Psykologisk trygghet inom mansdominerade yrken
En enkätundersökning om psykologisk trygghet med avseende kön.
Psychological safety in male-dominated environments.
A survey on psychological safety measured between gender.
Viktor Elfman
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Ämne: Psykologi
Grundnivå: B-uppsats 7,5hp
Handledare: Fredrik Hjärthag och Ulrik Terp Examinator: Pernille K Andersson
Datum: 2021-01-15
Sammanfattning
Studien ämnar undersöka om det finns någon skillnad i grad av upplevd psykologisk trygghet med avseende på kön inom mansdominerade yrken. Det skulle kunna finnas en skillnad på grund av att kvinnor inom ett mansdominerat yrke utgör en minoritet vilket kan associeras med faktorer som kan påverka psykologisk trygghet negativt. Data samlades in med hjälp av en webbaserad enkät där deltagarna fick svara på sju påståenden rörande psykologisk trygghet. Skalan som användes var Edmondsons skala från 1999. Deltagarna rekryterades genom ett icke-sannolikhetsurval då alla deltagarna arbetar på samma företag (N=62, varav 31 män, M=44,6 år s=12,7 år, 32 kvinnor, M=54,1 år, s=10 år). För att jämföra två oberoende grupper så användes ett Mann-Whitney U-test (U = 470, N
1= 31, N
2=31, p = .882) där ingen signifikant skillnad mellan grupperna kunna påvisas. Av resultatet att döma finns det ingen skillnad i grad av upplevd psykologisk trygghet med avseende på kön inom mansdominerade yrken.
Nyckelord: Psykologisk trygghet, kön, mansdominerade yrken, minoritet,
Innehållsförteckning
Inledning ... 3
Syfte ... 5
Frågeställning ... 5
Metod... 5
Deltagare ... 5
Urvalskriterier ... 5
Design ... 6
Instrument ... 6
Genomförande ... 7
Databearbetning ... 7
Reliabilitet... 9
Validitet ... 9
Etiska överväganden ... 10
Resultat ... 11
Diskussion ... 12
Referenser ... 17
Bilagor ... 18
3
Inledning
Psykologisk trygghet är ett begrepp som beskriver en ömsesidig tro på att teamet är en trygg plats för interpersonellt risktagande (Edmondson, 1999). Det betyder att en teammedlem vågar stå för sina egna tankar och idéer utan att hen riskerar att bli straffad, avvisad eller gjord till åtlöje av övriga teammedlemmar. Ett team med hög psykologiskt trygghet skulle därmed karaktäriseras av att dess medlemmar vågar stå upp för sina egna tankar och idéer.
Teammedlemmar i ett team med låg psykologisk trygghet skulle tendera att mer hålla med andra istället för att vädra egna tankar. Psykologisk trygghet beskriver, utöver ovan nämnda, att medlemmar i ett team kan ta för givet att andra kommer att reagera positivt när nya idéer, frågor och förslag redogörs för medlemmarna. Gruppmedlemmarna ska även känna att det är riskfritt för dem själva att söka feedback, ge feedback samt påpeka eventuella brister
(Edmondson, 1999). När ett team har en låg grad av psykologisk trygghet så kommer
konsekvenserna av detta inte bara riktas mot de individuella teammedlemmarna utan även mot teamet i sig. Kim (2020) skriver att teammedlemmar och anställda som upplever en låg grad av psykologisk trygghet i lägre grad ber medarbetare om hjälp. Genom att be andra
teammedlemmar om hjälp skulle den specifike individen riskera att ses som en inkompetent medarbetare. Team som saknar psykologisk trygghet tenderar att ha en låg grad av kreativitet (Kim, 2020) genom att psykologisk trygghet reducerar den energi som krävs för
teammedlemmar att skapa interpersonella relationer inom teamet. Energi som en följd av en hög grad av psykologisk trygghet istället skulle kunna riktas mot problemlösning och att lägga fram nya idéer utan att behöva oroa sig för att bli straffad (Lee et al., 2018). Som en följd kan teamet ta vara på de nya idéer och alternativa metoder för att lösa problem vilket på så vis bidrar till teamets kreativitet. Motsatsen av nyss nämnda skulle bli att teammedlemmarna inte vågar ifrågasätta, ge feedback, ställa frågor, komma med nya idéer eller erkänna eventuella misstag och därmed sjunker kvalitén och kreativiteten i deras arbete. Om psykologisk trygghet främjar ett teams arbete i form av dess kvalité och kreativitet så är det även av intresse för organisationen att anställda upplever en hög grad av psykologiskt trygghet.
Lee et al. (2018) skriver att teammedlemmar uppvisar olika beteenden gentemot övriga
teamet beroende på hur gruppkonstellationen ser ut med avseende på kön. Det vill säga att både
män och kvinnor tenderar att uppvisa ett mer generöst och för andra ett mer attraktivt beteende
i grupper med en relativt jämn könsfördelning. Medlemmar som arbetar i grupper likt nyss
nämnda undviker i högre utsträckning fientliga ord och handlingar än medlemmar inom
4
könsdominerade team (Lee et al., 2018). Vidare skriver Lee att det i team där könsfördelningen är relativt snedfördelad finns en risk för att minoriteten kan drabbas negativt. Att tillhöra en minoritet i en grupp, i det aktuella fallet med avseende på kön, kan associeras med exempelvis obehag, isolering, självtvivel, eller risk för att bli utsatt för mobbning. Att tänka sig att
teammedlemmar som upplever något av ovanstående och på samma gång upplever en hög grad av psykologisk trygghet är inte särskilt troligt. Lee et al. (2018) skriver också att det inte spelar någon roll om minoriteten utgörs av män eller kvinnor. En minoritet bestående av kvinnor skulle därmed komma att uppleva samma sorts obehag, isolering eller självtvivel som en minoritet bestående av män skulle göra. Det finns idag ganska många olika branscher och inriktningar på arbetsmarknaden som är kraftigt dominerade av antingen män eller kvinnor.
Typiskt mansdominerade yrken är exempelvis ingenjörs-yrken. År 2010 så stod män för 72%
av alla nyexaminerade civilingenjörer och 73% av alla nyexaminerade högskoleingenjörer (Universitetskanslersämbetet [UFA], 2020). Tio år senare utgjordes antalet för nyexaminerade civilingenjörer av 65% män medans för högskoleingenjörer var siffran oförändrad (UFA, 2020). Siffrorna kan ses som en indikation på en relativt snedfördelad könsfördelning inom ingenjörs-yrken där kvinnor är en minoritet. Enligt vad Lee et al. (2018) skriver skulle det faktum att kvinnor utgör en minoritet, innebära en risk för dem att uppleva självtvivel,
mobbning eller obehag, det vill säga faktorer som inte främjar graden av upplevd psykologisk trygghet (Lee et al., 2018).
Joshi (2014) skriver att teammedlemmar inom mansdominerade yrken som exempelvis forsknings- och ingenjörs-yrken utvärderar samt blir utvärderade olika beroende på vilket kön de har. Teammedlemmar tenderar att i högre utsträckning värdesätta mäns kompetens högre än kvinnors. En följdfråga är helt enkelt om team utnyttjar och tar vara på kvinnors kompetens i den utsträckning det är möjligt? En slutsats som kan dras utifrån Joshis forskning är att teammedlemmar tenderar att försöka identifiera vem i gruppen som besitter kunskap och
expertis för att gruppen ska kunna uppnå sina mål. Däremot så påvisar även Joshis forskning att teammedlemmar identifierar vem i gruppen som sitter på den relevanta kunskapen på
irrelevanta grunder. Om teammedlemmarna anser att det är männen som sitter på den relevanta kunskapen för att teamet ska uppnå sitt mål så bör det vara så att det är männen som får
utrymme för att lägga fram förslag, tankar och idéer för teamet. Därmed är det rimligt att tänka
att män upplever en hög grad av psykologiskt trygghet i ett team, då de inte föreligger dem
någon större risk att bli avvisade eller straffade för att dela med sig av sina idéer. En kvinna
däremot vars kompetens värdesätts lägre av övriga teammedlemmar skulle kunna tänkas
uppleva en lägre grad av psykologisk trygghet.
5
Syfte
Syftet är att undersöka om det finns en skillnad i graden av upplevd psykologisk trygghet med avseende på kön inom mansdominerade yrken.
Frågeställning
Finns det en skillnad i graden av upplevd psykologiskt trygghet med avseende på kön inom mansdominerade yrken?
Metod
Deltagare
I studien deltog 31 män och 31 kvinnor som arbetar på ett svenskt konsultföretag inriktat på teknik. Genomsnittsåldern för män var 44,6 år (s=12,7 år) med och för kvinnor 54,1 år (s=10 år). Urvalet gjordes genom ett icke-sannolikhetsurval då endast anställda konsulter på det specifika företaget hade möjlighet att delta. Utifrån anställda konsulter på företaget så
slumpades det fram 100 män och 100 kvinnor. Därmed kan det interna urvalet på företaget av konsulterna anses som ett obundet slumpmässigt urval. Alla konsulter på företaget hade lika stor chans att komma med i stickprovet (Borg & Westerlund, 2012). Tanken var att få två till antalet lika stora grupper för respektive kön, det vill säga 50 män och 50 kvinnor. När 50 svar från kvinnor hade inkommit skulle därmed datainsamling för den gruppen stoppas, samma procedur för gruppen med män. Svarsfrekvensen var dock ganska låg och endast 31 svar tillhandahölls från varje grupp. Populationen som urvalet gjordes utifrån var ”anställda inom mansdominerade yrken”. Deltagarna delades in i två grupper med avseende på kön, d.v.s. män och kvinnor där kvinnor är Grupp 1 och män är Grupp 2.
Urvalskriterier
Med ett externt bortfall på 38 deltagare så slutade det totala antalet deltagare som tidigare nämnt på 62. Urvalet utgjordes som tidigare nämnt av anställda konsulter på det
teknikinriktade konsultföretaget då de är till antalet anställda kraftigt mansdominerat.
Företaget opererar även inom teknikbranschen och många av de yrken som erbjuds på
6
företaget är ingenjörs-yrken. Ingenjörs-yrken är något som Joshi (2014) benämner som ett typiskt mansdominerat yrke vilket argumenterar för att anställda på företaget kan ses som lämpliga deltagare för studien. Utöver att deltagarna skulle vara anställda inom ett
mansdominerat företag med befattningen konsult så var ett urvalskriterium kön. Studien ämnar undersöka två oberoende grupper med avseende på kön och därav behövdes det finnas en relativt jämn könsfördelning bland deltagarna.
Design
Studien genomfördes som en enkätundersökning. En mellanpersondesign användes på grund av att studien ämnar jämföra två oberoende grupper. Deltagarna delades in i två grupper som hade en betingelse var. OV (oberoende variabel) utgjordes av kön där den ena gruppen bestod av endast män och den andra av endast kvinnor. BV (beroende variabel) utgjordes av graden av upplevd psykologisk trygghet.
Instrument
Psykologisk trygghetsskala (PTS). För att mäta graden av upplevd psykologisk trygghet användes Edmondsons (1999) skala för psykologisk trygghet i arbetsteam. Skalan består av sju påståenden där tre av påståendena är omvända. Påståendena är ”Om man gör ett misstag inom det här teamet läggs det oftast till en last (omvänd)”, ”Medarbetare i det här teamet kan ta upp problem och svåra frågor”, ”Personer i det här teamet stöter ibland ut andra för att de är annorlunda (omvänd)”, ”Det känns tryggt att ta risker i det här teamet”, ”Det är svårt att be andra medarbetare om hjälp i det här teamet (omvänd)”, ”Ingen i det här teamet skulle medvetet handla på ett sätt som undergräver mitt arbete”, ”I arbete med medarbetare i det här teamet värdesätter man mina unika förmågor och talanger och använder dem”. För påståendena användes en instämmandeskala med fem svarsalternativ där deltagarna fick välja
svarsalternativ som rangordnades mellan ”Stämmer inte alls” och ”Stämmer helt”. De olika alternativen värderades med poäng där ”Stämmer inte alls” värderades lägst med en poäng och
”Stämmer helt” värderades högst med fem poäng. För de omvända påståendena så värderades därmed ”Stämmer helt” lägst med en poäng och ”Stämmer inte alls” högst med fem poäng (Carmeli & Gittell, 2008). Cronbachs alfa räknades ut till 0.63.
Bakgrundsfrågor. I enkäten fick deltagarna svara på två bakgrundsfrågor. Den ena
bakgrundsfrågan bestod av kön och den andra av ålder. För bakgrundsfrågan för kön så kunde
deltagarna svara ”man”, ”kvinna”, ”icke-binär” och ”annat”. För bakgrundsfrågan för ålder fick
7
deltagarna inga svarsalternativ utan fick själva skriva in sin ålder i en på förhand tom ruta.
Ejlertsson (2014) skriver att låta deltagarna skriva in sin exakta ålder är att föredra framför exempelvis förutbestämda åldersintervall. Bakgrundsfrågan ålder var dock inte av någon specifik relevans för studien i sig. Anledningen till att den valdes att tas med var för att få en övergripande blick över hur stickprovet såg ut och om det representerade populationens egenskaper.
Genomförande
I studien användes en elektronisk enkät där deltagarna fyllde i enkäten via en dator eller mobil. Enkäten skapades i programmet Survey & Reports och skickades ut via en separat länk till alla deltagarna. När deltagarna öppnade enkäten fick de först läsa ett informationsbrev. I informationsbrevet presenterades syftet med studien och hur undersökningen skulle komma att gå till om deltagaren medgav sitt samtycke till att delta (se bilaga 1). Det redogjordes även för enkätens innehåll och på ett ungefär hur lång tid det skulle ta att svara på enkäten. Deltagarna fick även ta del av hur personuppgifter skulle komma att lagras och vilka som skulle kunna komma att ta del av dem fram tills att dess studien var avslutad och betygsatt. Deltagarna blev även tillförsedda med kontaktuppgifter till ansvarig student och kursansvariga lärare om eventuella frågor skulle uppstå. Informationsbrevet följdes av en samtyckesblankett (se bilaga 2). För att deltagarna skulle kunna delta i studien och fylla i enkäten så var de tvungna att delge sitt samtycke, uteblivet samtycke skulle därmed betyda att den specifike deltagaren ej kunde delta. Om deltagarna medgav sitt samtycke så öppnades en nya sida med två bakgrundsfrågor där de först fick klicka i vilket kön de identifierade sig som samt fylla i sin ålder.
Bakgrundsfrågorna följdes upp av sju frågor rörande psykologisk trygghet. När deltagarna hade svarat på alla frågor så fick dom upp en sida där det stod ”Tack för din medverkan” och
resultatet från den ifyllda enkäten registrerades i Survey & Reports. När data hade samlats in så exporterades filen till SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) för att analyseras.
SPSS-filen lagrades under arbetets gång på ett krypterat USB-minne.
Databearbetning
När all data hade samlats in i programmet Survey & Reports så exporterades data till SPSS. Först togs deskriptiv statistik fram i form av medelålder och standardavvikelse för ålder för respektive grupp, max- och min-värde, typvärde samt medianvärdet för båda grupperna.
Därefter togs även Cronbachs Alfa fram för mätinstrumentet. När deskriptiv statistik och
8
Cronbachs alfa hade tagits fram börjades data från de sju påståendena rörande psykologisk trygghet att bearbetas. Då tre av påståendena var omvända så skiftades poängen för varje deltagare på varje utav dessa tre påståenden. Om en deltagare hade valt ett svarsalternativ på något av de påståenden som var omvända som värderades med exempelvis två poäng så skiftades den poängen istället till fyra. Samma skiftning gjordes mellan ett och fem samt åt andra hållet. När alla poäng för omvända påståenden hade skiftats så summerades varje deltagares poäng för de sju påståendena och slogs samman som en ny variabel. Den nya variabeln blev därmed det totala värdet för en deltagares svar på de sju påståendena.
Snedheten för respektive grupp med avseende på den nya sammanslagna variabeln räknades ut i SPSS. Syftet med att räkna ut snedheten är för att bestämma huruvida data är normal- eller sned-fördelad. Huruvida en variabel är normal- eller sned-fördelad kommer delvis att ligga till grund för vilket analytiskt test som är mest rimligt att använda för att analysera data. Om en variabels värde för snedheten uppgår till +/- 1 så betyder det att variabeln är ganska
snedfördelad och om snedheten uppgår till +/- 2 så är variabeln kraftigt snedfördelad (Borg &
Westerlund, 2012). Den nya sammanslagna variabelns snedhet för Grupp 1 beräknades till - 1,24 och för Grupp 2 till -0,287. Snedheten för Grupp 1 kan därmed sägas vara ganska snedfördelad medans snedheten för Grupp 2 har en väldigt låg grad av snedfördelning. För snedfördelade värden så är medianvärdet ett lämpligt centralmått att använda sig av då det ger en bra uppfattning om vilket som är det mest normala värdet (Borg & Westerlund, 2012).
För att analysera data så användes ett Mann-Whitney U-test. Valet av test grundade sig på några olika faktorer. Anledningen till att Mann-Whitney U-testet användes istället för ett t- test var för att risken för att ett t-test skulle ge ett missvisande resultat ansågs vara för stor.
Stickprovet bestod endast av 62 deltagare vilket är ett relativt litet stickprov och skulle då kunna leda till ett t-test ger ett missvisande resultat (Borg & Westerlund, 2012). Dessutom så var snedheten för Grupp 1 relativt hög och ett t-test lämpar sig bättre när värden är mer normalfördelade. Mann-Whitney U-testet baseras på median vilket ovan beskrevs som det lämpliga centralmåttet för snedfördelade värden. En annan anledning till att Mann-Whitney U-testet ansågs lämpligt var för att skalan för påståendena ligger på ordinalnivå. Som en följd av att data är relativt snedfördelad, stickprovet är relativt litet och att data ligger på
ordinalnivå ansågs Mann-Whitney U-test som det mest lämpliga testet att använda sig av. För
Mann-Whitney U-testet sattes signifikansnivån till (p<0,05) och testet utfördes i programmet
SPSS.
9
Reliabilitet
Reliabiliteten kan beskrivas som hur tillförlitlig en mätning är och hur mycket slumpen kan komma att påverka resultatet (Kjellberg & Sörqvist, 2015). För studien önskades ett stickprov om 100 deltagare. När data samlades in och enkäten stängdes så uppgick antalet deltagare endast till 62. Därmed fanns det ett externt bortfall på 38 deltagare, vilket i perspektiv till den tänkta stickprovsstorleken är ett relativt stort externt bortfall. När data samlades in så visade det sig att inget internt bortfall förekom. All data som samlades in var fullständig och möjlig att använda. Enkäten hade utformats på ett sådant sätt att alla frågor var obligatoriska. Därmed kunde deltagarna inte skicka in eller gå vidare i enkäten innan frågorna hade besvarats. Det var heller inte möjligt för deltagarna att kryssa i mer än ett svarsalternativ på varje fråga. Att deltagarna endast kunde kryssa i ett svar på varje fråga kan ha bidragit till att inget internt bortfall förekom.
Som tidigare nämnt så bestod mätinstrumentet av sju påståenden. I de sju påståendena så refereras det till olika sorters situationer i ett ”team”. För att undvika oklarheter och eventuella missförstånd så definierades ”team” i början av enkäten som följande: ” I de påståenden som du snart kommer att läsa kan det komma att stå ”i det här teamet” eller ”inom det här teamet”.
Med det menas den arbetsgrupp eller det arbetsteam som du själv är en del av”. Definitionen ansågs vara viktig då vissa deltagare kan tänkas vara del av en arbetsgrupp och inte ett specifikt team. Om deltagarna inte skulle kunnat relatera till påståendena är det rimligt att tänka att det skulle påverka studiens reliabilitet negativt (Kjellberg & Sörqvist, 2015).
Validitet
En studies grad av validitet beskriver huruvida studien mäter det som den ämnar mäta (Kjellberg & Sörqvist, 2015). För att studien ska kunna mäta det den ämnar mäta så krävs därmed ett mätinstrument som möjliggör en mätning av hög kvalité. I det aktuella fallet så har Edmondsons skala från 1999 använts för att mäta begreppet Psykologisk Trygghet
(Edmondson, 1999). Skalan består som tidigare beskrivet av sju liknande, men ändock olika, påståenden som alla ämnar mäta psykologisk trygghet. Syfte och mål med vetenskaplig forskning är att få trovärdig kunskap. Edmondsons skala har flera gånger använts av andra forskare som ämnar mäta psykologisk trygghet inom olika urvalsgrupper. Skalan skapades av Edmondson 1999 för att bland annat mäta hur psykologisk trygghet korrelerar med
lärandebeteende inom arbetsteam (Edmondson, 1999). En annan studie har använt skalan för
10
att mäta huruvida psykologiskt trygghet är positivt relaterat till lärandebeteende i
organisationer (Carmeli et al., 2008). Utöver de två nyss nämna exemplen på hur skalan har använts så återfinns den i mängder av andra studier inom det relevanta ämnet. Att skalan vid flera tillfällen, efter att Edmondson skapade den, använts av andra forskare indikerar dels att den är lämplig att använda för studier inom den aktuella ämnet, likt den aktuella studien, dels att den har en hög begreppsvaliditet (Hayes, 2000).
En typ av validitet som Kjellberg och Sörqvist pratar om är face validity (2015). Face validity handlar om hur den som utsätts för mätningen upplever den, det vill säga hur deltagarna upplever mätningen. Om en person anser att mätningen ser rimlig ut och att det känns för deltagaren relevant att göra mätningen sägs mätningen ha face validity. Om
deltagaren däremot inte väljer att besvara enkäten på grund av exempelvis att frågorna verkar irrelevanta så kan det tyda på att mätningen saknar face validity. Då endast 62 av 200
deltagare valde att svara på enkäten skulle det kunna vara en indikator till att mätningen saknar face validity.
Etiska överväganden
För att studien skulle kunna uppfylla de fyra etiska huvudkraven informationskravet, nyttjandekravet, samtyckeskravet och konfidentialitetskravet (Kjellberg & Sörqvist, 2015) så upprättades ett etiskt protokoll samt ett informationsbrev till deltagarna. Innan deltagarna kunde starta enkäten fick de ta del av information rörande deras rättigheter, att deltagande i studien endast var möjligt efter att ha delgivit samtycke, hur personuppgifter skulle komma att lagras samt hur dessa skulle komma att användas.
Informationskravet handlar om att en deltagare ska ha fått all den information som är och kan vara av betydelse för en deltagares beslut att delta. Informationen ska bland annat bestå av vad som kommer att krävas av deltagaren i form av tidsåtgång och eventuella risker. Deltagarna har även rätt att bli informerade om vad studiens övergripande syfte är samt deras egna
rättigheter. I informationsbrevet kunde deltagarna läsa att det har helt frivilligt att delta och de när som kunde välja att avbryta sitt deltagande. Informationskravet uppfylldes genom grundlig information i informationsbrevet där ovan nämnda delar fanns med.
Samtyckeskravet handlar om att deltagarna själva har rätten att bestämma om de vill delta
eller inte (Kejllberg & Sörqvist, 2015). Kravet om samtycke uppfylldes genom att deltagarna
blev informerade om att det var frivilligt att delta. Om de inte ville delta behövde de därmed
11
inte ge något samtycke och de kunde inte fylla i enkäten. Om de däremot ville delta var de först tvungna att delge sitt samtycke för att komma vidare till enkäten.
Nyttjandekravet innefattar att all insamlad data och insamlade personuppgifter endast ämnas användas för den aktuella studien och ingenting annat (Kjellberg & Sörqvist, 2015).
Kravet uppfylldes genom att all data raderades efter att studien var godkänd och betyget registrerat.
Konfidentialitetskravet innefattar att all känslig data och personuppgifter ska lagras på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dom (Kejllberg & Sörqvist, 2015). Genom att all data lagrades på ett krypterat USB-minne till dess att studien var godkänd och data förstördes så uppfylldes konfidentialitetskravet.
Kjellberg och Sörqvist (2015) skriver att det sällan finns någon anledning till att göra det möjligt att identifiera enskilda deltagare när datainsamlingen är klar. Därmed så skapades enkäten på ett sådant vis att det skulle vara mycket svårt att koppla ihop en specifik enkät med en specifik deltagare. Alla deltagare fick enkäten via ett mail som skickades till deras egna mailadresser men när data samlades in så gick det inte att se vilken mailadress som var kopplad till vilket svar.
En blankett skrevs under och skickades in till ansvarigt universitet som ett intyg på att studien skulle komma att följa ett av universitetet godkänt upplägg. Därtill så var det även ett intyg på att personuppgifter skulle komma att raderas vid uppsatsarbetets slut.
Resultat
Utifrån data för de sju påståendena från den psykologiska trygghetsskalan räknades median- och typ-värde, max- och min-värde samt variationsbredd för båda grupperna ut. För Grupp 1 (kvinnor) räknades median- och typvärde ut till 31. Max- och min-värdet för samma grupp var 35 respektive 17 med en variationsbredd på 18. För Grupp 2 (män) räknades median- och typvärde ut till 31. Max- och min-värdet för samma grupp var 35 respektive 21 med en variationsbredd på 11.
För att undersöka huruvida det fanns någon signifikant skillnad i fråga om upplevd psykologisk trygghet mellan grupperna så användes det icke-parametriska testet Mann- Whitnfey U-testet. Mann-Whitney U-testet påvisade att det inte fanns någon signifikant
skillnad mellan Grupp 1 (kvinnor) och Grupp 2 (män) i frågan om graden upplevd psykologisk
12
trygghet (U = 470, N
1= 31, N
2=31, p = .882) där signifikansnivån på förhand var satt till (p
<.05). Risken för att slump hade påverkat resultatet var för hög.
Diskussion
Syftet med studien var att undersöka om det finns en skillnad i frågan om graden av upplevd psykologisk trygghet med avseende på kön inom mansdominerade yrken. Den aktuella
frågeställningen var om det finns en skillnad i graden av upplevd psykologisk trygghet med avseende på kön inom mansdominerade yrken. Efter att ha analyserat data med hjälp av det icke- parametriska testet Mann-Whitney U-test så kunde ingen signifikant skillnad i grad av upplevd psykologisk trygghet med avseende kön inom mansdominerade yrken uppvisas. Risken för att resultatet hade uppstått av en slump var alldeles för hög. En studie gjord av Lee et al. (2018) där olika arbetsteam baserade på teammedlemmarnas kön jämfördes med avseende på psykologisk trygghet uppvisar ett resultat i linje med den aktuella studiens resultat. I Lees studie visade det sig att graden av upplevd psykologisk trygghet mellan könsdominerade team och könsbalanserade team var relativt lika. Därmed fanns det ingen direkt skillnad för teamens allmänna grad av upplevd psykologisk trygghet oavsett om teamet utgjordes mestadels av kvinnor, män eller båda delar. För den aktuella studien så fanns inget underlag för hur deltagarnas team såg ut. Men med hänvisning till Lees studie så bör inte deltagarnas teamkonstruktion, med avseende på kön, haft någon påverkan på resultatet. Det går efter nyss nämnda att se likheter mellan resultatet Lees studie och den aktuella studien i fråga om upplevd grad av psykologisk trygghet med avseende på kön.
Lee et al. (2018) redogör i sin studie för hur minoriteter kan påverkas negativt i ett team.
Viktigt är att den del av Lees studie som berör hur minoriteter i ett team riskerar att påverkas negativt inte är något som studien i sig har kommit fram till utan är byggt på befintliga teorier.
Utöver att ingen direkt skillnad på psykologisk trygghet kunde identifieras mellan team som var, med avseende på kön, jämn- eller sned-fördelade så skriver Lee et al. (2018) att minoriteter i könsdominerade team tenderar att uppleva obehag, självtvivel och i vissa fall även utsättas för mobbning. Det är sedan tidigare känt att i fråga om den specifika branschen där deltagarna opererar (ingenjörsbranschen) finns en relativt stor snedfördelning mellan män och kvinnor.
Könsfördelningen på företaget där deltagarna arbetar ligger ungefär på 70% män och 30%
kvinnor. En sådan könsfördelning skulle kunna tänkas sätta kvinnor i en minoritetsposition inom
de flesta team vilket i såna fall skulle kunna tänkas ha en negativ påverkan på den psykologiska
13
tryggheten. Men av studiens resultat att döma kunde ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor urskiljas med avseende på grad av upplevd psykologisk trygghet. Det faktum att både resultatet för den aktuella studien och för Lees studie inte påvisar någon skillnad i fråga om psykologisk trygghet med avseende på kön bör uppmärksammas. Det bör uppmärksammas på ett sådant sätt att det inte går att dra någon koppling mellan minoriteter i team med sned
könsfördelning och deras grad av upplevd psykologisk trygghet. Följaktligen finns det delar av Lees studie som går och inte går i linje med den aktuella studien. Den aktuella studiens resultat påvisar ett likartat resultat med Lees studie. Däremot går det inte att göra någon direkt koppling mellan minoriteter i team med sned könsfördelning och att det skulle påverka deras psykologiska trygghet negativt.
Inledningsvis presenterades Joshis studie (2014) där det framkommer att teammedlemmar tenderar att värdesätta mäns kompetens högre än kvinnors. En tanke utifrån nyss nämnda var att det kunde bidra till att män upplever en högre grad av psykologisk trygghet än kvinnor. Joshi redogör dock aldrig för begreppet psykologisk trygghet och därutöver inga kopplingar mellan sin egen forskning och psykologisk trygghet. Resultatet från den aktuella studien har heller inte lyckats påvisa att det skulle kunna finnas någon koppling mellan teammedlemmars grad av upplevd psykologisk trygghet och deras kön. Med det sagt så är den aktuella studiens resultat inte uteslutande på något vis och en mer omfattande studie skulle kunna uppvisa ett annat resultat än denna.
Som tidigare nämnt så utgörs studien av ett relativt litet stickprov. Det vill säga endast 62 deltagare deltog där de två grupperna bestod av 32 deltagare var. Samtliga deltagare arbetar på samma företag vilket kan ha påverkat hur representativt stickprovet är och hur väl de
representerar populationens egenskaper. Ett obundet slumpmässigt urval hade varit att föredra.
Anledningen till att urvalet inte var ett obundet slumpmässigt urval berodde primärt på tidsbrist samt att det inte fanns möjligheter att nå ut till potentiella deltagare av den omfattningen.
För analysen av data så användes medianen då testet som användes var ett Mann-Whitney U- test. Men av rent intresse så räknades även ett medelvärde ut för båda grupperna med avseende på deltagarnas totala poäng för de sju påståenden. Även fast medelvärdet inte var av någon signifikant betydelse för studien så kan det ge en uppfattning om hur deltagarna har svarat. För båda grupperna så låg medelvärdet för deltagarna över 30 vilket betyder att deltagarnas
snittpoäng per påståendena var över fyra. På en skala där ett var lägst och fem högst så bör en
snittpoäng per påstående över fyra betraktas som högt. Därmed är det möjligt att den specifika
organisationen i sig erbjuder sina anställda och sina arbetsteam ett arbetsklimat som främjar
psykologisk trygghet. Resultatet skulle med andra ord kunna relateras mer till vilken specifik
14
organisation deltagarna arbetar för, än till vilket kön de har. För att minska risken för nyss nämnda skulle deltagare från flera olika organisationer varit att sträva efter. Men som tidigare nämnt fanns varken tid eller möjlighet för att utföra en studie av ett sådant mer omfattande slag.
En deltagare undrade om det var möjligt att fylla i enkäten och delta även fast hen själv inte hade ett arbetsteam, utan en endast en arbetsgrupp. I enkäten så hade en definition kring det återkommande begreppet ”teamet” i påståendena definierats för att undvika förvirring likt den nyss nämnda. Deltagaren informerades dock om att det gick fint att delta även fast hen inte hade ett arbetsteam utan en arbetsgrupp. Det är dock oklart huruvida andra deltagare missade
definitionen av team och likt den nyss nämnda deltagaren kände sig främmande för att ta ställning till påståenden rörande arbetsteam. Ponerat att fler deltagare inte kunde relatera till situationer rörande arbetsteam så kan det ha påverkat det externa bortfallet. Det vill säga att tänkta deltagare valde att inte fylla i enkäten. För att säkerställa att alla deltagarna var väl medvetna om vad som syftades på med ”team” och ”teamet” så skulle definitionen av begreppet placerats i informationsbrevet. Då hade den nödvändiga delen av information kommit i ett så tidigt skede så deltagarna visste som menades med ”team” innan de ens hade öppnat enkäten.
Som tidigare nämnt så grundades studien på data från ett relativt litet stickprov där samtliga deltagare arbetar inom samma organisation. I kombination med nyss nämna och de värden som ficks fram när data analyserades med hjälp av ett Mann-Whitney U-test är att det är svårt att dra några slutsatser från studien. Av resultatet att döma så upplevde deltagarna, oavsett vilken grupp de tillhörde, relativt liknande grad av psykologisk trygghet. Utifrån den analys som gjorde så framkom inget som stärker eller indikerar att det skulle finnas någon skillnad i graden av upplevd psykologisk trygghet med avseende kön. Mest troligt är att en mer omfattande studie krävs för att kunna undersöka huruvida det finns eller inte finns en signifikant skillnad mellan män och
kvinnor i frågan om grad av upplevd psykologiskt trygghet. Utifrån den aktuella studien finns det, som tidigare redogjorts för, flera faktorer som gör det svårt att dra en säker slutsats.
Det finns olika metoder för att höja en studies reliabilitet. Kjellberg och Sörqvist (2015) redogör för en metod som innebär att upprepande mätningar genomförs där medelvärdet av de upprepade mätningarna sedan beräknas. En deltagare som precis innan, hen svarade på
enkäten, blivit straffad av sitt team för att ha adresserat ett problem kan tänkas svara relativt
lågt på påståendet ”Medarbetare i det här teamet kan ta upp problem och svåra frågor”. Om
samma deltagare några veckor senare fick svara på samma påstående efter att hen hade fått
positiv feedback efter att ha adresserat ett problem är det möjligt att hen hade svarat högre på
påståendet. Därmed kanske inte deltagarnas svar återspeglar hur den allmänna situationen i
arbetsgruppen eller teamet ser ut. Deltagarnas svar kan istället blivit påverkade av exempelvis
15
nyligen inträffade positiva eller negativa händelser. Samma resonemang för exemplet ovan kan även gälla för om deltagaren var stressad, lugn, glad eller arg när hen fyllde i enkäten. Om upprepande mätningar hade utförts och ett medelvärde av mätningarna tagits fram så skulle reliabiliteten kunnat stärkas.
Enkäten som deltagarna fick svara på utgjordes av olika påståenden och två
bakgrundsfrågor som deltagarna skulle svara på. Alla frågorna i enkäten var skapade som obligatoriska frågor, det vill säga att alla frågor var tvungna att fyllas i för att enkäten skulle kunna skickas tillbaka. Huruvida obligatoriska frågor kom att påverka utfallet är svårt att säga.
Det är dock givet att valet att använda sig av obligatoriska frågor påverkade det interna bortfallet. Inga enkäter som skickades tillbaka till uppsatsförfattaren innehöll obesvarade frågor. Däremot kan obligatoriska frågor ha varit en underliggande faktor till att det externa bortfallet föreföll så pass högt som det gjorde. Deltagare kan ha valt att inte delta på grund av att det fanns påståenden som de inte ville ta ställning till eller valt att svara slumpmässigt då det eventuellt fanns någon fråga eller påstående som de inte kunde relatera till. Avvägningen som gjordes var att fokusera på att minimera det interna bortfallet istället för det externa bortfallet. Huruvida de obligatoriska frågorna påverkade det externa bortfallet är svårt att säga. Men att döma av det icke-befintliga interna bortfallet så fylldes syftet med de
obligatoriska frågorna. Obligatoriska frågor kan dock ifrågasättas utifrån ett etiskt perspektiv.
Genom att deltagarna inte kan skicka in enkäten utan att besvara alla frågor så blir de mer eller mindre tvingade att svara på alla frågor. För att undvika en känsla av tvång så informerades deltagarna i informationsbrevet om att deltagandet för studien var helt frivilligt. Därmed kunde deltagarna avsluta sitt deltagande när de ville. Sammanfattat så var deltagarna inte på något sätt tvungna att svara på någon fråga om de inte ville, däremot var de tvungna att fylla i svar på alla frågor för att skicka in enkäten.
Något som bör noteras med avseende på insamlad data är skillnaden mellan gruppernas
genomsnittsålder där genomsnittsåldern för kvinnor var 54.1 och för män 44.6. Huruvida
åldersskillnaden kom att påverka resultatet är svårt att säga. Men en tanke är att anställda med
mer erfarenheter inom ett specifikt yrke och på ett företag kan känna sig mer trygga inom
olika situationer som kan uppstå i ett arbetsteam. Med hjälp av tidigare erfarenheter kunna
underbygga sina argument och förslag och därmed själv känna en hög tilltro till sina egna
idéer. Som sagt huruvida åldersskillnaden har påverkat resultat finns det inget säkert svar på,
men det är en aspekt som ej bör glömmas bort i fråga om att diskutera studiens resultat och
eventuella faktorer som kan ha påverkat.
16
Studiens resultat visar att det inte finns någon signifikant skillnad i fråga om upplevd psykologisk trygghet med avseende på kön. Det är ett fynd som bör betraktas som något positivt. Att kvinnor inom ett mansdominerat yrke, där de utgör en stor minoritet vilket i tidigare forskning förknippas med en del risker, kan känna sig lika trygga i sina team som män är viktigt för inte bara individerna själva men även för organisationen i sig.
17
Referenser
Borg, E., & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare. Malmö: Liber AB.
Carmeli, A., Brueller, D., Dutton, J., E. (2008). Learning behaviour in the workplace: The role of high-quality interpersonal relationships and pshycological safety. Systems research and behavioral science, 26(1), 81–98. https://doi.org/10.1002/sres.932
Carmeli, A., Gittell, J., H. (2008). High-quality relationships, psychological safety, and learning from failures in work organizations. Journal of Organizational Behavior, 30(1), 709–729.
https://doi.org/10.1002/job.565
Edmondson, A. (1999). Psychological Safety and Learning Behavior in Work
Teams. Administrative Science Quarterly, 44(2), 350–383. https://doi.org/10.2307/2666999 Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur Hayes, N. (2000): Doing Psychological Research. Berkshire: McGraw-Hill Education.
Joshi, A. (2014). By Whom and When Is Women’s Expertise Recognized? The Interactive Effects of Gender and Education in Science and Engineering Teams. Administrative Science
Quarterly, 59(2), 202–239. https://doi.org/10.1177/0001839214528331
Kim, B.-J. (2020). Unstable Jobs Harm Performance: The Importance of Psychological Safety and Organizational Commitment in Employees. SAGE
Open. https://doi.org/10.1177/2158244020920617
Kjellberg, A., & Sörqvist, P. (2015). Experimentell metodik för beteendevetare. Lund:
Studentlitteratur.
Lee, H. W., Choi, J. N., Kim, Seongsu. (2018). Does gender diversity help teams constructively manage status conflict? An evolutionary perspective of status conflict, team psychological safety, and team creativity. Organizational Behavior and Human Decision Processes, (144), 187–199.
https://doi.org/10.1016/j.obhdp.2017.09.005
Universitetskanslersämbetet. (2020). Hämtad 2021-01-06 från:
https://www.uka.se/download/18.4dcfa4c0171537ea94033d3/1587032843135/Statistisk%20anal
ys%20examinerade%202020-04-16.pdf
18
Bilagor
Bilaga 1 - Informationsbrev Hej!
Mitt namn är Viktor Elfman. Jag studerar B-kursen i psykologi på Karlstads Universitet. För B- kursen är mitt mål att undersöka kommunikation på arbetsplatser. För undersökningen söker jag anställda av olika kön som är villiga att delta. Det är helt frivilligt att delta i studien och du behöver inte svara på enkäten om du inte vill.
Om du tackar ja till att delta kommer du få svara på några frågor via en elektronisk enkät.
Enkäten besvaras i det webbaserade enkätverktyget Survey & Report som är en molntjänst utanför Karlstads Universitet. Enkäten kommer ta ungefär fem minuter att svara på. Enkäten består av en samtyckesfråga som måste besvaras för att kunna ta sig vidare till övriga frågor.
De övriga frågorna består av två bakgrundsfrågor samt sju frågor relaterade till målet med undersökningen som jag beskrev ovan. Alla uppgifter som kommer till oss behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Uppgifterna kommer under studiens gång lagras på en krypterad lagringsenhet så att inga obehöriga kan komma att se de ifyllda enkäterna.
Uppgifterna kommer att lagras tills dess att uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Karlstads universitets studieregister för att sedan förstöras. I rapporten kommer resultaten att redovisas på gruppnivå, och inga individuella resultat kommer att redovisas.
Karlstad universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanterat och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen.
Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstad universitet är dpo@kau.se.
Om du har några frågor eller invändningar om studien går det bra att lämna via mail:
viktor.elfman@gmail.com
19
Vid andra frågor kan du även kontakta ansvariga lärare för kursen:
Ulrik.terp@kau.se
Fredrik.hjarthag@kau.se
20
Bilaga 2 - Samtyckesblankett
Samtycke till att delta i studien: Psykologisk trygghet med avseende på kön.
Personuppgifterna som samlas in kommer behandlas enligt ditt informerade samtycke. Det är helt frivilligt att delta och du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem.
Enkäten besvaras i det webbaserade enkätverktyget Survey&Report som är en molntjänst utanför Karlstads universitet.
Markera rutan för att delta i undersökningen och godkänna att Karlstads universitet behandlar
personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information. Välj sedan
knappen "Jag samtycker".
21
Bilaga 3 - Etiskt protokoll
Vilken nytta medför studien?
Studien ämnar undersöka om människor upplever olika hög grad av psykologiskt trygghet beroende på vilket kön de har eller hur de identifierar sig. Det är svårt att urskilja någon specifik nytta för den specifike respondenten. Men ett resultat på som påvisar skillnader skulle kunna fungera som en väckarklocka för organisationen och dess anställda att det är något som bör tittas närmare på. I ett mer långsiktigt perspektiv skulle studien då kunna leda till en förbättrad arbetsplats som främjar allas psykologiska trygghet. Det är högst tvivelaktigt att denna studie skulle bidra med något konkret till vetenskapen då det är en mindre uppsats på B- nivå. Men en vild spekulation är att den skulle kunna indikera skillnader i hur trygga människor är att vara sig själva i arbetsteam. Skillnader som i såna fall skulle grunda sig i vilket kön den specifike personen har och som kanske skapar intresse för andra att forska vidare på.
Kommer personuppgifter att behandlas?
Enkäten kommer att skickas ut till respondenterna via Survey&Reports till deras mailadresser.
Därmed kommer jag ha en lista med mailadresser till de anställda på det företag som mina respondenter arbetar. Listan kommer att raderas när alla respondenterna är inlagda i
Survey&Reports. I enkäten kommer respondenterna att få fylla i ålder och kön, vilka är de enda personuppgifterna som kommer att samlas in i undersökningen.
Vilka risker finns för deltagaren och hur kan de minskas?
Risken är att respondenterna kan komma att reagera negativt på frågorna då dom kan ha negativa erfarenheter med saker som kan kopplas till det aktuella ämnet. Men genom att ha informerat om att undersökningen är frivillig och att dom kan avsluta deltagandet när dom vill så minimeras den risken. Då de helt enkelt inte behöver svara på frågorna om de upplever ett obehag.
Hur ska data hanteras?
Data kommer att lagras på ett krypterat USB-minne från dess att enkäterna har blivit besvarade
till dess att uppgiften är godkänd och betyg har registrerats. Filer som skapas i samband med
analys och bearbetning av data såsom SPSS- och Excel-filer kommer även dom lagras på ett
krypterat USB-minne. När uppgiften har godkänts och betyg har registrerats kommer all data
att raderas.
22
Hur ska konfidentialitet garanteras och spårbarhet minskas?
Enkäten kommer att skickas ut till respondenterna via mail via Survey&Reports. När
respondenterna har svarat och enkäten har skickats tillbaka så kommer det inte att stå vilken mailadress som den specifike enkäten skickades ut till.
Hur får deltagarna del av resultatet?
Om deltagarna vill ta del av resultatet så kan dom göra det på Diva när uppsatsen är färdig och godkänd.
Vilken information ska deltagaren få?
Respondenterna kommer bli informerade om följande:
• Syftet med studien.
• Vart man kan vända sig med frågor.
• Hur data kommer att hanteras och lagras.
• Att deltagandet är helt frivilligt och man kan avbryta sin medverkan när som.
• Enkätens innehåll
• Att inga obehöriga kommer att kunna ta del av data.
• Ungefär hur lång tid det kommer ta att svara på enkäten.
• Hur länge data kommer att behållas.
• Att alla resultat kommer att redovisas på gruppnivå, därmed kommer inga individuella resultat att redovisas.
• Att det är Karlstad universitet som är personuppgiftsansvarig.
• Respondentens rätt att begära radering, begränsning eller rätten att invända mot behandling av personuppgifter.
• Mailadresser till studenten och till ansvariga handledare för studien.
• Att det inte går att svara på enkäten utan samtycke.
Hur ger deltagaren sitt samtycke?
Innan respondenten får möjlighet att svara på enkäten så kommer de få läsa igenom en
samtyckesblankett. I samtyckesblanketten kommer respondenten att få delge att de har förstått vad studiens syfte är och samtycker till att delta. I och med att de samtycker godkänner de även att de godkänner att Karlstads universitet behandlar hens personuppgifter i enlighet med
gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information. I kombination så är enkäten utformad
så att informationsbladet står överst på sidan och sedan följer samtyckesinformation nedanför.
23
Det var det enda sättet som jag kunde få till att informationsbrevet visades innan samtyckesblanketten i Survey&Reports.
Ingen annan än respondenten själv behöver ge samtycke.
24
