SV
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
Bryssel den 20.5.2009 KOM(2009) 237 slutlig
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om genomförandet av rådets förordning (EG) nr 814/2000
om åtgärder för information om den gemensamma jordbrukspolitiken
{SEC(2009) 684}
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om genomförandet av rådets förordning (EG) nr 814/2000
om åtgärder för information om den gemensamma jordbrukspolitiken
I. Inledning
Den här rapporten handlar om genomförandet av rådets förordning (EG) nr 814/2000 under åren 2007–2008.
Syftet med åtgärderna för information om den gemensamma jordbrukspolitiken, som fastställs i rådets förordning (EG) nr 814/2000, är att
• bidra till att förklara, genomföra och utveckla den gemensamma jordbrukspolitiken,
• främja den europeiska jordbruksmodellen och människors förståelse av den,
• informera jordbrukare och andra aktörer på landsbygden,
• upplysa allmänheten om vad den gemensamma jordbrukspolitiken handlar om och målsättningarna med denna.
Det finns två kategorier av åtgärder:
• Åtgärder som föreslås av olika fristående organisationer och som medfinansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket, och som kan vara utformade som antingen årliga arbetsprogram eller punktinsatser (bidrag).
• Åtgärder som föreslås av kommissionen och som till 100 procent finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (”direkta åtgärder”).
Rådet har beslutat (artikel 8 i förordning (EG) nr 814/2000) att kommissionen vartannat år ska överlämna en rapport om genomförandet av förordningen till rådet och Europaparlamentet.
Detta är den tredje rapporten av det slaget. Den första rapporten för perioden 2000–2002 överlämnades i maj 20031. Den andra rapporten för perioden 2003–2006 kom i juni 20072.
De bilagor som nämns i texten finns i det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionen.
II. Budget
2007 var anslaget för informationsåtgärder under budgetpost 05 08 06 lika stort som 2006 (6,5 miljoner euro). 2008 ökade anslaget till 7 miljoner euro.
Detta fördelades på följande sätt mellan kommissionens egna åtgärder och åtgärder för medfinansiering:
2006: direkta åtgärder (3 700 000 euro) (57 procent) – bidrag (2 800 000 euro) (43 procent).
1 Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av rådets förordning (EG) nr 814/2000 om åtgärder för information om den gemensamma jordbrukspolitiken (KOM(2003) 235 slutlig av den 8 maj 2003).
2 Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av rådets förordning (EG) nr 814/2000 om åtgärder för information om den gemensamma jordbrukspolitiken
2007: direkta åtgärder (3 900 000 euro) (60 procent) – bidrag (2 600 000 euro) (40 procent).
2008: direkta åtgärder (4 000 000 euro) (57 procent) – bidrag (3 000 000 euro) (43 procent).
När det gäller åtagandebemyndiganden, utnyttjades budgeten till 88 procent 2007 och 91 procent 2008. Detta visar att de budgetmedel som avsätts till bidrag under rapporteringsperioden fortsätter att utnyttjas i allt högre grad.
III. De finansierade åtgärdernas fördelning (uttryckt i åtagandebemyndiganden) I den första rapporten om genomförandet av rådets förordning (EG) nr 814/2000 för perioden 2000–2002 uppmärksammades det att tillämpningsföreskrifterna för bidrag hade ändrats och att genomförda åtgärder hade förbättrats avsevärt (förenkling, ökad öppenhet och insyn, bättre utvärdering av föreslagna informationsåtgärder, bättre definition av de budskap som ska förmedlas och bättre informationsspridning). I den andra rapporten för perioden 2003–2006 beaktades resultatet av utvärderingen av åtgärderna enligt förordningen. Utvärderingen genomfördes som ett led i de särskilda rambestämmelserna för kommissionens utvärderingspolitik för perioden 2000–20053. I rapporten beskrevs också den strategi som använts och de åtgärder som vidtagits för att genomföra Europeiska kommissionens kommunikationspolitik och öka allmänhetens kunskap om EU. Den strategin tillämpades även under perioden 2007–2008. Arbetet med att öka kunskapen om den gemensamma jordbrukspolitiken hos allmänheten och aktörer på landsbygden fördjupades och intensifierades. Den årliga förslagsinfordan för medfinansierade åtgärder ändrades för att den skulle uppmuntra till ökat deltagande från andra organisationer än jordbruksorganisationer och för att genomförandet av åtgärder skulle komma en bredare publik till godo4. I stort sett blev den mer inriktad på att fastställa särskilda målgruppers behov, bättre definiera lämpliga budskap, informationsåtgärder och spridningsstrategier, samt använda utvärdering och återkoppling i syfte att uppfylla förordningens målsättningar.
1. Bidrag (kommunikationsåtgärder på initiativ av olika organisationer)
Utöver seminarier och konferenser lades betoningen under rapporteringsperioden på att använda budgetmedlen till att bland annat medfinansiera informationskampanjer, däribland TV- och radioprogram och audiovisuella produktioner.
Enligt förordningen ska två typer av åtgärder användas: punktinsatser och årsprogram. Med punktinsats avses en informationshändelse som är begränsad i tid och rum och som genomförs med en enda budget. Ett årsprogram är en grupp av två till fem punktinsatser. För 2008 beslutade man att endast acceptera punktinsatser för medfinansiering vid den årliga förslagsinfordran. Målet var att ytterligare förenkla bidragsordningen samt att se till att resurserna fördelades till ett större antal mottagare.
För ovan nämnda åtgärder får finansieringen uppgå till högst 50 procent av de stödberättigande kostnaderna. Finansieringssatsen kan i undantagsfall höjas till 75 procent, enligt tillämpningsförordningen och förslagsinfordran. Under rapporteringsperioden var det bara två åtgärder (av totalt 106) som finansierades med mer än 50 procent, båda under 2008.
En gällde seminarier som organiserades av en organisation på EU-nivå och som behandlade ekologiska livsmedels och ekologiskt jordbruks betydelse för den framtida utvecklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken (68,69 %). Den andra gällde en informationskampanj om den gemensamma jordbrukspolitiken i en av EU:s tolv senast tillkomna medlemsstater (75 %).
Dessa bedömdes vara av extra stort intresse i enlighet med kriterierna i förslagsinfordran, där
3 Europeiska kommissionen, GD Jordbruk och landsbygdsutveckling kontrakt AGRI 2005/0421, Utvärdering av informationspolitiken för den gemensamma jordbrukspolitiken, december 2006.
4
relevansen för allmänheten betonades, liksom hög teknisk kvalitet, kostnadseffektivitet och effektiva spridningsplaner som skulle säkra att informationen nådde fram till en så stor publik som möjligt.
Inom ramen för förslagsinfordran 2007 medfinansierades 12 program och 27 punktinsatser.
Det bör påpekas att varje program innehåller ett antal åtgärder och att de 12 finansierade programmen innehöll 32 punktinsatser, vilket totalt sett innebar 59 åtgärder under 2007. 2008 medfinansierades 47 punktinsatser, vilket ger totalt 106 åtgärder under de båda aktuella åren.
Dessutom blev tre åtgärder från tidigare år medfinansierade igen inom ramen för 2008 års budget, eftersom de inte hade kunnat avslutas i tid under det budgetår de avsåg. Bidrag beviljades för 62 konferenser och seminarier, 26 informationskampanjer, 9 audiovisuella produktioner, 5 publikationer, 2 utställningar på mässor, 1 besök och 1 webbaserat utbildningsprogram om den gemensamma jordbrukspolitiken.
Under rapporteringsperioden beviljades bidrag till följande områden: den gemensamma jordbrukspolitiken i allmänhet (9), reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (42), framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken (15), landsbygdsutveckling (19), den gemensamma organisationen av marknaden – bland annat för vin, frukt och grönsaker, mjölk (9), ekologiskt jordbruk (5), hållbar utveckling (3), kvalitet (2), övrigt (2).
Stöd som beviljats under perioden 2007-2008 per sakområde
9
42 15
19 3
9 2 5 2
GJP i allmänhet
Reformen av GJP
GJP:s framtid
Landsbygdsutveckling
Hållbar utveckling
Gemensamma org. av marknaderna (inkl. vin frukt o grönsaker, mjölk..) Kvalitet
Ekologiskt jordbruk
Övrigt
Under 2007—2008 avspeglade det ökande antalet audiovisuella åtgärder den större betydelse audiovisuella projekt fått i den årliga förslagsinfordran på grund av deras potential att nå ut till en större publik och allmänheten i stort. Ett antal åtgärder hade också som mål att undervisa skolbarn om jordbruk.
Stödmottagarna kan delas upp på följande sektorer: yrkesorganisationer för jordbrukare (39), icke-statliga organisationer/sammanslutningar (30), den privata sektorn (20), regionala och lokala myndigheter (17).
Bidrag som beviljats under perioden 2007-2008 per typ av stödmottagare
20
30 17
39
Privata sektorn
NGO/sammanslutningar
Lokala/regionala myndigheter
Organisationer för yrkesjordbrukare
Bland dessa ingår miljöorganisationer och organisationer för landsbygdsutveckling på EU- nivå. Dessutom intar mediaorganisationer, universitet och nationella jordbrukarorganisationer (som ofta är medlemmar i organ på EU-nivå) en viktig plats i förteckningarna över bidragsmottagare. I en del av de medfinansierade åtgärderna utnyttjade bidragsmottagarna möjligheten att ta med andra organisationer som partner vid genomförandet av projekten.
Tabellen nedan visar antalet mottagna och godkända ansökningar per medlemsstat.
Tabell I
0 50 100 150 200 250 300
Antal ansökningar
AT BE BU CY CZ DE DK EL ES ET FI FR HU IE IT LT LV LU MT NL PL PT RO SK SL SV UK Totalt
Medlemsstat
Mottagna och godkända ansökningar per medlemsstat 2007-2008
Mottagna ansökningar per medlemsstat 2007-2008 Godkända ansökningar per medlemsstat 2007-2008
Bilaga I innehåller en översikt över de bidrag som beviljats under rapporteringsperioden.
Uppgifter om enskilda bidrag kan fås på EU:s webbplats:
http://ec.europa.eu/agriculture/grants/capinfo/index_en.htm
I förslagsinfordringarna uppmuntrades medfinansierade åtgärder med högt mervärde där mer än ett massmedium används. Liksom tidigare betonades mer väldefinierade målgrupper och bättre informationsspridning. De sökande måste också tillhandahålla en mediaplan för sina projektförslag, med uppgifter om projektgenomförande, förmedling av budskap och effektivitetsbedömning. Det är viktigt att poängtera att ett betydande antal av de medfinansierade åtgärderna, under rapporteringsperioden liksom tidigare år, nådde ut till en
större publik än de faktiska deltagarna. Detta kunde ske tack vare multiplikatoreffekten hos fackpress och media och den ökade användningen av Internet som informationskanal.
Under 2007–2008 utgjordes många av bidragsmottagarna åter igen av arbetsmarkandsorganisationer på EU-nivå, ofta med huvudkontor i Belgien. Även denna gång genomfördes en stor del av de medfinansierade åtgärderna i Italien, något som återspeglar det stora intresse detta röner där. Däremot fortsatte intresset från de norra delarna av EU att vara relativt lågt.
Det bör också noteras att antalet ansökningar från de nya medlemsstaterna ökade från en tidigare mycket låg nivå. Det finns två anledningar till detta: För det första intensifierade kommissionen sitt arbete för att öka kunskapen om förslagsinfordringarna i dessa länder. För det andra uppmuntrades vissa informationsåtgärder aktivt i de nya medlemsstaterna under denna tid. Kommissionen kommer att fortsätta att söka nya vägar för att ytterligare öka denna växande medvetenhet om medfinansierade åtgärder.
2. Kommunikationsåtgärder på kommissionens initiativ
Liksom under tidigare perioder finansierades under 2007–2008 ett stort antal åtgärder på initiativ av kommissionen. Dessa genomfördes ofta med tekniskt stöd utifrån. 2007 var ungefär 60 % av budgeten öronmärkt för sådana åtgärder och 2008 låg andelen på ungefär 57 % .
Bilaga II innehåller en förteckning över alla kommissionens kommunikationsinitiativ under 2007–2008, samt kostnaderna för respektive initiativ.
Konferenser
Arbetet med att ordna konferenser fortsatte under 2007–2008 i samarbete med medlemsstaterna, Europaparlamentet och andra avdelningar inom kommissionen, samt med den icke-statliga sektorn. Kommissionen bidrog till exempel till det franska ordförandeskapets konferens om livsmedelssäkerhet den 3 juli 2008, kallad ”Who will feed the world?” I juli 2008 ägde en annan konferens rum som behandlade EU:s roll för en hållbar vattenförbrukning inom jordbruket. Den utgjorde en del av EU:s paviljong vid den internationella utställningen i Zaragoza om vatten och hållbar utveckling.
Liksom under tidigare år utgjorde konferenserna ett forum för breda samråd och dialoger om EU-politiska frågor. Som exempel på detta kan konferensen i februari 2007 nämnas, om kvalitetscertifiering av livsmedel och dess mervärde för jordbruksprodukterna. På konferensen samlades alla berörda parter (jordbrukare, producenter, bearbetningsindustri, distributörer) i Bryssel för att diskutera ämnet. Den gav ett viktigt bidrag till debatten om bredare översyn av kvalitetspolitiken för jordbruksprodukter. I april 2007 deltog unga jordbrukare från EU:s 27 medlemsstater i en dialog med kommissionsledamoten med ansvar för jordbruk och landsbygdsutveckling om framtiden för jordbruket inom EU. Denna dialog direktsändes på Internet med hjälp av streamingteknik.
I oktober 2008 ägde ett uppmärksammat evenemang om landsbygdsutveckling rum på Cypern, kallat ”Europe's rural areas in action: facing the challenges of tomorrow”. Representanter från många olika sektorer – ministrar, jordbrukare, berörda parter och akademiska experter – utbytte idéer och erfarenheter om utmaningarna för landsbygdsområdena i EU.
Genom att protokollen lades ut på Internet kunde en större publik delta i debatten kring dessa ämnen.
Deltagande i/montrar på mässor
Kommissionens inriktning på lokalsamhällena kom till uttryck i deltagandet i mässor under 2007–2008. Samarbetet med andra EU-institutioner, medlemsstaterna, organisationer inom civilsamhället och andra avdelningar inom kommissionen fördjupades i samband med genomförandet av olika evenemang. Deltagandet i mässor utgjorde fortsatt en plattform för dialog med jordbrukarna, berörda parter och allmänheten om den gemensamma jordbrukspolitiken och landsbygdsutveckling. Särskilda aktiviteter genomfördes för skolbarn, bland annat för att främja en bättre kosthållning och ordningarna för mjölk, frukt och grönsaker i skolorna. Denna betoning på att genomföra evenemang och föra fram budskap till allmänheten kommer att fortsätta framöver.
Deltagandet i mässor i de nya medlemsstaterna ökade under perioden. Detta kompletterades med insatser för att gynna dialogen med berörda parter på landsbygden och organisationer inom civilsamhället i länderna i fråga.
Publikationer
De publikationer som gavs ut avspeglade lagstiftningsprogrammet och de senaste Eurobarometerundersökningarna av kommunikationsbehoven. Reformen av den gemensamma organisationen av marknaden för vin, hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken och kvalitetspolitiken lyftes fram, och en rad broschyrer togs fram om frågor som kunde intressera allmänheten.
Under rapporteringsperioden fortsatte utvecklingen av elektroniska publikationer, och Europeiska kommissionens nätverk av informationsförmedlare användes allt mer för att distribuera publikationer till allmänheten.
Webbplats
Webbplatsen om jordbruk och landsbygdsutveckling fortsatte att utvecklas under rapporteringsperioden, framförallt som en viktig källa till fackinformation om den gemensamma jordbrukspolitiken och landsbygdsutveckling.
Den 1 oktober 2008 togs ytterligare ett betydelsefullt steg mot ökad öppenhet och insyn i den gemensamma jordbrukspolitiken: kapitlet om mottagarna av jordbruksstöd, som påbörjades för två år sedan, innehåller nu en rad länkar till medlemsstaternas webbplatser med upplysningar om mottagarna av jordbruksstöd (Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling för utbetalningar under perioden 1 januari–15 oktober 2007) i enlighet med artikel 44a i rådets förordning (EG) nr 1290/2005, ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1437/20075 och kommissionens förordning (EG) nr 259/20086. Från och med den 30 april 2009 kommer mottagarna av stöd från Europeiska garantifonden för jordbruket också att finnas med på medlemsstaternas respektive webbplatser, som kommer att vara tillgängliga via kommissionens webbportal.
Fem Internetsamråd har genomförts (om hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken, skolfrukprogrammet, framtiden för programmet för livsmedelsutdelning till de sämst ställda, översynen av stödordningen för mindre gynnade områden och EU:s kvalitetspolitik för jordbruksprodukter). Kommissionen har tagit eller kommer att ta hänsyn till de åsikter som förmedlats via berörda parter och allmänheten i samband med förberedelserna av respektive lagförslag och andra åtgärder.
5 EUT L 322, 7.12.2007, s. 1.
6
Det elektroniska nyhetsbrevet ”Agriculture Newsdigest” inrättades 2002 och skickas nu regelbundet ut till över 17 000 prenumeranter över hela världen. Prenumerationerna på nyhetsbreven ”Monitoring Agri-trade Policy (MAP)” har ökat till 3 750.
2008 inleddes förberedelserna inför en helt ny version av webbplatsen i kommissionens nya organisationsprofil, där webbförvaltningsteknik används och interaktiva verktyg erbjuds.
Lanseringen av webbplatsen väntas ske 2009.
Opinionsundersökningar
Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling har fortsatt att använda sig av Eurobarometerundersökningar för att kartlägga allmänhetens åsikter om jordbruket, den gemensamma jordbrukspolitiken och landsbygdsutveckling. Dessutom utfördes en kvalitativ studie om allmänhetens inställning till och kunskap om jordbruk och den gemensamma jordbrukspolitiken i 15 medlemsstater 2007. Samma år undersöktes också berörda parters åsikter och uppfattningar. Detta förbättrade kunskapen om de organisationer inom EU med 27 medlemsstater som påverkar debatten om den gemensamma jordbrukspolitiken. GD Jordbruk och landsbygdsutveckling drar nytta av resultaten från undersökningen i samband med sina pågående kommunikationsaktiviteter.
Dessutom utvidgades databasen över medier av betydelse för jordbruk och landsbygdsutveckling betydligt.
Besök
Under åren 2007–2008 fortsatte generaldirektoratets besöksprogram arbetet med att öka kunskapen om den gemensamma jordbrukspolitiken och landsbygdsutveckling hos allmänheten, särskilt berörda parter och studerande.
Stor vikt lades också på att utveckla dialogen med universitet. Kontakterna med universitet i medlemsstaterna blev tätare. Antalet föredrag i högskolor om EU:s politik om jordbruk och landsbygdsutveckling ökade under denna period och väntas öka ytterligare under 2009.
IV. Fördelningen av utgifter (åtaganden och betalningar) mellan bidrag till åtgärder på tredje mans initiativ och informationsåtgärder på kommissionens initiativ
2006 2007 2008 Bidrag Direkta
åtgärder Bidrag Direkta
åtgärder Bidrag Direkta åtgärder Budget
2 800 000 3 700 000 2 600 000 3 900 000 3 000 000 4 000 000 Åtaganden
(i euro)
2 638 670 3 604 954 2 575 143 3 178 103 2 532 768 3 860 889
% 94 % 97 % 99 % 81 % 84 % 97 % Utbetalningar
(i euro) (**) 1 578 865 2 779 904 1 702 568 2 767 295 (*) (*)
* Ingen uppgift ännu – de flesta åtgärderna pågår fortfarande.
** Jämfört med året då åtagandet ingicks och följande år (enligt principen n+1).
Det bör påpekas att beloppen för de årliga betalningarna alltid är lägre än de ursprungliga åtagandena. När det gäller bidrag kan detta förklaras dels med att slutkostnaderna för åtgärderna ofta är lägre än vad bidragsmottagaren räknade med från början och dels med att inte alla kostnader som bidragsmottagaren deklarerar är stödberättigande kostnader. När det gäller kommissionens egna åtgärder är skillnaderna mindre, vilket förklaras av att åtagandena, där alla möjliga förutsägbara utgifter är med, ibland till slut blir lägre än vad som förutsågs.
V. Kommunikationskampanjer om större frågor
Under åren 2007–2009 genomfördes omfattande kommunikationskampanjer om större frågor.
Kampanjerna ingick i arbetet med att informera allmänheten om resultaten av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken och landsbygdsutvecklingens betydelse. Detta var i linje med Europeiska kommissionens prioritering av kommunikationspolitiken och behovet av dialog och debatt för att minska klyftan mellan EU och medborgarna. GD Jordbruk och landsbygdsutveckling ökade därför sitt kommunikationsarbete för att nå ut till allmänheten.
Det märks i kommunikationsstrategin, som uppdaterades 2006, och dess mandat enligt rådets förordning (EG) nr 814/2000.
Till exempel kan nämnas att när kommissionen den 4 juli 2007 antog lagförslagen om reformen av vinsektorn7, markerades det med informationsmöten för press och berörda parter.
Dessa möten leddes av högre tjänstemän i 15 medlemsstater, samtidigt som kommissionsledamoten med ansvar för jordbruk och landsbygdsutveckling höll presskonferens i Bryssel. I mötena deltog mer än 250 journalister från fackmedier och regionala medier samt lokala TV- och radiokanaler. Dessutom deltog mer än 500 berörda parter från ett brett spektrum organisationer inom civilsamhället, icke-statliga organisationer, regionala och nationella förvaltningar och institutioner. Ett liknande evenemang genomfördes den 24 januari 2007 med anledning av att kommissionen antog sitt förslag8 om reformen av ordningen för frukt och grönsaker.
Kommunikationsåtgärderna när det gällde hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken var ännu mer vittgående. De bestod av två faser, där den första avsåg kommissionens meddelande av den 20 november 20079, och omfattade konferenser med berörda parter, samråd via Internet och en dialog om frågorna vid evenemang och konferenser. Särskilda publikationer, pressmaterial och Internetmaterial gavs ut i samband härmed, inklusive nyproducerat audiovisuellt material. Den andra fasen rörde lagstiftningsförslagen10 och inbegrep en mycket omfattande informationskampanj för i princip alla medlemsstater den 20 och 21 maj 2008. Även denna gång var det högre tjänstemän som lade fram, förklarade och diskuterade förslagen med representanter för arbetsmarknadsorganisationer och media från hela EU. Mer än 1 000 berörda parter och 350 journalister deltog i informationsmötena, som fick mycket god mediatäckning. Detta var ett stort kommunikationsevenemang på lokal nivå för alla berörda parter och därmed också allmänheten.
Under 2008 genomfördes också en rad aktiviteter inom kommunikation, undervisning och medvetandegörande kopplade till skolmjölksordningen och frukt- och grönsaksordningen.
Dessa var en del av kommissionens arbete med att främja bättre hälsa och kosthållning, i enlighet med vitboken om en EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma11. En Internetkampanj där bland annat skolevenemang och en fototävling ingick, genomfördes huvudsakligen för att sprida information om skolmjölkordningen. I december 2008 samlade en stor konferens statliga och icke-statliga organ, forskare, yrkesorganisationer, icke-statliga organisationer och näringsexperter i ett stort evenemang inriktat på nätverksbyggande och informationsutbyte samt bästa tillvägagångssätt för att gynna frukt- och grönsaksordningar i
7 KOM(2007) 372 slutlig, 4.7.2007.
8 KOM(2007) 17 slutlig, 24.1.2007.
9 KOM(2007) 722 slutlig, 20.11.2007.
10 KOM(2008) 306 slutlig, 20.5.2008.
11 KOM(2007) 279 slutlig, 30.5.2007.
skolor i EU. Konferensen gav bland annat god vägledning om planeringen av framtida informationsåtgärder på detta område.
Detta intensiva kommunikationsarbete har bidragit till att förbättra både allmänhetens och berörda parters förståelse för frågor rörande jordbruk och landsbygdsutveckling.
VI. SLUTSATS
Under perioden 2007–2008 intensifierades arbetet för att öka förståelsen och acceptansen för den gemensamma jordbrukspolitiken hos allmänheten, och för att bevara och öka stödet från berörda parter inom jordbruket och på landsbygden. Större vikt lades på den lokala basen när informationsåtgärder planerades. Strategiska budskap förbättrades och förfinades.
Samordningen ökade mellan offentliga och privata sektorn, och mellan olika kommunikationsmedel. Åtgärder med sikte på en nyare och yngre publik utvecklades med hjälp av Internet och audiovisuella hjälpmedel. Man fokuserade mera på bättre informationsspridning om både medfinansierade aktiviteter och åtgärder där kommissionen var initiativtagare. Viktiga politiska skeenden åtföljdes av större informationskampanjer i huvudstäderna med möten på hög nivå med media och berörda parter, något som gav möjlighet till en öppen och rak dialog om politiska frågor. Allt detta bidrog till att förbättra förståelsen hos både de berörda parterna på landsbygden och allmänheten för den gemensamma jordbrukspolitikens fördelar och landsbygdsutvecklingens betydelse – i linje med målen i förordning (EG) nr 814/2000.
Bilagor:
– Bilaga I: Tabeller över bidrag 2007-2008
– Bilaga II: Översikt över kommissionens direkta åtgärder 2007-2008
