Tvåstatslösningen och dess förändring med tiden

(1)

Kandidatuppsats i statsvetenskap

Tvåstatslösningen och dess förändring med tiden

En fallstudie om förändringen av tvåstatslösningen i Palestina och Israel konflikten.

(2)

Abstract

For decades people around the world have studied the Israeli-Palestinian conflict. Even though the two states solution has always been know as the conflict resolution, the idea has never worked out. Therefore this study will argue the issues of how the two-state solution in the Israeli-Palestinian conflict has changed over time, to be more accurate, the changes that happened between the periods of 1917-1997. By using the case study method, I apply my theory; conflict resolution, justice, reconciliation and identity politics in four different happenings that have been vital for the conflict’s development. These happenings are analysed through the theory with the aim of answering the questions of this study. The study shows that the two-states solution has changed from being a promise to the Jewish citizens, to a formal draft of a resolution idea and then to an actual happening. This went through without having any real resolution effect. The reason why the two states solution has changed is because the reconciliation has not been achieved. Neither the Jews nor the Palestinian Arabs were able to find any consensus during the conflict resolutions.

Nyckelord: two-state solution, Israel, Palestine, Peelkommission, Balfourdecleration, Conflict resolution, Justice, Reconciliation, Identity Politics

(3)

1. Inledning

1.2 Syfte ... 5

1.3 Problembeskrivning ... 5

1.4 Frågeställning ... 5

1.5 Tidigare forskning ... 5

2. Teoretiskt ramverk ... 9

2.1 konfliktlösning ... 9

2.2 rättvisa ... 11

2.3 Försoning ... 12

2.4 Identitetspolitik ... 14

3. Metodiskt tillvägagångssätt ... 17

3.1 Upplägg -‐ Fallstudie ... 17

3.2 Material ... 19

3.3 Avgränsning ... 20

3.4 Forskningsteknik ... 20

3.4.1 Teorikonsumerande ... 21

3.5 Metoddiskussion ... 21

3.6 Disposition ... 22

4. Analys ... 23

4.1 Balfourdeklarationen 1917 -‐ Storbritanniens löfte till judarna ... 23

4.1.1 Konfliktlösning ... 24

4.1.2 Rättvisa ... 25

4.1.3 Försoning ... 26

4.1.4 Identitetspolitik ... 27

4.2 Ett arabiskt uppror -‐ Peelkommissionen 1937 ... 28

4.2.2 Rättvisa ... 29

4.3 FN:s delningsplan 1948 – Israel bildas ... 32

4.3.2 Rättvisa ... 33

4.4 Tvåstatslösningen fram till 1997 ... 36

4.4.2 Rättvisa ... 38

5. Avslutande diskussion och konklusion ... 40

Källförteckning ... 42

Innehållsförteckning

(4)

1. Inledning

”En skorpion kom från öken till Nilens stad. Hur skulle den komma över? Skorpionen mötte en krokodil. ”Min käre vän” sa han, ”tänk om vi skulle skapa en allians för att komma över till andra sida”. Krokodilen svarade; ” tror du att jag är dum? Jag skulle vara helt i ditt våld. Du kan sticka mig när som helst under överfarten”. ”Självklart inte”, sa skorpionen. ”Jag lovar att inte sticka dig. Om jag gör det drunknar jag också”.

Krokodilen tänker en stund, hmm.. det måste vara logiskt. Han tog skorpionen på sin rygg, men när de hade hunnit halvvägs blev skorpionen upphetsad och stack honom. När de var på väg att sjunka sa krokodilen: ”nu kommer vi båda att dö. Var fanns logiken i det du gjorde? ” ”Det finns ingen logik” sa skorpionen, detta är Mellanöstern.”¹

Berättelsen synliggör ett resonemang som flitigt används inom politiken i Mellanöstern.

Den 100 år långa konflikten mellan Palestina och Israel har inte nått sitt slut och kommer förmodligen inte nå slutet inom en lång period. Trots att de båda parterna har engagerat sig i fredsprocesser lyckas de alltid hitta tillbaka till ruta ett. Parterna kommer överens om att slutföra en sak, men så gör de sedan en helt annan, och bryter mot löften. Länder runt om i världen, inklusive Sverige är för att främja en fredsprocess där tvåstatslösningen ses som ett alternativ.²

Efter andra världskriget 1948, bestämde sig FN för att dela upp staten Palestina i två separata territorier som en alternativ fredsprocess. En del av landet skulle tillhöra judarna och en annan del skulle tillhöra araberna. FN:s tvåstatslösning har med tiden förändrats och fredsprocessen mellan Palestina och Israel har utsatts för påfrestningar. Trots att tvåstatslösningen är en konfliktlösning har varken Palestina eller Israel funnit konsensus i frågan då parterna har tyckt att tvåstatslösningen inför varje förhandling har förändrats

1 Sören, Wibeck. Ett land, två folk Israel-Palestinakonfliktens historia, 2012, 16.

2 Hans Rosen. Tvåstatslösningen är målet, Dagens Nyheter, 2014-10-30 (Hämtad 2015-5-5).

(5)

geografiskt. Därmed har parternas ambitioner inför tvåstatslösningen som en fredsprocess behandlats kritiskt. Det är ett faktum att de båda parterna ställer sig negativt till tvåstatslösningen. Detta arbete ska därför undersöka förändringarna av tvåstatslösningen från den dag den presenterades till alternativet som finns idag och svara på varför tvåstatslösningen har förändrats. För att möjligheten till att undersöka tvåstatslösningens förändring med tiden, ska denna uppsats redogöra för olika händelser som har haft en markant betydelse för tvåstatslösningen.

1.2 Syfte

Uppsatsen har som syfte att undersöka hur fredsprocessen i form av tvåstatslösning mellan Palestina och Israel har förändras från 1917 till 1997.

1.3 Problembeskrivning

För att få en tydligare helhetsbild av tvåstatslösningens förändring ska uppsatsen titta på om det finns några generella orsaker till motgångar för tvåstatslösningen, tillexempel om det är rättvisa eller identitetspolitik. Uppsatsen ska belysa tvåstatslösningens omdaning och ska även lyfta anledningen till tvåstatslösningens förändring, genom att svara på nästkommande frågor.

1.4 Frågeställning

o Hur har tvåstatslösningen i Israel och Palestina förändrats över tid?

o Varför har tvåstatslösningen förändrats?

1.5 Tidigare forskning

Konflikten mellan Israel och Palestina är för många ett attraktivt ämne att skriva om. Det har gjorts väldigt många studier kring konflikten, och i stora drag kan man säga att varje studie har sin egen karaktär med olika bakomliggande indikationer för vad som ska

(6)

studeras. 2009 publicerade journalisten Sören Wibeck sin bok; Ett land två folk, med målet att bevisa att konflikten mellan Israel och Palestina inte är en religiös konflikt utan att det är en konflikt präglad av nationalism. Wibecks bok är en faktabaserad historiebok skriven på svenska som skildrar den historia som finns kring konflikten, men det finns studier som omfattar ämnet skrivna mycket tidigare än på 2000-talet. ³

1977-78 skrevs boken The question of palestine som publicerades 1979.⁴ Boken kom att spela en avgörande roll i den västerländska debatten kring Palestina och Israel konflikten på slutet av 1900-talet, men eftersom det tillkom fler oroligheter efter 1979 skrev författaren Edward W. Said en senare upplaga som publicerades 1992.⁵ The question of Palestine skildrar landets öde och lägger stor skuld, till de moderna oroligheterna, redan i början av boken på Balfourdeklarationens uppkomst 1917. Författaren tar upp hur de båda parterna är skyldiga och att många civila har fått lida av konflikten. Problematiken med att väst inte har agerat rättvist i frågan lyfts också i boken samt att Palestinier i decennier har förtalats orättvist. Därför är det relevant att i denna studie använda sig av aspekterna konfliktlösning, försoning, identitetspolitik och rättvisa, då parterna inom konflikten känner att det fortfarande finns en orättvisa. Orättvisan uppstår eftersom att olika avgörande aktörer förbigår den ena parten men inte den andra. Aspekterna ska därför komplettera denna orättvisa och belägga en undersökning ur en så saklig synvinkel som möjligt, så att den orättvisa som har upplevts vid tidigare forskning inte ska upprepas. Orättvisan som upplevts i konflikten ska därför i detta arbete bekämpas genom att titta på fredsprocessen utifrån de fyra föregående nämnda aspekterna.

1999 skrev statsvetaren Karin Aggenstam boken Refermin and Resolving conflict med fokus på att analysera de konfliktlösningar som uppstod under 1990-talet. Boken lyfter hur omvärlden efter att i flera år har sett på krig och misär, äntligen kunde se en möjlig

3 Wibeck. Ett land två folk, 16.

4 Said, Edward W., The question of Palestine, 1992, s.3

5 James Cornwall, The Question of Palestine, middle east, History today, 2015-12-31. (Hämtad 2015-04-20).

(7)

fredslösning framför sig mellan Israel och PLO (Palestina befrielseorganisationen).

Författaren analyserar de bakomliggande mekanismerna till det alternativa fredsavtalet som kom 1993, samt hur demokrati efter avtalet hade utvecklats. Detta gör hon genom att analysera konflikten genom konstruktivism, konfliktforskning, förhandlingsteori samt social psykologi. Aggenstam applicerar även agent-structure approach för att tydliggöra den sociala interaktionen mellan parterna under den specifika försoningsperioden⁶. Boken är en djupanalys mellan 1988 och 1998. Boken tydliggör vad som hände under 1990-talets konfliktlösning ur olika aspekter vilket är unikt av sitt slag. Däremot analyserar inte boken händelserna i förväg och konfliktlösningens utveckling, vilket är en motivering till att detta arbetets syfte är unikt och debattframkallande. Samtidigt blir det relevant för arbetet att också utgå från att analysera fyra nedslag då man i Aggenstams bok kan se att strukturen lyckats erhålla legitimitet.

I boken Mellan krig och fred i Israel/Palestina skriven 2014 tar man upp olika viktiga händelser som har varit avgörande för hur konflikten har utvecklats i Palestina och Israel.

En av dessa händelser är Peelkomissionen. I forskningen förklarar man att Peelkommissionen kom den 1 juli 1937 och att det var en rapport som innehöll den alternativa tvåstatslösningen. ⁷ Tvåstatslösningen är ett förslag på medling mellan Israel och Palestina, grundtanken med tvåstatslösningen är att ge både judar och araber en egen stat. Genom att dela upp Palestina i två delar kan de två folkgrupper utöva sin nationella begäran, det vill säga att en jude ska kunna leva och bo som religiös eller icke religiös i Israel lika mycket som att en religiös eller icke religiös arab ska få kunna bo i Palestina.⁸ Tvåstatslösningen har lett till debatter och nya forskningsområden, bland annat har Gary Sussman skrivit en artikel som heter The Challange to the two state solution där han tar upp vilka utmaningar som tvåstatslösningen möter, både från palestiniers och israelers perspektiv men även utifrån omvärlden. Tvåstatslösningen har både upprört människor men

6 Karin Aggestam, Reframing and resolving conflict, 1999.

7 Wibeck.. Ett land två folk, 2012148.

8 Aggestam, Karin, Persson, Anders & Strömbom, Lisa. Mellan krig och fred i Israel/Palestina, 2014, 146.

(8)

även gett människor hopp om fred, dock har idén om medlingen även skapat en känsla av tvivel.

Det svenska utrikespolitiska institutet har väckt frågan och ifrågasätter i en artikel om tvåstatslösningen ens är möjlig. Kjell Goldman professor i Statsvetenskap är personen som ligger bakom utrikespolitiska institutets artikel Tvåstatslösning-är det ens möjligt? där han kommer fram till att man bör pröva att lösa och möta konflikten med nya idéer och perspektiv, därmed hitta nya sätt att nå fred mellan Israel och Palestina. Goldman gör en ny fråga aktuell och det är, om det ens är möjligt att lösa konflikten. ⁹ Goldman skriver i sin artikel att han tror att det är för sent för att driva en tvåstatslösning. Trots kritik hamnar ändå debatten tillbaka till tvåstatslösningen. Tvåstatslösningen är ett alternativ som formellt har funnits med sedan 1937, dock utan att fredsprocessens förändring har granskats.

Problematiken med tvåstatslösning uppstår dock när diskussionen kring fredsprocessens tids era tas upp, då det alltså är svårt att veta vilken tvåstatslösning som diskuteras. I och med att det territoriala läget har förändrats sen den dag Peelkommissionen gav ut sin rapport 1937 ¹⁰ är det viktigt att veta vilken tvåstatslösning som nämns i diskussionen kring tvåstatslösningen som ett alternativ till konfliktlösning. Det är viktigt att som forskare känna till hur tvåstatslösningen har förändrats med tiden. Denna information kan man få genom att analysera olika nedslag som är avgörande inom konflikten. Därför är detta arbete unikt med sitt syfte med att tydliggöra processens förändring.

Genom att använda sig av en fallstudie och en lämplig teoretisk utgångpunkt, som i detta fall är konfliktlösning, försoning, rättvisa och identitetspolitik, ska detta arbete upplysa ett forskningsområde som inte är lika omdiskuterat som själva begreppet tvåstatslösning är.

Forskningsområdet ska möta de motgångar som präglat den tidigare forskningen genom att inkludera de båda parterna i denna präglade konflikt. Det teoretiska ramverket består av

9 Kjell, Goldman. Tvåstatslösningen – är den ens möjlig? Utrikespolitiska institutet. 2014-10-28 (Hämtad 2015-04-20).

10 Aggestam, Persson & Strömbom. Mellan krig och fred i Israel/Palestina, 152.

(9)

fyra centrala och relevanta aspekter för konflikten. Nedslagen är relevanta då det är viktiga och avgörande datum för konfliktens utveckling. De fyra aspekterna ska styra analysen och ge en förklaring till den förändring som tvåstatslösningen varit med om från den dag tvåstatslösningen kom upp på agendan till idag. Därför presenteras även resultat i analysen och avslutas med diskussion och slutsats i ett eget kapitel.

2. Teoretiskt ramverk

Denna del av arbetet har i uppgift att utveckla ett teoretiskt ramverk för att studera hur de fyra centrala aspekterna har påverkat tvåstatslösningen. Fyra olika nedslag ska analyseras utifrån centrala aspekter då de erhåller en naturlig och relevant koppling till de fyra nedslagen. Aspekterna är konfliktlösning, rättvisa, försoning och identitetspolitik. Den naturliga kopplingen görs i samma ögonblick då denna fallstudie ska studera tvåstatslösningens förändring med tiden. Ytterligare en förklaring till det teoretiska ramverket är att man kan applicera arbetets teoretiska ramverk på arbetets fyra nedslag.

Aspekterna ska därför vägleda oss och tydliggöra tvåstatslösningens förändring genom att analyseras i fyra nedslag i senare kapitel. Därför skall denna del definiera och tydliggöra innebörden samt betydelsen av konfliktlösning, rättvisa, försoning och identitetspolitik.

Anledningen till varför aspekterna är relevanta för arbetet är dels för att tidigare studier har använt sig av liknande ramverk, vilket höjer legitimiteten för detta arbetets ramverk. Det finns också en tyngd i att använda de fyra aspekterna i ett och samma arbete då aspekterna tenderar att kompletterar varandra.

2.1 konfliktlösning

Förhandlingsmetoder och dess effektivitet som konfliktlösning i form av ett fredsavtal är aktuellt att diskutera när det kommer till medling av konflikt, framförallt att föra debatten kring vilka faktorer som är fördelaktiga. Denna typ av insats är viktig för att man ska kunna avgöra vilka resurser som efterfrågas, men också för att kartlägga vilken typ av medlingsinsats som behövs. Att använda sig av medling som konfliktlösning behöver dock

(10)

inte per automatik innebära att det är den mest pragmatiska insatsen, då förutsättningarna för att medling ska verkställa konfliktlösning kan vara begränsad om parterna i fråga inte erhåller kompromissvilja. Ett förekommande sätt att arbeta på med medling, är via internationella insatser, samtidigt som en tredje part kan stärka och underlätta konfliktlösningen finns det även risken för att konfliktdynamiken blir värre. ¹¹

Ett fredsavtal är ett fredsfördrag, det vill säga en överenstämmelse mellan suveräna stater.

Överenstämmelsen omfattar krav på att frångå militära maktmedel för att avstå från krig och konflikt mellan staternas förbindelser, med andra ord är det ett avtal som utgör kraven för hur fred mellan staterna i fråga ska gå till. ¹²

Konfliktlösning innebär också att parterna måste acceptera varandras fortsatta existens samt se till att all typ av våld som finns mellan respektive parter upphör. ¹³ Vanligtvis uppstår konfliktlösning efter att en konflikt har nått sitt slut vilket är en nödvändig ordning då verktygen man använder inom konfliktlösning är baserat på de händelser som har präglat konflikten tidigare. ¹⁴ Däremot ska man försöka ge sig an att uppnå konfliktlösning när den rätta tiden är inne, det vill säga när det är ett moget ögonblick. Ett moget ögonblick är när parterna i fråga befinner sig i ett smärtsamt och stillastående tillstånd inom konflikten som är så pass våldsam att parterna ensidigt inte kan frångå den. ¹⁵ Vid sådana lägen är det relevant att anta sig medlingsmetoden vapenvila som också indikerar en mer livsavgörande process till konfliktlösning. ¹⁶

Konfliktlösning behöver inte per automatik associeras eller identifieras med fred, hur som helst brukar fred vara likgiltigt som slut på krig. En konflikt är dock inte löst om den inte

11 Karin Aggestam, Anders Person & Lisa Strömbom. Mellan krig och fred i Israel/Palestina, 2011, 99.

12 Björn Hettne. Fredfördrag, Nationalencyklopedin. (Hämtad 2016-04-20)

13 Peter Wallensteen. Understanding conflict resolution, London, 2012, 8.

14 Wallensteen. Understanding conflict resolution, 8.

15 Aggestam, Persson, Strömbom. Mellan krig och fred i Israel/Palestina, 100.

(11)

inkluderar ett slut på den väpnade kampen, samtidigt finns det processer som är lika viktiga att tillgodose, vilket innebär att en konfliktlösning inte enbart handlar om slut på våldet.

Konfliktlösning är alltså mer än enbart slut på våld mellan parterna. Inblandade i konflikten måste gå med på att respektera varandra och vara villiga att kunna leva med kännedom om varandras existens. ¹⁷ Fredprocesser innebär därför också ambitioner mellan parterna som verkar för att stärka parternas relationer på civilnivå också. ¹⁸

2.2 rättvisa

Detta arbete ska tydliggöra rättvisans innebörd genom att lyfta den sociala rättvisan, men aspekten ska också förklaras utifrån den klassiska förklaringen som härstammar från Kantianis lära. Perspektivet förankras i det faktum att kantianismen definierar den internationella rättvisan utifrån från stat, krig och oroligheter.¹⁹

Avgörande för den internationella rättvisan är mänskliga rättigheter, då dessa rättigheter medför frihet och mänskliga förmåner som människan behöver för att leva ett maximerat liv. Rättigheterna är viktiga för den internationella rättvisan i och med att de präglar den basis som ett liv ska ge. Av den orsaken är det ännu viktigare för den internationella rättvisa hur en stat agerar för att främja dessa mänskliga rättigheter som är viktiga.²⁰ Därför har staten en viktig roll inom den internationella rättvisan. Staten bör därför vara medveten om vilka rättigheter och skyldigheter staten har för att kunna åstadkomma sin del på den internationella scenen, för att främja och tillfredsställa de mänskliga rättigheterna folket är i behov av.²¹ Staten ska se till att tillfredsställa de mänskliga rättigheterna samt se till att försvara sitt folk från orättvisor skapat av annat folk och andra stater. Det är viktigt att

19 Brian Orend. War and international justice a Kantian perspective, London, 2000, 89.

20 Orend. War and international justice a Kantian perspective, 109.

21 Ibid, 110

(12)

komma ihåg att det inte är staten som erhåller mänskliga rättigheter, utan att det är staten som ska verka för mänskliga rättigheter.²²

Den sociala rättvisan ger människan möjlighet att inse dennes fullaste potential av ett värdigt liv i samhället man bor i. Om rättvisan ska definieras ur ett humant perspektiv ska rättvisan inkludera människans olika rättfärdigheter så som en maximerad tillväxt, hälsa och lycka igenom livet. Beroende på samhällsstruktur där politik, ekonomi och historia styr är förutsättningarna olika och rättvisan kan därmed utspelas i olika form. Däremot är det långsiktiga anledningen till dessa olikheter kön, etnicitet, klass, religion, sexualitet och samhällsstatus. ²³

För att rättvisa ska vara övervägande och kunna uppstå måste det finns en koherent mellan de inblandade människorna. De inblandade ska vara jämställda i de befogenheter och den kapacitet som människorna besitter. Rättvisa uppstår i de situationer då människan samarbetar, dock i situationer som till stor del är på ett grundval av en ömsesidig nytta. ²⁴ Det bör finnas en maktbalans och jämlikhet mellan parterna i både politiska, militära och ekonomiska avseenden för att rättviseaspekten ska vara grundande. ²⁵

2.3 Försoning

I detta arbete kommer förklaringen av försoning ses ur ett politiskt perspektiv där det är viktigt att erhålla en moralisk aspekt. Anledningen till att utgå från moraliska aspekter hänvisas till försoningens återupprättande av en felaktig gemenskap, det vill säga ett samhälle som ej fungerar då gemenskapen inte existerar. ²⁶ Försoning är också ett centralt

22 Ibid, 111

23 Margaret M. deGuzman. Inter-national Justice for Them or Global Justice for Us? International Criminal Court, 2016-03-01, 182.

(Hämtad 2016-05-17)

24 Robin Attfield & Barry Wilkins. International justice and the Third World, 1992, 24.

26 Andrew Schaap. Political reconciliation, Routledge, 2005, 8.

(13)

begrepp inom kristendomen då det skapar en länk mellan berättelserna i Hebreiska skrifter och det nya Testamentet. ²⁷

Försoning står egentligen i strid med politik, med andra ord är försoning och politik två motpoler, då försoning strävar efter ett avslut, harmoni, konsensus och en union strävar politik efter öppenhet, antagonism, konflikt och pluralitet. ²⁸ Försoning är en viktig faktor inom den politiska sfären. Försoning ses som ett gemensamt beslut mellan folket i en stat som gör det möjligt med politiska diskussioner bland medborgare. Försoning är en avgörande faktor, vars funktion fyller stor betydelse av politikens existens i samhället.

Samtidigt som ambitionen är att försona måste det möjliggöras villkor för politiken att ta plats. Politiken måste därför åberopas i samband med politiska beslut. ²⁹

En politisk försoning börjar från ett kollektiv, det vill säga från en process där alla är inkluderade till en början. Det är viktigt att medborgare erhåller en tro om möjligheten av att samhället med ett mörkt förflutet präglat av konflikt och våld, kan återförenas och dela en gemensam förståelse för det som har hänt. ³⁰ För att den försoning som präglar ett uppdelat samhälle ska kunna åstadkomma en förnuftig framtid, behöver samhället se till att handskas med den förflutna historien som oftast är ganska mörk. ³¹

Försoning omfattar viktiga steg som måste passeras för att parterna i en konflikt ska finna konsensus. Det första steget handlar om att samhället ska kunna läka ett traumatiserat, uppdelat och polariserat folk. Steget används inom facket för social återhämtning, vilket innebär att moral även ingår i försoningsprocessen. För att denna återhämtning från traumatiska händelser ska vara möjlig finns det ett behov av att tänka tillbaka, prata och innefatta de traumatiserade erfarenheter som hänger med från ett mörkare förflutet. Det är

27 Schaap. Political reconciliation,16.

30 Ibid, 8

31 Ibid, 17

(14)

viktigt att gå igenom denna process då traumatiserade händelser gör att en människas positiva självinsikt och världsbild inte förankras utan tvärtom blir en vardag. Det är därför viktigt med en insyn om att en social återhämtning är beroende av att handskas med trauman från det förflutna för att uppnå försoning. Ansvaret ligger på alla människor i och med att trauman är ett kollektivt minne. ³² Hur som helst finns det ett ansvar på individ nivå också där individen ska förmedla dessa händelser. Den som har överlevt har en skyldighet att dela med sig av sin smärta till resten av samhället. ³³

2.4 Identitetspolitik

Identitetspolitik är ett begrepp som används för att definiera olika konflikter vars inblandade grupper använder etnicitet och religion som den största faktorn att särskilja på befolkning. Metoden går ut på att lyfta olikheterna i etnicitet och religiösa tillhörigheter för att åstadkomma stridigheter som ska leda till målet, som oftast är att erövra ett territorium.

Identitetspolitiken och stridigheterna som den omfattar leder ofta till migration och flyktingströmmar, massmord och folkmord. ³⁴

För att definiera en konflikt utifrån identitetspolitik måste det finnas ett antal hänselseförlopp som karaktäriserar aspekten. Dessa händelseförlopp är problematiska och svåra att lösa eftersom att orsaksmekanismen till konflikten är identitet. Denna typ av politik medför aggressiva situationer som kan vara våldsbejakande. Identitetspolitik tar stor plats i samhällets sfär, vilket innebär att det uppmärksammas i sociala medier men även i samhällsdebatter och i det civila samhället generellt. Dock är det viktigt att komma ihåg att konflikten inte uppstått i frågan om identitet, utan att det är uppdelningen kring identiteten som orsakar konflikten. ³⁵

34 Sean Chang. Identity Conflicts: A doctrinal Change Needed? 2014-12-12 ,39.

(15)

Identitetspolitik är ett begrepp som har blivit allt mer aktuellt i samhällsdebatten efter att konflikter kring ideologi har blivit inaktuella. Kalla krigets slut är en avgörande anledning till att identitetspolitik har fått ett större utrymme i konflikter, då dagens brott allt mindre grundar sig ur ideologiska ändamål. Istället vänder trenden, och orsaken till brott i krigstid blir allt mer utav etnisk karaktär. Exempel på konflikter baserade på identitetspolitik är kriget på Balkan, i Rwanda men även Nordirland. Argumentet som motiverar identitetspolitikens existens, det vill säga att två olika etniska grupper inte kan leva med varandra utan att det slutar i våld är dock vagt, då det finns länder vars befolkning är utav blandad karaktär, det vill säga mångfald ur etnisk aspekt, och som har levt fredligt sida vid sida i århundranden. Exempel på detta är folkgrupperna Flemish och Walloons i Belgien.

Identitetspolitik grundar sig i framförallt uppfattningen av hur man definierar sig själv.

Därför är det viktigt att skilja på anledningen till en konflikt av etniskt karaktär och identitetspolitik som en mobiliseringsfaktor i konflikter. ³⁶ När människor väljer att identifiera sig själv tenderar de att utgå från två kategorier, vilka är geografisk identitet och den religiösa tillhörigheten. ³⁷

Geografisk identitet relateras till medborgarskapet och det geografiska område en bor i, däremot är det inte nödvändigt att identifiera sig med en stat bara för att man bor i den.

Ibland handlar den geografiska identifieringen om en specifik kulturell area i ett område. ³⁸ Till exempel kan det betyda att man som Welsh inte identifierar sig som brittisk. Dessutom finns det människor som väljer att identifiera sig med en stad istället för att identifiera sig med ett land. Ett konkret exempel på detta är människor som säger att de är new yorkers istället för amerikaner. Invandrare har en tendens att identifiera sig med hemlandet.

Sannolikheten att en andra generationens invandrare identifierar sig med sina föräldrars hemland mer i jämförelse med landet som hen är född i är stor. Detta fenomen heter andra

36 Sandra F Joireman. Nationalism and political identity, 2003,1.

37 Joireman. Nationalism and political identity, 2.

38 Ibid, 2

(16)

geografi identitet-fenomenet. Hur som helst är geografisk identiteten framförallt den identitet man associerar med statstillhörighet.³⁹

Ytterligare ett sätt att identifiera sig är via religion. Religionen skapar en känsla av samhörighet bland en stor mängd människor runt om i hela världen. Däremot är religion en mer kontroversiell identifikation i jämförelse med den regionala identifieringen. Tidigare jämförelse med att benämna och identifiera sig själv som new yorker istället för amerikan, preciserar inte ens fundamentala identifikation vilket inte uppfattas som problematiskt då identifikationen av ett geografiskt område inte säger hur en människa ska vara. Identifierar en sig istället som jude, muslim eller kristen, medföljer definitioner och ställningstaganden som kan problematisera ens identifikation om det är så att man inte fullföljer riktlinjerna.

Anledningen till detta är att andra utövare av religionen kan förutspå vad man ska tror på, hur en ska tänka eller vad hen vill åstadkomma. Av den anledningen är religion en mer komplex identifikation i jämförelse med den geografiska identiteten. ⁴⁰

Det finns olika sätt att se på identitet, och det som är relevant för detta arbete är att se det utifrån primordialism, då det inom detta sätt finns en tro om att den religiösa, den nationella och den etniska tillhörigheten anses vara något som är av naturens medfödels ⁴¹, framföraltt är det relevant för att media ofta framlägger konflikten som historisk konflikt mellan religiösa grupper. ⁴² Primordialism anser alltså att en människas fundamentala etniska tillhörighet är skapad vid födelsen och kan därav inte ändras. ⁴³ Primordialism ser på etnicitet som något historiskt inrotat då det härstammar från familjeband och där familjens ursprung har en viktig roll, likaså har den geografiska identifikationen och hemlands tillhörighet en viktig roll för identifieringen. ⁴⁴

39 Joireman. Nationalism and political identity,3.

40 Joireman. Nationalism and political identity,3-4.

42 Ibid, 11

43 Joireman. Nationalism and political identity,19.

44 Ibid, 19

(17)

3. Metodiskt tillvägagångssätt

Avsnittet behandlar uppsatsens tillvägagångsätt. Här redovisas val av upplägg samt material men även den motivering som ligger till grund för upplägget samt val av metod.

3.1 Upplägg - Fallstudie

Upplägget för denna uppsats kommer vara enligt undersökningsupplägget fallstudie. En fallstudie är ett relevant upplägg då detta arbete ska granska och undersöka ett avgränsat område ur en stor konflikt, det vill säga tvåstatslösningen i Palestina. Tanken är att få ett helhetsperspektiv med mycket information om tvåstatslösningen för att kunna undersöka och granska både förändringar och processer.⁴⁵ En fallstudie besitter information av olika slag för att kunna gestalta ett helhetsperspektiv med så mycket information som möjligt om fallet. Av just den anledningen blir fallstudien valid för en undersökning som ska granska tvåstatslösningens förändringar.⁴⁶ En fallstudie brukar normalt sett inte enbart innehålla en analysenhet, tvärtom nämns flera analysenheter i en fallstudie. Anledningen till detta är att man värdesätter variablerna i uppsatsen, det vill säga att om den beroende variabeln får mer än ett värde kan man inte påstå att fallstudien är utav traditionell karaktär, vilket detta arbete inte är. Uppsatsen kretsar kring en kontext, det vill säga tvåstatslösningen, men vid olika tidpunkter.⁴⁷ Fallet är därmed inte slumpmässigt valt, dels för att urvalet inte är relativt stort men också för att man ska slippa kontrollera det insamlade materialet i efterhand, för att minska på det analytiska arbetet som uppsatsen kräver. Därför har denna uppsats strategiskt valt fallet och utefter det samlat in relevant data. ⁴⁸

Detta arbetets resonemang kräver jämförelser då arbetet jämför en fredsprocess i olika faser vilket innebär att arbetet har mer än en analysenhet. Faserna i detta arbete blir

45 Runa Patel & Bo Davidson. Forskningsmetodikens grunder, 2011, 56.

46 Patel & Davidson. Forskningsmetodikens grunder, 57.

47 Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson & Lena Wängnerud. Metodpraktikan, 2012, 109.

48 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wängnerud. Metodpraktikan, 102.

(18)

Balfourdeklarationen, peelkommissionen, FN:s delningsplan samt 1990-talets utveckling av tvåstatslösningen. Detta stärker anledningen till att använda sig utav fallstudie och inte jämförande studier. Skillnaden mellan dessa två upplägg är små men avgörande för att kunna använda sig av respektive titel till sitt upplägg. Skillnaden mellan fallstudie och jämförande studier är att den jämförande studien innehar två innehåll från samma era.

Bättre förklarat innebär det att studien innehåller flera olika kontexter där kontexten äger rum under samma tidpunkt. Inom en fallstudie kan det finnas fler analysenheter men där dessa analysenheter tar plats vid olika tidpunkter, det vill säga att inom en fallstudie pratar man om en kontext med olika tidpunkter. Därför blir det relevant för detta arbete att prata om studien i termer av analysenheter i och med att det är analysenheterna som stärker anledningen till att använda fallstudie som upplägg.⁴⁹

Detta arbete är en kvalitativ studie, det betyder dock inte per automatik att varje fallstudie är ett kvalitativt arbete. Fallstudier utesluter inte delar av det kvalitativa tillvägagångsättet då en fallstudie inte alltid kan finna allt bevis eller all empiri om fallet i fråga. Därför stärks resonemanget om att denna studie är kvalitativ.⁵⁰ Anledningen till varför arbetet karaktäriseras efter en kvalitativ studie har bland annat att göra med hur arbetets data är insamlat. Eftersom att studien utgår från så kallad mjukdata, det vill säga texter i olika mängder med syfte att tolkas, är kvalitativ studieteknik relevant⁵¹. En viktig faktor som stärker principen om att använda sig av kvalitativ studie för detta arbete är frågan om flexibilitet. Flexibilitet inom den kvalitativa studien underlättar för forskaren då det är datan, det vill säga informationen, som styr det som skall framgå i arbetet. Därför stärker denna studiens flexibilitet förklaringen till att man grundar arbetet i kvalitativa ansatser. ⁵²

50 Bill Gillham. Case study research methods, Continuum, 2000, 10.

51 Asbjørn Johannessen & Per Arne Tufte. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, Malmö, 2003, 69.

52 Johannessen & Tufte. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 71.

(19)

3.2 Material

När vetenskapliga arbeten används är det i allmänhet inte kopplat till källkritiska problem utan det är framförallt det empiriska materialet som kan stöta på motgång och som man bör vara kritisk mot. Därför ska detta avsnitt diskutera materialets kvalité samt vilka eventuella brister som materialet erhåller för att kunna argumentera för uppsatsens tillvägagångsätt.

För att möjliggöra diskussionen är det därför av hög relevans för författaren att även erhålla kunskap kring att vara kritisk till material och källa.

Anledningen till att arbetets material ser ut som det gör är för att viljan till mångfald bland arbetets källor är av stort intresse. Uppsatsen använder sig av mycket litteratur för att framlägga ett så neutralt resonemang som möjligt. Arbetet är teorikonsumerande och av den anledningen är Konfliktlösning, Rättvisa, Försoning och Identitetspolitik relevanta tillvägagångsätt framförallt för att fallet centreras och är i behov av att generaliseras. Därför är utländska källor prioriterade i avsnittet då det finns en betydligt högre grad av definitioner i den gruppen av material. Framförallt använder författaren sig av artiklar men också litteratur för att producera teorin. Eftersom att aspekterna analyseras i fyra olika nedslag tar analysen upp ny fakta som inte framkommit i tidigare avsnitt.

Tillvägagångsättet är unikt men har en viktig aspekt, vilken är att nedslagen som används i arbetet är så pass omfattande att arbetets disposition inte hade kunnat fördels jämt, då det finns väldigt mycket information kring de fyra nedslagen. Framförallt så använder sig uppsatsens analys utav böckerna Mellan krig och fred i Israel/Palestina, Palestina konflikten, Ett land två folk och Vägen till Palestina.

Ovanstående källor som har nämnts samt de källor som inte har nämnts, men som har en avgörande roll för arbetet, är relevanta i samtid. Trots att det finns ett antal källor som publicerats före vår samtid kompenseras kvalitén med den mångfald som finns att hämta från källorna närmare vår tid. Därför är risken för att kvalitén på uppsatsens innehåll, inte ska vara legitim, mycket liten. För att arbetets uppsats ska kunna fullfölja sitt syfte och

(20)

svara på frågeställningen är det avgörande att materialet ska vara sakligt, relevant och balanserat. Hur som helst är materialet blandat och består av både andrahandskällor och tredjehandskällor. Detta kan uppfattas som negativt, men för att samtiden ska vara så nära som möjligt och för att legitimiteten skall öka, kompenseras valet av andra- och tredjehandsval, med att uppsatsen även använder sig av så mycket primärkällor som möjligt.

3.3 Avgränsning

Avgränsningen i detta arbete utgörs utefter de analysenheter som finns med i studien. I och med att arbetet behandlar ett fåtal historiska nedslag dras avgränsningen vid dessa händelser och därför kommer det vara irrelevant att arbetet erhåller fakta utöver dess riktlinje, det vill säga att andra delar av konflikten är därför inte relevanta för denna studie.

Tyngdpunkten skall läggas vid att enbart fokusera vid olika tidsepoker inom konflikten mellan Israel och Palestina. Grundtanken till valet av avgränsning ligger i det faktum att uppnå tydlighet och relevans inom ramen för en fallstudie med olika analysenheter som ska ligga under samma tidpunkt. Då detta är en grundfaktor för arbetets gång är det viktigt att dra denna typ av avgränsning i denna fallstudie.

3.4 Forskningsteknik

Arbetet är ett utvecklingsarbete och grundar sig därför inte i en teoretisk förankring eftersom att uppsatsens problemområde inte förklaras med hjälp av teorier utan är ett arbete där man har utnyttjat tidigare forskning och vetenskaplig kunskap. Eftersom att uppsatsen omfattar nya frågor leder den till en kunskapsproduktion, vilket innebär att en vidare diskussion kring ämnet kommer till att fortsätta.⁵³ För arbetet är det relevant med deskriptiv undersökning eftersom att arbetet erhåller historiska händelser som har förändrats med

53 Patel, Runa & Davidson. Forskningsmetodikens grunder, 11.

(21)

tiden, men också för att det framgår i uppsatsen att det finns specifika aspekter som är relevanta för arbetet utefter innehållet. Aspekterna som finns under det teoretiska ramverket förklaras på ett mer detaljerat sätt vilket stärker förklaringen av en deskriptiv undersökning.⁵⁴

3.4.1 Teorikonsumerande

Eftersom denna empiriska undersökning har fallet i centrum, det vill säga tvåstatslösningens förändring, är det en teorikonsumerande undersökning. Anledningen till att uppsatsen arbetar utifrån att undersökningen är teorikonsumerande grundar sig i det faktum att det finns ett behov av att kunna generalisera det komna resultatet, därför är det inte heller relevant att resultatet är legitimt i sammanhang utanför detta arbete. Istället ligger tyngden i att resultatet har en tydlig förklaring till varför denna undersökning blev som den blev. ⁵⁵

3.5 Metoddiskussion

Teoriprövande studier har som mål att återanvändas, där enbart förklaringsfaktorn skulle vara den del som behövs ändras. Däremot leder det i sin tur att en rad andra förklaringar utesluts i den forsknings som tas fram. Det vill säga att andra teorier inte går ihop med resultatet och slutsatsen. Detta är dock svårt att uppnå, därför blir konsekvensen för teoriprövande studiers slutsatser förankrade med en osäkerhet, i och med att det blir svårt att pröva variablerna och förvänta sig samma resultat i ett annat fall.⁵⁶ För att osäkerheten dock ska minska var därför valet av fallstudie relevant för arbetet. Tydlighet för relevansen av arbetets variabler har efterfrågats, vilket är en svaghet då fallet som studeras är komplext. Homogenitet kan skapa en grad av osäkerhet. Hur som helst legitimeras variablerna i arbetet då det är relevant för analysenhetena.

54 Patel, Runa & Davidson, Forskningsmetodikens grunder, 13.

55 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wängnerud. Metodpraktikan, 89-90.

(22)

3.6 Disposition

Den här studien har en ordningsföljd vars syfte är att bli förstådd i relation till varje del.

Varje indelning har ett syfte och en anledning där efterföljande del ska komplettera den föregående. Arbetet inleds med syfte, frågeställning och tidigare forskning med målet att klargöra uppsatsens innehåll med anledning att förklara varför denna studie är unik i sitt område.

Inledningen följs därefter av den teoretiska utgångspunkten vars syfte är att lyfta de centrala aspekterna som sedan appliceras i analysen. I delen för den teoretiska utgångspunkten kommer arbetet att presentera definitioner av fyra begrepp ur en, för arbetet relevant, synvinkel. Därefter kommer arbetets tredje del som är det metodiska tillvägagångsättet som ska förtydliga arbetets upplägg, material, avgränsning och forskningsteknik, detta för att tydliggöra anledningen till studiens upplägg och val av data.

I detta kapitel diskuteras och förklaras varför fallstudie är det relevanta upplägget, samt att kapitlet lyfter vikten av att inkludera teorikonsumerande i studien. Fjärde delen av detta arbete är studiens analys. Analysen presenterar tvåstatslösningens förändring genom att applicera de centrala aspekterna på fyra nedslag. Denna del diskuterar den förändring som skett och lyfter avgörande händelser som format tvåstatslösningen med tiden. I den sista delen presenteras slutsatsen, detta kapitel ska klargöra resultatet från analysen och svara på frågeställningen på ett kort och koncist sätt

(23)

4. Analys

Analysen presenterar fyra nedslag som ska analyseras utifrån det teoretiska ramverket för att ge en tydlig förklaring till tvåstatslösningens förändring över tid. Nedslagen är relevanta för arbetet då det är avgörande händelser för utvecklingen inom konflikten.

4.1 Balfourdeklarationen 1917 - Storbritanniens löfte till judarna Balfourdeklarationen är ett dokument skapat av det Brittiska parlamentet 1917 med syfte att erhålla ett judiskt nationalhem för det judiska folket i Palestina. Från början var det en rörelse skapad av världssionistorganisationen som drev frågan om ett judiskt nationalhem. När det judiska folket blev lovade ett nationalhem utgjorde befolkningen i Palestina 10 % människor av judisk tillhörighet, resterande del av befolkningen var araber. De oroligheter som pågick i Mellanöstern under samma era som deklarationen uppkom är relevant att ha i åtanke. Mellanöstern var uppdelat i olika mandatområden där Frankrike och Storbritannien var de stora aktörerna.

Britterna hade som mål att erhålla goda diplomatiska relationer med ledare i de regioner som de fick mandat i, bland annat var det Irak och Palestina. Palestina var en viktig auktoritet för kommunikationen mellan det brittiska imperiet och andra stater runt mellanöstern. ⁵⁷

Den brittiska administrationen såg vikten av att erhålla goda relationer till de muslimska araberna i Palestina. Palestina var ett territorium med flera kanaler samt med gränsar till Irak och dess oljefält. Storbritannien ansåg också att relationen var viktig då det brittiska imperiet erhöll över 100 tusen muslimer. ⁵⁸ Imperiet hade gett vardera folkgrupper i Palestina flera löften då administrationen ville ta fördel av situationen. Strider och konflikter mellan den judiska och arabiska befolkningen på 1920-talet blev därför allt fler. Folket hade tröttnat på den brittiska administrationen.

59 Samtidigt som Storbritannien ville erhålla goda relationer till araberna ville de också erhålla god relation till det judiska folket i förmån för sina egna intressen.

Konsekvensen resulterade i oroligheter mellan det judiska och arabiska folket. ⁶⁰

(24)

4.1.1 Konfliktlösning

Palestina skulle enligt Balfourdeklarationen vara ett nationalhem för folk av judisk tillhörighet. Deklarationen kan uppfattas som ett kompromissdokument med syfte att vädja om judarnas stöd till den brittiska regeringen, men också för att leva upp till löftet om ett nationalhem för judarna. ⁶¹ Fredskonferensen hölls i Paris och var mycket uppskattad av sionisterna då ett nationalhem skulle innebära större möjlighet till invandring i Palestina. Invandringen skulle i sin tur leda till en expandering av nationalhemmet och slutligen bli ett judiskt land. I och med att en av britternas tanke med Balfourdeklarationen var att medla de dåvarande oroligheterna, sågs deklarationen som en variant till konfliktlösning. Trots viljan på att försöka hitta alternativ till konflikten, det vill säga fredsavtal, var inte de både parterna likgiltigt inkluderade då britterna förbisåg Palestina i frågan om ett judiskt Nationalhem.

Upprättandet av ett judiskt nationalhem ökade därmed andelen judar i Palestina drastiskt. Samtidigt var det svårt att använda sig av Balfour som en variant till konfliktlösning då det inte var ett fredsavtal mellan två suveräna stater. ⁶²

Det brittiska mandatområdet i Palestina hade odlat nationalistiska styrkor, det fanns arabiska rörelser som var emot det Balfour stod för, och tanken om att palestinierna enbart kunde lita på sig själva blev därför ett faktum under 1920. Samma år uttryckte den palestinska kongressen stort missnöje mot det Brittiska löftet om att ge bort palestinsk mark. Palestinierna insåg snabbt att de inte kunde organisera sig lika strategiskt som judarna, varav den största anledningen till det framförallt var att politiken i mellanöstern sedan tidigare var splittrad. Situationen eskalerade och konsekvensen ledde slutligen till odemokratiska tillvägagångsätt. 1920 uppstod den första väpnade situationen där över 80 personer miste livet. 1921 uttryckte den brittiska undersökningskommissionen att orsaken till stridigheterna som uppstått grundade sig i palestiniernas motstånd och missnöje mot den sionistiska rörelsen.

Balfourdeklarationen som en konfliktlösning var egentligen ett misslyckande då acceptansen mellan parterna istället för att förbättras, sprack. Avtalet, som är ett avgörande begrepp för konfliktlösning, behöver inte per automatik betyda fred, däremot är målet att finna konsensus, detta misslyckades Balfourdeklarationen med.⁶³

61 Persson. Palestina konflikten, 27.

(25)

4.1.2 Rättvisa

Andra världskriget innebar en stor ökning av judiska flyktingar till det judiska nationalhemmet i Palestina, vilket också hade en underliggande orsak, det vill säga att skapa ett starkare nationalhem. Därmed fick Judiska bosättningar en viktig roll för nationalhemmet. ⁶⁴

För den judiska befolkningen var det viktigt att öka antalet människor inom det angivna territoriet, men likaså var det viktigt för nationalhemmet att säkra sina ekonomiska tillgångar. Det judiska folket lyckades mellan 1917 och 1945 att tjäna ihop 154 miljoner pund som de valde att köpa upp mark för, i förmån för de kommande judiska invandrarna och bosättningarna. Det judiska jordinnehavet ökade därför drastisk på palestinsk mark och judarna fick därmed allt mer makt inom olika palestinska sektorer och områden. Judarna hade lyckats investera stora kapital inom den palestinska industriella sektorn och lyckades 1920 erhålla 85 % av det industriella palestinska produktionsvärdet. Judiska fackföreningsrörelser utvecklades med avsikt att enbart hjälpa det judiska folket och uteslöt därför arabiska arbetare. Det nationella hemmet för judarna i Palestina byggdes alltså upp systematiskt fram till israels uppståndelse 1948. Befolkningsmängden ökade markant, den sjudubblades och under tiden lyckades den judiska befolkningen utveckla ett gemensamt språk som kom att kallas hebreiska. I och med judarnas finansiella framgångar, kom markuppköp av araberna att bli många, därmed hade judarna tillgång till mer mark än den mark som britterna hade delat ut 1917. Detta underlättade judarnas utveckling av demokratiska och politiska rörelser samt politiskainstitutioner. Uppbyggandet av det judiska nationalhemmet skedde dock i isolering från det palestinska folket. Samtidigt som judarna stärkte sina territorier levde araber och judar särskilda i olika byar och städer.⁶⁵

Araberna i Palestina åstadkom aldrig samma strategiska organisering som det judiska folket, istället uppstod farhågor, då palestinierna kunde se på när den judiska invandringen blev allt större. Palestina hade inte möjligheten att tillfredsställa de mänskliga rättigheterna som behövs för ett maximerat liv och därmed kunde inte staten verka för mänskliga förmåner i den utsträckning som behövs för att rättvisan

(26)

skall era. De två inblandade parternas befogenheter i situationen var inte jämställda då specifikt den judiska befolkningen fick mycket gehör från britterna. ⁶⁶

4.1.3 Försoning

1921 gjorde Storbritannien ett förtydligande och en mer specificerad tolkning av deklarationen i form av ett memorandum. Tolkningen skulle ge en klarare bild av britternas ställningstagande i frågan kring den progressiva utvecklingen av ett judiskt nationalhem. Detta i hopp om att finna försoning mellan de arabiska palestinierna och den judiska invandringen, samt acceptans för ett judiskt nationalhem. ⁶⁷ Memorandumet valde sionisterna att acceptera, samtidigt som det palestinska folket att förkastade det. Britterna hade även i syfte att närma och förbättra relationen till araberna vilket palestinierna tyckte var genomskådligt. Efter sitt misslyckande med att bildka, lyckades ändå araberna att få igenom ett palestinamandat i den brittiska regeringen. Balfourdeklarationen var en av faktorerna till de nya oroligheterna som hade uppstått mellan grupperna i Palestina, därför valde den brittiska administrationen att ge ut en mer detaljerad tolkning av deklarationen 1922, med syfte att minska oroligheterna som hade uppstått. En utav texterna i Balfourdeklarationen som hade förtydligats var den som beskrev den judiska invandringen i Palestina. Den nya tolkningen sa att Den judiska invandringen inte fick överskrida landets ekonomiska absorbtionsförmåga. ⁶⁸ Tolkningen hade som syfte att medla mellan araberna och judarna. Den nya tolkningen lyckades erhålla sionisternas stöd, medan palestinierna var skeptiska. Ytterligare en faktor till oroligheterna och oenigheten som rådde mellan grupperna i Palestina var den ekonomiska förändringen i slutet av 1920-talet och början på 1930-talet. Många araber var tvungna att sälja mark till judar för att stärka sina kapital ⁶⁹ och konflikten kretsade mycket kring oenigheter om invandringen av judar till Palestina. ⁷⁰ Efter att araberna 1929 satte ingång ett uppror mot det judiska folket som ville erövra den västra muren i Jerusalem ökade oroligheterna och den brittiska administrationen blev mycket bekymrade. Den Brittiska regimen ville se till så att relationen mellan araber och judar skulle förbättras och inrättade därför 1930 en Vitbok. Innehållet av vitboken var förtydligande texter av Storbritanniens löfte till

66 Sune Persson. Palestina konflikten, 36.

67 Ibid, 37

68 Ibid, 37

(27)

båda grupperna. Denna gång var sionisterna inte lika positiva till britternas förslag.

Sionisterna krävde därför förhandlingar vilket slutade i att judisk invandring i Palestina inte skulle begränsas, speciellt inte för de judar som flytt nazismen. ⁷¹ Denna interna bestämmelse blev inte araberna glada över. Britterna anklagades för att hjälpa sionisterna och ännu en gång utbröt oroligheter mellan grupperna. ⁷² Palestinierna ville istället se ett nationellt styre med en blandning av både muslimer judar och kristna. Istället fortsatte konflikten då försöket till försoning inte gick igenom. ⁷³

4.1.4 Identitetspolitik

Ett år innan Balfourdeklarationens uppkomst hade Palestina och andra delar av mellanöstern blivit uppdelade till förmån för stormakterna Frankrike, Ryssland och Storbritannien som under första världskriget anslöt ett internt avtal om intresseaffärer.

Ockupation ledde till motståndsrörelser i början av 1900-talet vilket gav sig i utfall som panarabismen. Panarabismen var en arab-nationalistisk rörelse med syfte att mobilisera emot orättvisorna. Panarabismen var ett resultat av att identitetspolitik användes som mobiliseringsfaktor. Perioden mellan 1914 och 1918 blev den panarabiska rörelsen ett sätt för det palestinska folket att identifiera sig som arabiska palestinier baserat på kultur, språk och historia. Samtidigt blev det ett sätt för det palestinska folket att lättare kunna motverka den sionistiska idén om ett judiskt nationalhem. Palestinierna utgick därför ifrån de båda kategorierna när de identifierade sig, den geografiska identiteten som kompletterades av den religiösa och blev därmed en viktig mobiliseringsfaktor. Hur som helst var den religiösa identifikationen även en viktig mobiliseringsfaktor för judarna, i och med att det var religionen som sammanslöt det judiska folket och inte den geografiska tillhörigheten.⁷⁴

Frågan om identiteten blev allt viktigare och man började nu gradvis identifiera sig utifrån landområde, det vill säga geografi, därför blev Palestina en viktig del för

(28)

palestinierna då deras identifiering gick ut på ens landområde.⁷⁵ Arabernas identifikation fick en större betydelse då förtryck blev deras verklighet. Judarna däremot, identifierade sig utifrån sionistisk ideologi eftersom att judar under en längre tid hade upplevt förtryck. Religionen blev därför en gemensam nämnare. ⁷⁶ Judarnas sionistiska rörelse och den arabiska panarabismen skiljde sig väldigt mycket från varandra. Deras mål hade helt olika riktningar och därmed blev det lättare för diverse parter att identifiera sig med till exempel landområde. Landområde har tendensen att indikera kulturellbakgrund om den nationalistiska samhörigheten blir det man identifierar sig med, därför blev den geografiska identifikationen avgörande under perioden deklarationen verkade. Identitetspolitiken hade därför en stor inflytelse under perioden då de båda parterna framförallt använde religiös tillhörighet som en mobiliseringsfaktor för att främja sina egna rättigheter⁷⁷

4.2 Ett arabiskt uppror - Peelkommissionen 1937

Peelkommissionen fick bli en motreaktion på oroligheterna som hade uppstått efter deklarationen. Kommissionen som hade fått sitt namn efter den före detta brittiska utrikesministern Robert Peel⁷⁸ och var ett resultat av att man skickade en kunglig kommission till Palestina 1936. Ett år senare ger kommissionen ut ett förslag på en möjlig lösning till konflikten i området. Peelkommissionen publicerade en rapport efter att ha försökt undersöka orsakerna till oroligheterna i Palestina. ⁷⁹

4.2.1 Konfliktlösning

I juli 1937 publicerade kommissionen sin rapport. Rapporten innehöll bland annat en inledning där britterna förklarade bakgrunden till sina löften. Löften som hade byggt upp ogrundade förväntningar hos både araber och judar i Palestina.⁸⁰ Idén bakom rapporten var att ge ett alternativ till konflikten. Britterna bidrog med en internationell insats för att tämja på konfliktdynamiken. Alltså att lösa problemet genom en delning av landet. I rapporten som Peelkommissionen gav ut fanns det förslag på att den judiska invandringen inte skulle överstiga 12 tusen personer per år under en femårs

76 Ibid, 53.

77 Ibid, 55

78 Wibeck. Ett land två folk,148.

(29)

period, samt att det brittiska imperiet skulle överlämna sina mandat då de inte kunde uppfylla alla löften. Tanken var att området bakom staden Tel Aviv till Haifa och Safed norr om Palestina skulle tillhöra judarna däribland även Gallileen. Resterande områden förutom Jerusalem och Nasaret skulle tillhöra araberna. Nasaret och Jerusalem skulle dock britterna fortsätta ha mandat över enligt rapporten, där förklaringen till detta grundade sig i en oro om att religionerna skulle ta skada, då Jerusalem är en viktig stad för de monoteistiska religionerna.⁸¹ Städerna Ramala, Lod och Jaffa skulle också styras av det brittiska imperiet, förklaringen var utav militära men också ekonomiska skäl. Från att först ha varit ett nationalhem menat för judar, utvecklades istället frågan om vilka territorier som vardera part skulle tillhandhålla ⁸².

Peelkommissionen kom därför att bli den första formella delningsplanen på situationen mellan Judar och araber. Delningsplanen presenterades på 404 sidor och innehöll kartor och tabeller för att tydligare visa hur Britterna ville dela upp landet i två stater. Hur som helst insåg kommissionen snabbt att det inte var en delningsplan som var genomförbar då parterna inte kunde finna konsensus, trots att tanken var att tillvarota både judiska och arabiska intressen. De inblandade kunde inte respektera varandra samt att de inte var villiga att leva med kännedomen om varandras existens.

Planen var alltså en alternativ konfliktlösning, men britterna misslyckadess, istället resulterade kommissionen i fler konflikter mellan araber och judar. Konsekvensen av detta kom att bli en ny rapport 1938, Woodheadkommissionen. ⁸³

4.2.2 Rättvisa

Rapporten var mer välkommen från den judiska parten då det fanns judiska aktörer som såg delningsplanen som ett sätt för bosättarna att fortsätta bedriva illegal verksamhet. De palestinska araberna var däremot mycket negativa till lösningen då städer med befolkning på över 20 000 araber skulle tilldelas judarna. Detta skulle per automatik innebära att araberna skulle vara tvungna att fly från sina hem. I och med att det fanns ett strategiskt resonemang bakom sionismens positiva inställning till delningsplanen var de arabiska ledarna strängt emot den. Spänningarna mellan

(30)

parterna eskalerade och resulterade i beväpnade konflikter som pågick från 1937 till 1939. Palestina omringades av våldsdåd och terror, den judiska styrkan hade lyckats finna samarbete med brittiska styrkor, och som motreaktion på de arabiska attackerna utspelades en judisk terrorattack i samarbete med britterna⁸⁴.

Delningsplanen kom att ifrågasättas och det brittiska utrikesdepartementet tydde på slutsatser om att deras mandat var som gott fullföljt i Palestina. Samtidigt började nu sionisterna även rikta kritik mot delningsplanen och som en motrörelse kom kravet på en ny plan, det vill säga en ny kommission som skulle se till att kartlägga vilka konsekvenser som skulle medföljas av en delning. Parallellt med händelserna växte britternas oro över den fientlighet som uppfattades bland araberna. ⁸⁵

Peelrapporten uppfattades som omöjlig att slutföra då man konstaterat att förutsättningarna till att erhålla en judisk och en arabisk stat varken var realistiska eller möjliga. Woodheadkommissionen blev därför ett annat alternativ, hur som helst var förutsättningarna för araberna att delta i förhandlingarna omöjliga, då det under tiden i Palestina pågick arabisk revolution. Nåväl fick ändå araberna några av sina röster hörda då britterna representerade dem under förhandlingarna och förde pragmatisk kritik mot sionismen. Parterna bestämde sig ändå att förkasta rapporten då de båda upplevde en djup orättvisa, britterna gav med sig om att en delningsplan inte var möjlig. ⁸⁶

4.2.3 Försoning

Som nämnt förkastades både Woodhead- och peelrapporten av båda parterna, därför hänvisade den brittiska regeringen till en konferens. Konferensen skulle verka i syfte att försona mellan parterna för att få fram en plan på framtida politiska samarbeten, men också för att få fram en gemensam debatt kring frågan om den judiska invandringen till Palestina. Dokumentet som vägledde konferensen hade som krav på att finna konsensus mellan parterna, annars skulle det slutgiltiga beslutet ligga i britternas händer. Konferensen fick namnet Saint James Conference och lyckades inte få araber och judar att sitta i samma sal för att medla. Istället fick britterna sitta var för

84 Wibeck. Ett land två folk, 149.