”Hårda” män och ”mjuka” kvinnor –
en kvantitativ innehållsanalys av Dagens Nyheters
valbevakning 2010
C-uppsats
Avdelningen för Medie-
HT 2010
och Kommunikationsvetenskap(MKV)
Nina Ahlén
Instutitionen för Informationsteknologi
Sammanfattning
Följande undersökning har som syfte att redogöra för den genuslogik som framkommer i Dagens Nyheters valbevakning 2010. Detta har gjorts genom att titta på vilken könsmärkning samt vilka föreställningar om politik som framkommit i bevakningen utifrån modellen om den dikotoma genuslogiken. Studien har genomförts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys där samtliga artiklar från valrörelsen har undersökts utifrån förbestämda variabler. Efter
Innehållsförteckning
1. Inledning Sid. 4 1.1 Problembakgrund Sid. 4 2. Utgångspunkter Sid. 6 2.1 Syfte Sid. 6 2.2 Frågeställningar Sid. 63. Teoretiska utgångspunkter Sid. 7
3.1 Gestaltningsteorin och mediernas makt över samhället Sid. 7
3.2 Genussystemet – en teoretisk definition Sid. 8
3.3 Genussystemet i journalistiken – ”manliga” och ”kvinnliga” ämnesområden Sid. 9
3.4 Den politiska journalistiken ur ett genusperspektiv Sid. 11
4. Metod Sid. 13
4.1 Val av metod Sid. 13
4.2 Urval och avgränsning Sid. 14
4.3 Utformningen av kodschema Sid. 14
4.4 Kodning Sid. 15
4.5 Validitet och reliabilitet Sid. 15
5. Resultat Sid. 18
5.1 Könsmärkningen av den politiska nyhetsbevakningen Sid. 18
5.2 Föreställningarna om politik Sid. 20
5.3 Genuslogiken i Dagens Nyheters bevakning av valrörelsen 2010 Sid. 26
6. Analys Sid. 27
6.1 Om könsmärkning Sid. 27
6.2 Om föreställningar om politik Sid. 28
6.3 Om genuslogiken Sid. 30
7. Egen diskussion Sid. 31
8. Källförteckning Sid. 33
9. Bilagor Sid. 35
9.1 Kodscehma Sid. 35
1. Inledning
I följande avsnitt presenteras studiens problembakgrund med anknytning till tidigare forskning.
1.1. Problembakgrund
Journalistiken har traditionellt varit ett yrkesfält som dominerats av män. Under senare delen av 1900-talet ökade dock kvinnorepresentationen kraftigt och aktuella studier visar att kåren idag har en jämn könsbalans, där kvinnor och män finns representerade i ungefär lika hög utsträckning. Därför beskrivs journalistbranschen ofta som jämställd.1
Men enligt en studie av forskaren Monica Löfgren Nilsson från 2005, uppfattade så många som 70 procent av de tillfrågade kvinnliga journalisterna att det fortfarande finns en tydlig könsskillnad när det gäller bevakningsområden, där män och kvinnor tilldelas olika ämnen att bevaka till följd av sitt kön. Utöver detta upplevde fler kvinnor än män att det är män som gynnas i fördelningen av nyheter. Studien visar också på att kvinnor tenderar att se på könsskillnader som ett uttryck för status och makt medan män däremot i högre utsträckning betraktar detta som mer naturligt och ett resultat av olika preferenser. Hur könsmärkningen av bevakningsområden betraktas har således betydelse för om denna ska ses som
problematisk för jämställdheten inom branschen eller inte. Dock visar detta på att kvinnor i högre grad än män uppfattar könsmärkningen som någonting negativt. 2
Rapporter om andra länder stödjer också tesen om att en ökad kvinnorepresentation inte behöver innebära en ökad jämställdhet. Ett exempel på detta är i Sydafrika där kvotering av kvinnor till journalistyrket är lagstadgad. Till följd av detta har fler kvinnor fått tillträde till yrket men samtidigt finns det fortfarande en ämnesuppdelning som följer en genusstruktur. Inom ramen för denna tilldelas därför kvinnor typsikt ”kvinnliga ämnen” och män tilldelas typiskt ”manliga” ämnen.3
Föreställningar om kön har således hela tiden påverkat och präglat det journalistiska fältet och kvinnor och män har av den anledningen hänvisats till olika platser och positioner.4 Det som
har ansetts vara kvinnligt och manligt inom journalistiken har dock varierat. Politik, sport och
1 Löfgren Nilsson, Monica (2007):” Journalistiken – ett könsmärkt fält”. I: Asp, Kent (red): Den svenska
journalistkåren, Kungälv, Livréna, sid. 46-47
2 Ibid, sid 49-53
3 Rosberg Z Maria (2010): ”Rapport från regnbågsredaktionen – en studie av kvinnors erfarenheter av att verka
som journalister i Sydafrika”, Nordicom-Information nr 32, Sid 62
4 Djerf-Pierre, Monika (2003: ”Journalistikens kön. Fältets struktur och logik under 1900-talet.”
kriminalnyheter är ämnen som traditionellt varit förbehållna manliga journalister medan nyheter som rör det privatas sfär har definierats som kvinnliga områden.5 Genussystemet kan
till följd av detta sägas prägla journalistiken, där en åtskillnad av vad som anses manligt och kvinnligt är definierade. 6
Med anledning av ovanstående problembakgrund är det därför intressant att titta närmre på hur genussystemet återspeglar sig i svenska medier som har en hög kvinnorepresentation och där könsbalans råder. Politik är ett journalistiskt fält som traditionellt sätt varit mansdominerat och trots att studier visar på att könsbalans råder även här, så är det av vikt att undersöka hur könsmärkningen av den politiska journalistiken ser ut. Med könsmärkning menas i vilken utsträckning män och kvinnor förekommer samt hur de framställs i media vilket är minst lika viktigt för jämställdheten som hur jämn representationen av journalister mellan könen är. Kring denna könsmärkning av svenska politiska nyheter finns få studier.
För att undersöka detta kommer studien att utgå från modellen om den dikotoma genuslogiken. Med genuslogik menas i det här fallet vilken könsmärkning och vilka
föreställningar om politik som framkommer i Dagens Nyheters valbevakning. Med andra ord hur ofta män och kvinnor förekommer i rapporteringen samt vilka roller de tillskrivs. Är det framför allt det klassiskt ”manliga” perspektivet med fokusering på elitkällor, neutralitet och objektivitet som dominerar eller omskrivs även det klassiskt ”kvinnliga” med artiklar
fokuserade på privatpersoner, empati och subjektivitet?7 Det är utifrån dessa frågeställningar som studien har sin utgångspunkt.
5 Kleberg, Madeleine (2006): ”Genusperspektiv på medie- och kommunikationsutveckling”, Högskoleverket,
sid.38-39
6 Hirdman, Yvonne (2004) ”Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning” i Carlsson-Wetterberg, Christina och Jansdotter, Anna (red.) Genushistoria. En historiografisk exposé. Lund: Studentlitteratur.sid 115f
7 Djerf-Pierre, Monika (2003), Journalistikens kön. Fältets struktur och logik under 1900-talet.
2. Utgångspunkter
I följande avsnitt presenteras utgångspunkterna för studien i form av syfte och frågeställningar.
2.1 Syfte
Uppsatsens syfte är att studera hur den politiska nyhetsbevakningen i Dagens Nyheter såg ut under valrörelsen 2010 utifrån modellen om den dikotoma genuslogiken.
2.2 Frågeställningar
• Vilken könsmärkning ges den politiska nyhetsbevakningen i Dagens Nyheter under valrörelsen 2010?
• Vilka föreställningar om politik framkommer i den politiska nyhetsrapporteringen av valrörelsen?
3. Teoretiska utgångspunkter
I följande avsnitt redogörs för den teoribildning som ligger till grund för undersökningen. För att få förståelse för hur genussystemet kommer till uttryck inom den politiska
nyhetsbevakningen utgår studien från medieforskning med genusperspektiv.
Inom denna forskningsgren analyseras hur medier framställer kvinnor och män och vilka roller de framträder i, liksom förhållanden och maktrelationer inom och mellan könen, och hur kvinnlighet och manlighet konstrueras. Forskningen undersöker även kvinnors och mäns inflytande över mediernas innehåll.8
Inledningsvis kommer teorikapitlet att fokusera på en bredare diskussion kring
journalistikens makt och dess förmåga att forma verkligheten och människors subjektiva medvetanden. Sedan följer en definition av begreppen genus och genussystem för att klargöra den teoretiska utgångspunkten för studien. Därefter kommer teoriavsnittet att smalna av och behandla genus och genussystem inom journalistiken. Detta för att visa på hur genussystemet kommer till uttryck inom det journalistiska fältet. Slutligen kommer fokus att ligga på
forskning kring den politiska nyhetsbevakningen för att visa på hur genussystemet kan betraktas just inom detta specifika journalistiska bevakningsområde.
3.1 Gestaltningsteorin och mediernas makt över verkligheten
Mediernas makt över verkligheten kan definieras som makten över den symboliska
kommunikationen. Denna kommunikation avser hur olika slags budskap, så som kunskap, upplevelser och åsikter förmedlas och utbyts i ett samhälle. I denna kommunikationsprocess har medierna en väsentlig makt eftersom dessa fungerar som medborgarnas förlängda arm då de förmedlar kunskaper om omvärlden som enskilda individer inte själva kan bevaka.
Massmedier är därför i stor utsträckning källan till människors uppfattning och förståelse av verkligheten.9
En teori om mediernas makt över medborgarnas verklighet går under namnet
Gestaltningsteorin och behandlar alltså hur mediernas gestaltningar av verkligheten påverkar
8 Kleberg, Madeleine (2006): ”Genusperspektiv på medie- och kommunikationsutveckling”, Högskoleverket,
sid.5.
9 Hadenius, Stig, Weibull, Lennart, Wadbring Ingela (2008): ”Massmedier: Press, radio och tv i den digitala
människors uppfattningar av samma verklighet.10 Medieforskaren Thomas E. Patterson
beskriver mediernas makt över verkligheten såhär:
”Nyheterna utgör inte någon spegelbild av verkligheten. De utgör ett selektivt urval av händelser som rapporteras som nyhetsberättelser.”11
Med andra ord understryker Patterson att journalistiken alltså inte är en neutral spegel av verkligheten, något som även medieforskaren Jesper Strömbäck pekar på.12
Strömbäck hävdar att nyhetsjournalistiken utövar avsevärd makt över dagordningen och våra tankar och uppfattningar om verkligheten. Mediernas format är begränsat medan verkligheten är obegränsad och detta leder i slutändan till att mediernas bild av verkligheten alltid är ofullständig. När det gäller nyhetsjournalistik utgör den totalt sett en liten del av den totala mediekonsumtionen, men är samtidigt den viktigaste källan till information om det som sker bortom de egna erfarenheterna.13
I stället för att spegla samhället hjälper därför medierna till att skapa samhället genom att göra det till ett fenomen som vi gemensamt uppfattar. Utifrån ett genusperspektiv är det därför väsentligt att titta på mediernas gestaltningsmakt och hur denna påverkar våra uppfattningar om vad som anses som manligt och kvinnligt. Det viktiga blir då att dekonstruera det sätt på vilket medierna etablerar exempelvis dikotomin kvinna/man. Det språk och de bilder som används för att vidmakthålla dikotomin måste skärskådas och avslöjas. Genom detta tar man också avstånd från en hållning som förutsätter att det finns en grundläggande ”sanning” om vad som är typsikt ”manligt” respektive ”kvinnligt”, en hållning som brukar benämnas som genussystem.14
3.2 Genussystemet – en teoretisk definition
Begreppet genus är en benämning som kan översättas till ”socialt kön” eller ”könsroll” och som i sin definition framhåller ett konstruktivistiskt perspektiv, där ”manlighet” och
”kvinnlighet” inte ses som något biologiskt givet – utan som tankar, vanor och föreställningar om kön som skapas och återskapas i olika sociala sammanhang.15 Genussystemet i sin tur är
en teoretisk modell som syftar till att förklara hur genus skapas av samhället genom att lyfta
10 Strömbäck, Jesper (2009): ”Makt, medier och samhälle”, SNS förlag, sid.119 11 E.Patterson(1993) :”Out of order”, Vintage Books USA, sid 63
12 Ibid, sid 119 13 Ibid, sid 166
14 Kleberg, Madeleine (2006): ”Genusperspektiv på medie- och kommunikationsutveckling”, Högskoleverket, sid
17
fram de underliggande strukturer som handlar om människors föreställningar och
förväntningar på vad ”manligt” och ”kvinnligt” eller ”man” och ”kvinna” egentligen är och bör vara.16
Enligt genusforskaren Yvonne Hirdman hålls genussystemet uppe genom två logiker. Den första logiken är dikotomin. Vad som anses vara typiskt ”kvinnligt” och vad som anses vara typiskt ”manligt” hålls isär – och ett ständigt arbete pågår i samhället för att upprätthålla dessa skillnader. Den andra logiken enligt Hirdman är hierarkin. Det typiskt ”manliga” värderas oftast högre än det typiskt ”kvinnliga” och mannen ses som norm i samhället.17
Kvinnounderordningen lyfts således fram som en generell problematik och Hirdman påvisar i boken ”Genus: Om det stabilas föränderliga former” hur hela samhället är uppbyggt efter en maktordning mellan könen. 18
3.3 Genussystemet i journalistiken – ”manliga” och ”kvinnliga” ämnesområden
Länge dominerades den svenska mediemarknaden av män och det var först på 70-talet som journalistiken gick från att vara ett mansdominerat fält till att bli mer jämställt. Såväl jämställdhetsdebatten som professionaliseringen av yrket bidrog till att öka
kvinnorepresentationen inom medier under 70-talet. Den radikala tidsandan och den politiska jämställdhetsdebatten gjorde det möjligt att för första gången diskutera maktfrågor på
redaktionen och till följd av detta lanserades begreppet ”kvinnlig journalistik” som formulerades i mötet mellan kvinnorörelsens idéer (det privata är politik) och den kritiska inställningen till den manligt definierade professionalismen. Jämställdhetsdebatten handlade i stor utsträckning om att höja de traditionellt kvinnliga områdenas status och
kvinnodominansen inom de så kallade ”mjuka ämnena var således ett direkt resultat av en könsmärkt indelning men också kvinnliga journalisters aktiva val”.19
Under 80-talet fick marknadslogiken en successivt mer inflytande över medierna.
Kommersialiseringen av journalistiken innebar en maktförskjutning från det professionella styrfältet till ett mer ekonomiskt. Frågan är således hur det ekonomiska styrfältet påverkat
16 Larsson, Håkan (2005): Idrottens genus. En forskningsgenomgång. I kvinnovetenskaplig tidskrift 1.05.
Göteborgs Universitet. Sid. 30.
17 Hirdman, Yvonne (2004) ”Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning” i Carlsson-Wetterberg, Christina och Jansdotter, Anna (red.) Genushistoria. En historiografisk exposé. Lund: Studentlitteratur.sid 115f.
18 Hirdman, Yvonne (2001): Genus – om de stabilas föränderliga former, Liber AB.
19 Djerf-Pierre, Monika (2003), Journalistikens kön. Fältets struktur och logik under 1900-talet.
könsordningen i media. Till viss del har kvinnor gynnats av ökad marknadsanpassning, då ”kvinnliga” erfarenhets- världar har fått större utrymme och gränserna mellan det privata och det offentliga blivit vagare och börjat överskridas, detta har bidragit till fler kvinnor på redaktionerna. Samtidigt kan det argumenteras för att kommersialiseringen ökar
könsmärkningen vilket förpassar kvinnor till ämnen, genrer och redaktioner med lägre status.
20
Föreställningar om kön har därför hela tiden präglat det journalistiska fältet och har på olika sätt och i olika grad hänvisat kvinnor och män till olika platser och positioner.21
Detta beskrivs enligt forskaren Liesbet Van Zoonen som att kvinnor ofta tilldelas ämnen som anses lämpliga för kvinnor att såväl skriva som att intervjuas om. Exempel på klassiskt
”manliga” ämnesområden är enligt Van Zoonen politik, brott och ekonomi medan ”kvinnliga” är feature, kultur och konsumentnyheter. 22
Denna könsmärkning av journalistiken kallar Djerf-Pierre för ”genuslogik” vilken bygger på en dikotom tankelogik som visar på skillnaden i ”manlig” och ”kvinnlig” journalistik.23 Nedan
beskrivs modellen:
Figur 1: Den dikotoma genuslogiken inom journalistiken:24
MASKULINT: FEMININT:
Offentlighet/elitnivå Privat/intimsfär/vardagsnivå
Manliga källor och perspektiv Kvinnliga källor och perspektiv
Distans/neutralitet/objektiv Intimitet/empati/subjektiv
Autonomi (”professionella” kriterier) Publikorientering (publikens behov)
De områden inom journalistiken som associeras med manlighet är vanligtvis orienterad mot allmänheten, använder manliga elitkälllor och ser sig själv som neutral och objektiv. Den ”kvinnliga” journalistiken definieras som den som har sitt ursprung i den kvinnliga publikens
20 Ibid, sid. 40-43 21 Ibid, sid. 44-45
22 Van Zoonen, Liesbet (1998) One of the Girls? The Changing Gender of Journalism i Cynthia Carter, Gill
Branston and Stuart Allan (eds) News, Gender, and Power. New York: Routledge. Sid. 36.
23 Djerf-Pierre, Monika (2003), Journalistikens kön. Fältets struktur och logik under 1900-talet.
Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2. 03, sid. 45
intresse, som riktar sig mot den privata sfären, använder sig av kvinnliga källor och har en vinkling mot det emotionella planet.25
Så kallade ”hårda” bevakningsområden som ekonomi, krig och konflikter ses som ”manliga” medan ”mjuka” bevakningsområden som kultur, sociala –och vårdfrågor har traditionellt setts som ”kvinnliga”26
3.4 Den politiska journalistiken ur ett genusperspektiv
Den politiska journalistiken har traditionellt varit ett bevakningsområde där manliga reportrar har varit i majoritet. Under 1980-talet fick representationen av kvinnor inom detta område ett uppsving och år 2005 befann sig den politiska journalistiken i så kallad ”könsbalans”, vilket innebär att det var ungefär lika många manliga som kvinnliga journalister som hade politik som bevakningsområde. Men trots könsbalans finns fortfarande en viss ”könsmärkning” av ämnena kvar, och den traditionella dikotomen av vad som anses som ”feminint” och ”maskulint” inom politiken består.27
En liknande syn på politik som bevakningsområde framkommer även i en rapport om Sydafrikas kvinnliga journalister. Här beskrivs hur de styrande efter landets första
demokratiska val 1994 bestämde att ett omfattande jämställhetsarbete skulle påbörjas. Detta utmynnade i den kvoterande lagen The Employment Equity Act som antogs 1994 och som skulle motarbeta diskriminering och skapa arbetsplatser som speglade hela landets befolkning. 1995 var 33 procent av landets verkande journalister kvinnor – idag är den siffran 45 procent. Lagen hade alltså haft verkan på korrelationen manliga/kvinnliga journalister.28
Men trots att man i Sydafrika så gott som nått könsbalans inom journalistyrket råder det än idag fortfarande en segregering när det gäller vilka ämnen män och kvinnor får skriva om. Ett av de områden är just politiken som alltjämt ses som en arena där männen har företräde. 29 Politik är också ett ämnesområde som traditionellt sätt har varit ”manligt.”30
25 Ibid.
26 Kleberg, Madeleine (2006): ”Genusperspektiv på medie- och kommunikationsutveckling”, Högskoleverket,
sid.39.
27 Löfgren Nilsson, Monica (2007):” Journalistiken – ett könsmärkt fält”. I: Asp, Kent (red): Den svenska
journalistkåren, Kungälv, Livréna, sid. 46-51
28 Rosberg Z Maria (2010): ”Rapport från regnbågsredaktionen – en studie av kvinnors erfarenheter av att verka
som journalister i Sydafrika”, Nordicom-Information nr 32, Sid 62
29 Ibid, sid. 66
30 Kleberg, Madeleine (2006): ”Genusperspektiv på medie- och kommunikationsutveckling”, Högskoleverket,
Internationella studier visar även på att det existerar skillnader i hur män och kvinnor framställs inom den politiska journalistiken. Studier av amerikanska senatsval visar att kvinnliga kandidater i förhållande till sina manliga motsvarigheter får mindre medieutrymme samtidigt som det hos de kvinnliga kandidaterna i större utsträckning handlar om kvinnans duglighet som politiker än hennes inställning i sakfrågor.31
Kvinnliga kandidater har i mediebevakningen missgynnats genom att medier koncentrerat sig på personlighetsdragen framför kvinnans politiska ställningstaganden.32
Bevakningen av kvinnliga politiker har i jämförelse med bevakningen av manliga politiker i större utsträckning handlat om kvinnans kön, familjesituation och civilstånd.33 Detta gäller
även i Storbrittanien där medier haft en hårdare fokuseringen på kvinnans familjestatus, kön, ålder och klädval än hos deras manliga motsvarigheter.34
Den politiska journalistiken domineras alltså av skillnader i vilka ämnen män och kvinnor får bevaka, men också hur manliga och kvinnliga politiker framställs. På detta sätt upprätthålls dikotomin om vad som anses manligt och kvinnligt även inom den politiska journalistiken.
4. Metod
I detta kapitel presenteras val av metod, urval av analysenheter samt en redogörelse för kodschemat och de variabler som använts vid analysen av tidningsartiklarna. Vidare diskuteras hur kodningen har gått till och avslutningsvis förs ett resonemang kring undersökningens validitet och reliabilitet.
31 Kahn, Kim Fridkin, Edie N. Goldenberg (1991): ”Women Candidates in the news: an examination of gender
differences in U.S. Senate Campaign Covarage”, public opinion quarterly 55, sid. 180-199
32 Kahn, Kim Fridkin (1992): ”Does being male help? An investigation of the effects of candidate gender and
campaign coverage on evaluations of U.S. senate candidates”, the journal of politics Vol.54,2 sid 497-517
33 Bystrom, D.G. Robertson, T.A & Banwart, M.C.(2001):” Framing the fight: An analysis of Media Covarage
of Female and Malen Candidates in the Primary Races for Governor and U.S. Senate in 2000” American
Behavioral Scientist. No. 44, sid 1999-2013
34 Ross, Karen; Sreberny-Mohammadi, Annabelle (1997): “Playing house-gender, politics and the news media
4.1 Val av metod
Studien har genomförts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys. Detta analysverktyg har varit lämpligt eftersom syftet har varit av beskrivande natur.
”Kvantitativ innehållsanalys är ett mycket användbart verktyg när helst man vill ha svar på frågor om förekomsten av olika typer av innehållsliga kategorier i ett material. Det kan handla dels om hur ofta eller hur frekvent olika kategorier förekommer: dels om hur stort utrymme i tid eller rum som olika kategorier får.”35
Till följd av att frågeställningarna är av beskrivande karaktär och att syftet är att få reda på vilken genuslogik som framkommer i Dagens Nyheters valbevakning så har den kvantitativa innehållsanalysen varit passande som metod.
Den kvantitativa innehållsanalysens främsta kännetecken är nämligen att man i en sådan undersökning kan få svar på hur mycket och hur ofta en kategori förekommer – det vill säga utrymme och frekvens. Vidare framhålls den kvantitativa analysen som lämplig när man vill undersöka och analysera ett större material samt när det är just förekomst och utrymme i pressen som skall analyseras. Kvantitativ innebär att undersökningen görs mätbar och att resultaten kan presenteras i siffror.36
Eftersom materialet i studien består av ett större antal tidningsartiklar och det är viktigt att kunna genomföra en systematisk analys av dessa så är den kvantitativa innehållsanalysen mest passande för ändamålet.
4.2 Urval och avgränsning
Materialet som har använts och analyserats i studien är samtliga artiklar som ingick i Dagens Nyheters valbevakning 30 dagar innan 2010 års val, anledningen till denna tidsavgränsning är att artiklarna under denna period omfattades av Dagens Nyheters egen vallogga. Majoriteten av de artiklar som har analyserats har tagits från huvudtidningen och omfattats av
35 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena (2007): ”Metodpraktikan, konsten att
studera samhälle, individ och marknad” Norstedts Juridik AB, sid 223
36 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena (2007): ”Metodpraktikan, konsten att
överrubriken ”Nyheter” men även artiklar som har tillhört sport, ekonomi och kulturdelen har analyserats om de har omfattats av valloggan. Krönikor och andra skrifter som inte kan klassificeras som nyhetsartiklar har valts bort även om de har omfattats av valloggan eftersom dessa har en mer subjektiv karaktär och i större utsträckning influeras av journalistens egna värderingar. I dessa artiklar har även journalisten en större valfrihet att själv välja ämne att skriva om.
Att Dagens Nyheter valdes ut som ensam analysenhet beror på att denna tidning är den största nationella dagstidningen med den övervägande största upplagan och som når ut till flest antal mediekonsumenter.37
Dagens Nyheters gestaltningsmakt är således stor och påverkar människors uppfattningar och föreställningar om politik. Tidningens framställning av politik är därför väsentlig för hur människor uppfattar sin omvärld. Eftersom studien behandlar genuslogiken inom den
politiska journalistiken är det väsentligt att välja ett medium som når ut till många människor och därmed skapar och påverkar olika föreställningar. Genom att betrakta genuslogiken i Dagens Nyheter kan en generell bild av hur denna framställs och skapas i media framkomma, något som kan bidra till ytterligare underlag för forskning inom ämnet även på lokal nivå.
4.3 Utformningen av kodschema
Undersökningen utgår från modellen om den dikotoma genuslogiken och utifrån enheterna i denna har kodschemat utformats. Analysenheterna i datamatrisen är de sammanlagt 176 artiklarna i Dagens Nyheter som omfattades av valloggan mellan den 20/8-19/9-2010. De tio variabler som sattes upp utformades för att kunna mäta enheterna i modellen om den
dikotoma genuslogiken. Följande tio variabler undersöktes: kön på huvudaktör i text, kön på biaktör i text, antal citerade källor i text, artiklarnas huvudkälla, artiklarnas bikälla, kön på reportern, arena i artikeln, ämnesområde i artikeln, opartiskhet i artikeln, samt statistik i artikeln.
Variabelvärdena i variabeln ”Ämnesområde” skapades efter en förstudie av analysenheterna där de ämnen som var vanligast förekommande valdes ut som varibelvärden.
om artiklarna var objektiva (manligt) eller subjektiva (kvinnligt).
Variabeln ”statistik” mättes genom att undersöka huruvida artiklarna ifråga baserade sig på statistiskt säkerställda undersökningar. Dessa artiklar hade mer en redovisande och
faktabaserad karaktär och passar väl in på den manliga genuslogiken om distans och neutralitet.
4.4 Kodning
Under en veckas tid har samtliga artiklar som omfattats av Dagens Nyheters vallogga analyserats från mikrofilm på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Innan analysen påbörjades utformades en datamatris i statistikprogrammet SPSS där analysenheter och variabler fylldes i och där variabelvärdena tilldelades siffervärden. Analysen genomfördes sedan genom att en person ansvarade för att koda artiklarna medan den andra förde in värdena i datamatrisen.
4.5 Validitet och reliabilitet
Reliabiliteten är ett mått som behandlar kvalitén inom undersökningens insamling,
bearbetning och analys.38 För att säkerställa en sådan kvalitet har vissa försiktighetsåtgärder
tagits för att undvika slarvfel och slumpmässiga fel. Först genomfördes en förstudie av samtliga artiklar för att testa kodschemat och instruktioner för att mininera utrymmet för tolkning. I förstudien undersöktes även hur många av de skrivande journalister som var män respektive kvinnor. Utifrån den nämnda förstudie utkristalliserade sig några återkommande ämneområden i artiklarna. För att tyda dessa ämnesområden använde vi modellen om den dikotoma genuslogiken för att utifrån den ta med ämnen som har en klassiska ”manliga” och ”kvinnliga” egenskaper, såsom till exempel vård/sjukvård, klassiskt kvinnligt, och
ekonomi/skatter som är ett ämnesområde som traditionellt sett varit manligt.
Under huvudundersökningen av analysenheterna ifråga har det tagits en tiominuterspaus varje timme. Detta för att undvika eventuella slarvfel vid kodningen då hjärnan lätt blir trött och ouppmärksam när man studerar mikrofilm under en längre tidsperiod utan pauser.
För att ytterligare öka undersökningens reliabilitet utfördes efter kodningen av
analysenheterna ett reliabilitetstest av tio artiklar. De tio artiklarna valdes ut slumpmässigt och kodades utan vetskapen om vilka variabelvärden som framkom den första gången artiklarna kodades. Resultatet tyder på att undersökningen har en god reliabilitet: korrelationen mellan
de båda kodningstillfällena var att inga avvikelser kunde påvisas, variabelvärdena var under reliabilitetstestet till punkt och pricka desamma som under den första undersökningen
Validiteten är ett mått på avsaknaden av systematiska fel eller med andra ord hur väl du mäter det du påstår dig mäta. Hur undersökningens analys och data motsvarar studiens
problemformulering ses som kärnan när det kommer till validitetsbegreppet.39 Med tanke på
att en förstudie genomförts innan våra ursprungliga variabler prövats och även justerats för ändamålet utifrån undersökningens syfte och frågeställningar, pekar det på att undersökningen mäter det den påstår. Korrelationen mellan de teoretiska och operationella indikatorerna anses som hög.
Under jobbet med att ställa upp variabelvärden med en god operationaliseringsmöjlighet valdes variabler med så lite tolkningsutrymme som möjligt ut, detta för att bidra till en hög validitet. Dock måste medges att variablerna som gäller ämnesområde och opartiskhet har varit svåra att tyda och därför har extra varsamhet tagits i beaktning. Fanns minsta lilla tvivel i analysenheterna valde vi att sätta ”ingen uppgift”, detta därför att ett stort antal artiklar inte fokuserade på en politisk fråga. Istället var det vanligt att en och samma artikel berörde flera politiska ämnesområden utan inbördes vinkling. Nämnas ska även att en stort antal artiklar inte berörde någon politisk sakfråga. Exempel på dessa var artiklar som inte var inom ramen för något politiskt ämnesområde utan istället tog upp ämnen som till exempel väljarbeteenden och valstrategier. Många artiklar handlade om Sverigedemokraterna som parti och många var baserade sig på väljarundersökningar. Av denna anledning är endast en minoritet av
analysenheterna indelade i ämnesområden.
När det gäller opartiskheten var det ibland svår att uttyda vilken ”sida” det var som uttalade sig i en fråga och även då valdes ”uppgift saknas” för att inte riskera att få ett felaktigt och snedvridet resultat.
En invändning till undersökningens validitet är att den endast har med artiklar från en medieaktör. Den externa validiteten hade troligen blivit högre med fler analysenheter från flera olika tidningar. Syftet var dock att försöka få en bild av den politiska journalistiken ur ett genusperspektiv och därför har vi valt tidningen med den största spridningen att bevaka.
39 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena (2007): ”Metodpraktikan, konsten att
Förhoppningsvis kan vår undersökning bidra till framtida forskning på andra tidningar och medier.
Under arbetet med att ställa upp variabelvärden med en god operationaliseringsmöjlighet valdes därför variabler med så lite tolkningsutrymme som möjligt, detta för att ytterligare öka undersökningens trovärdighet.
5. Resultat
I följande kapitel besvaras frågeställningarna om vilken könsmärkning och vilka
föreställningar om politik som framkommer i Dagens Nyheters valbevakning 2010. Slutligen kommer en sammanfattande beskrivning av vilken genuslogik som framträder i bevakningen att göras.
Undersökningen har även fokuserat på innehållet i artiklarna och har mätt hur ofta som elit- respektive privatpersoner förekommer, hur många källor som används, utifrån vilka arenor tidningen rapporterar ifrån samt vilka ämnesområden som bevakas. Totalt har 176 artiklar undersökts.
5.1 Könsmärkningen av den politiska nyhetsbevakningen.
Denna rubrik besvaras genom att titta på variabler som hur ofta män och kvinnor förekommer i den politiska nyhetsbevakningen, både som huvudaktör och som biaktör, samt att titta på vilket kön de politiska nyhetreportrarna har. Som ett resultat av mätningen framkommer att könsmärkningen är tydlig i Dagens Nyheters valbevakning. Först kan konstateras att det är betydligt vanligare att män förekommer som både huvudaktörer och biaktörer i artiklarna än kvinnor.
Tabell 1.1 ”Huvudaktör i text” Tabell 1.2 ”Biaktör i text”
N-tal = 163 N-tal = 83
Tabell 1.1 visar att 99 av totalt 163 giltiga huvudaktörer är män, motsvarande sifftra är 64 av 163 för kvinnor. Procentuellt utgörs alltså 60,7 procent av alla artiklarna av manliga
huvudaktörer och 39,3 procent av kvinnor. Bortfallet på 7,4 procent beror på att det i vissa fall inte fanns några citerade huvudaktörer i artiklarna.
Mätningen visar också att det är mer förekommande att manliga journalister skriver om politik. I tabell 1.3 redovisas att 110 av toalt 176 artiklar är skrivna av män, motsvarande siffra för kvinnor är 52 av 176 artiklar. Dessutom är 14 av de 176 artiklarna författade av två reportar av olika kön. Procentuellt är alltså 62,5 procent av alla artiklarna skrivna av män medan 29,5 procent är författade av kvinnor och åtta procent utgörs av artiklar som är författade av båda könen.
Tabell 1.3 ”Kön på reporter”
N-tal = 176
Tilläggas bör att det totala antalet kvinnor som skrev om politik i Dagens Nyheter under valrörelsens sista månad var sammanlagt 18 stycken och motsvarande siffra för männen var 17 stycken. Detta tyder på en jämn könsbalans. Dock visar mätningarna i tabell 1.3 att
männen i genomsnitt fick skriva betydligt fler artiklar per person än kvinnorna. I genomnsnitt fick männen skriva 6,5 artiklar per person medan motsvarande siffra för de kvinnliga
reportrarna är 2,9 artiklar per person.
5.2 Föreställningarna om politik
Denna rubrik besvaras genom att titta på variabler som behandlar innehållet i artiklarna, så som hur ofta elit- respektive privatpersoner förekommer, hur många källor som används, utifrån vilka arenor tidningen rapporterar ifrån,vilka ämnesområden som bevakas samt om artiklarna är baserade på statistik. Som ett resultat av mätningarna kan sägas att de föreställningar om politik som framkommer i Dagens Nyheters valbevakning i stor utsträckning utgår från manliga normer i enighet med modellen om den dikotoma genuslogiken. Först kan konstateras att majoriteten av de huvudkällor som citeras i artiklarna består av manliga elitkällor, detta illustreras nedan i Tabell 2.1.
Tabell 2.1 ”Artiklarnas huvudkälla”
N-tal = 163
Tabell 2.1 visar att 93 av totalt 163 giltiga huvudkällor utgörs av manliga elitkällor, motsvarande siffra för kvinnor är 55 av 163. Procentuellt är alltså 57,1 procent av de huvudkällor som citeras i artiklarna manliga elitkällor, medan 33,7 procent är kvinnliga elitkällor. Vidre kan också konstateras att 9 av totalt 163 huvudkällorna består av manliga icke-elitkällor, motsvarande siffra för kvinnor är 6 av 163. Procentuellt så utgörs alltså 5,5 procent av manliga icke-elitkällor, medan 3,7 procent utgörs av kvinnliga icke-elitkällor. Detta tyder på att manliga källor har företräde i rapporteringen, såväl när de framställs som elitkällor som när de framställs som icke-elitkällor. Denna trend är framkommer även när det gäller bikälla i artikel, vilket illustreras av tabell 2.2 nedan.
N-tal = 83
Tabell 2.2 visar att 48 av totalt 83 giltiga bikällor utgörs av manliga elitkällor, motsvarande siffra för kvinnor är 23 av 83. Procentuellt är alltså 57,8 procent av de bikällor som citeras i artiklarna manliga elitkällor, medan 27,7 procent är kvinnliga elitkällor. Vidre kan också konstateras att 8 av totalt 83 bikällorna består av manliga icke-elitkällor, motsvarande siffra för kvinnor är 4 av 83. Procentuellt så utgörs alltså 9,6 procent av manliga icke-elitkällor, medan 4,8 procent utgörs av kvinnliga icke-elitkällor. Det låga N-talet beror på att många artiklar endast använder sig av en huvudkälla och därmed finns det inte lika många bikällor att mäta, detta gör att resultaten blir svårare att generalisera.
Vidare kan konstateras att majoriteten av de undersökta artiklarna använder sig av 1-2 citerade källor i sin rapportering. I tabell 2.3 så redogörs för hur många citerade källor som används i artiklarna.
N-tal = 164
Tabell 2.3 visar att 132 av totlat 164 artiklar utgår från 1-2 citerade källor, vilket motsvarar 80,5 procent. Vidre framkommer att 25 av 164 artiklar utgår från 3-4 citerade källor, alltså 15,2 proccent. Sex artiklar utgår från 5-6 citerade källor vilket motsvarar 3,7 procent och en artikel utgår från 7 eller fler citerade källor, med en motsvarighet på 0,6 procent. Detta i kombinaton med att majoriteten av de källor som används är manliga elitkällor gör att endast ett fåtal perspektiv kommer till uttryck i Dagens Nyheters valrapportering. Användandet av få källor avspeglar sig tydligt under variabeln ”opartiskhet” där majoriteten av artiklarna hade en låg opartiskhet till följd av att endast ett fåtal perspektiv fick komma till tals. Detta beskrivs i tabell 2.4 nedan.
N-tal = 109
I tabell 2.4 framgår att 15 av totalt 109 undersökta artiklar hade en hög opartiskhet medan 81 av 109 artiklar hade en låg opartiskhet. Procentuellt hade alltså 13,8 procent en hög
opartiskhet och 74,3 procent från en låg. I 13 av 109 artiklar var opartiskheten medel, vilket motsvarar 11,9 procent.
Det kan också konstateras att det är mer förekommande att artiklarna rapporterar från en offentlig arena än från en privat. I tabell 2.5 framgår att 163 av totalt 176 undersökta artiklar utgår från en offentlig arena medan 13 av 176 artiklar utgår från en privat. Procentuellt utgår alltså 92,6 procent från en offentlig arena och 7,4 procent från en privat.
Tabell 2.5”Arena i artikeln”
Vidare kan konstateras att det ämnesområde som var allra mest framträdande i den politiska nyhetsbevakningen under valrörelsen 2010 var skatter/ekonomi. Detta framkommer i tabell 2.6 nedan.
Tabell 2.6 ”Ämnesområde i artikeln”
N-tal = 62
Tabell 2.5 visar att att 29 av totlat 62 artiklar handlar om skatter/ekonomi, vilket motsvarar 46,8 procent. Vidre framkommer att 14 av 62 artiklar handlar om skola/utbildning, alltså 22,6 procent. Åtta artiklar handlar om vård/omsorg vilket motsvarar 12,9 procent och fem artiklar handlar om miljö med en motsvarighet på 8,1 procent. Fyra artiklar handlar om kultur, alltså 6,5 procent samt 2 artiklar som handlar om utrikespolitik, med en motsvarighet på 3,2 procent. Det låga n-talet beror på att det under mätningen varit svårt att klassifiera
ämnesområden i artiklarna, eftersom det varit vanligt förekommande att en artikel behandlar flera olika ämnen. Detta kan ses som en brist i reliabiliteten för just denna variabel. Det kan dock sägas att den övervägande rapporteringen kring just skatter/ekonomi tyder på att det är manliga föreställningar om politik som kommer fram i den politiska nyhetsbevakningen i enighet med modellen om den dikotoma genuslogiken.
två reportrar av olika kön. Framträdande är också att inom områdena skola/utbildning samt vård/omsorg är en majoritet av reportrarna kvinnor. Inom området skola/utbildning är 10 av totalt 14 artiklar skrivna av kvinnor, medan motsvarande siffra för männen är två av 14. Inom området Vård/omsorg är fem av åtta artiklar skrivna av kvinnor och två av åtta av män.
Slutligen kan konstateras att majoriteten av artiklarna i Dagens Nyheters valbevakning inte är baserade på statistik. I tabell beskrivs hur många artiklar som var baserade på statistik.
Tabell 2.7 ”Statistikbaserad artikel”
N-tal= 176
Tabell 2.7 visar att att 30 av totlat 176 artiklar är baserade på statistik, vilket motsvarar 17 procent. Resterande artiklar, alltså 146 av 176 stycken, är inte baserade på statistik, detta motsvarar 83 procent. Av de artiklar som är baserade på statistik så är dock majoriteten skrivna av manliga reportar, detta framkommer i tabellen nedan.
Kön på reporter * Ämnesområde i artikel Crosstabulation Count Ämnesområde i artikel Total Kultur Skatter/ekon omi Skola/utbild
ning Miljö Vård/omsorg Utrikespolitik
Tabellen ovan visar att 26 av totalt 30 artiklar baserade på statistik är skrivna av manliga reportar, motsvarande siffra för kvinnor är fyra av 30.
5.3 Genuslogiken i Dagens Nyheters bevakning av valrörelsen 2010.
För att besvara denna rubrik kommer en sammanfattande diskussion som utgår från modellen om den dikotoma genuslogiken att föras kring de variabler som presenterats under föregående rubriker om könsmärkning och föreställningar i den politiska journalistiken under valrörelsen. Modellen om den diktoma genuslogiken utgår från att det finns en tydlig uppdelning mellan vad som definieras som”manlig” och ”kvinnlig” journalistik. Denna genuslogik är tydlig i Dagens Nyheters rapportering från valrörelsen, både när det gäller könsmärkning och
föreställningar. Som ett första resultat kan konstateras att könsmärkningen i Dagens Nyheters valrapportering är tydligt maskulin då majoriteten av de aktörer som förekommer i artiklarna är män samt att fleratalet artiklar är skrivna av manliga reportrar. Vidare kan konstateras att de föreställningar om politik som framkommer utgår från typiskt manliga normer i enighet med modellen om den dikotoma genuslogiken. Exempelvis så utgår majoriteten av artiklarna
från offentliga arenor, där endast en eller två källor får komma till tals och där dessa källor ofta består av manliga elit-källor. Betydligt ovanligare är det att det rapporteras från privata arenor eller att kvinnliga aktörer används som källor, både i egenskap av elit respektive privatkällor. Dessa resultat tyder på att det är en maskulin genuslogik som framträder i Dagens Nyheters bevakning av valrörelsen 2010.
6. Analys
I följande avsnitt analyseras resultatet från undersökningen utifrån syftet och frågeställningarna.
6.1. Om könsmärkning
Som nämnts i teoridelen har den politiska journalistiken traditionellt sett varit ett manligt bevakningsområde. Jämställdhetsutvecklingen inom journalistkåren verkar dock, till viss del, även ha nått det politiska verkningsområdet. Att det var lika många män som kvinnor (till och med fler, 18 kvinnor mot 17 män) som bevakade valrörelsen för Dagens Nyheters räkning 2010 tyder på att det nuförtiden är lika accepterat för kvinnor som för män att ha politik som bevakningsområde inom journalistiken. Trots detta har de politiska reportrarna med manligt kön fått skriva mer än dubbelt så många artiklar per person (män stod för 110 artiklar och kvinnor för 52 vilket betydde att män skrev i snitt 6,47 artiklar per person medan kvinnor endast skrev 2,89) , något som tyder på att den politiska journalistiken må vara i könsbalans, men att män i större utsträckning tilldelas att skriva artiklar inom ramen för den politiska journalistiken. Utifrån dessa siffror är det alltså rimligt att säga Dagens Nyheters politiska journalistik är i könsbalans, men samtidigt har en klar könsmärkning.
Resultatet när det gäller könsmärkningen på huvud –och biaktörer har en tydlig manlig prägel och visar på en klar könsmärkning. En stor majoritet av både huvudaktörerna och biaktörerna som citerades i artiklarna var politiker på en hög riksnivå, många riksdagsledamöter och de flesta män. Att just manliga politiker är vanligast förekommande i artiklarna både som huvud-och-biaktörer skulle kunna vara en konsekvens av att den svenska riksdagen består av en övervikt män. Detta skulle i så fall förklara den tydliga dominansen av manliga aktörer. Men denna tes måste dock avvisas eftersom Sveriges riksdag idag består av hela 45 procent kvinnor, vilket innebär en relativt tydlig könsbalans med endast en skillnad på 10
nivå. I enighet med modellen om den dikotoma genuslogiken tyder detta resultat istället på att det existerar en snedvridning i rapporteringen där manliga källor och perspektiv ges företräde. Detta är ytterligare ett bevis på att könsmärkningen i Dagens Nyheter är tydligt maskulin.
6.2. Om föreställningarna om politik
Även föreställningarna om politik som framkommer i undersökningen av Dagens Nyheters politiska journalistik har efter avslutat undersökning en klar övervikt åt den klassiskt ”manliga” journalistiken.
Att hela 92.6% av artiklarna har sin utgångspunkt i en offentlig miljö är siffror som talar sitt tydliga språk och visar att det är den manliga föreställningsvärlden om politik som har präglat valbevakningen i Dagens Nyheter. Kvinnorörelsens idéer om att ”det privata är politik” kommer således inte till uttryck i bevakningen och det är tydligt att det fortfarande är den manligt definierade professionalismen som ges företräde. Enligt modellen om den dikotoma genuslogiken så är typiskt manlig journalistik vanligtvis orienterad mot allmänheten och utgår från offentliga arenor medan den kvinnliga journalistiken är mer inriktad mot det privata. Eftersom endast en bråkdel av alla artiklar utgår från privata miljöer kan den kvinnliga
föreställningsvärlden sägas vara underprioriterad i Dagens Nyheters valbevakning som istället präglas av manliga föreställningar. Dock kan argumenteras för att denna könsmärkning av vad som definieras som typiskt manlig och typiskt kvinnlig journalistik i sig kan skapa ojämlika strukurer som låser fast etablerade roller och därigenom skapar förutfattade meningar om vad som är typiskt ”manligt” respektive ”kvinnligt”. Att göra skillnad på manliga och kvinnliga föreställningsvärldar kan därför bidra till att fastslå redan ojämnlika strukurer, där kvinnor blir förpassade till det privata medan män har företräde till det offentliga. Om man istället
En liknande föreställning om politik ur ett genusperspektiv framkommer även när det gäller användandet av elitkällor. Enligt modellen om den dikotoma genuslogiken så är förekomsten av elitkällor en del av den manliga journalistiken. Att flest akörer i studien består av manliga elitkällor är därför ytterligare ett bevis på att manliga föreställningar om journalistik
dominerar bevakningen. Det höga användandet av elitkällor kan också knytas an till att majoriteten av artiklarna utgår från offentliga arenor, något som enligt modellen om den diktoma genuslogiken går hand i hand och ytterligare pekar på att det är manliga
föreställnignsvärldar som ges företräde. Räknar man även in att de flesta elitkällorna var av manligt kön (se under ”könsmärkning) så framkommer en ännu tydligare bild av att Dagens Nyheters politiska journalistik är påverkad av den manliga dikotomen.
Undersökningen visar även på att antalet citerade källor är mycket få och att endast en eller två källor får komma till tals i majoriteten av artiklarna. Detta i samband med att de flesta artiklarna utgörs av manliga källor och är skrivna av män, visar på att det i huvudsak är manliga perspektiv som ges utrymme.
Även variabeln ”ämnesområde” pekar i studien mot att en maskulin föreställning om politik dominerar valbevakningen. Inom alla ämnesområden förutom två svarar manliga reportar för den största andelen artiklar. Detta i sig är inte uppseendeväckande då män också svarat för den största andelen artiklar överlag. Men att kvinnliga reportar står för flest artiklar i just ämnesområdena som gäller skola/utbildning och vård/omsorg visar på en uppdelning av ämnesområden som passar väl in enligt modellen om den dikotoma genuslogiken inom journalistiken. Båda dessa ämnesområden är, som nämnts tidigare, ämnen som är klassiskt ”kvinnliga” bevakningsområden.
Som tidigare nämnts i metoddelen framkom vissa svårigheter med att tyda variabeln ”opartiskhet”. Resultatet av detta gör att det blir svårare att dra slutsatser utifrån denna variabel.
Mätandes opartiskhet framkom att endast en bråkdel av artiklarna hade en hög opartiskhet, något som antyder en kvinnlig genuslogik då subjektivitet enligt modellen om den dikotoma genuslogiken inom journalistiken definieras som en kvinnlig egenskap. Dock ska det tas i beaktning att man i en stor andel av artiklarna endast lät en sida komma till tals för att sedan skriva en annan, ”tilläggsartikel”, där den andra politiska sidan fick komma till tals. Detta ledde till att ett stort antal enskilda artiklar fick en låg opartiskhet beroende på att den
motsatta politiska sidan fick komma till tals i en annan artikel. Sammantaget gör detta det blir svårt att dra konkreta slutsatser när det gäller vår variabel om opartiskhet.
6.3. Om genuslogiken
Efter att ha undersökt artiklarna från Dagens Nyheters valbevakning 2010 framkommer en tydlig bild sett ur modellen om den dikotoma genuslogiken inom journalistiken – den
klassiskt manliga logiken ges klart företräde framför den kvinnliga. Varje undersökt variabel pekar i denna riktning, förutom opartiskheten. Som ovan nämnts ska dock resultatet från just denna variabel tas med en nypa salt.
Sammantaget kan det fastslås att en majoritet av artiklarna utgår från en offentlig elitnivå och att det är de manliga källorna och perspektivet som dominerar. Få artiklar utgår från en privat vardagsnivå och kvinnliga huvud –och biaktörer är mindre förekommande än sina manliga motsvarigheter.
Manliga reportrar ansvarar för de rent fakta –och opinionssiffrorbaserade artiklarna, något som knyts an till den manliga logiken om neutralitet.
7. Egen diskussion
Dagens Nyheter är den dagstidning i Sverige som har flest antal läsare. Detta leder till att tidningen har en stor dagordningsmakt över medborgarna och påverkar många människors uppfattning om verkligheten.
Resultatet i denna undersökning visar på att den politiska journalistiken på Dagens Nyheter fortfarande färgas av en maskulin genuslogik och denna bild av politiken påverkar enligt gestaltningsteorin alltså också hur tidningens läsare uppfattar politik. Att det kvinnliga perspektivet enligt modellen om den dikotoma genuslogiken inom journalistiken
förminskades och inte gavs samma uppmärksamhet som den manliga motsvarigheten är först och främst ett problem ur jämställdhetssynpunkt men det finns även en risk att denna
förmedlade bild av politik leder till att förstärka könsrollerna när politik avhandlas genom en manlig genuslogik. Faran blir att politisk journalistik förblir ett område där en manlig
könsmärkning och föreställningsvärld dominerar och att detta underblåser rådande könsroller. Som nämnts i teoriavsnittet är politik traditionellt sett ett manligt journalistiskt område och undersökningen pekar på att den politiska journalistiken fortfarande domineras av en manlig könsmärkning och föreställningar. Det förefaller vara så att man på Dagens Nyheter tänkt mycket på att se till att ha lika många manliga och kvinnliga politiska reportrar men att det rent innehållsmässiga fortfarande domineras av en manlig genuslogik. Hur detta kommer sig låter vi vara osagt men höjer onekligen frågor för vidare studier inom området.
Detta uppslag kan vara ett sätt att ta vår undersökning ett steg längre. Bland annat kan man pröva på en jämförande studie på andra dagstidningar i Sverige. Dessa studier skulle kunna använda sig av mer avancerade kvalitativa statistiska analysmetoder för att få fram ett orsakssamband och kunna besvara frågan om varför könsmärkning och föreställningar inom den politiska journalistiken är tydligt maskulin. På detta sätt skulle man kunna få en mer initierad bild av hur den politiska nyhetsproduktionen går till och man skulle kunna
genomföra intervjuer med politiska redaktörer. Även detta skulle kunna bidra till en djupare bild av varför den politiska journalistiken ser ut som den gör. Vidare kan frågan ställas varför så många huvud –och biaktörer och källor var av manligt kön . Detta skulle man också kunna gå vidare med genom att undersöka hur dessa aktörs –och källurval går till.
8. Källförteckning
Böcker och tidsskrifter:
Bystrom, D.G. Robertson, T.A & Banwart, M.C.(2001):” Framing the fight: An analysis of
Media Covarage of Female and Malen Candidates in the Primary Races for Governor and U.S. Senate in 2000” American Behavioral Scientist. No. 44
Djerf-Pierre, Monika (2003: ”Journalistikens kön. Fältets struktur och logik under
1900-talet.” Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2. 03
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena (2007):
”Metodpraktikan, konsten att studera samhälle, individ och marknad” Norstedts Juridik AB,
E.Patterson (1993):”Out of order”, Vintage Books USA
Hadenius, Stig, Weibull, Lennart, Wadbring Ingela (2008): ”Massmedier: Press, radio och tv
i den digitala tidsåldern” Ekerlids förlag
Hirdman, Yvonne (2004) ”Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala
underordning” i Carlsson-Wetterberg, Christina och Jansdotter, Anna (red.) Genushistoria.
En historiografisk
exposé. Lund: Studentlitteratur.sid 115f
Hirdman, Yvonne (2001): Genus – om de stabilas föränderliga former”, Liber AB
Kleberg, Madeleine (2006): ”Genusperspektiv på medie- och kommunikationsutveckling”, Högskoleverket,
Kahn, Kim Fridkin, Edie N. Goldenberg (1991): ”Women Candidates in the news: an
examination of gender differences in U.S. Senate Campaign Covarage”, public opinion
quarterly 55
Kahn, Kim Fridkin (1992): ”Does being male help? An investigation of the effects of
candidate gender and campaign coverage on evaluations of U.S. senate candidates”, the
journal of politics Vol.54,2
Larsson, Håkan (2005): Idrottens genus. En forskningsgenomgång. I kvinnovetenskaplig tidskrift 1.05. Göteborgs Universitet.
Löfgren Nilsson, Monica (2007):” Journalistiken – ett könsmärkt fält”. I: Asp, Kent (red):
Rosberg Z Maria (2010): ”Rapport från regnbågsredaktionen – en studie av kvinnors
erfarenheter av att verka som journalister i Sydafrika”, Nordicom-Information nr 32,
Ross, Karen; Sreberny-Mohammadi, Annabelle (1997): “Playing house-gender, politics and
the news media in Britain” Media, Culture & Society vol.19 1:1997
Strömbäck, Jesper (2009): ”Makt, medier och samhälle”, SNS förlag
Van Zoonen, Liesbet (1998) One of the Girls? The Changing Gender of Journalism i Cynthia Carter, Gill Branston and Stuart Allan (eds) News, Gender, and Power. New York:
Routledge.
Östbye, Helge mfl (2008): ”Metodbok för medievetenskap” Malmö: Liber AB
Internet:
9. Bilagor
9.1 Kodschema:
2. Kvinnlig elitkälla
3. Manlig icke-elitkälla
4. Kvinnlig icke-elitkälla
9. Ingen uppgift
6.
Antal citerade källor i text:
10. Statistikbaserad artikel
1. Ja
2. Nej
9. Ingen uppgift
9.2 Kodinstruktioner:
1. Med huvudaktör i text räknas den som omnämns/citeras flest gånger i artikeln. Om flera aktörer framträder lika många gånger räknas den som citeras/omnämns först som huvudaktör. För att räknas som citat måste citatet i fråga ha ett pratminus innan.
2. Med biaktör i text avses den person, som näst efter huvudaktören, omnämns/citeras flest gånger i artikeln. Om flera biaktörer framträder lika många gånger räknas den som
citeras/omnämns först i artikeln. För att räknas som citat måste citatet i fråga ha ett pratminus innan.
3. Med kön på reporter menas vilket kön den/de personer som står under bylinen har.
4. Med Huvudkälla menas vilken roll huvudaktören i text har i artikeln. Med elitkälla menas källor som innehar positioner som ger dem makt, auktoritet och tillgång till exklusiv
information. Med icke-elitkällor menas källor som framträder i egenskap av privatperson och ger uttryck för personligt tyckande.
5. Med bikälla menas vilken roll biaktören i text har i artikeln. Med elitkälla menas källor som innehar positioner som ger dem makt, auktoritet och tillgång till exklusiv information. Med icke-elitkällor menas källor som framträder i egenskap av privatperson och ger uttryck för personligt tyckande.
6. Med antal källor menas hur många personer som totalt citeras i artikeln. För att räknas som citat måste citatet i fråga ha ett pratminus innan.
8. Med arena menas vilken miljö artikeln rapporterar ifrån. Är det en arena som finansieras av skattemedel och tillhör det offentliga såsom till exempel skolor, sjukhus är miljön offentlig. Politikerpersoner tillhör också det offentliga då de får sina löner betalade av skattebetalarna. En privat miljö är en miljö som är inte finansernas av skattemedel, om en politiker sitter i en privat miljö men agerar i rollen som politiker i artikeln betraktas miljön som offentlig. 9. Med ämnesområde menas vilken område inom politiken som artikeln ifråga behandlar.
En kulturartikel definieras som en som behandlar kulturarv, litteratur, museer och
utställningar, teater, dans och musik eller att artikeln handlar om kultur på ett övergripande plan.
En artikel om skatter/ekonomi definieras om en artikel som behandlar förslag till lagar om skatter och sociala avgifter (oavsett vilken ”grupp” människor som ska få höjd eller sänkt skatt. Till exempel: ”sänkt skatt till pensionärer” går under denna indelning), åtgärder som regering och riksdag genomför för att påverka förhållanden i ekonomin i stort, statsbudget, offentlig upphandling eller bostadsplanering.
En artikel om skola/utbildning definieras genom att den behandlar ämnen som förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, grundskola, gymnasieskola, studiefinansiering, universitet och högskola, forskning och vuxenutbildning.
Artiklar om miljö definieras som de som behandlar boendemiljö (buller, luftföroreningar), klimat –och miljömål, användning av hälso –och miljöfarliga kemikalier, mål och strategi för det nationella klimatarbetet, handel med utsläppsrätter, miljölagstiftning, miljöteknik –och forskning, naturvård (biologisk mångfald, rovdjur, skog, strandskydd, friluftsliv),
kärnkraftsäkerhet, vatten och hav (vattenvård, försurning, miljögifter, havsmiljö, föroreningar, oljeutsläpp, överfiske).
Artiklar om vård/omsorg definieras som de som behandlar ämnen inom samhällets välfärd: ekonomisk trygghet vid sjukdom, ålderdom och för familjen, sociala tjänster, hälso- och sjukvård, främjande av hälsa samt rättigheter för barn, individuellt stöd åt personer med funktionsnedsättning.
Artiklar om utrikespolitik definieras som de som behandlar Sveriges utrikes –och säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning, humanitärt bistånd, säkerhetspolitik, europeisk säkerhets –och försvarspolitik och internationella konflikter.
