• No results found

Il INN

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Il INN"

Copied!
72
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)

INN E HÅLL

Ordförandens kommentar 3

VDs kommentar 4

Koncernöversikt • • • . . • . . . . 6 STORA-aktien . . . 8 Koncernekonomi . , • • . • . . 11

Basprodukter 19

Kraft . . . . • . • • • , ..... 20 Skog . . . . . . . 21 Marknadsmassa .... , . . 22 Grafiska papper • . . . . . . 23 Tryckpapper . . . • 24

Finpapper . . . 26

Grossiströrelse 27

Kartong och förpackn.papper .. 29 STORAs varumärken- papper och kartong . . . 32 Finansrörelse . . . 3 3 Övrigt . . . . . . . . . . . 35 Produkter för framtiden ... 36 Miljöfrågor . . . 38 En lärande organisation

ökar koncernens värde 40 Förvaltningsberättelse . . . . 41 Koncernen

42 Resultaträkning . . • • . . . . . Balansräkning . . . . 44 Finansieringsanalys . . . 46 Moderbolaget

47

Resultaträkning . . • • • • • . . . Balansräkning . . . . 48 Finansieringsanalys ....... , 50 RedovisningspriDdper 51 Kommentarer till boksluten . . . 53 Förslag till vinstdisposition . . . . 60 Revisionsberättelse . . . , 60 Koncernledning och organisation 61 Styrelse och revisorer 62 STORA på kartan .•• , . . . 64 Förklaringar . . . . . . 66

DIAGRAM O C H TABELLER

Försäljningspris per m3 råvara 3 Världens störsto tillverkare av papper

och kartong 6

Extern fakturering per marknad 6 STORAs produktområden,

produktgrupper och divisioner 7

Finansiella mål 7

Utdelning per aktie B

Justerot eget kapital per aktie

jämfört med börskurs per aktie 8

Kursrelaterade aktiedata 9

Nyckeltal per aktie 9

Justerade nyckeltal per aktie 9 Förändring av aktiekapital l O

Fördelning av aktier l O

Aktieägorkategorier l O

Aktieägorstatistik l O

Slörsta ägare l O

Aktiekursen och börsvärde l O

AktieomsäHning l O

Kursutveckling, Stockholms fondbörs l O OmsäHning, Stockholms fondbörs l O Resultaträkning, sammandrag l l Förändring i rörelseresultat 11

Analys av finansnetto 11

Efterfrågeförändringar i Västeuropa l 2 Fakturering, rörelseresultat och

länsomhet per produktområde 12

nslighetsanalys 13

Fakturering och kostnader per valuta · 13 Resultatrökningen exkl Byggprodukter fördelat på större intäkts-och kostnods-

poster 14

Sysselsatt kapital per land 15 Balansräkning, sammondrag 15 Räntebärande neHoskuldsförändring 15 Sysselsatt kapital och dess finansiering 16 skogstillgångar (Sverige) 16

KralHillgångar (Sverige) 16

Investeringar 16

Investeringar per region 17

Elva år i sammondrag l 8

Kraft produktion/köp 20

Skog avverkning/tillväxt 21

Leveranser marknadsmassa 22 Världens största tillverkare av

tryckpopper 24

Leveronser tryckpopper 25

Leveranser tekniska kontorspapper 25 Världens största tillverkare av

finpopper 26

Leveronser finpapper 26

Större pappersgrossister i Europa 27 Världens största tillverkare av kartong 30 Leveranser kartong och förpacknings-

papper 31

Genomsnittlig räntekostnad 34 Utbildningsnivåer per utbildnings-

kategori 40

Il

(3)

996

ARET o l SAMMANDRAG 1996 1995 1994

Fakturerad försäljning , MSEK 45.161 57.106 48.894

Resultat efter finansnetto, MSEK 2.349 8.020 3.2i7

Nettoresultat, MSEK 1.560 5.367 2.038

Resultat per aktie, SEK 4:85 16:70 6:35

Utdelning per aktie, SEK 3:75* 3:75 2:00

Investeringar, MSEK 7.435 5.455 3.249

Medeltal anställda 22.716 25.619 26.858

soliditet, % 48,0 47,6 41, l

Avkastning på sysselsatt kapital, % 7 22 10

•Före•lagen utdelning

l

(4)

2

HEDERSORDFÖRANDE

Ek dr Peter W allenberg verksam i styrelsen 197 4-1992, ordförande 1985-1992 och sedan 1992 hedersordförande.

(5)

Ordförandens kommentar

Det är ordförandens roll att vara en länk i kedjan mellan aktieägarna och bolagets egentliga verksamhet. I denna kedja ingår naturligtvis också styrelsen i övrigt och fram- for allt verkställande direktören. Som jag redogjorde för redan i verksamhetsberättel- sen for 1995, finns numera väletablerade former för de olika roller som dessa och an- dra organ har. I årets ordförandeord redogör jag för några av de frågeställningar av över-

gripande eller långsiktig och strategisk karaktär som jag som ord- forande och därmed styrelsen har haft anledning att uppehålla sig vid. V ad forst gäller nominering till val av styrelse vid ordinarie bolagsstämma 1997 har på initiativ av STORAs störste aktieägare, Investor, representanter för de större aktieägarna haft ett antal sammanträffanden och diskussioner, i vilka även j ag deltagit, var- vid ett förslag till stämman arbetats fram. Gruppen har även dis- kuterat förslag till styrelsearvoden.

Två for STORAs framtida verksamhet väsentliga frågor är dels den framtida elforsörjningen, dels hur Sverige kommer att ställa sig i förhållande till EMU. STORA är en av landets största såväl producenter som konsumenter av elenergi. De processer vi använ- der i exempelvis Kvarnsveden, Hylte, Fors och Skoghall är alla starkt beroende av tillforsel av elkraft i tillräcklig mängd och till konkurrenskraftiga priser.

Produkter från den svenska skogen exporteras till helt övervä- gande del. De lämnar landet i mer eller mindre förädlad form och har folj aktligen också konsumerat mer eller mindre el energi och sysselsatt ett mer eller ett mindre stort antal människor. Den läg- sta förädlingsgraden har sågade trävaror. Därnäst kommer kemisk pappersmassa, medan olika pappersslag genomgår olika grader av forädling.

FÖRSÄUNINGSPRIS PER M3 RÅVARA (SEKl

Sågade Kemisk Tidnings- se journal- Fals- Vätske-

trävaror1l massc21 papper papper kartong kartong Försäljningspris (1996) 1.250 3.400 4.600 5.600 6.600 6.600 Volym ved per enhet

färdig produkt (m'lub) 2,20 4,85 2,30 1,00 1,11 1,00 Vedinnehall i tillförd

kemisk massa 0,19 1,08 1,93 2,75

2,20 4,85 2,49 2,08 3,04 3,75

Försäljningspris per

m_, råvara 570 700 1.850 2.690 2.170 1.760

Energiförbrukning kWh

per enhet 100 250 2.800 2.000 1.600 1.700

11 Furu och gran '' langlibrig massa

Som synes inbringar de olika pappersslagen väsentligt högre intäk- ter än sågade trävaror och kemisk massa men drar också flerfalt mer elenergi vid framställningen.

Den långa och starka nordiska granfibern kan genom termo- mekanisk sönderdelning av veden, en elenergiintensiv process, bibringas egenskaper såsom styrka, styvhet, fuhet från lukt och smak m m, som gör dessa produkter ytterst attraktiva på markna- den. STORAs investering i skoghall i en maskin för tillverkning av exempelvis vätskekartong (LPB) och andra typer av högkvalitativ kartong är exempel på vår strävan att inom landet forädla fibern så långt som möjligt och inom sådana områden där vi anser oss ha konkurrensfördelar. Konkurrenskraften är emellertid i hög grad beroende av elkraftskostnaden.

Det är mot den bakrunden av största betydelse for svensk skogsindustri, och därmed för landet, att vi har en välfungerande

elförsörjning. En förtida avveckling av den välfungerande, konkurrenskraftiga och säk- ra svenska kärnkraften äventyrar detta. Det är ett högst rimligt antagande att också den svenska kärnkraften en dag skall avvecklas, men det skall ske i utbyte mot bättre teknik- bättre med hänsyn till miljö, sä- kerhet, kostnader m m. En utfåstelse att industrin även vid en fortida avveckling skulle åtnjuta leverans- och kostnadsgaran- tier räcker inte. Det är till sist alltid de fun- damentala förutsättningarna som avgör konkurrenskraften och därmed de villkor kraftindustrin långsiktigt kan erbjuda dess kunder.

De fördelar som en europeisk valuta- union erbjuder ett starkt exportinriktat företag som STORA, dessutom med stora investeringar i ett antalländer i Europa är uppenbara. Den övergripande aspekten att en gemensam valuta utgör ett slutligt ma- nifest av den gemensamma marknaden stärker denna hållning.

Den tveksamhet som kan finnas och de risker som diskuterats gäller den svenska arbetsmarknadens och lönebildningens funk- tion. Väl fungerande forhållanden i dessa avseenden är forutsätt- ningar for industrins stöd. Man kan diskutera huruvida detta skall vara etablerat före ett EMU-inträde eller om ett sådant är den styrmekansim som fordras for att etablera dessa förhållanden. Un- der alla omständigheter måste det stå klart for alla aktörer på marknaden - såväl produktmarknad som arbetsmarknad - att den tid är forbi då devalveringsinstrumentet kan utnyttjas för att korri- gera begångna misstag eller tillskansa sig konkurrensfördelar. Den tvingande insikten därom torde framgå tydligast och dessutom vinna störst tilltro vid ett svenskt EMU-medlemskap från starten.

Svensk industri har genom Industriförbundet forordat detta. ställ- ningstagandet omfattar också skogsindustrierna och STORA stöd- jer som del därav denna hållning.

Det fortjänar för övrigt påpekas att det inte endast är Sverige som använt devalveringar i konkurrenshävdande syfte. Därom vittnar t ex den låga förändringstakten inom skogsindustrin i flera sydeuropeiska länder. Om EMU kommer att omfatta också dessa, sätts dess industri och arbetsmarknad under samma press som Sveriges.

Det finns alla skäl förmoda att strukturomvandlingen inom skogsindustrin kommer att fortsätta. Så här långt har den främst haft nationell prägel med omfattande konsolideringar inom res- pektive land. Den regionala struktureringen - i vårt fall den euro- peiska- blir allt mer påtaglig. skogsindustrin är dock fortfarande splittrad i jämforelse med andra industribranscher. Detta kan be- lysas med att t o m de största skogsindustriföretagen har små marknadsandelar och även är små i absoluta tal. Okad konkurrens och kravet på effektivitet kommer sannolikt att driva fram ytterli- gare, kanske rentav omfattande, strukturförändringar.

Något globalt strukturomvandlingstryck att tala om har hittills aldrig funnits i skogsindustrin. Detta kan förklaras av att företagen är relativt sett små, men också att handeln med massa och papper är forhållandevis regional. Det finns knaJ?.past något som talar för att detta förhållande kommer att bestå. Aven om STORA varit en föregångare i skogsindustrins strukturomvandling i såväl Sverige som Europa är det vår ambition att noggrant folja och vid tillfålle aktivt delta i den fortsatta omvandlingen.

Får jag så till sist framfora styrelsens- och är jag viss om också aktieägamas-tack till VD och alla hans medarbetare i sTORA- koncernen for deras insatser under 1996. Detta år kan ej annat än karaktäriseras som ett lågkonjunkturår. Sett i det perspektivet är resultatet jämfört med tidigare cyklers lågkonjunkturår gott och en foljd av det omfattande konsoliderings- och effektiviseringsar- bete som präglat 1990-talets första hälft.

Falun i febrnari 1997

Styrelsens ordförande

3

(6)

VD-KOMMENTAR

Effektivitet och tillväxt i fokus

ÅRET SOM GICK

I förra årsredovisningen avslutade j ag mitt VD-ord med att

"vi möter avmattningen med stärkt konkurrenskraft". Jag hänvisade bl a till de senaste årens kostnadsnerdragningar och andra åtgärder som ökat vår effektivitet.

1996 kom också mycket riktigt att präglas av avmattning.

Men även om konjunkturförsämringen var väntad, så var kraften och snabbheten i nedgången överraskande.

1996 medförde radikala förändringar. Efterfrågan i Euro- pa- STO RAs hemmamarknad- mattades högst betydligt.

Lageravvecklingar och besparingar hos kunderna gjorde situationen extra besvärlig. Efterfrägeutvecklingen i Nord- amerika liknade den i Europa, trots att den allmänekono- miska situationen där var starkare.

Den svaga marknaden medförde prisfall under forsta halv- året på massa, bestruket journalpapper (L WC), finpapper och kartong. Vid halvårsskiftet sänktes priserna även för tid- ningspapper och abestruket journalpapper (SC). Trots en viss prisuppgång på enskilda produkter under senare delen av 1996, blev genomsnittspriserna omräknat till SEK for STORAs produkter ca 12 procent lägre än 1995.

Det kärva marknadsläget tvingade fram produktionsin- skränkningar vid flera enheter. Kapacitetsutnyttjandet för- sämrades till86 procent (93). Leveranserna minskade med 4 procent till ca 6,4 miljoner ton. Bedömningen är dock att den underliggande konsumtionen av papper och kartong fortsatte att öka och att leveransminskningen berodde på lageranpassningarna.

Sammantaget ledde detta - och utförsäljningen av Stora Byggprodukter- till att STORA-koncemens fakturerade försäljning minskade med ca 21 procent till45.161 MSEK.

Resultatet efter finansnetto stannade vid 2.349 MSEK. För- utom minskade leveransvolymer och lägre priser påverkades resultatet också av förstärkningen av den svenska kronan samt de omställnings- och igångkörningsproblem som följde på det omfattande investeringsprogram som STORA för när- varande genomför.

skogsindustrikonjunkturen 1996 påminde i mångt och mycket om situationen 1992 och i vissa avseenden var mark- naden t o m ännu svagare 1996. Trots detta uppnådde vi ett resultat efter räntor på drygt två miljarder SEK, medan vi

1992 visade en förlust på över en miljard. Förklaringen är bl a en svagare svensk krona 1996 än 1992, men till inte ovä- sentlig del också de senaste årens rationaliseringar samt den stärkta finansiella ställningen i form av lägre räntor. Konkur- renskraften har stärkts.

1996 rymde också två viktiga kraftaffårer. Kopparkraft- avtalet omfinansierades, varigenom återköpspriset för kraft- tillgångarna låstes till8,4 miljarder SEK. Ägarandelen i Fors- marks kärnkraftverk ökades också med motsvarande 110 GWh.

Under året avyttrades STORAs aktiepost i SAS Sverige för 231 MSEK.

4

PRODUKTINRIKTNING OCH INVESTERINGAR

Under 90-talet har STORA-koncernens verksamhet alltmer koncentrerats till skogsindustriprodukter. Denna fokusering inleddes 1990 med avyttringen av de konsumentvaruinrikta- de delarna av Swedish Match, fortsatte med bl a försäljning- arna av T~kett och Åkerlund & Rausing samt följdes upp 1996 med avyttringen av Stora Byggprodukter. Härigenom har STORA blivit en homogen skogsindustrikoncern med en verksamhet som nu nästan till l 00 procent är koncentrerad till skogsindustriprodukter.

STORAs kärnområden är grafiska papper och förpack- ningskartong. Båda områdena bedörns ha en fortsatt god till- växt. Grossiströrelsen ingår i grafiska papper. Kraft, skog och pappersmassa är huvud<;akligen avsedda för internleveranser till våra industrier.

Fortfarande finns dock mindre områden och enheter som inte riktigt passar in i sTORA-strukturen. Dessa enheter, med olika slags specialprodukter, har vi för avsikt att i en el- ler annan form avveckla under de kommande åren. Det är mot den bakgrunden man ska se försäljningen 1996 av 20 procent av vår termopappers-tillverkning i tyska Flensburg.

STORA är för närvarande inne i ett omfattande investe- ringsprogram. För åren 1995, 1996 och 1997 beräknas inves- teringarna att uppgå till närmare 20 miljarder SEK. Investe- ringarna styrs av den fastlagda produktstrategin och består huvudsakligen av nyinvesteringar inom de prioriterade områ- dena grafiska papper och forpackningskartong samt större reinvesteringar inom våra tryckpappersenheter och modemi- sering av våra massafabriker. Under 1996 uppgick investe- ringarna till 7.435 MSEK.

Den nya kartongmaskinen i Skoghall provkördes i slutet av 1996 och kommer att tas i drift i början av 1997, vilket är någQt tidigare än ursprungligen planerat. Övriga investering- ar-journalpappersmaskinen i Kanada, uppgraderingar och moderniseringar av tryckpappersenheterna respektive massa- produktionen, framför allt i skutskär -löper enligt tidplan.

Trots det omfattande investeringsprogrammet och det försämrade resultatet 1996 ökar vår upplåning endast obe- tydligt. Fortfarande kommer vi med god marginal att över- träffa soliditetsmålet, 40 procent. Vid utgången av 1996 uppgick soliditeten till48 procent.

Under första kvartalet 1998, då journalpappersmaskinen i Kanada enligt planerna skall köras igång, är huvuddelen av vårt nuvarande investeringsprogram genomfart. Att säga att STORA därefter skulle vara fårdiginvesterat for ett antal år vore att överdriva, men vi ser inte några ytterligare nyinves- teringar inom överskådlig tid. Det innebär att vi bör kunna sänka våra investeringsutgifter med några miljarder per år, vilket får positiva effekter på såväl kassagenereringen som resultatet. Resultateffekten uppnås genom färre stopp for ombyggnader.

(7)

DET FORTSA TT A STRA TEGIARBETET

skogsindustrin har inte lyckats skapa "shareholder value" i nivå med flera andra branscher. Detta gäller såväl under 90- talet som över en lägre tidsperiod och STORA som foretag har härvidlag inte varit något undantag. För att förändra situationen krävs såväl branschforändringar som företags- specifika åtgärder. Detta förhållande präglar i hög grad styrelsens och ledningens strategiarbete.

Inom STORA har vi nu klarat av koncentrationsfasen och genomfört den fokusering av verksamheten som eftersträ- vats. Koncernens finansiella ställning har stärkts och det upp- satta soliditetsmålet är sedan en tid till-

baka uppnått med råge. De investerings- beslut i linje med produktinriktningen som vi tagit är på väg att genomföras. Nu kommer fortsatt ökad kapitaleffektivitet men också tillväxt att sättas i fokus.

skogsindustrins produkter är svåra att tekniskt och marknadsmässigt differentie- ra, till skillnad mot flera andra produkter.

För skogsindustriprodukter är konkurrens- medlet i första hand - förutsatt att kvalite- ten och servicen är konkurrenskraftig - låga tillverkningskostnader.

Flera av dessa kostnader kan vi själva påverka endast delvis eller indirekt, som exempelvis energi- och vedkostnader. Va- lutafluktuationer är ett annat område mer eller mindre utanfor vår kontroll. Däre- mot kan vi se till att vi får ut så mycket som möjligt för våra investerade pengar, d v s effektiva och moderna fabriker till lägsta möjliga kostnad per ton produktion.

Det är detta vi menar med kapitaleffekti- vitet.

STORAs ambition är att ha specialiserade och högeffekti- va fabriker. Det är därför vi reinvesterar i utvecklingsbara enheter och gör nyinvesteringar i andra. Det är också därför vi under de kominande åren, i olika former, kommer att av- veckla vissa mindre enheter. Det har talats mycket om att våra miljardinvesteringar i skoghall och Kanada ger ökad vo- lym, men lika viktigt är att de långsiktigt ger ökad kvalitet och effektivitet. Båda dessa enheter kan liksom flera av våra andra anläggningar klassas som "world dass assets". Vid dessa båda enheter kommer också våra operativa marginaler att forbättras.

Även effektiva arbetsformer är viktiga i detta samman- hang. Hur nyttjar och utvecklar vi bäst STORAs kärnkom- petens? Under 1996 genomfördes organisationsförändringar för att bl a minska antalet hierarkiska nivåer, öka marknads- orienteringen och engagera fler medarbetare i utvecklingen av koncernen. Detta arbete drivs nu vidare och är en bety- delsefull faktor för att förbättra koncernens totala effektivitet och lönsamhet.

En annan strategifråga är hur och var STORA ska fortsätta

·att växa. I dag går 89 procent av vår forsäljning till Europa, 3 procent till vardera N ordarnerika och Sydostasien samt 5 procent till övriga världen. En stor del av konsumtionstill- växten väntas ske i Asien, Latinamerika och östra Europa.

Europa är och förblir STORAs huvudmarknad. Tillväxten i Europa är dock begränsad. Att växa här genom att bygga ytterligare nya maskiner under de närmast kommande åren bedömer jag som svårt, för att inte säga omöjligt. Tillväxt i Europa måste ske genom förvärv, sammanslagningar eller byte av tillgångar. Detta är möjligheter vi naturligtvis tittar

på.

Just nu går vi också igenom vilka möjligheter som står till buds på nya, snabbväxande marknader. I jämförelse med Europa är det markant skilda förut- sättningar, framför allt vad gäller råvaru- situationen. Långfiber är en knapp resurs i Asien, liksom elenergi. Plantage- skogsbruk i sydarnerika är etablerat se- dan länge. De tidningspappers- respekti- ve kartongmaskiner som i dag byggs i Asien baseras nästan uteslutande på im- porterad returfiber. Avsaknaden av billig elenergi i kombination med långfiber- brist gör att trähaltiga journalpapper ej kan tillverkas i Asien och därför inte heller fatt någon större utbredning. Av samma skäl som för journalpapper kan ej heller högkvalitativ kartong såsom vätskekartong tillverkas i Asien meå åe kvalitetskrav vi har i Europa. Inom om- rådet grafiska papper är det framför allt finpapper som ökar såväl efterfrågemäs- sigt som kapadtetsmässigt. Även i övrigt skiljer sig förutsätt- ningarna. I flera länder i Sydamerika får t ex mark för planta- ger köpas, i många länder i Asien går inte detta. Vi analyserar nu dessa frågor och planerar vara klara under våren 1997.

Sammanfattningsvis, de planer vi drog upp för några år sedan är i huvudsak genomförda. Vi står nu inför ett nytt skede där, vid sidan av vårt fortsatta effektivitetsarbete, också tillväxt är satt i fokus.

MARKNADEN 1997

Under 1997 förutser vi en förbättrad ekonomisk utveckling i Europa. Detta i kombination med att lageravyecklingen för de flesta av produktema är över, bör innebära en ökad efter- frågan. Det finns dock inget som tyder på en snabb uppgång, utan till skillnad mot nedgången 1996 - som var extremt snabb - handlar det sannolikt om att sakta men säkert klättra upp mot högre leveransvolymer. Vi räknar även med att pri- serna for de flesta av våra produktområden trendmässigt ska vända uppåt under 1997, men det är inte givet att genom- snittspriserna 1997 hamnar på en högre nivå än 1996.

Falun i februari 1997

~()l Jur-

LARs-ÅKE HELGESSON

VD och koncernchef

5

(8)

Koncernöversikt

VÄRLDSLEDANDE TILLVERKARE

STORA, ett av världens äldsta företag, är också ett av värl- dens största skogsindustriföretag.

Med en omsättning 1996 på 4 5.161 MSEK och en total produktionskapacitet av papper och kartong på drygt 6 mil- joner ton per år, hör STORA till de större inom branschen.

Inom flera produktgrupper har STORA starka positioner bland världens ledande tillverkare; koncernen är trea på be- struket journalpapper, fyra på o bestruket journalpapper, femma på tidningspapper och bland de tio största vad avser kartong och finpapper.

000 ton 11 000

10 000

9000

8000 7000 6000

5000 4000

3000 2000 1000

VÄRLDENS STÖRSTA TILLVERKARE AV PAPPER OCH KARTONG, 1997

UTVECKLINGEN l KORTHET

För drygt tio är sedan var STORA ett förhällandevis litet företag med en omsättning på knappt 5 miljarder SEK.

Under 1980- och 90-talen förvärvades ett antal större företag, vilket förvandlade STORA till en av världens största skogsindustrier.

De senaste åren har icke skogsindustriella verksamheter avyttrats. STORA är i dag en väl konsoliderad och homogen skogsindustrikoncern.

MARKNADsFÖRDELNING

Ca 90% av koncernens leveranser går till Europa. Där finns även ca 95 % av såväl antalet anställda som produktionsan- läggningar.

Sverige· och Tyskland dominerar vad beträffar anställda och produktionkapacitet. Koncernen har också betydande produktionskapacitet i Frankrike och Kanada.

Tyskland är STORAs enskilt största försäljningsmarknad, därefter följer Sverige. Betydande försäljning sker också i Storbritannien, Frankrike, Benelux-länderna samt Danmark.

Drygt l O % av försäljningen avser länder utanför Europa.

STORAs externa fakturering per marknad

ANDELAV ANDELAV

MSEK 1996 TOTAL% 1995 TOTAL%

T~sldand 9.406 22 11.450 22

Sverige 6.848 16 7.709 15

Storbritannien 5.634 13 6.349 12

Frankrike 4.198 10 5.405 10

Nederländerna 2.229 5 2.692 5

Danmark 1.926 4 2.278 4

ltolien 1.771 4 2.597 5

Belgien 1.817 4 2.568 5

Nor!;le 936 2 1.276 2

Övri!la Europa 4.029 9 4.727 9

Summa Europa 38.794 89 47.051 89

USA och Kanada 1.339 3 2.321 4

Övri!la marknader 3.307 8 3.746 7

43.440 100 53.118 100 A:2:!!rade produktområden 1.721 3.988

Totalt 45.161 57.106

PRODUKTOMRÅDEN STO RAs produktområden är

Basprodukter

• Grafiska papper

• Kartong och forpackningspapper

• Finansrörelse

STORA är organiserat i divisioner. Eftersom samma produk- ter i en del fall tillverkas inom flera divisioner, redovisas verksamheten per produktområde-detta för att förbättra möjligheterna till analys.

Sambandet mellan divisioner, produktområden och pro- duktgrupper framgår av vidstående schema.

Härutöver finns stödjande verksamheter som Stora Cor- porate Research, Stora Purchasing and Transport samt koncerngemensamma försäljningsbolag och staber.

'

'

(9)

PRODUKTOMRÅDEN !IA!il'l!ODUY.I~R

PRODUKTGRUPPER DIVISIONER

STORA Houses (gam. försälj.boU Koncernkontor

BASPRODUKTER

Inom detta produktområde finns kraft, skog och sågade trä- varor samt massa. Områdets omsättning uppgick 1996 till

10.371 MSEK, motsvarande 22% av koncernens totala om-

sättning. ,

STORA är en av Sveriges största kraftleverantörer, med hel- och delägda vattenkraftverk samt andelar i kärnkraftverk och andra värmekraftverk.

skogstillgångarna uppgår til12,3 miljoner hektar och finns i Sverige, Portugal och Kanada. Koncernen har fyra sågverk med en produktionskapacitet om ca 750.000 m3.

Koncernens totala produktionskapacitet for marknads- massa uppgår till1 ,4 miljoner ton, varav 1,2 miljoner ton pappersmassa huvudsakligen för internt bruk.

GRAFISKA PAPPER

Produktområde grafiska papper omsatte 28.355 MSEK under 1996, motsvarande 60 % av den totala omsättningen.

Grafiska papper omfattar tidningspapper, abestruket och bestruket journalpapper, tekniska kontorspapper, finpapper samt grossiströrelse. Tekniska kontorspapper omfattar själv- kopierande papper och termopapper.

Grossiströrelsen marknadsför och distribuerar ett heltäck- ande papperssortiment till den grafiska industrin.

KARTONG OCH FÖRPACKNINGsPAPPER

Produktområdet kartong och forpackningspapper omsatte 8.871 MSEK under 1996, vilket motsvarade 18% av den totala omsättningen.

I samband med att den nya kartongmaskinen i Stora Skog- hall togs i drift i bötjan av 1997 ökade produktionskapacite- ten inom kartongområdet till drygt 1,3 miljoner ton per år.

STORAs kartongprodukter används främst till att för-

packa livsmedel, mejeriprodukter, juicer, farmaceutiska pro- dukter och cigaretter. Området förpackningspapper består av wellråvaror och kraftpapper.

FINANSRÖRELSE

Med produktområde finansrörelse avses den affårsrörelse som bedrivs inom Stora Financial Services. Affårsrörelsen identifierar och hanterar finansiella instrument inom ett spe- ciellt riskmandat. Detta riskmandat innebär en maximal på- verkan på STORAs resultat efter skatt med 150 MSEK, vil- ket motsvarar 0,5 %av det egna kapitalet.

FINANSIELLA MÅL

I en cyklisk bransch som skogsindustrin med hög kapitalin- tensitet krävs finansiell styrka. Den finansiella styrkan kan mätas i soliditet och skuldsättningsgrad. STORAs målsätt- ning är att soliditeten skall överstiga 40 %, respektive att skuldsättningsgraden skall understiga 0,6 ggr.

STORAs lönsamhetsmål är att avkastningen över en kon- junkturcykel i genomsnitt skall uppgå till12-13% på eget kapital och 13-14 % på sysselsatt kapitaL

Dessa måltal kopplade till koncernens strategi, att vara ett ledande skogsindustriforetag, uttrycker en strävan att åstad- komma resultattillväxt med bibehållen finansiell balans.

Finansiella mål GENOMSNITT

KONCERN-SENASTE SENASTE

% 1992 1993 1994 1995 1996 MÅL 5 ÅR lO ÅR

soliditet 31 33 41 48 48 >40 40 35

skuldsättningsgrad l ,O 1,1 0,7 0,4 0,4 <0,6 0,7 0,8

Avkastning på

eget kapital -6 3 8 20 5 12-13 6 lO

Avkastning på

sysselsatt kapital11 3 5 lO 22 7 13-14 9 12

11 Exkl. skaffeskuld.

7

...

"

-<n

u z

o

"

(10)

STORA-aktien

VÄRDESTEGRING FÖR AKTIEÄGAREN

Sett över en tioårsperiod kan STO RAs aktieägare se tillbaka på en värdestegring av sitt aktieinnehav och en fortgående ökning av avkastningen i form av utdelning.

Vid årsskiftet 1986/87 hade 100 ~ktier i STORA ett vär- de av 32.200 SEK. Efter aktieuppdelning i form av fond- emission 1988 och split 1995 motsvarades denna aktiepost det senaste årsskiftet av 625 aktier till ett samlat värde av 58.750 SEK. Härtill kommer utdelning som under denna tioårsperiod sarrunanlagt uppgått till12.969 SEK.

Betydande investeringar i ny utrustning, ständigt förbätt- rade produkter och processer ligger bakom värdet. Samtidigt har verksamheten koncentrerats till kärnrörelsen och ny kapacitet tillförts for att garantera framtida expansion och konkurrenskraft.

UTDELNING PER AKTIE

AKTIEFAKTA

STORA-aktien är noterad på Stockholrns fondbörs sedan 1901. För att öka den internationella spridningen av STORA-aktien noteras den i Frankfurt och London sedan 1989.

STORA-aktiens börskurs ökade under 1996 med 20%

från 78 SEK vid årets ingång till94 SEK vid årets utgång.

Börsindex, vid Stockholrns fondbörs, ökade under samma period med 38 % medan skogsindex ökade med 29 %.

Den genomsnittliga omsättningen per dag vid Stockholms fondbörs var för STORA 828.000 aktier järnfort med 777.000 aktier föregående år. Motsvarande siffror vid Lon- donbörsen var 564.000 respektive 727.000 aktier.

Den 31 december 1996 var koncernens börsvärde 30.162 MSEK (25.167), vilket motsvarar 1,9 o/o (2,2) av det totala börsvärdet på Stockholms fondbörs och 30,2 o/o (33) av skogsindustrins motsvarande värde.

STORAs aktiekapital uppgick den 31 december 1996 till 1.608 MSEK fördelat på 321.503.725 aktier, var och en på nominellt 5 SEK. Börsposten uppgår till200 aktier. Efter en i maj 1988 genomförd fondemission finns STORAs aktier i två serier - serie A (en röst) och serie B (en tiondels röst).

Antalet aktieägare uppgick i december 1996 enligt VPC till ca 57.000.

JUSTERAT EGET KAPITAL PER AKTIE JÄMFÖRT MED BÖRSKURS PER AKTIE, SEK

SEK - - - -Nominell utdelning

8

-~ . . ~R~eo~lv~td_el_ni~~~P_9~96~6~r.~pe~n~nin~g~~~rn~e) 4,5

4,0 - -- -- - - - 3,5

3,0

r l r

-

2,5 2,0 1,5 1,0

i l

l

~

0,5

87 88 89 90 91 92 93 94 95 96

94 92

t

'

(11)

Kursrelaterade aktiedata 1992 1993 Börskurs'! vid årets slut, SEK/aktie 56 -79

Direktavkastning, % 2,3 1,6

Börskurs11/eget kaE'ital,% 77 . 108

Börskursil/justerat eget kaeital, % 63 82

P/E-tal, ggr neg 36,2

P /kassaflöde från rörelsen 19,3 32,9

Högsta börskurs21 under året 66 81

lägsta börskurs2l under året 29 50

11 Börskuro vid årets slut, Serie A, Stcx:kholms fondbörs.

'' Serie A, Stockholm• fondbörs.

Nyckeltal f.!r aktie 1992 1993

Fakturerad försäljning, SEK/aktie 159 169

Resultat, SEK/ aktie -3,75 2,20

Kassaflöde från rörelsen,11 SEK/aktie 2,90 2,40

Sysselsatt kaE'itel, SEK/aktie 168 173

Röntebörande nettoskuld, SEK/aktie 74 81

Eget kaeital, SEK/aktie 73 73

Utdelning, SEK/aktie 1,30 1,30

Utdelning/resultat per aktie, % neg 60

Utdelning/Eget kapitel, % 1,8 1,8

11 Exkl effekt av .törre förelogsförvärv cx:h avyttringar.

Justerade nlckeltal per aktie 1992 1993 Redovisat eget kaE'ital, SEK/aktie 73 73

Beräknad dold reserv i

skogstillgångar, SEK/aktie 11 18

Beräknad dold reserv i

vattenkrafttillgångar, SEK/aktie 6 6

Justerat e~et kapital, SEK/aktie 90 96

DEFINITIONER

RÖRELSERESUL T AT

Resultat efter avskrivningar enligt plan.

EGET KAPITAl

Redovisat eget kapital enligt balansräkning.

JUSTERAT EGET KAPITAL

Eget kapital med tillägg för dolde reserver i skogs- och kralttillgångar.

SYSSELSATT KAPITAL

Balansomslutning med avdrag för icke räntebä- rande skulder exklusive skatteskulder och röntebörande tillgångar.

Enligt rekommendation från Näringslivels Börs- kommille skall skatteskulder behandlas som rörelseskulder. Denna definition är dock ej möjlig att tillämpa för samtlilja organisatoriska enheter.

För att underlätta jämförelse mellan koncernen och de operaliva enheterna har STORA valt att, för koncernen, redavisa sysselsatt kapital både före och efter avdrag for skatteskulder.

1994 1995 1996 KURSRELATERADE AKTIEDATA OCH NYCKELTAL PER AKTIE 90 78 94 Tabellen till vänster visar nyckeltal som är direkt relaterade 2,2 4,8 4,0 till STORA-aktiens börskurs vid respektive års utgång. 120 86 102 Tabellen under denna visar nyckeltal per aktie, beräknat

83 62 71 på antalet aktier vid respektive års utgång. Använda defini- 14,2 4,7 19,4 tioner framgår av sammanställning nedan.

8,2 3,7 18,1

95 111 100 JUSTERADE NYCKELTAL PER AKTIE

70 67 69 Utöver det synliga egna kapitalet finns dolda (ej redovisade) reserver i skogs-och vattenkrafttillgångar. De dolda reserv- ema framkommer som skillnaden mellan uppskattade mark-

1994 1995 1996 nadsvärden och de redovisade värdena på STORAs skogs- 152 178 140 och vattenkrafttillgångar.

6,35 16,70 4,85 I beräkningarna har for senaste året använts ett genom- 11,00 21,10 5,20 snittligt värde av 8. 700 SEK per ha för den produktiva skogs-

154 152 153 marken samt 3:00 SEK per årskWh for vattenkrafttillgånga- 50 33 39 ma och l :00 SEK per årsk Wh för kärnkraft. Se vidare 75 91 92 Justerat eget kapital sidan 15.

2,00 3,75 3,75 Betonas bör att de justerade uppgifterna med nödvändig-

32 22 77

het är baserade på uppskattade värden.

2.7 4,1 4,1

UTDELNINGSPOUTIK

1994 1995 1996 Avsikten är att en tredjedel av intjänade nettoresultat, under 75 91 92 en konjunkturcykel, skall utdelas. Årets utdelningsförslag

motsvarar 77 o/o av nettoresultatet.

28 28 27

6 6 14

109 125 133

RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD

Räntebärande skulder enligt balansrökningen reducerade med röntebörande tillgångar enligt balansräkningen.

SKULDSÄTTNJNGSGRAD

Räntebärande nettoskuld i förhållande till eget ka)!>ital inklusive minoritetsintressen.

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL

KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN

Rörelseresultat med justering för förändring i

;ysselsatt kapitel.

Finansiella nyckeltal

RESULTAT PER AKTIE

Redavisat nettoresultat enligt resultaträkningen, dividerat med antalet aktier vid årets utgång.

SOLIDITET

Summan av eget kapital och minoritetsintresse i procent av balansomslutning.

RÄNTET ÄCKNINGSGRAD

Rörelseresultat i förhållande till finansnetto.

Redovisat nettoresultat, i procent av genomsnittet av eget kapital vid årets in-respektive utgång.

AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL Rörelseresultat i procent av genomsnittet av syssel- satt kapital vid årets in· respektive utgång.

Kursrelaterode nyckeltal

DlREKTAVKASTNING

Utdelning i förhållonde till börskursen vid slutet av respektive år. För l 996 anvönds föreslagen utdelning. (

P/E-TAL {PRICE/EARNINGSI

Börskurs vid slutet av respektive år i förhållande till resultat per aktie.

g z w

,_

""

<

<

"' o ,_

"'

(12)

z ....

"

<

..(

"' o ....

"'

ÖKNING AV TOTALT AKTIEKAPITAL AKTIEKAPITAL

Förändring av aktiekapital {MSEK) (MSEK) ANTAL AKTIER

1983 730 7.302.750

1984 Konvertering av förlagslån 90 820 8.202.750

1984 Split4:1 820 32.811.000

1986 Konvertering ov förlogslån

·----~- 820 32.811.378 1987 Apportemission vid förvärv

av AB Papyrus 374 ---- -·-1.194 - 47.762.903 1987 Konvertering av förlagslån 1.194 47.763.458

--~------~ --- -

1988 Fondemission 1 :4 299 ----·---1.493 59.704.783 1988 Konvertering av förlogslån --- - -- --1.493 59.707.939 1989 Konvertering av förlagslån 1.493 59.709.988 1990 Konvertering av förlagslån 1.493 59.714.462 1991 Konvertering av förlogslån 1.493 59.733.906 1992 Konvertering av förlagslån 1.493 59.735.856 1993 Konvertering av förlogslån 1.493 59.738.124 1994 Konvertering av förlogslån 59 1.552 62.065.698 1995 Konvertering av förlagslån 56 1.608 64.300.745

1995 Split5:1 1.608 321.503.725

Fördelning av aktier SERIE A SERIE B SUMMA Per 31 december 1996 261.797.100 59.706.625 321.503.725

Aktieägorkategorier

ENLIGT VPC Svensko

- Institutioner

-Aktiespor· och ollemonsfonder - Privatpersoner

Utländska ägare

KURSUTVECKLING ••

DECEMBER 1996 ANDEL AV ANDEL AV ANTALET ANTALET AKTIER % RÖSTER %

50 55

6 6

12 12

32 27

STOCKHOLMS FONDBORS SEK

120 100 80

60

40

20

J4

fPJ V J

v ~

o,('\

-~

'!t

y r

...

. ~ ~~

-"·

J :~

[\f

~ v

~ '

\

DECEMBER 1995 ANDEl AV

ANTALET AKTIER%

52 8 12 28

ANDELAV ANTALET RÖSTER%

59 8 12 21

A·oktien- skogsindex - Generalindex -

l

.J

~ ~

'i -

s ' ~

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 19961997

Kl5Jio:SIXFiMota

lO

Aktieägorstatistik

ENLIGT VPC DECEMBER 1996 ANTAL AKTIER l STORLEKSKLASSER

1 - 1.000 1.001 -5.000 5.001 - 10.000

1 0.001 -50.000 50.001 - 100.000

100.001- Summa

Största ägare

ENLIGT VPC DECEMBER 1996

ANTAL ANTAl %-ANDEL

AKTIEÄGARE AKTIER AV AKTIER

46.760 13.551.179 4,2

8.171 17.842.354 5,6

904 6.562.179 2,0

700 14.889.111 4,6

114 8.348.737 2,6

247 260.310.165 81,0 56.896 321 .503.725 100,0

--~-----

ANDEL AV ANTALET AKTIER (%)

ANDEL AV ANTALET RÖSTER {%1

Investor-koncernen 16,2 19,4

2 Allmänna Pensionslonden fjärde fondstyrelsen 3,6

3 SPP 3,5

4 Nordbankens ok~~.

aktiespar· och allemansfonder 5 Folksam-koncernen

6 Skandi a-koncernen 7 Förvaltnings AB Ratos 8 Arbetsmarknadslörsäkringar 9 T rygg-Hansa-koncernen 1 O S.E-Bankens pensionsstiftelser Summa 1 O största ägare

3,4 2,3 2,5 1,6 1,6

1.4

1,3 37,4

4,3 3,8

3,2 2,5 2,3 2,0 1,8 1,5 1,5 42,3

Akti&kursen KURS

och örsvärde BÖRSVÄRDE HÖGSTA KURS LÄGSTA KURS ANTAL 31 DEC {MSEK) UNDER ÅRET UNDER ÅRET Serie A 261.797.100 94,00 24.609 99,50 68,50 Serie B 59.706.625 93,00 5.553 99,50 68,50

Totalt 321.503.725 30.162

ANTAL OMSATTA AKTIER %AV TOTALT

Aktie· ANTAL

omsäHnini STOCKHOLM LONDON FRANKFURT TOTALT AKTIER Serie A 145.108.715 87.498.390 232.607.105 88,9 Serie B 62.831.198 54.151.895 732.168 117.715.261 197,2 Totalt 207.939.913 141 .650.285 732.168 350.322.366 109,0

SEK 100 95

90 85 80 75

70

65

60

OMSÄTTNING ••

STOCKHOLMS FONDBORS

Il · -

f-· 1

:,r'l''

~hl

ll!t fl.

.al

'

.

l

11

Il "

·~l l• 1f. Il

.•• l

,,

111

Serie A och S l Omsa~ antol aktier l 000-rol l jinkl efieronm)

l

l

Ut

l l

Il

l

III

d H ···'

Il

III'

l

l. ll . I l l

Jon96 Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jon 97

~b:SJXFir.da!<l

16000 12 000 8 000 4 000

f ·

f '

References

Related documents

Detta för att volymen i det flytande livsmedlet med lingonjuice, kaliumsorbat + natriumbensoat samt det utan någon tillsats skulle haft samma volym efter

Om du säljer till slutkonsument till exempel i en butik eller restaurang behöver du inte kunna spåra materialet ett steg framåt. Ett enkelt sätt att spåra är använda

För extra omsorg, packa varje föremål för sig och lämna avstånd mellan föremålet och förpack- ningens väggar..

Enligt en lagrådsremiss den 3 december 2020 har regeringen (Näringsdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i livsmedelslagen

Inom PostGirot finns G K-Data, en av Sveriges största datacmtraler. PostGirot bokfor 24 miljarder kronor varje arbetsdag.. Generellt sett har 1992 visat en viss överströmning av

”Administrationsavgift” avser den avgift som från tid till annan i förekommande fall gäller för respektive Förpackning och som Bolaget skall utge till Returpack för varje

När en gitarrsträng svänger pressar den ihop materialet (luften) när den rör sig framåt,.. och tunnar ut materialet (luften) när den rör

Ritning ​ ​som​ ​visar​ ​delar​ ​av