AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för utbildningsvetenskap
Lärares ledarskap
En kvalitativ studie om lärares ledarskap i relation till etablerade ledarskapsstilar
Therese Falck
2020
Uppsats, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Pedagogik
Handledare: Johan Liljestrand Examinator: Daniel Pettersson
Förord
Jag vill börja med att framföra ett varmt tack till alla som stöttat mig i mitt arbete med denna uppsats. Tack till alla informanter som ställt upp på intervjuer och hjälpt mig genomföra studien. Ett stort tack vill jag även rikta till min handlare Johan Liljestrand som granskat arbetet och givit konstruktiv respons. Jag vill också framföra ett extra varmt tack till min familj, vänner och kollegor som givit mig ett stort stöd och haft ett stort tålamod under tiden för arbetet.
Motala, maj 2020.
Therese Falck
Falck, T. (2020). Lärares ledarskap: En kvalitativ studie om lärares ledarskap i relation till etablerade ledarskapsstilar. Kandidatexamen i pedagogik 61-90 hp. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.
Abstract
Syftet med studien är att beskriva och bidra med ökad kunskap om lärares
ledarskapsstilar genom att jämföra med etablerade ledarskapsstilar. För att besvara syfte togs tre frågeställningar fram: Vad är lärares erfarenheter av ledarskap? Vilka
ledarskapsstilar framkommer i intervjuer med lärare? Vilka fördelar och nackdelar med olika ledarskapsstilar framkommer i intervju med lärare? För att besvara syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer
genomfördes med fem lärare i en medelstor kommun i Sverige. Datan analyserades genom tematisering och tillvägagångssättet framework. Elva teman skapades och ställdes senare mot valda teorier och tidigare forskning. Resultatet ställdes mot Lewins tre ledarskapsstilar, auktoritär ledarskapsstil, demokratisk ledarskapsstil och låt-gå ledarskap, Bass två ledarskapsstilar, transformativ ledarskapsstil och transaktionell ledarskapsstil samt Hersey och Blanchards modell för situationsanpassad ledarskapsstil.
Resultatet visar att lärare upplever att ledarskap är en viktig del av arbetet men att de saknar utbildning i ledarskap. Resultatet visar även att den auktoritära ledarskapsstilen, transformativa ledarskapsstilen, transaktionella ledarskapsstilen och den
situationsanpassade ledarskapsstilen framkommer i intervjuer med lärare medan den demokratiska ledarskapsstilen och låt-gå ledarskap inte framkommer. Utöver de tidigare nämnda etablerade ledarskapsstilarna framkommer även en ledarskapsstil som inte har någon koppling till de etablerade ledarskapsstilarna. Denna benämns relationsskapande och framkommer i alla intervjuer. I alla lärares beskrivningar av sitt ledarskap kan minst tre ledarskapsstilar karaktäriseras. Till sist visar även resultatet fördelar med den
auktoritära ledarskapsstilen, den transformativa ledarskapsstilen samt den transaktionella ledarskapsstilen.
Nyckelord: (Ledare, ledarskapsstilar, lärare) Keywords: (Leader, leadershipstyle, teacher)
Innehåll
Inledning ... 6
Begreppsdefinition ... 7
Syfte ... 7
Frågeställningar ... 7
Teoretisk ansats ... 8
Auktoritär ledarskapsstil ... 8
Demokratisk ledarskapsstil ... 8
Låt-gå ledarskap ... 8
Transformativ ledarskapsstil... 9
Transaktionell ledarskapsstil ... 9
Situationsanpassad ledarskapsstil ... 9
Tidigare forskning ... 10
Metod ... 13
Datainsamlingsmetod ... 13
Urval ... 14
Bortfall ... 14
Databearbetning och analysmetod ... 14
Reliabilitet och validitet... 16
Etiska överväganden ... 16
Resultat och analys ... 17
Lärares erfarenhet av ledarskap ... 18
Lärares saknad av ledarskapsutbildning ... 18
Ledarskap är viktigt i läraryrket ... 19
Lärares ledarskapsstilar ... 20
Lärares auktoritär ledarskapsstil ... 20
Lärares transformativ ledarskapsstil ... 21
Lärares transaktionell ledarskapsstil ... 22
Lärares situationsanpassade ledarskapsstil ... 22
Relationsskapande ... 23
Sammanställning av lärares ledarskapsstilar ... 24
Fördelar med lärares ledarskapsstilar ... 25
Fördelar med lärares auktoritära ledarskapsstil ... 25
Fördelar med lärares transformativa ledarskapsstil ... 25
Fördelar med lärares transaktionella ledarskapsstil ... 26
Diskussion ... 26
Metoddiskussion ... 26
Resultatdiskussion ... 28
Lärares erfarenhet av ledarskap och dess koppling till tidigare forskning ... 28
Lärares ledarskapsstilar och dess koppling till tidigare forskning ... 29
Fördelar med lärares ledarskapsstilar och dess koppling till tidigare forskning .... 29
Fortsatt forskning ... 30
Slutsats ... 30
Vad är lärares erfarenheter av ledarskap?... 30
Vilka ledarskapsstilar framkommer i intervjuer med lärare? ... 31
Vilka fördelar och nackdelar med olika ledarskapsstilar framkommer i intervju med lärare? ... 31
Referensförteckning... 32 Bilagor
6
Inledning
Behovet av ledarskapsutbildning för lärare har lyfts i samhället, i såväl tidningar som i forskning. I Skolvärden publicerades år 2017 en artikel (Wallin, 2017) om att prioritera ett bra ledarskap i skolan och fokuserar på vikten av ett gott ledarskap i klassrummet.
Ulf Fredriksson säger i artikeln att ledarskap i klassrummet inte handlar om ämneskunskaper utan om hur man organiserar arbetet i klassrummet. I artikeln framkommer även att många lärare efterfrågar mer ledarskapsutbildning under
lärarutbildningen. Ulf svarar att det också handlar om livslångt lärarande, att det krävs strukturer på arbetsplatserna. Det krävs stöd från skolledning och att det talas om ledarskap i kollegiet. Men det är också viktigt att det finns möjlighet till fortsatt utbildning (Wallin, 2017). Skolvärlden publicerade också en video tidigare i år (2020) där Matts Dahlkwist, expert på frågor om lärarledarskap och verksam vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet, presenterar sina tips på hur man som lärare undviker fallgroparna i klassrummet med utgångspunkt att ledarskap är nyckelfaktorn för en framgångsrik undervisning (Skolvärlden, 2020).
Vidare lyfter även forskning behovet av ledarskapsutbildning. Forskarna Burkett (2011), Samuelsson (2018) och Smith, Minor, Brashen, & Remaly (2017) pekar på denna problematik, att lärare inte har tillräckligt med utbildning i ledarskap. Samtidigt visar annan forskning (Cheng, 1994) på att lärares ledarskapsstil påverkar elevernas sociala och fysiska miljö och att ledarskapsstilen är avgörande för elevernas
utbildningsresultat. Till lärares och lärarstudenters hjälp erbjuds ofta olika modeller för ledarskap. Dessa teorier finns i böcker på framträdande bokförlag, se till exempel Stensmo (2008) bok Ledarskap i klassrummet där bland annat Lewins tre
ledarskapsstilar auktoritär ledarskapsstil, demokratisk ledarskapsstil och låt-gå ledarskap presenteras. Hur ser relationen till den beprövade erfarenheten ut?
Undersökningen kan föra ner dessa modeller till verkligheten och ge nya perspektiv på deras innehåll.
Uppsatsen är disponerad på följande vis: Först presenteras här i inledningen en begreppsförklaring följt av syfte och frågeställningar. Sedan presenteras teoretisk ansats, tidigare forskning, metod, resultat och analys och diskussion för att sedan avslutas med litteraturförteckning och bilagor.
7
Begreppsdefinition
I denna uppsats kommer begreppet ledarskap att betraktas som lärares sätt att leda klassen som en grupp (Boo, Forslund, Frykedal & Thorsten, 2017; Stensmo, 2010) där läraren avsiktligen påverkar eleverna och får gruppen att prestera (Yukl, 2011).
Ledarskapsforskning handlar till största del om ledarens beteende. De teorier som utformats och beskriver grundläggande mönster i ledarens beteende kallas för
ledarstilsteorier (Forslund, 2013). I denna uppsats kommer ledarskapsstilar att betraktas utifrån denna definition. Valda ledarskapsstilar och teorier presenteras i avsnittet teoretisk ansats.
Syfte
Syftet med studien är att beskriva och bidra med ökad kunskap om lärares ledarskapsstilar genom att jämföra med etablerade ledarskapsstilar.
Frågeställningar
Vad är lärares erfarenheter av ledarskap?
Vilka ledarskapsstilar framkommer i intervjuer med lärare?
Vilka fördelar och nackdelar med olika ledarskapsstilar framkommer i intervju med lärare?
8
Teoretisk ansats
Syftet med studien omfattar ledarskapsstilar och studien antar således ett sådant
perspektiv. Den klassiska indelningen av ledarskapsstilar är Lewins tre ledarskapsstilar, auktoritära ledarskapsstil, demokratisk ledarskapsstil och låt-gå ledarskap (Hwang &
Nilsson, 2014). Dessa ledarskapsstilar kompletterades senare av Bass två
ledarskapsstilar, transformativ ledarskapsstil och transaktionell ledarskapsstil. En annan känd ledarskapsstil är Hersey och Blanchards modell för situationsanpassad
ledarskapsstil (Nilsson, Wallo, Rönnqvist & Davidson, 2018). Resultatet kommer sedan att prövas mot ledarskapsstilarna. Nedan presenteras ledarskapsstilarna.
Auktoritär ledarskapsstil
En ledare med den auktoritära ledarskapsstilen tar ofta alla beslut själv (Forslund, 2013) bestämmer arbetssätt och uppgifter (Stensmo, 2010). En ledare med en auktoritär ledarskapsstil tillåter inte nya idéer och kräver såväl lydnad som underkastelse (Nilsson et al., 2018). Ledaren fokuserar lite på relationerna i gruppen och betonar gärna sin makt (Hwang & Nilson, 2014).
Demokratisk ledarskapsstil
Den demokratiska ledarskapsstilen har sitt fokus på flexibilitet och tolerans.
Medarbetarna deltar aktivt med synpunkter på planering och genomförande av arbete (Forslund, 2013; Nilsson et al., 2018). En grupp som leds av en ledare med demokratisk ledarskapsstil har ofta ett gott klimat i gruppen (Nilsson et al., 2018) och har god
arbetsmoral, hög tillfredsställelse och engagemang (Bolman & Deal, 2015 ; Hwang &
Nilsson, 2014).
Låt-gå ledarskap
Låt-gå ledarskap innebär egentligen ett icke-ledarskap (Nilsson et al., 2018). Ledaren uppträder mycket passivt, är otydlig i sin roll, ger inte information och styr inte gruppen (Hwang & Nilsson, 2014; Nilsson et al., 2018). Deltagarna i gruppen får får själva bestämma vad och hur något ska göras (Stensmo, 2010). Denna ledare åtgärdar heller inte negativa beteenden och löser inga konflikter (Hwang & Nilsson, 2014; Nilsson et
9
al., 2018). Gruppen upplever ofta förvirring och att arbetet saknar mål (Bolman & Deal, 2015). Gruppen har ofta många olösta konflikter, låg sammanhållning, reagerar
aggressivt och mobbing och syndabockstänkande är vanligt (Forslund, 2013; Nilsson et al., 2018).
Transformativ ledarskapsstil
Ledaren ser varje individ genom att se dess individuella behov av utveckling och genom att ge feedback på individens utveckling. En ledare med transformativ ledarskapsstil skapar högt i tak där utrymme för att göra både rätt och fel finns. Medarbetarna motiveras och inspireras av ledaren. Denna ledaren förmedlar även en vision, är karismatiskt och skapar gemensamma värderingar tillsammans med gruppen. Den transformativa ledarskapsstilen ses som den mest effektiva och krävs i lärande organisationer (Nilsson et al., 2018).
Transaktionell ledarskapsstil
En ledare med transaktionell ledarskapsstil använder belöningar för att få individerna att prestera (Nilsson et al., 2018). Ett utbyte finns mellan ledaren och individen, alltså en transaktion. Det finns en tanke, om du gör detta för mig så får du det här av mig (Forslund, 2013). Belöning ges både vid lyckade och misslyckade försök till lärande.
Ledaren övervakar gruppen och korrigerar dess prestationer löpande för att minska felen i slutprestationen. Felen hanteras under processen innan de blir för stora. Ledaren kan däremot välja att övervaka individen mer passivt och avvaktande för att inte ingripa innan ett fel har begåtts. Ledarskapsstilen ses ibland som nödvändig ond eftersom transaktioner kan vara nödvändiga för att skapa motivation men där andra beteenden i denna ledarskapsstil bör undvikas (Nilsson et al., 2018).
Situationsanpassad ledarskapsstil
Den situationsanpassade ledarskapsstilen tar till skillnad från de andra
ledarskapsstilarna hänsyn till situationen. I Hersey och Blanchards modell för den situationsanpassade ledarskapsstilen handlar det om att ledaren bör anpassa sitt ledarskap efter medarbetarnas mognadsgrad genom att vara striktare eller vara mer flexibel. Ledaren behöver vara flexibel gentemot den eller dem som den leder (Nilsson
10
et al., 2018). I denna modell innebär mognad medarbetarens förmåga, självförtroende och vilja till att utföra en uppgift (Forslund, 2013). I bilden nedan presenteras de fyra olika graderna av mognad och fyra olika ledarskapsstilar. Vid lägre mognad krävs en mer instruerande ledarskapsstil men där det finns ett litet fokus på relationer. Vid hög mognad kan ledaren vara svagt stödjande (Forslund, 2013).
Figur 1: Hersey och Blanchards modell för den situationsanpassade ledarskapsstilen.
(Forslund, 2013, figur 9.4)
Tidigare forskning
I tidigare avsnitt presenterades den teoretiska ansatsen och de etablerade
ledarskapsstilsteorier som resultatet kommer att prövas mot. I detta avsnitt presenteras tidigare forskning inom området ledarskap i klassrum. I nästa avsnitt presenteras metod för att sedan följas av resultat och analys.
Tidigare forskning (Burkett, 2011; Samuelsson, 2018; Smith et al., 2017) har visat att lärare saknar utbildning i ledarskap. Studier visar också på olika resultat om lärares ledarskapsstilar. Studier visar såväl att lärare använder främst den transformativa ledarskapsstilen (Smith et al., 2017) som den demokratiska (O Adeyemi & Adu, 2013)
11
som den auktoritära ledarskapsstilen (Netshitangani, 2018). Forskningen visar även att situationsanpassad ledarskapsstil är vanligt förekommande (Smith et al., 2017).
Att studera lärares ledarskap är viktigt därför att tidigare studier visar att lärares
ledarroll har stor påverkan på eleverna. Cheng (1994) genomförde en studie om lärares ledarskapsstilar och dess påverkan på eleverna och klassrummet. Resultatet visade att det finns en koppling mellan lärares ledarskapsstil och den fysiska och sociala miljön samt studenternas affektiva utfall, elevernas attityd mot lärare, kompisar och läxor.
Vidare skriver författaren ”om vi tror att lärare kan göra en skillnad i utbildningsresultat så verkar lärares ledarroll vara avgörande för att skapa en lärmiljö och främja elevernas affektiva utveckling” (Cheng, 1994 s.70, min översättning).
Tidigare forskning visar också att lärare saknar utbildning i ledarskap. Burkett (2011) beskriver i sin avhandling som handlar om lärares ledarskapsstil att lärare behöver mer ledarskapsutbildning för att kunna skapa goda lärmiljöer. Detta lyfts också fram av Samuelsson (2018) när författaren motiverar sitt syfte med studien. Samuelsson beskriver att det funnits en önskan om att förändra lärarutbildningar mer
ledarskapsutbildning men trots detta har lärare Sverige mycket begränsade möjligheter till ledarskapsutbildning under lärarutbildningen. En studie av Smith et al. (2017) visar också på bristen av ledarskapsutbildning för lärare.
Smith et al. (2017) har undersökt vilken av fyra ledarskapsstilar som är vanligast hos
”online college instructurs” (senare kallat lärare). Syftet med studien var att avgöra om det finns en dominerade ledarskapsstilar som lärare använder när de undervisar i ledarskapskurser på kandidatnivå, masternivå och doktorsnivå. Resultatet visar att majoriteten använder sig av transformativ ledarskapsstil. Näst efter kom den
situationsanpassade ledarskapsstilen. Efter dessa ledarskapsstilar kom den demokratiska ledarskapsstilen och den auktoritära ledarskapsstilen med lika många procent.
Till skillnad från ovannämnd forskning som visade att demokratiskt och auktoritär ledarskapsstil var lika vanligt förekommande men minst förekommande så visar en annan studie att 73% av lärarna använder sig av en demokratisk ledarskapsstil. Och där endast 17,8% använder en auktoritär ledarskapsstil. Studien visar också att 9,2% hade
12
en låt-gå ledarskapsstil (O Adeyemi & Adu, 2013). Den demokratiska ledarskapsstilen presenteras också som vanligast i en studie med svenska lärarstudenter. Studien visar att demokratiskt och auktoritativ ledarskapsstil är den vanligaste ledarskapsstilen
(Samuelsson, 2018). Netshitangani (2018) motsäger båda ovannämna studier. Studien som handlar om våld i skolan visar istället att den auktoritära ledarskapsstilen är den vanligaste.
I Samuelssons (2018) studie som tidigare refereats till, där den demokratiska ledarskapsstilen är den mest förekommande visar också resultatet att ingen av de
medverkande använde en och samma ledarskapsstil i olika situiatoiner. Lärarstudenterna som deltog i studien använde således olika ledarskapsstilar i olika situationer.
Tidigare forskning visar också på fördelar med ledarskapsstilar och orsaker till val av ledarskapsstil. I en studie presenteras att den demokratiska ledarskapsstilen används mest frekvent eftersom denna ledarskapsstil framstår som bättre i jämförelse med den auktoritära. Det berodde även på att den demokratiska ledarskapsstilen återspeglar vad deltagarna själva upplevde som elever i skolan samt att det var så nära idealet på hur de själva vill vara som lärare när de börjar arbeta (Samuelsson, 2018). I en annan studie presenteras den transformativa ledarskapsstilen som mest effektiv följt av den situationsanpassade ledarskapsstilen. Resultatet visade också att trots att lika många använde sig av den demokratiska ledarskapsstilen som den auktoritära ledarskapsstilen så upplevde fler att den demokratiska var mest effektiv. Samtidigt visade att resultatet att några ansåg att det mest effektiva var att anta olika ledarskapsstilar (Smith et al., 2017).
Tidigare forskning pekar således på att många lärare saknar utbildning i ledarskap.
Studier presenterar även skilda resultat om vilken ledarskapsstil som lärare använder.
Studier visar att lärare använder främst den transformativa ledarskapsstilen (Smith et al., 2017) som den demokratiska (O Adeyemi & Adu, 2013) som den auktoritära
ledarskapsstilen (Netshitangani, 2018). Forskningen visar även att situationsanpassad ledarskapsstil är vanligt förekommande (Smith et al., 2017). Med bakgrund till detta resultat har denna studien syftet att beskriva och bidra med ökad kunskap om lärares ledarskapsstilar genom att jämföra med etablerade ledarskapsstilar.
13
Metod
I detta avsnitt kommer datainsamlingsmetod, urval, bortfall, databearbetning och analysmetod, reliabilitet och validitet samt etiska överväganden presenteras. I nästa avsnitt, resultat och analys, presenteras studiens resultat och analys utifrån givna teman för att besvara studiens frågeställningar och syfte.
Datainsamlingsmetod
Syftet med studien är att beskriva och bidra med ökad kunskap om lärares
ledarskapsstilar genom att jämföra med etablerade ledarskapsstilar. Studien analyserar lärares beskrivningar för att sedan ställa dessa mot etablerade ledarskapsstilar. Denna studie fokuserar på lärarnas beskrivningar, deras ord. Enligt Bryman (2011) är en studie kvalitativ när fokus ligger på ord medan den kvantitativa forskningen har fokus på siffror. Studien är således av kvalitativ art. I denna studie har intervjuer använts eftersom det är en vanlig datainsamlingsmetod i kvalitativa studier (Bryman, 2011). I denna studie används semistrukturerade intervjuer eftersom intervjuer rymmer en stor flexibilitet (Bryman, 2011) där möjlighet finns att ställa följdfrågor till informanterna för att få en djupare och bredare analys (Cohen, Manion &Morrison, 2011).
Helstrukturerade intervjuer och enkäter ger inte denna möjlighet och därmed har dessa metoder inte valts. Förbestämma frågor i form av en intervjuguide (se intervjuguide i bilagor) har använts för att skapa trygghet i att relevant data samlas, att intervjun hålls inom planerade ramar. Intervjuer har också lägre bortfall än vad enkäter har (Cohen et al., 2011) vilket i denna studie överväger tidsbesparingen som enkäter hade inneburit (Bryman, 2011).
Kända nackdelar med intervjuer har hanterats genom att utforma en intervjuguide för att minska risken för frågeeffekt som innebär att frågorna är ledande och kontexteffekt som innebär att en fråga påverkar en annan (Larsen, 2018). Intervjuguiden har också varit till hjälp för att inte ställa frågor av känslig karaktär för att minska risken för
intervjuareffekt som innebär att informanten påverkas av den som intervjuar och vill ge en positiv bild av sig själv och därmed svarar sanningsenligt (Bryman, 2011; Larsen 2018) vilket skulle innebära ett felaktigt resultat.
14
Valet av semistrukturerade intervjuer har sammanfattningsvis valts på grund av dess fördelar med flexibilitet, möjlighet till bredd och djup samt på grund av att en
förbestämd intervjuguide minskar risken att intervjun hamnar utanför bestämt område och information missas. Detta skulle kunna leda till ett felaktigt resultat av studien.
Valet har även inneburet vissa risken och nackdelar. Dess var kända innan datainsamling och därmed har de i möjligaste mån kunnat hanteras.
Urval
Urvalet till denna studie är ett bekvämlighetsurval som innebär att urvalet görs med hänsyn till enkelhet och bekvämlighet (Bryman, 2011). Undertecknad ställde sig frågan
”vem är enklast att tillfråga” och urvalet blev där efter. Undertecknad är bekant med de tillfrågade. Nackdelen med detta urval är att det kan finnas ett förgivet-tagande mellan informant och undertecknad. Detta skulle kunna påverka resultatet och inte ge en sanningsenlig bild av undersökt fråga. Om detta förgivet-tagande inte förekommit hade eventuellt andra fynd hittats. Intervjuerna var rika och gav ett material som motsäger en del av de förutfattade meningar som kan finnas. T.ex med hänvisning till Samuelsson (2018) som beskriver att den demokratiska ledarskapsstilen ofta ses som idealet vilket denna uppsats motsäger. Detta tyder på att detta förgivet-tagande inte påverkat studien i så hög grad. De tillfrågade består av utbildade lärare på en låg- och mellanstadieskolan i en medelstor kommun.
Bortfall
Totalt sju lärare tillfrågades. En valde att tacka nej vid inbjudan och ytterligare en valde att avböja sitt deltagande efter att den tackat ja men innan intervju hann påbörjas. Fem lärare har därmed deltagit i studien.
Databearbetning och analysmetod
Informanterna tillfrågades att delta i studien. Alla informanter fick samma information muntligen om deltagande i studien. Det var samma information som gavs skriftligen i ett missivbrev. Informationen bestod av möjlighet till att avbryta deltagandet, att deras medverkan är konfidentiell samt att intervjuerna skulle spelas in och transkriberas.
(informationen presenteras ytterligare i avsnittet etiska överväganden och missivbrevet
15
hittas i sin helhet i avsnittet Bilagor). Efter att informanterna valt att tacka ja bokades ett personligt möte in mellan undertecknad och informanten. Informanten fick välja plats och tid. Informanten fick behålla missivbrevet och fick även intervjuguiden. På det bestämda mötet fick informanterna återigen information om att deltagandet är frivilligt, att intervjuerna skulle spelas in och att det beräknades ta ca 20 minuter. Informanten fick även möjlighet att ställa eventuella frågor innan intervjun började. Ingen informant valde att ställa några frågor. Intervjuerna varade mellan 10–15 minuter. Intervjuerna spelades in och transkriberades senare samma dag.
Texten har sedan tillsammans med ljudfilerna utgjort materialet för bearbetning och analys. Detta har gjort det möjligt att läsa och lyssna på intervjuerna flera gånger vilket Bryman (2011) beskriver som viktigt i en analys. Det är viktigt att utesluta icke-relevant information (Larsen, 2018). Därför har det vid bearbetning och analys uteslutits icke- relevant information och enbart relevant information är en del av analysen. All information har funnits med vid bearbetning av texten. Texten bearbetades genom att läsas ett flertal gånger för att finna ord och meningar som bildade olika kategorier. Den icke- relevanta informationen, alltså information som inte hade koppling till studiens syfte eller frågeställningar sattes inom parentes i de transkriberade intervjuer men kasserades aldrig. I denna studie har tematisk analysanvänts eftersom det är en av de vanligaste metoderna för att analysera kvalitativ data (Bryman, 2011). Det tematiska tillvägagångssättet framework (Bryman, 2011) har använts och innebär att teman har sökts i intervjuerna. Utdrag från intervjuerna har placerats i en matris (Bryman, 2011).
Detta har gett undertecknad en tydlig bild av de teman som hittats i intervjuerna.
Materialet lästes flera gånger och olika ord och citat markerats. Dessa sorterades sedan och bildade olika teman. Dessa teman bilade en matris och där utdrag från intervjuerna placerades in. Detta gav en tydlig bild av vad som framkommit i varje enskild intervju samt vad som sammantaget framkommit. Undertecknad har en förförståelse för de tidigare presenterade teorierna som används för att ställas mot denna studies resultat.
För att dessa teorier inte skulle påverka utformandet av teman har undertecknad först samlat teman på ett så öppet och opåverkat sätt som är möjligt för att sedan pröva dessa teman mot de didaktiska teorierna, auktoritär ledarskapsstil, demokratisk ledarskapsstil, låt-gå ledarskap, transformativ ledarskapsstil, transaktionell ledarskapsstil och
situationsanpassad ledarskapsstil. Temana har skapats oberoende av informanterna, en
16
informant kan därmed förekomma i mer än ett tema. Temana har namngetts efter sin innebörd.
I avsnittet resultat och analys presenteras dessa teman under rubrikerna: lärares
erfarenhet av ledarskap, lärares ledarskapsstil och fördelar med lärares ledarskapsstilar.
Dessa rubriker är inte teman utan används för att skapa struktur i uppsatsen.
Reliabilitet och validitet
Reliabiliteten kan beskrivas som tillförlitlighet (Larsen, 2018; Patel & Davidsson, 2011) detta har bemötts genom att presentera på ett ärligt och transparent sätt hur arbetet har gått tillväga samt att presentationen av resultatet är ärligt och transparent. Validitet handlar om giltighet (Larsen, 2018; Patel & Davidsson, 2011) vilket har bemötts genom att undersökningen vänder sig till lärare eftersom det är den yrkeskategori som syfte och frågeställningar vänder sig till. Däremot deltar fem lärare och resultatet kan därmed inte helt täcka syftet då den förhåller sig till populationen lärare och där fem av dessa inte är representativt för hela populationen. Hänsyn har även tagits till eventuella risker att påverka informanterna, se avsnittet datainsamlingsmetod. Noga övervägande gällande presentation av urval och informanterna har gjorts. Det kan tänkas öka tillförlitligheten om mer information om informanterna och dess omgivning presenterats men med hänsyn till informanternas konfidentialitet har detta inte varit möjligt. Syftet med studien är att beskriva och bidra med ökad kunskap om lärares ledarskapsstilar genom att jämföra med etablerade ledarskapsstilar.
Etiska överväganden
I denna studie har forskningsetiska principer och god forskningssed (Vetenskapsrådet, 2017) betraktats med stort värde. Informanterna har delgivits information utifrån forskningsetiska principer. Informationen gavs muntligen och skriftligen i ett missivbrev. Missivbrevet kan läsas i sin helhet under avsnittet Bilagor. Nedan presenteras hur dessa krav har bemötts.
Informationskravet har bemötts genom att informanterna har fått information om att deras deltagande kommer användas i denna uppsats, att deltagandet är frivilligt vilket
17
innebär att de när som helst kan avbryta deltagandet utan vidare motivering.
Samtyckeskravet har bemötts genom att informanterna har fått in inbjudan till deltagande i studien där de skriflitgen eller muntligen meddelat sitt deltagande.
Deltagarna har fått själva fått välja plats och tid samt fått information om intervjun beräknas ta ca 20 minuter men att det är informanten som styr över tiden och har rätt att avbryta när som helst utan vidare motivering. I samtyckeskravet framgår också att det inte bör föreligga ett beroendeförhållande mellan forskare och informant. Eftersom deltagarna och undertecknad har en relation tillvarandra har det betraktats som ytterst viktigt att tydliggöra för de tillfrågade att det är högst frivilligt. Undertecknad har heller ingen maktposition i relation till de tillfrågade och de tillfrågade har därmed inte löpt någon risk för någon negativ effekt om de valt att tacka nej till deltagande.
Konfidentialitetskravet har bemötts genom att dels informera informanterna om att deras deltagande är konfidentiellt. Samt att deras medverkan hanteras högst
konfidentiellt där endast undertecknad vet vilka som deltagit samt att informanterna har anonymiserats i uppsatsen. Informanternas ålder, kön, undervisningsnivå, arbetsplats, stad och andra kännetecken som kan göra att informanterna kan identifieras har valts att plockas bort ur uppsatsen. Den insamlade datan förvaras hos undertecknad där endast undertecknad har tillgång till materialet. Det är således inte möjligt för obehöriga att ta del av materialet. Nyttjandekravet har bemötts genom att information om vilket ändamål datan används till samt att detta följs. Den insamlade datan används endast till denna uppsats och kommer efter inlämnade och godkännande att förstöras.
Resultat och analys
I tidigare avsnitt har metoden för uppsatsen presenteras. I detta avsnitt kommer resultat och analys för studien att presenteras. Datan har bearbetats och olika teman har skapats för att besvara frågeställningarna enligt tabellen nedan:
18
Tabell 1: Sammanställning av frågeställningar och teman.
Vad är lärares erfarenheter av ledarskap?
Vilka ledarskapsstilar
framkommer i intervjuer med lärare?
Vilka fördelar och nackdelar med olika ledarskapsstilar framkommer i intervju med lärare?
Lärares saknad av ledarskapsutbildning
Lärares auktoritära ledarskapsstil Fördelar med lärares auktoritära ledarskapsstil
Ledarskap är viktigt i läraryrket Lärares transformativa ledarskapsstil
Fördelar med lärares demokratiska ledarskapsstil Lärares transaktionella
ledarskapsstil
Fördelar med lärares
transformativa ledarskapsstil Lärares situationsanpassade
ledarskapsstil
Fördelar med lärares
transaktionella ledarskapsstil Relationsskapande
Temana presenteras under rubrikerna: lärares erfarenhet av ledarskap, lärares
ledarskapsstil och fördelar med lärares ledarskapsstilar. Dessa rubriker är inte teman utan används för att skapa struktur i uppsatsen. Under rubriken lärares ledarskapsstil förekommer även rubriken sammanställning av lärares ledarskapsstilar. Denna rubrik är inte heller ett tema utan en rubrik för att just sammanställa resultatet.
Lärares erfarenhet av ledarskap
I detta avsnitt kommer frågan vad är lärares erfarenheter av ledarskap? besvaras med följande teman: lärares saknad av ledarskapsutbildning och ledarskap är viktigt i läraryrket.
Lärares saknad av ledarskapsutbildning
Temat innebär att lärare anser att de saknar utbildning i ledarskap samt att behovet av utbildning i ledarskap var som störst när lärarna var nyexaminerade. Detta framgår av följande exempel:
Nej, jag har ingen utbildning i ledarskap – Informant 4
Inte utöver lärarutbildningen. Där fick man på VFU men ingen teoretisk utbildning i ledarskap- Informant 2
Temat beskriver att lärare uttrycker att erfarenheten av ledarskapsutbildning i
lärarutbildningen är bristfällig. Resultatet visar att lärare upplever att de inte har någon
19
eller mycket liten utbildning i ledarskap och att de anser sig sakna utbildning i detta.
Behovet av utbildning var störst när de var nyexaminerade men att behovet fortfarande finns kvar. Till exempel:
Jo men det minns jag som nyexaminerad att man hade velat ha mer praktiskt hur man skulle gå tillväga. – Informant 2
Ja, när man väl kom ut, färdig, ny utexaminerad så kändes det som att man ville haft mer av det. – Informant 1
Detta tema presenterar att lärare upplever att de inte fått någon utbildning i ledarskap under lärarutbildning eller endast i begränsad uträckning under den
verksamhetsförlagda utbildningen. Läraren beskriver även att de önskar mer utbildning i ledarskap.
Ledarskap är viktigt i läraryrket
Temat innebär att lärare beskriver att lärare anser att ledarskap är viktigt och att lärare upplever olika kring hur mycket som talas om ledarskap på arbetsplatsen. Till exempel:
Jag tycker ledarskap är viktigt i skolan. – Informant 3
Resultatet visar att alla informanter benämner ledarskap som en stor och viktig del av arbetet. Resultatet visar på att 2 av 5 lärare upplever att det finns en bra kommunikation om ledarskap på arbetsplatsen medan 3 av 5 upplever det motsatta och upplever också att det borde pratas mer om ledarskap eftersom ledarskap är en så stor del av arbetet.
Detta framgår av följande exempel:
Det pratas inte så mycket som det skulle behövas. – Informant 1
Jag tänker för min del och ledarskap så är praktik det som ger mest. Och där känner jag att man får så mycket tips från varandra och tips på hur man kan göra i olika situationer om man har problem med en grupp elever och hur man ska tacka sånt. Så jag ser det nu har jag väldigt stöd i varandra i kollegiet. – Informant 2
Detta tema presenterar att lärare upplever att ledarskap är viktigt samt att erfarenheten av samtal kring ledarskap på arbetsplatser är varierande. Resultatet visar att majoriteten av lärarna upplever att det borde pratas mer om ledarskap på arbetsplatsen.
20
Lärares ledarskapsstilar
I detta avsnitt av resultat och analys besvaras frågan vilka ledarskapsstilar framkommer i intervjuer med lärare? med temana: lärares auktoritära ledarskapsstil, lärares
transformativa ledarskapsstil, lärares transaktionella ledarskapsstil, lärares situationsanpassade ledarskapsstil och relationsskapande. I slutet av avsnittet presenteras även en sammanställning av ledarskapsstilarna som framkommer i intervjuerna. Detta presenteras under rubriken sammanställning av lärares ledarskapsstilar.
Lärares auktoritär ledarskapsstil
Lärares auktoritära ledarskapsstil innebär att lärare beskriver att de har ett behov av makt. Detta framgår av följande exempel:
Det är jag som bestämmer, det är jag som är ledaren.- Informant 4
I följande exempel framgår tydligt att makt är viktigt för läraren. Att det är hen som bestämmer och att det är viktigt att eleverna vet att det är läraren som bestämmer.
Jag måste äga mitt klassrum, jag måste vara den som är ledaren, jag måste vara jättetydlig, jag måste visa att det är jag som bestämmer, att det är jag som är ledare.- Informant 4.
I nästa exempel har lärarens beskrivit makten genom att hen beskriver att hen är strikt, har höga förväntningar och krav på eleverna. Detta tolkas som att det är läraren som bestämmer vad som gäller, vilka regler som gäller och vad som förväntas av eleverna.
Läraren har därmed makten.
Jag tycker det är viktigt att var tydlig. (…) Att man är rak till eleverna. (…)
Att vara strikt så. Men samtidigt också att jag har höga förväntningar och höga krav på dem. – Informant 1
Alla lärare beskriver sig ha ett behov av makt. När detta sedan ställdes mot etablerade ledarskapsstilar fanns en stark koppling till den auktoritära ledarskapsstilen. Den auktoritära ledarskapsstilen fokuserar på lydnad, underkastelse (Nilsson et al., 2018) och tar nästintill alla beslut själv (Forslund, 2013). Resultatet visar dock inga tecken på att lärarna inte fokuserar på relationerna, snarare tvärt om (se temat relationsskapande),
21
vilket enligt Hwang & Nilsson (2014) är signifikant för en ledare med den auktoritära ledarskapsstilen. Resultatet stämmer således inte fullständigt överens med den
auktoritära ledarskapsstilen men det finns en stark koppling.
Lärares transformativ ledarskapsstil
Lärares transformativa ledarskapsstil innebär att lärare i sin beskrivning av sitt ledarskap fokuserar på att vara goda förebilder genom att arbeta med värderingar och sätt att motivera eleverna. Alla lärare beskriver att de fokuserar på värderingsarbete och anser att detta är viktigt. Det framkommer i följande exempel:
Jag försöker uppmuntra dem att våga framförallt– Informant 1
Och är det någon som säger fel så får man vara noga med att om det är någon som säger en kommentar eller skrattar så får man ju vara hård direkt. Och sen jobbar jag mycket med att våga säga någonting. – Informant 5
De beskriver också att de använder sig själva för att motivera och engagera eleverna vilket framkommer i följande exempel:
Jag tycker de är engagerade. Och framförallt får jag dem det genom att själv visa glädje. – Informant 1
Om jag visar entusiasm inför det vi ska göra eller det här är spännande och man använder kroppsspråket och tonfall så påverkar det eleverna. Man sår liksom fröet vad som ska göras. – Informant 2
Jag försöker göra mycket med kroppsspråk. – Informant 5
Strävar alltid efter att vara en god förebild för eleverna, någon som de ser upp till, som en idol och vill ta efter av i till exempel bemötandet med andra människor, hur man utstrålar vissa saker. – Informant 3.
Alla lärare vill visa vägen genom att motivera och engagera sina elever genom att själva bete sig på ett visst sätt, att visa glädje, vara positiv och använda sitt kroppsspråk för att förmedla detta. De vill också förmedla och skapa god värdegrund genom att få alla att våga och att det finns möjlighet att göra rätt och fel. När detta sedan ställs mot de etablerade ledarskapsstilarna finns ett samband med den transformativa
ledarskapsstilen. Sambandet finns eftersom den transformativa ledarskapsstilen skapar högt i tak där möjlighet till att göra rätt och att göra fel finns. Ledaren fokuserar på värderingar, förmedlar en vision och är karismatisk (Nilsson et al., 2018). Men det som
22
talar emot sambandet är att ledaren ska se varje individ genom att se dess individuella behov av utveckling och genom att ge feedback på individens utveckling (Nilsson et al., 2018) vilket inte framkommer i resultatet. Det finns därmed ett starkt samband mellan temat och ledarskapsstilen men de stämmer inte helt överens.
Lärares transaktionell ledarskapsstil
Lärares transaktionella ledarskapsstil innebär att lärare använder belöningar för att motivera eleverna. Detta framkommer i följande exempel av informant 4:
Beröm (… ) Klistermärken (…) Det är lite som krävs för att få dem motiverade – Informant 4
Läraren fokuserar på att det finns ett utbyte mellan hen och eleven. När eleven gör något bra så får den något tillbaka. Detta ställdes sedan mot de etablerade ledarskapsstilarna hittades ett samband med den transaktionella ledarskapsstilen. Resultatet visar som nämnts ett utbyte mellan lärare och elev, en transaktion. Detta är signifikant för den transaktionella ledarskapsstilen (Forslund, 2013). Resultatet visar även att detta används för att motivera eleven och på så sätt öka dess prestation vilket enligt Nilsson et al.
(2018) också är signifikant för den transaktionella ledarskapsstilen. Det som dock inte framkommer i resultatet som är kännetecknade för den transaktionella ledarskapsstilen är att ledaren övervakar individerna och korrigerar dess prestationer löpande för att minska felen i slutprestationen, alltså att hantera fel under processen innan de blir för stora. Det framkommer heller inte att belöning ges vid både lyckade och misslyckade försök (Nilsson et al., 2018). Det framkommer endast att det ges vid lyckade försök. Det går dock inte utesluta att belöning ges vid misslyckade försök också eftersom
informanten inte nämner något om det. Sambandet ses som starkt trots att några delar saknas eftersom grundtanken med ledarskapsstilen stämmer.
Lärares situationsanpassade ledarskapsstil
Lärares situationsanpassade ledarskapsstil innebär att lärare anpassar sitt ledarskap efter elev och situation genom att anta ett mjukt eller mer strikt ledarskap. Till exempel:
Anpassa ledarskapet efter situationen och eleverna.- Informant 3 Mjukare och striktare ledarskap. – Informant 3
23
Läraren anpassar sitt ledarskap efter elev och situation. Läraren kan inte enbart anta ett ledarskap utan måste anpassa sig och ha både ett strikt och ett mjukt ledarskap men också kunna pendla däremellan. När detta sedan ställdes mot etablerade ledarskapsstilar fanns en stark koppling till den situationsanpassade ledarskapsstilen. Situationsanpassad ledarskapsstil innebär att ledaren anpassar ledarskapet efter individens mognadsnivå genom att vara mer strikt eller mer tolerant (Nilsson et al., 2018).
Relationsskapande
Relationsskapande innebär att lärarna i sitt ledarskap fokuserar på relationer. Detta framkommer i följande exempel:
Jag har alltid tyckt att jag har varit bra på att ha kontakt med eleverna (…) och att jag vill lära känna eleverna. Jag vill prata mycket med dem och att de blir sedda. Det är nummer ett för mig.– Informant 5
Sen så tycker jag också att det är viktigt att man kommer nära inpå dem så att man får en bra relation- Informant 1
Jag brukar, nu är det ju coronatider så nu blir det inte så mycket kramar, men jag är noga med att visa barnen att jag tycker om dem. När de hälsar så finns kram som alternativ men jag tvingar ingen att kramas. Sen så står det på tavlan, godmorgon godingar, så ritar jag en gubbe med hjärthänder, för att visa att jag tycker om er. Det tycker jag är väldigt viktigt också för att få ett bra klimat. – Informant 2
En innebörd av goda relationer är att eleverna ska få testa, de ska våga och att det finns möjligheter till att göra både rätt och fel. Detta framkommer i följande exempel:
Det är okej att säga fel. – Informant 5
Och sen jobbar jag mycket med att våga säga någonting. Våga säg vad du tycker så får vi gå vidare och se om vi kan hjälpas åt att hitta rätt svar.- Informant 5
Jag försöker uppmuntra dem att våga framförallt. Att försöka få dem att tala. Att det inte ska bli pinsamt eller jobbigt. Jag arbetar mycket med att de ska jobba i par, att de ska lära av varandra. Att de ska ha hjälp av varandra, att man blir van att kunna jobba med vem som helst. I grupper, i par och i lite större grupper. Och att man ska våga i helklass. Jag tycker att det är viktigt att man kommer nära inpå dem så att man får en bra relation. – Informant 1
24
En annan innebörd av goda relationer är det finns ett samspel mellan elev och lärare. Att de goda relationerna löper mellan dessa parter med och inte enbart elever emellan. Det finns en tillit mellan elev och lärare. Detta framkommer i följande exempel:
Jag kan lämna mitt klassrum och inget förändras. – Informant 4 Hur eller vad man leker ska ingen vuxen styra över. – Informant 3
Alla lärare fokuserar på att skapa goda relationer, ett gott klassrumsklimat där det är okej att göra rätt och fel, där det finns ett samspel mellan lärare och elev där läraren inte lägger sig i hur eleverna leker. Gruppens effektivitet påverkas inte nämnvärt av att läraren avviker från platsen. Detta tema har inget samband till de etablerade ledarskapsteorierna som används i denna studie.
Sammanställning av lärares ledarskapsstilar
Resultat och analys visar att lärares sätt att beskriva sitt ledarskap har kopplingar till etablerade ledarskapsstilar. Att tilläga är att alla lärare beskriver mer än en
ledarskapsstil när de beskriver hur de är som ledare. Tre av lärarna beskriver tre ledarskapsstilar och två lärarna beskriver fyra ledarskapsstilar.
Den auktoritära ledarskapsstilen beskrevs av alla lärare likaså den transformativa. Den transaktionella ledarskapsstilen beskrevs i en av intervjuerna likaså den
situationsanpassade ledarskapsstilen. Den demokratiska ledarskapsstilen och låt-gå ledarskap beskrevs inte av någon lärare. Se tabell nedan:
Tabell 2: Ledarskapsstilarnas förekomst i intervjuerna.
Ledarskapsstil Antal lärare som beskriver denna stil Auktoritär ledarskapsstil 5 av 5
Demokratisk ledarskapsstil 0 av 5 Låt-gå ledarskapsstil 0 av 5 Transformativ ledarskapsstil 5 av 5 Transaktionella ledarskapsstil 1 av 5 Situationsanpassad ledarskapsstil 1 av 5
25
Fördelar med lärares ledarskapsstilar
I detta avsnitt av resultat och analys besvaras frågan vilka fördelar och nackdelar med olika ledarskapsstilar framkommer i intervju med lärare? med följande teman:
fördelar med lärares auktoritära ledarskapsstil, fördelar med lärares demokratiska ledarskapsstil, fördelar med lärares transformativa ledarskapsstil och fördelar med lärares transaktionella ledarskapsstil.
Fördelar med lärares auktoritära ledarskapsstil
Lärarna beskriver som tidigare nämnt ett ledarskap där det fokuseras på makt. Detta likställdes tidigare med den auktoritära ledarskapsstilen. Lärarna beskriver fördelen med att visa sin makt genom att bestämma, sätta regler och vara tydlig. Dessa fördelar är att det skapar trygghet hos eleverna och får dem att våga. Det har goda effekter på
relationerna och på elevernas lärande. Detta framkommer i följande exempel:
De mår bra av att ha någon som bestämmer som de kan förlita sig på. – Informant 4
Jag tycker det är viktigt. Sedan är det klart att lära barnen det är en fördel för deras framtida liv.
Det är viktigt för inlärningen. – Informant 1.
Jag tror att det skapar trygghet hos eleverna när de vet vad som gäller. Vilket också främjar gruppen, ger ett bra klimat. Det hänger hop. – Informant 2.
Detta innebär således att den auktoritära ledarskapsstilen har enligt lärarna fördelen att det skapar trygghet, goda relationer och goda förutsättningar för elevernas lärande samt att det får eleverna att våga.
Fördelar med lärares transformativa ledarskapsstil
Lärarna beskriver som tidigare nämnt ett ledarskap som fokuserar på värderingar och sätt att motivera och engagera eleverna. Detta ledarskap likställdes tidigare i analysen med den transformativa ledarskapsstilen. Fördelen med denna ledarskapsstil är enligt lärarna att det skapar goda värderingar hos eleverna som i sin tur skapar gott
klassrumsklimat, goda relationer och trygghet vilket i sin tur skapar förutsättning till lärarande. Detta framkommer i följande exempel från intervjuerna:
Strävar alltid efter att vara en god förebild för eleverna någon som de ser upp till, som en idol och vill ta efter av i ex bemötandet med andra människor, hur man utstrålar vissa saker och på olika sätt. Enligt mig strävar jag efter att eleverna tar efter att vara lyhörd,
26
ödmjuk, vissa respekt, ha disciplin men också en god självbild/självförtroende och tror på sig själv. – Informant 3
En förutsättning för elevernas lärande är att de mår bra.- Informant 5.
Detta innebär således att den transformativa ledarskapsstilen enligt lärarna har fördelen att det verkar gott för elevernas trygghet, goda relationer, gott klassrumsklimat och goda förutsättningar för lärande.
Fördelar med lärares transaktionella ledarskapsstil
I intervjuerna framkommer en ledarskapsstil som fokuserar på ett utbyte mellan lärare och elev. Detta likställdes tidigare i analysen med den transaktionella ledarskapsstilen.
Fördelen som framkommer i intervjuerna är att denna ledarskapsstil skapar motivation och engagemang hos eleverna. Detta framkommer i följande exempel från intervjuerna där läraren fick svara på frågan hur hen arbetar för att motivera och engagera sina elever:
Jag pushar mycket, berömmer dem när de gör bra saker. Det får man ju se lite var de är. När någon som kanske i vanliga fall bara klarar att skriva en mening och så lyckas den med det, då får den mycket beröm eller ett klistermärke. Lite som behövs, i alla fall i de här årskurserna. – Informant 4
Detta innebär alltså att den transaktionella ledarskapsstilen enligt intervjuerna har fördelen att det skapar motivation och engagemang hos eleverna.
Diskussion
I tidigare avsnitt, resultat och analys, har studiens frågeställningar besvarats utifrån funna teman. I detta avsnitt kommer en diskussion om uppsatsen att föras. Avsnittet består av följande delar: metoddiskussion, resultatdiskussion, fortsatt forskning och slutsats. Efter detta avsnitt presenteras litteraturförteckning följt av bilagor.
Metoddiskussion
Som tidigare nämnts i uppsatsen är studien en kvalitativ studie där fokus är på lärares beskrivning av deras ledarskap. För att öka reliabilitet och validitet kan
metodtriangulering användas (Patel & Davidson, 2011). En metodtriangulering där
27
intervjuerna följs upp med observationer skulle kunna verka för verifiering av
informanternas utsagor och möjlighet att se hur de praktiskt agerar. Observationerna i kombination med intervjuer skulle även verka för få en så korrekt bild av verkligheten som möjligt eftersom det finns en risk vid intervjuer att informanterna inte svarar sanningsenligt men även vid observationer finns det en risk att informanterna uppträder på ett annat sätt än vad de vanligtvis hade gjort. Att därmed kombinera båda metoderna skulle ge en ökad möjlighet att få en korrekt bild av verkligheten (Cohen et al., 2011). I denna studie har detta övervägts noga men valts bort. En metodtriangulering mellan semistrukturerade intervjuer och observationer skulle öka möjligheten att nå ett så sanningsenligt resultat. Eftersom det vid intervjuer finns risk att informanten inte svarar sanningsenligt skulle observationer ge undertecknad möjlighet att kontrollera, bekräfta och vidga analysen av informantens ledarskapsstil. Att göra studier där barn under 15 år medverkar kräver både barnets och vårdnadshavares samtycke (Vetenskapsrådet, 2017).
Det skulle tämligen bli problematiskt om det i en klass fanns någon eller några som inte ville delta. Det skulle inte helt gå att bortse från deras deltagande i klassrummet.
Därmed har det i denna studie aktivt valts bort som metod, trots dess fördelar.
Under studien råder Covid-19 som pandemi i Sverige och världen. Detta har påverkat studien i den mening att den påverkat urval och bortfall. Två lärare valde att tacka nej till deltagande av studien med hänvisning till Covid-19. De båda lärarna beskrev att de inte fann tid till deltagande då covid-19 ökade deras arbetsbelastning då många kollegor inte var på arbetsplatsen. Detta är naturligtvis olyckligt men inget som undertecknad eller lärarna hade kunnat påverka. Ett annat metodval kan tänkas ha minskat bortfallet, t.ex enkäter då det inte hade krävt att informanterna behövde avsätta tid tillsammans med undertecknad utan hade haft möjlighet att besvara frågorna helt oberoende av t.ex tid på dygnet. Men å andra sidan har enkäter från början högt bortfall (Cohen et al., 2011).
Huruvida urvalet är representativt för populationen är svaret nej. Dels är alla lärare som deltagit verksamma i samma kommun. Detta kan ha sin påverkan, trots att resultatet inte visar på ett sådan sammanträffande eftersom resultatet visar att lärarnas beskrivningar skiljer sig från varandra på flera punkter.
28
Studien bygger på lärares beskrivningar av deras ledarskap. Ett annat resultat hade eventuellt presenterats om metoden var annorlunda. Observationer skulle ge
undertecknad möjlighet att se hur lärarna faktiskt agerar. Detta benämner också en av lärarna i intervjuerna. Hen beskriver att hen gärna hade sett att kollegorna observerade varandra eftersom hen anser att det är lätt att tänka ”såhär gör jag” medan det i själva verket inte alls är så den agerar.
I intervjuerna har lärarna inte fått frågan om specifika ledarskapsstilar, t.ex ”vad anser du om den auktoritära ledarskapsstilen”. Detta eftersom undertecknad tror att det kan finnas en risk för att lärarna inte har tillräckligt mycket förkunskap om de olika ledarskapsstilarna för att ge en sanningsenlig bild samt att de olika ledarskapsstilarna har olika erkännande. T.ex så nämner Samuelsson (2018) att flera väljer den
demokratiska ledarskapsstilen eftersom den framstår som idealet. Hade de valt annorlunda om de inte hade kunskap om vilket idealet från omgivningen var? Men frågor om specifika ledarskapsstilar hade kunnat ge en klarare bild av lärares ledarskap.
Resultatet visar även att det inte framkom några nackdelar med ledarskapsstilarna, detta trots att en frågeställning i studien var: vilka fördelar och nackdelar med ledarskapsstilar framkommer i intervju med lärare? Det kan tänkas att nackdelar hade framkommit om undertecknad hade ställt en rak fråga om detta i intervjun. Detta gjordes inte och därmed kan det tänkas att resultatet inte ger en korrekt bild av vilka nackdelar som finns med olika ledarskapsstilar.
Resultatdiskussion
Nedan presenteras resultatets koppling till tidigare forskning. Kopplingen presenteras under rubrikerna: lärarnas erfarenhet av ledarskap och dess koppling till tidigare
forskning, lärares ledarskapsstilar och dess koppling till tidigare forskning samt fördelar med lärares ledarskapsstilar och dess koppling till tidigare studier.
Lärares erfarenhet av ledarskap och dess koppling till tidigare forskning
Som tidigare nämnts visar studien att lärare upplever att de inte fått någon utbildning i ledarskap eller endast i begränsad utsträckning. När detta ställs mot tidigare forskning finns ett samband med Samuelssons (2018) och Smith et al. (2017) som också
29
presenterar att det finns ett bristande utbud av utbildning i ledarskap för lärare.
Resultatet visar även på att lärarna anser att ledarskap är en stor del av arbetet och en viktig sådan. Detta beskriver även Cheng (1994) i sin studie.
Lärares ledarskapsstilar och dess koppling till tidigare forskning
Denna studie och dess analys har både likheter och skillnader med tidigare forskning.
Dels visar tidigare forskning att lärare använder olika ledarskapsstilar (Samuelsson, 2018) vilket även denna analys visar. Tidigare forskning är tämligen tudelad i
beskrivningen om vilken ledarskapsstil som är främst använd. En studie visar att den situationsanpassade ledarskapsstilen är näst mest förekommande (Smith et al., 2017), vilket inte stämmer i denna studie då endast en av fem använder denna ledarskapsstil.
Två andra studier visar att den demokratiska ledarskapsstilen är den mest
förekommande (O Adeyemi & Adu, 2013) vilket i denna studie inte stämmer eftersom den demokratiska ledarskapsstilen inte framkom i någon av intervjuerna. Ytterligare en annan studie visar att den auktoritära ledarskapsstilen är mest förekommande
(Netshitangani, 2018). Detta stämmer delvis överens med resultatet eftersom alla lärare beskrev sig använda denna ledarskapsstil. Men den förekom i samma utsträckning som den transformativa. I Smith et al. (2017) studie visar resultatet att den demokratiska ledarskapsstilen är lika mycket förekommande som den auktoritära men att dessa två var de som förekom minst. Detta stämmer inte överens med resultatet eftersom den auktoritära och den demokratiska inte förekom lika mycket samt att den auktoritära var en av de vanligaste och inte en av de minst förekommande.
Fördelar med lärares ledarskapsstilar och dess koppling till tidigare forskning
Resultatet om fördelar med lärares ledarskap ställs mot tidigare forskning kan ett samband utläsas men det finns också de delar som inte har något samband med tidigare forskning. Tidigare studier visar på att lärare använder den demokratiska
ledarskapsstilen eftersom den ligger nära idealet medan den auktoritära ledarskapsstilen inte har samma status (Samuelsson, 2018). Detta stämmer inte överens med resultatet eftersom den auktoritära förekommer i alla intervjuer medan den demokratiska inte förekommer alls.
30
I tidigare forskning framkommer också att lärare tycker att den demokratiska
ledarskapsstilen är mest effektiv (Smith et al., 2018) vilket inte framkommer i denna studie. Däremot visar studien av Smith et al. (2018) också att några anser att flera ledarskapsstilar är det mest effektiva. Vilket kan tänkas stämma överens med denna studie eftersom alla lärare antar flera olika ledarskapsstilar men det är inte något som är uttalat av någon av informanterna.
Fortsatt forskning
Analysen visar att det i lärares beskrivningar av sitt ledarskap finns kopplingar till flera etablerade ledarskapsstilar. Men att resultatet inte hade något samband med låt-gå ledarskap eller den demokratiska ledarskapsstilen som ofta framställs som idealet (Samuelsson, 2018). Resultatet visar även lärarna önskar mer utbildning i ledarskap.
Skolsystem skiljer sig åt mellan länder och därmed kanske även lärares ledarskapsstilar.
Mer forskning skulle vara relevant för att öka förståelsen för hur ledarskapsstilarna används i Sverige för att sedan använda denna kunskap för att erbjuda lärare rätt och tillräckligt med utbildning i ledarskap eftersom detta verkar vara en nyckelfaktor i deras arbete.
Slutsats
Syftet med studien är att beskriva och bidra med ökad kunskap om lärares
ledarskapsstilar genom att jämföra med etablerade ledarskapsstilar. Tre frågeställningar har legat tillgrund för att besvara syftet. En summering av studien kommer nedan att presenteras efter dessa frågeställningar.
Vad är lärares erfarenheter av ledarskap?
Frågan besvarades med två teman: lärares saknad av ledarskapsutbildning och ledarskap är viktigt i läraryrket. Resultatet visar att lärarna upplever att de inte fått någon
utbildning i ledarskap under lärarutbildning eller i begränsad uträckning i den
verksamhetsförlagda utbildningen. Lärarna beskriver även att de önskar mer utbildning i ledarskap.
