Fysik aktivitet på recept (FaR) som behandlingsform
En intervjustudie om upplevelsen av fysisk aktivitet på recept
An interveiw study on physical activity on prescription (PaP) as a form of treatment
The experience of physical activity on prescription Kajsa Eriksson
Fakulteten för Humaniora och samhällsvetenskap Idrottsvetenskapligt program inriktning idrottscoaching Nivå/Högskolepoäng: 15
Handledarens namn: Peter Carlman Examinatorns namn: Christian Augustsson Datum: 200605
Löpnummer:
Sammanfattning
Fysisk aktivitet minskar risken med att dö i förtid och kan bota många utav våra folksjukdomar.
Fysisk aktivitet på recept används hälsofrämjande och ska ordineras till patienter innan man kommer för långt in i en sjukdom. Det finns forskning som visar på fördelar genom att arbeta med fysisk aktivitet på recept. Däremot behövs det mer forskning om hur patienterna påverkas av att få ordinationen fysisk aktivitet på recept.
Syftet med denna studie var att genom kvalitativa intervjuer undersöka individers upplevelser av motivation till fysisk aktivitet vid ordinationen fysisk aktivitet på recept. Metoden i studien är genomförd genom fem intervjuer med personer som har fått ordinationen fysisk aktivitet på recept och tar stöd av självbestämmandeteorin (SDT).
Resultatet i studien visar att samtliga av respondenterna tycks ha en positiv bild av fysisk aktivitet på recept. Samt att den fysiska aktivitetsnivån har ökat efter ordinationen. Denna förändring har gjorts då de självskattat en ökad hälsa, livskvalité och påverkas av olika motivationsfaktorer.
Nyckelord: Fysisk aktivitet, Fysisk aktivitet på recept (FaR), Kvalitativa intervjuer, Self determinated theory (SDT).
Abstract
Physical activity reduces the risk of dying prematurely and can cure many of our diseases.
Physical activity on prescription is used for health promotion and should be prescribed to patients before getting too far into an illness. There is research that shows the benefits of working with physical activity on prescriptions. However, more research is needed on how patients are affected by getting the prescription physical activity prescription.
The purpose of this study was to investigate, through qualitative interviews, individuals' experiences of motivation to physical activity during the prescription physical activity prescription. The method in the study is conducted through five interviews with people who have been prescribed physical activity on prescription and support the self-determination theory (SDT).
The results of the study show that all of the respondents seem to have a positive image of physical activity on prescription. And that the physical activity level has increased since the prescription. This change has been made as they self-assessed an increased health, quality of life and are influenced by various motivational factors.
Keywords: Physical activity, Physical activity on prescription (FaR), Qualitative interviews, Self-determined theory (SDT).
Innehållsförteckning
... 1
Sammanfattning ... 2
Abstract ... 3
1. Inledning. ... 6
1.1 Syfte och frågeställning ... 7
2. Bakgrund ... 8
2.1 Definition av FaR ... 8
2.2 Fysisk aktivitet – betydelse och rekommendationer ... 8
2.3 Motiverande hälsosamtal ... 8
2.4 Samhällsutmaningar för folkhälsan ... 9
3. Tidigare forskning ... 11
3.1 Hälsoeffekterna av fysisk aktivitet ... 11
3.2 Rådgivning kring fysisk aktivitet ... 12
3.3 Fysisk aktivitet på recept ... 13
3.4 Sammanfattning av tidigare forskning ... 15
4. Teoretisk referensram ... 16
5. Metod ... 17
5.1 Val av metod ... 17
5.2 Intervjuguide ... 17
5.3 Urval och genomförande ... 17
5.4 Analys ... 18
5.5 Etiskt förhållningsätt ... 19
5.6 Reliabilitet och validitet ... 19
5.7 Generalisering ... 20
6. Resultat ... 21
6.1 Hur beskriver patienterna betydelsen av FaR? ... 21
6.2 Mötet med FaR ... 21
6.2.2 Upplevda hälsoeffekter av FaR ... 22
6.1.1 Sammanfattande analys av betydelsen av FaR ... 23
6.2 Hur beskriver patienterna att FaR påverkar till deras motivation? ... 23
6.2.1 Hälsosamtalets betydelse ... 23
6.2.3 Faktorer som bidrar till fysisk aktivitet ... 24
6.2. 4 Sammanfattande analys av beteendeförändring ... 25
7. Diskussion ... 26
7.1 Resultatdiskussion ... 26
7.1.1 Hur beskriver patienterna betydelsen av FaR? ... 26
7.1.2 Hur beskriver patienterna att FaR påverkar till deras motivation? ... 27
7.2 Metoddiskussion ... 29
7.3 Fortsatt forskning ... 30
7.4 Slutsats ... 30
Litteraturlista ... 32
Bilaga 1 ... 35
Bilaga 2 ... 36
Bilaga 3 ... 37
1. Inledning
Fysisk aktivitet har många goda hälsoeffekter, bland annat så blir vi mer koncentrerade, orkar mer, mår och sover bättre. Vidare förbättras immunförsvaret och risken för att drabbas av folksjukdomar minskar. En biologisk effekt är att kroppen föryngras för att hjärtat stärks och för att det bildas nya celler i hjärnan. Vid regelbunden fysisk aktivitet minskar risken att dö i förtid. Fysisk aktivitet innebär all typ av rörelse som leder till en ökad energiförbrukning (Henriksson & Sundberg, 2017). Rekommendationerna för fysisk aktivitet är att vara fysiskt aktiv 30 minuter dagligen där intensiteten bör vara måttlig, exempelvis en rask promenad.
Skulle tiden och durationen utökas går det nå ytterliga hälsoeffekter (Jansson & Andersson, 2017). Det kostar Sverige 7 miljarder kronor varje år på grund av sjukdomar som medföljer när man är otillräckligt fysiskt aktiv. Utöver detta kostar det 18 miljarder kronor per år för att människor har för högt BMI och lider av övervikt (Statens folkhälsoinstitut, 2011).
Folkhälsomyndigheten (2019) gjorde en undersökning som visade att barn och unga är stillasittande och inaktiva 70 % av den vakna tiden.
Mot bakgrund av vetskapen om vilka positiva effekter fysisk aktivitet kan ge använder hälso- och sjukvården fysisk aktivitet på recept (FaR) (Kallings, 2009). Enligt svenska studier har FaR visat sig öka den fysiska aktiviteten och minska stillasittandet hos de som ordinerats FaR. Under minst ett år följer cirka två tredjedelar sin ordinerade träningsnivå (Kallings, 2012). Att utföra fysisk aktivitet på recept kan ersätta läkemedel. FaR kan ordineras om personer behöver bli mer fysiskt aktiva eller för att förebygga eller behandla en redan befintlig sjukdom. Fysisk aktivitet på recept kan hjälpa till att behandla eller verka förebyggande mot ett trettiotal olika sjukdomar.
Däribland kärlkramp, högt blodtryck, diabetes, depressioner samt vissa cancersjukdomar (Brydolf, 2017). Enligt Olsson och Sundström (2009) så ökar den fysiska aktiviteten hos de personer som blivit ordinerade FaR. Genom att öka den fysiska aktiviteten kommer man inte bara kunna minska mängden som blir sjuka utan även kostnader inom sjukvården kommer att minska.
Uppsatsen behandlar hur motivationen påverkas av att få ordinationen fysiska aktivitet på recept. Ordination av FaR är ett erbjudande eller ett förslag som sedan får effekt när det förankrats tillsammans med patienten. Tillsammans med friskvårdskonsulent sätts tydliga och gemensamma mål upp. Friskvårdskonsulenterna använder sig av metoden motiverande samtal som är ett sätt att samtala om förändring. FaR är den metod som hälso- och sjukvården använder för att konkret arbeta hälsofrämjande med patienter. Detta genom att stötta en ökad fysisk aktivitet (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Det är därför viktigt att få kunskap om hur personer upplever att få ordinationen fysisk aktivitet på recept och hur det motiverar dem till fysisk aktivitet.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet är att undersöka individers upplevelser av motivation till fysisk aktivitet vid ordinationen fysisk aktivitet på recept. För att besvara syftet med studien utgår den från följande frågeställningar:
- Hur beskriver individerna betydelsen av FaR?
- Hur beskriver individerna att FaR påverkar till deras motivation?
2. Bakgrund
2.1 Definition av FaR
Fysisk aktivitet på recept (FaR) används praktiskt för att främja folkhälsan. Sveriges regioner (21 stycken) är huvudmän gällande arbetet med FaR (Folkhälsomyndigheten, 2019). Enligt folkhälsoinformationen i Sverige (2018) används FaR inom hälso- och sjukvården för att folk ska få en bättre hälsa. Där ges det ut en veckas rekommendationer för fysisk aktivitet istället för att skriva ut receptbelagda läkemedel. FaR skrivs ut av läkare, sjuksköterska eller annan legitimerad vårdpersonal. Varje utskrivet FaR är individuellt och anpassat efter problem eller sjukdom och individens förutsättningar (Folkhälsoinformation 2018). FaR består enligt Socialstyrelsen (Statens folkhälsoinstitut, 2011) främst av fem delar: patientcentrerat samtal om fysisk aktivitet, skriftlig ordination av en eller flera fysiska aktiviteter anpassade efter individens hälsotillstånd, livssituation och intressen. Kunskapsbanken FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) används som grund för ordinationen.
Enligt Olsson och Sundström (2009) finns det bevis på att ordination av FaR leder till en ökad fysisk aktivitetsnivå hos patienterna. Landstinget i Värmland införde ett samarbete med friskvården i Värmland 2005. Landstinget ville ta del av Friskvården i Värmlands arbetsmetod för att fånga upp personer som är på väg in sjukdom. Metoden handlar även om att öka patienternas motivation till förändring och hjälpa dem hitta en aktivitetsform som ska passa utifrån deras behov och liv (Olsson & Sundström, 2009).
2.2 Fysisk aktivitet – betydelse och rekommendationer
Enligt Währborg (2009) så är människors kroppar skapta för rörelse. Währborg (2009) menar att all typ av rörelse som ger en ökad energiförbrukning än den du har vid vila kan definieras som fysisk aktivitet. Rekommendationen för fysisk aktivitet är 150 minuter med måttlig intensitet per vecka. Detta är en dos som har visat sig ge många goda hälsoeffekter (Mattsson, Jansson & Hagström, 2016). Evidens som visar just på att en ökad fysisk aktivitetsnivå har många positiva hälsoeffekter har visat att det förbättrar livskvalitén samt minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och för tidig död (Statens folkhälsoinstitut, 2011).
2.3 Motiverande hälsosamtal
Vid planeringen av fysisk aktivitet på recept används ofta motiverande samtal (MI). Denna metod har visat sig fungera för att ändra en persons beteende. Den används därför ofta exempelvis inom hälso- och sjukvården och friskvården (Holm, Ivarsson & Prescott. 2017).
Miller och Rollnick är två amerikanska professorer och psykologer som har utvecklat MI inom hälso- och sjukvården (Holm m.fl., 2017). Miller och Rollnicks definition av motiverande samtal är: ”Motiverande samtal är en samarbetsinriktad samtalsmetod som syftar till att stärka en persons egen motivation och åtagande till förändring.” (Miller & Rollnick, 2013).
I ett MI samtal utgår man från att lösningen på problemet ska komma ifrån patienten. Det centrala handlar om att locka fram lösningar ifrån patienten. Hälsocoachens roll är att förstärka och locka fram idéer hos patienten (Statens folkhälsoinstitut, 2011).
Rådgivaren ska under ett MI-samtal visa en stor respekt för patientens val samt inte vara dömande. MI samtalets fyra nyckelord är att samtalsledaren ska visa acceptans, medkänsla, samarbete och framkalla förändringsprat (Holm & Ivarsson, 2017). Vid ett samtal som handlar om förändring är det viktigt att samtalsledaren lyssnar för att förstå personen ur dennes perspektiv och aktivt framkallar personens egen motivation till att göra en förändring (Miller
& Rollnick, 2013). Samtalsledaren ska ha respekt för patientens autonomi. Besluten som fattas ska komma ifrån patienten. Samtalsledaren ska komma med sin kunskap och idéer men beslutet ska vara självvalt utifrån vad patienten vill och önskar (Statens folkhälsoinstitut, 2011).
2.4 Samhällsutmaningar för folkhälsan
Människans biologiska behov av fysisk aktivitet har inte minskat. Men däremot har förutsättningarna för att vara fysiskt aktiv i vardagen minskat och är något som behöver öka för att minska ohälsa och sjukdomar. Detta kan ske exempelvis genom att uppmuntra till att gå eller cykla till jobbet och att utöka förutsättningarna för barns och äldres rörelsefrihet (Faskunger, 2013). Det moderna samhället uppmuntrar till en stillasittande livsstil. Faskunger (2013) menar att det har hänt mycket under bara de senaste 30-40 åren. Då mycket arbete har ersatts med köksmaskiner och robotar och vi kör betydligt mer bil än tidigare och skrivbordsarbete har blivit vanligare. Vidare bidrar ny modern teknik som exempelvis dörröppnare, rulltrappor och lövblås till minskad fysisk aktivitet i vardagen. Detta leder till att vi minskar vår energiförbrukning som i sin tur kan leda till övervikt och fetma.
Kroniska sjukdomar står idag för den största sjukdomsbördan i samhället, ungefär 60 procent av alla dödsfall beror på kroniska sjukdomar. Människan lever idag en stillasittande livsstil, vilket är den största orsaken till förtidig död och kroniska sjukdomar. Faskunger (2013) skriver om hur forskning visar sambandet mellan fysisk aktivitet och en lägre risk för att dö i förtid.
Dålig kondition visar ett starkt samband med dödlighet. Att vara fysiskt aktiva minskar risken att dö i förtid med 20-30 procent. Risken med att dö i förtid minskade med 38 procent när man halverade sitt stillasittande (Faskunger, 2013).
Folkhälsomyndigheten (2018) har som mål att hälso- och sjukvården ska vara en vård med lika villkor för hela befolkningen. Enligt Folkhälsomyndigheten (2018) har medellivslängden ökat och befolkningen uppskattar fortfarande sin hälsa som god. Hälsan har de senaste åren förbättrats i Sverige men den skiljer sig fortfarande mellan olika grupper, som exempelvis mellan ålder, kön, socioekonomi samt skillnader på delar i landet. Exempelvis går det se tydliga skillnader mellan de som har en eftergymnasial utbildning och de som inte har det. De med eftergymnasial utbildning uppskattar sin hälsa bättre än de med enbart förgymnasial utbildning.
Förekomsten av fetma ökar i de flesta regioner och kommuner och fetma är vanligare bland äldre och lågutbildade. Hälso- och sjukvården kommer inte att kunna påverka förutsättningarna för en jämlik hälsa själva utan kräver ett samarbete mellan olika sektorer (Folkhälsomyndigheten, 2018).
3. Tidigare forskning
3.1 Hälsoeffekterna av fysisk aktivitet
Många studier visar på att kroniska sjukdomar kan primärt och sekundärt minskas genom att vara regelbundet fysiskt aktiv (Warburton, Nicol & Bredin, 2006). En sammanställning av flera olika forskningsgenomgångar gjordes av Warburton, m.fl. (2006), där de utvärderande litteratur för att ge en inblick i varför fysisk aktivitet är bra, samt vad fysik inaktivitet spelar för roll i utvecklingen av flera korniska sjukdomar. Det är uppenbart att fysisk aktivitet är avgörande för att förebygga kroniska sjukdomar och för tidig död. En undersökning visade en minskning på 50 % med risken för en för tidig död om man var fysiskt aktiv. Vid en
energiförbrukning på 1000 Kcal (4200 Kj) per vecka minskade risken för förtidig död med 20
%. De personer som är mer fysiskt aktiva visar ett bättre hälsotillstånd än de personer som är mindre fysiskt aktiva. Medellivslängden kan ökas med 1– 2 år vid en energiförbrukning på 2000 kcal (8400 KJ) per vecka. Fördelar verkar finns även vid en lägre energiförbrukning.
Rekommendationerna enligt Health Canada är att man i genomsnitt ska komma upp i en energiförbrukning på 1000 kcal (4200 KJ) per vecka. Detta ska kunna minska risken med 20
% för en förtidig död oavsett orsak (tillexempel hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer). För de personer som är extremt stillasittande kan en energiförbrukning på 500 kcal (2100 KJ) per vecka också ge hälsofördelar (Warburton, m.fl., 2006). Warburton m.fl. (2006) skriver även om hur regelbunden fysisk aktivitet förbättrar kroppens sammansättning, samt att det minskar blodtrycket och förbättrar insulinkänsligheten. Att vara regelbundet fysiskt aktiv hjälper även till att reducera stress, ångest och depression.
Fysisk aktivitet har visat sig förhindra psykiska sjukdomar som depression, demens och Alzheimers sjukdom (Fox, Stathi, Mckemna & Davis, 2007). Det finns även forskning som visar att strukturerad träning kan förbättra humöret och självuppfattningen hos äldre vuxna.
Ett projekt som genomfördes i London kallat ”The better ageing project” (Fox m.fl., 2007) syftade till att få kunskap om hur vuxna över 70 år bedömde sin livskvalité och sitt
välbefinnande. Mätningen gjordes objektivt där man genom accelerometer valde att mäta den dagliga energi som förbrukades vid olika intensitetsnivåer. Under 12 månader genomfördes ett strukturerat gruppträningsprogram som kompletterades med enkäter och intervjuer. I studien deltog totalt 176 individer. I kontrollgruppen deltog 64 deltagare och 112 deltagare deltog i interventionsgruppen. Det var 78 män och 98 kvinnor. Resultatet visade att de personer som upplevde sig vara mer fysiskt aktiva med en måttlig intensitet upplevde bättre
livskvalitet och hälsa än de personer som var mindre fysiskt aktiva. Resultatet visade även att livskvalitén och den upplevda fysiska hälsan var lägre hos de som var mest stillasittande än de personer som var fysiskt aktiva med måttlig intensitet. Det är viktigt att beakta att det inte framkom några starka korrelationer i studien. Men den visar ändå på att om man som äldre är aktiv och rör sig oftare kan det leda till ökat välbefinnande och ökad livskvalité (Fox m.fl., 2007).
3.2 Rådgivning kring fysisk aktivitet
I en SBU- utredning (2007) utvärderades hur rådgivning om fysisk aktivitet ledde till ökad fysisk aktivitet bland patienter. Resultatet visade en ökning upp till 50 procent under minst 6 månader efter att man hade fått rådgivning. Vid kontinuerlig rådgivning visade sig en ytterligare ökning i aktivitetsnivån hos patienterna. Sedan visade det sig även att gruppledd träning eller användandet sig av träningsdagbok, stegräknare eller fysisk aktivitet på recept gav ytterligare ökning. Med hjälp av dessa kompletteringar ökade aktivitetsnivån upp till 50 procent (SBU, 2007).
I en studie gjord i Newcastle (Harlands, White, Drinkwater, Chinn,Farr, Howel, 1999) undersöktes effektiviteten hos tre olika metoder för att främja fysisk aktivitet. Det var 523 vuxna i åldern 40-64 år som deltog. Dessa delades sedan in slumpmässigt i fyra interventionsgrupper och en kontrollgrupp. Målet var att studera vilken av dessa metoder som var mest effektiv för att öka individers grad av fysisk aktivitet. Metoderna som användes var en intervju på 12 veckor eller sex intervjuer på 12 veckor. Intervjuerna baserades på förändringsmodellen för beteendeförändring (Model of behaviour change). Det delades även slumpmässigt ut 30 kuponger som gav fri tillgång till sport- och fritidsanläggningar. Det gjordes en uppföljning efter 12 veckor och en efter 1 år. Resultatet visade att fler deltagare i interventionsgruppen rapporterade en ökning av fysisk aktivitet efter 12 veckor. Man kunde även utläsa ifrån resultatet att den grupp människor som blev erbjudna sex intervjuer samt kuponger hade en ökad aktivitetsnivå med 55 %. Totalt hade den fysiska aktivitetsnivån ökat med 29 % i interventionsgrupperna. I kontrollgruppen var det 11 % ökad aktivitetsnivå. Vilket visar en tydlig ökning i alla grupper. Metoden där deltagarna fick både sex stycken motiverande samtal samt bidrag till träningskort visade sig vara den mest effektiva metoden. Flera motiverande samtal ökade aktivitetsnivån hos försökspersonerna. De som fick ett samtal ökade enbart aktivitetsnivån under en kort stund och det gav därmed ingen långvarig effekt. Slutsatsen av denna studie blev att den mest effektiva metoden för att främja fysisk aktivitet var den
intensiva modellen med sex intervjuer. Dock visar resultatet inga långvariga effekter oavsett metod (Harland m.fl., 1999).
I en studie från University of North Carolina (Hevel , Amorose, Lagally, Rindal-Miles, Pierce, 2019) studerades effekterna av hur man ger ut information om fysisk aktivitet. De ville ta reda på om det fanns någon skillnad beroende på vilken information som delades ut. Studien gick ut på att vuxna personer (n=188) på universitetet fick ett slumpmässigt flygblad. Det var fyra flygblad som delades ut slumpmässigt om ett fysiskt aktivitetsprogram. Det nämndes antingen om affektiva fördelar med deltagande (de psykiska fördelarna). Här nämndes det hur tidigare deltagare hade upplevt skillnader på humör och energinivå efter sitt deltagande i programmet.
En information handlade om fysiska hälsofördelar, där tidigare deltagare nämnde hur det hade hjälpt deras kardiovaskulära kondition samt viktkontroll. Även vad forskning visat om hälsofördelarna stod med på detta flygblad. Vidare fanns det ett brev om hur fysisk aktivitet hjälper till att förbättra både den psykiska och fysiska hälsan. Slutligen fanns ett kontrollmeddelande där det fanns delar med programmet som inte kunde relateras till varken fysiska eller psykiska fördelar. Sedan fick deltagarna svara på frågor om flygbladet och om deras intresse för att delta i det fysiska aktivitetsprogrammet (Hevel m.fl., 2019).
Resultatet varierade beroende på deltagarnas nuvarande fysiska aktivitetsnivå. De meddelanden som handlade om de psykiska fördelarna ledde till högre poäng för dem som var fysiskt aktiva.
Bland de icke fysiskt aktiva personerna fanns inga väsentliga skillnader i motivationen.
Slutsatsen i studien var att genom att skicka ut meddelanden i syftet att uppmuntra till fysisk aktivitet kan öka motivationen för fysisk aktivitet. Det verkar variera hur effektivt det är beroende på vilka hälsofördelar som framställs i meddelandet och på meddelandemottagarnas nuvarande fysiska aktivitetsnivå (Hevel m.fl., 2019).
3.3 Fysisk aktivitet på recept
FaR har visat ge positiva effekter på individens självskattade hälsa och för många riskfaktorer kopplat till det metabola syndromet (Kallings, 2012). Dock har det tidigare visat sig vara stora skillnader mellan olika regioner och landsting gällande förekomsten av FaR. Kalling (2012) samlade in material för att kunna jämföra föreskriften av FaR under 2010. I studien jämfördes det mellan invånarantal och besök hos hälso- sjukvården mellan olika regioner och landsting.
Data som samlades in från samtliga regioner och landsting visade att drygt 49 000 FaR ordinerades år 2010. Skillnaden mellan föreskriften av FaR bland region/landsting skiljde sig
från 500 till 73000. Kalling (2012) fick även fram resultatet att antalet föreskrifter av FaR hade tredubblats mellan år 2007 till 2010. Det finns god evidens om att skriftlig ordination på FaR ger bättre effekt än att muntliga råd. Trots vetskapen om att FaR ger goda hälsoeffekter hade enbart 5 procent utav 64 procent fått stöd via FaR bland psykiatrins öppenvård menar Kalling (2012).
Fysisk aktivitet på recept etablerade sig i Värmland 2006. En rapport av Olsson-Gislow och Folkesson (2009) sammanställde hur patienterna som blivit ordinerade FaR hade förändrat sin aktivitetsnivå och om den hade varit bestående. Syftet med rapporten var även att få en bred bakgrund till fysisk inaktivitet som folkhälsoproblem. Det var 828 patienter som under året 2006 ordinerades FaR i Värmland. Studien gick ut på att alla de personer som blivit ordinerade FaR fick svara på en ordinationsblankett som sedan sammanställdes av Friskvården i Värmland och Landstinget. Resultaten visade att man under 2006 skrev ut 828 FaR i Värmland. Det var 90,6 % av vårdcentralerna i länet som skrev ut ordinationen FaR. Det var mer än två tredjedelar FaR som blev ordinerade till kvinnor (72 %). Den största andelen som blev ordinerad FaR var 51 år eller äldre. Det var enbart 399 av 828 patienter som följdes upp efteråt. Vid uppföljningen skickades en enkät ut. Resultatet kring om FaR-ordinationen hade följts svarade enbart 9 procent att de hade ändrat den fysiska aktiviteten. Region Värmland kunde därefter se en ökning av ordinationen fysisk aktivet på recept från 828 patienter till 1295 patienter från år 2006 till år
2008 (Olsson-Gislow & Folkesson, 2009).
Kallings (2009) gjorde en okontrollerad klinisk studie i primärvården för att kontrollera effekterna utav FaR. I studien deltog 481 patienter i åldrarna 12-81 år där 75 procent av deltagarna var kvinnor. Det var flera olika orsaker till ordinationerna FaR men de vanligaste var smärta, övervikt, högt blodtryck och psykisk ohälsa. Studien har använt sig av enkäter vid
”baseline” samt vid en 6-månaders uppföljning. Resultatet visade att den fysiska aktivitetsnivån ökade 6 månader efter FaR hos 65 procent av deltagarna. Vardagsaktiviteterna hade ökade signifikant samt att träningsnivån ökade. Totalt ökade aktivitetsnivån hos minst 40 procent utav deltagarna. Rekommendationen till 30 minuters fysisk aktivitet dagligen dubblerades från 10 till 22 procent. Kallings (2009) beskriver hur FaR kan påverka många av riskfaktorerna som vikt, BMI, bukfetma, blodsocker och blodfetter. Att individuellt utforma föreskrivningar av FaR ger goda effekter på hälsan och är en viktig metod för att främja en fysiskt aktiv livsstil (Kalling, 2009).
I en intervjustudie av Persson, Brorsson Ekvall Hansson, Troein, Strandberg (2013) undersöktes hälso- och sjukvårdens upplevelser av FaR. Det gjordes tre fokusgruppsintervjuer med totalt 15 husläkare från södra Sverige. Analyserna av intervjuerna resulterade i att det fanns fyra kategorier av upplevelser. Det är svårt att ändra ett beteende, krävs tydliga riktlinjer, ett delat ansvar och att FaR betraktas som låg status. Resultatet visade även att läkare inte föredrog att använda sig av FaR eftersom de inte hade kompetensen och att arbeta med FaR. De angav också tidsbrist som ett skäl. Slutsatsen i denna studie var att läkare har för lite kunskap och det finns en osäkerhet över att ordinera FaR. Det blir inte prioriterat eftersom andra fall anses vara viktigare. Läkarna som deltog i studien menade på att det måste finnas rätt förutsättningar inom hälso- och sjukvården för att man ska öka graden fysisk aktivitet hos patienterna, samt för att man ska förebygga det primära och sekundära arbetet (Persson m.fl., 2013).
3.4 Sammanfattning av tidigare forskning
Tidigare forskning visar på att arbetet för att människor ska bli mera fysiskt aktiva är nödvändigt. Detta för att minska risken att dö i förtid samt att drabbas av flertal
folksjukdomarna. Warburton, m.fl. (2006) framställer i sin studie hur människan kan minska risken med att dö i för tid med 50 % genom att vara fysiskt aktiva. Sammanfattningsvis visar tidigare forskning att fysisk aktivitet har många positiva hälsoeffekter. Forskning visar att både FaR och rådgivning om fysisk aktivitet ger en ökad aktivitetsnivå. Gruppträning och användning av en stegräknare visar en ökad fysiska aktivitetsnivå under kortare perioder.
Däremot visar forskningen att det är svårt att få långsiktiga effekter. Det verkar vara en utmaning hur patienterna ska fortsätta vara fysiskt aktiva efter att ha fått rådgivning om fysisk aktivitet och ordinationen FaR är klart. Därför kommer detta arbete att undersöka vad som motiverar personer till fysisk aktivitet vid ordinationen av FaR. Detta utifrån hur patienterna beskriver betydelsen av FaR och vad i FaR som påverkar till en beteendeförändring.
4. Teoretisk referensram
Denna studie kommer att ta stöd i Self-determination theory (SDT) som är en motivationsteori.
Det var forskarna Deci och Ryan som utvecklade STD. Denna teori belyser mellan inre och yttre motivation och handlar om självbestämmande (Ryan & Deci, 2000). Genom att utföra en aktivitet av fri vilja och egenintresse drivs man av inre motivation och man kan då uppleva utveckling och glädje. Den yttre motivationen drivs däremot utifrån att man tillfredsställer ett behov eller undviker ett straff. Men den yttre motivationen kan även drivas genom att man får belöning för utfört arbete. Teorin menar på att om individen känner tillhörighet, autonomi och kompetens ökar den inre motivationen (Ryan & Deci, 2000). Detta är tre viktigare punkter för att väcka den inre motivationen (Weinberg & Gould, 2015).
Den inre motivationen är viktig för att vi ska vara delaktiga och engagerade i vårt eget lärande och i vår utveckling. Enligt Lindwall, Stenling och Josefsson (2019) handlar SDT om kvalitén och inte kvantiteten av den inre respektive yttre motivationen. Motivationen kan påverkas utifrån hur motivationsklimatet och miljön ser ut. De menar även att SDT skiljer sig ifrån andra motivations- och målsättningsteorier. I SDT fokuserar man på människans medfödda vilja att kunna styra sitt eget liv.
Människan har ett behov av att det vi gör ska vara självbestämmande. Med detta menas att vi själva vill vara ansvariga för vår handlingar och upplevelser. Behovet av att känna tillhörighet är att känna tillhörighet till andra människor. SDT handlar även om att människor vill känna sig kompetenta, vilket handlar om att uppnå och bli medvetna av våra egna resurser, starka sidor och värderingar. När vi människor känner att vi klarar av en uppgift kan vi uppleva bemästring och en ökning av den inre motivationen (Gjerde, 2012).
SDT är en teori som kommer att användas i studien eftersom fysisk aktivitet på recept i många fall inte är självvalt. Som tidigare nämndes är den inre motivationen viktig för att man ska känna sig delaktig och engagerad (Gjerde, 2012). En beteendeförändring som inte är frivillig eller självbestämmande drivs då inte av den inre motivationen. Man befinner sig i olika typer av motivationsstadier. Fokus inom SDT är den inre motivation vilket handlar om människors naturliga förmåga att söka nya och utmanande situationer. Med stöd i SDT kommer studien belysa upplevelser kring individers motivation till fysisk aktivitet vid ordinationen fysisk aktivitet på recept.
5. Metod
5.1 Val av metod
Studien undersöker individers upplevelser av motivation till fysisk aktivitet vid ordinationen av fysisk aktivitet på recept. Därför passar det bäst att göra en kvalitativ studie då den utgår från individers egna erfarenheter. När man intervjuar får man en annan kontakt med människor vilket bidrar till att få en större förståelse i vad de har för upplevelser (Hassmén & Hassmén, 2008). Hassmén och Hassmen (2008) menar att kvalitativ studie är en av de mest använda metoderna. I denna studie användes semi-strukturerade intervjuer där målet är att få beskrivningar av intervjupersonens livsvärld. Enligt Bryman (2018) har den intervjuade en stor frihet att utforma svaren. Det är en relevant metod när man vill studera hur människor upplever ett visst område.
5.2 Intervjuguide
Vid intervjutillfället användes semi-strukturerade intervjuer, vilket betyder att de sedan innan var förbestämda och indelade i olika teman. Denna metod fungerar bra då de intervjuade upplever ett samtal snarare än att det hålls ett förhör. Den intervjuade har då även frihet att svara utifrån sitt eget sätt att formulera och uttrycka sig (Bryman, 2018).
Vid planeringen av intervjuerna gjordes en intervjuguide där frågorna skapades utifrån forskningsfrågorna (Bryman, 2018). Kvale och Brinkmann (2014) menar att det blir enklare att strukturera intervjun teoretiskt om man under intervjutillfället är mer strukturerad. I studien omvandlades de inledande tematiska forskningsfrågorna till intervjufrågor för att få ett dynamiskt och naturligt samtalsflöde under intervjuerna. Intervjuguidens första tema handlade om hur FaR upplevdes som behandlingsform. Det andra temat handlade om aktivitetsnivån hade ökat efter ordinationen FaR. Det tredje och sista temat handlade om hur motivationen påverkats av FaR (Bilaga 2).
5.3 Urval och genomförande
Kriterierna för att delta i denna undersökning var att personerna fått ordinationen FaR. När man väljer urvalsgrupp bör respondenterna kunna bidra med information som är relevant för studiens syfte (Hassmén & Hassmén, 2008). Genom att kontakta flera olika Friskvårdskonsulenter ifrån Friskvården Värmland fick jag med deras hjälp tag i respondenterna till studien. I urvalsgruppen ingick 5 kvinnor med ordinationen FaR. Att enbart kvinnor deltog i studien beror dels på att Friskvården Värmland ej fått lika mycket ordinationer
FaR på grund av den rådande pandemin, covid19. Men beror även på att majoriteten av alla
FaR ordineras till kvinnor.
Urvalsmetoden som användes var ett handplockat urval. Kriterierna för att delta i studien var som tidigare nämndes att respondenterna hade blivit ordinerade FaR. Ett handplockat urval innebär att respondenterna till en studie ska vara relevanta utifrån forskningsfrågorna och syftet (Hassmén & Hassmén, 2008).
Friskvårdskonsulenterna kontaktade sina patienter och frågade om det ville delta i studien.
Anledning till att de måste kontakta personerna är för att de har tystnadsplikt och kan därför inte ge ut denna information till mig utan personernas godkännande. Det skickade ut ett informationsbrev (Bilaga 1) om studien till de personer som passade in i kriterierna för att delta.
I informationsbrevet presenterades studiens syfte, etiska aspekter samt hur intervjun skulle genomföras och ungefär hur lång tid intervjun skulle ta. När Friskvården hade fått godkännande om att patienterna ville delta kontaktade jag dem. Vi kom överens om när intervjun skulle genomföras, samt att det skickades ut en samtyckesblankett (Bilaga 3) där de skriftligt gav sitt samtycke om att delta i studien. Med hänsyn till Covid19 genomfördes intervjuerna över telefon. Telefonintervjuer har många fördelar menar Kvale och Brinkmann (2014). Det är bland annat bra eftersom intervjun kan ske när som helst och med personer som är geografiskt avlägsna. Intervjuerna pågick mellan 15-20 minuter och innan intervjuerna startades gavs information om studien och hur den skulle gå tillväga. Intervjuerna spelades även in för att lättare utföra en analys senare.
5.4 Analys
När varje enskild intervju var genomförd blev inspelningarna transkriberade. Analysen gjordes efter att transkriberingen var klar eftersom man då kan få en bättre helhetsbild utav resultatet (Hassmén & Hassmén, 2008). Transkriberingen gjordes genom att skriva ut hela intervjuerna för att sedan läsas igenom flera gånger. Därefter markerades utifrån studiens syfte viktiga citat.
Genom att göra på detta sätt bildades kategorier som gjorde det lättare att analysera resultatet.
Utifrån analys av resultatet kom det fram olika teman. De kategorier som var gemensamma bland respondenterna var exempelvis, motivation, beteendeförändring, hälsoeffekter och hälsosamtalens betydelse. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) kan kategorisering i intervjuerna ge en överblick och underlätta vid jämförelser och hypotesprövning. Innan intervjuerna startade var intervjun indelad i tre olika teman som var upplevelser, motivation och fysisk aktivitet.
Därför användes i studien en teoriledd tematisk analys. Hassmén och Hassmén (2008) menar att man då utgår från förbestämda teman i analysen.
5.5 Etiskt förhållningsätt
Innan studien fick deltagarna skriftlig information om vad det innebär att delta, samt vad studien används till och hur resultatet kommer publiceras och användas. En blankett skickades ut där de signerade om sitt samtycke att delta i studien. Vid intervjutillfället fick de även muntlig information innan inspelningen satte igång. Även här gav de sitt godkännande om att delta i studien (Vetenskapsrådet, 2017).
Studien förhåller sig till det fyra allmänna huvudkraven. Det är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Med informationskravet menas att deltagaren ska få information om att det är frivilligt att delta och att man när som helst kan avbryta sin medverkan, samt vad studien kommer att användas till. Enligt samtyckeskravet menas att personerna själva får bestämma om de vill medverka (Vetenskapsrådet, 2011). Med konfidentialitet menas att materialet ifrån intervjuerna enbart kommer att användas till studiens ändamål, samt att personuppgifter kommer förvaras där obehöriga ej kan ta del av dem (Kval
& Brinkmann, 2019). Utifrån konfidentialitetskravet kommer deltagarna i studien ej att avslöjas, varken ålder eller sjukdomshistoria kommer att belysas i studien. Det sista kravet är nyttjandekravet och innebär att det enbart kommer att användas till forskningens ändamål (Vetenskapsrådet, 2011).
5.6 Reliabilitet och validitet
Validitet handlar om studiens giltighet medan reliabiliteten handlar om studiens tillförlitlighet.
Alltså om studien har uppfyllt sitt syfte samt om den har genomförts på ett korrekt sätt (Hassmen & Hassmen, 2008). I studien valdes det att intervjua enbart fem personer, trots detta är resultatet tillförlitligt och med god validitet, eftersom det var personer som hade relevanta erfarenheter i relation till studiens syfte och frågeställningar. När man vill komma åt upplevelser och känslor behöver inte urvalsgruppen vara så stor menar Hassmén och Hassmén (2008).
När intervjupersonerna känner sig trygga vid intervjutillfället ökar reliabiliteten menar Kvale och Brinkmann (2014). Som tidigare nämnts har jag valt att enbart göra telefonintervjuer på grund av covid19. Detta gjorde att personerna kunde vara på en trygg plats vid intervjutillfället.
Enligt Kvale och Brinkmann (2014) har telefonintervjuer många positiva fördelar. Bland annat
att man kan intervjua personer på en geografisk annan plats. Hassmén och Hassmén (2008) menar dock att man under en kvalitativ studie har möjlighet att observera den intervjuade för att tolka gester, rörelser eller dylikt. Genom att observera kroppsspråk kan reliabiliteten i en studie höja. Vid telefonintervjuer är det en nackdel att det inte är möjligt att observera kroppsspråket på den intervjuade. Jag har under intervjutillfällena spelat in och gjort små anteckningar för att ha som underlag inför transkriberingen vilket ökar reliabiliteten. Men även att respondenterna i studien hade många liknande svar på frågorna ökar reliabiliteten menar Hassmén och Hassmén (2008).
5.7 Generalisering
Generalisering sker mer eller mindre konstant i vår vardag. Vi bygger upp förväntningar om vad som kommer att ske utifrån tidigare situationer eller med liknande personer. Kvale &
Brinkmann (2014) delar in generalisering i tre delar; naturalistisk, statistisk och analytisk generalisering. Den naturalistiska generaliseringen är baserad på personliga erfarenheter.
Statistiska generaliseringen bygger på kunskap ifrån större undersökningsgrupper som slumpmässigt representerar en särskild population. Den analytiska generaliseringen jämför tidigare studier med vad som skulle kunna hända i en annan situation. Denna metod bygger på analys av likheter och olikheter i olika situationer (Kvale & Brinkmann, 2014). Denna studie kan kopplas till analytisk generalisering. Studien kommer jämföra likheter och olikheter utifrån tidigare studier men i en ny situation. Resultaten kan användas för fortsatt forskning och för att förstå andra liknande situationer.
6. Resultat
Här presenteras resultatet av analyserna av intervjuerna utifrån studiens frågeställningar.; Hur beskriver individerna betydelsen av FaR? Hur beskriver individerna att FaR påverkar till deras motivation?. Utifrån frågeställningarna kommer resultatet att presenteras i fyra olika teman:
Mötet med FaR, upplevda hälsoeffekter av FaR, hälsosamtalets betydelse och faktorer som bidrar till fysisk aktivitet. Intervjupersonerna benämns i resultatet som: K1= kvinna 1 upp till K5 = kvinna 5.
6.1 Hur beskriver patienterna betydelsen av FaR?
6.2 Mötet med FaR
Den första intervjun var med K1. Hon hade själv tagit kontakt med mödravården för att hon ville göra en livsstilsförändring. Ordinationen fysisk aktivitet på recept var alltså självvald. Hon tycker därför att hon har fått en bra upplevelse av ordinationen fysisk aktivitet på recept och anser att det är ett bra komplement eller istället för läkemedel. K1 pratade om att hon inte visste så mycket om fysisk aktivitet på recept innan men att hon är mycket nöjd med sin upplevelse.
Den andra personen (K2) som intervjuades visste ingenting om vad fysisk aktivitet på recept var innan hon fick ordinationen FaR. Hennes första känsla var ”hemskt jobbigt men jag fick mig en ögonöppnare”. Det var så hon uttryckte sin reaktion på frågan hur hon upplevde att det var att få ordinationen fysisk aktivitet på recept.
K3 visste vad fysisk aktivitet på recept var och hade även hon frågat om det hos sin läkare. Hon tyckte även att hon hade fått en bra upplevelse av det hela: ”Jag tycker att fysisk aktivitet på recept är jättebra och att det behövs och har varit en positiv grej för mig”.
K4 visste ingenting om FaR innan hon fick ordinationen, men har fått en mycket positiv bild av fysisk aktivitet på recept. Hennes känsla av FaR var att man skulle ge ut det mycket tidigare:
Jag tycker att man ska få det mycket tidigare än vad jag fick. Jag hade velat få upp ögonen för det mycket tidigare i min sjukskrivning än vad jag fick, för jag har mått så mycket bättra av det.(K4)
Hon pratade om att hon hade önskat att hon redan vid sina första möten med läkaren hade fått information om att det fanns och hur det fungerade.
K5 hade enbart haft ordinationen FaR i fyra månader och började sina MI-samtal med sin friskvårdskonsulent för tre månader sedan. Men hennes bild av FaR är väldigt positiv ”Jag tycker att det har varit bra. För mig har det gjort att jag nu måste göra något, det är en positiv grej. I min sjukdomshistoria så har det här varit väldigt positivt”. K5 visste ingenting om FaR innan hon fick det:
Jag hade inte en aning, det var sjukgymnasten som sa att hon ville ha bort mig från sjukvården och in i
friskvården istället. Jag tror att det skulle kunna hjälpa många många mer och jag har absolut en positiv bild av fysisk aktivitet på recept. (K5)
6.2.2 Upplevda hälsoeffekter av FaR
De intervjuade menade på att de mådde mycket bättre efter att de hade börjat bli fysiskt aktiva.
Något intressant som K2 pratade om var att hon tyckte att hon fick bättre relationer med sina närstående av att hon var fysiskt aktiv då hon kände sig gladare och piggare utav det.
Intervjupersonerna K1 och K2 hade båda ökat sin aktivitetsnivå efter att de blivit ordinerade fysisk aktivitet på recept. ”Jag är inte den hurtigaste men jag orkar mer idag, det märker jag ju”
var K1s svar när jag frågade om aktivitetsnivån.
K3 hade ökat aktivitetsnivån och hon menade på att hon nu hade bättre uppfattning på om den fysiska aktiviteten blev av och inte. Hon trodde innan att hon gjorde mer än vad som gjordes.
Men efter ordinationen fysisk aktivitet på recept kände hon att hon fick bättre koll på vad som blev gjort och inte:
Jag känner mer lust för att göra något, det är mer under ordnade former, jag har mer koll på om det blir eller inte. Jag har trott att jag gör mer än vad jag gör, men nu har jag mer koll på när det blir av eller inte.
(K3)
K3 pratade även om att hon inte hade ökat sin aktivitetsnivå lika mycket som hon hade hoppats på:
Den fysiska aktivitetsnivån har inte ändrats så mycket som jag ville, men det hänger helt och hållet på mig. Ibland hade jag önskat att jag går ut men jag kan va en riktig soffpotatis. (K3)
K4 var mycket aktiv förr men har haft en period under sin sjukskrivning där hon inte alls har varit fysiskt aktiv. Hon har inte rört sig mer än 700 steg vissa dagar. Efter ordinationen FaR har
hon fått in rutin på att gå kvällspromenader och kan se en stor skillnad i sin fysiska aktivitetsnivå. ”Nu har den fysiska aktiviteten blivit mycket bättre av att jag har fått coachningen och fått rutin i att ta kvällspromenader varje dag”. K4 säger även att hon mår mycket bättre nu av att vara fysiskt aktiv och börjar komma tillbaka till sig själv igen. Hennes syn på den fysiska aktivitetsnivån är bra.
K5 har enbart varit hos Friskvården i Värmland i fyra månader och har en långsiktig plan på hur det kommer att se ut framöver men kan redan nu se en liten förändring. ”Det blir sakta men säkert bättre” säger hon när jag frågar om hur aktivitetsnivån har ändrats. K5 har bara varit hos Friskvården i Värmland i några månader, men har en positiv inställning då hon förr alltid var väldigt aktiv och vill tillbaka dit ”det enda sättet för att göra en förändring är genom att kämpa på”.
6.1.1 Sammanfattande analys av betydelsen av FaR
Resultatet visar att respondenterna i denna studie hade bra upplevelser av FaR som behandlingsform. De menar att det skulle kunna hjälpa många fler och behövs inom hälso- och sjukvården. Men resultatet visar även att det inte är säkert att patienter känner till FaR innan de får ordinationen. Oavsett anledning till ordinationen FaR visar resultatet att det upplevs positivt av respondenterna. Resultatet visar även att respondenterna upplever en ökad fysisk aktivitetsnivå efter ordinationen FaR. Vilket upplevs ha varit en stor betydelse för respondenterna, då samtliga menar på att de mår mycket bättre idag än innan ordinationen.
Rådgivning om fysisk aktivitet till patienter har visat ge en ökning av den fysiska aktivitetsnivån (SBU-utredning, 2007). Respondenterna pratar också om att de efter ordinationen FaR orkar mer, känner sig piggare och är gladare. Det är ett resultat som återspeglar sig i alla intervjuer. Enligt Statens folkhälsoinstitut (2011) finns det evidens på att fysisk aktivitet ger en förbättrad livskvalité samt minskar risken för tidig död och hjärt- kärlsjukdomar.
6.2 Hur beskriver patienterna att FaR påverkar till deras motivation?
6.2.1 Hälsosamtalets betydelse
K1 menade att hälsosamtalen hade en stor betydelse till att göra en beteendeförändring.
Motivationen ökade av att hon hade hälsosamtal med sin friskvårskonsulent. Eftersom hon kände att det var pinsamt om de saker som hon och konsulenten kom överens om inte blev gjort.
K1 pratade även om att det var skönt att prata med någon som inte dömer en och som kan sin sak. Även K2 hade en liknande upplevelse av hälsosamtalen med sin friskvårdskonsulent. Hon
blev motiverad av att gå på hälsosamtalen eftersom hon då fick en möjlighet att prata med någon, om vad hon hade gjort och kunde då inte fuska. ”Motivationen till fysiska aktivitet har verkligen påverkats positivt av hälsosamtalen, det är ju lätt att ljuga annars”.
K3 menar att hälsosamtalen har haft en stor betydelse för att komma ingång med den fysiska aktivitet. Tack vare hjälpen hon har fått ifrån sin hälsokonsulent har hon kunnat göra en förändring. ”jag har känt att jag kommit igång på ett annat sätt när hon har peppat mig”.
K4 ingick i en sms studie som innebar att hon fick coaching via sms två gånger i veckan. Hon menade på att motivationen hade ökat eftersom hon känner att hon måste: ”Det hade varit svårt för mig att ta tag i det själv, jag behöver lite coachning och lite push om att jag klarar av det och så”. K4 hade en positiv bild av att hela tiden få coaching och upplevde att det kändes tryggt att prata med någon som hade kunskap om det.
Även K5 upplever hälsosamtalen som något positivt. Hon känner sig motiverad när hon får prata med sin friskvårdskonsulent. Även K5 ingår i en sms studie och har utöver sina hälsosamtal sms coaching två dagar i veckan ”det är jättebra, för då har jag någon att bolla med”.
6.2.3 Faktorer som bidrar till fysisk aktivitet
Mot bakgrund av motivationen till fysisk aktivitet svarade K1: ”Jag tränar med arbetskamrater eller vänner så blir motiverad utav grupptrycket”. Hon blev alltså motiverad av att träna tillsammans med andra. Det blev lättare att komma iväg samt att de hon tränade med var bra på att peppa och pusha, vilket också höjde motivationen till att träna. K1 pratade även om hur hon kände sig motiverad när de på jobbet startade tävlingar om att gå 10 000 steg på en dag.
K2 kände sig motiverad av att hon på friskvården i Värmland hade gjort Åstrandstestet vid det första mötet. Efter några månader skulle testet göras igen för att se hur det hade gått. Hon kände sig nu motiverad eftersom hon nu hade ett mål att sträva efter.
K3 kände sig stimulerad av att hon hade sett en förändring där hon sov mycket bättre samt mår mycket bättre. Hon hittade motivationen och kämpaglöden när hon fick svackor och inte tränade lika mycket. K3 menade på att känslan av att hon kunde göra något åt saken själv var det som fick henne motiverad.
Lika som K3 pratade K4 om att hon kände sig motiverad utav att hon känner att hon mår mycket bättre av att vara fysiskt aktiv. Promenaderna och simningen har fått henne att må mycket bättre.
”Jag blir motiverad av att jag ser att jag blir så mycket piggare och känner mig mycket friskare”.
För K5 känner räckte känslan av att göra något för att öka viljan att vara aktiv: ”När jag väl börjar känna att det händer något och jag får bli lite svettig på ryggen, då blir jag lite mer peppad och det känns lite roligare”.
6.2. 4 Sammanfattande analys av beteendeförändring
Resultatet visar hur motivationen till att göra en beteendeförändring drivs av hälsosamtalen samt effekterna de har fått genom att öka den fysiska aktivitetsnivån. Respondenterna lyfter hur motivationen har påverkats positivt utav deras samtal med friskvårdskonsulenterna. Som tidigare nämndes är MI-samtal en metod som används inom hälso- och sjukvården. Här arbetar friskvårdskonsulenterna med att framkalla patientens inre motivation till att göra en förändring (Miller & Rollnick, 2013). Att känna tillhörighet är en viktig aspekt för att nå den inre motivationen (Deci & Ryan, 2000). Respondenterna upplever också en tillhörighet tillsammans med sin friskvårdskonsulent. Det är skönt för samtliga att ha någon att bolla idéer och tankar med. Samtidigt som de får stöd och coachning av någon som har kunskap inom ämnet.
Det finns enligt den teoretiska referensramen olika delar som måste fyllas för att människan ska känna inre motivation, som är tillhörighet, autonomi och kompetens (Gjerde, 2012). Resultatet visar hur respondenterna uppnådde samtliga delar inom STD och kände då en inre motivation.
Motivationen till att göra en beteendeförändring visar i resultatet även bero på att deltagarna kände autonomi och självbestämmande, det fanns en vilja hos respondenterna till att själva göra en förändring Resultatet visar även hur de drivs av att göra en beteendeförändring då motivationen till fysisk aktivitet ökat. Detta på grund av att samtliga respondenter upplevs märka tydliga hälsoeffekter efter att den fysiska aktivitetsnivån har ökat.
7. Diskussion
Denna del kommer att delas upp i resultatdiskussion, metoddiskussion, fortsatt forskning och slutsats. I resultatdiskussionen kommer resultatet av studien att presenteras och kopplas samman med tidigare forskning och det teoretiska ramverket. Metoddiskussionen presenteras hur undersökningsprocessen har gått till väga. Här kommer även styrkor och svagheter med studien att behandlas. Under fortsatt forskning kommer det förslag på vad som skulle vara intressant att forska vidare på inom detta ämne.
7.1 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att undersöka individers upplevelser av motivation till fysisk aktivitet efter ordinationen fysisk aktivitet på recept. Här nedan kopplas resultatet av undersökningen ihop med tidigare forskning och det teoretiska ramverket. Resultatet presenteras utifrån forskningsfrågorna som var: Hur beskriver patienterna betydelsen av FaR? Hur beskriver patienterna att FaR påverkar till en beteendeförändring?
7.1.1 Hur beskriver patienterna betydelsen av FaR?
Ordinationen FaR är ett erbjudande eller ett förslag från läkaren som sedan måste förankras tillsammans med patienten för att få rätt effekt (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Resultatet var blandat kring upplevelsen efter ordinationen FaR. De flesta tyckte att det var positivt och det var även självvalt av några. Det framkom dock att det kan kännas jobbigt till en början men helhetsupplevelsen var ändå positiv. Att FaR var självvalt kan man koppla till den teoretiska referensramen då den inre motivationen drivs av att vi är engagerade i vårt egna lärande menar Lindwall, Stenling och Josefsson (2019).
Respondenterna pratade bland annat om att de tyckte att det borde ges ut fler FaR och att det skulle kunna hjälpa många andra. I resultatet framkom en önskan om att information om FaR borde komma tidigare i en sjukskrivning. Detta verkar rimligt eftersom friskvårdens arbetsmetod handlar om att fånga upp de personer som är på väg in i sjukdom och hjälpa dem att hitta en aktivitetsforms som fungerar utifrån deras behov och livssituation (Olsson &
Sundström, 2009). Det framkom att det ibland hade provats flera olika aktiviteter utan att ge något resultat innan ordinationen FaR. I Hevel m.fl. (2019) studie ville man ta reda på effekterna av olika sätt att ge ut information kring fysisk aktivitet. Resultatet i den studien visade olika beroende på hur fysiskt aktiv mottagarna var innan man fick information.
Respondenterna menade att FaR bidragit till en ökad fysisk aktivitet och till positiva hälsoeffekter. Tidigare studier har också visat att den fysiska aktivitetsnivån kan öka genom rådgivning. En studie från SBU (2007) visade att den fysiska aktiviteten hade ökat upp till 50 procent under 6 månader för de personer som hade fått rådgivning om fysisk aktivitet.
Respondenterna pratade om hur de orkade mer idag än innan ordinationen och samtliga menar på att de mår mycket bättre och sover bättre. I relation till tidigare forskning kan det förstås genom att all rörelse som ger en ökad energiförbrukning kan räknas som fysisk aktivitet (Währborg, 2009) och att regelbunden fysisk aktivitet kan öka mentalt välbefinnande och livskvalité (Fox m.fl., 2007). Man kan även se en koppling mellan SDT då Deci och Ryan (2000) menar på att en självmedvetenhet påverkar till motivera ett beteende över tid.
Enligt Warburtopn m.fl. (2006) ökar medellivslängden med 1-2 år vid en energiförbrukning på 2000 kcal per vecka. Hälsofördelar kan även nås vid en energiförbrukning på 500 kcal per vecka för de personer som är extremt stillasittande. Några respondenter gick inte mer än ca 700 steg på en dag eller inte orkade gå långa sammanhängande sträckor utan att stanna innan ordinationen av FaR.
7.1.2 Hur beskriver patienterna att FaR påverkar till deras motivation?
Resultatet visar hur respondenternas drivs till att göra en beteendeförändring av hälsosamtalen samt hälsoeffekterna de fått av ökad fysisk aktivitetsnivå. För att en person ska vilja göra en beteendeförändring krävs det att man drivs av den inre motivationen. Enligt det teoretiska ramverket handlar den inre motivationen om hur man söker nya och utmanade situationer utifrån egen vilja och förmåga (Gjerde, 2012). Gjerde (2012) menar att människan har ett behov av att själva styra sitt liv. Det vi gör ska vara självbestämmande och människan vill vara ansvarig för ens egna handlingar och upplevelser
Resultatet visar att respondenterna upplever sig här ha haft stor hjälp av friskvårdskonsulenterna. Det framkom att det inte hade varit möjligt att göra en förändring utan deras hjälp. Exempelvis framkom det i resultatet att respondenterna tillsammans med friskvårdskonsulenterna satte upp gemensamma mål. Enligt Lindwall, Stenling och Josefsson (2019) är det viktigt att vi känner oss engagerade i vår egen utveckling för att finna den inre motivationen. Respondenterna upplevdes ha ett stort engagemang i sin egen utveckling då de pratade om att det fanns mål att nå. Att sätta upp mål kan man även koppla till den teoretiska referensramen då deltagarna känner autonomi och självbestämmande. Gjerde (2012) menar att
människan vill vara delaktig i sitt egna liv och utveckling, genom att sätta upp mål utifrån sina egna förutsättningar känner man autonomi och självbestämmande. Självbestämmandeteorin menar även på att det finns ett behov av självständighet. När en situation överensstämmer med individens egna mål blir det personliga engagemanget allt starkare och driver den inre motivationen (Deci & Ryan, 2000). Målen var uppsatta tillsammans med friskvårdskonsulenterna utifrån deras egna förutsättningar. Friskvården i Värmland använder sig utav MI-samtal som samtalsmetod och enligt Holm m.fl. (2017) är det en vanlig metod inom hälso- och sjukvården för att ändra patienternas beteende. Miller och Rollnick (2013) menar på att det är en metod som ska stärka patienters egen motivation och åtagande till förändring.
Motivationen till fysisk aktivitet verkar enligt resultatet påverkats positivt utav att respondenterna har gått på hälsosamtal hos friskvårdskonsulenterna. Det framkom även att respondenterna hade en bra relation med friskvårdskonsulenterna där de inte kände sig dömda.
För att framkalla patienternas egen motivation till att göra en förändring är det viktigt att samtalsledaren lyssnar för att förstå personen utifrån deras perspektiv (Miller & Rollnick, 2013).
En komponent i SDT handlar om att känna tillhörighet som en drivkraft för att nå inre motivation. Tillhörighet är en bidragande faktor för att den inre motivationen ska väckas (Weinberg & Gould, 2015). Respondenterna verkar känna en tillhörighet med sina friskvårdskonsulenter. Det kom även fram att det kan vara motiverande att träna med andra.
Exempelvis tillsammans med vänner och arbetskollegor, vilket också går att koppla till tillhörighet inom SDT.
Resultatet visade hur upplevda positiva hälsoeffekter påverkar till beteendeförändring. Det framkom att respondenterna blev motiverade av att de kände sig piggare, friskare och mådde mycket bättre. Respondenterna pratade om att de orkade mer idag jämfört med vad de gjorde innan ordinationen FaR. Att den fysiska aktiviteten nu blev av var även en motivationsfaktor.
Detta kan kopplas till SDT. Gjerde (2012) menar att SDT handlar om att vi människor vill känna oss kompetenta. Med det menas att vi vill bli medvetna om våra egna resurser, starka sidor och värderingar. Enligt Weinberg och Gould (2015) bör individen känna kompetens för att nå den inre motivationen. När individen känner att den kan klara av något ökar den inre motivationen. Det upplevs som att respondenterna blivit medvetna om sina egna resurser efter att de märkt av hälsoeffekterna av den ökade fysiska aktivitetsnivå. Respondenterna menade att det bara är en själv som kan göra en förändring. De hade också blivit medvetna om att de
tidigare inte varit tillräckligt fysiskt aktiva. Detta visar att de fått en självmedvetenhet efter ordinationen FaR. Detta resultat antyder att de har en inre motivation till att fortsätta vara fysiskt aktiva.
7.2 Metoddiskussion
På grund av covid19 har det varit svårt att få tag i deltagare till studien. Flera olika friskvårdskonsulenter kontaktades där alla menar på att de inte får in lika många FaR på grund av covid19. Eftersom studien är kvalitativ är syftet att studera upplevelser och känslor. Det behövs därför inte lika många respondenter som vid en kvantitativ studie menar Hassmén och Hassmén (2008). Det kontaktades fem olika friskvårdskonsulenter ifrån Friskvården i Värmland. Friskvårdskonsulenterna fick tillsammans ihop fem personer som ville delta studien och alla deltagare var kvinnor. Enligt tidigare forskning verkar majoriteten vara kvinnor som blir ordinerade FaR. Det kan vara en förklaring till att enbart kvinnor deltog i studien.
I en rapport (2006) från Landstinget Värmland var 70 % av alla FaR ordinerade till kvinnor under 2006.
Genom att göra en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer fick studien fram en beskrivning av intervjupersonernas livsvärld. Det är enligt Kvale och Brinkmann (2014) en bra metod när man vill ta reda på hur människor uppfattar ett visst område. Intervjufrågorna var utformade utifrån studiens frågeställning och syfte. Genom att göra på detta sätt blir det ett naturligt samtalsflöde i intervjuerna samtidigt som det ger utrymme att prata fritt kring området.
Det ökar även validiteten i studien eftersom det är enklare att hålla sig till studiens syfte och frågeställningar (Kvale & Brinkmann, 2014). I denna studie gavs många liknande svar till intervjufrågorna vilket ökar reliabiliteten menar Hassmén och Hassmén (2008).
Enligt Bryman (2018) kan kortare intervjuer bero på bristande vilja hos de intervjuade. Är det en acceptans hos den intervjuade att delta brukar de samarbeta och vara öppna. I studien var samtliga respondenterna mycket öppna och gav bra svar på intervjufrågorna. Vilket har gett studien material för att kunna svara på forskningsfrågorna. I och med att intervjuerna skedde över telefon gav det möjlighet för respondenterna att befinna sig på en plats där de känner sig trygga och avslappnade. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) höjs reliabiliteten när de intervjuade känner sig trygga. Många uttryckte en viss nervositet över att intervjuerna spelades in men detta är inget som upplevs ha påverkat studien.
I studien genomfördes enbart telefonintervjuer, vilket kan vara en svaghet då det inte går att observera kroppsspråk och ansiktsuttryck. Hassmén och Hassmén (2008) menar att reliabiliteten sänks i en studie när man inte kan observera kroppsspråket på den intervjuade. Att enbart göra telefonintervjuer kan alltså vara både en styrka och en svaghet i en studie. (Kvale
& Brinkmann, 2014).
Vid en kvalitativ studie är forskaren det viktigaste redskapet för datainsamlingen. Det är forskaren som väljer det som är mest relevant och intressant. I en kvalitativ studien kan man utforma frågeställningarna efter resultatet av intervjuerna till skillnad ifrån en kvantitativ studie (Bryman, 2018). Att generalisera denna studie är svårt eftersom resultatet inte kan representera alla personer med ordinationen FaR. Resultatet i denna studie är subjektiva upplevelser utifrån respondenterna. Bryman (2018) menar att kvalitativa forskningsresultat är svåra att generalisera eftersom intervjuerna görs på ett litet antal personer. Det är därför inte möjligt att generalisera resultatet till andra miljöer, eftersom det är subjektiva upplevelser. Men däremot kan man gå vidare och göra mer liknande studier på ett större antal personer.
7.3 Fortsatt forskning
Fortsatt forskning inom detta område skulle kunna vara att undersöka patienternas upplevelser när de är klara med sitt FaR. I vidare forskning skulle det vara av intresse följa upp respondenterna för att se hur motivationen som beskrivs i denna studie behålls utan hjälp från Friskvårdskonsulenterna. Tidigare forskning visar att enbart 9 procent hade ändrats sin fysiska aktivitets nivå 6 månader efter FaR-ordinatioen (Olsson-Gislow & Folkesson, 2009). Nyare forskning kring ämnet FaR har varit svårt att hitta. Det skulle generellt behövas nya studier om FaR. Många studier som är gjorda är gamla. Det skulle även vara intressant att forska på skillnaden mellan könen. Forskning visar idag att majoriteten av alla FaR som skrivs ut är till kvinnor. I fortsatt forskning skulle man kunna ta reda på vad detta beror på. Samt se om det finns några skillnader kring upplevelsen mellan män och kvinnor och ordinationen FaR.
7.4 Slutsats
Studien fick svar på frågeställningen om betydelsen utav FaR hos patienterna. Då resultatet visar att respondenterna upplevs ha en positiv bild av ordinationen FaR. Man kan även utläsa i resultatet att respondenterna har en positiv bild av fysisk aktivitet och samtliga hoppas på att fortsätta vara fysiskt aktiva efter FaR. För att patienterna ska fortsätta vara fysiskt aktiva visar studien att det är viktigt att känna autonomi, kompetens och tillhörighet. Det är delar som driver den inre motivationen och är även något som respondenterna tycks ha uppnått. Tidigare
forskning visar att det inte är många som upprätthåller den fysiska aktivitetsnivån efter att ordinationen FaR är slut. Därför skulle det behövas mer forskning kring hur den fysiska aktivitetsnivån ska upprätthållas.
Frågeställningen kring hur FaR påverkar till en beteendeförändring handlar mycket om motivationen. Motivationen till fysisk aktivitet upplevs ha ökat för samtliga av respondenterna efter ordinationen. MI-samtalen med friskvårdskonsulenterna verka ha varit en bidragande faktor till att motivationen till fysisk aktivitet ökat. Friskvården i Värmland skulle kunna använda sig utav denna studie för att se vilken nytta det gör med sitt arbete. Det skulle även kunna vara en studie som delas med patienter som är i processen till att få ordinationen FaR. I resultatet framkom det att respondenterna hade önskat få information om FaR mycket tidigare.
Det är viktigt att fånga upp de patienter som är på väg in i sjukdom innan det går för långt och ordinationen FaR krävs. Detta skulle därför kunna vara en studie som i ett sådant skede delas ut till patienterna
Litteraturlista
Brydolf (2017-04-03). FaR- fysisk aktivitet på recept. Hämtad från:
https://www.1177.se/Varmland/liv--halsa/traning-och-fysisk-halsa/far--fysisk-aktivitet-pa- recept/
Bryman (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB
E.R Warburtopn, Nicol & S.D Bredin (2006). Health benefits of physical activity : The evidence. Canadian Medical Association Journal
Faskunger (2013). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Studentlitteratur AB, Lund
FHI (2018). FaR – Fysisk aktivitet på recept. Hämtad från: http://www.fhi.se/far
Folkhälsomyndigheten ( 2019-04-29). Fysiskt aktiva skolbarn upplever mindre stess och mår bättre. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad- rapportering/skolbarns-halsovanor/fysisk-aktivitet/
Folkhälsomyndigheten (2018). Öppna jämförelser folkhälsa 2019. Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/ec714fca0b0145eab3d7924511550a74/op pna-jamforelser-folkhalsa-2019-18076.pdf
Harlands, White, Drinkwater, Chinn,Farr, Howel (1999). The Newcastle exercise project: a randomised controlled trial of methods to promote physical activity in primary care. Hämtad från: https://www.bmj.com/content/bmj/319/7213/828.1.full.pdf
Hassmen & Hassmen (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. SISU idrottsböcker
Henriksson & Sundberg (2017). Allmänna effekter av fysisk aktivitet. FYSS
Hevel , Amorose, Lagally, Rindal-Miles, Pierce (2019). Testing the effects of messaging on physical activity motivation in active and non-active adults. Elsevier Ltd.
