Psykologiska institutionen Självständigt arbete 15 hp Psykologi III – 3VEU
Går det att lukta sig till corona?
Sambandet mellan äckelkänslighet för kroppslukter och
reaktioner på covid-19
GÅR DET ATT LUKTA SIG TILL CORONA?
Sambandet mellan äckelkänslighet för kroppslukter och reaktioner på covid-19
Aleksandra Mandić, Linnea Widén
Sammanfattning
Det är kostsamt för kroppen att enbart försvara sig via det fysiologiska immunförsvaret. Därför har människan även ett försvar som bygger på att beteendet förändras, i förebyggande syfte, för att skydda individen mot smittspridning. Det kallas för beteendeimmunförsvaret och tidigare studier indikerar att det skyddar oss från patogener bland annat med hjälp av luktsinnet och äckelkänslor. Vi har genom att analysera data från en stor enkätstudie undersökt om höga nivåer av äckelkänslighet för kroppslukter (mätt med BODS-skalan) är en prediktor för hur starkt individer reagerar på det nya hotet från covid-19. Två multipla regressionsanalyser visade att en modell som innehöll BODS-skalan och demografiska variabler (kön, ålder, utbildning) var bättre på att predicera reaktioner på covid-19 än en modell som endast innehöll de demografiska variablerna. Vi fann även att kvinnor skattade högre i BODS-poäng och hade starkare reaktioner på covid-19 än män. Inom ramverket för beteendeimmunförsvaret kan dessa resultat tolkas som att äckelkänslighet för kroppslukter är kopplat till starkare reaktioner inför patogener mer generellt.
Nyckelord: beteendeimmunförsvaret, äckelkänslighet, kroppslukter, covid-19, BODS-skalan
Introduktion Beteendeimmunförsvaret
När kroppen blir sjuk går mycket energi åt till att bekämpa virus, bakterier och främmande ämnen. Kroppen försvagas och blir trött av exempelvis feber, snuva och andra insatser som den behöver utföra för att slå tillbaka en infektion. Att höja kroppstemperaturen med en grads feber beräknas till exempel kräva en ökning av ämnesomsättningen med 13 % (Baracos, Whitmore & Gale, 1987). Det är alltså kostsamt för kroppen att försvara sig enbart via det fysiologiska immunförsvaret. Därför har människan även ett försvar som bygger på att
beteendet anpassas för att hindra kontakt med patogener - före smittspridning ens har ägt rum. Detta ramverk kallas inom psykologin för beteendeimmunförsvaret och består av
Patrick, 2014). Dessutom kan en känsla av aversion uppstå hos individen vilket motiverar individen till att använda strategier och rörelsemönster som minimerar infektionsrisk (Schaller, 2011).
När en eventuell infektionsrisk upptäcks triggar det igång en kaskad av psykologiska reaktioner hos individen. Vid tillfällen då infektionsrisken upplevs som hög blir en individ mer lyhörd inför både ting och människor som antas kunna utgöra en risk och individen får en större motivation att undvika hotet (Neuberg, Kenrick & Schaller, 2011). Ett hot, och
information om detta, kan både komma utifrån individen genom perceptuella signaler såsom beskrivits ovan eller inifrån individen i form av en tolkning som yttrar sig som oro och ångest. En teori som lagts fram är att beteendeimmunförsvaret får konsekvenser för mänsklig social kognition och socialt beteende vilket yttrar sig i form av fördomar mot individer och grupper och genom social stigmatisering (Schaller, 2011).
Äcklets funktion för beteendeimmunförsvaret
Beteendeimmunförsvaret skyddar oss från patogener bland annat med hjälp av luktsinnet och äckelkänslor (Oaten, Stevenson & Case, 2009). En av de tre primära funktionerna med
luktsinnet är just att undvika faror i miljön genom att framkalla känslor av äckel hos individen så att individen undviker faran (Stevenson, 2009). Äckel är en grundläggande känsla och en försvarsmekanism som skyddar kroppen från potentiellt farliga ämnen (Curtis, Aunger & Rabie, 2004). Infektionshotet som äckelkänslorna varnar en individ för kommer oftast från bakterier och virus i mat, i omgivningen eller från människor - både från den egna kroppen och andras kroppar (Curtis & Biran, 2001). En aspekt av äckel är äckelkänslighet, vilket innebär hur svagt eller starkt en individ känner äckel och hur denna känsla tar sig uttryck. Curtis, Aunger och Rabie (2004) utförde en enkätstudie där respondenter fick skatta hur mycket äckel de kände när de såg på olika bilder. Bilderna föreställde olika objekt och människor, där varje objekt eller människa presenterades i två betingelser; en
icke-sjukdomsrelaterad bild (till exempel en bild av en man som var välvårdad och såg frisk ut) och en sjukdomsrelaterad bild (en bild av samma man som var svettig, hade flottigt hår och såg sjuk ut). Respondenterna rapporterade genomgående mer äckel för de sjukdomsrelaterade bilderna och kvinnor rapporterade mer äckel än män. Författarna förordade därför att äckel hjälper individer att undvika objekt som kan bära med sig sjukdomar.
I en annan studie av Olsson et al. (2014) utfördes ett experiment som visade att individer kan lukta sig till sjukdomar hos andra människor och att denna lukt framkallar negativa
emotioner. Slumpmässigt utvalda deltagare injicerades med en kemikalie som aktiverade immunförsvaret så att deltagarna fick feber. Sedan fick andra deltagare lukta på kroppslukt extraherad från tröjor som de “infekterade” deltagarna hade använt. Denna lukt skattades som starkare, äckligare och mindre hälsosam än lukt som extraherats från tröjor från en
kontrollgrupp (som inte blivit injicerade med kemikalien) samt lukt som extraherats från helt rena tröjor. Dessa resultat kan enligt författarna tolkas som ett stöd för att immunförsvaret, via luktsinnet, framkallar vissa emotioner och beteenden hos individen samt skyddar individen från sjukdom genom att påverka mellanmänskliga beteenden. Det verkar alltså finnas ett samband mellan beteendeimmunförsvaret och äckelkänslighet för kroppslukter.
BODS-skalan
magen och andedräkt. En ytterligare studie visade att BODS-poäng korrelerade med hur äcklig svettlukt upplevdes vara (Liuzza, Olofsson, Sabiniewicz & Sorokowska, 2017b). BODS-skalan har validerats av Liuzza et al. (2017a) både i sin helhet och för de två faktorerna separat, vilket innebär att det går att använda BODS-skalan som en gemensam skala eller som två separata skalor för egna respektive andras kroppslukter. Skalan har en utmärkt intern konsistens (α = 0,92) och hög konvergent validitet med andra skalor som mäter
äckel, lukt och undvikande av sjukdomar. Författarna har funnit ett samband mellan BODS-skalan och skalor som mäter känsligheten hos beteendeimmunförsvaret, varav det starkaste sambandet är till PVD-skalan (Perceived Vulnerability to Disease scale) där individen skattar hur känslig hen upplever sig vara för sjukdomar samt hur individen upplever sig reagera på potentiella patogener. Författarna hittade även en skillnad mellan kvinnor och män vad gäller BODS-poäng, där kvinnorna uppvisade en högre äckelkänslighet för kroppslukter.
Covid-19
I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus som fick namnet SARS-CoV-2. Viruset orsakar sjukdomen covid-19 som kan leda till luftvägsinfektioner vilket i värsta fall kan leda till döden, främst för äldre och riskgrupper. Dödligheten i covid-19 är i skrivande stund inte fastlagd men i Sverige låg den på 0,6 % för mars månad (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Den 11 mars 2020 deklarerade Världshälsoorganisationen, WHO, att spridningen av covid-19 övergått till en pandemi och att viruset snart skulle komma att finnas i alla delar av världen (Världshälsoorganisationen, 2020a). I början av mars 2020 tog den inhemska spridningen av viruset fart i Sverige och antalet insjuknade steg kraftigt. I mitten av april toppade antalet dödsfall i covid-19 i Sverige (Världshälsoorganisationen, 2020b). Fler män än kvinnor avlider i nuläget som en följd av smittan (Folkhälsomyndigheten, 2020b).
Under tidigare pandemier och epidemier såsom svininfluensan (år 2009-2010) och
ebolautbrottet (år 2014-2015) har forskningen funnit positiva samband mellan ångestnivå och benägenhet att känna äckel, hälsoångest och rädsla för nedsmutsning. Dessa studier indikerar att äckelkänslor är kopplade till ångest under virusutbrott rent generellt (Blakey, Reuman, Jacoby & Abramowitz, 2015; Brand, McKay, Wheaton & Abramowitz, 2013; Wheaton, Abramowitz, Berman, Fabricant & Olatunji, 2012).
Covid-19-pandemin har redan börjat studeras i relation till beteendeimmunförsvaret. I en helt nypublicerad forskningsartikel har kopplingarna mellan beteendeimmunförsvaret och
reaktioner på covid-19 undersökts. Enligt Makhanova och Shepherd (2020) är de olika psykologiska processer som är involverade i beteendeimmunförsvaret särskilt viktiga när nya infektioner såsom covid-19 sprids genom populationen. De hittade ett samband mellan högre poäng på PVD-skalan och starkare reaktioner inför covid-19-hotet i form av ökad ångest, högre rapportering kring att andra bör ändra sina vardagsbeteenden samt större vikt lagd vid att utföra olika säkerhetsbeteenden. Författarna drog slutsatsen att beteendeimmunförsvaret är involverat i hur individer svarar på hotet från covid-19. De fann även att kvinnor hade
starkare reaktioner på covid-19-hotet än män.
I en annan nypublicerad studie, där en longitudinell metod användes, tog en forskargrupp åter kontakt med deltagare som år 2016 hade medverkat i en enkät där de fick skatta sin
Syftet med denna uppsats
Under våren 2020 utförde Zakrzewska et al. en enkätundersökning som en del av ett pågående forskningsprojekt vid Gösta Ekmans laboratorium på Stockholms universitet. Syftet med undersökningen var att studera sambandet mellan äckelkänslighet för kroppslukter och attityder till en fiktiv flyktinggrupp. Forskarna ville försöka replikera en tidigare studie av Zakrzewska et al. (2019) som gjordes på ett amerikanskt stickprov. Den nya
enkätundersökningen utfördes på två europeiska stickprov från Italien respektive Sverige. Strax före denna enkät skulle genomföras utbröt covid-19-pandemin. Forskarna beslutade då att i utforskande syfte även addera frågor och påståenden (items) om deltagarnas reaktioner på covid-19-situationen. Dessa items handlade både om säkerhetsbeteenden och acceptans av frihetsinskränkningar på grund av pandemin, och tillsammans antogs de mäta hur starkt olika individer reagerade på de hot som pandemin utgjorde.
I denna uppsats har data från den svenska delen av denna studie analyserats för att utforska eventuella samband mellan två till synes så orelaterade fenomen som äckelkänslighet för kroppslukter och reaktioner på covid-19-hotet. Detta testades genom att jämföra en modell som endast innehöll de demografiska variablerna kön, ålder och utbildning med en modell som innehöll de demografiska variablerna samt även BODS-skalan, för att se vilken modell som bäst predicerade reaktioner på covid-19. Med tanke på det sedan tidigare fastställda sambandet mellan äckelkänslighet för kroppslukter och beteendeimmunförsvaret ställde vi upp hypotesen att det bör finnas ett samband även mellan äckelkänslighet för kroppslukter och reaktioner inför en framträdande patogen som covid-19. Ett sådant samband skulle kunna tolkas som ytterligare en bekräftelse på hur beteendeimmunförsvaret påverkar kognition och beteende hos individen. Syftet med vår uppsats har alltså varit att undersöka huruvida höga nivåer av äckelkänslighet för kroppslukter är en prediktor för starka reaktioner på hotet från covid-19.
Metod
Vår forskningsstudie byggde på befintliga data i den svenska delen av enkätundersökningen som genomfördes av Zakrzewska et al. Den svenska datainsamlingen skedde mellan 31 mars och 7 april samt mellan 20 april och 28 april 2020, det senare tillfället adderades för att få fler yngre respondenter och därmed ett stickprov som var mer representativt för populationen. Datainsamlingen skedde under en tid då dödstalen i Sverige steg kraftigt och
nyhetsrapporteringen var intensiv.
Undersökningsdeltagare
Data samlades in via webbenkäter i en Qualtrics-panel. En powerberäkning genomfördes innan datainsamlingen och stickprovets storlek bedömdes leda till reliabla uppskattningar vid
n > 1000 (Schönbrodt & Perugini, 2013). Powerberäkningen utfördes för en strukturell
Vår undersökning utgick från de 1412 respondenter från Sverige som deltagit i webbenkäten utförd av Zakrzewska et al. Vi valde att utgå från de svenska deltagarna för att få ett mer enhetligt stickprov, exempelvis vad gäller den nyhetsrapportering och smittspridning som deltagarna exponerats för. Vi exkluderade därefter respondenter, framförallt de som
misslyckats med att svara på en kontrollfråga (se mer under Borttagna observationer nedan), och 1119 respondenter har utgjort urvalet för vår forskningsstudie. Urvalet bestod av 645 kvinnor och 474 män och åldersspannet på respondenterna var 18-70 år (M = 44,45 år, SD = 15,53 år). Åldersfördelningen blev jämnare efter den andra insamlingen men individer mellan 30-45 år respektive 65-70 år är något överrepresenterade i stickprovet. Det fanns sex stycken utbildningsnivåer i enkäten: ingen utbildningsnivå, grundskola, gymnasium, högskola
(eftergymnasiala studier), högskolestudier på avancerad nivå (magisterexamen,
masterexamen) och doktorsexamen. Alla utbildningsnivåer var representerade i stickprovet och fördelningen var normalfördelad. Variabeln utbildning dummy-kodades i analysen.
Jämförelse med SCB
För att säkerställa att stickprovet var representativt så jämfördes demografiska data med statistik för populationen, Sveriges befolkning, från Statistiska centralbyrån, SCB.
Skillnaderna mellan stickprovet och populationen var ringa med avseende på variablerna kön, ålder och utbildning (Statistiska Centralbyrån, 2020a; Statistiska Centralbyrån 2020b). I stickprovet fanns exempelvis en god spridning över de olika utbildningsnivåerna men med något färre individer med oavslutad grundskoleutbildning eller endast grundskoleutbildning än i populationen.
Enkäten
I enkäten fanns bland annat frågor kring demografiska data (ålder, kön och utbildning), items kring olika reaktioner på covid-19 samt BODS-skalan. Enkäten innehöll även en kontrollfråga för att säkerställa att respondenten varit uppmärksam under ifyllandet av enkäten (se bilaga A). Allt detta utgjorde tillsammans underlaget för vår forskningsstudie.
BODS-skalan
BODS-skalan som användes i undersökningen bestod av 12 items som refererade till sex typer av kroppslukter (avföring, svett, fotsvett, urin, gaser i magen och andedräkt). Hela BODS-skalan såsom den användes i enkäten finns i bilaga B. Items var utformade både för en intern kontext, såsom “Du är ensam hemma och märker en stark lukt från dina fötter” och för en extern kontext, “Du sitter bredvid en främling och märker att dennes fötter luktar starkt”. Respondenterna fick bedöma till vilken grad varje scenario framkallade äckel på en
Likertskala från 1 (inte äckligt alls) till 5 (extremt äckligt).
Reaktioner på covid-19
Borttagna observationer
I analyserna har vi exkluderat resultat från respondenter som svarat att de inte hört talas om covid-19 och/eller svarat fel på den allmänna kontrollfrågan i enkäten, detta var sammanlagt 293 personer. Vi har även exkluderat resultat från fem respondenter som svarat “Annat” som kön eftersom antalet inte var tillräckligt för en jämförelse med de som svarat “Kvinna” och “Man”.
Analys
Alla analyser har genomförts i R (version 4.0.3) och R Studio (R Core Team, 2020).
Intern konsistens
Vi har använt alpha()-funktionen (från Psych-paketet) i R för att mäta den interna
konsistensen för BODS-skalan och för de items som handlar om reaktioner på covid-19. Vårt mål var att uppnå ett Cronbachs alfa som ligger i det vedertagna intervallet mellan 0,7 till 0,9 (Tavakol & Dennick, 2011).
Regressionsanalyser
Vid en stegvis hierarkisk regressionsanalys är det programvaran som bestämmer vilka parametrar som tas bort, vilket passar bättre vid en rent utforskande hypotes. Men eftersom vår studie byggde på en specifik hypotes så var det viktigt att kunna låta teorin styra analysen och behålla demografiska variabler även om de inte visade signifikanta samband med den beroende variabeln. Utifrån vad vi ville undersöka valde vi därför att genomföra två multipla regressionsanalyser istället för en stegvis hierarkisk regressionsanalys. De oberoende
variablerna var äckelkänslighet för kroppslukter och tre demografiska variabler, nämligen kön, ålder och utbildning. Den beroende variabeln var reaktioner på covid-19. Variabeln äckelkänslighet för kroppslukter operationaliserades genom BODS-skalan och reaktioner på covid-19 operationaliserades genom att räkna ut en indexvariabel för de fyra items som handlade om covid-19, det vill säga genom att ta medelvärdet av alla svar för varje individ. Två modeller togs fram. Modell 1 innehöll de oberoende demografiska variablerna kön, ålder och utbildning och den beroende variabeln var reaktioner på covid-19. För modell 2 var de oberoende variablerna återigen kön, ålder och utbildning samt även variabeln äckelkänslighet för kroppslukter. Den beroende variabeln var även här reaktioner på covid-19. Vi jämförde modellerna med anova()-funktionen i R.
Om modell 2 ger ett b-värde för äckelkänslighet för kroppslukter som inte skiljer sig nämnvärt från b-värdena för de resterande oberoende variablerna, samt kan förklara mer av variansen än modell 1, så kommer vi kunna svara jakande på vår frågeställning - det vill säga att äckelkänslighet för kroppslukter är en prediktor för reaktioner på covid-19.
Resultat Intern konsistens
Vi räknade ut Cronbachs alfa för BODS-skalan och för de items som handlade om covid-19. BODS-skalan uppnådde en utmärkt intern konsistens (α = 0,92). De items som handlade om reaktioner på covid-19 uppnådde tillsammans en acceptabel intern konsistens (α5 items = 0,61)
men när ett item, “Jag har inte blivit påverkad av nyheterna kring coronaviruset“, togs bort uppnåddes istället en god intern konsistens (α4 items = 0,70). Eftersom ett Cronbachs alfa under
BODS-skalan
Ett histogram för de uppmätta BODS-poängen presenteras i figur 1. Medelvärdet för dessa poäng var 3,40 och standardavvikelsen var 0,78. En jämförelse mellan könen vad gäller äckelkänslighet för kroppslukter presenteras i figur 2. Medelvärdet för BODS-poäng var 3,19 (SD = 0,77) för män och 3,55 (SD = 0,75) för kvinnor.
Figur 1. Histogram för erhållna BODS-poäng i stickprovet.
Figur 2. Låddiagram för könsskillnader i BODS-poäng.
Reaktioner på covid-19
Ett histogram för indexvariabeln för covid-19 presenteras i figur 3. Medelvärdet för indexvariabeln var 5,64 och standardavvikelsen var 1,16. En jämförelse mellan könen vad gäller reaktioner på 19 presenteras i figur 4. Medelvärdet för indexvariabeln för covid-19 var 5,45 (SD = 1,22) för män och 5,77 (SD = 1,10) för kvinnor.
Figur 3. Histogram för erhållna medelvärden på indexvariabeln för covid-19 i stickprovet.
Figur 4. Låddiagram för könsskillnader för indexvariabeln för covid-19.
Regressionsanalyser
I figur 5 visas det erhållna sambandet mellan BODS-poäng och indexvariabeln för covid-19 samt den erhållna regressionslinjen. På y-axeln framträder en tydlig takeffekt.
Figur 5. Sambandet mellan BODS-poäng och indexvariabeln för covid-19 med regressionslinje.
Vi genomförde två multipla regressionsanalyser där alla villkor var uppfyllda. Vi jämförde modell 1, som endast innehöll de demografiska variablerna och indexvariabeln för covid-19, med modell 2, som även innehöll BODS-skalan, för att se vilken modell som bäst predicerade reaktioner på covid-19.
Modell 2, som innehöll BODS-skalan, var bättre på att predicera reaktioner kring covid-19 än modell 1, utan BODS-skalan, F1110 = 39,26 (p < 0,001). Modell 2 hade 8 % förklarad varians
(R2
adj = 0,08, F8, 1110 = 13,29 [p < 0,001]), vilket alltså var tre procentenheter högre förklarad
varians än modell 1 (ΔR2
adj = 0,03). R-värdet för modell 2 blev 0,30 och 0,24 för modell 1. I
tabell 1 presenteras alla b-värden och konfidensintervall för de båda modellerna. De b-värden som presenteras för variabeln kön visar skillnaden mellan män och kvinnor i reaktioner på 19, där referensgruppen var män. Kvinnor skattade högre på indexvariabeln för covid-19 än män. Det fanns positiva samband mellan indexvariabeln för covid-covid-19 och
äckelkänslighet för kroppslukter respektive indexvariabeln för covid-19 och ålder. Analysen visade inget samband mellan indexvariabeln för covid-19 och utbildning.
Regressionsanalyserna gav ett resultat som indikerar att höga nivåer av äckelkänslighet för kroppslukter, alltså höga poäng på BODS-skalan, är en prediktor för hur individer svarar på hotet kring covid-19. Modell 2 gav ett b-värde för äckelkänslighet för kroppslukter på 0,28. Detta betyder att skillnaden i indexvariabeln för covid-19 mellan en individ som skattade som lägst i BODS-poäng respektive en individ som skattade som högst, var 1,5 poäng.
Tabell 1. Koefficienter (med 95 % konfidensintervall) för Modell 1 och Modell 2. Referensgruppen för variabeln kön var män.
b-värde Modell 1 Modell 2 Intercept 4,64 (4,20; 5,08) *** 3,80 (3,29; 4,30) *** Kön 0,43 (0,29; 0,57) *** 0,34 (0,20; 0,48) *** Ålder 0,01 (0,008; 0,02) *** 0,01 (0,009; 0,02) *** Utbildning 0,21 (-1,16; 1,58) 0,01 (-1,34; 1,36) BODS-poäng 0,28 (0,19; 0,36) *** *** = p < 0,001 Diskussion
Syftet med vår uppsats var att undersöka huruvida höga nivåer av äckelkänslighet för kroppslukter är en prediktor för starka reaktioner på hotet från covid-19. De genomförda analyserna indikerade att individer som har en högre äckelkänslighet för kroppslukter har starkare reaktioner på hotet från patogenen covid-19. Inom ramverket för
beteendeimmunförsvaret kan dessa resultat tolkas som att ett undvikande beteende har
aktiverats hos individen för att parera infektionshot och smitta, såsom att exempelvis undvika att skaka hand med främlingar.
Eftersom vi hade ett stort stickprov var det viktigt att även undersöka effektstyrkan.
Effektstorleken för vår modell var stor (Rstor = 0,3) enligt Funder & Ozer (2019). Modell 2,
som innehöll BODS-skalan, hade åtta procents förklarad varians, vilket var tre procentenheter mer än den förklarade variansen hos modell 1, som endast innehöll variablerna kön, ålder och utbildning. Resultatet på BODS-skalan predicerade alltså styrkan i reaktionen för covid-19 på ett sätt som inte kunde göras med endast de demografiska variablerna. De demografiska variablerna kön, ålder och utbildning var variabler som förväntades uppvisa ett samband med den beroende variabeln, med tanke på att dessa variabler har stor betydelse i den psykologiska forskningen rent generellt. Inte minst gick det att förvänta sig en effekt av variabeln ålder för individens reaktion på pandemin, då ålder är en välkänd riskfaktor för covid-19. Därför har de oberoende variablernas respektive bidrag kunnat användas för att få en indikation på
storleksordningen för effektstyrkan. Det erhållna b-värdet (en indikator på respektive variabels effektstyrka) för BODS-poängen skiljde sig inte nämnvärt från b-värdena för de demografiska variablerna i våra två modeller (se tabell 1), vilket visar att BODS-poängen predicerade utfallet i lika hög grad som de respektive demografiska variablerna gjorde. Våra variablers respektive effektstyrkor liknade de effektstyrkor som uppmättes i studierna gjorda av Cox, Jessup, Luber och Olatunji (2020) samt Makhanova och Shepherd (2020).
Det är väldigt kostsamt för kroppen att försvara sig enbart via det fysiologiska
immunförsvaret. Beteendeimmunförsvaret utgör därför ett försvar som förhindrar kontakt med patogener före smittspridning ens har ägt rum. Under coronapandemin har förebyggande åtgärder varit oerhört viktiga och vi har i samhället sett hur olika reaktioner och
säkerhetsbeteenden har aktiverats hos individer. Detta kan tolkas som att
beteendeimmunförsvaret är verksamt hos många. Äckel hjälper en individ att undvika
infektionshot, såsom virus och bakterier i omgivningen (Curtis & Biran, 2001), och för covid-19 hjälper en hög äckelkänslighet individen att undvika coronavirus på ytor och i
mellanmänsklig kontakt. Tidigare pandemier har visat liknande aktiveringar av psykologiska reaktioner (Blakey, Reuman, Jacoby & Abramowitz, 2015; Brand, McKay, Wheaton & Abramowitz, 2013; Wheaton, Abramowitz, Berman, Fabricant & Olatunji, 2012). Helt nya studier har dessutom explorativt undersökt samband mellan beteendeimmunförsvaret och coronapandemin, särskilt hos individer med hög äckelkänslighet (Cox, Jessup, Luber & Olatunji, 2020; Makhanova & Shepherd, 2020). Våra resultat kan tolkas som ytterligare en indikation på att beteendeimmunförsvaret är involverat i reaktionen på hotet från covid-19. Särskilt har vår studie visat att äckelkänslighet för kroppslukter har ett samband med
reaktionen på covid-19-hotet. Detta kan tolkas som att de individer som känner starkare äckel för olika kroppslukter får en starkare aktivering av beteendeimmunförsvaret vid pandemier.
Begränsningar med studien och framtida inriktningar
Respondenternas BODS-poäng var normalfördelade men det fanns en liten förskjutning mot höga poäng. Indexvariabeln för covid-19 var snedfördelad, med en takeffekt i form av höga skattningar (6 eller 7 på Likertskalan). För att få mer normalfördelade svar hade Likertskalan behövt utvidgas med fler steg. Normalfördelade poäng är dock inte lika viktigt som
normalfördelade residualer vid regressionsanalyser.
Den viktigaste begränsningen med denna studie var dock specificiteten. Det är osäkert om sambandet som hittades mellan äckelkänslighet för kroppslukter och reaktioner på covid-19-hotet var specifikt eller om det kan generaliseras till andra prediktorer eller kriterium. Det kan exempelvis å ena sidan vara så att alla individer som skattar högt på negativa känslor i
allmänhet, inte bara äckel, reagerar kraftigare inför covid-19. Å andra sidan kan det vara så att individer med hög äckelkänslighet skattar högre på säkerhetsbeteenden och andra reaktioner på negativa fenomen i allmänhet, det vill säga även sådant som inte har med patogener att göra. Makhanova och Shepherd (2020) kontrollerade dock sina analyser för de
personlighetsdrag som ingår i Big Five och hittade ändå ett samband mellan PVD och reaktioner på covid-19. Det låg inte inom ramen för vår uppsats att undersöka specificiteten närmare på detta sätt men Makhanova och Shepherds resultat indikerar att detta inte bör vara ett stort problem i vår studie heller, åtminstone vad gäller specificiteten kring äckelkänslighet. Vi fann inget samband mellan utbildning och reaktioner på covid-19-hotet. Detta kan
eventuellt bero på att vi inte hade en tillräckligt stor spridning i indexvariabeln för covid-19 och i utbildningsnivå hos respondenterna. Detta kan undersökas vidare i framtida forskning. I enlighet med tidigare studier har vi hittat könsskillnader vad gäller äckel och reaktioner inför smittor och infektionshot. I överensstämmelse med Liuzza et al. (2017a) fann vi att kvinnor skattade högre än män vad gäller äckelkänslighet och i likhet med Makhanova & Shepherds (2020) resultat visade våra resultat att kvinnor hade starkare reaktioner på covid-19-hotet än män. Detta kan visa sig vara relevant för framtida forskning och hälsovård, inte minst då män avlider i högre utsträckning av covid-19 (Folkhälsomyndigheten, 2020b).
Framtida forskning bör undersöka kopplingen mellan beteendeimmunförsvaret och covid-19 utförligare, exempelvis vad gäller olika samband mellan undvikande, äckel och social distansering, samt fortsätta att undersöka på vilket sätt äckelkänslighet har ett samband med beteendemässiga och psykologiska reaktioner vid pandemier och andra livshotande smittor. Det kan bli ett viktigt bidrag inte bara till grundforskningen utan även till framtida
Referenser
Baracos, V. E., Whitmore, W. T., & Gale, R. (1987). The metabolic cost of fever. Canadian
Journal of Physiology and Pharmacology, 65, 1248–1254. https://doi.org/10.1139/y87-199
Blakey, S. M., Reuman, L., Jacoby, R. J., & Abramowitz, J. S. (2015). Tracing “fearbola”: Psychological predictors of anxious responding to the threat of Ebola. Cognitive Therapy
and Research, 39, 816–825. https://doi.org/10.1007/s10608-015-9701-9
Brand, J., McKay, D., Wheaton, M. G., & Abramowitz, J. S. (2013). The relationship between obsessive compulsive beliefs and symptoms, anxiety and disgust sensitivity, and Swine Flu fears. Journal of Obsessive-Compulsive and Related Disorders, 2(2), 200–206.
https://doi.org/10.1016/j.jocrd.2013.01.007
Cox, R. C., Jessup, S. C., Luber, M. J., & Olatunji, B. O. (2020). Pre-pandemic disgust proneness predicts increased coronavirus anxiety and safety behaviors: Evidence for a diathesis-stress model. Journal of Anxiety Disorders, 76.
https://doi.org/10.1016/j.janxdis.2020.102315
Curtis, V., & Biran, A. (2001). Dirt, Disgust, and Disease: Is Hygiene in Our Genes?
Perspectives in Biology and Medicine, 44(1), 17-31.
https://doi.org/10.1353/pbm.2001.0001
Curtis, V., Aunger, R., & Rabie, T. (2004). Evidence that disgust evolved to protect from risk of disease. Proceedings: Biological Sciences, 271(4), 131-133.
https://doi.org/10.1098/rsbl.2003.0144
Folkhälsomyndigheten. (Inget datum). Studie visar tydligt samband mellan ålder och risken
att dö i förtid. Hämtad 15 december 2020a.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter- och-press/nyhetsarkiv/2020/juni/studie-visar-tydligt-samband-mellan-alder-och-risken-att-do-i-covid-19/
Folkhälsomyndigheten. (Inget datum.) Statistik över antalet avlidna män och kvinnor. Hämtad 14 december 2020b.
https://experience.arcgis.com/experience/09f821667ce64bf7be6f9f87457ed9aa
Funder, D. C., & Ozer, D. J. (2019). Evaluating Effect Size in Psychological Research: Sense and Nonsense. Advances in Methods and Practices in Psychological Science, 2(2), 156– 168. https://doi.org/10.1177/2515245919847202
Lieberman, D., & Patrick, C. (2014). Are the behavioral immune system and pathogen disgust identical? Evolutionary Behavioral Sciences, 8(4), 244–250.
https://doi.org/10.1037/ebs0000018
Liuzza, M. T., Lindholm, T., Hawley, C., Gustafsson Sendén, M., Ekström, I., Olsson, M., Larsson, M., & Olofsson, J. K.(2017a). The Body Odor Disgust Scale (BODS):
Development and Validation of a Novel Olfactory Disgust Assessment. Chemical Senses,
42(6), 499–508. https://doi.org/10.1093/chemse/bjw107
Liuzza, M. T., Olofsson, J. K., Sabiniewicz, A., & Sorokowska, A. (2017b). Body Odor Trait Disgust Sensitivity Predicts Perception of Sweat Biosamples. Chemical Senses, 42(6), 479–485. https://doi.org/10.1093/chemse/bjx026
Makhanova, A., & Shepherd, M. A. (2020). Behavioral immune system linked to responses to the threat of COVID-19. Personality and Individual Differences, 167.
Neuberg, S. L., Kenrick, D. T., & Schaller, M. (2011). Human threat management systems: self-protection and disease avoidance. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 35(4), 1042–1051. https://doi.org/10.1016/j.neubiorev.2010.08.011
Oaten, M., Stevenson, R. J., & Case, T. I. (2009). Disgust as a Disease-Avoidance
Mechanism. Psychological Bulletin, 135(2), 303–321. https://doi.org/10.1037/a0014823 Olsson, M. J., Lundstrom, J. N., Kimball, B. A., Gordon, A. R., Karshikoff, B., Hosseini, N.,
Sorjonen, K., Hoglund, C. O., Solares, C., Soop, A., Axelsson, J., & Lekander, M. (2014). The Scent of Disease: Human Body Odor Contains an Early Chemosensory Cue of
Sickness. USDA National Wildlife Research Center - Staff Publications. Paper 1412. http://digitalcommons.unl.edu/icwdm_usdanwrc/1412
R Core Team. The R Project for Statistical Computing. Hämtad 15 oktober 2020. https://www.R-project.org/
Schaller, M. (2011). The behavioural immune system and the psychology of human sociality.
Philosophical Transactions: Biological Sciences, 366(1583), 3418–3426.
https://doi.org/10.1098/rstb.2011.0029
Schaller, M., & Park, J. H. (2011). The behavioural immune system (and why it matters).
Current Directions in Psychological Science, 20(2), 99–103.
https://doi.org/10.1177/0963721411402596
Schönbrodt, F. D., & Perugini, M. (2013). At what sample size do correlations stabilize?
Journal of Research in Personality, 47(5), 609-612.
https://doi.org/10.1016/j.jrp.2013.05.009
Statistiska Centralbyrån. (Inget datum). Folkmängden per månad efter region, ålder och kön. Hämtad 23 november 2020a.
https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/B efolkManad/
Statistiska Centralbyrån. (Inget datum). Befolkning 16-74 år efter region, utbildningsnivå,
ålder och kön. År 1985 - 2019. Hämtad 23 november 2020b.
https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__UF__UF0506/Utbildning/ Stevenson, R. J. (2009). An Initial Evaluation of the Functions of Human Olfaction. Chemical
Senses, 35(1), 3–20. https://doi.org/10.1093/chemse/bjp083
Tavakol, M., & Dennick, R. (2011). Making sense of Cronbach's alpha. International journal
of medical education, 2, 53–55. https://doi.org/10.5116/ijme.4dfb.8dfd
Världshälsoorganisationen. (11 mars 2020a). WHO Director-General's opening remarks at
the media briefing on COVID-19.
https://www.who.int/director- general/speeches/detail/who-director-general-s-opening-remarks-at-the-media-briefing-on-covid-19---11-march-2020
Världshälsoorganisationen. (Inget datum). Sweden situation. Hämtad 15 december 2020b. https://covid19.who.int/region/euro/country/se
Wheaton, M. G., Abramowitz, J. S., Berman, N. C., Fabricant, L. E., & Olatunji, B. O. (2012). Psychological predictors of anxiety in response to the H1N1 (swine flu) pandemic.
Cognitive Therapy and Research, 36, 210–218. https://doi.org/10.1007/s10608-011-9353-3
Zakrzewska, M., Olofsson, J. K., Lindholm, T., Blomkvist, A., & Liuzza, M. T. (2019). Body odor disgust sensitivity is associated with prejudice towards a fictive group of immigrants.
Bilaga A Kontrollfråga
De flesta moderna teorier som berör beslutsfattande tar hänsyn till det faktum att beslut inte fattas i ett vakuum. Faktorer som individuella preferenser och kunskap, tillsammans med situationsbundna variabler kan ha stor inverkan på beslutsprocessen. För att underlätta vår forskning om beslutsfattande är vi därför intresserade av att få mer information om vissa faktorer som berör dig. Mer specifikt är vi intresserade av om du faktiskt tar dig tid att läsa instruktionerna i enkäten. Om du inte gör det kan vissa av våra manipulationer bli ineffektiva då de bygger på ändringar i just instruktionerna. Så för att demonstrera att du har läst
instruktionerna kan du enkelt fylla i "Jag läste instruktionerna" i textrutan till alternativet "Annat". Tack så mycket.
o Titta på friidrott o Utöva friidrott o Läsa o Titta på film o Tälta
o Video- eller dataspel o Bräd- eller kortspel
o Besöka kulturella evenemang o Religiösa aktiviteter
o Laga mat
o Handarbete, som t ex sticka eller broderi o Trädgårdsarbete
o Gå ut på krogen o Resa
Bilaga B
BODS-skalan som användes i enkäten
Hur äckliga skulle du uppleva var och en av de följande upplevelserna? Innan du svarar, ta dig tid att föreställa dig lukten som beskrivs. Många av situationerna som beskrivs skiljer sig bara lite åt, så ta dig gärna tid att läsa noggrant!
Skala: (1) Inte äckligt alls (2) Lite äckligt (3) Ganska äckligt (4) Väldigt äckligt (5) Extremt äckligt
Du är hemma och märker att T-shirten du bär luktar starkt av din egen svett.
Du står bredvid en främling och märker att T-shirten som denne bär luktar starkt av svett.
Du är ensam hemma och märker en stark lukt från dina fötter.
Du sitter bredvid en främling och märker att dennes fötter luktar starkt.
Du är ensam hemma och märker att din andedräkt luktar starkt.
Du pratar med en främling och märker att dennes andedräkt luktar starkt.
Du är ensam hemma och använder toaletten. Efteråt märker du att badrummet luktar starkt av din avföring.
Du använder toaletten efter en främling och märker att rummet luktar starkt av dennes avföring.
Du är ensam hemma och släpper dig. Det låter inte, men luktar starkt.
Du sitter bredvid en främling som släpper sig. Det låter inte, men luktar starkt.
Du är ensam hemma och använder toaletten. Efteråt märker du att rummet luktar starkt av din urin.
Bilaga C
Den del av enkäten som handlade om covid-19
Ett utbrott av ett nytt virus, coronaviruset (2019-nCoV), har spritt sig i stora delar av världen. Viruset är också känt som Wuhan-viruset, uppkallad efter staden Wuhan, Kina där utbrottet började. Viruset är av samma typ som de virus som orsakade SARS och MERS.
Den 30 januari 2020 förklarade WHO en internationell nödsituation som svar på coronavirusepidemin. Sveriges första fall av coronaviruset rapporterades av
Folkhälsomyndigheten fredagen 31 januari 2020, och många nya fall har sedan dess
rapporterats. Symptomen inkluderar feber, hosta och andnöd. Vi är intresserade av beteenden, åsikter och tankar i förhållande till coronaviruset.
Läs följande uttalanden och markera de svar som passar dig bäst personligen.
Har du hört talas om eller läst om denna situation tidigare? o Ja
o Nej
o Kanske / Osäkert
Ange till vilken grad du håller med varje uttalandena nedan genom att välja ett tal från 1 (instämmer verkligen inte) till 7 (instämmer verkligen) på skalan.
Jag har inte blivit påverkad av nyheterna kring coronaviruset.
Jag har undvikit att skaka hand med främlingar den senaste månaden.
Man bör undvika kontakt med okända personer under dessa omständigheter.
Regeringen bör begränsa individers frihet för att begränsa spridningen av viruset.
FN bör införa ett reseförbud för att förhindra resenärer från länder med hög smittorisk att komma in i Sverige.
