Hushållens källsortering av plastförpackningar
En ekonometrisk analys av svenska kommuner
Linnea Sjölin
Civilekonom 2021
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle
SAMMANFATTNING
Insamlingen av använda plastförpackningar varierar mellan de svenska kommunerna.
Tidigare studier har undersökt de regionala skillnaderna utifrån antagandet att faktorerna bakom insamlingen av återvinningsbara material har samma inverkan på graden av insamling oberoende av storleken på kommunerna. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som kan bidra till att förklara insamlingen av plastförpackningar bland svenska kommuner, samt att analysera om betydelsen av dessa faktorer skiljer sig åt mellan större och mindre kommuner. Med hjälp av data från 242 kommuner för åren 2011–2015 delades Sveriges kommuner upp i större respektive mindre kommuner (enligt SKR:s klassificering). Genom regressionsanalys (OLS) av ovan nämnda paneldataset går det att jämföra och identifiera skillnader. Resultaten visar att det finns skillnader i bakomliggande faktorer till insamlingen av plastförpackningar. Specifikt framkommer att i båda fallen är insamlingen av plastförpackningar (i kilogram per invånare) högre i kommuner med relativt sett lägre ekonomisk standard samt högre medelålder. Det finns dock även viktiga skillnader mellan större och mindre kommuner, inte minst i form av att policyvariabler tenderar att ha mer framträdande effekter på källsorteringen i mindre kommuner jämfört med större. Mindre kommuner som infört viktbaserade avgifter samt har ett högt antal återvinningsstationer per invånare har en statistiskt signifikant högre källsortering. Motsvarande policyeffekter kunde inte uppvisas för de större kommunerna.
ABSTRACT
The collection of used plastic packaging varies between Swedish municipalities. Previous studies have examined the regional differences on the assumption that the factors behind the collection of recyclable materials have the same impact on the degree of collection regardless of the size of the municipalities. The purpose of this paper is to investigate which factors can help explain the collection of plastic packaging among Swedish municipalities, and to analyze whether the significance of these factors differs between large and small municipalities. Using data from 242 municipalities for the period 2011- 2015, Sweden's municipalities were divided into larger and smaller municipalities (in line with SKR's classification). With a regression analysis (OLS) of the panel dataset, it is possible to compare and identify the differences between the two municipal groups. The results show that there are differences in the underlying factors for the collection of plastic packaging. Specifically, it emerges that in both cases the collection of plastic packaging (in kilograms per inhabitant) is higher in municipalities with relatively lower economic standards and high average age. However, there are also important differences between small and large municipalities, not least in the form that policy variables tend to have more prominent effects on households’ sorting of plastic packaging waste in smaller municipalities compared to the larger ones. The small municipalities that have introduced so-called weight-based fees and have a high number of recycling stations per inhabitant have a statistically significantly higher rate of plastic packaging waste collection. The corresponding policy effects could not be demonstrated for the larger municipalities.
FÖRORD
Jag skulle speciellt vilja tacka min handledare Patrik Söderholm, professor på Luleå tekniska universitet, för tiden han har lagt ner, hans engagemang men även för att ha delat mig sig av sina åsikter och den kunskap som han besitter. Jag skulle även vilja tacka de fyra studenterna i klassen och kursansvariga som har opponerat och gett goda råda genom hela processen.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
KAPITEL 1 ... 1
INTRODUKTION ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte... 3
1.3 Metod ... 4
1.4 Avgränsningar ... 4
1.5 Disposition ... 5
KAPITEL 2 ... 6
TIDIGARE FORSKNING ... 6
2.1 Sökmetod ... 6
2.2 Forskning om återvinningens drivkrafter: en bred översikt... 6
2.3 Forskning om insamling och återvinning av avfall på nationell och regional nivå ... 7
2.4 Slutsatser relaterat till tidigare forskning ... 11
KAPITEL 3 ... 14
TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 14
3.1 Teori: en översikt ... 14
3.2 En enkel modell av hushållens källsortering ... 14
3.3 Effekter av politiska styrmedel ... 18
3.4 Andra faktorer som påverkar källsorteringen ... 19
3.5 Hypoteser: en summering ... 20
KAPITEL 4 ... 22
DATA ... 22
4.1 Variabler: en översikt ... 22
4.2 Den beroende variabeln ... 25
4.3 Oberoende variabler... 26
4.3.1 Policyvariabler ... 26
4.3.2 Socioekonomiska variabler... 28
4.3.3 Exkluderade variabler ... 30
KAPITEL 5 ... 31
MODELLSPECIFIKATIONER ... 31
KAPITEL 6 ... 36
RESULTAT ... 36
6.1 Alla kommuner ... 36
6.2 Större kommuner ... 38
6.3 Mindre kommuner ... 38
6.4 Känslighetsanalys ... 39
6.4.1 Tidsspecifika effekter ... 40
6.4.2 Interaktionseffekter ... 41
6.4.3 Inkluderade och exkluderade variabler, större kommuner ... 42
6.4.4 Inkluderade och exkluderade variabler, mindre kommuner ... 42
KAPITEL 7 ... 44
DISKUSSION... 44
7.1 Policyvariabler ... 44
7.2 Socioekonomiska variabler ... 47
KAPITEL 8 ... 50
SLUTSATSER ... 50
REFERENSER ... 52
BILAGA A Korrelationsmatris – alla kommuner... 58
BILAGA B Korrelationsmatris – större kommuner ... 59
BILAGA C Korrelationsmatris – mindre kommuner ... 60
BILAGA D Tidsspecifika effekter... 61
BILAGA E Interaktionseffekter: Avgift*Avc ... 62
BILAGA F Interaktionseffekter: Avc*Beftat ... 63
BILAGA G Interaktionseffekter: Avc*Utbild ... 64
BILAGA H Interaktionseffekter: Avgift*Beftat ... 65
FIGUR- OCH TABELLFÖRTECKNING
Figur 1. Från en linjär till en cirkulär ekonomi ... 2
Figur 2. Källsortering: hushållens valmöjlighet ... 16
Figur 3. Insamlade plastförpackningar (kg per invånare) - större kommuner ... 26
Figur 4. Insamlade plastförpackningar (kg per invånare) - mindre kommuner.... 26
Figur 5. Antalet återvinningscentraler (ÅVC) per 10 000 invånare ... 27
Figur 6. Låg ekonomisk standard större kommuner ... 29
Figur 7. Låg ekonomisk standard mindre kommuner ... 30
Figur 8. Interaktionseffekter ... 35
Tabell 1: Tidigare forskning om återvinningens drivkrafter: en översikt ... 12
Tabell 2: Hypoteser ... 21
Tabell 3: Regressionsvariablerna: beskrivning, enhet och källa ... 23
Tabell 4: Deskriptiv statistik över datan ... 24
Tabell 5: Regressionstabell ... 37
Tabell 6: Topp 20 med högst insamling av plastförpackningar ... 46
Tabell 7: Korrelationsmatris – alla kommuner ... 58
Tabell 8: Korrelationsmatris – större kommuner ... 59
Tabell 9: Korrelationsmatris – mindre kommuner ... 60
Tabell 10: Tidsspecifika effekter ... 61
Tabell 11: Interaktionseffekter: Avgift*Avc ... 62
Tabell 12: Interaktionseffekter: Avc*Beftat ... 63
Tabell 13: Interaktionseffekter: Avc*Utbild ... 64
Tabell 14: Interaktionseffekter: Avgift*Beftat ... 65
1 KAPITEL 1 INTRODUKTION
1.1 Bakgrund
Miljöförstöring och klimatförändringar är något som påverkar oss alla och har blivit ett aktuellt ämne i dagens media, där bland annat debatten om engångsartiklar och olika materialförpackningar av plast ofta har varit intensiv. År 2019 var den genomsnittliga materialåtervinningsgraden för alla typer av förpackningar 68 procent, och detta innebär att Sverige nådde EU:s materialåtervinningsmål som under en tid har legat på 55 procent (Naturvårdsverket, 2020a). Plastförpackningar var dock en av de materialslag som hade lägst andel materialinsamling 2019 och låg på 49 procent (SCB, 2020a). Detta innebär att 49 procent av alla plastförpackningar som sattes på den svenska marknaden lämnades till materialåtervinningen. Det är därmed en stor mängd av plastavfallet som genereras idag som antingen bränns upp i värmeverk, hamnar på deponi eller i naturen. Det är med andra ord en hög användning av icke-förnybara naturresurser som idag inte tas hand om eller används till sin fulla potential.
I Sverige har vi många lagar och regleringar för att underlätta och stödja en hälsosam och god miljö. Miljöbalken och Avfallsförordningen är sådana exempel, och dessa syftar till att främja en hållbarutveckling (sopor.nu, 2020a; Riksdagen, 2020a; 2020b). I miljöbalken står det bland annat att alla aktörer som innehar avfall ska hantera det på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt (Riksdagen, 2020a). I avfallsförordningen står det att vi i Sverige har en skyldighet att se till så att plastförpackningar, metallförpackningar och elektroniska produkter ska sorteras och lämnas till ett insamlingssystem (Riksdagen, 2020b). Vissa av dessa lagar är baserade på lagstiftningen inom EU, i juli 2020 tillkom flera bestämmelser som Europeiska unionens ministerråd beslutat om. Gällande avfallshantering och återvinning är det så kallade avfallspaketet ett av EU:s försök att arbeta mot en mer cirkulär och hållbar ekonomi.
2
Idag har vi en växande befolkning och stark ekonomisk tillväxt, och som en konsekvens av detta även en ökande förbrukning av jordens resurser. Med ett fokus på en cirkulär ekonomi är tanken att material och resurser behålls i systemet så länge som möjligt. Detta genom att försöka minska andelen avfall till miniminivåer och i högsta möjliga mån återanvända och reparera existerande material och produkter. Genom sådana åtgärder kommer miljöpåverkan att kunna reduceras (Naturvårdsverket, 2020b). Figur 1 illustrerar skillnaden mellan en linjär respektive en cirkulär ekonomi.
Figur 1. Från en linjär till en cirkulär ekonomi Källa: Naturvårdsverket (2020b).
Profu (2012) har gjort en studie i uppdrag av Förpackning- och tidningsförsamlingen AB (FTI) om vilken global klimatpåverkan som kan uppkomma samt undvikas när använda plastförpackningar återvinns. Profu har analyserat hela kedjan, från hantering av plastförpackning tills att förpackningen antingen blivit ny plast eller bränsle, och där exempelvis betydelsen av transporter och elförbrukning är medräknade. Resultaten visar att det finns betydande klimatvinster av insamling och återvinning av plastförpackningar, inklusive hanteringen av så kallade rejektströmmar.1 En känslighetsanalys som gjordes visar att det finns förbättringspotential, och att det går att uppnå en större klimatnytta i framtiden. Undersökningen visar att även om det uppstår en negativ klimatpåverkan av att återvinna plastförpackningar, exempelvis i anslutning till transporter, är det bättre för klimatet att återvinna plasten jämfört med att producera ny plast från olja.
1 Rejekt är de materialströmmar som uppstår på grund av felsortering av material (Naturvårdsverket, 2018).
3
I Sverige är det bland annat kommunerna som ansvarar för hushållens avfall vilket innefattar att samla in, transportera och återvinna eller bortförskaffa avfallet. Varje kommun har en viss frihet i hur avfallshanteringen ska gå till för att få den bästa möjliga hanteringen. Detta innebär att kommunerna själva får besluta om vilka avfallsförskrifter som ska implementeras och hur de ska utforma sitt avfallssystem. För att kunna finansiera avfallsverksamheten har kommunerna avfallsavgifter. Utöver avfallsavgiften kan ytterligare ett antal styrmedel tillämpas för att förbättra avfallshanteringen. Dessa kan vara avfallsförskrifter, inklusive olika styrmedel såsom fastighetsnära insamling samt vikt- och/eller volym-baserade avgifter. Dessa styrmedel tillämpas för att kommunerna ska kunna bidra till ett hållbart samhälle och ett väl fungerande avfallssystem (Avfall Sverige, 2021a; 2021b; Avfall Sverige, 2020).
Till följd av kommunernas valmöjlighet av styrmedel har det skapats olikheter och skilda åsikter om hur dessa ska tillämpas. Statistik från FTI (2020) och Avfall Sverige (2019) visar att det finns stora skillnader mellan insamlingen av förpackningar i de svenska kommunerna. FTIs (2020) statistik visar bland annat att Östra Göinge, Munkfors och Borgholm var kommunerna med högst nivå av insamlade plastförpackningar (kg per invånare) år 2020. Med hjälp av statistiken går det även att utläsa att skillnaden mellan kommunen med högst respektive lägst plastinsamling låg på 28,53 kg per invånare. Dessa regionala skillnader i insamlingen av plastförpackningar och kommunernas själv- ständighet rörande val av styrmedel innebär att det är relevant att ytterligare undersöka vad som ligger bakom dessa skillnader, inte minst om skillnaderna kan hänföras till valet av lokala styrmedel.
Denna uppsats kommer därför att undersöka faktorerna bakom de regionala skillnaderna i insamlingen av förbrukade plastförpackningar. Forskningsfrågorna i denna uppsats blir:
a. Vilka faktorer kan bidra till att förklara de regionala skillnaderna av insamling av förbrukade plastförpackningar?
b. Skiljer sig betydelsen av dessa faktorer åt mellan större och mindre kommuner?
1.2 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som kan bidra till att förklara de regionala skillnader gällande insamling av förbrukade plastförpackningar som finns bland
4
svenska kommuner. Ett delsyfte är att undersöka om betydelsen av olika drivkrafter, inte minst valet av styrmedel, skiljer sig åt mellan större och mindre kommuner.
1.3 Metod
För att kunna undersöka skillnaderna mellan större och mindre kommuners insamling av plastförpackningar har en ekonometrisk analys använts (multipel regression baserat på Ordinary Least Squares, OLS). Analysen baseras på paneldata för 242 svenska kommuner över perioden 2011–2015. Den beroende variabeln utgörs av kommunernas insamling av plastförpackningar i kilogram per invånare. Valet av de oberoende variablerna har baserats på erfarenheter från tidigare forskning, och där fokus i denna uppsats ligger på policy och socioekonomiska faktorer. Analysen testar även för förekomsten av olika interaktionseffekter. För den del av den ekonometriska analysen som undersöker skillnader mellan större och mindre kommuner har det totala urvalet av kommuner delats upp i två grupper, detta utifrån kriterierna; tätortsstorlek, närhet till större tätort och pendlingsmönster (se SKR, 2017).
1.4 Avgränsningar
I uppsatsen inkluderas inte den plaståtervinning som utgörs av PET-flaskor, detta på grund av att dessa ingår i Returpacks separata pantsystem. Pantsystemet är utformat på ett sådant sätt att vid försäljningen betalar konsumenten en extra summa som sedan återfås när PET-flaskan återlämnas (pantamera, u.å). I och med detta ekonomiska incitament kan andra faktorer vara avgörande för ett hushåll att återvinna PET-flaskor jämfört med andra typer av plastförpackningar.
Vidare kommer uppsatsen inte att ta hänsyn till skillnaden som finns mellan insamlade plastförpackningar och den volym som sedan faktiskt återvinns och blir till ny plast. Alla plastförpackningar som lämnas in till återvinningscentraler, återvinningsstationer eller till fastighetsnära insamling blir inte till nya plastförpackningar utan kan även brännas i värmeverk (energiåtervinning). När plastförpackningarna inte har tillräckligt bra kvalitét att återvinnas bränns de upp och blir till energi. De som blir till energi räknas inte in som materialåtervinning. I denna uppsats kommer vi inkludera även plasten som blir till energi och ta hänsyn till mängden insamlade plastförpackningar (Svensk plaståtervinning, u.å).
5
Vidare är det viktigt att förtydliga skillnaden mellan så kallade återvinningscentraler och återvinningsstationer då dessa ibland används som synonymer. På en återvinningsstation kan enbart tidningar och förpackningar lämnas och dessa är inte bemannade. En återvinningscentral är alltid bemannad och där går det att lämna alla typer av avfall, exempelvis metall, vitvaror, trädgårdsavfall, plast och så vidare (Mitt Sverige Vatten &
Avfall, 2017). I denna uppsats ligger fokus på de plastförpackningar som hushållen i svenska kommuner lämnar intill eller på återvinningscentraler som finns spridda över de olika kommunerna.
1.5 Disposition
Uppsatsen är uppbyggd av åtta kapitel. Nästkommande kapitel innehåller en översikt av tidigare studier. Därefter följer en redovisning av uppsatsens teoretiska utgångspunkter (i kapitel 3), samt av de data över svenska kommuner som används i den empiriska analysen (kapitel 4). Det metodologiska angreppssättet presenteras i kapitel 5, inklusive alla de modellspecifikationer som ingår i analysen. Kapitel 6 presenterar resultaten, och dessa diskuteras i kapitel 7. Uppsatsen avslutas med kapitel 8, som presenterar de viktigaste slutsatserna samt några riktlinjer för framtida studier.
6 KAPITEL 2 TIDIGARE FORSKNING
2.1 Sökmetod
Relevant litteratur och tidigare forskning har bland annat hittats via Luleå tekniska universitets databas. Majoriteten av tidigare litteratur har dock identifierats bland andras referenslistor när artikeln ansetts vara relevant för denna uppsats. De sökord som legat till grund för litteraturgenomgången är bland annat: recycling, plastic packaging waste recycling, recycling motivation, household recycling.
Avsnitt 2.2 är en bred översikt över studier kopplad till återvinningens drivkrafter. Detta för att få en bättre överblick och se bredden av studier kring återvinningens drivkrafter kopplad till; forskningsfråga, val av fokusområde samt olikheter kring datainsamling. I avsnitt 2.3 undersöks studier som är mer direkt relevanta för denna uppsats, det vill säga studier där fokus har legat på regiondata, regionala och nationella skillnader samt ekonometriska ansatser. Avsnitt 2.3 är därmed en kortfattad sammanfattning av sju – för denna uppsats – väsentliga artiklar. Avsnittet inledes med en redogörelse för tre studier som har undersökt återvinning på internationell nivå för att sedan fokusera på studier som undersökt regionala och kommunala skillnader i återvinning- och avfallsinsamling. I avsnitt 2.4 drar vi slutsatser relaterad till de tidigare studierna.
2.2 Forskning om återvinningens drivkrafter: en bred översikt
Det har publicerats många studier kring faktorerna bakom återvinning. Vissa har utgjort internationella eller gränsöverskridande studier, medan andra fokuserat mer regionalt och kommunalt. Flertalet studier har även valt att fokusera på hushållens normer och motivation. En av dessa studier är Hage m.fl. (2009) som undersökte de ekonomiska och den moraliska motivationen till återvinning bland hushåll. Resultatet tyder bland annat på att både de ekonomiska och den moraliska skyldigheten påverkar återvinningsgraden bland hushåll. Andra studier har valt att fokusera på hushållens betalningsvilja för att
7
någon annan ska sortera och samla in det återvinningsbara materialet. Genom att tyda betalningsviljan kan författarna bland annat tolka den moraliska aspekten till återvinning och kostnaden av tid. Några av dessa studier är Berglund (2006) och Bruvoll m.fl. (2002) där båda studierna visar att hushållen finner ett positivt värde för att någon annan ska ta hand om källsorteringen. Berglund (2006) menar däremot att genomsnittstiden att betala någon annan att källsortera är något lägre jämfört med motsvarande inkomst efter skatt (dvs. alternativkostnaden av fritid). Författaren menar att förklaringen till denna skillnad kan ha att göra med självbilden och det moraliska värdet av att källsortera. Vanligt vid studier kring betalningsvilja och moral är att använda sig av enkätundersökningar, såsom Berglund (2006), Hage m.fl. (2009) och Bruvoll m.fl. (2002) har gjort. Fördelen med sådana undersökningar är att de kan få en bättre förståelse för vad individen själv tror påverkar och en mer djupgående förståelse för individens moraliska motiv och den sociala påverkan. Nackdelen kan å andra sidan vara att respondenterna inte är fullt ut sanningsenliga eller ser sig själv som mer eller mindre miljömedvetna än vad som egentligen är fallet. Detta är en fördel med sekundära data, som används i denna uppsats, att det visar den faktiska handlingen och inte vad respondenten tror att den skulle göra.
Vidare finns det studier som har undersökt lite mer specifika områden, exempelvis Ando och Gosselin (2005) studie där fokuset låg på sambandet mellan återvinningen och en- och flerfamiljshus. Det har även gjorts en del meta-analyser kring området, med andra ord studier som har undersökt resultaten från ett flertal andra studier. Miafodzyeva och Brandt (2013) undersökte 63 publicerade studier från 17 olika länder mellan åren 1990–
2010. Där syftet var att sammanfatta och få en överblick av hur forskningen såg ut 2010 för att sedan bland annat kunna identifiera forskningsfrågor som skulle kunna utvecklas vidare. En liknande studie gjordes av Geiger m.fl. (2019).
2.3 Forskning om insamling och återvinning av avfall på nationell och regional nivå Kipperberg (2007) har utfört en studie i Norge där han bland annat genomförde en gränsöverskridande jämförelse av olika faktorer bakom återvinning i Norge respektive USA. Han använde sig av 1162 respondenters intervjusvar om deras beteende relaterat till återvinning för att sedan jämföra studiens resultat med en liknande studie gjord i USA.
Resultatet visar bland annat att fastighetsnära insamling har en positiv effekt på andelen återvinning. Författaren drar med försiktighet slutsatsen att effekten är mindre i Norge;
med andra ord verkar det vara mindre viktigt för norska hushåll att minimera tiden att
8
återvinna. Författarna menar att policy ofta är verksam genom hushållens tidsbudget, det vill säga genom att minska tiden av att sortera soporna kan policy göra det mer attraktivt att återvinna. Författarnas resultat tyder på att avgift på avfallshantering har en positiv effekt på återvinningen och menar att den till och med kan ha en dubbeleffekt. Ett ekonomiskt incitament som ökar deltagandet i återvinningen men också genererar en minskning av överproduktionen av material. Däremot, något som visade begränsat förklaringsvärde var de socioekonomiska och demografiska variablerna, och där befolk- ningstätheten i Norge var en av de få variablerna som visade negativ statistisk signifikant effekt på metall, plast och kompost.
En annan studie som är gjord på internationell nivå är van Beukering och Bouman (2001) studie som undersökte på vilket sätt och varför det finns olikheter i återvinningen mellan utvecklingsländer, U-länder, och industriländer, I-länder. Vidare undersökte författarna hur det kommer sig att handel mellan dessa länder förekommer och varför biprodukterna från U-länder exporteras och används i I-länder. Studien undersökte metall- och pappersåtervinning (returpapper) inom ramen för bland annat olika geografiska och handelsrelaterade faktorer. Författarna använder sig av en Pooled regressionsanalys med data från 50 länder över 29. Resultaten visar att användningsgraden av sekundära material är lägre i U-länder jämfört med I-länder. Författarna menar även att U-länder har specialiserat sig på användningen av returpapper och metallskrot. I-länder har i stället specialiserat sig på återvinning av returpapper och metallskrot. Författarna menar att med anledning av specialiseringen har den internationell handel ökat av framför allt returpapper.
Berglund och Söderholm (2003a) opponerade sig mot van Beukering och Boumans (2001) analys om att U-länder specialiserade sig på användning av returpapper medan I- länderna specialiserade sig på biprodukterna enbart på grund av handel där emellan. De ifrågasatte även ett par antaganden som görs i van Beukering och Boumans (2001) regressionsanalys, bland annat användandet av årlig genomsnittsdata för priset på returpapper och trämassa. Berglund och Söderholm (2003a) menar att priset på returpapper är mer volatil jämfört med priset på trämassa. Detta gör att van Beukering och Bouman (2001) analys som görs både på lång- och kort sikt blir svår att bedöma.
Berglund och Söderholm (2003a) använder sig därför av Ordinary Least Squares (OLS) för att blad annat undvika lång- och kortsiktig sammanblandning och fokuserar därmed
9
på lång sikt. Deras resultat tyder bland annat på att länder med ett rikligt utbud av returpapper använder dessa i en större utsträckning, som då går emot van Beukering och Boumans (2001) analys.
Sidique m.fl. (2010) undersökte faktorer som påverkar återvinningsandelen i Minnesotas regioner (counties) i USA, detta genom paneldata som sträcker sig över perioden 1996–
2004. Variablerna som undersöktes var bland annat policyvariabler, till exempel prissättning på avfallssortering och fastighetsnära insamling, men även vissa socioekonomiska variabler såsom inkomst- och utbildningsnivå. Resultaten i författarnas pooled OLS regression visar på att fastighetsnära insamling och återvinningsstationer är effektiva i den meningen att dessa ökar andelen insamlad återvinningsbart material.
Resultaten visar ytterligare på att bland annat prissättning på avfallssortering leder till en positiv och statistiskt signifikant ökning. För de socioekonomiska variablerna visades bland annat att utbildning har en positiv effekt på återvinningsgraden medan en ökad inkomst minskadeåtervinningsgraden marginellt.
Abbott m.fl. (2011) undersökte faktorerna bakom återvinning av olika typer av material, och varför andelen återvunnet material har ökat i Storbritannien under de senaste åren.
Fokuset är på olika policyvariabler, bland annat storleken på sopkärl. I studien skiljer författarna på torrsopor och kompostering. Undersökningen utfördes i Storbritannien på 434 kommuner över perioden 2006–2008. Resultaten visar bland annat att ju oftare soporna hämtas desto mindre återvinner hushållen. Detta förklaras med att om soporna hämtas sällan finns det ett starkare incitament för hushållen att separera återvinningsbart material och icke-återvinningsbart material, eftersom hushållen inte vill lagra sopor hemma hos sig. Detta visade sig var mer uttalat gällande kompost än övriga sopor. Vidare visar studien att investeringen av flera fastighetsnära insamlingar har varit en bidragande faktor till att Storbritannien ökat andelen återvunnet material. Även om studien är inriktad på policyvariabler visar resultaten att befolkningstätheten har en positiv och statistiskt signifikant effekt på återvinningsgraden.
Gaeta m.fl. (2017) gjorde en studie i Lombardiet, en region i norra Italien, där de använde tvärsnittsdata för att undersöka om kommunernas återvinningsandel är korrelerad med diverse variabler. Några variabler som undersöktes var exempelvis ålder, antal personer i ett hushåll och lönenivåer. Resultaten visar att lön och antal personer i ett hushåll har
10
positiv och statistiskt signifikant effekt. Ålder visar sig ha en negativ korrelation och innebär att kommuner med äldre invånare återvinner i lägre utsträckning. Större hushåll har en positiv korrelation med återvinning; dessa återvinner därmed i större utsträckning.
Författarna menar däremot att resultatet borde utforskas närmare då större familjer vanligtvis är mer frekvent förekommande på glesbygden. Överlag visar resultaten att det finns tydliga samband mellan kommunernas återvinning och de olika geografiska, demografiska, socioekonomiska och policyrelaterade variablerna. Där flest statistiskt signifikanta resultat hittades bland de demografiska och socioekonomiska variablerna.
Hage och Söderholm (2008) undersökte de viktigaste faktorerna bakom insamlingen av plastförpackningar i de svenska kommunerna. Data som användes kom från 252 kommuner runt om i Sverige. Resultaten visar inga statistisk signifikanta resultat inom variablerna inkomst, kön, ålder, befolkningstäthet och urbaniseringsgrad. Överlag visar resultaten att de policyrelaterade, geografiska, demografiska och socioekonomiska variablerna mer eller mindre har ett samband med återvinningsandelen. Resultaten tyder ytterligare på att det finns statistisk signifikans på viktbaserad avgift; en kommun med viktbaserad avgift återvinner i snitt 372 gram mer plastförpackningar än kommuner där denna typ av avgift inte tillämpas/finns implementerad (allt annat lika). Det visar sig också att kommuner som har etablerat viktbaserad avgift har en högre insamlingsgrad jämfört med kommuner som har en volymbaserad avgift. Författarna undersökte även en variabel som de benämner ”big city” där en kommun med fler än 800 invånare per km2 ingår. Resultatet visar ett negativ samband; en ”big city” kommun samlar in sina plastförpackningar i en mindre utsträckning. Författarna förklarar detta bland annat med att det kan ha med känslan av anonymitet och bristen på sociala normer samt högre transportkostnader i de större kommunerna. Författarna menar däremot att det kan behövas mer information om exempelvis olaglig dumpning av sopor för att kunna ge några större politiska rekommendationer.
Hage m.fl. (2018) gjorde en liknande studie, där författarna undersökte de regionala olikheterna av plastförpackningsavfall inom svenska kommuner. Författarna undersökte hur graden av insamlade plastförpackningar påverkades av politiska beslut för lokal avfallshantering, geografiska förhållanden och socioekonomiska egenskaper. Det gjordes genom att designa en ekonometrisk modell med hjälp av tvärsnittsdata från 282 kommuner runt om i Sverige år 2015. Studien visar bland annat att kommuner med
11
fastighetsnära insamling av plastförpackningar samlar in dessa i större utsträckning (per invånare) jämfört med kommunerna utan den typen av avfallsupphämtning. Resultatet tyder en skillnad på cirka 500 g per invånare. Resultaten visar också på en positiv statistisk signifikant effekt på viktbaserad avgift, vilket innebär att kommuner med den typen av avgift har en högre insamlingsgrad än andra kommuner. Studien visar även att det finns en grannkommunseffekt. Detta innebär att om insamlingen av plastförpack- ningar är hög i en viss kommun är sannolikheten större att kommunerna bredvid också har en hög insamling av plastförpackningar. Detta förklaras bland annat med att det kan finnas samarbeten mellan kommunerna och/eller att kommunerna har liknande politiska eller organisatoriska lösningar. I helhet visar inte resultaten på något större samband mellan andelen återvinning av plastförpackning och de socioekonomiska, geografiska och demografiska faktorerna. Exempelvis hittades ingen statistisk signifikans på varken ålder, arbetslöshet, inkomst, enfamiljshus, befolkningstäthet eller urbaniseringsgrad.
2.4 Slutsatser relaterat till tidigare forskning
Tabell 1 sammanfattas de tidigare studierna som redovisas ovan. I dessa studier skiljer sig resultaten åt, inte minst rörande de socioekonomiska variablerna. Kipperberg (2007) och Hage m.fl. (2018) resultat visar inte några statistisk signifikanta resultat mellan återvinning och ålder, villa och utbildning. Resultaten varierar även inom variabeln befolkningstäthet. Några har fått positiva och statistisk signifikanta resultat mellan befolkningstäthet och återvinning såsom Abbot m.fl. (2010). Andras resultat har visat negativ statistisk signifikans, exempelvis Kipperberg (2007), medan vissa studier inte kan uttala sig och visar en brist på statistiskt signifikant resultat, bland annat Hage och Söderholm (2008) och Hage m.fl. (2018). Skillnaderna i resultaten kan bland annat bero på att exempelvis Kipperberg (2007) har använt sig av enkätundersökningar medan resterande studier analyserar aggregerade data på regionnivå. En annan förklaring kan vara att studierna har gjorts i olika länder där det kan finnas politiska och normativa skillnader.
12
Tabell 1: Tidigare forskning om återvinningens drivkrafter: en översikt Författare
(publiceringsår)
Syfte Metod och data Resultat
Kipperberg (2007)
Undersökte faktorer bakom hushållens återvinning i Norge och jämförde svaren med en studie gjord i USA.
Ekonometrisk metod.
Intervjudata (med hushållen) som kopplas till kommundata i Norge.
Fastighetsnära
återvinning och avgift på avfallshantering visar en positiv effekt till andelen
återvinning.
van Beukering och Bouman (2001)
Undersökte de huvudsakliga faktorerna bakom papper- och
metallåtervinning i U- respektive I- länder.
Ekonometrisk metod.
Tidsseriedata för 27 år (1970–97) och tvärsnittsdata för 50 länder.
Bland annat faktorerna;
befolkningstäthet och om landet har en öppenhandel av återvinningsbart material eller inte visar på en positiv effekt på andelen återvinnig.
Berglund och Söderholm (2003a)
Opponerar sig emot van Beukering och Bouman (2001) studie.
Ekonometrisk metod.
Paneldata för 29 länder under tidsperioden 1990–96.
Författarna menar att effekten på handel mellan länderna kan ha att göra med utbud och efterfråga och inte enbart ländernas specialiseringar.
Sidique m.fl.
(2010)
Undersökte faktorer som påverkar återvinningsgraden i Minnesotas olika kommuner.
Ekonometrisk metod.
Paneldata för Minnesotas län (counties) under tidsperioden 1996–2004.
Fastighetsnära insamling,
avlämningsstationer och prissättning på sophantering visar på en positiv statistisk signifikans på återvinning.
Abbott m.fl.
(2011)
Undersökte skillnaderna och faktorerna bakom återvinningsgraden i Storbritannien när de delade upp soporna i torrsopor och
kompost.
Ekonometrisk metod.
Paneldata för 434 kommuner i Storbritannien under
tidsperioden 2006–2008.
Desto oftare hushållen har sopupphämtning ju mindre sorterar dem.
Att Storbritannien förbättrat sin återvinning kan förklaras med bland annat fastighetsnära insamling.
13 Gaeta m.fl.
(2017)
Undersökte faktorer som har ett samband med andelen
återvinning i olika kommuner i
Lombardiet, Italien.
Ekonometrisk metod.
Tvärsnittsdata, år 2012, för
nästintill alla kommuner i Lombardiet, norra Italien.
Studien visar på flertal statistiska signifikant samband. Exempelvis mellan andelen återvinning och ålder, lön samt antal personer i ett hushåll.
Hage och Söderholm (2008)
Fastställer och analyserar de
viktigaste faktorerna av
återvinningsandelen av
plastförpackningar i de svenska
kommunerna.
Ekonometrisk metod.
Tvärsnittsdata för 252 kommuner i Sverige, år 2002.
Visar främst att viktbaserad avgift på sophantering är effektivt när det kommer till återvinning av plastförpackningar.
Hage m.fl.
(2018)
Analyserar
skillnaderna inom de svenska kommuners återvinningsandelen av
plastförpackningar samt vilka faktorer som påverkar dem.
Ekonometrisk metod.
Tvärsnittsdata för 282 kommuner i Sverige, år 2005.
Visar framför allt att policyvariablerna har en roll i andelen återvinning på plastförpackningar, exempelvis viktbaserad sopupphämtning och fastighetsnära
insamling.
Med de tidigare nämnda studierna i åtanke återstår ändå en ovisshet kring faktorerna bakom de regionala skillnaderna i Sverige och befolkningstäthet, vilket ger grund för att vidare undersöka området. Resultaten i Hage och Söderholm (2008) visar att faktorn ”big city” har en negativ effekt på källsorteringen av plastförpackningar, där skillnaden förklaras med bland annat högre transportkostnader och bristen på sociala normer. I de tidigare studierna som har undersökt regionala skillnader har det gjorts ett antagande om att alla variabler påverkar kommunernas insamling på samma sätt oberoende av kommunstorlek. Men Hage och Söderholms (2008) studie visar att detta inte nödvändigtvis är korrekt. I denna uppsats undersöker vi detta mer i detalj, inte minst genom att dela upp datamaterialet i två kommungrupper. På det viset kommer denna uppsats förhoppningsvis kunna bidra med ytterligare förståelse för de regionala skillnader som finns rörande insamlingen av plastförpackningar i Sveriges kommuner.
14 KAPITEL 3
TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
3.1 Teori: en översikt
Utifrån tidigare studier om insamling och återvinning av återvinningsbart material, har relevanta teorier kring vad som påverkar insamlingen av plastförpackningar tagits fram.
De tidigare studierna har varit eniga om att variabler som fångar upp betydelsen av olika politiska styrmedel har en betydande inverkan på insamlingsgraden. I avsnitt 3.2 kommer fokuset att ligga på en modell framtagen av Kinnaman och Fullerton (1995) från boken Public economics and the environment in an imperfect world (1995, Kapitel 6).
Författarna skapar en modell som förklarar hur olika typer av politiska styrmedel såsom fastighetsnära insamling och en extra avgift på (osorterat) hushållsavfall påverkar hushållens incitament till källsortering. Författarna inkluderar sedan även olaglig nedskräpning i modellen som ett alternativ till källsortering och menar att modellen utan olaglignedskräpning är otillräcklig för att förklara kommunernas val av avgift.
I denna uppsats har varken fastighetsnära insamling eller olaglig nedskräpning valts att inkluderas, och därför kommer kapitlet att fokusera på modellen med enbart den extra avgiften. Fastighetsnära insamling och olaglig nedskräpning kommer sedan kommenteras kortfattat. I avsnitt 3.3 kommer en mer djupgående analys av hur modellen kan förklara de två policyvariablerna; antal återvinningscentraler och viktbaserad avgift. Avsnitt 3.4 förklaras påverkan av de socioekonomiska faktorerna för att sedan i avsnitt 3.5 landa i ett antal empiriskt testbara hypoteser kring påverkan utifrån Kinnaman och Fullertons (1995) modell.
3.2 En enkel modell av hushållens källsortering
Kinnaman och Fullerton (1995) utformade en modell utifrån hushållens valmöjligheter att göra sig av med olika typer av återvinningsbart material. Författarna börjar med att anta att all konsumtion, k, ger nytta 𝑢𝑘 > 0 och att till följd av konsumtionen bildas skräp,
15
s, som minskar nyttan 𝑢𝑠 < 0. Där 𝑢𝑘 står för nyttan av konsumtion och 𝑢𝑠 står för nyttan av skräp. Beroende på hushåll och deras preferenser kan nyttan skilja sig åt. Författarna antar att mängden avfall är proportionerlig gentemot konsumtionen av ett visst material, i detta fall material j. Allt material som konsumeras blir antingen till hushållsavfall eller återvinns. Detta illustreras i ekvation (1) nedan:
𝑚𝑗 = 𝑎𝑗+ 𝑘𝑗 (1)
𝑚𝑗 är mängden material som hushållet inte vill inneha av j, och 𝑎𝑗 är avfallet som slängs i sopkärlet medan 𝑘𝑗 är materialet som källsorteras av j. Kinnaman och Fullerton (1995) antar vidare att hushållens tid är en begränsad resurs där all tid (𝐾) antigen kan läggas på lönearbete eller att sortera och återvinna återvinningsbart material. Detta illustreras i ekvation (2) nedan:
𝐾 = 𝐾𝑐+ 𝐾𝑟 (2)
där 𝐾 är samtlig tid, 𝐾𝑐 är tiden som läggs på arbete och 𝐾𝑟 är tiden som läggs på att källsortera. Tiden som läggs på källsortering är proportionerlig till hur mycket som återvinns och är densamma för alla hushåll, däremot 𝐾𝑐 varierar utifrån hushållets lön.
Vidare i modellen, menar författarna att om det inte existerar någon anordning av källsortering (”city program”) måste hushållen själva betala ett företag som tar hand om det återvinningsbara materialet. Betalningen betecknas som 𝑃𝑗𝑟, per enhet av materialet som återvinns av material j. Värdet på 𝑃𝑗𝑟 kan både vara negativt och positivt. Priset att återvinna exempelvis giftigt material kan vara högt, men där vissa typer av material, exempelvis metaller, kan säljas på andrahandsmarknad och därmed ha ett positivt värde.
Vissa kommuner anordnar hjälp med källsortering såsom fastighetsnära insamling, där vissa typer av material kan hämtas upp vid trottoarkanten utan någon extra kostnad (𝑠𝑗𝑟).
Andra kommuner använder sig av en avgift (𝑡𝑔) per enhet av hushållsavfall som inte har källsorterats, där avgiften antas densamma för alla typer av material.
Varje hushåll vill maximera sin nytta utifrån sin budgetrestriktion. Givet antagandet att kommunen inte har fastighetsnära insamling men en extra avgift (𝑡𝑔) överväger hushållen mellan; marginalkostnaden av tiden att separera, sortera och rengöra plus kostnaden för upphämtning – 𝑀𝐶𝑟. Med marginalkostnaden att slänga soporna i sopkärlet, således betala den extra avgiften på sophämtning plus den minskade nyttan i form av känslan av
16
att bidra med en till enhet av hushållsavfall − 𝑀𝐶𝑔 + 𝑡𝑔 . Med andra ord, hushållets val mellan marginalkostnader för att källsortera eller marginalkostnaden för att slänga återvinningsbara materialet i hushållsavfallet. Ett hushåll kommer att välja det alternativ som genererar minst marginalkostnad för just dem. Det innebär att ett hushåll kan antigen källsortera exempelvis allt eller enbart en andel.
Med några antaganden visar författarna detta med hjälp av en figur, således hushållens valmöjligheter att källsortera med hjälp av deras marginalkostnader. Första antagandet som görs är om inkomsteffekten. Minskning av inkomst, bunden till ökning av avgiften (𝑡𝑔), förändrar inte den totala konsumtionen. Andra antagandet handlar om att alla typer av material kan rangordnas stegvis via den horisontella axeln. Rangordningen görs inom kostnaden att återvinna material, genom avtagande kostnad med högst kostnad till höger.
Tredje antagandet är att ett hushåll måste återvinna en enhet av varje material. Med hjälp av dessa antaganden kan marginalkostnaderna och hushållens valmöjligheter illustreras i Figur 2.
Figur 2. Källsortering: hushållens valmöjlighet
Kostnaden för att ett företag ska hämta de återvinningsbara materialen betecknas som 𝑝𝑟 i Figur 2. Men som tidigare nämnt är hushållens marginalkostnad inte enbart den kostnad som hushållet betalar till företaget utan även kostnaden för tiden att separera, sortera och
17
rengöra materialen. Den totala kostnaden illustreras av den andra kurvan − 𝑀𝐶𝑟. 𝑀𝐶𝑔 visar den minskade nyttan i form av känslan av att bidra med en till enhet av hushållsavfall. 𝑀𝐶𝑔 antas konstant för alla typer av material och är därmed horisontell.
Den andra horisontella linjen ovan har den extra avgiften inkluderats − 𝑀𝐶𝑔+ 𝑡𝑔. Marginalkostnaderna och känslan av minskad nytta är unik för varje hushåll, kurvan är därmed varierande. Som tidigare nämnt kommer ett hushåll att välja utifrån deras maximala nytta, och således deras lägsta kostnad. I Figur 2 visas att utan den extra avgiften kommer kostnaden av att slänga hushållsavfall i ett sopkärl uppfattas mindre än att källsortera, 𝑀𝐶𝑟 > 𝑀𝐶𝑔 , fram till g. Med andra ord kommer hushållet att slänga sitt återvinningsbara material i sopkärlet då kostnaden av att källsortera är relativt högre. Efter g kommer marginalkostnaden av att källsortera att uppfattas lägre än att slänga det återvinningsbara materialet i sopkärlet. Detta innebär att i Figur 2 går det att indikera mängden som slängs i sopkärlet respektive källsorteras för ett hushåll. Till skärningspunkten, mellan 0 och g, är mängden av det återvinningsbara materialet hushållet slänger i sopkärlet medan mellan g och m är mängden återvinningsbart material som hushållet källsortera.
Figur 2 kan även visa hushållens valmöjligheter om kommunen har en extra avgift på per enhet hushållsavfall (𝑡𝑔). I Figur 2 går det att utläsa att fram till g’ kommer 𝑀𝐶𝑟 > 𝑀𝐶𝑔, innebär att hushållet kommer att slänga avfall i sopkärlet mellan 0 och g’ samt källsortera mellan g’ och m. Med avgiften kommer detta hushåll att källsortera betydande mer på grund av det ekonomiska incitamentet. Mängden källsorterat material beror även på lutningen på kurvorna, vilket beror på hushållets preferenser. Om 𝑀𝐶𝑟 är flackare innebär det, att det är relativt billigt att källsortera och därmed kommer hushållet att källsortera mer.
Vidare i Kinnaman och Fullerton (1995) modell inkluderas alternativet att hushållen kan utföra olaglig nedskräpning. Således att hushållen därmed kan anse att nedskräpning är det alternativet som genererar minst marginalkostnad. Därför inkluderas en fast kostnad till modellen där bland annat hushållens chans till böter, transportkostnader och psykologiska kostnader att göra något olagligt inkluderas. Författarna kom fram till att modellen där olaglig nedskräpning inkluderades gav en mer rättvis bild. Vidare menar författarna att en avgift på sophämtning kan minska det sammanlagda avfallet men enbart till en viss nivå. Om avgiften bli så pass hög att individer väljer den fasta kostnaden i
18
stället för att källsortera kommer det leda till en ökning av nedskräpningen och i sin tur en minskning av källsortering. Viktigt att tänka på är att det är många antaganden som har tagits för att utforma modellen där dessa inte behöver överensstämma med verkligheten. Modellen kan därför ge en förenklad förklaring till verkligheten.
3.3 Effekter av politiska styrmedel
Kinnaman och Fullerton (1995) antog i sin modell att tiden antigen kan läggas på att källsortera eller på lönearbete. Antal återvinningsstationer har i tidigare studier visat sig ha en positiv inverkan på insamlingen av återvinningsbart material (Hage m.fl. 2018).
Detta skulle exempelvis kunna förklaras med att hushållen sparar tid genom att inte behöva transportera sig så långt för att återvinna (Kipperberg, 2007). Halvorsen (2008) menar att förlorad tid bör ses som en kostnad för hushållen när det gäller material- återvinning. Således, hushållen sparar tid genom att inte behöva rengöra, sortera och åka i väg med källsorteringen.
Kinnaman och Fullerton (1995) har en förklarande faktor i sin modell som visar att tiden för att sortera och rengöra förändrar hushållens marginalkostnad. Detta innebär att om tidsåtgången minimerades skulle marginalkostnaden av att källsortera bli lägre. 𝑀𝐶𝑟 kurvan skulle plana ut och leda till en ökad insamlingen av återvinningsbart material.
Vidare antar Kinnaman och Fullerton (1995) i modellen att ett utomstående företag hämtar de källsorterade materialet för priset, 𝑝𝑟. Om det fanns flera återvinningscentraler skulle hushållen kunna resonera att kostnaden att betala någon annan att åka i väg med källsorteringen är för hög och därför välja att transportera materialet själv. Även här skulle 𝑀𝐶𝑟-kurvan kunna plana ut då marginalkostnaden minskar och det skulle leda till ökad insamling av återvinningsbart material. Å andra sidan skulle det kunna enbart bli en förflyttning av arbetet, att hushållen själva transporterar sin källsortering. Att beakta är att det är mer komplext i verkligheten och därför kan det ge en förenklad bild av verkligheten. Exempelvis så kan antagandet om att tiden antigen läggas på källsortering eller lönearbete ifrågasättas, då tiden också kan spenderas på alternativ fritid.
Modellen förklarar även hushållens valmöjligheter när en extra avgift läggs på hushållsavfall. En sådan avgift är exempelvis viktbaserad avgift. En avgift ger ett ekonomiskt incitament till hushållen att källsortera, i form av en ökad kostnad. Detta visas i Figur 2 där 𝑀𝐶𝑔 + 𝑡𝑔 > 𝑀𝐶𝑔. Som tidigare nämnt vill hushållen nyttomaximera och
19
därmed minimera sina kostnader. Om en extra kostnad läggs på hushållsavfall kommer källsortering att vara relativt billigare. Det kan leda till att hushållen källsortera i en högre utsträckning.
3.4 Andra faktorer som påverkar källsorteringen
Kinnanman och Fullertons (1995) modell förklarar även att minskad nytta av att bidra med en till enhet av hushållsavfall kan öka marginalkostnaden och därmed öka källsorteringen. För att känna den minskade nyttan måste hushållen ha en kunskap om det svenska återvinningssystemet och nyttan som källsortering gör. Det innebär att ett hushåll som inte är medveten om källsorteringens positiva effekter inte kan känna en lika betydande minskad nytta som ett hushåll som är miljömedveten. Det går därför att resonera kring att invandring kan ha en negativ effekt på källsortering, då antagandet tas att invandrare inte är lika insatt i det svenska återvinningssystemet. Liknande resonemang går att tas för högutbildade. Högutbildade antas vara mer medvetna om de positiva effekterna och får därmed en betydande lägre nytta av att inte källsortera. Å andra sidan kan högutbildades fritid vara mindre och därav alternativkostnaden högre, och på så vis ha en negativ påverkan på insamlingen. Vilken effekt som är starkast är svår att tyda, och har därmed betecknas som osäker.
Utifrån Kinnanman och Fullerton (1995) tankar kring att tiden antingen läggs på lönearbete eller källsortering, kan det antas att ett hushåll med låg ekonomisk standard har en lägre alternativkostnad. Hushållet tjänar inte lika mycket på att gå till arbetet och med det är de mer villig att lägga sin tid på att källsortera. Däremot skulle låg ekonomisk standard kunna vara korrelerad med lägre utbildning. Som tidigare diskuterades kan högre utbildning leda till ökad insamling. Samma resonemang kan tillämpas här men vice versa.
Innebär att om ett hushåll med låg ekonomisk standard har en lägre utbildning så kan det betyda att hushållet inte är lika medveten om den positiva påverkan som källsortering faktiskt gör. Effekt av detta kan bli minskad insamling. Det går även att tänka sig att de med låg ekonomisk standard har generellt en mindre boyta, och med det mindre plats att lagra sin källsortering. En mindre boyta kan därmed leda till minskad insamling då det inte finns rum att förvara det återvinningsbara materialet. Även här är det osäkert vilken effekt som är starkast.
20
Arbetslösa har ingen tid att spenderad på lönearbete, och därmed mer tid till att källsortera. Det innebär att arbetslöshet kan ha en positiv effekt på källsortering. Vidare är påverkan på källsortering kring ålder och befolkningstäthet svåra att tyda. Anledningen till detta är bland annat oklarheten i resultaten från de tidigare studierna, där det har visats flertal olika statistisk signifikanta resultat. Schultz m.fl. (1995) som studerade flertal studier om återvinning, kom bland annat fram till att resultaten kring ålder är tvetydliga.
Även för befolkningstätheten, som diskuterades i kapitel två, är forskarna osäkra kring effekten. Möjligtvis skulle en kommun med högre befolkningstäthet (storstad) ha en kortare transportsträcka för att källsortera sitt material, då det generellt är längre transportsträckor för glesbygden. Med ökade transportkostnader ökar även kostnaden för att källsortera, och därmed kan det ha en minskad effekt. Å andra sidan, lägre befolkningstäthet (glesbygden) skulle kunna i större utsträckning ha tillgång till bil och med det underlätta transporten för att källsortera. Detta skulle kunna leder till en positiv effekt på insamlingen. Detta innebär att även variabeln för befolkningstäthet antas vara osäker. Att förtydliga igen är att modellen är en förenklad bild av verkligenheten men modellen ger ändå en viss förklaring till hur dessa faktorer skulle kunna påverka källsorteringen.
3.5 Hypoteser: en summering
Hypoteser kring alla variabler har tagits utifrån tidigare studiers resultat, min förståelse om återvinning samt de teoretiska utgångspunkterna. Utifrån modellen ovan förväntas antal återvinningscentraler ha en positiv effekt på insamlingen av plastförpackningar, då fler återvinningscentraler minskar tiden och förenklar för hushållen att samla in sina plastförpackningar. Vidare antas även viktbaserad avgift ha en positiv effekt på insamlingen av plastförpackningar, då det ger en ökad kostnad att inte källsortera.
Hypotesen tagen för invandring grundar sig i hushållens brist på kunskap om det svenska återvinningssystemet. Därmed antas invandring ha en negativ påverkan på insamlingen av plastförpackningar. Hypotesen tagen för öppet arbetslösa grundar sig i hushållens omfattande tid hemma samt lägre alternativkostnad, och med det antas arbetslösa ha en positiv effekt på insamlingen av plastförpackningar. Som diskuterades i avsnitt 3.4 är det ett flertal faktorer där det finns en viss oklarhet kring effekten. Det handlar om variablerna; befolkningstätheten, högutbildade, låg ekonomisk standard och ålder. Dessa har därför valts att betecknas som oklart. Hypoteserna sammanfattas i Tabell 2.
21 Tabell 2: Hypoteser
Variabel Hypotes Oberoende variabler
Återvinningscentraler (Avc)
Positiv effekt
Viktbaserad avgift (Avgift)
Positiv effekt
Befolkningstäthet (Beftat)
Oklart
Invandring (Invan)
Negativ effekt
Utbildning (Utbild)
Oklart
Öppen arbetslöshet (Arblos)
Positiv effekt
Låg ekonomisk standard (Les)
Oklart
Ålder (Alder)
Oklart
22 KAPITEL 4
DATA
4.1 Variabler: en översikt
Paneldata från 242 kommuner för perioden 2011–2015 har använts. Sverige består av totalt 290 kommuner, där 48 kommuner har exkluderats på grund av avsaknad av data.
All relevant data för de oberoende variablerna var enbart tillgänglig mellan åren 2011 och 2015, och därför begränsades datainsamlingen till dessa år. Utifrån mängden av data fanns möjligheten att göra en kommungruppsindelning, vilket ledde till att datasetet delades upp i två kategorier, större respektive mindre kommuner. Detta möjliggjorde ett test av hypotesen att de bakomliggande faktorerna av insamlingen av plastförpackningar är desamma för mindre respektive större kommuner. Kommungruppsindelningen är hämtad från Sveriges kommuner och regioner - SKR (2017) som har delat upp Sveriges kommuner i tre huvudgrupper: storstäder och storstadsnära kommuner, större städer och kommuner nära större stad samt mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner.
Uppdelningen delades upp utifrån kriterierna; tätortsstorlek, närhet till större tätort och pendlingsmönster. I denna uppsats valdes det att lägga samman de två första huvudgrupperna till en och samma. Detta underlättade jämförelsen och gjorde att antal kommuner i gruppdelningen inte skilde sig såpass mycket, 138 större kommuner och 104 mindre kommuner.
Vidare har valen av de oberoende variablerna haft mycket grund utifrån tidigare studier.
Tillförlitligheten i data är såklart en viktig ståndpunkt. Validiteten, i vilken utsträckning data mäter de som är avsett att mäta, och reliabilitet, som handlar om att resultatet är konsekvent och inte skulle skilja sig åt om studien gjordes igen (David & Sutton, 2016).
I kapitel 4.1 har detta diskuterats för varje variabel när det har bedömds nödvändigt. Alla variabler som används i regressionen visas i Tabell 3.
23
Tabell 3: Regressionsvariablerna: beskrivning, enhet och källa
Variabel Definition Enhet Källa
Beroende variabel Plast
(Plast)
Hushållens insamling av plastförpackningar
Kg per invånare FTI
Oberoende variabler Återvinningscentraler (Avc)
Antal
återvinningscentraler per 10 000 invånare.
Antal/10 000 invånare
Avfall Sverige
Viktbaserad avgift (Avgift)
Ett (1) om kommunen har viktbaserad avgift, annat fall noll (0).
Dummyvariabel Avfall Sverige
Befolkningstäthet (Beftat)
Antal invånare i en kommun per kvadratkilometer.
Antal SCB
Invandring (Invan)
Andelen invandrare i en kommun.
Procent av populationen
SCB
Utbildning (Utbild)
Andelen personer med eftergymnasial utbildning på mer än tre år.
Procent av populationen
SCB
Öppen arbetslöshet (Arblos)
Öppen arbetslöshet (i procent) för personer mellan 16–
64 år.
Procent av populationen
Arbetsförmedlingen
Låg ekonomisk standard (Les)
Andelen personer med låg ekonomisk standard i en kommun.
Procent av populationen
SCB
Ålder (Alder)
Medelåldern i kommunen.
År SCB
24
I Tabell 4 visas deskriptiv statistik, med andra ord en sammanfattande tabell över den data som har använts i uppsatsen med avseende på medelvärden, min- och maxvärden samt standardavvikelser. I tabellen går det bland annat att utläsa att det finns relativt stora skillnader mellan större och mindre kommuner i den beroende variabeln, insamlade plastförpackningar. Där de mindre kommunerna i snitt samlar in 1,299 (6,759 − 5,460) kg mer plastförpackningar per invånare jämfört med de större. Det går även att utläsa att båda policyvariablerna är mer förekommande i de mindre kommunerna, då båda medelvärdena är högre. Skillnaden visas tydligast för policyvariabeln antal återvinnings- centraler. I snitt har de mindre kommunerna 0,618 (1,417–0799) fler ÅVC per 10 000 invånare än de större. Resterande variabler, med undantag befolkningstäthet, skiljer sig inte betydande åt mellan större och mindre kommuner. I tabellen går det däremot att urskilja små skillnader, exempelvis i de större kommunerna är invånarna i större utsträckning högutbildade. Det mindre kommunerna har i snitt; flera invandrare, högre arbetslöshet, flera med låg ekonomisk standard och en högre genomsnittsålder.
Tabell 4: Deskriptiv statistik över datan
Variabel Större
kommuner
Mindre kommuner
Medel Min Max St.av obs Medel Min Max St.av obs
Beroende variabel
Plast (Plast) 5,460 0,34 18,91 2,745 690 6,759 1,33 24,51 3,658 520 Oberoende variabler
Återvinningscentraler (Avc)
0,799 0 4,1 0,172 690 1,417 0 11,3 1,478 520
Viktbaserad avgift (Avgift)
0,113 0 1 0,317 690 0,121 0 1 0,327 520
Befolkningstäthet (Beftat)
269,013 1,2 5307,6 0,000 690 25,514 0,3 330,3 36,119 520 Invandring
(Invan)
0,010 0,002 0,053 19,472 690 0,013 0,002 0,086 0,009 520 Utbildning
(Utbild)
0,125 0,053 0,318 3,049 690 0,095 0,023 0,466 0,043 520 Öppenarbetslöshet
(Arblos)
0,035 0,013 0,089 0,115 690 0,043 0,019 0,080 0,010 520 Låg ekonomisk
standard (Les)
0,123 0,05 0,259 0,035 690 0,148 0,059 0,290 0,035 520 Ålder (Alder) 41,681 36,5 47,6 0,058 690 44,836 40,8 49,6 1,775 520
25 4.2 Den beroende variabeln
Genom data från Förpackning och tidningsinsamlingen (FTI) har information om mängden insamlade plastförpackningar i enheten kilogram per invånare samlats in för de relevanta kommunerna. När den beroende variabeln analyseras måste vi ta hänsyn till bland annat tre saker som skulle kunna påverka resultaten. Den första är att invånarna i en kommun kan åka över till grannkommunen och lämna plastförpackningarna. Det kan innebära att resultatet kan vara underskattade i en viss kommun och överskattad i en annan. Det borde dock inte påverka resultatet då skillnaderna bör vara så pass små. Den andra är att i vissa kommuner kan det finnas lokala återvinningslösningar som inte inkluderar FTI; det gör att graden av insamlade plastförpackningar kan vara under- skattade. FTI har även i vissa fall samma tömningsbilar över kommungränserna och det räknas därför ut ett genomsnitt för dessa kommuner. Däremot är detta relativt små justeringar, och de antas därför inte påverka observationerna och därmed inte resultaten (ftiab, u.å). Vidare går det att fundera på om data skulle kunna skilja sig åt beroende på i vilket stadie dessa inhämtats. I denna uppsats räknas exempelvis allt som slängs i plaståtervinningen med. Det innebär att data skulle vara betydligt mindre efter utsorteringen, med andra ord om felsortering och plast som inte gick att återvinna hade exkluderats. Vidare går det att diskutera om det skulle ge en mer rättvisande bild om plastförpackningarna hade enhet procent i stället för kg, även det skulle kunna ge skilda resultat.
I Figurerna 3 och 4 visas de större respektive de mindre kommunernas insamling av plastförpackningar för alla kommuner och år (observera att alla kommuner inte är angivna längst med x-axeln, på grund av platsbrist). I figurerna går det att utläsa att det finns stora skillnader i insamlingen av plastförpackningar i Sveriges kommuner. Det går även att jämföra graferna och se att det är även stora skillnader i insamlingen av plastförpackningar mellan större och mindre kommuner. Där de mindre kommunerna generellt har en högre insamling av plast-förpackningar än de större.
