De yngsta barnens inflytande i förskolan - Möjligheter och begränsningar
Sju pedagogers uppfattningar om deras arbete med de yngsta barnens inflytande och delaktighet i förskolan
Sofia Eriksson och Sanna Sandklint
Självständigt arbete – Pedagogik GR (C), 15 hp Huvudområde: Pedagogik
Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: HT/2019 Handledare: Lars Sandin Examinator: Anneli Hansson Kurskod: PE099G
Utbildningsprogram: Förskollärare, 210 hp
Förord
Vi har tillsammans skrivit detta självständiga arbete under höstterminen 2019. Arbetet mellan oss har fördelats så att vi gjort observationer, intervjuer samt transkriberingar var för sig då vi bor på olika orter. I övrigt har arbetets samtliga delar gjorts gemensamt. Det har varit ett intressant och lärorikt ämne att forska om och vi tar med oss nya kunskaper och insikter ut i vårt kommande arbetsliv.
Vi vill rikta ett stort tack till alla pedagoger som ställt upp och varit delaktiga i observationer och intervjuer, vilket gjort det möjligt för oss att kunna genomföra detta självständiga arbete. Även ett tack till de rektorer som hjälpt oss på vägen för att kunna ta oss ut i verksamheterna.
Vår handledare Lars Sandin, tack för allt stöd och feedback vi fått med arbetet på vägen.
Slutligen, tack till våra familjer för stöd och hejarop.
Sofia Eriksson och Sanna Sandklint Mittuniversitetet Sundsvall, 2019
Abstrakt
Detta är en kvalitativ studie med syftet att analysera vilka olika uppfattningar samt arbetssätt det finns bland pedagoger i deras arbete med de yngsta barnens inflytande i förskolans verksamhet.
Vår frågeställning till studien är: Vilka begränsningar och möjligheter uppfattar pedagogerna i sitt arbete när det kommer till de yngsta barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet? För att få svar på denna fråga har vi utfört observationer samt intervjuat sju pedagoger verksamma i kommunala förskolor belägna i mellersta samt norra Sverige. Genom att observera samt intervjua pedagoger fick vi möjlighet att både se hur pedagogerna arbetar med de yngsta barnens inflytande samt få höra deras uppfattningar och bakomliggande tankar kring arbetet. Därefter har vi med hjälp av Shiers delaktighetsmodell analyserat hur stort inflytande och delaktighet barnen uppfattas få av pedagogerna. Shiers modell bygger på följande fem olika nivåer av delaktighet och inflytande; Barn blir lyssnade till, Barn får stöd för att uttrycka sina åsikter och synpunkter, Barns åsikter och synpunkter beaktas, Barn involveras i beslutsfattande processer och slutligen Barn delar inflytande och ansvar över beslutsfattande. Genom att grundligt analysera pedagogernas intervjusvar har vi fått fram ett resultat som visar på olika uppfattningar om delaktighets- och inflytandenivåer i förskolorna. Enligt pedagogerna handlar arbetet med de yngsta barnens inflytande mycket om begränsningen i barnens verbala kommunikation vilket gör att pedagogerna lägger vikt vid att hitta andra sätt att kommunicera på, genom till exempel kroppsspråk eller med hjälp av konkret material. Möjligheter till inflytande beskrivs bland annat handla om att barnen får göra olika val, till exempel var de vill leka eller vad de vill leka med.
Begränsningar i inflytandet beskrivs bland annat handla om barnens säkerhet, där till exempel vissa material plockas bort och läggs på hyllor. Resultatet visar att pedagogerna uppfattar området som komplext men att de tillämpar olika arbets- samt förhållningssätt för att på så sätt kunna möjliggöra för de yngsta barnens inflytande.
Nyckelord: delaktighet, förhållningssätt, förskola, inflytande, pedagoger, yngsta barnen
Innehållsförteckning
Introduktion………... 4
Inledning………... 4
Begreppsdefinitioner………...5
Bakgrund……….5
Att kunna inta ett barns perspektiv………...5
Pedagogernas arbets- och förhållningssätt gentemot barnen………...…6
Dilemman med barns inflytande………...8
Sammanfattning………... 10
Teoretiskt perspektiv………...…………...11
Harry Shiers delaktighetsmodell………. 11
Nivå 1………...12
Nivå 2………... 12
Nivå 3………... 12
Nivå 4………... 13
Nivå 5………... 13
Sammanfattning……….... 14
Syfte……….... 14
Metod……….. 15
Ansats……….. 15
Datainsamlingsmetod………... 15
Observation………. 15
Intervju………. 16
Urval……….... 16
Genomförande………... 18
Databearbetning och analys………. 19
Forskningsetiska överväganden……….. 20
Metoddiskussion……….... 21
Resultat………... 23
Inflytande då språket ännu inte finns………. 23
Inflytande och tillgängligheten i inomhusmiljön……….. 26
Inflytande i form av olika val………... 29
Inflytande kontra regler och rutiner………... 29
Analys……….. 32
Slutsatser………. 34
Diskussion………. 35
Slutsatser………. 37
Framtida studier………. 38
Introduktion
Inledning
I förskolan läggs grunden för att barn ska förstå vad demokrati är. Möjlighet till delaktighet och inflytande för alla medborgare är kärnfrågor för ett demokratiskt samhälle, och för att en demokrati ska kunna fungera måste även de yngsta barnen få uppleva att de har ett värde och därmed ges möjlighet att få ta ansvar för sina egna initiativ och sina egna relationer (Arnér, 2006). Intresset för de yngsta barnen i förskolan väcktes hos oss när vi båda hade vår sista verksamhetsförlagda utbildning på avdelningar med barn i åldrarna ett till två år. Vi
diskuterade med varandra om arbetet med dessa barn och hur vi fann vissa svårigheter. Frågor som hur vi till exempel ska utforma aktiviteter samt hur vi kan förhålla oss kring inflytande upplevde vi som svåra då barnen ännu inte har lärt sig att kommunicera verbalt i den åldern. Vi uppfattade även att inomhusmiljön på dessa förskolor var något begränsad för de yngsta barnen och val av bland annat aktiviteter låg i de vuxnas händer. Spel, pussel och målarfärger befann sig högt uppe på hyllor eller instängda i skåp, omöjligt för barnen att få tag på utan den vuxnes hjälp. Barns inflytande i förskolan är ett område som det forskats mycket om och som tycks vara ett ständigt aktuellt ämne. Då vi nu tagit del av tidigare forskning i ämnet uppfattar vi det som ett område som anses viktigt men där problematiken ligger i hur de som arbetar i förskolan ska förhålla sig till de yngsta barnen i förskolan. Barns inflytande är ett område som pedagoger uttrycker att de vill utveckla mer men som de upplever en osäkerhet kring, det framstår som ett område som lyfts fram som viktigt men som praktiskt är svårt att omsätta (Ungerberg, 2019).
I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) står det att förskollärare ska ansvara för att varje barn får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll. Förskolan ska spegla de värden och rättigheter som uttrycks i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och utbildningen ska därför utgå från vad som bedöms vara barnets bästa, att barn har rätt till delaktighet och inflytande och att barnen ska få kännedom om sina rättigheter (Skolverket, 2018). I juni 2018 röstade en majoritet i riksdagen för regeringens förslag att göra FN:s
konvention om barnets rättigheter till svensk lag (Regeringskansliet, 2018). Lagen kommer att gälla fr.o.m. 1 januari 2020. Denna lagstiftning anser vi gör ämnet aktuellt då barnens inflytande tydligt påtalas i barnkonventionen.
Ofta går åsikterna vitt isär kring vad som är förskolebarns inflytande i praktiken (Westlund, 2011). Författaren förklarar att ibland nämner pedagoger barns möjlighet att välja mellan på förhand bestämda aktiviteter som ett gott exempel på barns inflytande, men lika ofta tar pedagoger upp dessa bestämda valalternativ som exempel på begränsningar av barns
inflytande. Samtidigt som inflytande är en rättighet för barnen, ska detta inflytande balanseras mot hur mycket inflytande barnen kan hantera utan att få alltför stort ansvar lagt på sig. Lena Edlund (2016) skriver hur hon i sitt arbete som utbildare och pedagogisk handledare ofta möter förskollärare som arbetar med de yngsta barnen och som uttrycker en del frustration, framför allt kring barns inflytande och hur svårt det är med de yngsta barnen.
Forskning visar alltså på att området ses som av stor vikt i förskolans verksamhet, men att det finns en osäkerhet i hur vi konkret ska arbeta med barns inflytande och möjliggöra för detta, samt vad inflytande egentligen innebär och betyder. Vår förhoppning med vår studie är att den kan bidra med kunskap samt förståelse för de yngsta barnens inflytande i förskolans
verksamhet. Vi upplever att det inte finns lika mycket forskning och studier med fokus på de allra yngsta barnen och därför känns detta som en studie som kan bidra till professionen och som ett relevant ämne att forska vidare om. Den övergripande frågan i vår studie som vi vill lyfta fram och belysa är: Hur kan arbetet med de yngsta barnens inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet se ut?
Begreppsdefinitioner
Nedan följer en presentation av de två centrala begreppen för vår studie, delaktighet och inflytande.
Delaktighet och inflytande
Enligt Arnér (2006) så används begreppen inflytande och delaktighet ofta synonymt. Arnér väljer dock att använda begreppet inflytande och inte delaktighet eftersom hennes tolkning av begreppet inflytande handlar om att barnen ska ges möjlighet att påverka sin egen vardag på ett påtagligt sätt. För att detta ska vara möjligt måste pedagogerna utgå från barnens intressen och idéer. Enligt Arnér (2006) har begreppet delaktighet en innebörd att ta del av något som andra redan har bestämt eller att vara en del av ett gemensamt fokus vilken hon tycker skymmer sikten för att se barnet som skapande subjekt. Dolk (2013) däremot beskriver begreppet delaktighet som en möjlighet att aktivt vara med och skapa ramarna kring en pedagogisk verksamhet. Vår uppfattning av begreppen är att dem är nära sammankopplade men ändå innefattar lite olika innebörder. Inflytande ser vi som Arnér förklarar det, att barnen ska ges möjlighet att påverka sin egen vardag på ett påtagligt sätt. Delaktighet ser vi som Dolk beskriver begreppet, en möjlighet att aktivt vara med och skapa ramarna runt om
verksamheten. Begreppen går enligt oss hand i hand och dessa två beskrivningar av Arnér och Dolk går i linje med vår tolkning och hur de används i denna studie.
Bakgrund
I följande kapitel presenteras en genomgång av tidigare forskning om barns inflytande i förskolan. Kapitlet inleds med ett avsnitt med syftet att redogöra för vikten av att som pedagog kunna inta ett barns perspektiv för möjliggörandet av barnens inflytande. Efter det följer ett avsnitt som behandlar hur pedagogernas förhållningssätt samt arbetssätt villkorar för främjandet av inflytande. Kapitlet avslutas med ett avsnitt angående de olika dilemman som finns inom området med barns inflytande.
Att kunna inta ett barns perspektiv
Tidigare forskning visar hur det är av stor vikt som pedagog att kunna inta ett barns perspektiv för att på så sätt kunna möjliggöra för barns inflytande i förskolan. Ungerberg (2019) kallar det för ett barninflytande och menar att man i ett sådant förhållningssätt släpper på sin vuxenhet och
är avhandlingens motivering, är att en dominant förståelse av inflytande villkoras av ålder. Hon förklarar hur förmågor som att verbalt uttrycka en åsikt, göra val och förstå konsekvenser av de val som görs är några kvaliteter som är helt eller delvis beroende av en individs ålder och utvecklingsmognad samt livserfarenhet av att leva i ett samhälle tillsammans med andra. Detta får konsekvensen att de yngsta barnens inflytande blir svårt att konkretisera och praktisera både gällande hur arbetet med barns inflytande kan ta form och vad det är barnen kan ha inflytande över.
Resultatet i hennes forskning visar hur barns inflytande kan möjliggöras med hjälp av pedagogernas lyssnande, och då inte bara efter det verbalt begripliga. Ungerberg (2019) förklarar hur det innefattar en etisk dimension av inflytande som handlar om att se, lyssna och känna in det barnen gör genom sina kroppar, samt ta det på allvar. Det handlar om att stanna kvar i det barnen lockas till och förstå dessa handlingar och relationer som viktiga för dem även om de inte alltid framstår som rationella utifrån en vuxen logik. Författaren använder begreppet intoning vilket fokuserar på kroppar och känslouttryck före det verbala. Eftersom barnen inte språkligt kan kommunicera vad de tycker är intressant och vill göra så måste vi försöka lyssna på dem på något annat sätt för att på så sätt möjliggöra för deras inflytande, vilket författaren menar att vi bör göra genom att “lyssna” på deras kroppar. Pedagogerna i hennes studie följer med i det barnen gör, låter sig fångas och intresserar sig tillsammans med barnen. De lyssnar på barnens kroppar, känner in och relaterar med de affektiva krafter som får barnens kroppar både aktiva och passiva. När barnen ännu inte kan kommunicera verbalt behöver lyssnandet vidgas till att inkludera fler kommunikationsformer än den verbala. Vi behöver lyssna till barnens kroppar. Se vad barnen intresserar sig för, se vad de lockas av, blir aktiva och lustfyllda av för att på så sätt även kunna ge de yngsta barnen inflytande (Ungerberg, 2019).
Emilson (2007) gjorde en studie om yngre barns inflytande i förskolan med fokus på pedagogers kontroll i barnens inflytande. Emilsons syfte med sin studie var att undersöka vilka möjligheter barnen hade till att göra egna val samt att ta initiativ, hur pedagogernas kontroll tog sig i uttryck samt hur permanenta strukturer som regler och rutiner påverkade barns inflytande. Författaren förklarar hur pedagogernas kontroll inte nödvändigtvis begränsade barnens inflytande utan det berodde på vilken karaktär kontrollen hade. Det som framkom tydligt i hennes resultat var att pedagogers attityd samt deras möjlighet att kunna inta ett barns perspektiv är nära sammankopplat med barnens möjlighet till inflytande. I situationer där pedagogerna närmade sig barns perspektiv och samspelade med dem på ett mjukt sätt och använde en lekfull röst kunde barnen göra egna val och ta egna initiativ. Barnens inflytande ökade när pedagogernas kontroll karaktäriserades av en närhet till barnets livsvärld och de hade en kommunikativ inställning.
Författaren menar att för att kunna främja små barns inflytande bör pedagoger inta ett tillåtet och lekfullt förhållningssätt samt att det krävs en lyhördhet som strävar efter att komma nära barns perspektiv och livsvärld. Hon påpekar även vikten av att som pedagog att ha en ömsesidig respekt gentemot barnen.
Pedagogernas arbets- och förhållningssätt gentemot barnen
Det som går som en röd tråd genom mycket av forskningen gällande barns inflytande är pedagogers förhållningssätt och hur det ofta ses som en avgörande faktor till om barnen ges inflytande eller ej. Westlund (2011) hade som avsikt med sin studie att undersöka och analysera
pedagogers arbete med förskolebarns inflytande. Syftet med hennes studie var dels att göra en konkret beskrivning av hur pedagogerna arbetade med förskolebarns inflytande, och dels att utifrån denna beskrivning analysera och problematisera det arbetet. Resultaten i hennes studie visade att pedagogerna använde varierande arbetsformer för att arbeta med barns inflytande. De skapade bland annat olika handlingsutrymmen för barnen där de inte behövde vara beroende av pedagogerna för att kunna sätta igång en aktivitet eller liknande. Ett annat sätt var att pedagogerna planerade verksamheten utifrån barnens behov och intressen. Att ge barn möjlighet att välja och bestämma är den allra vanligaste arbetsformen menar Westlund (2011). Den arbetsformen har delats upp i fyra delar: att ge barn valalternativ, att låta barn komma med förslag, att komma med erbjudanden och förslag till barn, samt att uppmuntra de initiativ som barnen kommer med. Pedagogerna menar att det inte endast är arbetsformerna i sig som möjliggör barns inflytande utan betonar också förhållningssättets betydelse för barnens inflytande (Ungerberg, 2019, Westlund, 2011). Westlund (2011) menar att de olika variationerna av arbetsformer bidrar till att det finns en mängd olika möjligheter för barnen att utöva inflytande i förskolan, både på eget initiativ, genom möjligheter som pedagogerna skapat, och även indirekt genom att pedagogerna tar hänsyn till barnens intressen när verksamheten planeras. Hon förklarar hur pedagogerna i hennes studie underströk betydelsen av att de själva måste ha ett förhållningssätt som signalerar till barnen att deras inflytande är välkommet. Mycket av forskningen som är relaterad till arbetet med förskolebarns inflytande tar upp pedagogernas förmåga att närma sig barns perspektiv som en förutsättning för att barnen ska få möjlighet att påverka sin situation i förskolan (Emilson, 2007, Ungerberg, 2019, Westlund, 2011). Westlund påtalar även problematiken som finns kring barns inflytande och hur åsikterna ofta går vitt isär kring vad som är förskolebarns inflytande i praktiken. Hon förklarar att ibland nämner pedagoger barns möjlighet att välja mellan på förhand bestämda aktiviteter som ett gott exempel på barns inflytande, men lika ofta tar pedagoger upp dessa bestämda valalternativ som exempel på begränsningar av barns inflytande. Samtidigt som inflytande är en rättighet för barnen, ska detta inflytande balanseras mot hur mycket inflytande barnen kan hantera utan att få alltför stort ansvar lagt på sig.
Arnérs (2006) syfte med sin studie var att undersöka hur ett utvecklingsarbete kring barns inflytande i förskolan kunde förändra pedagogers syn på och förhållningssätt till barnen genom att de bejakade barnens initiativ. Resultatet i hennes avhandling visade hur det av pedagogerna krävdes ett pågående reflekterande samt en uppmärksamhet på det egna bemötandet av barnen i arbetet med barns inflytande. Hon skriver hur hennes undersökning visade att om barnen tog initiativ till något, oavsett vad, som störde den rådande ordningen och överraskade pedagogerna möttes detta ofta av pedagogernas oro för att situationen skulle bli besvärlig, orsaka stress eller kaos. Dessutom skulle barnens initiativ kunna störa den organisation som är uppbyggt på traditioner och för givet tagna ageranden hos pedagogerna själva. Arnér (2006) menar att det tycks vara svårt för pedagogerna att se det egna förhållningssättet vilket kan få pedagogen att tro att regelsystemet ska vara som det är, därmed blir det svårt att bryta gamla mönster och traditioner som är så förankrade i förskolans verksamhet. Pedagogerna tar hänsyn till vad de traditionellt brukar göra och vad kollegorna anser, snarare än till det barnen anser vara önskvärt
systematiskt uppmärksammat och prövat sina för givet taganden vilket gjort dem medvetna om perspektiv som kan vara styrande för deras sätt att tolka sitt uppdrag som pedagoger (Arnér, 2006).
Thörners (2017) studie undersökte hur pedagoger i sin verksamhet resonerade och främjande barns lärande i relation till barns intresse. Tillvaratagandet av barns intresse är en del av målet om inflytande och innebär att barnen själva har rätt att påverka lärandets innehåll. Studiens resultat visade att barn både styrs och får inflytande. Av hennes resultat framgick det att barn och pedagoger samspelade och påverkade förskolans vardag. Studiens resultat visade att den så kallade guidningsprocessen innefattade två riktningar där både pedagoger och barn deltog och påverkade; efterföljande guidning – där pedagoger iakttog och följde de handlingar barnen utförde av egen kraft samt lockande modifiering – där pedagogerna lockade barnen i en styrd riktning. Thörner (2017) menar att rollfördelningen mellan barn och pedagoger således växlar.
Pedagogerna både iakttar och är flexibla i förhållande till barnen och försöker locka barnen till kunskapen de anser barnen behöver.
Dilemman med barns inflytande
Kanske ser vi på barns inflytande som något enbart positivt och att det är självklart att barnen ska ha ett inflytande. Men det finns en problematik i detta vilket kanske är det som gör området så komplext och att många pedagoger känner sig osäkra i hur de ska arbeta med barns inflytande.
Ribaeus (2014) studie var inriktad på att undersöka förskolans demokratiuppdrag som det kommer till uttryck genom förskollärarnas arbete. Ribaeus skriver hur demokrati och demokratifostran ses som det främsta målet med förskolans verksamhet och den viktigaste förberedelsen för livet. Hur barns inflytande ofta ses som något positivt och gott men menar att det även innebär vissa risker. Precis som Westlund (2011) påpekar i sin studie, att inflytandet bör balanseras mot hur mycket inflytande barnen kan hantera utan att få alltför stort ansvar lagt på sig, så menar Ribaeus att det kan handla om att barn får ett ansvar som de inte är redo för. Ribaeus förklarar hur de vuxna i hennes studie menar att barn har en bristande förmåga som gör att de inte kan fatta egna beslut och ta ansvar för sig själva, att barn både är kompetenta och i behov av beskydd. De behöver både få hjälp med att stärka och utveckla sig själva som individer samtidigt som de får stöd i att vara en del av en grupp och utveckla de förmågor som behövs där.
Barns möjligheter till inflytande tycks ha ökat på många områden men det handlar många gånger främst om att barn har rätt att uttrycka sina åsikter och bli hörda snarare än att det de säger verkligen beaktas. Detta kan leda till en känsla av att inte ha inflytande och att inte kunna påverka. Möjliggörandet för barns inflytande handlar framförallt om förskollärarnas förhållningssätt till barnen (Arnér, 2006, Ribaeus, 2014, Westlund, 2011, Ungerberg, 2019).
Resultaten i Ribaeus studie (2014) visade att förskollärarna på olika sätt definierade och villkorade inflytande, som en aspekt av demokrati, och att arbetet med barns inflytande ses som komplext. Resultaten visar inte bara att förskollärarnas arbete med barns inflytande är komplext utan också att de situationer där barnen har stort inflytande kan innebära vissa risker som kan behöva problematiseras. I förskolans verksamhet är det ofta de vuxnas syn på vad som är barns bästa som krockar med barnens åsikter om vad de anser att det är. Att barn har rätt till delaktighet och inflytande i förskolan reduceras många gånger till att det handlar om att bestämma saker.
Det handlar om att få välja en aktivitet eller liknande där besluten ofta sker genom att barnen får
rösta. Men barns inflytande och delaktighet kan handla om andra saker än om att bestämma.
Ribaeus tar upp en intressant aspekt av barns inflytande vilket är möjligheten att dra sig undan och vara helt själv, eller tillsammans med någon/några andra, i en verksamhet som förskolan som så starkt präglas av en idé som går ut på att alla får vara med.
Engdahl (2014) har i sin studie undersökt hur barns delaktighet och inflytande kommer till uttryck på förskolegården, och hon tar liksom Ribaeus (2014), upp de olika dilemman som kan uppstå i arbetet med barns inflytande. Pedagogerna i Engdahls studie uttryckte hur ett
dilemma var om hur pedagoger kan bidra till att enskilda barn blir delaktiga samtidigt som det kan förorsaka kollision mellan ett enskilt barns behov kontra barngruppens behov. Engdahl tar även upp storleken på barngruppen som ett hinder för barns inflytande. Hon förklarar hur möjligheten till inflytande villkoras i en daglig praktik utifrån bland annat barngruppens storlek och förskolans organisatoriska förutsättningar. I studien framkom det att barnen är väl medvetna om att det är de vuxna som har den formella makten och som sätter ramar för vad man som barn får och inte får göra. Det som också framkom var att barnen anpassade sig till vissa regler men utövade motstånd mot andra genom att utmana såväl regler som pedagoger i vissa situationer. Engdahl menar att barns samvaro, delaktighet och inflytande villkoras av många olika faktorer, som pedagogers förhållningssätt men också till vilka möjligheter i praktiken som pedagoger har att på nära håll följa enskilda barn och händelser.
Alvestad, Bergem, Eide, Johansson, Os, Pálmadóttir, Pramling Samuelsson och Winger (2014) gjorde en studie med länderna Island, Norge och Sverige där de samlade in data från förskollärare om vad de tycker är det viktigaste och mest utmanande i sitt arbete med de yngsta barnen i förskolan. Resultatet av forskningen visade på att aspekterna av kommunikation skiljer sig åt när det handlar om mindre barngrupper, vilket påverkar barnens upplevelser av omsorg och lärande. I de förskolor som deltog så ligger pedagogernas fokus på barnens intressen och behov, och för att upprätthålla detta arbetade pedagogerna med att dela upp barnen i mindre grupper. Studien visar dock att detta skedde mest på grund av pedagogernas behov av kontroll och överblick över barnen. Barnens möjligheter till lek och lärande berodde på hur stor barngrupp det var för dagen och hur gruppen blev indelad. Resultatet i studien visade att det handlade mer om barnens säkerhet än om deras lärande, då pedagogerna ville dela in barnen och ha en viss kontroll på vad de gjorde. Alvestad et al. (2014) menar på att denna struktur kan skapa mer stress hos både barn och vuxna, och gör det svårare för spontana utforskningar av platser och rum i förskolan. En annan problematik i förskolan var att de yngsta barnen integrerades i barngrupper med blandade åldrar, vilket gjorde att rummen inte var anpassade för de yngsta barnen. De yngsta barnen har specifika behov och uttryckssätt. Andra resultat som kom fram i studien var pedagogernas oro över deras fokus på barnens intressen och behov, vilket de upprätthöll genom rutiner och de dagliga aktiviteterna. De dagliga aktiviteterna organiserades efter vad pedagogerna skulle göra med barnen, istället för att anordna det efter vad barnen gör med varandra tillsammans eller vad barnen och pedagogerna gör tillsammans. Undersökningens resultat väcker fler frågor från forskarna, bland annat vad gäller utformningen av förskolor, logistik och livskvalitet för de yngsta barnen i förskolan. Studien visar också på att en stor utmaning i förskolan är att upprätthålla det pedagogiska arbetet mot barns deltagande, lek och
Sammanfattning
Tidigare forskning pekar tydligt på vikten av pedagogernas förhållningssätt för möjliggörandet av barns inflytande i förskolans verksamhet. Möjligheter till inflytande ökas om pedagogerna kan inta ett förhållningssätt som visar på att barnens inflytande är välkommet. Att som pedagog kunna närma sig barnens perspektiv och livsvärld ses som värdefullt i frågan kring barns inflytande. Vikten av att kunna lyssna och tona in som Ungerberg (2019) uttrycker sig, att kunna läsa av och lyssna till barnen som ännu inte har det verbala språket och möta dem på deras nivå, i deras livsvärld för att se vad dem lockas av och blir intresserade av. Pedagoger använder sig av varierade arbetsformer för att öka barns inflytande i verksamheten.
Möjligheten att barnen själva får välja och bestämma är den vanligaste arbetsformen, men även att pedagoger planerar verksamheten utifrån barnens behov och intressen (Westlund, 2011).
Svårigheterna med området formuleras i frågor som om barnen verkligen är redo för det ansvar som följer med sitt inflytande och vad som egentligen är inflytande. Ibland uttrycks inflytande som något där barnen får möjlighet att välja mellan på förhand bestämda aktiviteter, men samtidigt anses detta som exempel på begränsningar av barns inflytande (Westlund, 2011).
Problematiken innefattar även frågor som hur gamla traditioner samt regler och rutiner kan begränsa för barnens inflytande. Det gamla inarbetade förhållningssättet pedagogerna har kan skapa problem i arbetet med barns inflytande, då barnens initiativ till något i verksamheten skapar en stress hos pedagoger (Arnér, 2006). Storleken på barngruppen är också ett dilemma som tas upp som ett hinder för barns inflytande. Möjligheten till inflytande beror på hur barngruppens storlek ser ut för dagen och hur förskolans organisatoriska förutsättningar ser ut (Alvestad et. al, 2014, Engdahl, 2014).
Teoretiskt perspektiv
Vi kommer här beskriva det teoretiska verktyget som vi valt att använda till vår studie. Ribaeus (2014) skriver om hur många forskare intresserat sig för barns inflytande och hur de försökt skapa verktyg för detta område. Ribaeus förklarar hur Harts modell, en delaktighetsstege, haft stort genomslag under många år och använts inom forskning som berör barns rättigheter och inflytande. Som en vidareutveckling av Harts modell har även Shiers modell börjat att användas.
Shiers modell har fem delaktighetsnivåer till skillnad från Harts åtta steg. Shiers modell innehåller en särskild fråga för varje steg på varje nivå. Genom att besvara frågorna kan läsaren definiera den nuvarande situationen och lätt identifiera nästa steg som bör tas för att höja delaktighetsnivån. Till vår studie har vi valt att använda oss av Shiers (2001) delaktighetsmodell vilken syftar till att öka barns delaktighet i att fatta beslut, och nedan kommer vi att presentera och gå igenom de fem olika nivåer av delaktighet som den framhåller samt vad dessa olika nivåer innebär.
Harry Shiers delaktighetsmodell
FIGUR 1: Shiers delaktighetsmodell “pathways to participation”. (Illustrerad av studiens författare) Modellen hämtad ur: Shier, H. (2001). Pathways to Participation: Openings, Opportunities and Obligations. A New Model for Enhancing Children´s Participation in Decision-making, in line with Article 12.1 of the United Nations Convention on the Rights of the Child. Children & Society Vol 15 pp 107 – 117.
Nivå 1: Barn blir lyssnade till
Den ansvarige vuxna ska lyssna på vad barnet säger när barnet själv tar initiativet till att uttrycka sig. Skillnaden mellan denna nivå och nästa är att lyssnandet bara sker om barnet själv tar initiativet till att kommunicera, det sker inga organiserade försök till att fånga barnens åsikter om beslut som är viktiga. Detta har dock visat sig i många rapporter där barn blivit tillfrågade, om att de vill ha mer att säga till om. En vanlig föreställning är att barn inte är intresserade av att föra fram sina åsikter och synpunkter i beslut gällande förskolan, utan hellre vill leka.
För att utveckla och ta nästa steg på denna nivå, öppningar, krävs bara att pedagogerna är beredda att lyssna och har möjligheten till det. Arbetslaget behöver organisera upp
arbetsfördelningen så att en personal har möjligheten att sitta med ett enskilt barn och ägna sig åt att lyssna. Skyldigheter innebär att förskolan meddelat i sin policy att man ska lyssna på barn, att det blir en skyldighet.
Nivå 2: Barn får stöd för att uttrycka sina åsikter och synpunkter
Det finns många möjliga orsaker till att barn inte uttrycker sina åsikter, bristande tillit, blyghet, dåligt självförtroende, dåliga erfarenheter av vuxna som inte lyssnat. Andra orsaker kan vara att delaktighet inte förekommer i barnets kultur, eller att det finns kommunikationssvårigheter mellan barn och personal på grund av att personalen inte kan barnets första språk, etc. Denna nivå handlar om att personal som arbetar med barnen ska agera positivt och stödja barnen till att kunna uttrycka sina åsikter öppet och bli delaktiga. Det som skiljer nivå 2 från nivå 1 är att det finns ett engagemang som gör att barnens åsikter hamnar i fokus och de får ett stöd i att uttrycka sina åsikter.
Öppningar innebär på denna nivå att de professionella hjälper barnen att uttrycka sig genom att agera. Personal behöver ha idéer och aktiviteter för att hjälpa barnen till att kommunicera sina åsikter. Det kan bestå av lekar, intervjuer, enkäter eller andra aktiviteter. Det krävs även att personal ska kunna locka fram åsikter från barn med funktionsnedsättning eller barn med annat första språk. Personal kan behöva speciell träning i hur man går tillväga för att göra barn delaktiga. För att försäkra sig om att dessa olika arbetssätt inkluderas i förskolans policy har de professionella skyldighet att utföra aktiviteterna för barnens möjligheter till att få stöd i och att uttrycka sina åsikter.
Nivå 3: Barns åsikter och synpunkter beaktas
Delaktighetsnivå tre är bindande för dem som godkänt eller skrivit på FNs konvention om barnets rättigheter. Nivå två är i likhet med artikel 12.1 från barnkonventionen som uttrycker sig om att varje barn som har möjlighet att formulera sina åsikter har rätt att göra det angående
frågor som rör barnet. Nivå tre är likvärdig fortsättningen på den artikeln, om att barnets åsikter ska tillskrivas betydelse beroende på barnets ålder och mognad. Anledningen till att nivå tre benämns barns åsikter och synpunkter beaktas beror på att det finns många rapporter som visar att barn har blivit tillfrågade eller manipulerade rent symboliskt. Ett ifrågasättande om varför barn ska uttrycka sina åsikter om de ändå inte kommer att beaktas.
Bara för att man tar hänsyn till barnens åsikter och synpunkter innebär inte det att varje beslut ska tas efter barnens önskemål eller deras begäran om något. Däremot ska deras åsikter vara en viktig faktor att väga in vid många policybeslut. Vid tillfällen då barnens önskemål inte kan tillgodoses är det viktigt att låta barnen veta varför beslutet togs och finna andra lösningar för att uppnå barnens önskningar. Öppningar på denna nivå sker så fort personalen eller förskolan är beredd att ta hänsyn till barnens åsikter. När artikel 12 i barnkonventionen ”att försäkra att barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad” införlivas i förskolans policy inträffar skyldigheter.
Nivå 4: Barn involveras i beslutsfattande processer
På de lägre nivåerna är barnen delaktiga genom att dela med sig av sina åsikter som hjälp i en beslutsfattande process, på den här nivån sker en övergång från rådfrågning till aktivt delaktig i beslutsfattande processer. Själva beslutsfattandet förblir hos de vuxna, men barnen är på de lägre nivåerna ”empowered”, stärkta och stöttade. På denna nivå blir barnen direkt involverade i beslutsfattanden. Ett exempel är att istället för att träffas ett arbetslag och planera och
bestämma en aktivitet för barnen, som barnen visat intresse för, samlas både barn och personal och bestämmer tillsammans en aktivitet. Fördelar med att barn är delaktiga i beslutsprocesser gör att barnens känsla av ägande och tillhörighet ökar, självtilliten, empati och ansvar ökar och lägger grunden till ett medborgarskap med demokratisk delaktighet. Modellen hjälper till att stärka demokrati. Öppningar sker när personalen är villiga att ha med barnen i beslutsfattanden.
För att skapa möjligheter till detta kan det ställa krav på verksamheten och behöva göras förändringar. Genom att förskolan i sin policy har med det som ett krav på att barnen måste involveras i olika beslutsfattande processer, uppnås det som skyldigheter.
Nivå 5: Barn delar inflytande och ansvar över beslutsfattande
Nivå fem är i likhet med nivå fyra, enda skillnaden är att på denna nivå behövs ett engagemang från de vuxna att lämna ifrån sig en del av makten i beslutsfattanden. Beslut om detta måste grundas på vilka risker och vinster som finns. Riskerna finns om att det kan få motsatta konsekvenser och då måste vuxna och barn dela på ansvaret för beslutet, men vinsterna är många när barnen fått uppleva att fatta beslut på riktigt med de vuxna. Det handlar om att dela makt och ansvar. Ett bra sätt för att det ska fungera är att söka efter områden där det är passande för barn att få vara med och dela makt och ansvar med stöd från de vuxna. När personalen och förskolan är redo att dela makten över olika beslut sker öppningar. Möjligheterna öppnar sig när det finns ett tillvägagångssätt som gör detta möjligt. Genom förskolans policy att barn och vuxna ska dela makt och ansvar inom vissa delar av beslutsfattande skapas skyldigheter (Shiers, 2011).
Sammanfattning
Genom denna modell med dessa fem olika nivåer kan vi analysera hur stort inflytande och delaktighet barnen uppfattas få av pedagogerna. Vi kommer tydligt och grundligt gå igenom de fem olika nivåerna som beskrivits ovan och koppla det till hur pedagogerna uppfattar och arbetar med de yngsta barnens inflytande i förskolans verksamhet.
Syfte
Syftet med denna studie är att genom observationer och intervjuer analysera vilka olika uppfattningar samt arbetssätt det finns bland pedagoger i deras arbete med de yngsta barnens inflytande i förskolans verksamhet. Vår frågeställning som vi ämnar söka svar på är;
● Vilka begränsningar och möjligheter uppfattar pedagogerna i sitt arbete när det kommer till de yngsta barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet?
Metod
Ansats
I följande kapitel kommer vi att beskriva och motivera våra olika metodval till vår studie samt våra tankar bakom dessa val. Först beskrivs hur vi valde att samla in vårt empiriska material till studien, våra datainsamlingsmetoder. Därefter följer en beskrivning kring våra urval av
förskolor och informanter. Efter detta beskrivs hur genomförandet av våra observationer samt intervjuer gick till. Detta följs av databearbetning och analys där vi förklarar hur vi bearbetat vårt material vi fått fram under observationerna samt intervjuerna. Därefter presenteras våra forskningsetiska överväganden och kapitlet avslutas med vår metoddiskussion där vi kritiskt granskar våra olika metodval samt resonerar kring vår studies tillförlitlighet och trovärdighet.
Datainsamlingsmetoder
Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi valt att samla in vår data med hjälp av
observationer samt intervjuer med pedagoger som arbetar med de yngsta barnen i förskolan.
Att en metod är kvalitativ handlar om hur man ska karaktärisera något, hur man ska gestalta det (Larsson, 2011). När vi i vardagen talar om kvalitet menar vi något som är värdefullt eller bra. När vi talar om kvalitativa metoder däremot menar vi något annat, vi menar då att vi vill beskriva egenskaperna hos något, hur någonting är beskaffat (Larsson, 2011). Då vi ville analysera vilka uppfattningar och arbetssätt det finns bland pedagoger i deras arbete med de yngsta barnens inflytande i förskolans verksamhet, föll det sig naturligt att observera samt intervjua pedagoger verksamma med förskolans yngsta barn. Dels för att kunna få
pedagogernas uppfattningar om de yngsta barnens inflytande genom intervjuer samt för att genom observationer få se hur pedagogerna arbetar och förhåller sig i praktiken med de yngsta barnens inflytande, och genom detta stärka reliabiliteten i vår studie. Med ett arbetssätt där intervjuer och observationer kombineras kan man konfrontera olika delar i materialet, till exempel för att låta intervjuerna bekräfta materialet från observationerna (Eriksson-Zetterquist
& Ahrne, 2015). Då vi utförde observationerna innan intervjuerna hade vi möjlighet att fråga kring sådant vi uppmärksammat eller reflekterat över från observationerna, för att på så sätt få höra pedagogernas bakomliggande tankar. Till intervjuns svagheter hör att intervju är ett resultat av ett samtal på en viss plats och vid ett visst tillfälle, där det sägs, även om det är med ärliga avsikter, kan ha andra syften än vad intervjuaren tänkt sig eller förstår (Eriksson-
Zetterquist & Ahrne, 2015). För att få ett material som säger mer om det man studerar kan därför intervjun kompletteras med andra metoder, till exempel observation. Dessa faktorer som nämns ovan anser vi stärker våra valda metoder till vår studie.
Observation Vi utförde totalt sju stycken observationer. Då vårt intresse var att analysera vilka
uppfattningar samt arbetssätt det finns i arbetet med de yngsta barnens inflytande i förskolans verksamhet ville vi inte observera någon speciell situation, utan helt enkelt se hur pedagogerna arbetar och förhåller sig i arbetet under deras vardag i förskolans verksamhet vilket kan vara
1) vilket underlättade våra anteckningar. Observationerna var av icke-deltagande form. I en icke-deltagande observation iakttar observatören men deltar inte i det som sker i miljön.
(Bryman, 2011). Valet av denna form av observation baserades på att vi endast ville iaktta pedagogerna i deras arbete med barnen samt det faktum att vi skulle ha efterföljande intervjuer med pedagogerna vilket gav oss möjlighet att fråga om sådant som vi uppmärksammade under observationerna.
Intervju
Eriksson-Zetterquist & Ahrne (2015) skriver hur intervjuer idag antagligen är den vanligaste forskningsmetoden inom den kvalitativa inriktningen och menar att intervjuer på många sätt är ett oslagbart verktyg. Författarna förklarar hur man på kort tid kan få höra flera personers reflektioner kring ett fenomen ur deras synvinkel. Till våra intervjuer valde vi att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Detta innebär att vi ställde samma frågor till samtliga pedagoger men att vi sedan hade möjlighet att ställa följdfrågor och även möjlighet att ändra i vilken ordning vi ställer frågorna. Vi utgick från vår intervjuguide (se bilaga 2) men kunde om behovet uppstod komplettera dessa frågor med följdfrågor, till exempel om vi ville ställa frågor om något av det vi uppmärksammat under observationerna. För att förstå andras människors förståelse behöver vi som forskare gå i dialog med de pedagoger vi intervjuar och kontrollera att vår uppfattning av det vi observerat stämmer överens med deras uppfattning om
situationerna (Brinkkjaer & Høyen, 2013). Semistrukturerade intervjuer kändes som ett bra alternativ för oss där vi tänkte oss att intervjuerna förhoppningsvis skulle bli mer avslappnade och mer som ett samtal, där vi kan styra frågorna lite efter personerna och beroende på deras svar. Intervjuprocessen vid en semistrukturerad intervju är mer flexibel menar Bryman (2011).
Vår intervjuguide med frågeställningar till våra informanter utformades med en förhoppning att kunna uppnå vårt syfte med studien samt besvara vår frågeställning.
Urval
Vid urvalet av förskolor till vår studie valde vi att göra ett så kallat bekvämlighetsurval. Detta urval bygger på vad som är passande för forskaren och vilka objekt som ligger närmast till hand att välja (Denscombe, 2014). Då vi hade en begränsad tidsram att förhålla oss till kände vi att ett sådant urval skulle passa oss bäst och att vi då kunde lägga en större del av vår tid på analysdelen i vår studie. Urvalet av förskolor gick till på följande sätt: Vi gick in på våra respektive kommuners hemsidor för att leta information kring de förskolor som finns i vår närhet. Såg vi att någon förskola hade avdelningar med barn i åldrarna ett till två år valde vi således ut dessa och tog tre förskolor vardera beroende på vad som anses lämpligast. Vår tanke var att välja förskolor där ingen av oss tidigare varit. Detta för att förhindra att vi tappar fokus eller koncentration om till exempel något barn känner igen oss och vill ha vår uppmärksamhet eller liknande som skulle försvåra observationerna. Fördelen med att komma till ett helt nytt ställe för observationer är att barn och personal inte känner igen en och håller avstånd. Löfdahl, Hjalmarsson & Franzén (2014) menar på att barnen inte bryr sig lika mycket om en person kommer som ny och att den personen heller inte har några ”färdiga bilder” av barnen och personalen som observeras.
När vi valt ut tre förskolor vardera skickade vi ut våra missiv till respektive förskolas rektor. I missivet till rektor (se bilaga 3) förklarade vi vad vårt intresse för studien var, de yngsta barnen
i förskolan, och att vi önskade få observera samt intervjua pedagoger som arbetar med dessa barn. Vi förklarade att vi behövde rektorns samtycke till detta samt bad denne att se över intresset hos pedagogerna i verksamheten för en eventuell medverkan i vår studie. Då vi inte fick svar från alla rektorer och vissa tackade nej, fick vi söka oss vidare och bredda oss i valet av förskolor i kommunen. När vi sedan återkopplade med rektorerna kunde vi få kontaktuppgifter till de pedagoger som visat intresse för medverkan i vår studie. Vi skickade då ut ytterligare ett missiv till pedagogerna (se bilaga 4) där vi förklarade vad vårt intresse i studien låg samt informerade kring hur observationen samt intervjun skulle gå till. Vi informerade att vi följer Vetenskapsrådets etiska principer vid utförandet av vår studie vilket innebär att det insamlade materialet endast kommer användas till vår studie samt kommer raderas då denna är godkänd.
Vi informerade att pedagogerna skulle vara helt anonyma samt att deras medverkan var helt frivillig och kunde avbrytas när som helst. Vi förklarade under vilka veckor vi önskade få utföra våra observationer samt intervjuer och bad pedagogen att återkoppla till oss med tid och datum som passade denne och verksamheten bäst samt om det fanns några övriga frågor kring upplägget eller liknande.
Utgångspunkten var att observera samt intervjua tre pedagoger var. I en kommun visade fler än tre pedagoger intresse för att medverka i studien vilket gjorde att vi valde att ha med sju pedagoger. Vi valde att ta med två pedagoger med annan utbildning för att få en variation i urvalet. Nedan följer en kort presentation av de utvalda pedagogerna till vår studie (namnen är fiktiva):
Förskola 1: Lena, 48 år, arbetat som förskollärare i 27 år.
Förskola 2: Mia, 31 år, arbetat som förskollärare i 5 år.
Förskola 3: Tina, 53 år, arbetat som barnskötare i 28 år.
Förskola 4: Anna, 57 år, arbetat som förskollärare i 36 år.
Förskola 5: Sara, 54 år, arbetat som förskollärare i 35 år.
Förskola 6: Emma, 45 år, arbetat som barnskötare i 25 år.
Förskola 7: Frida, 32 år, arbetat som förskollärare i 2 år.
Då vi ville observera och det skulle vara barn under 15 år inblandade krävdes det att vi hade vårdnadshavares underskrift innan vi kunde utföra våra observationer. När vi fått kontakt med pedagoger som önskat medverka i vår studie informerade vi om detta samt lämnade ut
medgivandeblanketter till vårdnadshavare (se bilaga 5) på de förskoleavdelningar som vi ämnade besöka för vår studie. Vi hade kontinuerlig kontakt med respektive pedagog för att kontrollera hur många underskrifter vi fått in för att ha tillräckligt många underskrifter inför observationen.
Genomförande
När vi hade valt ut våra sju informanter började arbetet med att samla in datamaterialet till vår studie. Vi bokade in observationer på förmiddagar och de efterföljande intervjuerna antingen direkt efter observationen eller en tid efter observationen, beroende på vad som passade pedagogen. I några fall åkte vi från verksamheten efter observationen för att komma tillbaka efter någon timme för intervjun och i några fall tog vi intervjun direkt efter. Vi valde i samråd med pedagogerna att utföra observationerna under förmiddagar då det mesta av aktiviteterna sker just då på avdelningar med ett och tvååringar innan det är dags för lunch och sovvila. Vi observerade pedagoger i deras arbete med de yngsta barnen mellan en till två timmar inomhus på deras avdelningar. Längden på observationerna varierade beroende på vad som passade verksamheten och pedagogerna. Att utföra observation motiverades med en förhoppning om att kunna synliggöra pedagogernas arbete med de yngsta barnens inflytande. En nackdel med observation är att forskaren genom sin närvaro kan påverka det händelseförlopp han studerar (Ejvegård, 2009). Vi valde ändå att bortse från det negativa då vi ville få vår egen syn och inblick i hur pedagogerna arbetar med de yngsta barnens inflytande samt att sedan få möjlighet att lyfta tankar och reflektioner som uppkommit under observationen i den efterföljande intervjun.
Vi använde oss av en observationsmanual när vi förde anteckningar vilket underlättade och gjorde arbetet smidigt. Under observationerna fokuserade vi på att studera samspelet mellan pedagogerna och barnen, och hur pedagogerna förhöll sig gentemot barnen med fokus på just deras inflytande. Om vi hade en stund innan den efterföljande intervjun satte vi oss och reflekterade kring vad vi hade sett och uppmärksammat och som vi ville fråga om i
intervjuerna. I de fall då vi hade intervjun i direkt anslutning till observationen försökte vi ändå att reflektera kring det vi sett samt samla ihop tankar och funderingar innan intervjun
påbörjades.
Vid intervjuerna använde vi oss av ljudinspelning. I våra missiv till rektor och pedagoger informerade vi att vi önskade få använda oss av ljudinspelning under intervjuerna så
pedagogerna var förberedda på det. Vi frågade även pedagogerna innan intervjun om de gav samtycke till ljudinspelning vilket samtliga pedagoger gjorde. Vi ville använda oss av ljudinspelning för att lättare kunna följa med i samtalet och vara mer närvarande och inte riskera att tappa fokus. Fördelen med ljudinspelning är att intervjupersonernas svar registreras exakt (Patel & Davidson, 2019) vilket skulle underlätta vårt senare arbete med resultatet i vår studie. Intervjuerna varierade något i längd, från 10 till 30 minuter. Anledningen till att vissa intervjuer blev så kort som 10 minuter kan vara att intervjupersonerna inte var tillräckligt förberedda på grund av det faktum att de inte visste vad intervjun skulle handla om. Även fast längden blev 10 minuter så var ändå vår känsla att vi fick ut bra material som vi kunde arbeta med.
Innan intervjuerna påbörjades förklarade vi lite kring vårt syfte och våra tankar bakom studien samt informerade om de forskningsetiska principerna. Detta ville vi göra för att få
informanterna att känna sig trygga och bekväma inför intervjun. I samtliga fall skedde
intervjuerna på pedagogernas arbetsplats. Vi fick under majoriteten av intervjuerna sitta ostört i
lugn och ro, vilket gav en känsla av trygghet hos de intervjuade. Pedagogerna var tillmötesgående vilket gjorde att intervjuerna blev lättsamma och avslappnade.
Databearbetning och analys
Efter våra observationer samt intervjuer började databearbetningen samt analysarbetet av vårt material. Att ordna, sortera och begripliggöra material från intervjuer, observationer och textstudier inbegrips i det som kallas för analys (Ahrne & Svensson, 2015). Rennstam och Wästerfors (2015) beskriver tre grundläggande arbetssätt för att skapa en analys; att sortera, att reducera, samt att argumentera och vi har i vår databearbetning utgått från dessa tre steg. Första steget, att sortera, handlar om att bli förtrogen med sitt material. Materialet måste läsas om och om igen och under läsningen måste det på något sätt delas upp eller ordnas (Rennstam &
Wästerfors, 2015). Då vi bor på olika orter så genomfördes observationerna samt intervjuerna var för sig, även den efterföljande transkriberingen. Vi transkriberade inte intervjuerna helt ordagrant utan mer som en sammanfattning. Detta för att göra det mer läsvänligt men utan att ändra citatens innebörd. Därefter lade vi in samtliga observationsanteckningar samt
transkriberingar i ett gemensamt dokument så att vi kunde ta del av varandras material, ett material vilket vi lade vikt vid att läsa ett flertal gånger för att bli bekant med samt för att inte missa eller missförstå något. Under tiden vi läste materialet har vi haft vår frågeställning till studien med oss i tankarna för att försöka urskilja olika teman och kategorier kopplade till denna frågeställning. Under läsningen antecknade vi vilka olika teman vi upptäckte i
materialet. När vi läst vårt material ett flertal gånger i det gemensamma dokumentet började vi diskutera via datorn kring de olika teman som vi uppmärksammat och kunde så börja urskilja några olika kategorier som senare skulle bli underrubriker i vår resultatdel. Denna del, att reducera, är detsamma som att välja och välja bort ur det insamlade materialet och analytikerns uppgift består i att välja empiriska exempel som tydligast illustrerar det fenomen som ska belysas (Rennstam & Wästerfors, 2015). Här valde vi så ut de fyra teman som vi kunnat urskilja i vårt datamaterial som kan kopplas till vår studies syfte samt frågeställning:
- Inflytande då språket ännu inte finns
- Inflytande och tillgängligheten i inomhusmiljön - Inflytande i form av olika val
- Inflytande kontra regler och rutiner
Genom dessa kategorier ansåg vi att vi kunde synliggöra och beskriva vilka begränsningar och möjligheter pedagogerna uppfattar när det kommer till barnens inflytande och vilka vi utgick ifrån i arbetet med resultatet. Det sista steget, att argumentera, innebär att ställa sig jämsides med andra forskare och teoretiker och använda sin empiri i dialog med dem (Rennstam & Wästerfors, 2015). Vårt resultat och analys har i ett sista steg diskuterats kopplat till vårt bakgrundskapitel med vad tidigare forskning sagt om vårt valda ämne.
Den efterföljande analysen av resultatet utgick från vårt valda teoretiska verktyg; Shiers delaktighetsmodell. Genom att grundligt gå igenom vårt resultat och granska det empiriska material vi samlat in, har vi kunnat analysera intervjusvar och observationer utifrån delaktighetsstegen. Den bygger på olika steg från nivå ett till fem där barnen får utrymme till delaktighet och inflytande, och ökas allt mer för varje steg.
Forskningsetiska överväganden
Vi har informerat i våra utskickade missiv till alla förskoleavdelningar och intervjupersoner om det allmänna syftet med undersökningen, hur den är upplagd samt informerat om att
deltagandet är frivilligt och att personerna har rätt att dra sig ur när som helst enligt
vetenskapsrådets forskningsetiska principer (Kvale & Brinkmann, 2014, Vetenskapsrådet, 2009).
I enlighet med de forskningsetiska principerna följer vi de allmänna huvudkraven inom forskning; Informationskravet, undersökningsdeltagaren ska bli informerad om vilka villkor som gäller för deltagande samt deras uppgift i forskningsprojektet. De ska även blir informerade om att deltagandet är frivilligt och har med all rätt att avbryta sitt deltagande när som helst.
Samtyckeskravet, deltagaren ska lämna samtycke och har själv rätt att bestämma över sin medverkan i undersökningen. I de fall där deltagarna är under 15 år bör samtycke finnas från vårdnadshavare. Samtyckeskravet innebär även att den medverkande har rätt att avbryta intervjun eller undersökningen när som helst utan att detta ska medföra negativa följder.
Konfidentialitetskravet, deltagarna i undersökningen och alla medverkande ska ges största möjliga anonymitet och alla uppgifter ska hållas i förvar för obehöriga. Nyttjandekravet innebär att all insamlad information i undersökningen endast får användas i ändamål för forskningen (Vetenskapsrådet, 2009).
Innan observationerna kunde genomföras behövde vi få vårdnadshavares godkännande då barnen är under 15 år. Vi lämnade ut medgivandeblanketter till vårdnadshavarna på alla förskolor vi ämnade besöka. I de blanketterna informerade vi även om de forskningsetiska principerna samt att det var pedagogen och dennes arbete som var i fokus och inte barnen. När det kommer till observationer där små barn är inblandade uppstår vissa svårigheter vad gäller information och deltagande. Det är svårt att ge information på ett vis som små barn kan förstå (Löfdahl, 2014). Att barnen dessutom ska kunna förstå konsekvenserna av detta och uttrycka sitt samtycke eller ge uttryck för att de inte vill delta menar Löfdahl är i det närmaste omöjligt.
Löfdahl (2014) skriver hur hennes erfarenheter är att barnen i efterhand finner lösningar i sin miljö, med material och innehåll i lekar som skapar andra möjligheter för dem att dra sig än att säga nej med ord. Barnen kunde till exempel släcka ner i ett rum så forskaren inte kunde se dem, eller helt enkelt gå undan. Löfdahl skriver om hur man bör använda sin etiska radar, vara uppmärksam på om barnen drar sig undan eller liknande för att visa att de inte vill vara med.
Vi hade detta med oss i tankarna och var uppmärksamma på om barnen uttryckte något obehag eller liknande över att vi var där. Vi var noga med att hålla oss i bakgrunden och observera på avstånd för att inte störa och barnen var för det mesta upptagen med sin lek eller aktivitet.
I våra missiv till rektorerna samt pedagogerna förklarade vi vad vårt intresse för studien ligger, de yngsta barnen i förskolan, och att vi ville observera pedagogernas arbete med dessa barn i verksamheten. Dock berättade vi inte att det just är barnens inflytande vi ville undersöka, då vi
ville förhindra eventuella tillrättalägganden i pedagogernas förhållningssätt under
observationerna, för att på så sätt få en verklig bild av hur pedagogernas arbete med barnens inflytande ser ut ute i verksamheterna.
Metoddiskussion
I detta avsnitt diskuteras vår studies tillförlitlighet samt trovärdighet. I kvantitativa studier används begreppen validitet samt reliabilitet för att bedöma forskningens kvalitet. Men även i kvalitativa studier tillämpas begreppen men dock inte med samma innebörd som i den kvantitativa forskningen (Patel & Davidson, 2019). I vårt resultat har vi försökt få fram en bild av pedagogernas arbete samt deras uppfattningar om arbetet med de yngsta barnens inflytande i förskolan. Vi valde observationer för att kunna ge en bild av hur pedagogernas arbete med de yngsta barnens inflytande ser ut ute i förskolorna, även om vi bara undersökt sju stycken förskolor. Hade vi endast gjort intervjuer hade pedagogerna kunnat ge en bild av hur de ser på barnens inflytande, som vi inte hade kunnat stärka trovärdigheten med på något annat sätt än vad de uttalat sig om. Att vi använde oss av båda metoderna anser vi stärker vår studies trovärdighet.
En svårighet som vi upplevde var att få tag på rektorer. Det tog tid innan de svarade och kunde ge oss information om pedagoger som var intresserade vilket gjorde att arbetet inte flöt på i den takt vi ville. När vi sedan skulle få underskrifter av vårdnadshavare inför observationerna drog även det ut på tiden vilket försvårade vårt arbete. Dock bedömde vi att det var viktigt att ha med observationer som forskningsmetod som vi förklarat här ovan vilket gjorde att vi ansåg väntan vara värd.
Våra observationer sträckte sig mellan en och två timmar. För att öka trovärdigheten i vår studie ännu mer hade vi kunnat tillbringa längre dagar ute i verksamheterna för att på så sätt få en bredare bild av samspelet mellan barnen och pedagogerna, och en ännu tydligare bild av hur pedagogernas arbete med barnens delaktighet och inflytande ser ut. Till exempel under
måltiderna eller utevistelsen som också är vardagliga situationer för barnen på förskolan. Dock kände vi att vår begränsade tidsram för studien spelade in och det skulle göra det svårt för oss att hinna med att utföra längre observationer än vad vi gjorde. Vi ansåg ändå att vi fick ut bra och tillräckligt material att arbeta med från våra observationer. Vi förde noggranna
anteckningar under observationerna vilket stärker vår studies trovärdighet då vi sedan kunde använda dessa anteckningar i vår resultattext. Vi valde att inte informera pedagogerna innan besöket om vad vi skulle fokusera på under observationerna, vilket är något som gett en tydligare och mer trovärdig bild av det vi observerat, då pedagogerna inte kunnat påverka resultatet. En nackdel med observation är att forskaren genom sin närvaro kan påverka det händelseförlopp han studerar (Ejvegård, 2009). Det är möjligt att vår närvaro kan ha påverkat pedagogerna precis som Ejvegård tar upp, i och med att vi observerade pedagogerna i sitt arbete finns det en möjlighet att pedagogerna tänkte extra på vad dem gjorde och sa. Dock så visste inte pedagogerna att det var just barnens inflytande vi analyserade vilket vi ändå känner stärker vår studies trovärdighet.
