Examensarbete
Fäder i kulturen
En analys av framställningen av fäder och jämställdhet i äldre och samtida litteratur
Författare: Carl Erneland Handledare: Ulla Rosén Examinator: Joachim Östlund Termin: VT19
Ämen:Historia
Fäder i kulturen
En analys av framställningen av fäder och jämställdhet i äldre och samtida litteratur
Examensarbete 15hp
Författare: Carl Erneland Handledare: Ulla Rosén Examinator: Joachim Östlund Termin: VT19
Ämne: Historia Nivå: G2E Kurskod: 2HIÄ02
Fathers in Culture
A narrative analysis on the depiction of fathers and equality in older and contemporary literature
Abstract
This study explores the depiction of fathers in older and contemporary literature. Based on the aim to examine equality problems in relation to the process of family-forming, the essay draws conclusions from the literature aided by theories on gender and masculinity. Through a narrative analysis, the study intend to compare the depictions to show on continuities or lack thereof.
Through clarifying the contextual background of the works, the content has been studied through terms of equality, masculinity issues and stereotypical depictions of gender.
The study has shown that the depiction of fathers confirm and cement differences between genders, masculinity as a carrier of violence and a correlation in the identification of one’s fatherhood with the exercise of power. By illustrating these conclusions the study aims to provide a basis for teaching equality in upper secondary schools in accordance with the curricula.
Nyckelord
faderskap, historia, skönlitteratur, maskulinitet, föräldraskap, jämställdhet
Innehåll
1 Inledning _________________________________________________________ 1 1.1 Syfte ___________________________________________________________ 1 1.2 Disposition ______________________________________________________ 2 1.3 Tidigare forskning ________________________________________________ 3 1.4 Problemformulering _______________________________________________ 6 2 Teoretiska perspektiv _______________________________________________ 8
3 Material och metod ________________________________________________ 11 3.1 Material ________________________________________________________ 11 3.1.1 Problematisering av materialet __________________________________ 12 3.2 Metod _________________________________________________________ 13 4 Bakgrund ________________________________________________________ 16 4.1 Föräldraförsäkringen _____________________________________________ 18 5 Resultat _________________________________________________________ 20 5.1 Resultat: Supportern, Stig Claesson (1962) ____________________________ 20 5.1.1 Faderns agerande ____________________________________________ 20 5.1.2 Faderlig målbild _____________________________________________ 21 5.1.3 Jämställdhet _________________________________________________ 21 5.1.4 Maskulinitet _________________________________________________ 21 5.2 Resultat: Prinsen, Gunnar Mattsson (1968) ____________________________ 22 5.2.1 Faderns agerande ____________________________________________ 22 5.2.2 Faderlig målbild _____________________________________________ 24 5.2.3 Jämställdhet _________________________________________________ 24 5.2.4 Maskulinitet _________________________________________________ 25 5.3 Resultat: Saker min son behöver veta om världen, Fredrik Backman (2012) __ 25 5.3.1 Faderns agerande ____________________________________________ 26 5.3.2 Faderlig målbild _____________________________________________ 26 5.3.3 Jämställdhet _________________________________________________ 27 5.3.4 Faderliga egenskaper _________________________________________ 28 5.4 Resultat: Pappaklausulen, Jonas Hassen Khemiri (2018) _________________ 29 5.4.1 Faderns agerande ____________________________________________ 29 5.4.2 Faderlig målbild _____________________________________________ 30 5.4.3 Jämställdhet _________________________________________________ 31 5.4.4 Faderliga egenskaper _________________________________________ 32
6 Analys och slutsats ________________________________________________ 33 6.1 Fäders agerande _________________________________________________ 33 6.2 Faderlig målbild _________________________________________________ 34 6.3 Jämställdhet ____________________________________________________ 36
6.4 Maskulinitet ____________________________________________________ 37 6.5 Slutsats ________________________________________________________ 39 6.6 Didaktisk reflektion ______________________________________________ 41 Referenser _________________________________________________________ 43
1 Inledning
Pappor alltså, säger han och skakar på huvudet. Vilka jävla idioter. Tänk om våra mammor, säger hon, bara som ett experiment, hade betett sig som våra pappor. Vi hade gått under, säger han.1
Orden möter läsaren till Pappaklausulen, en av många skildringar av faderskap som publicerats de senaste åren. I boken möter läsaren 2010-tals fadern och kommer reagera på dennes osäkerhet över sin roll i faderskapet. 2010-tals fadern har en uppsjö av guider, tips och råd, forum på internet och specifika pappagrupper på sociala medier men trots det mage att vara osäker och ängslig över sin roll som pappa. Det upplevs nästan otänkbart att mina egna farföräldrar eller deras farföräldrar ska ha känt samma ängslan över sitt faderskap som den samtida mannen känner.
Citatet ovan intresserar mig också för att det belyser skillnaden på mammor och pappor.
Med tanke på att genusforskningen blivit allmänt vedertagen kan det väl inte anses rimligt att pappor och mammor är så olika, att våra förväntningar på dessa skiljer sig så starkt åt att de är skillnaden mellan att klara sig och gå under? Vilandes på
genusforskningen upplevs det snarare rimligare att pappor och mammor flyter samman i definitionerna och inte minst att definitionerna ifrågasätts.
Tydligt är i alla fall hur papparollen blir ett starkare samtalsämne. En artikel i DN menar att ”det är pappans tid i kulturen” och motiverar detta genom att göra exempel av de kulturutövare som på bred front gör konst av sin relation till barnen.2 Den starkast lysande skillnaden kan anses vara att fäder inte längre karaktäriseras som antagonister i sina barns berättande utan snarare att konsten karaktäriseras genom fäderna. Konsten eller kulturen är det som är huvudsakligt material för denna uppsats och just
framställningen av fäder är det som ligger till grund för analysen.
1.1 Syfte
Angående jämställdhet för en artikel i Dagens Nyheter tesen att familjebildande oftast leder till ”stereotypa könsroller i fördelningen av arbetet och ansvaret i hemmet” och i artikeln lyfts exempel på hur ojämställdheten manifesteras i hemmet. Artikeln handlar
1 Khemiri, Pappaklausulen, (2018), 199.
2 Sundqvist, Det är pappans tid i kulturen, (2019).
om föräldraledighet som i huvudsak tas ut av kvinnan, tid åt omsorg för barnen och det rent logistiska såsom planeringar av middagar, gympakassar och läxor.3 På liknande tema skriver Albrechtsson för Aftonbladet att Sverige är jämställt, till dess att vi skaffar barn. Albrechtsson diskuterar främst bilden av föräldraskap och konsekvenserna den får och särskilt intressant är hävdan att kvinnor ”ska arbeta som männen och samtidigt ta hand om hemmet och axla majoriteten av föräldraansvaret som en ’riktig kvinna’.4 Detta, menar Albrechtsson, skapar en känsla av otillräcklighet hos kvinnor då kritiken om hon inte lyckas många gånger är hård; allt medan mannen hyllas när han tar ut tre månaders föräldraledighet och ”idoliseras för minimala insatser, medan mammor svartmålas för att ’välja bort [sina] barn’”.5 Att familjebildningen skapar ojämställdhet och ett tillbakafallande i stereotypa roller är onekligen ett problem och en rot till problemet ligger i hur vi ser på familjen och rollerna mamma och pappa.
Grundat i familjebildandets jämställdhetsproblematik är syftet för denna uppsats att analysera framställningen av fäder i äldre och samtida litteratur. Genom ett jämförande mellan framställningarna vill jag visa på skillnader och hur dessa kan förstås av dess samtida jämställdhetskontext. På så vis kan en förståelse ske för hur jämställdhet inom familjen påverkas av bilden av fäder.
Genom att tillämpa narrativanalys på fyra utvalda texter ämnar analysen att visa på likheter och skillnader i texterna och låta dessa mynna ut i en diskussion med kopplingar på tidigare forskning om genus och maskulinitet. De utvalda texterna är skönlitterära och är skrivna på 1960-talet och 2010-talt för att ge en bild av faderskapet före och efter föräldraförsäkringens införande.
1.2 Disposition
I följande del kommer tidigare forskning rörande maskulinitet, faderskap och genus i familjen presenteras. Detta följs av de teorier varpå uppsatsen vilar, grundat i genusteori och maskulinitetsteori. I avsnitten material och metod presenteras materialet och
metoden som använts följt av problemtasieringar av dessa. I bakgrundsavsnittet klargör jag för de ramar ur vilka verken jag analyserat uppkommer, främst rörande
3 Jones, Därför blir förhållande ojömställda och så kan det förändras, (2018).
4 Albrechtsson, Ja, Sverige är jämställt – tills vi skaffar barn, (2018).
5 Albrechtsson, (2018).
jämställdhetsarbeten mellan 1920- och 2010-talet. En särskild rubrik har ålagts föräldraförsäkringen då denna ansetts särskilt viktig för synen på faderskapet.
Resultat och analys presenteras separat efter kategorierna fäders agerande, faderlig målbild, jämställdhet och maskulinitet. Claesson, som skiljer sig lite från de övriga författarna presenteras i de fallen han skiljer sig markant åt i ett eget stycke. Detta för att kunna diskutera de skillnaderna fristående.
Den didaktiska förankringen är presenterad fristående men i anslutning till slutsatsen då frågeställningen kopplad till didaktik lämpar sig bättre för en diskussion på egen hand.
1.3 Tidigare forskning
Tidigare forskning som ansetts relevant för denna uppsats rör sig om genus i allmänhet och maskulinitet i synnerhet. Kopplingen mellan faderskap och maskulinitet är
onekligen tydlig på samma sätt som moderskap och femininitet. Även om gränserna idag suddats ut kvarstår det biologiska faktumet att spermier behövs för att befrukta ägg. Postmodernismens påverkan på samtalet rörande maskulint och feminint har visserligen lett till en mer nyanserad bild av genus och kön men i skapandet av barn har denna nyanserade bild kommit att sättas på sin spets. Genusforskningen har arbetat för att tydliggöra sociala faktorer i skapandet av genus, inte nödvändigtvis på bekostnad av biologiska faktorer, utan snarare i samverkan med dem.
Ett exempel som kan användas för att förtydliga den biologiska och sociala kopplingen är hormoner och hur dessa har framställts historiskt. Etnologen Charlotte Hagström menar att äldre rådgivningslitteratur, inte sällan riktad till kvinnor, ofta lyfter hormoner som den huvudsakliga faktorn i kvinnans agerande under graviditeten.6 Genom att hormonerna används som förklaring för kvinnans agerande förminskas agerandet till att bara handla om hormoner snarare än individuellt agerande. I kontrast till hormonellt agerande står mannen som å ena sidan saknar det hormonella bandet till barnet och å andra sidan är den vars handlande är rationellt och genomtänkt. Hagström menar att en sådan syn på agerande förminskar kvinnan till sitt biologiska kön och samtidigt stärker bilden av mannen som det rationella stödet som kvinnan inte kan vara utan.7
6 Hagström, Man blir pappa – föräldraskap och maskulinitet i förändring, (1999), 58.
7 Hagström, (1999), 58.
Rörande hormoner, graviditet, omsorgen av barn och kvinnans roll i detta benämns som
”den naturliga ordningen” av historiken Yvonne Hirdman. Vidare menar Hirdman att ur denna ordning skapas en ”tät väv av övertygelser” att det är i hemmet, som
underordnad, underrepresenterad och underbetald som ”är kvinnans naturliga plats”.8 Hirdman menar även att det är i jämförelsen med män som kvinnan är
underrepresenterad och underbetald, och till mannen kvinnan är underordnad då samhället i de allra flesta avseenden utgår från mannen som norm.9 Mansnormen och den naturliga ordningen kan hävdas både cementeras och ifrågasättas genom
familjebildandet, inte minst under barnets första tid. Historiskt har mannens del i den naturliga ordningen varit att förse den gravida eller nyligen förlösta med beskydd, mat och närhet. Mannens roll som beskyddare lyfts fram av Hagströms informanter som menar att det är en del av ”fadersinstinkten” som står i kontrast till ”
modersinstinkten”.10 Modersinstinkten definieras inte av Hagström men ett exempel som lyfts fram i texten är förståelsen av den nyfödda bebisens skrik.11 En intressant detalj med synen på dessa instinkter är att det som kallas ”modersinstinkt” i mångt och mycket är relevant idag medan det som här kallas ”fadersinstinkt” har fallit ur tiden i ett land med centralvärme och hemleverans av matkassar. Även om instinkter inte är fokus för denna uppsats eller kan ligga till grund för en vetenskaplig studie tyder förståelsen och synen på dessa på att Connells tankar om ett samverkande biologiskt, socialt och psykologiskt genus har en viss förankring i nyblivna föräldrar.
Rörande familjegenus gör Hagström en distinktion mellan biologiska och sociala roller och titlar som ofta används för att benämna aktörer inom familjen. Hagström menar att
”mor” och ”far” båda är roller med biologisk förankring där mor innebär den som bär äggen, fostret och ammar efter förlossning medan far är den som befruktar ägget. Efter förlossningen står far och mor för de biologiska och juridiska delarna av föräldraskap.12
De sociala delarna av föräldraskapet är mer flytande, menar Hagström. Hagström gör ett exempel av termerna ”modra” och ”mödra” där ”mödra” syftar till de biologiska och
8 Hirdman, Genus – om det stabilas föränderliga former (2003), 81.
9 Hirdman, (2003), 59.
10 Hagström, (1999), 204.
11 Hagström, (1999), 204.
12 Hagström, (1999), 212.
juridiska aspekterna av föräldraskapet. ”Modrandet” å andra sidan står för de sociala apekterna och rör barnets omsorg och välmående.13 Den biologiska kopplingen mellan
”den som modrar” och ”den som modras” menar Hagström är irrelevant då ett barn sannolikt har flera olika personer som modrar, exempelvis fadern, apoptivföräldrar, förskollärare, mor- och farföräldrar eller liknande.14 Samma tydliga distinktion finns inte för rollerna som vanligtvis tillskrivs män. Hagström gör dock skillnaden mellan
”pappablivande” och ”faderskapande” där ”faderskapande”, likt mödrande, främst rör de juridiska och biologiska aspekterna men också att det ”står för samhällets önskan och behov av att sanktionera hans föräldraskap”.15 ”Faderskapande” sker alltså i samråd med samhälleliga förväntningar. ”Pappablivande” kopplar Hagström till det subjektiva i faderns uppfattning av sig själv och de ”processer och händelser han själv menar är av betydelse”.16 Hagström gör dock inget förtydligande huruvida ”pappablivande” är bundet till genus men antagandet kan göras efter texten att ”pappablivande” sker som en påbyggnad av ”faderskapandet”. Hagström menar att ”’pappablivandet’ är en process vars mål är en förtrolig och nära relation till barnet”.17 Även om en definition inte ges av modrande mer än att det syftar till omvårdnaden av barnet finns det en viktigt jämförelse att göra mellan modrande och pappablivande. Det ”mål” som
pappablivandeprocessen ska leda till är just ett mål.
Där processen i pappablivande kan vara lång och uppfattas som i att det viktiga är att man försöker, verkar rollen som modrande mer ansträngande och tidskrävande och inte minst livsviktig för barnet. Även om Hagström påpekar att modrande inte har en nödvändig koppling till biologi klargörs behovet av att ”hålla myten om kopplingen mellan biologi och barnavård vid liv eftersom en upplösning av denna utgör ett hot mot rådande samhälls- och maktförhållanden”.18 Denna myt menar Hagström är cementerad i hushållet. Hagström har använt sig av intervjuer och visar på mikronivå hur myten förstärks av könsbaserade strukturer. I hushållen tenderar strukturerna att ses som
”personliga och individuella lösningar och konstruktioner” men dessa bygger på en vedertagen föreställning om att kvinnan är bättre lämpad som ”modrare” på grund av
13 Hagström, (1999), 212.
14 Hagström, (1999), 212.
15 Hagström, (1999), 159.
16 Hagström, (1999), 159.
17 Hagström, (1999), 232.
18 Hagström, (1999), 212.
sina biologiska förutsättningar.19 Sociologen Raewynn Connell menar, likt Hagström, att organisationen av barnomsorgen ”utgör en stor del av genusområdet” och även Connell pekar på strukturer som styr denna omsorg.20 Genom att visa på hur fäder inspireras av fäder och egenskaper som tillskansas via socialisation menar Connell att uppfostran tenderar att bli normativ i avseendet att flickor fostras till modrare.21
Problemet med fostran som tar avstamp i normativa föreställningar tas ytterligare fasta på av Connell som menar att de faktiska skillnaderna på kvinnor och män är ”mycket små eller existerar inte alls”.22 Den normativa uppdelningen i kvinnligt kontra manligt bygger föreställningar baserade på stereotyper och saknar djup och förståelse för skillnader inom de givna rollerna.23 Connells studie försöker nyansera bilden av maskulinitet och söker förståelse till varför uppdelningen efter maskulint och feminint tenderar att förbise homosexualitet, etnicitet och skillnader i klass.24
1.4 Problemformulering
Där vetenskapen har drivits av ambitionen att kartlägga jämställdhetsförhållanden utefter socialt genus, biologiska kön, och inkomstskillnader ämnar jag med denna uppsats att undersöka bilden av jämställdhet med fokus på faderskap i populärkulturen.
Med uppsatsen vill jag lyfta fram exempel på hur fäder har framställts i skönlitterära verk och med hjälp av tidigare forskning om genus och maskuliniteter låta skillnader och likheter mynna ut i en diskussion om jämställdhet.
Undervisning på gymnasieskolan ska enligt styrdokumenten utformas efter premissen jämställdhet och det är lärarens uppgift att se till att dennes undervisning präglas av ett jämställdhetsperspektiv. En vilja att undersöka framställningen av faderskap och en övertygelse om att strukturer i hushållet är en sund ingång till att studera jämställdhet leder det mig till frågeställningarna som är:
19 Hagström, (1999), 207.
20 Connell, Om genus (2009), 97.
21 Connell, (2009), 130.
22 Connell, Maskuliniteter, (2008), 52.
23 Connell, (2008), 58.
24 Connell, (2008), 58.
Hur har fäder framställts i populärkulturella verk och hur har detta förändrats över tid?
Hur förhåller sig framställningen av faderskap till bilden av maskulinitet?
Hur kan en kritisk bild av familjeuppbyggnaden främja arbetet för jämställdhet i enlighet med skolans styrdokument?
2 Teoretiska perspektiv
För att söka svar på frågorna jag arbetar efter används i huvudsak genusteori. För att definiera ett tämligen vitt begrepp och därigenom begränsa mig något lånar jag definition av NE vars definition är en:
benämning på olika samhällsvetenskapliga teorier där manligt och kvinnligt uppfattas som sociokulturella kategorier, föränderliga i tid och rum, till skillnad från framför allt sociobiologiska förklaringsmodeller.25
Särskilt intressant är det ”föränderliga i tid och rum” vilket är uppsatsens främsta fokus.
Märk väl att där NE väljer att belysa skillnaden mellan det sociokulturella och det sociobiologiska lyfter Connell samverkan mellan begreppen.26 Jag kommer genomgående för uppsatsen arbeta efter teorin där genus syftar till sociala och biologiska faktorer. Då mitt syfte främst behandlar faderskap vilket i sig berör i huvudsak män har jag redan gjort en uppdelning efter biologiska faktorer. Av den
anledningen hade hävdan att biologiska faktorer är irrelevanta för genus varit väl modig.
Även Tosh menar, rörande genushistoria, att det är ”själva sammanblandningen av natur och kultur” som gett genusperspektivet dess relevanta plats i historieforskningen.27
Rörande maskulinitet som hamnar i fokus för uppsatsen konstaterar Tosh att ”män är inte mindre konstruerade av genus än kvinnor” och menar att ”männens sociala makt och deras ’maskulina’ egenskaper måste uppfattas som aspekter av ett genussystem”.28 Ett exempel på hur studiet av maskulinitet kan resultera i en nyanserad bild på
historiska förlopp redogörs för av Tosh med hur brittiska soldater i skyttegravarna under första världskriget motiverades, inte bara av patriotism, ”utan även av en manlighetskod som inpräglats av skolan, pojklitteraturen och ungdomsorganisationerna”.29
Rörande maskulinitet och dess teoribildning har Connell använts i större utsträckning än någon annan. Likt Tosh ämnar inte Connell att avfärda biologiska faktorer i skapandet av genus utan utgångspunkten sker i samråd mellan biologiska och sociala faktorer.30 Rörande genus och skapandet av genus menar Connell att ”vi skapar vårt eget genus”
men ”vi är inte fria att skapa det hur vi vill”.31 Enligt Connell tenderar människan att
25 NE, Genusteori. (hämtad 2019-02-09).
26 Connell, (2009), 95.
27 Tosh, Historisk teori och metod, (2011), 288.
28 Tosh, (2011), 288.
29 Tosh, (2011), 287.
30 Connell, (2009), 95.
31 Connell, (2009), 103.
hålla sig inom ramarna för strukturer och när dessa strukturer genom sin praktik ger män auktoritet över kvinnor, ”talar vi om patriarkala strukturer”.32
Connell lägger även fokus på begrepp och hur användandet av begrepp eventuellt kan stärka de patriarkala strukturerna och legitimera den manliga auktoritet och på så vis förtrycket av kvinnor. Exempel som lyfts fram av Connell berör begreppen ”kvinna”
och ”man” och dess olika variationer och hur vi i användandet av dessa ”hänvisar till ett jättelikt system av uppfattningar, förutsättningar, undertoner och anspelningar som ackumulerats under hela vår kulturella historia.33 Sådana exempel är inte sällan
förekommande inom lagidrott där ”spela som en tjej” inte refererar till att en utövare har de biologiska förutsättningarna för att bära barn utan snarare att utövaren har negativa egenskaper som försvårar en situation för det idrottsutövande laget.
I genusteori med fokus på det maskulina förekommer det ofta även ett fokus på våld och Connell menar att den historiska bilden av maskulinitet i mångt och mycket bygger på våldsamhet, så till den grad att ”den europeisk-amerikanska maskuliniteten är förankrad i våld”.34 Inte minst genom den världsomfattande, våldsamma expansionen som
européerna kom att inleda på 1400-talet varigenom den europeisk-amerikanska kulturen kom att bli ledande. Kopplat dels till expansion och dels till sekulariseringens betydelse för äktenskap, identitet och kulturell tillhörighet och därigenom en starkare distinktion mellan maskulinitet och femininitet menar Connell att detta är starten på den moderna genusordningen.35
Genom ett mytbildande runt de manliga arketyperna har populärkulturen en betydande effekt för spridandet av maskulinitet som bärare av våld, menar Connell. Ett exempel som lyfts fram är hur barn världen över leker ”cowboy och indian” utan att ha någon som helst koppling till vare sig våldet som utövades i USA under 1800-talet, eller kofösande.36 En förklaring, menar Connell, kan hittas i barns syn på sina föräldrar som mall över ett positivt eller negativt beteende. Om fäder till söner uppskattar en viss form av populärkultur är chansen stor att detta intresse överförs och när detta intresse visar
32 Connell, (2009), 103.
33 Connell, (2009), 115.
34 Connell, (2008), 197.
35 Connell, (2008), 197.
36 Connell, (2008), 197.
män som våldsamma och världen som uppbyggd av protagonister och antagonister skapar det en global förstärkning av maskulinitet som våldsam men på ett nödvändigt sätt.
3 Material och metod
3.1 Material
Det utvalda materialet är uteslutande producerat för att beröra och påverka. Det är i hög grad fiktivt även om visst material sägs vara självupplevt eller sanningsenligt.
Gemensamt för allt material är att det är narrativt. Då jag med materialet vill visa på samhälleliga tendenser har ansträngningar gjorts för att säkerställa att materialet har varit menat för en större publik. En tidig tanke med urvalet var att det skulle
representera en svensk litterär kanon men idén fick överges tidigt då temat faderskap varit relativt underrepresenterat i populärkulturellt material. Materialet har dock valts ut med anledning av att det är producerat i Sverige.
Då ett visst fokus har legat på att hitta material där en jämförande ansats kan göras rörande framställningen av fäder har jag valt att använda mig av två utgångspunkter, en äldre och en samtida. Jag har varit mån om att inte gå alltför långt tillbaka då
skillnaderna sannolikt hade berört lagstiftningar och varit mindre inriktade på normer som styrt framställningen.
De utgångspunkter som har valts ut är litteratur utgiven efter 1960 men innan 1974 respektive efter 2010. Den främsta anledningen till att jag avgränsat urvalet 1974 är att det markerar föräldraförsäkringens tillkomst, något som sannolikt påverkade många fäders (och mödrars) syn på föräldraskap. Då det sedan föräldraförsäkringens tillkomst funnits en debatt rörande huruvida en fader kan tvingas ta hand om sina barn eller inte ämnade jag att välja ut material innan ett sådant, så kallat, tvång blev verklighet.
Urvalsprocessen har varierat något men en ständig tanke är att materialet ska vara representativt för sin tid och att det ska ha varit tillgängligt.
Materialet som valts från 1960-talet är Stig Claessons novellsamling Supportern.37 Novellsamlingen är inte uteslutande på temat faderskap men en novell i synnerhet Karins pappa kommer analyseras, och delar av novellerna Pryssgränd och Mary. Också från 1960-talet är Gunnar Mattssons prosadikt Prinsen.38 Dikten är skriven under
sonens första levnadsår.
37 Claesson, Supportern, (1962).
38 Mattsson, Prinsen, (1966).
Den samtida litteraturen som valts ut är Fredrik Backmans Saker min son behöver veta om världen som även om den skiljer sig från något från det övriga materialet kommer analysras på samma sätt.39 Slutligen har Jonas Hassen Khemiris Pappaklausulen som kanske är det tydligaste exemplet på samtida författare som skriver om sitt faderskap.40
3.1.1 Problematisering av materialet
Användandet av fiktiv populärkultur inom en historisk studie är inte utan problem och vissa källkritiska överväganden gör sig särskilt viktiga att nämna. Problematiken rör allra främst bristen på fakta då ambitionen med fiktivt material inte är att återberätta historien. Tosh menar att detta gäller romaner såväl självbiografier.41 Problematiken rörande användandet av fiktiva källor kommenteras också av Gustavsson och
Svanström som menar att historiker ofta förbisett ”skönlitteratur som genre på grund av sin uttalade fiktiva ambition” delvis på grund av att verken hade en begränsad läsekrets och att författarna har tillhört ett visst skikt i samhället.42 Bortsett från problemen rörande bristande fakta har Ulrika Holgersson, som skrivit sin avhandling i historia baserad på populärkultur, konstaterat svårigheterna med användandet av populärkultur genom att lyfta avsaknaden av ”de noggrant utarbetade förhållningsregler som för andra källtyper byggts upp av lång forskarerfarenhet” vilket försvårar för forskaren.43
Det bör också sägas att samtliga av exemplen också belyser möjligheter med
användande av dels populärkultur och dels skönlitteratur. Gustavsson och Svanström menar att skönlitteratur är ett sätt för forskaren att tränga under ytan på en grupp eller en tid vilket inte återges i mer traditionellt material.44 Tosh kan anses utveckla detta genom att fiktionen kan ge historieforskaren ”insikter om den sociala och intellektuella miljö som författaren levde i”.45 Vidare menar Tosh om populärkulturen att den, i kontrast med det han kallar finkultur, har ”en förmåga att överskrida sociala skillnader och tala till alla människor” och att populärkulturen har en erkänd ställning både i historiska och kulturella studier.46 Holgersson menar dessutom att det kan vara värdefullt för den
39 Backman, Saker min son behöver veta om världen, (2012).
40 Khemiri, Pappaklausulen, (2018).
41 Tosh, (2011), 110.
42 Gustavsson & Svanström, Metod – guide för historiska studier, (2018), 77.
43 Holgersson, Populärkulturen och klassamhället, (2005), 16.
44 Gustavsson & Svanström, (2018), 77.
45 Tosh, (2011), 110.
46 Tosh, (2011), 261.
forskande historiken att ge sig ut i en outforskad värld då det är ett sätt att ”ompröva sin syn på det förflutna”47
Denna uppsats ämnar inte att genom materialet kartlägga historien utan snarare att skapa en bild av vad som finns under ytan och ge exempel på framställningar och därigenom dra slutsatser som vilar på en mer vetenskaplig grund. De utvalda verken har ingen specifik målgrupp och är i mångt och mycket beroende av att bli lästa. De kan på så vis anses antingen verka efter rådande normer alternativt bryta dem, oavsett färgas verken av samtidens normer vilket möjliggör analys av verken som produkter av sin tid.
3.2 Metod
Materialet som analyseras i uppsatsen är uteslutande publicerat via ett bokförlag och är i de flesta fall fiktivt i sin utformning. Generellt har arbetet för analysen utgått från textanalyser som tolkats och analyserats efter teman. För att förstå innehållet har jag under arbetets gång sökt förståelse för kontexten de är uppkomna i. Då verken är publicerade med relativt stort tidsspann har jag sökt förståelse i texten utan att lägga värderingar i författarens avsikter med sitt verk. Mer specifikt är metoden som ligger till grund för analysen en narrativ analys inte minst med anledningen att materialet är uteslutande narrativt.
En anledning att studera narrativt material ges av Boréus och Bergström som menar att forskaren ”vinner insikt om hur identiteter skapas och bevaras”.48 Identiteten för denna text syftar till faderskap och hur denna skapas i materialet och genom detta bevaras av läsare till texten. Vidare menar Boréus och Bergström att ”studiet av narrativ är ett sätt att få analytiskt grepp om den maktdynamik som reglerar förståelse i samhället”.49 Maktdynamiken som åsyftas i materialet är den patriarkala maktdynamik som inom hushållen cementerar roller och normer som verkar hämmande för jämställdhet. För att analysera maktdynamik samt skapandet och bevarandet av faderlig identitet ger Boréus och Bergström exempel på olika begreppspar varpå läsningen bör byggas. De skiljer på kategoriell och holistisk läsning och då materialet inte bygger på narrativet i sin helhet
47 Holgersson, (2005), 16.
48 Boréus & Bergström, Textens mening och makt – metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, (2018), 221.
49 Boréus & Bergström (2018), 221.
utan på detaljer är den kategoriella läsningen grund för analysarbetet.50 Den kategoriella läsningen delas av Boréus och Bergström in i form kontra innehåll där form ”fokuserar på enskilda stilistiska eller lingvistiska egenskaper hos definierade enheter av
narrativet” som står i kontrast till innehåll vilket beskrivs som ”berättelsens innehåll som det manifesteras i separata delar av den och oberoende av sammanhanget som den fullständiga berättelsen ingår i”.51 Då jag ämnar att analysera hur faderskap framställs och hur narrativet förhåller sig till jämställdhet är det en kategoriell-formell läsning där den definierade enheten av narrativet i första hand är narratören. Narratören, och hur denna presenterar berättelsen i relation till faderskap och jämställdhet, är det som kommer ligga till grund för analysen.
En viktig del av arbetet med textanalyser ligger i tolkningen och Sjöberg belyser behovet av tolkningar i steg. Sjöberg menar att ”i den första fasen tolkas texten som helhet utifrån textens detaljer, i den andra fasen studeras detaljerna utifrån uttolkningen av texten som helhet”.52 Vid en första läsning har en grundlig förståelse för verkets handling och teman skaffats. Vid en närmare läsning är som ovan nämnt narratören som står i fokus. Om tolkningar menar Sjöberg också att det som forskare är omöjligt att helt
”frigöra sig från sin egen historia eller samtid i sina tolkningar av det förflutna”.53 Sjöberg menar också att även om tolkningen påverkas av forskarens referensramar så behöver inte detta tyda på ovetenskaplighet så länge referensramarna tydliggörs.54 Med utgångspunkt i jämställdhet och hushållets viktiga funktion i att främja denna kommer ramarna utgå från målbilden att arbete och föräldraskap bör delas jämnt mellan
föräldrarna. Om jämställdhet utgår från mallen att allt delas lika är det den mallen som verken analyserats från. Då den samhälleliga jämställdheten har förändrats över tid, liksom den hushållsliga kommer dessa förändringar tas i beaktande. Verken kommer analyseras som produkter av sin tid men efter en nutida mall där en förklaring försöker uppnås rörande de normer som verkar hämmande på jämställdheten.
För att summera metoden och hur tillvägagångsättet har sett ut under analysdelen: ett huvudsakligt fokus har legat i att analysera hur narratören framställer fäder och
50 Boréus & Bergström (2018), 229.
51 Boréus & Bergström, (2018), 229.
52 Sjöberg ur Gustavsson & Svanström (2018), 70.
53 Sjöberg ur Gustavsson & Svanström (2018), 72.
54 Sjöberg ur Gustavsson & Svanström (2018), 71.
jämställdhet i hushållet. På så vis har texten behandlats som relativt fristående från författaren till texten och dennes text har istället legat i särskilt fokus. Detta för att kunna skapa en bild av vad som sägs i texten snarare än vad författaren vill säga med sin text. De delar i texten som behandlar ämnet har försökts förklaras med litteratur på ämnena faderskap och genus med särskilt fokus på maskulinitet. För att förstå, med verken samtida kontexter har en förståelse försökts skapas över hur tankar och handlingar, för eller mot, jämställdhet har förändrats över tid.
För tydlighet kommer analysen och resultaten presenteras i kategorierna, faderns agerande, faderlig målbild, jämställdhet och maskulinitet. Under faderns agerande kommer detta presenteras efter hur fadern agerar med sina barn och förklaras eller förtydligas med hjälp av litteraturen. Då fokus ligger på framställningen finns det en intressant fråga i varför något berättas på ett visst sätt. Under faderlig målbild lyfts reflektioner om föräldraskapet fram, dels av karaktärerna som är fäder och dels av andra karaktärer i texterna. Likt faderns agerande kommer detta diskuteras med hjälp av litteraturen. Jämställdhet för materialet handlar till stor del arbetsuppdelningen, bilden av partnern och synen på föräldraskapet i relation till den andra parten och likt de övriga rubrikerna, diskuteras med hjälp av litteraturen. Maskulinitet kommer diskuteras i förhållande till faderskap där bärare Connell agerar ramverk för maskulinitetens tendenser.
4 Bakgrund
För uppsatsens bakgrund har ett försök gjorts att sammanfatta de samhälleliga förändringar som legat till grund för att skapa en bild av faderskapet som ett ansvar snarare än en dygd som varit ett fåtal hushåll förunnade. De flesta av dessa förändringar har rört sig om reformer eller stiftande av lagar som verkat i huvudsak för kvinnor då förändringarna i stor utsträckning har begränsat, dels mannens roll som försörjare till hushållet till förmån för dennes föräldraskap, och dels den destruktiva
maskulinitetsnormen. Då uppsatsens fokus ligger på 1900-talets historia har äldre historia som ansetts perifer för studien inte tagits i beaktande även om den varit
betydande för bilden av mansrollen. I enlighet med uppsatsens upplägg och tiden för det analyserade materialet kommer en kontext läggas fram, dels för 1960-talet och dels för tiden efter 2010-talet.
I en sammanställning över jämställdhetsarbetet menar Sjöström att den moderna jämställdhetspolitiken växer fram under 1960-talet.55 Även om utvecklingen går långsamt och möter visst motstånd börjar könsroller ifrågasättas och kvinnorörelser
”kräver sociala reformer som daghem, fri abort och lika lön” där daghemsplatser tillkommer och lika lön införs i teori, dock inte i praktik.56 Även om
jämställdhetsarbetet intensifieras under 1960-talet börjar det långt innan. Inte minst med att kvinnor i större utsträckning ses som kvinnor snarare än kvinnor i relation till män.
Även SCB har arbetat på en sammanställning över viktiga jämställdhetsreformer och lagförändringar och av särskild vikt kan bland annat kvinnors myndighet nämnas 1921;
tillsammans med att de första kvinnorna väljs in i riksdagen 1922, öppnandet av statliga läroverk 1927, påverkas synen på kvinnan och i det även synen på mannen.57 Rörande föräldraskapet kan moderskapsförsäkringen från 1931, allmän moderskapspenning 1938, förbud mot att avskeda på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål 1939, barnbidraget 1947 och slutligen 1950 års lagförändring om delat förmyndarskap över barnet, där tidigare förmyndarskap varit mannen ålagt nämnas som exempel.58 En sannolik konsekvens av kvinnans ökade friheter och rättigheter är dels att kvinnans ställning stärks men också att mannens ifrågasätts. Ett delat förmyndarskap och
55 Sjöström, Alla tiders hemmafru: Svenska Dagbladet, (2010).
56 Sjöström, (2010).
57 SCB, På tal om kvinnor och män, (2010), 5.
58 SCB, (2010), 6.
barnbidragets införande kan där tilläggas visa på kvinnans roll som utgångspunkt i hushållet snarare än en aktör i mannens narrativ. Innan lagförslag om delat barnbidrag tillföll utbetalningen kvinnan vilket inte bara stärker synen på kvinnan som
utgångspunkt utan också visar på henne som ekonomisk varelse.59 Barnbidraget, det delade förmyndarskapet och en ny syn på kvinnan har sannolikt lett till att samhällets syn på barn och fäder förändrats. En fader blir inte längre någon med bara de biologiska grundförutsättningarna för att sprida generna vidare utan det krävs ett visst mått av ansträngning även från fadern då modern onekligen är kapabel att ta hand om barnet på egen hand.
Under 1950- och 1960-talen görs fortsatta, aktiva försök att jämna ut skillnaderna i samhället. Sjöström beskriver 1950-talet som ”hemmafruidealets tidsålder” men konstaterar också att ”det finns ett ökat behov av arbetskraft och fler kvinnor
förvärvsarbetar” men att ”de så kallade kvinnolönerna är 30 procent lägre än mäns löner för samma jobb”.60 Det finns alltså i samhället en bild av att kvinnor arbetar men de är också bundna av sitt biologiska kön till specifika arbeten och huvudsakligt fokus för kvinnor är att vara verksamma i hemmen. Målbilden tycks vara att kvinnor inte ska arbeta. Som tidigare nämnt verkar feministiska rörelser under 60-talet för utökade rättigheter och sociala reformer. Rörande föräldraskapet skrev Eva Moberg att det är nödvändigt att bördan på föräldraskapet fördelas lika mellan föräldrarna om ”kvinnan skall kunna bli och betraktas som en fristående i individ”, vilket är intressant då retoriken Moberg använder sig av är snarlik den som råder i jämställdhetsdebatten idag.61
Under 1970 - 1990-talen fortsätter kvinnors rättigheter att utökas, däribland införs särbeskattning 1971, föräldraförsäkring 1974, som i teorin kan tas ut lika mellan föräldrarna.62 Det görs även nya läroplaner för både grundskolan och gymnasieskolan vilka menar att skolan ska arbeta för jämställdhet.63 Sjöberg noterar dock att kvinnligt förvärvsarbete är starkt begränsat av normer och arbetena är i huvudsak i offentlig sektor via vård, skola och omsorg.64 Det är inte förrän 1983 som arbetsmarknaden öppnas upp för kvinnor där försvaret är en av de sista myndigheter som varit förbehållet
59 Socialförsäkringsutskottets betänkande 2013/14:SfU4 (2013).
60 Sjöström, (2010).
61 Moberg, Kvinnors villkorliga frigivning, (1961).
62 Sjöström, (2010).
63 SCB, (2010), 6.
64 Sjöberg, (2010).
män.65 Under 1980-talet blir dock genus och feminism vetenskapliga diskurser, inte minst genom Hirdman som enligt Rydström och Tjeder gjorde ”genusbegreppet allmänt känt” vilket sedan byggts vidare på av andra, däribland Connell och Hagström vars forskning ligger till grund för denna uppsats.66 Särskilt intressant för denna uppsats är att man under 1980-talet börjar pratar om faderskapet som politisk fråga och enligt Rydtröm och Tjeder satsas det tid och resurser för att få män att ”ändra sina praktiker i mer jämställd riktning”.67 Det görs även konkreta försök i att försöka skapa ett mer jämställt arbetsmarknadsklimat genom att man från statligt håll försöker få in män på kvinnligt dominerade arbetsplatser och kvinnor på mer mansdominerade arbetsplatser.
Under 1990-talet blir retoriken mer radikal och det bildas aktiva grupper som verkar för feminism på ett mer aktivt sätt. Även om det funnits innan stärks dessa röster ytterligare under 1990-talet, menar Rydström och Tjeder.68 Mest relevant för uppsatsen är dock att 1990-talet för med sig ett ökat fokus på lönerna, lagstiftning rörande diskriminering och ett utökande av föräldradagar där delar av dagarna är öronmärkta vardera föräldern.
Även om det inte går att hävda att Sverige är jämställt så till vida att jämställt delas lika utan undantag menar Rydström och Tjeder att trots problemen har det mesta ”blivit bättre under de senaste 40 åren”.69
4.1 Föräldraförsäkringen
Som nämns i ovanstående avsnitt utvecklas föräldraförsäkringen på 1990-talet.
Föräldraförsäkringens införande förde inte bara med sig möjligheten till ekonomisk ersättning utan ändrade också terminologin för föräldraskap. När man tidigare pratat om moderskapsförsäkring, förbehållet modern, inkluderade man nu båda föräldrarna. Det ger en indikation på att barnets omsorg bör komma från både mor och far. Faderns betydelse för familjen blir på så vis större än rollen som försörjare.
Försäkringskassans statistik visar dock att uttagna föräldradagar under 1970- och 1980- talen inte visade på samma ambition då män i väldigt liten utsträckning tog ut
föräldradagar.70 1995 infördes öronmärkta föräldradagar till vardera förälder medan den största andelen dagar fortfarande var fritt att fördela som man önskade. Den största
65 Sjöberg, (2010).
66 Rydström & Tjeder, Kvinnor män och alla andra, (2009), 210.
67 Rydström & Tjeder, (2009), 210.
68 Rydström & Tjeder, (2009), 210.
69 Rydström & Tjeder, (2009), 222.
70 Försäkringskassan, Föräldraförsäkringen och den nya föräldranormen, (2014), 6.
andelen föräldradagar är fortfarande inte öronmärkt men försäkringskassan har höjt antalet dagar, både totalt och de delar som öronmärkta. 2002 införs två månader för vardera förälder och 2016 tre månader. Försäkringskassan införde en
jämställdhetsbonus 2008 för att öka incitamentet till en jämställd fördelning vilken slopades 2016 då den inte fått önskad effekt.
Försäkringskassans ambition med föräldraförsäkringen är enligt Hartman att den ska delas jämnt, detta då det anses gynna kvinnors löneutveckling och kvinnors allmänna hälsa.71 Ett jämnare uttag av föräldradagar menar Hartman, påverkar inte bara kvinnor positivt utan också samhället i stort.72 Även om statistiken visar att män tar ut mer föräldradagar för varje år, och idag mer än vad de är bundna till, kommer det dröja innan uttagen är helt jämställda.73
71 Hartman i Försäkringskassan, Föräldraförsäkringen och den nya föräldranormen, (2014), 9.
72 Hartman i Försäkringskassan, (2014), 9.
73 Lindberg, 20 år kvar till jämställd föräldraledighet, Dagens Nyheter, (2018).
5 Resultat
Nedan kommer resultat delges från fyra texter på temat faderskap. Som nämnt i
avsnittet metod kommer resultatet delges och analyseras efter tre kategorier. Vissa av de utvalda texterna har utmärkande drag i framställningen av fäder och i de fallen och där dessa har ansetts särskilt betydelsefulla har dessa kommit att redogöras för. Resultatet kommer presenteras i kronologisk ordning och analyseras i relation till rubrikerna där Hagström och Connell utgör basen för diskussionen.
5.1 Resultat: Supportern, Stig Claesson (1962)
Claessons novellsamling handlar inte uteslutande om fäder men samlingen innehåller en rad noveller där fäder har en central roll. Det som är gemensamt med dessa noveller är att fäderna har liknande tendenser vilket även går att se i det övriga materialet. Novellen Karins pappa tar dock upp temat faderskap närmre och en närmare analys av novellen är möjlig.
5.1.1 Faderns agerande
I Karins pappa skriver Claesson en novell ur faderns perspektiv. Även om novellen är kort finns en rad ageranden som lämpar sig för analys. Fadern beskrivs som tystlåten även om han har två skämt han gärna berättar. När dottern i berättelsen, Karin, blir äldre inser hon att hon ”tröttnat på faderns två stående lustigheter och hade beslutat att klättra på den sociala stegen till en värld full av mindre lustigheter”.74 Dotterns anpassning för sina nya ambitioner bemöts med att fadern ”kliar sig i huvudet men [säger] inget” vilket tyder på en skepsis över dotterns val i livet men om att hon får ägna sig åt det hon vill.75 När dottern väl lämnat hemmet blir frun religiös vilket för fadern beskrivs som svårt att förhålla sig till. När frun gick på bönemöte gick fadern och ”planterade kring den lilla kolonistugan” och ”inne i stugan byggde han en invecklad och ganska stor
brännvinsapparat”.76 Brännvinsapparaten brinner ner bara dagar efter att den byggts vilket bränner ner stugan men fadern klarar sig oskadd.
74 Claesson, (1962), 61.
75 Claesson, (1962), 61.
76 Claesson, (1962), 62.
I novellens upplösning presentar dottern en friare som arbetar i det militära. Fadern menar att ”då kan du hålla dig för garv resten av livet”.77 Dottern tar honom på orden och lämnar mannen för ”trots allt litar hon på sin far”. I novellens slut frågar dottern med uppgivenhet sina föräldrar hur hon ska göra för att bli lycklig. Fadern uppträder oförstående då han ”inte förstått det där med tvånget att vara lycklig”.78 Hans tips är istället ”gift dig med en rörmokare (…) det kanske inte är något rent jobb men det är ett bra jobb”.79
5.1.2 Faderlig målbild
I Karins pappa görs inga detaljerade beskrivningar av karaktärerna eller deras relationer utan den mesta av förståelsen får hämtas mellan raderna. Jag har ovan diskuterat delar av hur pappan framställs av Claesson och även hur han uppfattas av sin dotter. Det är tydligt att fadern har en viss respekt med sig. Det är också tydligt att fadern i första hand avser att försörja familjen genom sitt arbete även om arbetet i sig inte ger honom någon vidare tillfredställelse.
5.1.3 Jämställdhet
Den främsta symbolen för jämställdhet i novellen kan anses vara den passiva roll som modern karaktäriserats genom. Replikerna hon getts är uteslutande religiösa vilket bemöts negativt eller ignoreras. Sägas bör att novellen följer fadern vilket innebär att det är hans värld som den korta novellen handlar om. Framställningen av föräldrarna är dock inte desto mindre intressant när pappans utrymme och hans förnuft är något hans dotter inte klarar sig utan. Moderns religiösa övertygelser passerar mer som notiser.
Det är tydligt i novellen att Karin respekterar sin far, trots dennes tillkortakommanden.
Mamman däremot är ingen som det förs en dialog med.
5.1.4 Maskulinitet
För att avsluta Claessons novellsamling bör det kommenteras att Karins pappa inte är den enda novellen i samlingen där fäder är närvarande. Även i Pryssgränd och Mary ges fäder olika roller.80 Även om rollerna är små bär karaktärerna liknande egenskaper med fadern i Karins pappa vilket här kopplas till deras maskulina tendenser.
77 Claesson, (1962), 62.
78 Claesson, (1962), 62.
79 Claesson, (1962), 62.
80 Claesson, (1962), 101; 119.
Egenskapen är lockelsen till det destruktiva vilket i Pryssgränd manifesteras även här med en brand. I Pryssgränd har en prästfader varit inblandad i en skandal vilket påverkar hans anseende och han blir sparkad från kyrkan.81 I en hämndaktion ska han tända eld i altarskåpet vilket medför att kyrkan brinner ner.
I novellen Mary som även är namnet på novellens protagonist reser en ung kvinna runt i Europa. Hon träffar en man i Barcelona och deras relation leder till att hon blir gravid.
Hon väljer då att resa tillbaka till Stockholm och sin farmors lägenhet.82 Marys resande och tiden i Barcelona symboliserar det ungdomligt dekadenta och impulsiva i kontrast med hemmets symbolism till vuxenlivets mer strukturerade verklighet som hon
anammar i och med graviditeten. Mannen som hon träffar i Barcelona trivs dock så bra med sitt arbete som bartender att han inte är redo att lämna det ungdomliga bakom sig.
När läsaren i novellens sista rader läser om mannen är han påverkad av mötet med Mary och deras tid tillsammans men inte på ett sätt som får honom att visa någon ånger, saknad eller att han har gått mist om något.83 Sättet Barcelona används som en symbol för det ungdomligt dekadenta och mannens benägenhet att vara kvar i dekadensen snarare än att resa med Mary och vara aktiv i deras gemensamma barn kan anses tyda på att mannen har vissa destruktiva tendenser.
5.2 Resultat: Prinsen, Gunnar Mattsson (1968)
Matssons Prinsen är en prosadikt skriven ur faderns perspektiv och innehåller en längre dikt, uppdelad i bitar. Dikten tar upp faderns relation till sin son under sonens första levnadsår. Fadern är väldigt reflekterande i dikten och genom läsningen möts man av dennes tankar om sitt faderskap.
5.2.1 Faderns agerande
Dikten inleds efter att föräldrarna kommit hem med deras son. Fadern menar att han inte är huvudperson utan att ”jag var bara en som sträckte händerna mot dem som mot en lägereld” och syftar på sin fru och deras son.84 Texten utgår från fadern men han hävdar att han inte är huvudpersonen vilket i sig kan tydas som att hans berättelse endast
81 Claesson, (1962), 101.
82 Claesson, (1962), 119.
83 Claesson, (1962), 120.
84 Mattsson, (1968) 5.
existerar tillsammans med hans familj. Faderns stora kärlek till sitt barn är tydlig och något som ofta förmedlas. Faderns existens genom sitt faderskap är tydligare då han inser att ”Det var ett nyfött barn. Men också en nyfödd mor och en nyfödd far” vilket tyder på att fadern vid födseln genomgår en stor personlighetsförändring.85
Fadern spenderar mycket tid med sitt barn och märker att barnet har ”tre så entydiga känslor men ändå var de svåra att skilja på” men att ”min hustru kunde skilja på dem, och så småningom lärde jag mig också att märka skillnaden på de tre skriken”.86 Att fadern lär känna barnet efterhand som de spenderar tid tillsammans är kanske inte revolutionerande men likväl intressant då fadern är medveten om att genom att han spenderar tid med barnet utvecklas förståelsen dem emellan. Fadern minns en morgon då frun låg kvar i sängen:
och jag steg upp och tog hand om pojken.
Jag matade honom och upplevde hans livs första nysning och den inträffade naturligtvis samtidigt som han hade munnen full med äppelkräm
Han hade gjort i byxorna. Jag skötte om honom och gick till hennes säng och berättade att jag torkat av honom.87
Fadern skötsel av barnet kan beskrivas som normbrytande då det för tiden inte hör till vanligheten att fadern ägnar sig åt sådana sysslor då hans roll i huvudsak är som försörjare. Anmärkningsvärt är även faderns behov av bekräftelse när han skött om sitt barn.
Fadern tid med barnet är dock inte bara arbete och stunder av lärande för honom. Något som betyder mycket för fadern är de promenader som han tar med sonen när modern inte är med. Dessa promenader är något fadern längtar efter då han ”lutade sig tillbaka i stolen på arbetsplatsen” och kan ”se honom framför mig och i hans ansiktsdrag låtsades jag se förväntan inför den kommande promenaden”.88 Under promenaderna känner fadern glädje och förväntan inför kommande års promenader men inser att:
ibland då jag oförberedd såg mitt ansikte i bussrutan blev jag förvånad och tvingades att ändra mina drag så att jag inte skulle se triumferande och flinig ut och verka löjlig, eftersom andra människor inte visste det jag visste.89
85 Mattsson, (1968, 66.
86 Mattson, (1968), 16.
87 Mattsson, (1968), 20.
88 Mattsson, (1968), 46.
89 Mattsson, (1968), 51.
Denna insikt tyder på att faderns glädje över tiden han spenderar med barnet är genuin men också på att han är medveten om att den inte är normativ. Andra människor kan uppleva denna glädje som märklig vilket får fadern att agera efter omgivningen.
5.2.2 Faderlig målbild
Fadern i Prinsen utgår nästan uteslutande från sig själv och väldigt lite i texten tar upp dennes agerande efter samtida normer över hur en god fader agerar. Som tidigare nämnt är dock fadern väldigt reflekterande. Det som dock kännetecknar fadern är dennes genuina känslor som förmedlas i texten. I en passage sitter fadern och sonen och rullar en boll mellan varandra och de blir ”alldeles vilda av förtjusning” vilket ytterligare stärker bilden av faderns genuina känslor gentemot sin son.90
Fadern reflekterar över framtiden och funderar över sitt barns sömn. En natt när barnet sover dåligt är fadern mycket principfast över att inte låta barnet sova i samma rum som föräldrarna föreställer sig fadern framtiden och ”en liten ljus figur stå på tröskeln till vårt sovrum (…) och se bedjande ut (…) och säga med en röst som är påverkad av natten: Jag drömde” och blir osäker över sin egen förmåga att vara konsekvent.91 Detta tar upp faderns målbild på två sätt, dels att vara konsekvent och principfast men också att vara varm, kärleksfull och ömkande.
5.2.3 Jämställdhet
Den starkaste kopplingen till jämställdhet är bilden Mattsson har av sin fru. Å ena sidan antyder han betydelsen i hennes arbete med barnet i jämförelse med sitt eget och menar att ”mitt arbete är så obetydligt (fast det var intressant och ganska viktigt) vid sidan av hennes: att sköta barnet”.92 Bilden han har av sitt arbete är att det är intressant men med kopplingen ovan där karaktären är pånyttfödd som fader tyder på andra prioriteringar.
Fadern har en roll som försörjare av familjen men han anser också den rollen som den minst viktiga i relation till barnet.
90 Mattsson, (1968), 40.
91 Mattsson, (1968), 74.
92 Mattsson, (1968), 80.
