cgi-bin/kronoberg/nyheter/amnessida.asp?programID=106&Nyheter=1&grupp=

3454&artikel=936332, 2007-05-29.

69 Tingsryd kommun (2007) Hästriket –utveckling och framtid. Projektbeskrivning.

(21)

21

Katrineholm ser Leif Öskog hur hästsektorns utvecklingsfrågor skulle kunna drivas i bolagsform. Han menar att näringen själv måste ta över ansvaret för utvecklingsfrågorna.⁷¹

Inget av projekten har arbetat med uppföljning för att mäta effekter av satsningarna. Samtliga tre kommuner har dock upplevt en ökad efterfrågan och en kraftig prishöjning på hästgårdar. I Heby framhåller man uppkomsten av bättre nätverk och kontakter inom hästbranschen. Helen Wolgers tror dock att satsningens viktigaste bidrag handlar om att en medvetenhet om dessa frågor väckts.⁷² Hästsatsningarna har gett kommunerna god marknadsföring och satt dem på kartan.

Varumärkena Hästriket, Häst i Heby samt Hästkommunen Katrineholm har på några år etablerats. En hjälp i att sätta Heby på kartan har enligt Helen Wolgers varit ridklubbens framgångar på tävlingsbanor runt om i landet.⁷³

Vinster i intäkter och sysselsättning är beroende av hur företagandet utvecklas utifrån de satsningar som genomförts menar Eva Palmér. I Tingsryd var ett viktigt syfte med projekten att vända den negativa befolkningsutvecklingen. Flyttnettot för kommunen ligger idag runt noll, men inflyttning direkt relaterad till hästintresse är svår att mäta och det är svårt att säga hur siffrorna skulle ha sett ut om satsningarna inte genomförts, menar Eva Palmér.⁷⁴ I Katrineholm ser kommunen främst att vinster kan genereras genom en stärkt besöksnäring och en stärkt hästnäring där fler förhoppningsvis kan gå från att ha sina verksamheter som bisyssla till att bedriva dem på heltid, men effekter på såväl sysselsättning som besöksnäring och inflyttning tror Leif Öskog inte kommer att synas förrän på längre sikt.⁷⁵

Samtliga projekt kännetecknas av samarbeten mellan ideella föreningar, privat näringsliv och kommunen. Ett stort intresse och uppslutning tycks finnas bakom dessa frågor. I Heby menar man att det är viktigt att förstå att det inte finns någon uppdelning mellan hästföretag och övriga näringslivet. Det finns många yrkesmän och bra affärsidéer i hästbranschen, och en insikt om att det inte bara handlar om hobby måste till, menar Helen Wolgers.⁷⁶