ReumaBulletinen tidskrift för svensk reumatologisk förening • nummer 96 • 2/2014

(1)

ReumaBulletinen tidskrift för svensk reumatologisk förening • nummer 96 • 2/2014

REUMADAGARNA 2014

Program Abstracts

(2)

ReumaBulletinen

Ansvarig utgivare Ralph Nisell

Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjh 171 76 Stockholm Tel 08-517 760 93 ralph.nisell@karolinska.se Redaktör Tomas Bremell Reumatologi

Sahlgrenska Universitetssjh Gröna Stråket 12 413 45 Göteborg Tel 031-342 33 78 tomas.bremell@vgregion.se Red.medlemmar Ido Leden

ido.leden@telia.com Bengt Lindell bengt@lindell.cc

Milad Rizk milad.rizk@ltv.se

Ioannis Parodis

ioannis.parodis@karolinska.se Produktion Mediahuset i Göteborg AB

Marieholmsgatan 10C 415 02 Göteborg www.mediahuset.se

Tel 031-7071930 Annonser Dan Johansson dan@mediahuset.se

Olle Lundblad olle@mediahuset.se Layout Eva-Lotta Emilsdotter lotta@mediahuset.se Tryck Åkessons Tryckeri AB

Box 148 361 22 Emmaboda www.akessonstryck.se Distribution Distribueras som posttidning

ISSN 2000-2246 (Print) ISSN 2001-8061 (Online) Utgivningsplan 2014

Nummer Manusstopp Utgivning

Nr 1 RB 24 januari 28 februari Nr 2 RB 7 februari 19 mars Nr 3 RB Vetenskap 7 mars 16 april

Nr 4 RB 22 april 28 maj

Nr 5 RB 1 september 8 oktober Nr 6 RB Vetenskap 30 september 5 november Nr 7 RB 10 november 18 december

www.svenskreumatologi.se

ReumaBulletinen är Svensk Reumatologisk Förenings tidskrift och utkommer med sju nummer per år

Innehåll · 2/2014

3 Välkommen till Reumadagarna i Örebro 4 Reumatologkliniken vid Örebro

universitetssjukhus 10 Mötesprogram

14 Reumadagarna 2014 - Abstracts 48 Reumakalender

Omslagsbild:

Tidig bokskog Skäralid, Skåne Foto: Sven-Olov Ohlsson, Kristianstad

(3)

Nationella ST-läkardagarna 2014

Tema Infektioner – som orsak eller verkan

Det blir intressanta föreläsningar av infektionsläkare, lungläkare, neurolog och reumatologer. Vi kommer också att diskutera patientfall och deltagare som så önskar är välkomna att anmäla fall för diskussion. Vi får också aktuell information av Svensk Reumatologisk Förenings (SRF:s) nya Yngreläkarrepresentant Yulia Stennikova.

Kostnad: Hemmakliniken står för resekostnaden och anmälningsavgift. 500 SEK för medlem i SRF, 2000 SEK för icke- SRF-medlem. Anmälningsavgiften återbetalas ej vid sen avanmälan.

Mer detaljerat schema och anmälningsblankett kommer som länk på SRF:s hemsida under februari månad.

Ewa Berglin Lotta Ljung

ST-studierektor Överläkare Reumatologiska kliniken

Norrlands Universitetssjukhus ewa.berglin@vll.se

070-286 45 49

ST-läkardagarna kommer att äga rum måndag 19 maj från kl. 12.00 till tisdag 20 maj kl. 14.30 i Hotell Gamla Fängelset, Storgatan 62, Umeå

Välkomna till två givande dagar i Europas kulturhuvudstad 2014!

(4)

Ska vi kalla vårt årliga reumatologiska möte som vi tidigare har benämnt ”Vår- mötet” för ”Reumatologi-dagarna” eller något enklare för ”Reumadagarna”? El- ler ska det rent av vara ”veckan” istället för ”dagarna”?

D

essa frågor ställde sig Svensk Reu- matologisk Förenings (SRFs) styrelse för ett år sedan.

Orsaken till namnbytet var två, dels ville vi markera att något nytt har hänt, dels infal- ler det framöver återkommande reumatologiska mötet i månadsskiftet augusti/september med start 2015.

Specialnummer

Detta nummer av Reumabulletinen, nr 2, är ett specialnummer och har helt fokus på Reumadagarna, som i år således hålls i Örebro den 1-4 april. Det är första gången vårt svenska reumatologi-möte pågår under fyra dagar.

Att mötet nu har förlängts beror på att det vetenskapliga programmet har flyttats från Riksstämman till dessa Reumadagar. Detta innebär att reumatologiska abstracts och posters vilka tidigare år har presenterats i månadsskiftet november/december (Riks- stämman) nu istället kommer med på detta möte. Notera dessutom att föreläsningar,

prisutdelningar, mm också har flyttats till Reumadagarna.

Spännande agenda

”Reumadagarna 2014” arrangeras i samarbete med SRF och den Reumatologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro

(USÖ). Även SveReFo, FRS (reuma-sjukskö- terskorna) och Reumatikerförbundet har parallella program under onsdagen och tors- dagen. Vi tycker att agendan ser mycket spännande ut och vi hoppas på bra och givande Reumadagar 2014. Du är mycket väl- kommen, och hoppas vi ses i Örebro!

För mer information var god se:

www.reumadagarna2014.se

Vår-reuma-hälsningar!

Ralph Nisell Ordf SRF Boel Mörck Vice ordf SRF Christopher Sjöwall Vetensk sekr SRF Marie Vallgårda Lokalt ansvarig Reumadagarna Sara Bucher Vchef Reumatologiska kliniken USÖ ORDFÖRANDE · Ralph Nisell

”Reumadagarna hålls i Örebro den 1-4 april”

Välkommen till

Reumadagarna i Örebro

(5)

Reumatologkliniken vid Örebro universitetssjukhus

Vissa kallade henne modig, andra ifrå- gasatte hennes omdöme då hon som nybliven specialist tackade ja till att bli verksamhetschef för reumatologkli- niken vid Örebro universitetssjukhus.

Själv är Sara Bucher entusiastisk och väl medveten om de utmaningar hon står inför. Den 1-4 april är kliniken värd för Reumadagarna i Örebro.

F

rån tågstationen är det en rak prome- nadväg på ungefär en kvart till sjuk- husets huvudentré.

Det har gått cirka 14 år sedan det fick status som universitetssjukhus, och sedan våren 2011 bedrivs här utbildning av läkare i nära samarbete med Örebro universitet.

För att möta de nya kraven på forskning och utbildning satsar Örebro läns landsting för fullt på nya byggnationer; ett nytt Cam- pus håller att byggas, men det är bara en del i en större byggnadsförnyelse som syftar till att utveckla universitetssjukhuset.

En arkitekttävling har också genomförts och flera förslag har tävlat om uppdraget att utforma ett nytt högspecialitetshus som ska rymma såväl öppen som slutenvård inom områden som ögon, öron-näsa-hals, käkki- rurgi, plastikkirurgi, hud, handkirurgi och anestesi.

– Det finns stora ambitioner från både sjukhusledningen och landstinget. Samti- digt inser jag också att det finns flera stora utmaningar för att klara de uppdrag som ryms inom ett universitetssjukhus, säger Sara Bucher.

Uppförsbackarna är många. I slutet av januari publicerade Dagens Medicin en rankinglista över Sveriges bästa universitetssjukhus. Örebro hamnade på näst sista plats. I genomgången hade man tittat på parametrar som medicinsk kvalitet, vård- garanti, patientenkäter, ekonomi, hygien, läget på akuten, vårdplatsläge. Man hade också utgått från registerdata från Öppna jämförelser, patientenkäter och mätningar av olika slag.

– Vi behöver arbeta intensivt och målmed- vetet de närmaste åren för att utvecklas till ett fullfjädrat universitetssjukhus. Om jag går till min egen verksamhet har Reuma- tologkliniken i Örebro varit en av Sveriges största kliniker, i dag är det en av landets minsta. Vi befinner oss också i en omfattande omorganisation, tre sjukhus ska slås ihop i en och samma förvaltning och myck-

et är ännu oklart kring hur den nya organi- sationen skall se ut. Det skapar osäkra för- utsättningar för verksamheterna i det korta perspektivet. Helt klart är att vi inte kommer slås samman med andra specialiteter till en storklinik, säger Sara Bucher.

Från specialist till verksamhetschef Det är måndag förmiddag på Reumatolog- kliniken. Sara har just kommit tillbaka efter en sportlovsvecka tillsammans med sin familj och har just den här dagen bakjour.

Det dröjer inte länge förrän telefonen ring- er och kollegor knackar på dörren för kon- sultation.

På skrivbordet ligger boken ”Den kommu- nikativa chefen- en handbok om kommuni- kation för chefer i Örebro läns landsting”.

På en stol vid fönstret vilar en oljemålning som föreställer ett nyfött barn framför ett sjukhus. Den är målad av Saras syster som är konstvetare och arbetar med konst- utsmyckningar inom vården.

– Jag är uppvuxen i en akademisk familj med stort kulturintresse. Det har präglat mig. Kulturen är en viktig del i den med- mänskliga kommunikationen, och det finns mycket forskning som visar den betydelse- fulla roll och den läkande kraft som konsten, musiken och litteraturen har.

Det har bara gått cirka sju veckor sedan Sara Bucher tillträdde som verksamhetschef. Hon är 38 år och blev klar specialist i reumatologi i december förra året.

Hon gjorde sin AT i Karlskrona och sökte sig till Örebro 2006 för att göra sin specia- listtjänstgöring. Sara Bucher är född i Öre- bro och ville gärna arbeta på ett universitetssjukhus, men också komma tillbaka till hemstaden. Även Saras man gillar staden, han är utbildad planarkitekt och arbetar i Örebro kommun. Tillsammans har de två barn och gillar de fördelar som finns med att bo i en mindre stad än Stockholm. Var- dagslivet är lite enklare; närheten till skola och arbete väger tungt. Varje morgon pro- menerar Sara till arbetet och får då en stund för sig själv.

– Jag brukar stänga av mobilen och försöka vara närvarande i det som är, en slags mind- fulnessövning innan arbetsdagen startar.

Långsiktigt perspektiv

Kliniken har sökt ny verksamhet under ett par års tid och i juni 2013 övergavs kravet på att sökande skulle vara specialist i Reu-

matologi. I november stod det klart att Sara Bucher skulle ta över chefskapet. Men det var det inte en självklarhet att hon skulle söka tjänsten. Hennes ursprungliga plan var att arbeta som reumatolog några år för att bli en duktig kliniker, gärna med en möj- lighet att också forska.

– Jag satt med i klinikledningen när vi le- tade efter en ny verksamhetschef, men det växte inte kandidater på träd. När kravet på att vara specialist släpptes såg jag chansen och möjligheterna att arbeta med målet och visionen att utveckla Reumatologklini- ken till en välfungerande universitetsklinik med akademisk höjd och med en god ar- betsmiljö.

Sara Bucher går mot strömmen. Ledar- skapet i hälso- och sjukvården har länge betraktats som en ödesfråga. Undersök- ningar visar att det är svårt att hitta ledare i läkarkåren. Många läkare har valt läkaryr- ket för att de vill arbeta med patienter och/

eller forska, och prioriterar inte att axla ett REUMATOLOGKLINIKEN I ÖREBRO · Eva Nordin

Sara Bucher

(6)

chefskap. På läkarutbildningen finns heller inte mycket om ledarskap som förbereder läkare för chefsrollen.

– Jag är genuint intresserad av ledarskaps- frågor, hur man får människor att blomma och bli motiverade att prestera. På läkarut- bildningen ansvarade jag för utbildnings- frågor, jag har också arbetat fackligt.

– Mitt förordnande är på fyra år, men jag vill gärna stanna åtta år. Det är ett bra tids- perspektiv och det ger också en stabilitet och tydlighet, vilket är viktigt i den situa- tion vi befinner oss i.

Resan mot en universitetsklinik

Reumatologiska kliniken i Örebro bildades 1966. Upptagningsområdet omfattar cirka 280 000 invånare. Kliniken som ansvarar för cirka 3 500 patienter (enstaka regionpatienter kommer från Värmland) har cirka 600 nybesök samt 2 800 återbesök per år.

Kliniken uppfyller till stor del vårdgarantin för nybesök inom 60 dagar, men en otill- fredsställande andel av återbesöken sker inom avtalad tid.

Kliniken är i dag underdimensionerad. Lä- kargruppen består av sju specialister, varav en är disputerad och en är dubbelspecialist i företagshälsovård, samt två ST-läkare.

Enligt Svensk Reumatologisk Förenings beräkningar skulle kliniken behöva 14 specialister för att klara sitt uppdrag. Kliniken

ställs dessutom inför ytterligare en utmaning då fyra av de sju specialisterna är över 60 år och flera står inför pension.

– En stor utmaning är att kunna säkra ut- bildningskvaliteten och behålla den kliniska kompetensen då flera av våra seniora och erfarna läkare inom en snar period kommer att sluta. Vi kommer att behöva rekrytera nio specialister. Jag har redan nu fått löfte om att nyanställa tre ST-läkare samt en specialist, och det är en bra början, säger Sara Bucher.

En annan stor utmaning är att utveckla kliniken till en välfungerande universitetsklinik. Det saknas i dag forskning vid kliniken; den höga produktionen i kombination med underbemanning har gjort det svårt att frigöra tid och resurser för forskning. I dag når kliniken inte upp till kraven på en universitetsklinik när det gäller kvalitets- arbete och medicinsk vetenskap. Frågan är högt prioriterad, menar Sara Bucher.

– En förutsättning för att lyckas med må- let är att vi kan rekrytera flera läkare. Mina specialistläkare ansvarar för cirka 550 patienter, många fler än riksgenomsnittet.

– Vi har just påbörjat resan mot att bli en riktig universitetsklinik med en kreativ forskningsmiljö och en vetenskaplig produktion. På sikt ser jag det som naturligt att klinik och forskning går hand i hand. Vi för- söker nu identifiera viktiga forskningsom- råden och söker samarbeten med Örebro universitet för att skapa broar mellan klinik och akademi.

Klinisk inflammationsforskning är ett pri- oriterat område för sjukhuset och finns i dag vid ett flertal kliniker inom exempel- vis medicin, infektion, kardiologi, hud och urologi. På universitetssidan finns etable- rad immunologisk forskning med fokus på inflammationsforskning. Sara Bucher vill gärna skapa ett brett forskningsnätverk av kliniker och institutioner där reumatologi är en viktig del av det framtida forsknings- samarbetet.

Sara Bucher inser att det kommer att krävas en stor målmedvetenhet, men också pre- stigelöshet. Det är många frågor och områ- den hon måste erövra, såväl inom sin egen organisation som inom landstinget.

– Jag är relativt ung, nyfiken och analytiskt lagd. Men jag har ingen lång erfarenhet av varken klinisk reumatologi eller forskning. För mig handlar det om att vara nyfiken, men också om att våga be om hjälp.

Jag har tillgång till en fantastisk mentor i min egen organisation, jag har också stöd i Svensk Reumatologisk Förening, som jag är en del av. Sedan finns det en starkt uttalad ambition i landstinget att man ska satsa på forskning.

En tredje utmaning är att leverera bra be- slutsunderlag till politiker och tjänstemän så att vården kan utvecklas på ett kvalitets-

säkert sätt utifrån patienters behov.

Landstinget i Örebro har tydligt markerat att de vill ta avstånd från New Public Ma- nagement och i mycket större utsträckning satsa på kvalitetsindikatorer och värdeba- serade ersättningar, menar Sara Bucher.

– Det finns en bra viljeinriktning. Vi ligger bra till i Öppna jämförelser, men när det gäller nationella riktlinjer för rörelse- organens sjukdomar så återstår en hel del att göra vad gäller implementering. Jag ser riktlinjerna som ett bra verktyg och en möj- lighet att uppnå de mål som tydligt finns uttryckta i riktlinjerna.

Vill vara ett föredöme för yngre Trots ett tungt ansvar som verksamhetschef, har Sara Bucher varit mån om att få fortsätta arbeta kliniskt. Hon ansvarar för cirka 250 patienter och har mottagning un- gefär en vecka i månaden. Var sjätte vecka är hon bakjour.

Det är fantastiskt, menar hon, att arbeta inom en specialitet där landvinningarna inom forskning och behandling närmast kan betraktas som revolutionerande. Sara beskriver reumatologi som en intellektuell specialitet med stor humanism. Hon hoppas att hon som verksamhetschef ska kunna vara ett föredöme för yngre läkarstuderan- de och även inspirera fler att välja specia- liteten.

– Det finns fortfarande gamla föreställ- ningar om att man som reumatolog jobbar med äldre och besvärliga människor som har ont.

Men jag brukar säga att man får möjlig- heten att arbeta som Dr House. Man ställs ofta inför kliniskt knepiga frågeställningar som kräver breda och omfattande kunska- per, men också kreativitet och analytisk förmåga.

Om några veckor står Reumatologiska kliniken som värd för Reumadagarna i Örebro.

Även i år kommer Svenskt Reumaforum, För- eningen Reumasjuksköterskor samt Reu- matikerförbundet att vara medarrangörer och hålla i ett eget program med fokus på patient, omvårdnad och rehabilitering.

Vid sidan av det vetenskapliga programmet, kommer även ett symposium om pedagogik att hållas: ”Dagens pedagogiska utmaning: Allt ljus på den informerade patienten och den självständiga studenten?”.

– Örebro universitet har en mycket dyna- misk och modern syn på pedagogik. Vi är mycket aktiva att bygga och utveckla den verksamhetsförlagda delen av läkarutbild- ningen, och är av åsikten att det behövs mer fokus på pedagogik under läkarutbildning- en. Till exempel är utbildning inom teamet, inklusive patienten, särskilt viktigt inom reumatologin.

Därför arrangerar vi ett symposium med pedagogik, säger Sara Bucher.

REUMATOLOGKLINIKEN I ÖREBRO · Eva Nordin

Sara Bucher

(7)

Koordinator sökes

till Svensk Reumatologisk Förenings kansli

Svensk Reumatologisk Förening (SRF) söker en koordinator på heltidstjänst till vårt kansli med arbetsplatser både vid Reumatologkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna och QRC (Kvalitetsregistercentrum) Solna. Din funktion blir att vara en kombination av kanslichef, administratör, projektle- dare och verksamhetsutvecklare.

Du bör vara utåtriktad, service-minded, initiativrik, ha administrativ kompetens och vana av självständigt arbete. Mycket god samarbetsförmåga är ett krav. Forsk- ningskompetens liksom tidigare erfarenhet av registerarbete är meriterande.

Huvudsakliga arbetsuppgifter:

• Vara kontaktperson för medlemmar, SRQ

(Svensk Reumatologis Kvalitetsregister), företag och vid uppdragsforskning

• Ansvara för utveckling och förbättring av hemsida och andra kontaktytor

• Organisera och administrera SRFs nationella möten 1-2 gånger per år

• Ge administrativt stöd till/föra protokoll för SRF styrelse, dess Registerråd samt arbetsgruppen ARTIS (Anti-Reumatisk Terapi I Sverige)

• Sprida och popularisera resultat från forsknings- och utvecklingsarbete

• Ansvara för dokumenthanteringssystem

Din ansökan skickas till SRF-ordförande Ralph Nisell (ralph.nisell@karolinska.se), senast den 27 mars.

Din arbetsgivare blir ”SRF Service AB”.

Förutom CV skriv även ett kort personligt brev där det framkommer varför just du söker denna tjänst. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet.

Tillträde enligt överenskommelse.

I Örebro bygger man för fullt. Ett nytt högspecialitetshus ska byggas och en arkitekttävling har utlysts. Här är en del av ett av förslagen från Centrum för vårdens arkitektur på Chalmers.

Fakta

Reumatologkliniken vid Örebro universitetssjukhus Anställda

Kliniken har 27 anställda varav 7 specialistläkare, samt 2 ST- läkare.

Upptagningsområde

Cirka 280 000 invånare. Enstaka regionpatienter kommer från Värmland (myosit och systemisk skleros samt enstaka second opinion).

Slutenvård

Bedrivs med fem platser för medicinsk utredning (varav två är sju-dygnsvård) samt tre för slutenvårdsrehabilitering och två som behandlingsplatser.

Vid kliniken finns även dagvårdsrehabilitering. Varje vecka ges cirka drygt 40 infusionsbehandlingar.

Poliklinisk verksamhet

Vid mottagningen görs varje år cirka 3 500 läkarbesök, 800 sjuksköterskebesök samt 1300 besök till arbetsterapeuter och kuratorer. Här finns flera specialmottagningar och tidig artrit-mottagning. Det saknas i dagsläget en självständig sjuksköterskemottagning.

Beredskap

Verksamheten innehåller reumatologjour och beredskap dag- och kvällstid för specialister. Här finns även konsultverksamhet och telefonrådgivning. Mot slutet av specialist- tjänstgöringen deltar de även i konsultverksamhet. Klinikens läkare deltar i medicinklinikens jourverksamhet med ett dag/kvällspass var tredje vecka.

Kvalitetsgranskade

Kliniken har genomgått flera SPUR-inspektioner, 1998 och 2007. I februari 2014 genomfördes den senaste inspektionen, rapporten är i skrivande stund inte publicerad.

(8)

Maria Berglund är ST-läkare i reumato- logi och har haft en tjänst på kliniken i ett år. Hon tog sin läkarexamen i Dan- mark och gjorde sin AT i Örebro. Under den valfria klinikplaceringen valde hon Reumatologkliniken. Och där han hon stannat.

S

pecialiteten är spännande på många sätt tycker hon.

– Jag gillar den delen som handlar om att utforska och vara nyfiken, det krävs en slags Sherlock Holmes förmåga för att bli en duktig kliniker, och det gillar jag. Det är också en specialitet där samspelet mellan läkare och patient är väldigt viktigt. Det finns i dag omfattande behandlingar, samti-

digt är flera av dem förknippade med svåra biverkningar. Det gäller att vara lyhörd för patientens behov och sätta sig in i patientens perspektiv och de förväntningar som finns på behandlingsresultat.

Hur ser du på kliniken idag och de möj- ligheter som finns för framtiden?

– Jag kom till kliniken i ett läge då flera av de seniora specialisterna var på väg mot pensionsålder. Nu finns det än så länge resurser för att klara utbildningsbehovet, men fler läkare måste rekryteras och det är så klart ett orosmoment.

Vilka styrkor ser du hos Sara Bucher?

– Hon är driven och entusiastisk och har

ett stort stöd hos vårdpersonalen. Jag upp- lever Sara som ambitiös, engagerad och ly- hörd. Hon drivs av en stark vilja att skapa förändring och vidta förbättringsåtgärder.

Det känns tryggt. Jag tror att hon kan åstad- komma något väldigt bra.

I dag bedrivs ingen forskning vid klini- ken, skulle du själv vilja forska om möj- ligheten fanns?

– Sara försöker driva kliniken mot forskning och utveckling och det är väldigt bra.

I dag är jag inte i så mycket kontakt med forskning, men det finns en önskan hos mig att det på sikt ska kunna ingå i min tjänst.

Förutsättningen är dock att vi blir fler, i dag har vi en alltför hög arbetsbelastning för att också kunna klara av forskning.

Hur vill du beskriva stämningen på kli- niken?

– Den är väldigt familjär. Det finns en stark positiv känsla på kliniken. Det är korta beslutsvägar och det finns en anda av att ”ingenting är omöjligt”. Vi arbetar nära varandra, på både mottagningen och vård- avdelningen. Det är högt i tak att pröva olika saker, diskutera och omvärdera och det värdesätter jag mycket.

Maria Berglund

Intervju med Maria Berglund

(9)

Ralph Nisell Ordförande

Reumatologiska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 171 76 Stockholm

Tel 08-517 760 93 ralph.nisell@karolinska.se

Boel Mörck Vice ordförande Reumatologiska kliniken SU/Sahlgrenska 413 45 Göteborg Tel 031-342 10 00 boel.morck@vgregion.se

Gerd-Marie Alenius Facklig sekreterare

Reumatologiska Kliniken Väster- botten

Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå

Tel: 090-785 16 76 gerdmarie.alenius@vll.se

Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Kassör

Kliniken för reumatologi Falu lasarett

791 82 Falun Tel 023-49 27 22

britt-marie.nyhall-wahlin@ltdalarna.se

Christopher Sjöwall Vetenskaplig sekreterare Universitetsöverläkare IKE, avd f Reumatologi, Hälsouniversitetet 581 85 Linköping Tel: 010-1032416 christopher.sjowall@liu.se

Ann Knight Utbildningsansvarig

Verksamhetsområde Reumatologi Verksamhetsområde Hud- och Könssjukdomar Akademiska Sjukhuset 751 85 Uppsala Tel 018-611 92 29

ann.kataja.knight@akademiska.se

Yulia Stennikova Ledamot, representant för läkare under utbildning Östersunds sjukhus Östersunds rehabcentrum Remonthagen

Reumatologmottagningen 831 83 Östersund Tel: 063-153000 yulia.stennikova@jll.se

SRF´s STYRELSE 2014

Utrota

barncancer.

Din gåva gör skillnad.

(10)

Awat Jalal tog sin läkarexamen i Irak.

Han gjorde sin AT och ST i Norrköping och har en dubbelspecialistexamen i in- ternmedicin och reumatologi.

H

an är överläkare och har arbetat på Reumatologiska kliniken i över 20 år. Då han började var kliniken välfungerande med god klinisk verksamhet och hade en god bemanning med erkänt duktiga kliniker.

Hur ser du på kliniken idag och de möj- ligheter som finns för framtiden?

– Vi har en självständig klinik med duktig och trevlig personal. Jag trivs bra på kliniken. Det är olyckligt att antalet läkare mins- kat under många år. Samtidigt växer vårt uppdrag, då har det tillkommit potenta an- tireumatiska mediciner som kräver läkar- insatser. Jag skulle nog säga att vi inte hun- nit tillräckligt långt med vårt uppdrag. I dag klarar vi till exempel inte av att erbjuda våra patienter rimliga återbesökstider. Som läkare kan jag ofta känna mig otillräcklig och detta har konsekvenser för patienterna.

Vi har fått en ny verksamhetschef och jag tror att det finns goda förutsättningar att vi ska kunna bli fler specialister, och då får vi också större möjligheter och mer tid att satsa på forskning och utveckling.

Vilka styrkor ser du hos Sara Bucher?

– Hon tillsattes på ett demokratiskt sätt.

Samtliga fackföreningar har varit med i chefsrekryteringsprocessen och vi föreslog henne till sjukhusledningen. Sara Bucher har klara ledarförmågor, hon är tydlig och ärlig som person. Den mest akuta åtgärden är att rekrytera fler läkare. I dag har vi två läkare som redan har fyllt 65 år, och två seniora läkare som inom kort ska gå i pension.

De ska ensam klara ett stort utbildningsbe- hov. Jag har stort förtroende för henne och att hon tillsammans med klinikens anställ- da ska klara de problem och utmaningar som vi brottas med.

EVA NORDIN

Awat Jalal

Intervju med Awat Jalal

Vi är en ideell förening utan bidrag från staten. Ditt stöd behövs för att vi ska kunna rädda liv till sjöss.

Ge ett bidrag eller bli medlem på sjoraddning.se. Du kan också ringa 077-579 00 90.

Dina pengar kommer fram! Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

Hjälp oss att rädda dig.

(11)

Mötesprogram

Time Tisdag 1 april 10:00-12:00 Tid för Grupper 12:00-13:00 Registrering/Lunch 13:00-13:10 Introduktion 13:10-14:10 Introföreläsning

Konsten att njuta av kemi Lokal: Hjalmar Bergman Ulf Ellervik

14:10-14:30 Kaffe/Te

14:30-16:00 Värdarrangörssymposium Dagens pedagogiska utma-

ning: Allt ljus på den informerade patienten och den självständiga studenten?

Lokal: Hjalmar Bergman Moderator: Marie Vallgårda Marie Lidskog, Helen Setterud Elisabet Welin Henriksson Ulrika Bergsten

16:00-17:00 Nanna Svartz-föreläsning 2013 Lokal: Hjalmar Bergman Carol Langford, Cleveland Clinic, OH,

Moderator: Anna Rudin 17:00-18:00 Nanna Svartz-föreläsning 2014

Lokal: Hjalmar Bergman teatern. Betty Diamond,

Manhasset, NY

Moderator: Christopher Sjöwall 18:00 Mingelkväll, konferenscentrum Time Onsdag 2 april

08:30- Utvalda abstract inom reumatologisk forskning Moderator: Agneta Zickert, Björn Löfström

10:00 Pauline Raaschou: TNF in- hibitor therapy and risk of breast cancer recurrence in patients with rheumatoid arthritis – a nationwide cohort study.

Lotta Ljung: Good response on tumour necrosis factor inhibitors are associated with a decreased risk of acute coronary syndromes in patients with rheumatoid arthritis.

Bengt Wahlin: Prediction of coronary artery calcification and relation to inflammation in rheumatoid arthritis: A follow-up study.

Mitra Nadali: Transcriptional activity of adipose tissue may be an early marker of cardio- vascular risk in rheumatoid arthritis.

Anders Bengtsson: Type I in- terferon-mediated decrease of serotonin synthesis in systemic lupus erythematosus – a possible relation to cardio- vascular disease?

Anna Ighe: Application of the 2012 Systemic Lupus Interna- national Collaborating Clinics Classification criteria on a re- gional Swedish systemic lupus erythematosus register.

Anna Tjärnlund: Progress re- port on the development of new classification criteria for adult and juvenile idiopathic inflammatory myopathies.

Lennart Jacobsson: Patients witn non-AS axial SPA and AS have similar prevalence and levels of patient reported out comes measures. Results from a population based study.

10:00-12:00 Postervandring abstracts/

fika 12:00-13:00 Lunch

13:00-13:30 Pris och föredrag bästa abstracts

13:30-14:15 Utdelning och föredrag Pfizers stora forsknings- stipendium 14:15-15:00 Kaffe/Te

Speakers corner företag 15:00-16:30 Axplock avhandlingar

Niklas Hagberg, Uppsala Kristofer Andréasson, Lund Karin Hellgren, Stockholm Annelie Bilberg, Göteborg Emma Haglund, Lund

16:30-17:30 SRF föreningsmöte

19:00 Vårmötesmiddag St. Hotellet Time Torsdag 3 april

08:30-10:00 Temasymposium

Tyrosinkinas-hämmare Moderator: Anna Rudin

Catharina Lindholm Ronald van Vollenhoven Johan Richter

10:00-10:30 Kaffe/Te

10:30-12:00 Temasymposium PMR/TA Moderator: Ann Knight Elisabeth Nordborg Johan Fredén-Lindqvist, Augustinas Sakinis Carl Turesson

12:00-13:00 Lunch

13:00-14:30 Temasymposium Behandling vid SLE Moderator:

Christopher Sjöwall Iva Gunnarsson Ioannis Parodis Anders Bengtsson 14:30-15:00 Kaffe/Te

Speakers corner företag 15:00-16:00 Utdelning och föredrag

Pfizers stipendium för yngre forskare 2013 & 2014, Pfizers

stipendium för samarbets- projekt, MSD Reumatologi stipendium samt Abbvies stipendium för yngre forskare 16:00-18:00 Tid för grupper

18:00 Guidning och middag Örebro slott

Time Fredag 4 april

08:30-09:30 Interaktiva seminarier:

Hyper IgG4-syndrom - i teori

och praktik

Moderator: Lilian Vasaitis Interaktiva seminarier:

SLE - finns det en ”modern”

behandling?

Moderator: Lars Rönnblom 09:30-09:50 Kaffe/Te

MÖTESPROGRAM · Reumadagarna i Örebro

(12)

MÖTESPROGRAM · Reumadagarna i Örebro

09:50-10:50 Interaktiva seminarier Nya biologiska terapier- vad kan vi vänta oss?

Moderator: Ronald van Vollenhoven

Interaktiva seminarier Rituximab vid behandling av systemiska vaskuliter Moderator: Per Eriksson 10:50-11:00 Nästa punkt startar 11:00 11:00-12:00 Biosimilarer - vad är det och

hur ska vi hantera dem?

Helena Møllby, Ann Johnsson 12:00-12:30 Summering av mötet Värdarrangör 12:30-13:30 Lunch

13:30-15:30 Studiebesök lokal klinik Parallellt program SveReFo, FRS, RF

Time Onsdag 2 april 12:00-13:00 Lunch

13:00-13:30 Välkommen- arrangörerna Icke-farmakologiska åtgärder vid reumatisk sjukdom – vad säger Socialstyrelsens riktlinjer? Christina Opava 13:30-14:15 Levnadsvanor

Matthias Lidin 14:15-15:00 Kaffe/Te

Speakers corner företag 15:00-16:00 Avhandlingar

Personcentrerad vård i reumatologisk omvårdnad Ingrid Larsson

16:30-18:00 SveReFo, FRS föreningsmöte 19:00 Vårmötesmiddag

Stora Hotellet

Parallellt program SveReFo, FRS, RF

Time Torsdag 3 april 08:30-09:30 Balans och viktiga

aktiviteter i vardagen

Mathilda Björk, Petra Wagman

09:30-10:00 Kost vid reumatisk sjukdom Ann-Charlotte Elkan 10:00-10:30 Kaffe/Te

10:30-11:00 Rök-avvänjning inom reumatologi

Marie-Louise Karlsson 11:00-12:00 Avslutning arrangörerna 12:00-12:15 Avslutning arrangörerna 12:15-13:00 Lunch

Med tåg

Centralstationen ligger centralt och många av tå- gen stannar till vid Örebro Södra, en liten station som ligger endast tvåhundra meter från Conven- tum!

Med flyg

Örebro har dagliga direktförbindelser med Malmö/Sturup och Köpenhamn/Kastrup.

Med bil

WGS 84 (lat, lon): N 59° 16.098’, E 15° 12.490’

WGS 84 decimal (lat, lon): 59.26830, 15.20817 RT90: 6572079, 1465955

SWEREF99: 6569946, 511867

Hitta till Conventum

Olof Palmes Torg 1 · 702 22 Örebro, Sverige

(13)

(14)

Folkets Hus, stockHolm / 20–23 september 2014

Scandinavian Congress of Rheumatology

Den 35:e Skandinaviska kongressen i reumatologi 20–23 sept 2014 i Stockholm

Välkomna till den 35:e Skandinaviska kongressen i reumatologi som kommer att äga rum den 20- 23 september, 2014 i Folkets hus, City konferenscenter vid Norra Bantorget i centrala Stockholm.

som vi tidigare har meddelat kommer den skandinaviska kongressen 2014 att ha ett fokus på områden som är av gemensamt intresse i de skandinaviska länderna. ett viktigt mål med kongressen 2014 är att ge unga forskare som arbetar med vetenskap inom reumatologi möjlighet att presentera sig och sin forskning. ett annat viktigt mål är att lyfta fram tvärprofessionell forskning inom skandinavien. kongressen sker i sam- arrangemang mellan scandinavian society for rheumatology, svensk reumatologisk Förening, Nordiskt reumaråd som representerar de nordiska patientföreningarna, nordiska Health professionals och barnläkare från skandinavien.

Det är nu möjligt att börja lägga in abstracts. Sista dagen att skicka in abstrakt är den 15 april, 2014.

Nedan följer de områden som kommer att finnas med på programmet som vetenskapliga sessioner:

• How to apply current knowledge comparing the effectiveness of treatments for rheumatic diseases

• Treatment strategies for RA- Today and tomorrow

• The pre-clinical and very early phases of RA: disease mechanisms and opportunities for prevention

• Pain in rheumatic diseases- clinical and molecular aspects

• Spondyloarthritis (ankylosing spondylitis and psoriatic arthritis)

with modern management of psoriatic arthritis and ankylosing spondylitis

• Modern imaging – clinical and molecular

• Osteoarthritis – Molecular and Clinical aspects

• Fatigue and cognitive dysfunction in rheumatic diseases

• Life style factors and intervention in rheumatic diseases

• Modern anti-rheumatic treatment and current strategies for prevention of infections

• Immunological mechanisms and clinical phenotypes in inflammatory systemic diseases

• Autoinflammatory diseases

• Adolescent rheumatology

Därutöver kommer vi att ha workshops kring olika teman och några s.k. keynote lectures, varav en om

ANCA–associerad vaskulit, där professor David Jayne från cambridge har tackat ja.

Följ utvecklingen av programmet på www.scr2014.se

Varmt välkomna!

Ingrid lundberg ralph Nisell

scandinavian society for rheumatology svensk reumatologisk Förening

(15)

ABSTRACTNUMMER: 1

KVALITETSREGISTER MED KVALITET Lotta Ljung^1,2, Johan Askling¹

1 Institutionen för medicin, enheten för klinisk epidemiologi, Karo- linska Institutet, Stockholm ² Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin/Reumatologi, Umeå Universitet, Umeå

Täckningsgraden i Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ) för förskriven TNF-hämmarbehandling vid reumatoid artrit (RA) har beräknats vara omkring 90 %. Syftet med denna undersökning var att ge en överblick över tillgängliga uppföljningsdata i registret.

Metod

Individer (n=19631) som påbörjat ett första biologiskt läkeme- del 1999-2010 identifierades i SRQ. Vid RA-diagnos beräknades andelen där registreringen möjliggjorde beräkning av EULAR- respons (samtliga DAS 28-variabler registrerade vid start och vid besök efter 2-12 månader). Vid psoriasisartrit (PsoA), spondartrit (SpA) eller ankyloserande spondylit (AS) beräknades andelen med minst en aktivitetsvariabel (SR, 28-ledstatus, global VAS, läkarbe- dömning, DAS28 och/eller BASDAI) från behandlingsstart och vid uppföljning efter 2-12 månader.

Resultat

För individer med RA-diagnos (n=12037) fanns totalt 34649 registrerade besök under året efter behandlingsstart, varav 88 % med samtliga DAS28-variabler. Vid PsoA (n=2306) och AS (n=1485)/SpA (n=1305) noterades 6152 respektive 6986 besök, med minst en aktivitetsvariabel registrerad i nära 100 % av besöken.

BASDAI-registrering vid SpA/AS ökade från 1 % 2004 till 40 % av besöken 2010. EULAR-responsdata vid RA fanns för 69 % och aktivitetsdata vid start och uppföljning vid PsoA och AS/SpA för 78 respektive 74 % av individerna. I 10-13 % hade behandlingen avslu- tats och data saknades. Registrering saknades eller var ofullständig för 12-18 %. Antalet individer med RA och tillgängliga EULAR-re-

sponsdata ökade med i genomsnitt 14/år, men minskade procentu- ellt från 86 % 1999 till 62 % 2010. Individer som startade med ett icke-anti-TNF-preparat (5 %) hade tillgängliga EULAR-responsdata i lägre utsträckning (55 % jämfört med 71 % för anti-TNF), vilket endast delvis förklaras av en lägre registreringsgrad under senare år.

Konklusion

Besöksregistreringarna i SRQ för patienter med en första bio-behandling håller en hög kvalitet.

Bortfallet avseende uppföljningsdata förklaras delvis av avslutade behandlingar men huvudsakligen av ofullständiga registreringar eller saknade/oregistrerade besök. Om SRQ ska kunna användas för uppföljning av behandlingseffekt bör registreringsfrekvensen bibehållas på en hög nivå.

HUR STOR ANDEL AV ALLA PATIENTER MED REUMATOID- ARTRIT SOM BEHANDLAS MED BIOLOGISKA ELLER ICKE- BIOLOGISKA DMARDS IDAG TäCKS AV SRQ?

Kristin Waldenlind², Hjalmar Wadström¹, Martin Neovius¹, Jo- han Askling^1,2

1 Enheten för klinisk epidemiologi, Institutionen för medicin, Karolin- ska Institutet, Stockholm ² Enheten för reumatologi, Institutionen för medicin, Karolinska Institutet, Stockholm

Bakgrund

Svensk reumatologis kvalitetsregister (SRQ) är unikt och har gett upphov till flertalet studier för främst biobehandlade patienter med reumatoid artrit (RA), där täckningsgraden har beräknats till 87%, medan täckningsgradsiffror för totala patientgruppen med RA har redovisats i öppna jämförelser. Här påvisas möjligheter och utmaningar med täckningsgradsberäkningar för patienter med RA i SRQ.

Reumadagarna 2014 - Abstracts

Premiärdags! Välkommen till Reumadagarna i Örebro! I år är det premiär för vår nya mötesordning. Därför är det fantastiskt roligt att kunna konstatera att den vetenskapliga aktiviteten är fortsatt hög inom svensk reumatologi. De vetenskapliga bidragen har aldrig varit fler än i år (jämfört med tidigare Riksstämmor). Hela 95 stycken abstractbidrag har inkommit och accepterats för presentation under Reumadagarna. 83 av dessa inkom till SRF och har kvalitetsgranskats av SRFs professors- kollegium, medan 12 granskats av FRS/SveReFo.

Posters kommer att hänga uppe i Conventums foajé under hela onsdagen den 2 april. Mellan kl 10-12 kommer författarna finnas vid sina respektive posters. 8 bidrag har av SRFs professorskollegium utvalts för muntlig presentation, dessa framförs på morgonen samma dag i sal Tunnbindaren med start 08:30.

På följande sidor finner Ni samtliga abstractbidrag. För några av bidragen visas endast titel, författare och hemvist. Detta är inte något redaktionellt misstag utan svarar mot ett önskemål från flera av forskarna. Genom att bidragen inte publiceras i sin helhet finns inga formella hinder för att de presenteras vid internationella möten som tidsmässigt ligger efter Reumada- garna. På detta sätt kan vi bjudas på nyheter innan de når större reumatologikretsar på t.ex. Eular eller ACR.

än en gång, varmt välkomna!

Christopher Sjöwall, Vetenskaplig sekreterare ABSTRACTS

1

2

(16)

Material och metod

Via patientregistret och läkemedelsregistret definierades prevalent RA med aktiv anti-reumatisk behandling: individer ≥18 år, bo- satta i Sverige 2012-12-31, ≥2 besök med RA-diagnos i öppen- vårdsregistret varav ≥1 besök vid reumatologi/intern-medicinsk avdelning, och ≥1 uthämtning av DMARD under 2012. Individer som även haft diagnos AS/PsA/SpA/JIA exkluderades.

Registeridentifierad incident RA definierades som individer ≥18 år med ett återbesök med RA-diagnos inom 1 år efter det första be- söket, varav ≥1 besök vid reumatologi/internmedicinsk avdelning, samt ≥1 uthämtning av DMARD under 2012. Patienter med diagnoserna AS/PsA/SpA/JIA, samt patienter med uthämtning av DMARD >6 månader före det första besöket med RA, exkluderades. För vardera av dessa två patientgrupper (nämnarna), identifierades de som också fanns i SRQ (täljaren).

Resultat

26,058 prevalenta DMARD-behandlade patienter (prevalens=

0.34%) identifierades från patientregistret under 2012, av vilka 19,501 (75%) var inkluderade i SRQ. Högst täckningsgrad (>90%) hade Dalarna, Östergötland, Gävleborg och Gotland, medan Väs- ternorrland, Jönköping och Kronoberg hade de lägsta (<50%).

Stockholm och Västra Götaland hade liknande täckningsgrad (≈80%), medan Skåne hade 60%. För incident DMARD-behandlad RA identifierades 2043 patienter (27 per 100,000) under 2011, varav 1507 var inkluderade i SRQ (74%), med en liknande variation för täckningsgrad över landsting som för prevalenta patienter.

Patientregistret har använts med antagandet att alla patienter med diagnosen RA är korrekt, dock visar en preliminär valideringsstu- die att 10% är felaktiga, vilket innebär att våra beräkningar bör ge en motsvarande underskattning av den sanna täckningsgraden.

Slutsats

Av aktivt behandlade prevalenta och incidenta patienter med RA, är minst tre fjärdedelar inkluderade i SRQ.

VALIDITET AV RA SEROSTATUS I PATIENTREGISTRET OCH SRQ Thomas Frisell¹, Karin Hellgren^1,2, Camilla Bengtsson³, Johan Askling^1,2

1 Enheten för Klinisk epidemiologi, Inst för Medicin, Solna, Karolin- ska Institutet ² Reumatologienheten, Inst för Medicin, Solna, Karo- linska Institutet ³ Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet Bakgrund

Det finns ett ökande intresse för forskning som studerar likheter och skillnader mellan seropositiv och seronegativ RA avseende etiologiska faktorer, prognostiska markörer och behandlingssvar.

Det är därför viktigt att bedöma i vilken utsträckning vi i storska- liga registerstudier kan särskilja dessa underformer från varandra.

Samtliga individer diagnosticerade med RA i det svenska Pa- tientregistret (från 2001) länkades till diagnoser och reumatoid faktor (RF) i SRQ, samt till RF och antikroppar mot citrullinerade peptider (ACPA) uppmätt i fall-kontrollstu- dien EIRA. Serostatus kodades från patientregistrets diagnoser med två metoder. A: Patienten tilldelades den serostatus av vilken den fått flest diagnoser; B: Vi krävde 2+ diagnoser, varav minst en hos specialist i reumatologi eller internmedicin. Om patienten då uppfyllde kriterier för både seropositiv och seronegativ RA an-

sågs den seropositiv. I EIRA mättes RF med nefelometri och ACPA med anti-CCP2 ELISA.

Resultat

Med metod A/B kunde 69151/60991 individer från Patientregistret kategoriseras som seropositiv eller seronegativ RA. Av de som även fanns i SRQ klassificerade metod A 89% korrekt som RF-positiva, jämfört med 82% för metod B. Motsvarande siffror för RFnegativa RA var 94% respektive 93%. RF-status i SRQ och i EIRA stämde överens till mer än 95%. RF-status och diagnos i SRQ stämde över- ens till 96%. För de som var RF-positiva enligt metod A/B och även fanns i EIRA var 83%/77% också ACPA-positiva, medan RF-negativa oftast var ACPA-negativa (80%/84%).

Slutsats

Metod A kunde klassificera fler patienter, och visade något bättre prediktivt värde än Metod B. Diagnos i SRQ överensstämmer väl med RF-status i såväl SRQ som i EIRA. RF och ACPA är tydligt kor- relerade, men cirka 25 % av RF-negativa är ACPA-positiva och vice versa. Det är möjligt att göra en relativt korrekt klassificering av RF-status baserad på RA diagnos i Patientregistret, men om möjligt bör man använda information från SRQ och/eller kompletterande analyser.

EN GEMENSAM BIOBANKSMODUL KOPPLAD TILL SVENSK REUMATOLOGISK VALITETSREGISTER

Thomas Bergman¹, Eva Baecklund^4,5, Inger Gjertsson^4,6, Solbritt Rantapää Dahlqvist^2,4, Thomas Skogh^4,7, Carl Turesson^4,8, Jo- han Askling^3,4

1 Karolinska Institutet, enheten för reumatologi, inst. för medicin ² Norrlands Universitetssjukhhus, reumatologiska kliniken ³ Karolin- ska Universitetssjukhuset, reumatologiska kliniken ⁴ SRF arbets- grupp för biobanker ⁵ Akademiska sjukhuset Uppsala, reumatolog- mottagningen ⁶ Sahlgrenska Universitetssjukhuset, reumatologiska kliniken ⁷ Linköpings Universitetssjukhus, reumatologiska kliniken ⁸ Skånes Universitetssjukhus, reumatologiska kliniken

Bakgrund

Individualiserad terapi vid RA kräver kunskap om prediktorer för respons på behandling, liksom prediktorer för bieffekter av behandling. För att möjliggöra detta krävs därför inte bara tillgång till data från SRQ (tex respons) och eventuellt från andra register (tex bieffekter) utan också tillgång till information om serologiska och genetiska markörer. Vi tror därför att utvecklingen av kliniska behandlingsriktlinjer, och vår förståelse för sjukdomsprogress och förlopp vid RA, avsevärt kan förbättras genom att systematiskt samla in inte bara kliniska data utan även biobanksprov som möj- liggör analys av genetik och serologi på våra patienter. Vårt syfte har därför varit att skapa en enkel, transparent, robust, och kost- nadseffektiv storskalig biobanksmodul kopplad till svensk reumatologis kvalitetsregister (SRQ).

Metoder

De primära inklusionskriterierna i SRQ biobank är patienter som nyligen har insjuknat i RA och därför inkluderas i SRQ, samt befintliga RA patienter i SRQ vilka startat biologisk behandling efter 1 januari 2010. För att underlätta rekryteringen av patienter till biobanken har vi implementerat ett beslutsstöd, integrerat i SRQ, som påminner om att patienten kan tillfrågas att lämna fyra blod- prov. Proven (två EDTA plasma rör, ett serumrör och ett helblods- rör för DNA extraktion) skickas till BBMRI.se biobank för bered- ABSTRACTS

3

4

(17)

7

ning och långtidsförvaring i frysar.

Resultat

Reumatologkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset påbörja- de insamling av biobanksprov under senvåren 2013.

Därefter har de åtta följande reumatologiska klinikerna och enheterna anslutit sig och samlar in prov till biobanken; Sahl- grenska, Eskilstuna, Farsta Lars Kanerud, Falun, Danderyds sjukhus, Kalmar, Karlskrona/Karlshamn och Akademiska sjukhuset Uppsala. Flera ytterligare kliniker planerar och förbereder bio- banking via denna modul. Vid årsskiftet 2013/14 hade totalt 536 patienter lämnat prov via SRQ biobanksmodul. Med nuvarande takt beräknas 1000 patienter ha provtagits via denna modul någon gång under andra kvartalet 2014.

Slutsats

Arbetet med gemensam biobanksmodul har kommit igång och har hög potential för att ytterligare förbättra utbytet av SRQ.

HOw GOOD IS THE COVERAGE AND HOw ACCURATE ARE DATA IN THE SwEDISH BIOLOGICS REGISTER (ARTIS)

Hjalmar wadström, Jonas Eriksson, Martin Neovius, Johan Askling

1 Enheten för klinisk epidemiologi, institutionen för medicin, Solna ² Enheten för reumatologi, institutionen för medicin, Solna

Background

The usefulness of biologics registers and the interpretation of results from analyses based on such data both hinge upon an under- standing of the coverage of eligible patients, and on the accuracy and validity of the data entered. Sweden with its virtually complete national registers that can be linked together offers the possibili- ty to compare clinical register data against a “gold standard”. The purpose of this study was to assess the coverage of the Swedish biologics register (ARTIS) across indications, and the accuracy of the registered information on biologics treatment.

Methods

Through cross-reference of ARTIS national heath registers on prescriptions (adalimumab and etanercept), outpatient visits, and death/residency during 2008-2010, we assessed: the coverage of ARTIS, per treatment indication, the validity of the registered start- and stop dates, ARTIS treatments with no dispensations, and the accuracy of the registered information on concomitant antirheumatic therapies.

Results

3945 individuals with a spondylarthropathy and 8032 patients with rheumatoid arthritis had at least one adalimumab or etanercept prescription filled during the study period. Of these, 86% of those with spondyloarthropathies, and 95% of patients with rheumatoid arthritis were also found in ARTIS with the corresponding treatment. 95% of patients had filled their anti-TNF prescriptions between the ARTIS’ start and stop dates (allowing a 90-day win- dow). 5% of patients had their first filling of their anti-TNF prescription >60 days prior to, and 4% >60 days after, the registered start date in ARTIS. 8% of patients had anti-TNF prescriptions filled >90 days after the registered stop date in ARTIS.

Conclusions

We observed a high coverage and accuracy of ARTIS data on biologics exposure, both for spondyloarthropathies and for rheumatoid

arthritis. The combination of data from clinical registers such as ARTIS with data from national health registers offers a high quality measurement of de facto treatment.

THE INHIBITOR THERAPy AND RISK OF BREAST CANCER RECUR- RENCE IN PATIENTS wITH RHEUMATOID ARTHRITIS - A NATIONwI- DE COHORT STUDy

Pauline Raaschou^1,2,3, Thomas Frisell^1,2,3, Johan Askling^1,2,3

1 Karolinska Institutet ² Institutionen för Medicin ³ Avd. för klinisk epidemiologi

Background

Tumor necrosis factor (TNF) has diverse and incompletely under- stood effects in tumor biology. Cancer recurrence in RA-patients treated with TNF-inhibitors (TNFi) remains a clinically important, yet unresolved, concern. Based on limited evidence, most clinical guidelines advice against the use of TNFi in patients with a malig- nancy within five or ten years. We investigated the risk of breast cancer recurrence in RA-patients with a history of breast cancer starting treatment with TNFi. RA, breast cancer, and co-morbidi- ty-related factors were taken into account.

Material and methods

Population-based matched cohort study based on prospectively recorded data in Sweden.120 TNFi-treated (1999-2010) and 120 matched biologics-naïve individuals with RA and a history of equ- ally recent/distant breast cancer were followed through chart re- views for breast cancer recurrence, through 2011. Hazard ratios (HRs) for recurrence were calculated using Cox regression.

Results

The median time from breast cancer diagnosis until TNFi treatment/start of follow-up was 9.4 years. Discrete differences were noted in breast cancer characteristics and/or treatment, at time of breast cancer diagnosis. Mean follow-up was 4.9 years from TNFi start (4.6 years among biologics-naïve).

Among the TNFi-treated, 9 developed a breast cancer recurrence (crude incidence rate 15/1000 person-years) during follow-up, compared to 9 among the matched biologics-naïve (16/1000 person-years). The corresponding HR was 0.8 (95% CI 0.3-2.1). Adjus- ting for the observed differences in breast cancer characteristics, the HR was 1.1 (95% CI 0.4-2.8). The HR for recurrence was similar among patients who started TNFi within five years, and more than five years, from their breast cancer diagnosis.

Conclusions

Among patients with RA and a history of breast cancer, those who started TNFi treatment did not experience more breast cancer re- currences than RA patients treated otherwise. The generalizability of our findings to women with a recent or a poor prognosis breast cancer remains unknown.

ARE PATIENTS WITH RHEUMATOID ARTHRITIS STILL AT AN IN- CREASED RISK OF TUBERCULOSIS AND WHAT IS THE ROLE OF BIOLOGICAL TREATMENTS?

Elizabeth Arkema¹, Jerker Jonsson^2,3, Eva Baecklund⁴, Judith Bruchfeld³, Nils Feltelius^5,6, Johan Askling^1,6

ABSTRACTS

5

6

(18)

1 Karolinska Institutet, Clinical Epidemiology Unit ² Swedish Insti- tute for Infectous Disease Control 3 Karolinska Institutet, Infectious Diseases Unit 4 Uppsala University, Unit of Rheumatology 5 Medical Products Agency 6 Karolinska Institutet, Rheumatology Unit.

Background

The extent to which increased awareness and pre-treatment screening have reduced tuberculosis (TB) risk with biologi- cals is not clear. Our aim was to estimate the risk of TB in pa- tients with rheumatoid arthritis (RA) both with and without exposure to biological therapy and to directly compare the risks between therapies.

Methods

Data from the Swedish National Population Registers, Tu- berculosis Register and the Swedish Biologics Register were used to conduct a prospective population-based national cohort study (2002-2011). We estimated the rate of incident TB in the general population, and in a cohort of biologi- cal-naïve and biological-exposed patients diagnosed with RA. Cox models were used to estimate Hazard Ratios (HR) with particular attention to risks by calendar and follow-up time and individual biologics.

Results

Compared to the general population, RA patients not ex- posed to biologicals had a 4-fold increased risk of TB (HR 4.2; 95% CI 2.7 to 6.7), which did not decline over calendar time. In contrast, the rate of TB in the biological-exposed RA population decreased since 2002 compared to biologi- cal-naïve; from HR=8.0 (95%CI 3.4 to 18.9) in 2002-2006 to HR=2.4 (95%CI 0.9 to 6.1) in 2007-2011. The HRs for most recent exposure to adalimumab and infliximab compared to etanercept were 3.1 (95%CI 0.8 to 12.5) and 2.7 (95%CI 0.7, 10.9), respectively and the HR for etanercept compared to biological-naïve RA was 1.7 (95%CI 0.6 to 4.6).

Conclusions

In the past decade, the risk of TB has decreased among bio- logical-exposed RA patients but remains higher than in bio- logical-naïve RA patients. Most cases of TB in RA occur in biological-naïve RA patients underscoring the elevated risk also in these patients.

IS THERE AN ASSOCIATION BETWEEN RHEUMATOID ARTHRI- TIS, AMYOTROPHIC LATERAL SCLEROSIS AND TUMOR NE- CROSIS FACTOR INHIBITOR TREATMENT?

Elizabeth Arkema, Tomas Olsson, Johan Askling

1 Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap ² Karolinska Institutet, Department of Medicine, Rheumatology Unit ³ Karolinska Institutet, Clinical Epidemiology Unit

Background

A recent signal of an unusual number of cases of amyotrophic lateral sclerosis (ALS) was reported in patients with rheumatoid arthritis (RA) treated with tumor necrosis factor inhibitors (TNFi).

Our objective was to investigate this signal using a national population-based cohort study design.

Methods

Patients with RA, exposure to TNFi and ALS diagnosis were iden- tified using national Swedish registers from 2001 to 2011. General population comparators were selected from the national population register matched on age, sex and county to the RA population.

We calculated crude and age- and sex-standardized incidence rates (IR) of ALS per 100,000 person-years using the overall RA population as the standard. Results Over 293,220 person-years of follow-up in the overall RA population, we observed 23 ALS cases (IR 7.8; 95%CI 5.0 to 11.8). Eighteen were TNFi-naïve and 5 were TN- Fi-exposed. The age- and sex-standardized IR for TNFi-naïve RA and TNFi-exposed RA was 7.1 (95%CI 4.2 to 11.5) and 7.8 (95%CI 2.5 to 41.1) per 100,000 person-years, respectively. The standardized IR in the general population was 8.6 (95%CI 7.1 to 10.3).

Conclusion

Incidence rates of ALS were similar in the TNFi-exposed and TN- Fi-naïve RA populations. We found no evidence that TNFi exposure is associated with an increased risk of ALS.

LäKEMEDELSÖVERLEVNAD VID METOT-REXATBEHANDLING UTAN UPPTRAPPNING

Bakgrund

Mellan 2006-2011 minskade praxis av upptrappning vid nyinsätt- ning av metotrexat kraftigt i Falun. Vanligast blev att inleda behandling direkt med 20 mg per vecka. Syftet med studien var att kartlägga hur detta fallit ut avseende läkemedelsöverlevnad och sjukdomskontroll.

Från SRQ identifierades alla patienter som fick diagnos RA i Falun år 2006-2011 och fick metotrexat, N=281. Vid journalgenomgång registrerades ordinerad dos, DAS28 och ALAT vid metotrexat-start samt vid uppföljande 3 återbesök (åb1, åb2, åb3). Orsaker till even- tuell dosminskning/utsättning registrerades. Data analyserades i JMP med ANOVA, chi-square, Wilcoxon och Tukey-KramerHSD.

Resultat

141 patienter började med 20 mg metotrexat (“20mg-gruppen”), 53 patienter fick successivt stigande dos (“Upptrappningsgruppen”), 87 patienter började med <20 mg utan att det fanns avsikt att dosö- ka (“Lågdosgruppen”). Frånsett att lågdosgruppen var äldre fanns inga skillnader avseende ålder, kön, seropositivitet eller DAS28 vid baseline mellan grupperna. Medeluppföljningstiden vid åb1 var 96 dagar utan skillnad mellan grupperna. Medeluppföljningstid vid åb3 var 438 dagar, upptrappningsgruppen hade något kortare upp- följningstid vid åb3. 2006 inleddes 20% av metotrexatbehandling- arna med 20 mg utan upptrappning, 2011 var andelen 76%.

Behandlingar som inleddes med upptrappning minskade från 45%

till 3%. Vid åb3 var 33 metotrexatbehandlingar utsatta. Utsättning pga biverkningar/toxicitet var signifikant vanligast i upptrappningsgruppen, N=9 (15%). Motsvarande siffra i 20mg-gruppen var N=6 (4%) och i lågdosgruppen N=7 (8%). Utsättningsfrekvensen var stabil över tid och påverkades inte av vilket år behandlingen in- letts. DAS28 vid åb1 var i 20mg-gruppen 2,62±1,34, lågdosgruppen 3,11±1,21, upptrappningsgruppen 3,10±1,16, skillnaden var signifikant till 20mg-gruppens fördel.

Slutsats

Att inleda metotrexatbehandling med 20 mg fungerade bra när be- handlande läkare bedömt detta lämpligt, denna grupp uppnådde lägst DAS28 vid åb1. Utsättningar pga biverkningar/toxicitet var vanligast förekommande när man valt att ge metotrexat i upptrappning.

ABSTRACTS

8

9

(19)

Under perioden slutade man nästan helt praktisera upptrappning, men utsättningar pga intolerans/toxicitet ökade inte. Resultaten talar för att upptrappning inte skyddar mot utsättning pga biverkningar/toxicitet.

PREVIOUS BIOLOGICAL THERAPIES INFLUENCE DRUG SUR- VIVAL IN RHEUMATOID ARTHRITIS PATIENTS STARTING AB- ATACEPT TREATMENT 2006-2012.

Saedis Saevarsdottir¹, Leszek Stawiarz¹, Carl Turesson², Staffan Lindblad¹

1 Karolinska Institutet ² Lund University Background

Abatacept (Orencia®) is a biological antirheumatic drug used in rheumatoid arthritis (RA). Our aim was to evaluate drug survival probability of abatacept in clinical practice, using the nationwide Swedish Rheumatology Quality registry (SRQ).

Methods

Observational data from the SRQ were collected for the period from April 1st, 2006 to June 30th, 2012. True retention rates and survival analysis (Kaplan Meier) with right censoring and log- rank test of equality across strata were performed and Šidák mul- tiple-comparison adjustments applied.

Results

815 RA patients (637 females, 78.2%) started abatacept between April 2006 and June 2012 (77.5% of total 1051 patients treated with abatacept). The median (IQR) age at start of abatacept was 61 years (52-67) and the median duration of RA was 11.4 years (6.0-19.8). In patients with previous biological treatment, median time since first biological treatment to abatacept start was 3.4 years (IQR 2.4-7.9).

Median follow-up on abatacept was 0.9 years (IQR 0.4-1.9). Abata- cept was prescribed as the first biological in 12.1%, after one biological drug in 26.9%, and after two or more biologicals drugs in 61%. Bio-naïve patients had significantly better drug survival than patients with two or more previous biologicals (p=0.02). From 1 to 5 years, drug survival was respectively 72%, 55%, 49%, 49% and 49% in bio-naïve patients, 57%, 41%, 38%, 34% and 25% in those with 1 previous biological drugs and 57%, 41%, 32%, 28% and 24%

in those with 2+ previous biologicals. A longer drug survival was found in men compared to women (p=0.0008).

Conclusions

In this nationwide cohort of RA patients starting abatacept treatment, drug survival time was longer for bionaïve patients compared to patients previously treated with ≥2 biological drugs. Fur- thermore, a gender difference in favour of men was seen.

DRUG SURVIVAL IN PATIENTS RECEIVING GOLIMUMAB TRE- ATMENT 2010-2013. RESULTS FROM THE SWEDISH RHEU- MATOLOGY QUALITY REGISTER.

Saedis Saevarsdottir¹, Michele Santacatterina¹, Leszek Stawi- arz¹, Carl Turesson², Helena Forsblad d’Elia³, Lennart Jacobs- son³, Staffan Lindblad¹

1 Karolinska Institutet ² Lund University ³ University of Gothenburg

Background

Golimumab (Simponi®) is a TNF inhibiting biological drug that was approved in Sweden in 2010 for the treatment of Rheumatoid Arthritis (RA), Psoriatic Arthritis (PsA) and Ankylosing Spondylitis (AS). In observational studies, the 24-month adhesion to therapy of TNF inhibitors in bio-naïve patients has ranged from 50-70%.

The aim of the current study was to evaluate cumulative survival probability of golimumab in clinical practice for patient with RA, PsA, AS as well as other spondyloarthritidies (SpA).

Methods

Data were retrieved for all patients initiating golimumab treatment from 2010 until April 30th 2013 from the nationwide Swedish Rheumatology Quality register (SRQ). Survival analysis (Kaplan Meier) was performed with right censoring and log-rank test of equality across strata.

Results

Of 1681 patients initiating golimumab treatment during the study period, 678 (40%) had RA, 364 (22%) PsA, 240 (14%) AS, 194 (12%) SpA and 205 (12%) had other diagnoses. The proportions of women in RA/PsA/AS/SpA patient groups were 80%/50% /28%/52%, respectively; and their median age at baseline was 58/50/45/43 years.

In patients with RA/PsA/AS/SpA, the proportions receiving golimumab as the first biological treatment were 47%/45%/41%/37%;

and the proportions receiving concurrent diseasemodifying anti-rheumatic drugs (DMARDs) were 70%/58%/22%/38%.

When stratified by previous exposure to biological treatment (0/1- 2/3+ biologicals), the 24-month cumulative survival probability of golimumab in patients with RA was 56%/52%/32%, PsA 56%/51%/53%, AS 65%/57%/40% and SpA 60%/49%/47%. In RA, significant difference was observed between bio-naïve patients and those who had previously received 1+ biological drugs (p=0.0018), a similar trend was observed in AS patients (p=0.069), but not in PsA (p=0.6).

Conclusion

The 24-month adhesion rates to golimumab in clinical practice ap- pear to be comparable to other TNF inhibitors, whereas further studies are necessary to evaluate the long term performance.

DIETARY IMPACT ON METHOTREXATE IN RHEUMATOID ARTH- RITIS

Cecilia Lourdudoss¹, Alicja Wolk², Camilla Bengtsson², Lars Al- fredsson², Ronald van Vollenhoven¹

1 MedS, Karolinska institutet ² IMM, Karolinska institutet

TäT KONTROLL AV RA GAV HÖG ANDEL PATIENTER I REMISSION Annika Teleman, Stefan Bergman

1 Axess Medica Spenshult Sjukhus ² FoU Spenshult Bakgrund

Täta kontroller, framför allt tidigt i sjukdomsförloppet, ger en möj- lighet till förbättrad sjukdomskontroll vid RA.

Syfte

Att studera andelen patienter i remission vid 12 månader efter in- förandet av tät kontroll vid nydebuterad RA i vanlig klinisk praxis.