• No results found

Utvärdering av metoder

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Utvärdering av metoder"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SLUTDISKUSSION

Ungdomar har mycket kunskap och åsikter om platser i staden som är både intressanta och lärorika för en planerare. Detta eftersom de ser på stadens rum ur ett ungdomsperspektiv och använder dem på ett eget sätt, vilket jag som vuxen har svårt att förstå. Ungdomarna har idag möjlighet att kunna påverka vår samhällsplanering då både internationella dokument och svenska lagar förespråkar dessa rättig- heter. Dessvärre är det många kommuner som inte tar tillvara denna kunskap. Jag tycker att Boverket i sin utredning ”unga är också medborgare –om barn och ungdomars deltagande i planeringen”, lyfter fram många bra saker för hur vi kan öka ungdomarnas infl y- tande, bl.a. då de visar på hur mötet med dem bör ske. Men även att kunskapen hos planeraren om arbetssätt och metoder, är en förut- sättning för att ett arbete skall kunna påbörjas och fungera. Det är därför tråkigt att inga av de förslag som Boverkets utredning före- slagit ännu blivit verklighet. Jag tror, som Boverkets utredning pekar på, att vi behöver öka kunskapen om arbetet med de unga hos dem som planerar våra städer. Det är även viktigt att kunskapen ges till blivande planerare, arkitekter och lärare. På den utbildning som jag studerar på har det ej förrän i år, 2005, skapats en valbar kurs vilken behandlar medborgarinfl ytande, där sådana här frågor berörs. Jag tycker att detta borde vara en obligatorisk kurs, då kontakten med medborgarna är av stor betydelse i vårt kommande arbete.

Jag har genom min fallstudie även insett att kontakten mellan plane- raren och lärare är av stor betydelse för att ett arbete med att tillvara ta ungdomars kunskaper skall kunna påbörjas. Detta eftersom sko- lan är en bra plats att mötas på, samt att det inom många läroplaner kan inrymmas sådana frågor som ett arbete som detta kan beröra.

Jag har förståelse för att en lärare har en tidplan som kan vara svår att få ihop, och att ett arbete som detta då kan ta tid från andra ämnen. Detta var något som jag själv märkte då jag började söka efter elever till min fallstudie. Men jag är säker på att alla tjänar på ett samarbete som detta. Planeraren för att hon/han får en kunskap som de annars inte skulle få och eleverna får bl.a. en insikt i hur en stad planeras och fungerar.

6

Slutdiskussion

(2)

För ungdomarna har stadens struktur och utformning stor bety- delse, för att de själva skall kunna förfl ytta sig i staden och för att de skall känna sig trygga. För att kunna uppnå detta måste vi som planerare få kännedom om deras kunskap av staden. Många gånger planerar vi med tanke på att skapa bra miljöer för de unga, exem- pelvis vid planering av gång- och cykelvägar. Många planerare tar då ej tillvara den kunskap som de unga har, utan hon/han ser till sitt eget kunnande och anser att det räcker. Jag anser att detta ej är tillräckligt, eftersom vi planerare inte har den kunskap som de unga har. Det är även av stor vikt att värna om de platser som ungdomar- na använder. Många platser som ungdomarna nyttjar har vi vuxna ingen kunskap om. För oss kan platsen verka oanvänd och oattrak- tiv, och vi kan därför tycka att den behöver förbättras eller att den kan vara aktuell som ett område/plats som kan förändras. Risken fi nns då att vi förstör platser som har höga värden för ungdomarna.

Ett problem tror jag är att ungdomarna upplever att ingen lyssnar på vad de har att säga, att de ej tas på allvar. I arbetet med de unga anser jag därför att det är viktigt att ta till sig den information man får och förvalta den väl, för då skapas förtroende. Det är även av stor vikt att som planerare se till så att informationen om vad som händer i staden även når de unga, samt att vi ger dem möjlighet att också kunna lämna sina synpunkter. Detta måste få ske på andra sätt än vad som är vanligt för vuxna. Frågan är bara vad jag som planerare kan göra för att ungdomarna inte skall tappa tron och förtroendet om inte något händer, eller då arbetet drar ut på tiden?

Detta tycker jag är några bra saker att tänka på i arbetet med unga:

- Förstå att de unga har en kunskap om staden som du ej har - Skapa kontakter med lärare och elever

- Bygg upp ett förtroende

- Låt arbetet ta den tid som behövs - Var kreativ och använd din fantasi

- Var tydlig om vad arbetet kommer att leda till - Var ej byråkratisk

- Och framförallt ha roligt!

Slutdiskussion

(3)

Utvärdering av metoder

Jag skall här nedan ge mina synpunkter på de olika metoderna jag använt mig av i mitt arbete, och vad jag anser kan vara bra att tänka på när man genomför dem.

Mental map, kognitiv karta

Här fås kunskap om upplevelsen av ett område, samt viktiga stråk och platser.

Vad som kan vara en brist i metoden är att ungdomarna ibland ser att deras karta ej stämmer med hur de upplever ett område, men att de då ej orkar göra om den. Det kan därför vara bra att ge dem gott om tid för att färdigställa kartan, och kanske sprida ut övningen på ett par tillfällen. Det är även viktigt att direktiven som de skall arbeta utifrån blir lättförstålig och rätt formulerade, så att man får svar på det man undrar över.

Kartor med glada och ledsna gubbar

Här fås information om platser som upplevs bra eller dåliga, utifrån olika aspekter så som t.ex. trygg – otrygg eller vacker – ful. Övning- en ger en överskådlig information var de tycker att bra och dåliga platser fi nns.

De motiveringar som ungdomarna skriver till de platser de markerat på kartan är av stor vikt. Min erfarenhet är dock att dessa motive- ringar ibland behöver förtydligas genom en diskussion.

Gåtur

Genom gåtur befi nner sig ungdomarna på platsen då de pratar om den, och de har då lättare att i ord beskriva varför de upplever platsen så som de gör. Jag märkte detta mycket väl då ungdomarna först markerat stråket intill ”Lortbäcken” som otrygg. Då de under gåturen fi ck besöka platsen, kunde de även förklara vad som gör att

Slutdiskussion

(4)

de känner sig otrygga där.

Det man måste tänka på är att förklara innan promenaden börjar, vad de skall besvara på de olika platserna d.v.s. deras erfarenheter, upplevelse och synpunkter av platsen. Man bör även fundera på hur lång tid promenaden får ta, och utifrån detta bestämma antalet plat- ser. Framför allt tycker jag att det är vikigt att ungdomarna själva får vara med att bestämma vilka platser som skall besökas eftersom det handlar om deras infl ytande i planeringen.

Diskussioner

Diskussionerna var mycket intressanta och givande, och kunde ofta vara ett bra komplement till de övriga metoder. Det är bra om man innan diskussionen gått igenom det material man har, om detta är tillgängligt, och antecknat vad man vill fråga om eller få förtydligat.

Som alltid vid diskussioner i grupp är det bra att ej ha för stora grupper, så att alla vågar säga det de tycker.

Jag anser att metoderna var för sig ger mycket information, men genom att kombinera dem samt att genomföra diskussioner där- emellan kan så mycket mer vinnas. Ett exempel på två metoder som jag anser kan kombineras är markera platser på en karta och gåtur.

Detta för att de kompletterar varandra på ett mycket bra sätt, som jag tidigare beskrivit. För man kan ej få all kunskap ur en metod.

Det viktigaste är dock att välja rätt metod! Så man får svar på det man undrar. Jag tror även att det är bra att sprida ut övningarna un- der en längre tid så att ungdomarna får möjlighet att fundera kring arbetet.

(5)

Här nedan visas ett schema för vilka metoder som kan passa för den kunskap som man vill få ut.

Jag håller med Boverket (2000) då de säger att problemet med ungdomars delaktighet i planeringen inte enbart ligger i att plane- raren saknar kunskap, om metoder och arbetssätt. Det handlar om hans/hennes inställning, det är den som måste förändras för att det ens skall kunna skapas ett samarbete. Även om planeraren har kun- skapen om hur ett arbete med de unga kan ske måste den användas.

Jag hoppas och tror att kunskapen om vikten av att arbeta med de unga i planeringen blir allt större. Min uppmaning till dig är - ta tillvara ungdomarnas kunskap i planeringen! För jag är säker på att det kommer att ge dig många nya kunskaper, och kom ihåg att det är ditt ansvar!

Metod Kunskap som fås Användningsområde

Mental maps

(Lieberg, Mats 1992) Upplevelse av ett område, samt

viktiga stråk och platser. I studier och analyser av staden.

Gåtur

(Nordström, Maria 2002) Information om synpunkter, erfarenheter och upplevelser av en plats.

Vid utvärdering av platser.

Markera platser på en karta med

glada eller ledsna gubbar Översiktlig information om bra

och dåliga platser Vid utvärderingar av ett område.

Slutdiskussion

(6)
(7)

LITTERATURFÖRTECKNING

Andersson, Bengt (2002). Öppna rum : om ungdomarna, staden och det offentliga livet, Institutionen för socialt Öppna rum : om ungdomarna, staden och det offentliga livet, Institutionen för socialt Öppna rum : om ungdomarna, staden och det offentliga livet arbete. Diss. Göteborgs universitet. Göteborg

Berglund, Ulla & Jergeby, Ulla (1992). Ute i staden : en studie av människor och miljöer. rapport R31:1992. Ute i staden : en studie av människor och miljöer. rapport R31:1992. Ute i staden : en studie av människor och miljöer Byggforskningsrådet. Stockholm

Boverket (1998). Brott bebyggelse och planering. Boverket. Karlskrona

Boverket (2000). Unga är också medborgare : om barn och ungdomars infl ytande i planeringen. Boverket.

Stadsmiljöavdelningen. Karlskrona

Boverket (2002). Stadsplanera : istället för trafi kplanera och bebyggelseplanera. Boverket. Karlskrona Bollnäs kommun (1995). Fördjupade översiktsplan Bollnäs tätort Bollnäs kommun Gävleborgs län.

Stadsbyggnadskontoret. Bollnäs Bollnäs kommun. Snabb fakta om Bollnäs.

Tillgänglig: http://dialogen.kommun.bollnas.se/webred/webred.nsf/viewCategoryFirst/ 1578DF9FD66 C8CA4C12567DA003AEDEF?OpenDocument (041111)

Fornäs, Johan. Rummets dimensioner : om modernitet och ungas rörelser. I Rum och rörelser : om ungas inre och yttre livsrum. Fornäs, Johan & Forsman, Michael (red) (1989). Byggforskningsrådet. Stockholm

Forsman, Michael. Entréer och nödutgångar : om ungas sökande efter frirum. I Rum och rörelser : om ungas inre och yttre livsrum. Fornäs, Johan & Forsman, Michael (red) (1989). Byggforskningsrådet. Stockholm

Hallemar, Dan, Barn och unga ska veta sin plats. Arkitekten, februari 2003, s 36-38.

Israelsson, Berit (2002) Sluta fokusera på ungdomar!, artikel, brus nr 4, 2002

Tillgänglig: http://www.ungdomsstyrelsen.se/art/0,2072,4035,00.html (041111)

Jergeby, Ulla (1996). Offentliga miljö som arena och kuliss : Att se, bli sedd och mötas på stadens offentliga och bostadsnära platser.

platser.

platser Doktorsavhandling för fi losofi e och doktorsexamen i sociologi framlagd vid Uppsala universitet.

Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala

Jonstoij, Tove (red) (1998). Stadsrum människorum : att planera för livet mellan husen. Byggforskningsrådet.

Västerås

Lieberg, Mats. Stamställen och stråk : om hur ungdomar använder det offentliga rummet. I Rum och rörelser : om ungas inre och yttre livsrum. Fornäs, Johan & Forsman, Michael (red) (1989).

Byggforskningsrådet. Stockholm

Lieberg, Mats. Vi ses på Domus : om varuhuset som ungdomsmiljö. I Att förstå ungdom : identitet och mening i en föränderlig värld. Löfgren, Anders & Norell, Margareta (red) (1991). Symposion AB. Stockholm

Litteraturförteckning

(8)

Lieberg, Mats (1992). Att ta staden i besittning : om ungas rum och rörelser i offentlig Miljö. Byggnadsfunktionslära.

Arkitektursektionen. Lunds universitet. Lund

Lieberg, Mats (2000) Ungdom i småort : om ungdom, identitet och lokala livsformer. Asplundbiblioteket.

rapport R1:2000. Institutionen för arkitektur. Lunds tekniska högskola. Lund

Liedberg, Mats (2003). Plats för ungdom : om ungdomar och ungdomskulturer i det offentliga Rumme.

rapport från Barnsäkerhetsdelegationen (S 2001:05). Statens offentliga utredningar. Stockholm Tillgänglig: http://www.sou.gov.se/barnsakerhet/pdf/Plats%20f%C3%B6r%20ungdom_mall.pdf (041011)

Lindstöm, Mats & Nordström, Maria (red), (2001), Att känna sin stad : barn och ungdomar upptäcker sin närmiljö.

närmiljö.

närmiljö Stadsmiljörådet, Karlskrona.

Nationalencyklopedin

Tillgänglig: www.nationalencyklopedin.se (041028)

Nordström, Maria (2002) Instängd på platsen : En miljöpsykologisk analys av upplevelsen att växa upp och bo i ett segregerat bostadsområde. Kulturgeografi ska institutionen Stockholms universitet. Stockholm

Nilsson, Nic (2002) Barnens stad : en barnvänlig stad för barns bästa, lek och infl ytande. IPA. Karlstad Ohlén, Ida (2004) Medborgare och it i planprocessen : demokrativisioner i Ronneby. examensarbete vid Blekinge tekniska högskola. Karlskrona

Ohlsson, Lars B & Swärd, Hans (1994) Ungdom som samhällsproblem. Studentlitteratur. Lund Olsson, Claes (2004), Befolkningsförändringar för Bollnäs kommun, pm, Bollnäs

Tillgänglig: http://dialogen.kommun.bollnas.se/webred/wpress.nsf/presspublicerat/ 2679B7516D808D 77C1256F47002D524D?OpenDocument (041111)

Sandberg Anders & Josefson Åsa (2002). Ungdomars favoritplatser utomhus i Enskede-Årsta : en sammanställning av diskussioner med ungdomsrådet och ungdomsenheter om favoritplatser i Enskede- Årsta. Stockholms

stadsbyggnadskontor. Stockholm

Tillgänglig: http://www.stockholm.se/fi les/55700-55799/fi le_55733.pdf (040228) SCB: Andel personer efter vad man använde Internet till

Tillgänglig: http://www.scb.se/templates/tableOrChart____28743.asp (041019) SCB: Andel personer efter hur ofta man använde Internet

Tillgänglig: http://www.scb.se/templates/tableOrChart____28725.asp (041008)

Stockholm stad (2004) Stockhols grönkarta : ett planeringsunderlag för grönstrukturen i stadsdelsområdet Enskede-Årsta. Stadsbyggnadskontoret. Stockholm

Tillgänglig: http://www.stockholm.se/fi les/76000-76099/fi le_76037.pdf (040228) Litteraturförteckning

(9)

Ström, Marie (2004). Allt fl er barn väljer tv- och dataspel framför läxläsning. (Elektronisk) Tidningen Ljusnan, 7 december.

Tillgänglig: http://www.ljusnan.se/article.jsp?version=20371&title=Allt+fl er+barn+v%E4ljer+tv- +och+dataspel+framf%F6r+l%E4xl%E4sning (041213)

Vägverket

Tillgänglig: http://www.vv.se/templates/page3____334.aspx (041213)

Wide, Jessika & Gustafsson, Gunnel (2001). Lokal demokrati i förändring : en översikt. En serie

kunskapsöversikter från Svenska kommunförbundet nr 6. Svenska kommunförbundet. Stockholm Åberg, Lars. Malmöungdom dansar i Vägskede. I Kampen om staden : om ungdomars liv på offentliga platser.

Hollander, Christiaan (red) (1989). Statens ungdomsråds tidskrift om uppväxtvillkor nr 2/1989.

Litteraturförteckning

(10)
(11)

SLUTORD

Jag tycker mig fått många nya och nyttiga kunskaper av detta exa- mensarbete, vilka jag tror mig få nytta av i mitt kommande arbete som Fysisk planerare. Hade jag haft denna kunskap under min praktik sommaren 2003, vilken jag berättade om i förorden, hade jag vetat hur jag borde ha gått tillväga. Jag hade förmodligen använt mig av metoden mental maps. Då jag även fått kunskap om viktiga stråk i området och in mot centrum. Detta hade varit en värdefull information då den kunde ha visat på hur gång- och cykelvägnätet som idag är dåligt utbyggt kunde förbättras.

Visst tar arbetet med ungdomar extra tid, men den kunskap som vinns är väldigt värdefull och inspirerade, och berikar inte bara pla- neringen utan även stadens liv!

Det är många som jag skulle vilja tacka för deras hjälp under denna tid som jag genomfört detta examensarbete. Min handledare Krister Gustafsson, som jag haft många bra diskussioner med samt att han alltid har haft tid för mina frågor. Vidare skulle jag vilja tacka min opponent Marie Arkebäck, för hennes synpunkter. Min gamla hög- stadielärare Eivor Eriksson och hennes åtta elever på Gärdesskolan i Bollnäs. Sist men inte minst skulle jag vilja tacka alla solstrålar som alltid fi nns runtomkring mig, mina vänner och min kära familj!

Slutord

References

Related documents

Forskning visar att många kvinnor som immigrerar till Sverige rör på sig mindre än i sitt hemland och upplever att de inte får det stöd de behöver för att kunna förändra

Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens utrymme att självständigt utforma sitt förslag till föreskrifter varit synnerligen begränsat i förhållande till

Beslut om detta yttrande har på rektors uppdrag fattats av dekan Torleif Härd vid fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap efter föredragning av remisskoordinator

När det nya fondtorget är etablerat och det redan finns upphandlade fonder i en viss kategori och en ny upphandling genomförs, anser FI däremot att det är rimligt att den

upphandlingsförfarandet föreslås ändras från ett anslutningsförfarande, där fondförvaltare som uppfyller vissa formella krav fritt kan ansluta sig till fondtorget, till

En uppräkning av kompensationsnivån för förändring i antal barn och unga föreslås också vilket stärker resurserna både i kommuner med ökande och i kommuner med minskande

Den demografiska ökningen och konsekvens för efterfrågad välfärd kommer att ställa stora krav på modellen för kostnadsutjämningen framöver.. Med bakgrund av detta är

På vissa ställen på landsbygden får man inte bygga ut nätet ens om det finns intresse: där boende klagat och vägrar ha master i närheten, i närheten av militära områden och