Examensarbete, 15 hp
Studie- och yrkesvägledarprogrammet, 180 hp Vt 2020
Att lära sig fatta beslut
Hur studie- och yrkesvägledare arbetar i gymnasieskolan med att
stärka elevernas tro på den egna förmågan
Åsa Sjöstedt Frykman
Sammanfattning
Förmågan av beslutsfattande är något som påverkar individen i alla områden i livet och för att kunna fatta ett beslut krävs det beslutsfärdigheter. Det finns fler faktorer som påverkar beslutsfattandet och ett av dem är huruvida individen tror på sig själv eller inte. Syftet med arbetet var att belysa hur studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan arbetar med utmaningar och möjligheter att möta elevernas behov utifrån Skolverkets allmänna råd (2013) gällande att bli medveten om relationen mellan sig själv och valalternativ, lära sig fatta beslut, att genomföra beslut, samt vilka utvecklingsmöjligheter de ser i relation till detta. Kvalitativa intervjuer utfördes med sex yrkesverksamma studie-och yrkesvägledare inom gymnasieskolan. Analysmetoden gjordes genom meningskoncentrering. Resultatet visade bland annat att majoriteten av studie- och yrkesvägledarna arbetade med motiverande samtal som innehöll ett lösningsfokuserat arbetssätt. Resultatet visade också vikten av att eleven fattar karriär beslutet själv och känner sig stärkt i att kunna ta ett beslut. Det som studie- och yrkesvägledarna såg som utvecklingsmöjligheter var att arbeta med gruppvägledning, ta in föreläsare och att börja med studie- och yrkesvägledning i tid.
Keywords: self-efficacy, beslutsfattande, karriärval, studievägledning, gymnasieskola
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 1
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2
TIDIGARE FORSKNING ... 3
TRON PÅ DEN EGNA FÖRMÅGAN OCH KARRIÄRVAL ... 3
FATTA KARRIÄRBESLUT ... 5
TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 7
CAREERSHIP THEORY ... 7
COGNITIVE INFORMATION PROCESS ... 8
SOCIAL COGNITIVE CAREER THEORY ... 10
METOD ... 12
URVAL ... 12
PROCEDUR ... 12
DATAINSAMLINGSMETODER ... 12
DATABEARBETNING ... 13
METODDISKUSSION ... 13
RESULTAT OCH ANALYS ... 15
HUR ARBETAR STUDIE-OCH YRKESVÄGLEDARE MED ATT STÄRKA ELEVENS TRO PÅ DEN EGNA FÖRMÅGAN? ... 15
Motiverande samtal ... 15
Självkännedom ... 16
HUR ARBETAR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE MED ATT STÄRKA ELEVENS FÖRMÅGA ATT FATTA BESLUT OCH GENOMFÖRA FATTADE BESLUT I RELATION TILL KARRIÄRVAL? ... 18
Elevens egna val ... 18
Mildra föräldrapåverkan ... 19
Vidga perspektiv... 20
Självkännedom ... 21
Det rätta valet ... 22
Målbilder ... 23
Sluta vidga perspektiv ... 24
VILKA UTVECKLINGSMÖJLIGHETER SER STUDIE-OCH YRKESVÄGLEDARNA I RELATION TILL OVAN PRESENTERADE FORSKNINGSFRÅGOR? ... 25
Gruppvägledning ... 25
Föreläsare ... 26
Börja i tid ... 27
DISKUSSION ... 28
REFERENSLISTA ... 31
Bilaga 1:
1
Inledning
Att kunna fatta beslut är något som påverkar individen i alla områden i livet och för att kunna fatta ett beslut krävs det beslutsfärdigheter. Beslutsfattande är en process som innebär att välja en potentiell möjlighet bland andra (Colakkadioglu & Celik, 2016). Det finns fler faktorer som påverkar beslutsfattandet och ett av dem är huruvida individen tror på sig själv eller inte. Tron på den egna förmågan handlar om en individ har tilltro på sig själv att klara av en specifik uppgift (Betz, 2004) vid en given situation, som till exempel att klara av sina matematiska studier. Denna förmåga, ofta benämnt self-efficacy (Bandura,1994) är intressant att studera då tron på den egna förmågan och beslutsfärdigheter påverkar individens möjligheter att fatta välgrundade val inför sin framtid.
Enligt skolverkets allmänna råd (2013) som bygger på skollagen (2010) ska elevens behov av vägledning tillgodoses genom att ha tillgång till personal med god kompetens inom studie- och yrkesvägledning. Eleven behöver utveckla kunskaper om sig själv och om olika valalternativ, de behöver också utveckla förmågan att väga samman personliga faktorer tillsammans med valalternativ för att kunna göra välgrundade karriärval (Skolverkets allmänna råd, 2013). Eleven behöver även utveckla färdigheter i att genomföra sina beslut.
Elevens behov av studie- och yrkesvägledning enligt Skolverkets allmänna råd är att bli medveten om sig själv, olika valalternativ såsom olika utbildningar och yrken.
För att eleven ska kunna hantera de olika valalternativ hon/han står inför behöver den utveckla en så kallad valkompetens. Eleven behöver få stöd tidigt i denna process för att kunna bearbeta olika valalternativ. Oavsett skolform och utgångspunkt så är det viktigt att de beslut som fattas om studier och yrken är elevens egna val (Skolverket, 2013). Det innebär att personal inom skolan behöver arbeta med studie- och yrkesvägledning på ett individanpassat och långsiktigt sätt.
I dag finns oändligt många fler karriärval än vad som fanns för bara en generation sedan, och det är för många elever svårt att välja och fatta ett beslut om framtida karriär. Under gymnasietiden börjar ofta elever bli medvetna om att de måste fatta beslut om sin framtid och för att kunna göra ett välgrundat val behöver eleverna stöd och hjälp både med att sortera information men även få kunskaper om sig själv. För studie- och yrkesvägledare är detta en stor uppgift att ta sig an att vägleda eleven igenom sin resa mot sitt mål.
2
Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet med detta arbete är att belysa hur studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan arbetar med utmaningar och möjligheter att möta elevernas behov utifrån Skolverkets allmänna råd gällande att bli medveten om relationen mellan sig själv och valalternativen, lära sig att fatta beslut, att genomföra dessa beslut, samt vilka utvecklingsmöjligheter de ser i relation till detta.
Arbetet avser att besvara följande frågeställningar:
1. Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med att stärka elevens tro på den egna förmågan?
2. Hur arbetar studie-och yrkesvägledare med att stärka elevens förmåga att fatta beslut och genomföra fattade beslut i relation till karriärval?
3. Vilka utvecklingsmöjligheter ser studie- och yrkesvägledarna i relation till ovan presenterade forskningsfrågor?
3
Tidigare forskning
Nedan följer en genomgång av tidigare forskning från internationella studier som handlar om tron på den egna förmågan relaterat till individens karriärval och karriärbeslut.
Tron på den egna förmågan och karriärval
Syftet med studie- och yrkesvägledning enligt det Skolverkets allmänna råd (2013) är att ge eleverna förutsättningar att hantera frågor som rör val om studier och yrken. Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar under de senaste 20 åren (Theodoropoulou, 2018) och mångfalden av utbildningar och yrken kan göra det svårt för eleven att få en överblick över möjliga valmöjligheter. Studie- och yrkesvägledning är i detta sammanhang central, och bör ske utifrån elevens behov samt att anpassas för att stödja eleven att gå vidare i sin valprocess och att genomföra beslut (Skolverkets allmänna råd, 2013)
När det gäller att fatta ett karriärval är det en process där fler faktorer spelar. En sådan faktor är tron på den egna förmågan. Den amerikanske socialpsykologen Bandura har utvecklat begreppet self-efficacy (självförmåga eller egen förmåga) som relaterar till individens tilltro att själv klara av en specifik handling i en specifik situation (Bandura, 1994). Banduras teoretiska ramverk har varit vägledande för många inom vägledningsforskningen, bland annat har den varit en utgångspunkt i det arbete som den amerikanska forskaren Betz (2004) genomfört när hon utvecklat vägledningsstrategier. Betz (2004) ger i sitt arbete ett exempel på en lyckad vägledningssituation med en collegestudent som inte hade valt ett huvudämne. Betz (2004) undersökte studentens intressen och tron på den egna förmågan. I den undersökningen visade studenten en hög entreprenöriell förmåga men låg upplevd självförmåga när det kom till social kompetens. Det problematiska för studenten var att det han visade störst intresse för var kopplat till yrken som krävde hög social kompetens såsom köp- och sälj branschen. Vägledaren föreslog att studenten skulle gå till ett vägledningscenter där de erbjöd sociala färdighetsträningar och träning att stå inför publik.
Vägledaren stöttade honom i detta samt lärde honom olika avslappningsövningar. Studenten mötte i dessa grupper även andra personer som hade liknande problem vilket gjorde att studenten insåg att han inte var själv med dessa problem. Detta gav effekten att studenten började tro på sin egna förmåga och kunde söka in till det huvudämne studenten var intresserad av (Betz, 2004).
4
Vikten av tron på den egna förmågan blir även tydligt i en amerikansk studie av Falco och Summers (2019). År 2018 krävde majoriteten, 9 av 10, av de mest snabbast växande yrkena i USA minst en kandidatexamen i matematik eller naturorienterande ämnen. Men det är få studenter som väljer en karriär inom det som på engelska kallas science, math, engineering and technology, STEM (på svenska naturvetenskap, matematik, ingenjör, teknik) och i synnerligen är det få kvinnor som väljer dessa yrken. Detta beror ofta på enligt Falco och Summers (2019) att kvinnor redan som mycket unga börjat tvivla på sin egen förmåga att klara av STEM. De har saknat stöd och uppmuntran, vilket i sin tur har lett till dåligt självförtroende och saknad av tron på den egna förmågan. I Falcon och Summers (2019) studie deltog 88 flickor i ålder 14–16 år från high school. Hälften av deltagarna ingick i en kontrollgrupp som inte fick någon vägledning medans resterande fick vägledning. Syftet med studien var att se om det gav någon effekt att jobba med deltagarnas tron på den egna förmågan när det kommer till karriärval och tron på den egna förmågan när det kommer till STEM yrken. Deltagarna delades in i tre mindre grupper och fick under 9 veckor 50 minuters gruppvägledning en gång i veckan. Deltagarnas tron på den egna förmågan mättes innan gruppvägledningen började och igen efter 3 månader. Gruppvägledningen byggde på didaktik, erfarenhets aktiviteter och diskussioner med fokus på att få igång en process hos deltagarna. Genom att bli medveten om att sociokulturella problem har betydelse i karriärbeslut och för att förbättra STEM self-efficacy fick deltagarna diskutera karriärbeslut med fokus på sociokulturella barriärer samt Banduras fyra informationskällor som påverkar self-efficacy (1) socialt stöd, (2) egna erfarenheter av lyckade resultat, (3) se andra individer som påminner om sig själv utföra uppgiften samt (4) reducera stressreaktioner som finns inför uppgiften. Resultatet visade att båda variablerna; tron på den egna förmågan när det kommer till karriärval och tron på den egna förmågan när det kommer till STEM yrken, hade förändrats signifikant över tiden.
Vidare har Haselden, Sanders och Sturkie (2012) genomfört en studie av studenter som tappat motivationen och därmed riskerar att misslyckas i sina akademiska studier. I studien deltog sex elever i åldrarna 16–17 år som gick på high school i USA, och samtliga läste en kurs som var utformad för att stötta studenter som hade misslyckats i matematik eller engelska studier. Syftet med kursen var att erbjuda stöd och förhoppningsvis få studenter att genomföra sina studier. Studenterna fick gruppväglednings som syftade till att öka motivationen en gång i veckan under nio veckor. Vägledningen, som hölls av läraren, började med ett välkommande, påminnelse av regler, en överblick av syftet och målet för
5
varje träff vilket utgick från self-efficacy. Resultatet visade en signifikant ökning av medelvärdet som mätte sju olika områden som var självuppfattning, beteende inställning, intellektuell och skola status, fysisk uppträdande och egenskaper, frihet från ångest, popularitet, glädje och tillfredsställelse. Den som visade en störst signifikant skillnad var inom området glädje.
Fatta karriärbeslut
Beslutsfattande är en kognitiv process som påverkar alla områden i en människas liv (Colakkadioglu & Celik, 2016), en process som innebär att välja en potentiell möjlighet bland andra. När en individ börjar närma sig vuxen ålder 18–29 börjar hen så småningom att bli medvetna om alternativ inom olika områden, såsom sökandet efter en identitet, sociala relationer, arbete, kärleksrelationer, världssyn, erfarenheter och beslutsfattande. Mot bakgrund av detta så fattar individen beslut som bland annat påverkar individens riktning i livet. Medvetna och effektiva beslutsfattande kan fungera som en spiral av beslutsfattande vilket i sig kan vara relaterat till problemlösning, självkänsla, självtillräcklighet och livstillfredsställelse. Att kunna fatta ett beslut har också en påverkan på förmågan att kunna lösa problem, att må bra psykiskt, att klara av stressfyllda händelser, det har med andra ord väldigt stor påverkan på många områden i livet. I en studie som gjorts av Colakkadioglu och Celiks (2016) undersöktes om förmågan att fatta beslut kan stärkas genom gruppträning.
I studien deltog 44 studenter från Mustafa Kemal University, Turkiet, varav 22 genomgick gruppvägledning och medan resterande studenter fungerade som kontrollgrupp. Gruppen som fick gruppvägledning fick bland annat lära sig olika steg till att förbättra sin förmåga att fatta beslut, samt aktiviteter där deltagarna kommunicerade med varandra, delade erfarenheter, gav feedback till varandra och stöttade varandra. Resultatet visade bland annat att deltagarna som fick jobba med beslutsfattande förbättrade sin förmåga att fatta beslut.
En slutsats var att kunna fatta beslut är något som påverkar individen både direkt och indirekt samt att det finns fördelar med att träna på förmågan att fatta beslut i tidig ålder hos unga individer (Colakkadioglu & Celiks, 2016).
De sista åren i gymnasiet är enligt Rogers, Creed och Glendon (2008) de mest kritiska när det kommer till karriärbeslut, och det är nu elever börjar att planera, utforska vad som finns och börjar att fatta beslut om vidare studier eller jobb. I Rogers et al. (2008) studie undersöktes om personlighet, socialt stöd, upplevd självförmåga, förväntat utfall och mål kunde förklara karriärplanering och utforskandet kring det. Resultaten av studien, där 226
6
flickor och 188 pojkar från ett high school i Australien deltog, visade att de elever som har tagit hjälp av föräldrar, lärare och studievägledare blivit mer öppna inför nya erfarenheter.
Även organisationsförmågan hos eleven, som exempelvis förmågan att planera sin tid, sätta upp mål och planera, är ett resultat av stöd eleven har fått från sin omgivning som till exempelvis av en studievägledare (Rogers et al. 2008).
Amir och Gati (2006) tar upp i sin forskningsstudie relationen mellan beräknade och tveksamma svårigheter med att fatta karriärbeslut. I studien deltog 299 studenter (42 % kvinnor) som gick ett 1-årigt förberedande program inför högre akademiska studier vid ett israeliskt universitet. Syftet med studien var att förstå de olika svårigheterna med att fatta karriärmål hos unga vuxna. Resultatet visade bland annat på att högre självupplevd förmåga till att kunna fatta ett karriärbeslut var associerad till lägre nivå av svårigheter runt omkring det beslutet. En reflektion hos forskarna var att individer som har högre självupplevd förmåga när det kommer till karriärbeslut är förmodligen på en mer avancerad nivå i sin karriärprocess. En slutsats som drogs var att en del individer har svårt att ge uttryck för de svårigheter som de möter när det gäller att fatta ett karriärbeslut, däremot är de individer som är medvetna om sina svårigheter ofta mer villiga att söka upp hjälp hos till exempel en vägledare. Det kan även vara så att det finns en medvetenhet när det kommer till vissa svårigheter (exempelvis brist på information) men att det brister i kunskapen om andra svårigheter (exempelvis dysfunktionella övertygelser). Genom att söka hjälp hos en vägledare kan individen få hjälp med detta. En annan slutsats var att genom att ta reda på var individens svårighet ligger kan vägledaren utmana individen (Amir & Gati, 2006).
7
Teoretiska utgångspunkter
Här redovisas tre olika teorier som studien har som analysrammar för att kunna tolka resultatet. De teorier som tas upp är Careership theory, Cognitive Information process och Social cognitive theory. Careership theory tillför en förklaring till hur karriärvalet sker i samverkan mellan individen och de fält där denne finns, medan Cognitive Information process-modellen är ett sätt att visa hur val och beslutsfattande går till inom studie- och yrkesvägledning. Slutligen ger Social cognitive theory sin förklaring till tron på den egna förmågan.
Careership theory
Hodkinson och Sparkes har tillsammans skapat karriärutvecklingsteorin Careership theory som är en strukturell teori. Teorin menar att karriärval sker vid brytpunkter i livet (Hodkinson och Sparkes, 1997) som till exempel studenten. Vidare har teorin sin utgångspunkt i Pierre Bourdieaus begrepp; habitus, fält, kapital och handlingshorisont.
Habitus är ett slags värderingssystem för vad individen betraktar som ont och gott, bra och dåligt osv. Habitus styr människors sätt att tänka, investera, handla, hur man uppfattar och värderar sociala sammanhang. Detta är något som har format människan från det liv den har levt och fungerar seglivat och ofta omedvetet handlingsmönster (Hodkinson och Sparkes, 1997).
Individen fattar sitt karriärbeslut inom dennes handlingshorisont som handlar om hur långt individen kan se från sin nuvarande position. Genom horisonten kan vi se våra begränsningar vilket även leder till att den hindrar oss från att se vad som finns bakom den.
Redan från barndomen skapar individen begreppsstrukturer som fungerar som verktyg för att kunna förklara sina erfarenheter så kallad schemat som filtrerar information och som både kan begränsa och vidga våra valmöjligheter (Hodkinson och Sparkes, 1997). Vad man ser som möjligt eller inte som till exempel att det faktum att det finns gott om jobb för tjejer inom ingenjörsyrket kanske inte är relevant för att en ung tjej för att hon inte ser det som ett passande yrke.
Följaktligen är båda dessa begrepp habitus och handlingshorisont relaterade till klass, kön och etnicitet. Den unges karriärbeslut fattas ofta i samråd med föräldrar eller andra personer med socialt, symboliskt, ekonomiskt och kulturellt kapital som därmed har mycket makt.
8
Hodkinson och Sparkes (1997) talar om brytpunkter som handlar om övergångar, till exempel mellan grundskolan och gymnasieskolan. De tar fokus på tre brytpunkter 1) Strukturella brytpunkter som till exempel tidpunkt för pensionering. 2) Frivilliga brytpunkter som individen själv valt. 3) Påtvingade brytpunkter som beror på yttre omständigheter som till exempel uppsägning (Hodkinson och Sparkes, 1997).
Cognitive Information Process
Cognitive information process (CIP) teorin har skapats av Sampson, Reardon m.fl. (2002) för att visa hur ett val och beslutfattande går till. Teorin utgår från tre steg: individens kunskap om sig själv, om yrkeslivet samt ett sunt resonerande kring detta, och utifrån detta har en modell växt fram. CIP-modellen är uppbyggd som en pyramid (se figur 1) som är indelad i fyra fält: basen av pyramiden består av självkännedom och kunskap om utbildning och arbetsmarknad. Mittdelen av pyramiden handlar om beslutfattande och beskriver hur ett väljande faktiskt går till med hjälp av CASVE-cykeln (communication, analysis, synthesis, valuation, execution). Metoden syftar till att upptäcka glappet mellan det existerande tillståndet till det önskade tillståndet. Analys innebär en reflektion av tänkbara orsaker till känslan av ett glapp, syntes om framtagande av olika alternativ genom till exempel brainstorming, värdera om att prioritera alternativen, och slutligen genomförande där mål och strategier formuleras (Peterson, Sampson, Lentz & Reardon, 2002). CASVE- cykeln avslutats där den började (kommunikation) och om glappet inte finns kvar betyder det att problemlösningen var framgångsrik men om den fortfarande existerar så återstår det att gå igenom samma process igen med ny information om problemet, sig själv och sina alternativ (Peterson et al., 2002).
9
Figur 1: CIP-pyramiden (Peterson, Sampson, Lentz & Reardon, 2002)
Toppen av pyramiden visar metakognition som handlar om tänkandet kring själva väljandet och beslutet som inkluderar tre saker: själv-prat, självmedvetenhet och kontroll och uppföljning. Funderingar som kommer upp när individen precis gjort ett val eller ska göra ett val kan vara: Var det här rätt? Vad händer om individen ångrar sig? Det handlar om individens själv-prat som kan vara både positiv och negativ. Individer som pratar med sig själva på ett positivt sätt kommer att kunna lösa sina problem på ett annat sätt en för individer som pratar med sig själva på ett negativt sätt. Exempel på positivt själv-prat är
”Jag kan lära mig att bli en bra problemlösare” och ett negativt själv-prat är ” Jag har försökt att välja ett bra yrke många gånger, men jag lyckas aldrig att göra ett bra beslut”. Därtill kommer självmedvetenhet som handlar att man upptäcker vad man behöver som till exempel mer information om sig själv eller om yrket. Slutligen är det sista som handlar om kontroll och uppföljning. Om glappet är borta så har processen varit lyckad och kommer att vara det tills det uppstår ett nytt glapp (Peterson et al., 2002).
Följaktningen menar forskarna att det inte alltid finns enbart ett korrekt eller bästa valalternativ. I detta sammanhang finns heller inga garantier när det gäller en optimal lösning i val av studier, jobb, val av högskola/universitet eller yrke som kan försäkra framgång och tillfredsställelse (Peterson et al., 2002).
10
Social Cognitive Career Theory
Sist presenteras Lent, Brown & Hackett (1994) Social cognitive career theory (SCCT) som har baserats på Banduras teori Social Cognitive Theory. SCCT vill framför allt förklara unga människors val i tonåren. Intressen och färdigheter som utvecklas under skolåren blir sedan grunden till karriärval. Teorin belyser hur individens talang, behov, värderingar och intressen samverkar i individens yrkesval. Lent et al. (1994) vill i sin teori lyfta fram specifika person mekanismer i Banduras Social cognitive theory som är self-efficacy (upplevd självförmåga), förväntat utfall och mål.
Self-efficacy kan definieras som” människors föreställningar om sina förmågor att organisera och genomföra handlingar som behövs för att uppnå vissa utföranden” (Bandura, 1994). Människors tro på den egna förmågan påverkar hur dom tänker, känner och hur de motiveras sig själva och handlar. En stark känsla av upplevd självförmåga påverkar vad man kan åstadkomma och ger en känsla av välmående på många sätt. Människor som tror på sin egna förmåga tar sig an svåra uppgifter som en utmaning att bemästra istället för att känna att det är något som de vill undvika. Dom sätter även upp utmanande mål och har ett starkt åtagande till sitt mål. Om de misslyckas med sitt åtagande så återhämtar de sig snabbt igen. Att känna tro på sin egna förmåga reducerar stress och man är mindre sårbar för depressioner (Bandura, 1994).
Låg upplevd självförmåga gör att individen tvivlar på sin kapacitet att utföra svåra uppgifter och känner svagt åtagande till sitt mål. Och om de misslyckas med sitt mål tar det långt tid att återhämta sig från misslyckandet. Om individen står inför en svår uppgift så tänker individen på alla svårigheter och misslyckanden de kan möta istället för att koncentrera sig på själva uppgiften. Individer med låg självförmåga har en tendens att vilja ge upp snabbt.
De har även lätt för att bli stressade och deprimerade (Bandura, 1994).
Tron på den egna förmågan kan byggas upp genom fyra källor enligt Bandura (1994). Den första källan är bemästrande erfarenheter. Framgång och där man har lyckats med något bygger upp och ger en grund till tro på den egna förmågan. Misslyckanden underminerar den. Men om en individ upplever för lätta framgångar så leder det till att de vill ha snabba resultat och ger därför upp om de inte uppnår detta. Genom att individen faktiskt har fått gjort en ansträngning för att lyckas så leder det till att tron på den egna förmågan förstärks.
Den andra källan är att se andra personer som påminner om en själv lyckas, det inger hopp om att om den personen som är som jag klarar av det här så borde jag också göra det. Det
11
tredje är social övertygelse, att det finns någon som tror på att individen kommer att klara av en specifik uppgift vilket boostar personens självförtroende. Den fjärde är reducera människors stressreaktioner inför uppgiften och få bort den negativa känslan som finns kring den (Bandura, 1994).
Förväntat utfall är individens tro på det förväntade resultatet” Om jag gör det här, vad kommer att hända då?”. Det förväntade utfallet har en stark motiverande faktor för hur individen kommer att agera. Förväntningarna styrs av tidigare erfarenheter, observationer av andras resultat och hur deras reaktion på det utfallet blev. Det styr också av den egna känsla av när handlingen utförs.
Mål har stor betydelse för vilken beslutsamhet individen känner för att uppnå sitt mål.
Genom att sätta mål så hjälper det människor att organisera sig och trots yttre påverkan kunna se på lång sikt att sannolikheten att nå fram till ett förväntat utfall finns där. Mål representerar människors framtida önskade utfall och måluppfyllelse gör att människor blir själv motiverande (Lent et. Al., 1994). Upplevd självförmåga, förväntat utfall och mål samspelar och påverkar varandra. Så slutsatsen blir att desto starkare self-efficacy individen har så påverkar det hur mycket individen tror sig kunna klara av det som krävs för att nå målet, vilket i sin tur påverkar hur mycket individen kommer att anstränga sig och jobba för att nå sitt mål.
12
Metod
Nedan redogörs för studiens metod, det vill säga urval av respondenter, procedur, datainsamlingsmetoder och databearbetning. Det hela avslutas med en metoddiskussion.
Urval
Studien bygger på intervjuer med sex stycken yrkesverksamma studie-och yrkesvägledare som arbetar på fyra olika gymnasieskolor i en mellan stor stad i Sverige. För att få delta i studien finns två kriterier och det är att arbeta på en gymnasieskola samt ha en studie- och yrkesvägledarexamen. Urvalet är ett tillgänglighets urval och inget kriterium för kön finns då det inte är relevant för undersökningen. Åldern mellan respondenterna varierade mellan 23 och 64 år och de hade i genomsnitt arbetat som utbildade studie- och yrkesvägledare i 11,16 år. Samtliga deltagare var kvinnor. Inget externt bortfall förekom, sex stycken studie- och yrkesvägledare frågades att delta i studien och sex stycken deltog.
Procedur
Studie- och yrkesvägledarna kontaktades via e-post med en förfrågan om att ställa upp på en intervju. Ett brev utformat utifrån Vetenskapsrådets etiska riktlinjer (2019) där syftet med studien presenterades som var att belysa hur studie-och yrkesvägledare inom gymnasieskolan arbetar med utmaningar och möjligheter att möta elevernas behov utifrån Skolverkets allmänna råd (2013). Brevet skickades via e-post till studie- och yrkesvägledarna. Respondenterna informerades om de etiska riktlinjerna som är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Sammanfattningsvis så betyder informationskravet att respondenterna har fått information om studiens syfte och samtyckeskravet betyder att de har rätt att avbryta sin medverkan när som helst. Konfidentialitet betyder att deras medverkan i studien är anonym och inte kommer att kunna identifieras. Därav kommer respondenterna kallas för intervjuperson 1,2, 3 osv med förkortning IP. Sist kommer nyttjandekravet som betyder att studien endast får nyttjas av författarens forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2019). Efter att respondenterna tackat ja till att medverka i studien bestämdes tid och datum för när intervjun skulle ske.
Varje intervju tog ca 30–60 minuter och genomfördes med hjälp av digitala hjälpmedel som Zoom eller telefon.
Datainsamlingsmetoder
För att samla in data till studien genomfördes kvalitativa intervjuer. En intervjuguide planerades efter studiens syfte och frågeställningar som delades in efter teman som
13
bakgrund, tron på den egna förmågan, fatta beslut och genomföra beslut (Bilaga 1).
Intervjuerna var semistrukturerade vilket betyder att frågorna anpassades efter intervjuns gång. För att besvara studiens forskningsfrågor har fler intervjufrågor utformats efter dessa teman för att få varierad information kring ämnet ur olika vinklar (Kavle och Brinkman, 2009). Bakgrundsfrågorna handlade bland annat om ålder och om hur länge de har arbetat som studie- och yrkesvägledare. Frågor om tron på den egna förmågan var” Om du i en vägledningssituation märker att en elev har dåligt självförtroende gällande sina studier, vad gör du då? ”. Frågor om att fatta beslut var till exempel ” Vilka faktorer spelar in för eleven för att den ska kunna fatta välgrundade val angående studier eller jobb?” och ”På vilket sätt kan du stötta och bidra till att eleven utvecklar god självkännedom? ” . Frågor som handlade om att genomföra beslut var ”Hur kan du som vägledare stötta eleven att fatta beslut vad det gäller studier eller jobb?”.
Databearbetning
Delar av intervjuerna transkriberades ordagrant och de utskrivna intervjuerna omfattar sammanlagt 36 sidor text. För att sammanställa intervjumaterialet var det första steget att läsa igenom materialet för att skapa sig en helhet av intervjun. Därefter gjordes en meningskoncentrering vilket betyder att författaren har dragit samman det intervjupersonen har sagt till kortare formuleringar och där kvantitativa data och ord som har samma betydelse slagits ihop (Kavle och Brinkman, 2009). Sedan har data meningkodats av det som författaren upplevde som mest framträdande av uttalanden och koder har bildats (Kavle och Brinkman, 2009). Följaktningen har övergripande teman utvecklats från koderna för att sortera materialet som till exempel temat motiverande samtal, vilket består av koder som lösningsfokuserat, bygga en relation till eleven och vara ett stöd för eleven. Övriga teman som framträdde i materialet var vidga perspektiv, självkännedom, mildra föräldrar påverkan, elevens egna val, det rätta valet, målbilder, sluta vidga perspektiv, gruppvägledning, föreläsare och slutligen börja i tid.
Metoddiskussion
Syftet med studien var att belysa hur studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan arbetar med utmaningar och möjligheter att möta elevernas behov utifrån Skolverkets allmänna råd (2013). För att kunna samla in data till studien valdes en kvalitativ metod för att få deltagarnas perspektiv-vad de uppfattar som viktigt och betydelsefullt (Bryman, 2008). Kvantitativ metod valdes bort för att det är svårt att få en bild av hur deltagarna tänkte och för att det fanns en ambition i att ”se världen med deras ögon”. Kvantitativ metod inriktar sig mer på att samla in en större mängd data genom till exempel enkäter medan
14
kvalitativ metod leder fram till en mer fyllig information och där en närmare kontakt med deltagarna skapas (Bryman, 2008). Vad det gäller studiens validitet så kan den eventuellt ifrågasättas utifrån det begränsade antalet deltagare. Dock infann sig en mättnad i materialet relativt tidigt vilket innebar att ytterligare intervjuer förmodligen inte tillfört information som riktat resultaten åt något annat håll. Vidare så var aldrig syftet med studien att generalisera resultaten till en vidare population, vilket hade krävt helt andra metoder. Tillika kan även reliabiliteten ifrågasättas som en följd av att vissa av studie- och yrkesvägledarna inte var okända för forskaren vilket kan innebära att det kan ha påverkat respondenternas svar (Kvale och Brinkman, 2009). Två utav studie- och yrkesvägledarna har varit handledare till författaren under en praktikperiod under författarens utbildning men trots det kunde ett professionellt förhållningssätt till ämnet och till intervjun upprättas.
Problem som uppstod inför de fyra sista intervjuerna var att det digitala hjälpmedlet Zoom inte längre var ett alternativ för respondenterna pga. det förbjöds i kommunen där de arbetade. På grund av rådande omständigheter med en pandemi var heller inte att träffas personligen något alternativ. Eftersom en tidsbrist fanns valdes därför de fyra intervjuerna att genomföras via telefon. Därmed gick forskaren miste om intervjupersonens ansiktsuttryck och kroppsspråk. Men trots det så var det egentligen fokus på talet och det som sades som analyserades och inte kroppsspråket så författaren har fått med det som var av värde för sin studie.
En viss intervjuareffekt kan finnas med då studie- och yrkesvägledarna lätt hamnade i att prata om deras observationer om hur eleverna själva gör sina val och vad som påverkar dom istället för att svara på hur de faktiskt arbetar med eleverna kring dessa frågor. Och ibland kunde det vara svårt att urskilja vad som faktiskt gjordes och vad som var en önskan om att få göra hos respondenterna. Ett annat frågetecken är om svaren hade blivit annorlunda om studie- och yrkesvägledarna hade fått intervjufrågorna i förhand för att kunna förbereda sig på ett bättre sätt. Anledningen till att respondenterna inte fick intervjufrågorna i förväg var för att det inte efterfrågades och därav blev också svaren hos studie- och yrkesvägledarna förmodligen mer spontana än vad de hade varit annars.
15
Resultat och analys
Resultaten presenteras utifrån tidigare presenterade frågeställningar: (1) Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med att stärka elevens tro på den egna förmågan? (2) Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med att stärka elevens förmåga att fatta beslut och genomföra fattade beslut i relation till karriärval? (3) Vilka utvecklingsmöjligheter ser studie- och yrkesvägledarna i relation till ovan presenterade forskningsfrågor? Frågeställningarna har sedan brutits ner i teman. Analys av resultaten kommer att göras parallellt med att presentationen genomförs.
Hur arbetar studie-och yrkesvägledare med att stärka elevens tro på den egna förmågan?
Studie-och yrkesvägledarnas respons på hur det arbetar med att stärka elevens tro på den egna förmågan har delats in i två teman: motiverande samtal och självkännedom.
Motiverande samtal
En majoritet uttryckte att de arbetar med motiverande samtal för att stärka elevens tro på den egna förmågan, vilket innebar att jobba lösningsfokuserat som till exempel lyfta fram det som fungerar bra i skolan eller på fritiden och applicera det i det som är svårt. ”…inte fastna vid vad det är som inte funkar utan vad är det som fungerar och lyfta dom” (IP2).
Studie- och yrkesvägledarna tyckte att det var viktigt att bygga upp en god relation och få ett förtroende hos eleven. En respondent uttryckte detta som ”Det är ju en slags konst att få eleven att öppna sig och känna någon slags tillit och få en relation så att de vågar berätta om sina innersta tankar då är det ju lättare att hamna rätt!”(IP3). Det framkom även att vara ett stöd för eleven innebar att lyssna och bekräfta det eleven sa, vilket innebar att också finnas där som en person att bolla sina tankar med. ”Jag kan vara en person att bolla med alltså vända och vrida på olika alternativ, göra plus och minuslistor och försöka upplysa eleven om alla olika alternativ som finns” (IP1). Studie- och yrkesvägledarna tyckte även vara peppande och uppmuntrande mot eleven är viktigt för att få eleven att tro på sig själv och få bättre självförtroende. ” Att man liksom peppar dom utifrån de små sakerna de har lyckats med, det tycker jag är en grund och att man alltid är uppmuntrande och ser det positiva.”
(IP3)”
Studie- och yrkesvägledarnas reflektioner kring motiverande samtal kopplar till Social cognitive career theory där två av fyra av Banduras (1994) källor till att bygga upp sin self-
16
efficacy (tron på den egna förmågan) kan identifieras. Det första var att samtliga studie- och yrkesvägledarna arbetar lösningsfokuserat som att lyfta upp och fokuserar på det som eleven har lyckats med oavsett om det är utanför skolan eller i skolan som i sin tur kan kopplas till bemästrande erfarenheter där framgång och där man har lyckats med något bygger upp tron på den egna förmågan (Bandura, 1994). Det andra som leder till ökad tro på den egna förmågan är social övertygelse och som i detta fall skulle kunna vara att studie- och yrkesvägledarna var uppmuntrande och ser det positiva hos eleven.
En skillnad bland respondenternas svar var att två stycken som jobbade på samma skola lyfte upp vikten av att bygga ett förtroende och få en god relation till eleven innan man kan samtala om djupare ämnen men som inte nämns någonting om bland de andra studie- och yrkesvägledarnas svar. En förklaring till att två av respondenterna lyfter relationen som viktig kan handla om respondenternas personligheter och hur de tar kontakt och knyter an till andra människor. Vi vet från forskning (Hodkinson och Sparkes, 1997) att individens habitus influerar människans sätt att agera, och hur individen uppfattar och värderar socialt sammanhang. Något som är intressant är att ingen av teorierna i den här studien har tagit upp vikten av att bygga upp ett förtroende och tillit i ett samtal men det finns andra som gör det som till exempel Peavys och Egans vägledningsmodeller. Det närmaste man kommer detta är SCCT teorin (Bandura, 1994) som diskuterar tron på den egna förmågan där det förmodligen krävs ett visst förtroende och tillit för vägledaren för att den ska kunna nå fram till eleven och samtala om psykiska och fysiska spärrar som kan finnas hos eleven kopplat till tron på den egna förmågan. En slutsats skulle kunna vara att genom att studie- och yrkesvägledarna arbetade med motiverande samtal så stärker det elevens tro på den egna förmågan.
Självkännedom
Det som framkommit när självkännedom diskuterades var användandet av olika vägledningsmetoder, vikten av att arbeta på flera fronter och stärka elevens kunskap om sig själv. Studie- och yrkesvägledarna använde sig utav olika metoder för att kartlägga eleverna för att på så sätt ta reda på vem de har framför sig för att sedan kunna bygga vidare på vad eleven behöver för typ av stöd och vägledning. Metoder som studie- och yrkesvägledarna tog upp var Lifespace, CIP-modellen, personlighetstester från arbetsförmedlingens och Sacos.se (Sveriges akademikers centralorganisation) hemsida och Egans samtalsmodell.
”…jag brukar köra Lifespace ganska mycket, rita upp vem är det som är framför mig, vilka intressen, vänner och familj, aktivitet, vilka värderingar styr för att eleven själv ska få det
17
visuellt men gud det här är jag!” (IP4) En annan studie- och yrkesvägledare sa ” Jag har alltid Egan som en grund, hans samtalsmodell, sen när det kommer till att stötta och coacha så skulle jag säga lösningsfokus.” (IP1) Att arbeta på flera fronter innebär att samarbeta med andra professioner som till exempel kurator och specialpedagog kring elever som är i behov av stöd. Studie- och yrkesvägledarna berättade att de tar in hjälp om de känner att det inte har den kompetensen som krävs för att stötta och vägleda eleven. En respondent uttryckte det som ”Sen kan de ju komma allvarliga saker att elever mår dåligt psykiskt och då skickar jag ju alltid dem vidare till en kurator för jag vill inte vara inne och liksom gå in och göra saker som inte är min profession på det viset.” (IP3) En annan respondent sa ”…märker man när man pratar att är det mer än vad jag klarar av då är det bättre att en specialpedagog kommer in som har mer kunskap inom det. ” (IP6) Att stärka kunskaper om sig själv innebär att ha samtal med eleven om vilka styrkor och egenskaper eleven har. ”Man pratar ju mycket egenskaper hur skulle jag vilja vara och hur är jag egentligen…” (IP6) Det innebär också att eleven behöver lära känna sig själv. ” Man försöker naturligtvis prata om vad dom upplever själva har för styrkor och då brukar jag vara noga med att inte bara prata om det som är kopplat till studier utan även det i det privata livet...”(IP5) En annan studie-och yrkesvägledare uttryckte det som ”...sen är det ju att lära känna sig själv, vilka styrkor man har och vad som är viktigt för en i livet och jag känner att det är ganska svårt när de är så här unga, dom känner inte sig själva så bra och dom kan ju också ha en felaktig bild av sig själva.” (IP3)
Studie- och yrkesvägledarnas reflektioner kring ämnet självkännedom kan kopplas till Cip teorin (Peterson et al., 2002) där självkännedom är en viktig del för att kunna fatta beslut om karriärval. Genom studie- och yrkesvägledarnas vägledningssamtal får eleverna en möjlighet att lära känna sig själva och ta reda på vilka egenskaper de besitter. Skillnader som fanns bland studie- och yrkesvägledarnas svar var att vissa tyckte att arbeta utifrån olika vägledningsmetoder var bra medan en studie- och yrkesvägledare menade att det inte går att säga att den eller den metoden fungerar för alla elever har olika behov. En studie- och yrkesvägledare tog upp vikten av att lyfta styrkor även i det privata livet och inte bara styrkor i skolan som kan återigen liknas med Banduras (1994) bemästrande erfarenheter (att lyckats med något som gett framgång så stärker det tron på den egna förmågan). Flera av respondenterna ansåg att det var viktigt att samarbeta med andra professioner som i sin tur kan hjälpa eleven att ta i tu med sina problem för att sedan kunna gå vidare. Det går i linje med Amir och Gatis (2006) tidigare forskning om att eleven kan vara medveten om några svårigheter som tillexempel brist på information vad det gäller karriärval men att det brister i kunskapen om att det kan finnas andra svårigheter som till exempel psykiska problem. En
18
slutsats skulle kunna vara att studie- och yrkesvägledarens roll som samtalsledare ligger nära andra professioner som till exempel kuratorrollen trots att de har olika ingångspunkter.
Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med att stärka elevens förmåga att fatta beslut och genomföra fattade beslut i relation till karriärval?
För att få en bild av hur studie- och yrkesvägledare stärker elevens förmåga att fatta beslut delades resultatet in i teman som elevens egna val, mildra föräldrarpåverkan, vidga perspektiv, självkännedom, det rätta valet, målbilder och sluta vidga perspektiv.
Elevens egna val
Det är viktigt att eleven kan fatta karriärbeslutet själv och eleven ska känna sig stärkta i att kunna ta ett beslut. En majoritet av respondenterna uttryckte det som att det var viktigt att eleven fattar beslutet själv. ” Ja de måste fatta beslutet själva men jag får ju liksom på något vis stötta dom i det och ibland kan det vara så att det är jättesvåra beslut.”(IP3) Att känna sig stärkt i att kunna ta ett beslut innebar att eleven har fått det stöd och vägledning den behöver för att kunna fatta ett beslut som till exempel använda sig utav vågskålen, vad händer om jag väljer det här valet och vad händer om jag väljer det andra valet? ” Jag jobbar mycket med att eleven ska känna sig stärkta för att kunna ta ett eget val och sen att det valet dom gjorde är deras egna val...”(IP6) En annan studie- och yrkesvägledare uttryckte ”Att dels vara den som kan förse med saklig information men sen också att hjälpa eleven med att kartlägga sig själv lite grann men sen också att det alltid är elevens beslut.” (IP2) En annan sa”…uppmuntra och stötta eleven i det att det är viktigt att man gör ett val utifrån sina egna premisser så att jag inte gör ett val som någon annan gjort åt en.” (IP5)
Studie- och yrkesvägledarnas reflektion om elevens egna val kan kopplas till Skolverkets allmänna råd (2013) att oavsett skolform så är det viktigt att de besluts som fattas är elevens egna val. Likheter som fanns var att samtliga respondenter var eniga om att eleven själv ska fatta sitt beslut och ingen annan. Vikten av att kunna fatta ett eget beslut inger en känsla av att ta kontrollen över sitt liv och som Colakkadioglu och Celiks (2016) tidigare forskning tar upp ju tidigare elever får träna sig på att fatta beslut desto bättre. Att studie- och yrkesvägledarna hjälpte eleverna att reda ut vad olika utfall kan bli beroende på vad dom
19
väljer vilket skulle kunna kopplas till Cip-modells CASVE-cykeln (Peterson et al., 2002) där framtagandet av olika alternativ tas fram och sedan värderas dem för att kunna fatta ett beslut. En slutsats skulle kunna vara att studie- och yrkesvägledarna peppar och vill att eleverna ska känna sig stärkta i att kunna fatta ett eget beslut utifrån sina egna premisser.
Mildra föräldrapåverkan
Att föräldrar eller andra personer i den ungas närhet kan påverka karriärbeslut är något som bland annat tas upp i Careership teorin (Hodkinson och Sparkes, 1997). Här resonerade respondenterna om vikten av ge föräldrar information och att stå upp för eleven. Studie- och yrkesvägledarna tyckte att mildra föräldrar påverkan kring valalternativ för att en elev ska kunna göra ett eget val kan till exempel vara att ha samtal med föräldrar och ge dom kunskaper om hur gymnasieprogrammen är uppbyggda för att lugna ner föräldrarnas oro kring att deras barn ska fatta fel beslut. ”...oftast så är det lite okunskap hos föräldrarna där man anser att något program skulle vara bättre än något annat fast man i slutändan skulle kunna få samma behörigheter för att kunna fortsätta studera...” (IP6) En respondent uttryckte ” Vi pratar ju om att studievägledaren kan ha en kompensatorisk roll för dom här eleverna som inte har stödet hemifrån när det gäller utbildningsval att peppa dom och få dom att tänka lite bredare.” (IP3) Vidare lyftes vikten av att stå bakom eleven och stötta den till hundra procent trots påtryckningar och krav hemifrån om att eleven ska välja något annat än vad den vill ” …här får man ju ta på sig rollen som elevens försvarsadvokat. Då får man liksom kliva in och stå på elevens sida tänker jag, sen måste man ju också få med sig föräldrarna på något vis man kan ju absolut inte gå i klinch med dom det hjälper ingen”
(IP2). En annan studie- och yrkesvägledare uttryckte ”…men föräldrar har stor påverkan även om eleverna säger att ”Jag fick välja själv” men det är oftast inte så.” (IP1)
Studie- och yrkesvägledarnas reflektion kring att mildra föräldrarpåverkan kan kopplas till Careership teorin där den ungas karriärbeslut oftast fattas i samråd med föräldrar eller andra personer med socialt, symboliskt, ekonomiskt och kulturellt kapital och därmed har mycket makt (Hodkinson och Sparkes, 1997). En likhet bland respondenternas svar var att de var eniga om att det fanns en okunskap hos föräldrarna och som behövdes fyllas på med information för att det inte skulle begränsa elevens valalternativ. Respondenterna menar att föräldrarna har en stor makt när det kommer till elevens val och att där gäller det att stå på elevens sida för att stärka tron på den egna förmågan hos eleven. Därmed har studie- och yrkesvägledarnas en viktig kompensatorisk funktion (Skolverkets allmänna råd, 2013) för de elever vars föräldrar inte har kunskap eller förståelse för hur skolan fungerar. Vikten av
20
att lyssna in och lirka lite med föräldrarna för att få dom att inse att deras barn inte vill eller har förmågan att gå på en viss utbildning det förefaller som att det är en utmaning hos studie- och yrkesvägledarna. Och att det många gånger får eleverna inte ens en chans till att fatta ett eget beslut för det har föräldrarna redan gjort åt dem. Likheter bland respondenternas svar var att föräldrarnas utbildningsbakgrund har en stor betydelse när det kommer till valsituationer så som att har föräldrarna studerat på högskola/universitet så finns ofta en förvänta att deras barn också ska göra det. En annan likhet bland respondenternas svar var att elever från andra kulturer har ofta högre krav på sig att lyckas i sina karriärer än svenska elever har. En skillnad som fanns var att alla respondenter utom en tyckte att föräldrarnas engagemang var ett problem när det kommer till att elevens framtidsval. Respondenten menade att föräldrarnas oengagemang är ett större problem. En slutsats skulle kunna vara att studie- och yrkesvägledaren har en stor utmaning i skolan när det handlar om föräldrarnas påverkan på eleven när det kommer till elevens behov att bli medveten om relationen mellan sig själv och valalternativ.
Vidga perspektiv
I relation till att vidga perspektiv handlade det främst om att ge eleverna information, olika övningar, öppna föreläsningar samt studiebesök. Samtliga studie- och yrkesvägledare gav eleverna kontinuerligt information i form av klassinformation och i individuella vägledningssamtal. En respondent uttryckte att ”...allmänna informationer till klasser och så kommer det upp jättemycket i vanliga samtal, det är mycket sånt som efterfrågas ren information...” (IP2). I de individuella vägledningssamtalen kommer det upp frågor som eleverna vill få svar på om mer specifika yrken, utbildningar och om arbetsmarknad. En studie- och yrkesvägledare berättade att det var också viktigt att eleverna inte fick all information på samma gång utan lite i taget för att de ska hinna bearbeta det som sagts.
”...när man sitter i vägledningssamtal så blir det ofta så att man utgår från elevens funderingar och frågor...” och ”...framför allt försöker jag att bredda deras tankebanor...”
(IP3). En annan sa ”I det enskilda samtalet så tittar vi mycket på utbildningar som är nya, vilka jobb det finns, man kan kolla på platsbanken…(IP4) En studie- och yrkesvägledare arbetade med eleverna i helklass och gjorde olika korta vägledningsövningar eller tittade på kortfilmer från arbetsförmedlingen som handlar om olika yrken för att vidga perspektivet hos eleverna. Det framkom även att de brukade tipsa om kortfilmerna på arbetsförmedlingens hemsida. ” ...små kortfilmer om yrken då kan jag välja något som inte är jättevanligt...”(IP6) Öppna föreläsningar innebar att ge en mer fördjupad information om
21
till exempel högskoleprovet eller om hur man ansöker till högskolan. En majoritet uttryckte det som att studiebesök kunde vara att besöka folkhögskolan, högskolan och åka på mässor.
” …vi åker på mässor, man går iväg på olika saker hela tiden så den informationen den matas dom med hela tiden.” (IP2)
Studie- och yrkesvägledarnas reflektion kring information om bland annat framtida studier och yrken går i linje med Cognitive information process teorin (Peterson et al.,2002).
Information är en viktig del att få tillgodosedd för att kunna göra ett välgrundat val. Samtliga av studie- och yrkesvägledarna redogjorde för att de regelbundet gav information. En skillnad mellan respondenterna var att det gav information på lite olika sätt som till exempel på en av skolorna där två av respondenterna arbetade jobbade man med mer djupgående information där eleverna varje vecka uppdaterades med information och föreläsningar efter skoltid Att ha kunskaper om studier samt arbetslivet bidrar förmodligen till att valalternativen breddas och därmed vidgar perspektiv. En slutsats skulle kunna vara att desto mer information och kunskaper eleven har om olika valalternativ så kan det i sin tur leda till att eleven stärker sin self-efficacy och vågar handla därefter. När eleverna får tillgång till information i samband med ett möte med en studie- och yrkesvägledare så visar tidigare forskning på att elever blir mer öppna inför nya erfarenheter och genom att få hjälp kan eleverna få kunskaper om olika karriäralternativ (Rogers et. al., 2008). Respondenternas reflektion kring information var också att det var något som de arbetade mest med och att de ibland kände sig mer som informatörer än vägledare.
Självkännedom
När det kommer till temat självkännedom så innebär det medvetenheten och känna sig själv.
Att kunna fatta ett beslut innebär också att vara medveten om att det är en process eleverna måste gå igenom som tar tid. ”Att det är en valprocess också, många tror att det är något fel på dom för att dom inte vet och inte kan.” (IP2) En studie- och yrkesvägledare uttryckte
”...när du ska göra ett val så måste du börja titta inåt på dig själv, vem är jag?” (IP5) Vidare lyftes vikten av att känna sig själv och att vara medveten om att det finns yttre påverkansfaktorer som kompisar, föräldrar, läraren och samhället i stort påverkar valet. En respondent uttryckte det som ” Ja det är mycket det här med självkännedom, det är ju också att vara medveten om vad det faktiskt är som påverkar i ett val, kanske öppna upp ögonen för eleverna att det finns dom här olika faktorerna som påverkar...” (IP5) En annan studie- och yrkesvägledare uttryckte ”…när jag får in en elev som inte vet vad den vill så börjar jag med intressen, den här vanliga favoriten med skolan, vad tycker du är enkelt, vad är svårt?”
22
(IP1) En respondent sa ” Har man inte självkännedom och inte vet vad som finns, vilka utbildningar som finns eller jobb som finns så går det ju inte att fatta något välgrundat val…”
(IP4)
Studie- och yrkesvägledarnas reflektion kring självkännedom var att många elever inte har den insikten om att det är en process som de måste gå igenom innan de kan fatta ett beslut.
Likheter som fanns bland studie- och yrkesvägledarnas svar var att många elever vill och tror att studie- och yrkesvägledarnas jobb är att säga till dom vad dom ska göra.
Respondenterna menar att det inte finns den här insikten i att det tar lång tid att gå igenom en beslutsprocess men som kanske också inte är så konstigt då de fortfarande är så unga människor det handlar om. Det kan även liknas med Cip- teorin (Peterson et al., 2002) där kunskapen om sig själv är lika viktig som kunskaper om arbetsliv och studier är. Det kan också kopplas till Skolverkets allmänna råd (2013) som också tar upp vikten av att bli medveten om sig själv förhållande till valalternativ. Men sammanfattningsvis så är det unga människor som precis börjat sin resa och det måste få ta tid i en beslutsprocess, vilket även studie- och yrkesvägledarna tyckte att det skulle få göra. En slutsats skulle kunna vara att det finns en utmaning i att vägleda unga elever när det kommer till deras behov att bli medveten om sig själv och valalternativ.
Det rätta valet
Något som framkom när det rätta valet diskuterades var temat att göra det perfekta valet.
Studie- och yrkesvägledarna tyckte att det är viktigt att tona ner det här med det perfekta valet. De framkom att studie- och yrkesvägledarna menade att det inte är hela världen om valet blir fel man kan alltid välja om. ”...dom vill göra det optimala valet ur alla aspekter och det får man försöka att tona ner för som sagt det här optimala valet finns det överhuvudtaget brukar jag säga? För då måste du ha facit på livet i förväg för att kunna veta var det exakt rätt val i det ögonblicket...”(IP4) En annan studie- och yrkesvägledaren uttryckte sig som ” Världen går ju inte under för att man väljer fel om man kommer på det efter ett tag men dom flesta tror jag hamnar rätt till slut i alla fall.”(IP3)
Studie- och yrkesvägledarnas reflektion kring det rätta valet kan kopplas till Cip-teorin (Peterson et al., 2002). Det finns inget enda korrekt eller bästa valalternativ (Peterson et al., 2002). Detta går i linje med vad en del av studie- och yrkesvägledarna försökte att förmedla till eleverna för att tona ner känslan av att behöva fatta det rätta valet. Respondenterna
23
menade att det alltid går att göra om ett val vilket kan kopplas till CIP modellen där individen tänker om själva väljandet och om glappet som uppstår när en individ får en känsla av att den behöver fatta ett nytt beslut (Peterson et al.,2002). Det kan även kopplas till att genom att respondenterna tonar ner det perfekta valet så kan det leda till att SCCT s tron på den egna förmågan, förväntat utfall och mål (Lent et al., 1994) förändras hos eleven där stressen kring att göra det optimala valet reduceras. Det blir inte lika laddat att göra det rätta valet om eleven inte känner den pressen att det måste vara perfekt i alla aspekter. En slutsats skulle kunna vara att ibland så måste man tona ner det här med att göra det perfekta valet för att våga ta ett beslut.
Målbilder
När det kommer till temat målbilder för att stärka eleven att fatta ett beslut innebär det att kartlägga och hitta en målbild, delmål och prioritera. Att kartlägga och hitta en målbild kunde vara att se vart eleven står idag sedan ta reda på vart eleven skulle vilja befinna sig och därmed hitta en målbild. ” ...om man står på ett ställe, det här där jag står nu det känns inte riktigt bra. Jag skulle vilja ta mig till mitt önskade mål…”(IP6) En annan studie- och yrkesvägledare uttryckte det som” …få en nuvarande bild och sedan skapar vi en slags drömbild …” (IP1) Men de kan också vara att eleven redan har målbilden klar för sig och bara behöver komplettera med någon fråga. ”…väldigt många kommer in och liksom säger att det här ska jag gå och det här ska jag bli och då känns det som att okej den var klar!”(IP2) Majoriteten av studie- och yrkesvägledarna använde sig utav att sätta upp delmål istället för att eleven ska ha ett stort mål framför sig. Delmålen ska vara rimliga för att de inte ska kännas överväldigande. ”Det här med att sätta upp ett mål , det kan ju handla om att klara av ett prov…”(IP6) En annan respondent sa ”…sen ritar vi upp vad målet är och hur den nuvarande situationen är för att se vad som krävs för eleven att nå det målet, att man liksom delar upp det så att det inte blir den stora överväldigande känslan, för det vill jag inte att eleven ska ha med sig när de går ifrån mitt kontor” (IP4) En respondent sa ”…försöker göra prioriteringar och bara få dom att sätta små mål.” (IP1) En studie- och yrkesvägledare tyckte att det fanns olika typer av mål, ett mål för studier och ett mål för vad eleven ska göra efter gymnasiet. Vidare lyfts vikten av att hjälpa eleven med att prioritera vilken ordning eleven ska ta saker i för att det ska kännas lättare och göra en handlingsplan ”Ta det lättaste först, det som du är bäst på sen tar vi nästa och nästa!”(IP3)
24
Studie- och yrkesvägledarnas reflektion kring målbilder var att många elever redan har tagit ett beslut om en utbildning de vill gå och behövde bara komplettera med ny informationen.
Det kunde också vara så att de går ett yrkesförberedande program och då har de redan gjort ett val om ett yrke. Detta skulle kunna jämföras med Amir och Gatis (2006) tidigare forskning som vars resultat visar att individer som skattade sig ha högre upplevd självförmåga till att fatta ett karriär beslut befann sig på en mer avancerad nivå i sin karriärprocess. Många gånger upplevde respondenterna att de inte behövde göra så mycket mer än att just ge den där sista informationen eleven behöver för att göra slag i sak. I SCCT s modell om self-efficacy, förväntat utfall och mål tar teorin upp vikten av att mål har stor betydelse för vilken beslutsamhet individen känner för att uppnå sitt mål och att det hjälper att människor organisera sig (Lent et al.,1994). Samtliga respondenter använde sig av att sätta upp delmål i stället för ett stort mål vilket skulle kunna tolkas som att de små målen hjälper eleverna att organisera upp sina studier och lär sig att prioritera vilken ordning de ska ta saker i. Mål representerar människors önskade framtida utfall (Lent et. al., 1994) vilket kan jämföras med att eleverna kunde både ha delmål som kunde vara att bli klar med till exempel en kurs men också ha ett mål med sina studier att ta studenten och kunna studera vidare eller jobba. Så en slutsats är att genom att ha ett mål (delmål) så stärker det elevers förmåga fatta ett beslut.
Sluta vidga perspektiv
När det kommer till temat att sluta vidga perspektiv innebar det att när eleven väl har bestämt sig och gjort ett val så är det också läge för att lägga ner det där med att fylla på med mer information för det leder bara till att eleven blir förvirrad. En studie- och yrkesvägledare uttryckte det som ”Jag kan tycka att jag har någon slags skyldighet att informera om att det finns det här och det här också som också skulle passa ihop med det som du har berättat för mig utifrån vad du ser i ditt framtida yrke, vad som är viktigt för dig men ibland finns det en gräns för när dom är trygga i sitt val ska jag då röra till det för dom då och börja göra dom osäkra i valet?” (IP5) En annan studie- och yrkesvägledare sa ”...till slut så kanske man ska lägga ner det här med att vidga vyerna för då blir det bara att dom aldrig kan ta det här beslutet, utan det får vara gott nog på något sätt. (IP3)
25
Studie- och yrkesvägledarnas reflektion kring sluta vidga perspektiv skulle kunna tolkas som att eleven har gått igenom CASVE-cykeln (kommunikation, analys, värdera och genomförande) och om processen varit lyckad så är glappet borta men finns det kvar så måste eleven gå igenom samma sak igen med ny information om problemet, sig själv och sina alternativ (Peterson et. al.,2002). När eleven har fattat ett beslut så fick studie- och yrkesvägledarna backa och istället bekräfta deras val. Studie- och yrkesvägledarnas reflektion kring att sluta vidga perspektiv var att det ibland kunde kännas svårt att inte ge mer information för att de helt enkelt kunde tycka att en elev var lite snäv i sitt tänk och att de ville vidga vyerna mer. Beslutsfattande är en process som innebär att välja en potentiell möjlighet bland andra (Colakkadioglu, 2006). Men om en elev har kommit fram till ett beslut utifrån sina premisser så är det elevens val och ingen annans och därmed är det slut för mer vägledning. En slutsats skulle kunna vara att det är ibland en utmaning för studie- och yrkesvägledarna att sluta att vidga perspektiv när det kommer till att lära sig fatta beslut.
Vilka utvecklingsmöjligheter ser studie-och yrkesvägledarna i relation till ovan presenterade forskningsfrågor?
Utvecklingsmöjligheter som studie- och yrkesvägledarna ser i relation till de presenterade forskningsfrågor är gruppvägledning, ta in föreläsare och börja med studie- och yrkesvägledning i tid.
Gruppvägledning
Vikten av gruppvägledning var något som flera av studie- och yrkesvägledarna tog upp som en utvecklingsmöjlighet. Bland studie- och yrkesvägledarna fanns en vision och önskan om att jobba med elever i gruppvägledning för att nå ut till flera samtidigt. Det innebär också att med hjälp av gruppvägledning kan man jobba med dom här bitarna som självkännedom och tron på den egna förmågan som man annars inte pratar om. ”Här tror jag att som vägledare så tror jag att man kommer väldigt långt på om man kan jobba med gruppvägledning kring de här frågorna, de tror jag faktiskt skulle kunna ge jättemycket och höra andra prata och få sitta och stöta och blöta lite såna här saker man inte gör till vardags.
Att få tänka lite varför gör jag så här och vad tycker jag egentligen...”(IP2). Samma studie- och yrkesvägledare sa även ”..skulle jag jobba med det så skulle jag nog välja gruppvägledning och kanske tillsammans med någon på skolan typ kuratorn eller någon som också har mycket kunskaper om det. (IP2)
26
Betz (2004) tidigare forskning visar på att det finns en vinning i att jobba med gruppvägledning för att jobba med tron på den egna förmågan. Även Falco och Summers (2019) resultat visar att det är effektivt jobba med Betz (2004) strategier genom att jobba med Banduras (1994) fyra källor. Likaså har Haselden et al. (2012) tidigare forskning visat på ett lyckat koncept att arbeta med motivation och tron på den egna förmågan i grupp.
Tidigare forskning som presenterats i den här studien visar att gruppvägledning är ett bra sätt att arbeta med tron på den egna förmågan och vilket även studie- och yrkesvägledarna tyckte var en bra arbetsmetod. Däremot fanns det inte lika mycket av tidigare forskning som tar upp att arbeta med tron på den egna förmågan kopplat till karriärbeslut i individuella vägledningssamtal vilket är intressant eftersom att det var genom individuella vägledningssamtal som studie- och yrkesvägledarna arbetade mest med dessa frågor. Vikten av att kunna nå ut till flera stycken samtidigt sparar tid och att eleverna märker att de inte är ensamma med sina tankar och känslor. En slutsats skulle kunna vara att bygger man upp en trygg grupp där det finns förtroende och tillit till varandra så finns det många fördelar med gruppvägledning på gymnasiet.
Föreläsare
Att bjuda in externa föreläsare som agerar som goda förebilder för eleverna var också något som majoriteten av studie- och yrkesvägledarna trodde på och som en del av studie- och yrkesvägledarna redan brukade göra. Som till exempel ta in tidigare elever från programmen som har haft det tufft men som har lyckats och bygga upp ett nätverk med dom eleverna. En studie-och yrkesvägledare uttryckte det som ” …att bjuda in fd elever som har gått vidare om högskolestudier som kan berätta om sin resa det tror jag kan vara bra och då helst elever som också har fått kämpa på gymnasiet men ändå lyckats då de trott på sig själva och gått vidare.”(IP5) En annan respondent uttryckte ” Det finns ju såna här kvinnliga ingenjörer som ofta kommer ut och berättar som sitt jobb för att få in tjejer i teknik yrkena.” (IP2)
Studie- och yrkesvägledarnas reflektion kring förebilder var att det är viktigt med goda förebilder och förebilder som liknar en själv. Att se andra personer som påminner om en själv lyckas, inger hopp om att kan den här personen lyckas så borde jag också kunna göra det (Bandura, 1994) som till exempel om man kommer från ett annat land och inte kan språket så inger det hopp att se andra i samma situation som har lyckats. Studie- och
