• Skandlnaviska Enskilda Banken

• Skandlnaviska Enskilda Banken

Årsredovisni:t g ~ --· .. '7/ .. ~

!nnehå!l

Till aktieägama _ _ _ _ _ _ _ _ _

~2

5-E-Bankskoncemen i korthet 4

Division S-E-Banken 6

Division Enskilda 12

övertagna fastigheter och andra panter __ 18 Riskkontroll och riskpolicy 19 s-E-Bankskoncernens medarbetare 20

Banken och miljö 21

Förvaltningsberättelse

Finansiell koncern översikt _ _ _ _ _ _ _ 22

S-E-Banksaktien 34

Redovisningsprinciper

36

Definitioner 39

Resultat- och balansräkningar med noter_40 Förslag till vinstdispositio 60

Revisionsberättelse 60

Långtidsöversikter 61

Styrelse, ledande befattningshavare

och revisorer 62

Adresser _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

64

Kallelse till bolagsstämman

I:konocrisk b hrmation från

Skand.in<tvisk a E!!okilc;. a Banken J .9%

Bokslutsmeddelande 13 februari Årsredovisning

Bolagsstämma

början av april 29 april 29 april 13augusti Snovember Delårsrapport januari - mars

Delårsrapport januari -juni Delårsrapport januari - september

Redovisningar och rapporter

kan

beställas från Koncernstab Information, Skandinaviska Enskilda Banken, 106 40 Stockholm.

)..

Sesam Te/efonbankrm, med

personlig

~ermce

dygnet runt drets samtliga

dagar, är ett exempel på bankens sats-

ningar

for

att möta

d en

ökade konkurrensen

pd

privatmarknaden.

~-·.···-·7. -'~~-~-~----···--:-·----··

--- --- · 1

Undl!t 1995 genomfvrde banken ett ljugotal storre e"tport-oc.lt profektftnan-

sieringo r h/and annat for

i

Banken

erbjuder företag

och kommuner en mång-

fald

finansiella tjänster

Under å ret leasingfinan- sierade t

ex Stockho/ms Lokaltrafik 41 jämvijgs-

vagna r

for

Ro & lagl.c_,_ ' ,m

genom bankens dotter-

bolag FmansSkandic.

l 1995

Resultat och räntabilitet

Rörelseresultatet uppgick till2 628 Mkr. Det innebar en förbättring med 3 329 Mkr jämfört med 1994, då bankgruppen redovisade en förlust på 701 Mkr efter

en särskild nedskrivning på fastigheter med 4,3 miljarder.

Avkastningen på eget kapital uppgick till8,0 procent att jämföra med - 2,2 procent.

•

Ordinarie utdelning och vinst per aktie

Styrelsen föreslår en utdelning av oförändrat 1:50 kronor per aktie.

Nettovinsten per aktie var 4:80 kronor (0:40 kronor) .

•

Avskiljning och utdelning av Diligentia/ Aranäs

styrelsen föreslår att aktierna i en nybildad fastighetskoncem,

bestående av Dillgentia och Aranäs, delas ut till bankens aktieägare hösten 1996 .

•

strukturella förändringar ~ Under året såldes det helägda dotterbolaget Arsenalen-Garnisonen.

Diligentia lnvest, som huvudsakligen förvaltar övertagna aktiepanter, överfördes från Dillgentia till banken inför avskiljandet av Diligentia.

..

S K A N D I N AV I S K A

T l t

1995

v~r

ett tudelat år för S-E-Bankskoncernen.

Å ena sidan kunde

vi

glädja oss åt förbättrade yttre omständigheter med sjunkande långa räntor och en kvardröjande högkon- junktur. Dessa förhållanden i kombination med egna ansträngningar bidrog till en positiv utveckling för 5-E-Bankskoncemen under andra halvåret, vilket med- förde att vi kunde presentera ett resultat på 2,6 miljarder för helåret 1995. Därmed är vi tillbaka på rätt väg - även om det ännu är långt kvar till en normal resultatnivå.

E N s K I L D A

B

A N K E N

redan i delårsrapporten för första kvartalet 1995. Det innebär således att själva inljäningen sjönk, även om man bortser frål). betydande realisationsvinster under jämförelseåret 1,994. Minsk-

ningen förklaras huvudsakli- gen av två omständigheter- svag kreditefterfrågan och krympande marginaler.

Utvecklingen under året var dock positiv med stigande intäkter kvartal för kvartal.

Å andra sidan drogs vi med sviterna av låneexpansionen på det sena 1980- och det

Curt G Olsson och Björn Svedberg

Ett glädjeämne är att kost- naderna totalt ökade med måttliga 2 procent trots att personalkostnaderna steg med 6 procent. Detta är en effekt av en planenlig, suc- cessiv minskning av kostna-

tidiga 1990-talet i form av

omfattande reserveringar för bankens engage- mang i Luxonen. Detta engagemang, som varit dyrköpt på mer än ett sätt, beskrivs utförligt i ett särskilt avsnitt i verksamhetsberättelsen.

fter en orolig vinter och vår på de finan- siella marknaderna såväl i Sverige som utomlands, vände trenden under försommaren.

I Sverige bidrog de fallande långa räntorna bland annat till att fjolårets undervärde i ban- kens investmentportfölj helt kunde elimineras och att vi kunde göra affärer i såväl trading- som investrnentportföljen med gott resultat.

Räntefallet och det allljämt relativt goda kon- junkturläget, åtminstone i den exportinriktade delen av näringslivet, bidrog också till att voly- men nytillkommande kreditförluster från rörel- sen var låg under året liksom till att återvinning- arna blev höga.

rets resultatförbättring berodde helt

derna i den dagliga verksam- heten med hjälp av ökad produktivitet och skärpt kostnadskontrolL På så sätt har vi också kunnat frigöra resurser för fort- satta investeringar som syftar till att förstärka vår position och öka kundbasen såväl i Sverige som i övriga Norden. Under 1994-95 har ban- ken således etablerat filialer i Oslo och Helsing- fors, startat den dygnet runt-öppna Sesam Tele- fonbanken samt förvärvat kortföretaget Diners Club Nordic. Dessa satsningar har sammantaget utvecklats väl i linje med våra förväntningar.

tt öka volymerna- med ett avvägt

risktagande - och samtidigt hålla

kostnaderna nere är en av de stora utmaningar-

na för kommande år, eftersom det kräver en

hård prioritering av resurserna i kombination

med en utpräglad affärskänsla. Det är dock av

största vikt att

vi

lyckas med denna balansakt,

eftersom den hårdnande konkurrenssituationen

knappast medger några marginalökningar av

betydelse framöver.

S K A N D I N A V I S K A

samband med fusioner och förvärv, exportfinan- siering av storföretag etc- är hård konkurrens från såväl svenska som utländska affärs- och investmentbanker eller fondkommissionärer inte något nytt, även om den skärpts ytterligare under senare år.

För division S-E-Banken med sin kundkrets av privatpersoner och huvudsakligen mindre och medelstora företag är situationen däremot ny och utmanande. Medan de nya nischbanker- na på den svenska marknaden koncentrerar sig på en eller ett par tjänster, t ex inlåning, måste s-E-Banken vara bra på samtliga prioriterade områden. Mot den bakgrunden blir det extra viktigt att fortsätta arbetet med att utveckla nya produkter anpassade för olika kundsegment lik- som att höja servicenivån och tillgängligheten ytterligare, bland annat med hjälp av ny infor- mationsteknologi och nya distributionskanaler.

Självfallet är också en fortsatt satsning på vidareutbildning och kompetensutveckling av personalen, liksom en positiv och stimulerande arbetsmiljö, av stor betydelse för bankens utveckling framöver. Vi är starkt medvetna om att de senaste åren varit en besvärlig period för våra anställda och vill därför rikta ett särskilt yarmt tack till våra medarbetare för goda insat- ser under 1995.

en fastighetsrörelse som bedrivs i bankens dotterbolag Diligentia -lik- som i den under året förvärvade Aranäskoncer- nen-är naturligtvis i grunden främmande för banken. Omvänt är det heller inte bra för ett fastighetsbolag att vara integrerat i en bank.

Det känns därför synnerligen positivt att styrelsen beslutat att till1996 års stämma lägga fram ett förslag om avskiljning av våra pant- fastigheter genom en skattefri utdelning till våra 280 000 aktieägare.

Kapitaliseringen av den nya fastighetskoncer- nen påverkar naturligtvis S-E-Bankskoncernens egen kapitalsituation. Men med vår i utgångslä- get mycket starka finansiella ställning kommer vi även efter ett avskiljande av pantfastigheterna

E N S K I L D A

B

^{A N K E N}

att få en för bankrörelsen betryggande kapital- styrka.

-E-Bankskoncernen skall nu i enlighet med uppsatta mål flytta fram positio- nerna i såväl Sverige som övriga Norden och öka avkastningen på det egna kapitalet. Vi arbe- tar mot dessa mål med utgångspunkt från en rad styrkefaktorer:

• Trots den hårdnande konkurrensen har vi under senare år kunnat försvara vår ledande ställning inom bland annat valutahandel, internationella betalningar, investment banking-tjänster , förmögenhetsförvaltning och korttjänster.

• Banken ligger långt framme när det gäller ny teknologi och nya d istributionsformer och har investerat kraftfullt i utbildning och kompetensutveckling.

• Kostnadsutvecklingen är under kontroll.

• Vi har vidareutvecklat koncernens totala riskhantering, vilket beskrivs närmare i årets verksamhetsberättelse.

• Koncernen har en underliggande intjänings- förmåga och

en-'~inansiell

styrka, som medfört attvi-med stöd av våra aktieägare- kunnat ta oss igenom finanskrisen av egen kraft.

onkurrensen inom bankvärlden kommer inte att minska. Men med den planerade avskiljningen av pantfastigheter- na kan nu s-E-Bankskoncernen kraftfullt foku- sera på den egentliga bankverksamheten och koncentrera såväl finansiella som lednings- mässiga resurser på affärer, som är goda såväl för kunderna som för banken och dess ägare.

Stockholm i februari 1996

Curt G Olsson styreisens

ordförande

1f-I2

Björn Svedber;?

Verkställande direktör

S K A N D I N A V I S K A E N S K I L D A

B

A N K E N

1

·J.,..r~~!·hp~

..

- J

~..I'.A. 1(._::~. .... '-

Skandinaviska Enskilda Banken är en universalbank, vilket innebär att den erbjuder en mångfald bankijänster

till privatpersoner, företag, institutioner och korrununer.

Bankgruppens verksamhet är uppdelad på två marknadsorienterade divisioner- s-E-Banken (privatpersoner samt mindre och medelstora företag) och

Enskilda (storföretag, institutioner och banker). Fastigheter som tagits över för skyddande av fordran förvaltas av underkoncernen Diligentia. ·, Treasury har ansvaret för slymingen av likviditets-, valuta- och ränterisker

samt koncernens egen finansiering. Ansvaret för koncernens

kredit- och portföljpolitik ligger i en särskild kreditorganisation, som också avger egna yttranden inför större kreditbeslut En ny stabsenhet, Group Risk Contro l,

har ansvar för mätning och kontroll av risker.

Affårsid~

och mål

• s-E-Bankskoncernen skall vara ledande i Norden pd utveckling och försäljning av finansiella tjänster för privatpersoner och företag samt den ledande internationella merchantbanken med nordisk bas • Koncernen skall vara den lönsammaste afftirsbanksgruppen i Sverige med en avkastning på eget kapital som

väl kompenserar får injllltion samt industriell och finansiell risk.

strategi

• Tydlig segmentering av olika kundgrupper • Differentierat produktutbud, anpassat till kundernas behov • satsning på service och kompetensutveckling • God likviditet i balansräkningen • Fortsatt satsning på Norden för att bredda hemmamarknaden

• Fortsatt utveckling av riskhanterings- och ekonomistyrningssystemen

Koncernledning

S-E-Banken

• Okad kostnadseffektivitet Organisation och ledning

styrelse - - Kredttutskott

Koncernchef Verkstillande ledning

PortfoiJ- och kredrtpohcy-

kommttte

Controller

Treasury

SEB Data Övnga

staber ^{L. - - - - - - - - - - -}

Enskilda Diligen~.a

l

Kredit-

kommttt€~er

S K A N D I N A V I S K A E N s K I L D A B A N K E N

Fem Ar i sammandrag

1995 1994 1993 1992 1991

Intäkter, Mkr 15222 17170 18757 13944 15280

Kostnader, Mkr 8569 8427 7911 9577 8698

Resultat före förluster, Mkr 6653 8743 10846 5 813 7086

Kreditförluster, Mkr 4025 9 444 **) 10167 11183 4760

Rörelseresultat, Mkr 2628 -701 *") 679 -6816 1822

Balansomslutning, miljarder kr 439 411 448 485 451

Placeringsmarginal, procent 1,78 *) 1,99 2,09 1,43 2,10

Räntabilitet, procent 8,0 J -2,2 *") 2,6 -24,5 6,1

Avkastning på riskvägda

tillgångar, procent 1,06 - 0,26*") 0,22

Rörelseresultat per aktie, kronor 3:59 - 0:96**) 1:49 -11:46 3:06

Intäkter /kostnader exkl. förluster 1,78 2,04 2,37 1,46 1,76

Intäkter /kostnader inkl. förluster 1,21 0,96**) 1,04 0,67 1,14

Kreditförlustnivå, procent 1,52 3,02 **) 2,90 3,35 1,42

Ju1delosäkrafordringa~procent 2,68 3,55 "") 5,90 7,62 7,81

Kapitaltäckningsgrad, procent 15,2 14,2 13,0 8,4 10,7

Primärkapitalrelation, procent 9,6 8,8 8,0 5,1 6,7

Ju1tal anställda, medeltal 9697 9 804 9 953 10368 10 846

Ju1tal kontor 288 303 320 330 326

") Inklusive repor .

... ) Efter särskild nedskrivning av fastigheter på 4,3 miljarder.

Waarknadsandelar i Sverige

Procent (Rangordning inom parentes) 1995 1994 1993

Inlåning 17,8 (4) 17,5 (4) 19,0 (3)

Hushåll 12,6 (5) 12,7 (4) 12,4 (5)

Företag 23,2 (2) 23,0 (3) 26,0 (l)

Utlåning 23,5 (l) 24,1 (l) 25,8 (l)

Hushåll 10,8 (5) 10,9 (5) 11,9 (5)

Företag 28,1 (l) 29,0 (1) 30,9 (l)

Bostadsfinansiering (5-E-Banken BoLån) 8,2 *) (6) 8,2 (6) 8,5 (6)

Leasing (FinansSkandic) 14,8 (l) ••) 14,4 (l)"*) 26,9 (l)"*)

Fondförvaltning 23,6 (2) 24,8 (2) 27,0 (l)

Privatobligationer 15,7 (3) 16,6 (3) 11,8 (4)

Livförsäkringspremier***) 12,7 (3) 17,0 (2) 27,4 (2)

Custody service 50~0 (l) 50-60 (l) 5~0 (l)

Aktiehandel 11,0 (l) 12,2 (l) 11,8 (2)

Valutahandel 35-40 (l) 35-40 (l) 35--40 (l)

Internationella betalningar 50-55 (l) 50-55 (l) 50-55 (l)

Obligationshandel (privatobligationer) 24,5 (l) 29,8 (l) 23,7 (1)

•) Justerat för tillkommande statliga bolånestockar under 1995 har 5-E-Banken Bo Låns marknadsandel ökat mellan 1994 och 1995.

••) Bland bankägda finansbolag.

•••) Avtalade premier.

Andelarna för in- och utlåning avser moderbanken och omfattar inte mindre sparbanker.

S

K A N D N A V S K A

l 1

-E-B

Affarside och mål

• Ledande

i

Norden på utveckling och försäljning a v finan- siella tjänster • En uthållig lönsamhet och hi:ig avkastning ptl eget kapital • En större andel nöjda kunder än andra banker • En position som branschens mest attraktiva arbetsgivare

Strategi

• Renodling av kontorsnätet

till

försäljning och service

• segmentering av kunderna • Differentiering av produkter och tjänster • Decentraliserad, kundorienterad organisation

• Processorienterad produktion

Organisation

Regionbanken-

med 95

procent av divisionens kunder - är indelad

i

fem geografiska regioner, som vid tirsskiftet arnfattade sammanlagt

280

kontor. Ansva· ret för privatper- soner med behov av förmögenhetsförvaltning liksom för stiftelser och mindre institutioner ligger hos S-E-Banken Kapitalföroaltning, som också ansvarar för dotterbolaget S-E-Banken Luxembourg. Divisionens största företags- kunder, kommuner

och

offentlig förvaltning är saml ade

i

Företagsko11takter.

Staber

Forskning och ut\'eckllng

E

N S K L D A

B

A N K E N

Ansvaret för de enheter i koncen1ens utiandsnät som arbetar med divisionens kunder ligger i en särsla1d Utlandsfunktion.

Produktion, utveckling och marknadsjöring av divisionens produkter och tjänster

handhas

a v Marknad

&

Processer

med

fem huvudfunktioner: Företagsmarknad, Privatmarknad, Betal11ings- och Värdepappers- processer samt Affärsprocesser (backoffice mm).

Till

divisionen hör också dotterbolagen S-E-Banken BoLdn, FinansSkandic, S-E-Banken Fonder, s-E-Banken Försäkri11g och S-E-Banken Fastigheter ( iiitern fastighetsförvaltning) liksom enheterna S-E-Banken Kort med Eurocard och Diners Club Nordie samt 5-E-BtUrken C11stody Seroice.

Hösten

1994

kompletterades S-E-Bankens traditionella bankverksamhet m ed Sesam Telefonbanken, med egen profil och eget varumärke. Under

1995

bildades S-E-Banken Företagsinvest, som

skall

förse mindre företag med riskkapital.

Division S-E-Banken hade vid utgdngen a v

1995

cirka

7 500

anställda.

Krediter

Utiand

Marknad

&Processer

Foretage-

l

kontaktar

S-E-Banken Sesam

Dotterbolag

s-e-Banken Bol ån

Reg1on Norr

Region Stor- Stockholm

RegtonOet

Reg100 Vast

Kap1talförvaltmng Telefonbanken

S-E-Banken Kort

s-E-Banken

Företagslovest S-E-Banken Fonder

s-E-Banken Fasbgheter

S

K A N D N A V I S K A

}·i~\··~;.

!-;'-nl:c:

g::;:·t ·;,_j!dtl:t.:j"'!!:l~ ]~_oltl..:urrc;-1_'-t

Den svenska bankmarknaden präglades under 1995 i stor utstråcknmg av tillkomsten av de många nya ruschbankerna, som skärpt konkur- rensen betydligt och bidragit till en allmant ökad satsning på produktutveckling och marknadsföring.

Etableringen av de nya bankerna har hittills

1

första hand lett till skärpt konkurrens på pnvat- marknaden, och då framför allt på sparande- området. Detta har främst tagit sig uttryck i en allmän höjning av inlåningsräntorna men också i ändrad prissättning på betalningst)ånster och annan service. Ä ven på kreditsidan har den ökade konkurrensen under året lett till pm .. prcss och prod uktinnova tioner.

Till bilden hör också att ett flertal icke-banker, främst detaljhandelsföretag, börjat konkurrera

omhushåll~ens

placerings- och betalningsvoly- mer med egna kortprodukter och nominellt hoga ränt,gr.

På marknaden för mmdre och medelstora företag har konkurrensen utökats med statliga PostGirot Bank samt ett antal nordiska banker med uttalade ambitwner på foretagsmarknaden.

Den ökade konkurren<;en avspeglas också i reklam, servtce- och tjänsteutbud samt teknisk utveckling. På bara något år har finansbran- schens marknadsfonngskostnader mång- dubblats. Lokalt har flera banker borjat följa s-E-Bankens satsning på langre oppethållande.

De nya telefonbankerna forsaker matcha den dygnet runt-service som Sesam Telefonbanken erbjuder, även om ingen ruttills följt bankens affärside fullt ut. Flera banker snavar efter att öka antalet utb1ldade pnvatrådgivare och säljare av t ex försakringar eller betalt J anster for fore- tag, områden dår S-E-Bank.en gJOrt omfattande satsningar under senare år.

Nu provas också framtidensIT-teknik pä den svenska bankmarknaden. I Stockholrn, Uppsala och Göteborg testar S-E-Banken s k videokios- ker, där kunden kan am.oka om kredit eller teckna pensionsförsilkringar genom att se och tala med en banktjansteman v1a TV-skarm_

E N S K L D A

I Hanmge utanfor Stockholttz

m betar ett 7 ~-tal

personer meJ att ge Sesam Telefonbanker.s

kwzde1 personilg servzce

dygnet runr, iilets samtlz!{a dagar

B

A N K E N

Bankens f6rsta automatkontor ligger

i

PUB-huset

1

Stockho /m.

Kontoret sakna r kassor

o ch

ä1 i

stallet utrustat

med

insättnings- och

uttagsautomater,

biil'smomtor, mf orma-

tzrmsfermmal med

S K A N D I N A V I S K A E N S K I L D A

B

^{A N K E N}

Division S-E-Banken

Pri1;atmarkaaden

Division 5-E-Banken har cirka 1,8 miljoner privatkunder, varav 1,5 miljoner i själva banken.

Dessa kunder svarar för en tredjedel av koncer- nens inlåning och för en fjärdedel av dess ut- låning.

s-E-Bankens sparfonner på privatmarknaden

31 dec 1995 31 dec 1994

Marknads- Marknads-

Miljarder andel, Miljarder andel, kronor procent kronor procent

Inlåning 48,5 12,6 49,3 12,7

Allemansspat 6,3 12,7 7,0 12,9

Fondspatande inkl.

allemansfond 57,2*) 23,6 51,4 24,8 Privatobligationer 19,4 15,7 15,2 16,6

Summa 131,4 16,4 122,9 16,6

• A\· totalsumman svarade aktiefonder inkl. allemansfonder för 35,3 miljarder (31,9 miljarder), räntefonder för 13,6 miljarder (11,5 miljarder) och blandade fonder för 8,3 miljarder kronor (8,0 miljarder).

Medan hushållsinlåningen i de svenska banker- na totalt sjönk med knappt en procent under 1995 minskade inlåningen i S-E-Banken med nära 2 procent. Det berodde delvis på att banken -liksom övriga storbanker - tappade inlåning till de nya nischbankema, men framför allt på en fortsatt överflyttning till alternativa sparfor- mer, främst privatobligationer. Som framgår av tabellen minskade dock s-E-Bankens marknads- andel av inlåningen endast marginellt.

l,Jtvecklingen på privatobligationsmarknaden var fortsatt positiv, även om efterfrågan avtog mot slutet av året. Den totala nominella voly- men vid årets slut uppgick till123 miljarder kronor, en ökning med 35 procent jämfört med årsslutet 1994. Över en miljon svenskar är nu irmehavare av privatobligationer.

Bankens och dotterbolaget 5-E-Banken BoLåns utestående volym uppgick till sammanlagt

jämfört med 1994. s-E-Bankskoncernen är Sveri- ges tredje största emittent av privatobligatimi.er.

S7 mHjarde>: i

f~n~er

En svag utveckling p å de flesta

int~mationella

aktiemarknader och en kraftigt förstärkt krona ledde till en minskad volym i utländska aktie- fonder, som svarar för en stor andel av 5-E-Ban- ken Fonders totala utbud. Bankens marknads- andel minskade därigenom från 24,8 till23,6 pro- cent.

Vid årsskiftet var 5-E-Banken Fonder Sveriges näst största fondförvaltare med 57,2 miljarder kronor i ett 60-tal fonder, baserade i Sverige och Luxemburg.

Under våren startades två nya allemansfon- der , 5-E-Banken Allemansfond Chans/Risk och S-E-Banken Allemansfond Småbolag. Fonderna, som har en djärvare inriktning än bankens övriga allemansfonder, utvecklades väl. Bankens Teknologifond liksom Läkemedelsfonden hörde under året till de fem bästa globala fonderna i världen enligt en undersökning presenterad i Wall Street J oumal.

Uiinskade

p:r!!m.ieintliXt~::

Pensionssparandet påverkades av två viktiga händelser under året. Avdraget för pensionsför- säkringar halverades och formerna för det n ya pensionssystemet började framträda. Med anledning av det senare lanserade S-E-Banken Försäkring under hösten "Nya Folkpensionen".

För att bättre nå ut med den nya produkten etab- lerade banken en ny enhet för direktförsäljning och började också sälja pensionsförsäkringar via videokiosker. satsningen på

~änstepensioner

intensifierades under året och n yförsäljnings- premierna ökade markant.

Marknaden för kapitalförsäkringar påverka-

des kraftigt av det förslag till premieskatt p å

utländska försäkringar som presenterades i bör-

jan av året. Detta fick till följd att försäljningen

av försäkringar via bankens engelska bolag,

S

K A N D N A V

S-E-Banken Försäkrings totala premieintäkter under 1995 stannade därigenom på 1,6 miljar- der, varav l nuljard utgjordes av nyförsäljning.

Motsvarande &iliror 1994 var 4,6 respektive 3,7 milJarder kronor.

S..E-Bankens låneformer på privatmarknaden

31 d<-= 1994

Bankkred1ter Bo lån

Merkz1ads- ::\ilarknad•·

Ml!jatdet andel, \Wjarder andel, laonm ptocent luonor procent

20,0 38,0

10,8 9,0

20,6 37,:!

10,9 8,9

)/fit!~i~c~:d ~~~~~ '~~-..J.~~

..

~t~J-,.b:.~~~, ·:..f.~.~~~-~i~

·::;Q~.::;~\:!d.i t;.~!:

Medan utlåningen till hushåll från samfuga banker minskade med cirka 2 procent &Jonk S-E-Bankens utlåning med drygt 3 procent.

Bankens marknadsandel av utlåningen hll annat än bostäder sjönk dänned marginellt.

Det rekordlåga bostadsbyggandet och den höga realräntan ledde till att bolarren till hushål- len låg på en fortsatt låg nivå under 1995. V1d utgången av året uppgick de svenska bolåne- institutens sammanlagda utlånmg till '>måhus och bostadsrätter ti11423 miljarder kronor, varav S-E -Bankcn Bo lån svarade för 9 procent.

S-E-Banken BoU.ns viktigaste kanal till såväl gamla som nya kunder ar bankens kontm. For att nå nya kundgrupper har foretaget da rutover inlett samarbete mt>d ett antal fastighetsrnaklare samt med Sesam Telefonbanken Det senare innebar att kunderna kan få en låneansokan godkand även under helger eller p.'i andra tider då bankkontoren ar stängda.

S-E-Banken Kort ar Nordens ledande kortutgi- vare med d rygt 1,7 miljoner utestående kort.

Sorttmentet omfattar rese-- och

repre.t•ntation&·

1•:m 1nc hnocoud nch Dmcn; Club, profilerade

E N

s

K L D A

B

A N K E N

Privatpersoner och stiftelser

som

är kunder hos S-E-Banken Kapital- förvaltning betjänas av 125 kapitalforvaltare, 25 stiftelseförvaltare och

30

aktlemåk/are

¹

Sverige och

Luxembt~rg

lltlet i Göteborg

är

ett av

r S;Jerigc~

störst a familje-

all

hllvoknmg z

Svmge och 75 procent av omsättningen utomlands.

Företaget använder

5-E-Banken for att täcka

sina finansiella behov

i

såväl Sverige som

utomlands.

S K A N D I N A V I S K A E N s K I L D A

B

A

N

K E

N

Division S-E-Banken

kort för

t

ex H&M, Hemköp och B& W samt generella bankkort (VISA och MasterCard).

Trots den hårdnande konkurrensen, inte minst från detaljhandelns egna kort, uppvisade S-E-Banken Kort ett gott försäljningsresultat

Sedan Sesam bildades hösten 1994 som Sveriges första renodlade telefonbank med personlig betjäning dygnet runt har verksamheten ut- vecklats mycket positivt. Tillströmningen av kunder har överträffat planerna och drygt hälf- ten av kunderna kommer från andra banker än S-E-Banken.

Under 1995 inledde Sesam inte bara det tidi- gare nämnda samarbetet med S-E-Banken Bo Lån utan även med Svensk Fastighetsförmed- ling, Sveriges största fastighetsmäklarkedja.

S-E-Banken har cirka 110 000 kunder bland små och medelstora företag. Dessutom ansvarar divisionen för affärerna med ett antal större företag, kommuner, fondkommissionärsfirmor och fondförvaltare.

f';.K..., a ¹

· d ·

l

...,p·

~~ ... d11 ... 1g-

:.-

p .Ohd

... .

,-,.j ,l) .. l'L. .~-l! • . . t •1 ,c.·.~ ;'" ~d ·· ·••"-:•··{

~~:iånJ:rtg

Vid utgången av året uppgick division S-E-Ban- kens inlåning från företag, kommuner m

fl

till 50,8 miljarder kronor att jämföra med 47,1 mil- jarder vid samma tidpunkt 1994.

De utestående krediterna till samma kund- kategori var totalt 123 miljarder (125 miljarder), inklusive bankens krediter till Diligentia.

Ordinarie bankutlåning svarade för 62 procent medan 32 procent hänförde sig till bostads- finansiering. Resterande 6 procent utgjordes av FinansSkandics utlåning.

Nyproduktionen av flerbostadshus var under 1995 den lägsta under efterkrigstiden. Men till följd av statens successivt minskande engage- mang i och räntebidrag till bostadssektorn öka-

de rörligheten på marknaden för fastighets- krediter. Vid utgången av året var den totala lånestocken till flerbostadshus i Sverige 500 mil- jarder kronor. Med 38 miljarder i utestående lån hade s-E-Banken Bo Lån 7,6 procent av denna marknad. När det gäller nyutlåningen på totalt 48 miljarder kronor var andelen 10,6 procent.

Nyförsäljningen av FinansSkandics investe- ringskrediter, huvudsakligen i form av leasing, motsvarade förväntningarna och ökade med 112 procent, medan factoring-tjänster ( fakturaköp och fakturabelåning) inte nådde förra årets höga försäljningsnivå. Vid utgången av året uppgick den utestående leasingvolymen till5,9 miljarder kronor, vilket motsvarade en marknadsandel på 14,8 procent. Kreditförlusterna minskade från en redan låg nivå.

Satsningen på leverantörsleasing, som in- leddes 1994, utvecklades positivt och Finans- Skandic samarbetar nu med ett flertal leveran- törer av bland annat grafiska produkter och medicinsk utrustning.

I början av 1995 öppnade FinansSkandic filial i Oslo i nära samarbete med 5-E-Banken. Redan under det första året gjo rdes ett stort antal affärer med större norska företag .

Under 1995 bildade banken en särskild enhet för riskkapitalförsörjning, S-E-Banken Företags- invest, med 200 Mkr till förfogande. Lånen är utformade som efterställda krediter, dvs förlags- lån, konvertibla förlagslån eller skuldebrev med optionsrätt. Företagsinvest, som fokuserar på investeringar i storleksordningen 2-20 Mkr, kan också gå in med aktiekapital på upp till cirka en tredjedel av kapitalet, men högst 5 procent av röstetalet, i respektive företag.

Hittills har s-E-Banken Företagskapital in-

vesterat 25 Mkr i ett s k venture capital-bolag,

Novare Kapital, bildat i samarbete med Investor .

Novare Kapital är inriktat på rninoritetsinves-

S

K A N D I N ,\ V

teringar i mindre svenska företag med god till- växtpotential och mternationeil konkurrens- kraft.

Vid utgången av 1995 förvaltade S-E-Ban.ken Custody Service svenska och

utländ~ka

\'ank'- papper för drygt 700 miljarder kronor. Banken torsvarade sina höga marknadsandelar på dessa områden.

Under året utfärdade 5-E-Banken Custody Service depåaktier for sammanlagt 30 miljarder kronor i Pharmacia-Upjohn. Svenska depåaktie- agare

i

bolaget får samma rått som amerikanska aktieägare vad galler mojtighet att rosta.

L D A

B

A N K E N

Stockho1ms Lokaltrafik har under året leasing- finansierat 41 järnvägs- vagnnr för Roslagsbanan genam FinansSkandic.

Det finansierade belappet uppgår till 275 Mkr.

5-E-Banken har en hög andel av sdval svenska

som mter-

nntumella betaltTamter H&M utnyHJar bankens tianster bland annat

for

;1nn importbetalningar

5 K A N D N A V I S K A

Mål

Enskildas mdl är att vara den ledande internatione lla mer- chantbanken med Norden som bas och att

i

den e genskapen

• ge sina kunder

i

Norden och övriga världen rdd och ser- vice

i

samband med inhemska och internaticmel/a affärer

• vara den naturliga partnern for banker och finansiella institutioner i alla deras afforer med Norden samt •

visa

uthållig lönsamhet och hög a vkastning p å eget kapital.

strategi

Fö r att

nå

d essa må l

i

en ständigt ökande internationell konkurre ns eftersträvar Enskilda högsta möjliga professio- nalism pd foljande nyckelområden:

• ldngsiktiga kundrelatitmer som bygger pd ett totalt engagemang fdr att tillvar ata kundemas intressen • teknisk kompetens och professionellt lagarbete sdväl inom tra d itio- ne ll merehant banicing som på nya omrdde n.

staber

E

N S K L D A

B

A N K E N

Org~nisation

Verksamheten o mf attar tre produktinriktade afforsomrdden - Enskilda Commercial Banking (betalningar, earrespo n- dent banking, länderrisker, exportfinansiering mm), E nskilda Securities (aktiehandel, rd dgivning

i

samband med emissioner, fusioner och forvärv etc) samt Enskilda 'Itading

&

Capita l Markets (valuta- och räntehandel samt skuldfinansiering). Enheten Counterparty Risk Management ansvarar for övervakning o ch administratio n av motpartsrisker samt får bransch- och zyretagsanalyser, medan Credits svara r for att koncernens kreditpolitik efter- levs och ger en s k "seeond opinion"

i

fråga om divisionens krediter. Divisionens utländska nätverk, som betjänar hela koncernen, omfattar filialer , dotterbolag

och

re presentant- kontor

i

fjorton länder. Enskilda hade

vid

å rsski ftet nännare 1 900 anställda, vara v hälften utanfor Sverige.

Counterparty Risk Management

Credits

Ensktlda

Commerctal Bank111g Enskilda Secunties Enskilda Tradmg

& Capita! Markets

Utf4nd!lka natverket

l:.J..-~tJ·

..

;j -~)., .. ~j.·

r

i~. :.~\!_~~~~lCE:--.f~

111 • ·- -•

. ~:.::~--·,~~·;.4.1'~ ~.;L~ c:.:..:t~~e~:

1995 va r ett turbulent år på de internationella finansmarknaderna, och inte minst på de mark- nader d är Enskilda har sin huvud sakliga verk- samhet.

Vintern och våren präglades av den interna- tionella oron till följd av kraschen i den engelska investmentbanken Barings, jordbävningen i Japan, fmanskrisen i Mexico och devalveringen av den spanska p esetan. Den svenska ekonomin drabbades hårt med kraftig försvagning av kronan och stigande räntor.

Under försommaren vände trend en . stabilite-

att ett antal centralbanker sänkte sina styrräntor . l Sverige bidrog den förbättrade budgetsituatio- nen och beslutet om att anta konvergenskraven inför EMU till att kronan stärktes och obliga- tionsräntorna sjönk. Den utvecklingen fortsatte under hösten.

Ä ven på aktiebörserna börjad e året svagt till

följd av den sjunkande dollarkursen, finanskri-

sen i Mexico och nedskärningen av amerikanskt

investeringskapital. Aktiviteten tilltog dock

under senare delen av året i takt med d e sjun-

kande räntorna. I Sverige var utvecklingen mer

positiv och börsindex steg m ed 18 procent

under året, medan omsättningen var i stort sett

S J< .\ N D N A V S K A

Den snabba internationaliseringen och föränd- ringarna på aktie-, rante-och

valutarnar~~

derna skapade under året ett behov av att göra Enskildas organisation än mer globalt inriktad.

Div1s1onens tre affärsområden - Enskilda CommerClal Banking, Enskilda Securities och Enskilda Tradmg & Capital Markets (TCM) - fungerar nu i prmcip som dotterbolag, dår såväl de produkt- som kundansvariga har ett globalt ansvar inom sina respektive områden.

Det övergnpande kundansvaret fördelar sig på så satt att Enskilda Securities ansvarar för foretag, TCM for institutionella kunder och Commeroal Banking for banker.

Affårsormådet Commercial Banking omfattar betalningar och hkviditetshantering, rörelse- kapitalfmansiering, export- och projektfinansie- ring, landriskhantering samt kundansvar för banker.

Under 1995 började den hårdnande interna- tionella konkurrensen märkas på allvar inom Commemal Bankings verksamhetsfält. Trots detta kunde banken befästa sin ställning som ledande i Sverige på de flesta av dessa produkt- områden. Det beror bland annat på att storföre- tagen tenderar att reducera antalet banker de arbetar med. Eftersom banken har en jämförel- sevis homogen internationell systemmiljö har den också goda möjligheter att erbjuda lösningar som innefattar flera länder och i eller valutor.

Efterhand som de efterstråvade lösningarna b hr alltmer komplexa blir affärsutbytet med kunden i ökande grad inr1ktat på rådgivning och metod- utveckling. Bankens kunskap om de svenska storforetagens behov skapar darmed goda förut- sättningar att konkurrera även om tjänster som inte är direkt relaterade till Sverige. Under 1995 genomförde Enskilda Commercial Banking glo- bala systemlösningar för ett flertal svenska stor-

E

N

s

K L D A B A N K E N

Ensktlda Secunttes var den tumde största rå d-

giva~

en inom fusioner och förviin>

t

Europa under

1995.

Ttll uppdragen hörde bland annat sam- manslagnmgen a v Pharmacia O (h Upjo hn

.~amt

Astra5 forvarv av delar av

Fzson~;

forsknings- och utvecklingsverk- samhet. Bilden är från Astras laboratorium.

Under

1995

lämnade Enskilda Commerc1al B ankmg en exportkredit- ram för det estlandska telefonbolaget Ee8tl

lell·,

numera delägt av fmska Telecom och svenska Telia.

Krediten avser finansie-

rmg av ltmeranser för

S K A N D I N AV I S K A E N s K I L D A

B

A N K E N

Division Enskilda

företag. Bankens internationella nätverk betyder mycket i detta sammanhang. Antalet personer i direkt hanteringsarbete minskade väsentligt.

Därigenom frigjordes resurser för rådgivnings- och försäljningsarbete liksom för produktut- veckling. Alla transaktioner för de mest krävan- de kundföretagen hanteras nu på en och samma avdelning.

Under året utsåg BU-kommissionen skandina- viska Enskilda Banken till officiell ECU-bank i Sverige. Det innebär att kommissionens betal- ningar går via konto i banken och hanteras inom Enskilda Commercial Banking.

Hö3

akHY•i~i:

• nn.:t

~r::.jd~i:Citl.~ll&~~t:ng

Under 1995 avslutades ett tjugotal större export- och projektfinansieringar av leveranser från ett stort antal nordiska kunder, bland annat ABB, Perstorp, Ericsson, Kvaerner Turbin AB, Nokia och Volvo Lastvagnar. Särskilt inom tele- kommunikationsområdet genomfördes ett bety- dande antal affärer i såväl Europa som USA, Kanada och Asien. Trots ökande konkurrens från bland annat de utiandsägda bankerna i Sverige befäste banken sin ställning som ledan- de på detta område.

Enskilda seeurities består av enheterna Equities, Equity Capita! Markets och Corporate Finance.

Målet är att vara den ledande internationella investmentbanken för framför allt nordiska kunder samt en av de ledande internationella fondkommissionärerna på de viktigare aktie- marknaderna i kontinentaleuropa. Enskilda Serurities är den enda nordiska investmentban- ken som finns etablerad med full service på alla internationella marknader av större betydelse för de nordiska kunderna.

Equities svarar för analys och försäljning av samt handel med aktier och aktierelaterade instrument i Stockholm, Oslo, Helsingfors, London, Paris,

Frankfurt och New York. På alla dessa platser , med undantag för New York, är banken också börsmedlem. Kundkretsen utgörs huvudsakli- gen av institutionella placerare, framför allt i Storbritannien, Norden och USA.

Förutom egna analyser av d e nordiska och kontinentaleuropeiska aktiemarknaderna kan Enskilda Serurities genom samar bete med andra analysföretag även erbjuda analyser för Storbritannien, Nordamerika och Fjärran Östern. Institutionella placerare ~tanför Sverige svarar för ungefär två tredjedelar av Enskilda Serurities omsättning vad avser aktierelaterade affärer.

Trots hårdnande konkurrens i form av ett antal nya internationella aktörer på Stockholms Fondbörs kunde banken försvara sin ställning som den störste aktören på den svenska börsen.

Andelen av aktiehandeln i Sverige sjönk dock från drygt 12 procent 1994 tillll procent 1995.

På aktiederivat var banken klart störst med ungefär 25 procent av marknaden.

På Helsingforsbörsen uppgick Enskilda seeurities andel av aktiehandeln till 8 procent redan efter det första året som börsmedlem.

På den norska aktiemarknaden var andelen 2,5 procent. Mot slutet av året startade Enskilda Securities handel med aktiederivat i Finland.

Under 1996 planeras derivathandeln komma igång även i Norge.

Höe~.

<'.: .:1dei.z.r i.. "lor:t

c~~-p~r<'te

Financ.z Enskilda Securities starka ställning som ledande nordisk investmentbank befästes under året. Det avspeglade sig bland annat i ett antal tätplace- ringar i fråga om nyemissioner och marknads- introduktioner samt inte minst inom fusioner och förvärv, där Enskilda var den tionde största rådgivaren i Europa under 1995.

Under året genomfördes 12 nyemissioner/ ut-

försäljningar på sammantaget 10,5 miljarder

kronor för svenska företag, vilket innebar en

halvering jämfört m ed 1994. Enskilda Securities,

som bland annat ledde Skanskas utförsäljning .

..

S

K A N D N A V '3 K A

av aktier 1 Custos och hade delat ledarskap för den omfattande nyemissionen i Ericsson, med- verkade i aftarer motsvarande 86 procent av den totala volymen.

Aven vad gäller marknadsintroduktioner var aktiviteten

1

Sverige lägre 1995

än

under föregå- ende år -17 milJarder kronor fördelat på 15 före- tag att jamföra med 22 miljarder respekhve 42 bolag 1994. Ensk::tlda Securities medverkade i introdukhoner motsvarande nara 60 procent av denna volym.

Det totala värdet av årets uppköpserbjudan- den påverkades krafbgt av Pharmacia-Upjohn- affären, som ensam svarade för cirka 80 procent av den totala volymen, 57,8 miljarder kronor, på den svenska marknaden 1995. Enskilda, som hade delat ledar&kap för denna affär, var också rådgivare v1d bland annat Astras förvärv av delar av brith&ka Fisons forsknings- och utvecklingsverksamhet 1 USA och England, norska Orklas förvarv av BCPs livsmedelsdel, sammanslagningen mellan Pripps och Ringnes 5amt amerikanska Berkleys köp av Abu Garc1a.

Under hösten bildade Enskilda Secur1ties och den amerikanska investmentbanken Blackstone Lirmted Partnership en allians för rådgivning avseende företagsforvärv och forsål]rungar mellan Norden och Nordamerika. Vid &lutet av året kom det forsta re&ultatet av samarbetet:

medverkan vid As&a Abloys kop av Essex Holding, en av USAs största låstillverkare.

Forutom finansiell rädgivrung erbjuder Ensk::tlda Securihes juridisk rådgivrung via Enskilda Juridik.

Det övergripande ansvaret for divisionens affa- rer med de stora företagskunderna - ruka 80 svenska och 100 övriga nordiska koncerner - hgger hos Corporate Finance. För VatJe kund finns en kundansvarig, som i nara samarbete med olika expe11er inom banken erbJuder råd- givning och losrungar på allt från marknads- introduktioner

till

finansiermgar.

E N

s

K L D !1. B A N K E N

Enskilda i Oslo medverkade under året md en offentlig emisswn for redenforetaget AWILCO A!S inom A1tdm

Wilhelmsen ( ;rnppen ocll dellog ock~il m d jtnansze~

nngen av bolagels nya olle-

fartyg

Petrojarl fomaven.

Enskilda Tradzng &

Capita/ Markets a1 den storste aktören mom valuta-och oblzgatwns- handeln

i

s,,enge

S K A N D I N A V I S K A E N S K I L D A

B

A N K E N

Division Enskilda

Förutom i Sverige finns Corporate Finance representerat i London, Oslo och Helsingfors.

Under 1995 bildades en ny enhet, Enskilda seeurities Risk Control, med uppgift att mäta, övervaka och följa upp de positioner som Enskilda seeurities har som ett led

i

sin aktie- handel.

r:

•l·~· ~·)J :,. ... (f. ··:.·,·u"{~~ ~~J [;,,

r

rl

,, , :-r( ·

i ,

... -; ... ,~ ~~ ... J.! .. . · ''l:J ...., - ?' !-' .... :•Ii

lY¹a.r.;~e~

..

f

Enskilda T rading

&

Capita! Markets (TCM) har ansvar för handeln med valutor och ränte- bärande instrument inom och utom balansräk- ningen samt kapitalmarknadsprodukter inom skuldområdet

För att öka TCMs fokusering på de institutio- nella kunderna bildades under året en särskild enhet med ansvar för lönsamheten och koordi- neringen av marknadsaktiviteterna inom detta kundsegmen

t.

TCMs marknadsandelar i Norge och Finland utvecklades bättre än beräknat. För 1996 är målet att konsolidera den ställning som upp-

Certifikat- Kortfnsb.ga skuldebrev som emitteras genom en eller flera banker upp till ett visst rambelopp

Oearing-Kvittning elle1 ut,årrirung av ömsesidiga fordtingar mellan banker

Derivat -Instrument som baserar stg på under- liggande värdepapper, valutor eller räntor Euro Commercial P a

per-

Skuldebrev med en löptid

på högst 270 dagar, kan främst utnyttjas av först- klassiga låntagare på penningmarknaden i USA och Europa

Floating Rate Note (FRN)-Ett långfrisngt skuldbe- vis vars räntesats oftast bestäms var tredje månad.

Invesbnentbank -bank vars verksamhet omfattar finansiell rådgtvning till företag i samband med börsintroduktioner, företagsförvärv, fusioner etc samt aktieanalys och aktiehandeL

Market maker- En bank, fondkommissionär eller liknande som förbundit sig att hålla marknad

nåtts bland större kunder och expandera i seg- mentet därunder.

Bankens ledande ställning inom den internatio- nella handeln med nordiska valutor

b~kräftades

av ett flertal marknadsöversikter och kund- enkäter, i såväl Europa som USA och Asien, under 1995. I tidskriften Euromoney t ex ranka- des Enskilda som den främsta banken i världen i fråga om handel med nordiska valutor. Lön- samheten var god och bättre än under 1994.

När det gäller de traditionella produkterna ökade kraven på kvalitet i form av ekonomisk analys mm i takt med kundernas stigande krav. Samtidigt fortsatte marknaden för valuta- optioner att öka.

töt"' r

t ::~·på t.10!tdis~~z. ck:.1l~:m~.rkl1.ad~r.

Intresset för industri- och kommunobligationer på den nordiska marknaden var fortsatt starkt.

Enskilda hade liksom tidigare år en ledande position på detta område i Sverige och arrange- rade eller deltog i över 20 obligations- och

genom att ställa köp-och sål.Jkurser 1 ett visst värdepapper.

Medium Term Note-Skuldebrev med en löptid på två till b.o år

Merchantbank -britb.sk beteckning på bankirfirma som speciahserat ~~g på låneförmedlmg, flnanste- ring av mtemab.onell handel, enussJOnsverksam- het samt rådgivning vtd foretagsfmvarv och fusioner.

Private placement-Placering av skuldebre" hos ett fåtal mvesterare, utan medverkan av underwri- ters (banker som garanterar att en vtss del av lånet placeras).

Swap- Byte av belalflöd en, t ex 1 form a\' nettot på fasta råntestTömmar mot rorhga eller en "·aluta motenannan

Terminskontrakt -Avtal om köp eller fö:tSäljrung av en tillgång, där leverans och pris sker vid elt bestämt datum i framtiden

S K A N D I N A V I S K A

Floating Rate Nate-emissioner, Medium Term Note-program och private placements till ett sammanlagt värde på drygt 20 miljarder kronor.

Bland låntagarna fanns Securum, Stockholms Stad, Volvo och öresundskonsortiet.

Den svenska certifikatmarknaden ökade med 30 procent i volym. En stor del av ökningen var hänförlig till nya låntagare. Enskilda deltar i 70 av totalt 100 utestående låneprogram.

Ett fortsatt utlåningsbehov hos såväl banker som institutionella placerare medförde en ström av kapital till de internationella skuldmarkna- derna. Många stora låntagare drog fördel av detta och 1995 blev ett rekordår i fråga om syn- dikerade lån. Enskilda var även under 1995 den största arrangören av lån till nordiska företag med närmare 30 transaktioner- bland annat för finska Repola, norska Kvaerner, Stora, Scania samt republiken Island- till ett värde av cirka 12 miljarder dollar.

Ä ven på de europeiska marknaderna för Medium Term Nates och Euro Commercial Paper var aktiviteten hög och Enskilda behöll sin starka ställning på dessa marknadssegmen t.

Den kraftiga tillväxten för privatobligationer på den svenska marknaden, där S-E-Banks- koncernen är en av de största emittenterna, fort- satte under 1995. Enskilda är en av de ledande medlemrnarna av SOX, den elektroniska börsen för privatobligationer, och var under 1995 den störstamarket makern på detta område.

Aktiviteten på derivatmarknaden var lägre än under 1994 och det utländska engagemanget på de nordiska marknaderna minskade. Enskilda, som är den största aktören på den nordiska derivatmarknaden, lyckades dock öka såväl marknadsandel som lönsamhet påränte-och valutarelaterade swappar och swap-relaterade kontrakt. (Se vidare sidan 30.)

E N S K I L D A

B

A N K E N

Samtidigt som marknaden för börshandlade terminskontrakt totalt sett minskade under 1995 kunde Enskilda Futures, Enskildas mäklarenhet för börshandlade terminskontrakt, öka sina volymer till en rekordhög nivå och på så sätt öka sin marknadsandel. Mot slutet av året blev Enskilda Futures Ltd. som första nordiska insti- tution clearingmedlem av Chicago Mercantile Exchange, världens största marknadsplats för standardiserade termins- och optionskontrakt Genom medlemskapet kan Enskilda erbjuda än bättre service till kunderna.

Från och med 1995 definieras TCMs h andel i egen portfölj som ett särskilt produktområde, Proprietary Trading. Härigenom sätts kundakti- viteterna i fokus p å ett tydligare sätt än tidigare samtidigt som bankens eget risktagande renodlas.

Division Enskildas u testående krediter uppgick

vid utgången av året till68,2 miljarder kronor

att jämföra med 72,2 miljarder den 31 december

1994. Minskningen gällde främst utlåningen i

utländsk valuta. Nedgången skall ses mot bak-

grund av den långsiktiga trend som innebär att

utlåningen till företagen successivt minskat och

ersatts med s k v ärdepapperisering (som inne-

bär att företagen finansierar sig direkt på mark-

naden) och andra affärer u tanför bankernas

balansräkning. Banken uppträder då som råd-

givare och arrangör i stället för att vara långivare.

S K A N D l N A V l S K A E N S K I L D A B A N K E N

Övertagna fastigheter och andra panter

Vid utgången av 1995 ägde 5-E-Bankskoncernen fastigheter och andra panter övertagna för skyddande av fordran till ett bokfört värde av 16,1 miljarder kronor. Fastighetspanter med ett sammanlagt bokfört värde på 13,5 miljarder kro- nor förvaltades av underkoncernen Diligentia.

För övriga övertagna panter uppgick det bok- förda värdet till2,6 miljarder, varav aktierna i fastighetsbolaget Aranäs som övertogs i feb- ruari 1995 svarade för 382 Mkr.

Diligentia ägde vid årsskiftet 707 fastigheter med en total uthyrbar yta på 2,7 miljoner kvad- ratmeter. Beståndet är koncentrerat till Stor- Stockholm och Stor-Göteborg. 11 procent av den uthyrbara ytan och 23 procent av det bokförda värdet finns utomlands. Merparten utgörs av kommersiella lokaler, medan bostäder svarar för en fjärdedel av den totala volymen.

Under året avyttrades

tre

av bolagets fastighe- ter i Norge, ett antal mindre fastigheter i Stock- holm och Göteborg samt Gimo Konferenshotell i Uppland. Samtidigt tillfördes ett antal nya fas- tigheter, bland annat från Coronado.

Ditigentia

Geografisk fördeln~ bokfort varde, 1r11d pt'Ojekt

Stockholm Göteborg

3 2 % - - - , 15% - - - : - - Öresundsregionen 9% ---"-

ÖVriga

Sverige

21% - - -

Vid årets slut ägde Aranäskoncernen 99 fas- tigheter med ett bokfört värde på 9,8 miljarder kronor. Fastighetsbeståndet, som sammantaget omfattar en uthyrbar yta på 675 000 kvadrat-

Aranäs-koncernen

Geografl$k tcn::lelntng bokfort

v ante,

lnkl Pf"Oiekt

Luxemburg 7,8% - - - -- -::, ÖVriga

utlandet

8,8% - - - '

meter, exklusive p rojekt, är spritt på ett flertal länder med en koncentration till Belgien, Luxemburg, Portugal och Sverige.

En stor del av koncernens övriga övertagna pan- ter förvaltas av Dillgentia Invest, som vid års- skiftet förvaltade aktier och konvertibler till ett bokfört värde av 1,6 miljarder kronor. Innehavet omfattar främst aktier och konvertibler i börsno- terade fastighetsbolag. (Se vidare Förvaltnings- berättelsen sidan 28.)

f

• •

S K A N D I N A V I S K A

E

N

s

K L D A

B

J\ N K E N

Riskkontroll och riskpolicy

En banks verksamhet handlar till stor del om att hantera risker av olika slag, främst marknads- och motpartsrisker, men också likviditets- och operationella risker.

• Marknadsrisk är den risk som ligger i att värdet på bankens tillgångar och skulder kan stiga eller sjunka till följd av marknadsmässiga prisförändringar.

• Motpartsrisk är risken för att de kunder (före- tag, privatpersoner, banker, finansiella institu- tioner, stater etc) som banken gör affärer med av något skäl inte förmår fullgöra sina skyl- digheter gentemot banken. Huvuddelen av motpartsrisken kan hänföras till kreditrisker.

• Likviditetsrisk är risken för förlust till följd av brist på likviditet som kan tvinga banken att exempelvis gå ur en position i förtid. Denna risk uppstår då placeringar och finansiering löper på olika tid.

• Operationell risk är risken för oförutsedda förluster till följd av administrativa eller systemmässiga fel. Dessa kan vara avsiktliga - t ex brott mot lag eller instruktion - eller oavsiktliga, inom eller utom bankens kontroll.

Medan kredit- och likviditetsrisker kan ses som klassiska bankrisker, har marknadsrisker-dvs ränte-, valuta- och aktiekursrisker-under sena- re år hamnat i fokus på ett särskilt sätt. Detta är en följd av de senaste årens expansion av affärer utanför balansräkningen, inte minst i handeln med olika derivatinstrument, som kunderna an- vänder för att avbalansera sina egna risksitua- tioner.

Vissa risker, framför allt kredit- och mark- nadsrisker, tar banken på sig som en integrerad del av affärsutbytet med kunderna. Banken ser således dessa affärer- i och utanför balansräk- ningen- som en del av sin ordinarie verksamhet.

Det gäller därvid att hantera de risker som affä- rerna med kunderna medför på ett för banken kontrollerbart sätt. Därför fastställer bankens

styrelse liiniter för de högsta värden som de sam- lade riskerna får uppgå till vid varje enskild tidpunkt.

Under de senaste åren har hanteringen av mot- partsrisker fått en effektiv utformning inom S-E-Bankskoncemen genom inrättandet av den nya kreditorganisationen. Denna har inte bara ansvaret för koncernens kreditpolitik och port- följfrågor utan har också en viktig funktion när det gäller att göra en från affärssidan skild bedömning, svara för en "seeond opinion", av större kreditbeslut

Under 1995 etablerades en struktur för sam- ordnad styrning av d en totala risken - dvs såväl marknads- och motpartsrisker som likviditets- och operationella risker -inom koncernen.

Den s k Asset & Liability-kommitten har stärkts och utgör nu ett för koncernen gemensamt beslutsorgan för behandling av risk-, kapital- och likviditetsfrågor liksom frågor som rör struktur och utveckling av balansräkning och övrig affärsvolym. Kommittens uppgift är bland annat att fortlöpande ansvara för koncernens övergripande riskpolitik, som fastställs av ban- kens styrelse. Kommitten, som leds av koncern- chefen, fattar beslut om

• riktlinjer för styrning och samordning av kon- cernens samlade affärsrisk i form av mark- nads-, motparts-, likviditets- och operationella risker liksom för vilket behov av riskkapital detta föranled er

• högsta belopp för koncernens marknadsrisker i form av valuta-, ränte-, fastighets- och aktie- risker samt totala motpartsrisker

• riktlinjer för riskanalys, riskkontroll samt metod- och systemutveckling.

En ny koncernstab, Group Risk Control (GRC),

har inrättats för mätning och kontroll av risker

och för metodutveckling i anslutning till detta

S K A N D I N A V I S K A

arbete. Existerande riskkontrollenheter av- seende marknadsrisker inom koncernen rapporterar funktionellt till GRC inom dess ansvarsområden.

GRC ansvarar för åtgärder och metoder som säkerställer en från affärssidan oberoende risk- analys av marknads-, motparts-, likviditets- och operationella risker. Verksamheten bedrivs fri- stående men i nära samverkan med bankens finansavdelning och med divisionerna. Chefen för GRC svarar också inför Asset & Liability- kornrnitten för att en funktionellt samordnad och effektiv riskkontroll upprätthålls i fråga om såväl marknads- och operativa risker som de effekter motpartsriskerna kan ha på koncernens portföljer.

Bankens finansavdelning, Treasury, har inom ramen för fastställd riskpolicy det övergripande ansvaret för styrningen av likviditets-, valuta- och ränterisker och koncernens egen finansie- ring. Till huvuduppgifterna hör riskkapitalför- sörjning och styrning av kapitaltäckningen, intern fördelning av kapital och hantering av internräntesystemet, upplåning, förvaltning av investmentportföljen samt kontakter med ratinginstitut och analytiker

mm.

Från och med 1995 ansvarar Treasury även för bankens skatte- frågor. Vid slutet av året övertog Treasury också ansvaret för Diligentia In ves

t.

E N S K I L D A

B

A N K E N

s-E- Bankskoncernens medarbetare

Vid utgången av 1995 hade $-E-Bankskoncernen 10 290 anställda, varav l 330 i det utländska nät- verket. Vid årsskiftet 1994/95 var motsvarande siffror 10 930 respektive l 365.

Under året nyanställdes 575 personer medan 917 slutade, varav 275 till följd av försäljningen av dotterbolaget Arsenalen-Garnisonen. 297 medarbetare avgick med pension. För 1996 Qlj!- neras en fortsatt neddragning av antalet medar- betare med hjälp av naturlig avgång och förtida pensioneringar. Samtidigt kornmer banken att göra en del nyanställningar för att trygga åter- växten inom specialistområden och på ledarbe- fattningar.

Av de nyanställda hade cirka en tredjedel postgymnasial utbildning på mer än tre år.

Andelen akademiker i banken for tsatte därmed att öka. Historiskt har inslaget av akademiker varit lågt i de svenska bankerna.

-.j

Under året genomfördes en stor attitydunder- sökning bland bankens personal, Insikt 95. De synpunkter som framfördes i undersökningen har legat till grund för ett åtgärdsprogram för att skapa en bättre och effektivare organisation.

Avsikten är att undersökningen skall vara årligt återkommande -och därmed kontinuerligt pejla åsikter, attityder och förändringsbenägenhet bland koncernens anställda.

Mot slutet av året presenterades $-E-Bankskon- cernens första mer genomgripande jämställd- hetsplan. Målet är bl a att inget kön skall vara representerat med mindre än 40 procent på någon nivå, att båda könen blir jämnt företrädda inom ledarutbildning och att könsdiskrimine- rande löneskillnader skall försvinna.

f

• •

5 K A N D I N A V I S K A

De snabba förändringarna på marknaden med nya konkurrenter och snabb utveckling av nya produkter och

~änster

har lett till en ökad sats- rung på att höja kompetensen på bred front.

Under 1995 startades ett omfattande kompetens- analysprogram, byggt på en kartläggrung av vilken kompetens som finns i dag - och vilken kompetens som behövs om ett par år. Med utgångspunkt från varje enhets behovsanalys upprättas en kravprofil, som sedan ligger till grund för olika handlingsplaner vad gäller utbildrUng, job rotation etc för de enskilda med- arbetarna.

S-E-Bankskoncernens utbildningsverksamhet omfattar allt från Wallenberginstitutets sju vec- kors internatutbildning av ledare till utskick av videoprogram med tillhörande arbetshäfte om olika produktområden. 1995 uppgick antalet utbildningsdagar

i

koncernen till över 44 000.

Av dessa gällde drygt 4 800 ledarutbildrUng med över 700 chefer och blivande chefer som deltagare.

Drygt 500 personer, varav 300 chefer, deltog under året i bankens arbetsmiljöutbildning.

Kostnad och rörelseresultat per anställd i S-E-Bankskoncemen

Tusan kr

1000 800 600 400 200

o

-200 -400

-roa -roa

1991 1992 1993 1994 1995 Kostnad

Rörelserssultat

-29

30-39

4Q-49

50- 2000

E N s K I L D A

B

A N K E N

Banken och miljön

Under 1995 genomfördes en miljöinventering av verksamheten inom koncernen och vid årets slut antogs en miljöpolicy Genom att bland annat beakta miljöhänsyn vid varje beslut, ta hänsyn till miljön i kreditgivrung och vid utformning av produkter och

~änster

etc skall s-E-Bankskon- cernen aktivt verka för en förbättrad miljö till nytta för kunder, personal, ägare och samhälle.

I början av 1996 skrev banken också under såväl FN s som ICCs (Internationella Handels- kammarens) miljödokument Enligt FN s doku- ment "Statements by Banks on Environment and Sustainable Development", som hittills undertecknats av ett 70-tal banker världen över, förbinder sig banken att ta hänsyn till och verka för en bättre miljö

i

sin verksamhet. ICCs pro- gram "Business Charter for Sustainable Develop- ment" innehåller 16 principer för miljömedvetet ledarskap och innebär liknande förpliktelser.

Cirka l 500 företag, varav flera svenska storföre- tag, har tidigare anslutit sig till detta program.

Skandinaviska Enskilda Bankens personalstruktur Fördelning på ålder, kön och utbildning

Per den 31 dec 1995 Mån

1000

o

Gymnasium EftefgymnasiaJ >3 år

Kvinnor

, 000 Eftergymnasial <3 ~ ÖVrig utbidring

2000