Magisteruppsats i idrottsmedicin 30hp
Muskelstyrka i lårmuskulatur efter operation av främre korsbandet – finns
skillnader avseende ålder och kön?
Författare:Per Degerfält Handledare:Nina Brodin Examinator:Marie Alricsson Termin:VT14
Ämne:Idrottsmedicin Nivå: Avancerad Kurskod: 4IM01E
Abstrakt
Det finns idag ingen konsensus om den optimala rehabiliteringen efter en främre korsbandsrekonstruktion, vi vet heller inte idag huruvida rehabiliteringen ska specificeras efter parametrar som kön och ålder. Studien var en korrelerande
tvärsnittsstudie med syfte att ta reda på om det förelåg någon skillnad i postoperativ lårmuskelstyrka 4-7 månader efter en korsbandsrekonstruktion med avseende på kön, ålder, skada och typ av operativt ingrepp. Av de 330 aktuella försökspersonerna var det endast 74 personer som godkänt deltagande och uppfyllde kraven för
inklusionskriterierna. Försökspersonerna testades i en isokinetisk dynamometer(Biodex) för maximal styrka(60gr/s) och uthållig styrka(180gr/s). Resultaten presenterades
genom ett Limb Symmetry Index. Studien fann inga signifikanta skillnader i de undersökta parametrarna mellan försökspersonerna i uppmätt lårmuskelstyrka mellan opererade och icke opererade benet. Detta tyder på att ålder och kön inte är avgörande vid initial rehabilitering avseende post operativ lårmuskelstyrka.
Nyckelord
Anterior Cruciate Ligament, Biodex, gender differences, post operative muscle strength.
Abstract
There is today no total agreement of the best rehabilitation after anterior cruciate ligament(ACL) reconstruction, nor do we know if the rehabilitation should be different depending on gender or age. This study had a correlative cross-sectional design and it’s purpose was to determine if there were any diffrences in post operative anterior and/or posterior thighmuscle strength 4.5 month – 7 months after ACL reconstructive surgery in gender, age, type of injury or operation. Of the 330 test subjectsonly 74 participated in the study that passed the inclusion criterias. The test subjected were tested in a isokinetic dynamometer(Biodex) for maximum strength(60dgr/s) and
endurance(180dgr/s). The results was presented with a Limb Symmetry Index(LSI). No significant differences where found in the researched parameters between the test subjects. This study suggest that age and gender isn’t decisive for muscular strength during the initial rehabilitation.
Keywords
Anterior Cruciate Ligament, Biodex, gender differences, post operative muscle strength.
Innehåll
1 Inledning ____________________________________________________________ 1 1.1 Introduktion/bakgrund _____________________________________________ 1 1.2 Anatomi och biomekanik ___________________________________________ 1 1.3 Muskulaturens roll för stabilisering av knäleden _________________________ 1 1.4 Behandling ______________________________________________________ 2 1.5 Köns och åldersskilnader ___________________________________________ 2 1.6 Post operativa rehabiliteringsmetoder _________________________________ 3 1.7 Problemformulering _______________________________________________ 4 1.8 Syfte och frågeställningar ___________________________________________ 4 2 Material och metod __________________________________________________ 5 2.1 Design __________________________________________________________ 5 2.2 Urval ___________________________________________________________ 5 2.3 Datainsamlingsmetoder ____________________________________________ 6 2.4 Analys __________________________________________________________ 7 2.5 Etiska överväganden _______________________________________________ 7 3 Resultat ____________________________________________________________ 8 3.1 Analys av muskelstyrka med avseende på kön __________________________ 8 3.2 Analys av muskelstyrka med avseende på ålder _________________________ 8 3.3 Analys av muskelstyrka med avseende på skada _________________________ 9 3.4 Analys av muskelstyrka med avseende på operation _____________________ 10 4 Diskussion _________________________________________________________ 11 4.1 Resultatsammanfattning ___________________________________________ 11 4.2 Resultatdiskussion _______________________________________________ 11 4.3 Metoddiskussion _________________________________________________ 14 4.4 Betydelse/konklusion _____________________________________________ 16
Referenser ___________________________________________________________ 18 Bilagor _______________________________________________________________ I Bilaga A Bild på biodex________________________________________________I Bilaga B Brev till försökerpersoner_______________________________________II
1 Inledning
1.1 Introduktion/Bakgrund
Främre korsbandet (ACL) är ett viktigt stabiliserande ligament för knäleden, en skada på detta kan ge en långvarig funktionsnedsättning (1). Främre korsbandet
sammanbinder främre delen av centrala tibiaplatån med bakre delen av insidan av laterala femurkondylen. Främre korsbandet hindrar tibia från att translatera framåt och är som mest sträckt med knät i extenderat läge. Främre korsbandsruptur är en vanlig knäskada framförallt bland yngre och aktiva individer (2). ACL-skador drabbar framförallt utövare i idrotter där pivotering och hastighetsförändringar ingår, t.ex.
fotboll, basket och utförsåkning (3). Symtomen på skada är bl.a. instabilitet och sensomotorisk störning (1). Skadeincidensen i Sverige är ungefär 80 skadade per 100 000 invånare, varav över 3000 opereras varje år (5).
1.2 Anatomi och biomekanik
Främre korsbandet beskrivs i litteraturen som en kombination av två band, varav dessa har unika roller i kontrollen av tibiofemoral rörelse. Dessa brukar kallas för det
anteromediala bandet (AMB) och det posteriolaterala bandet (PLB). ACL har som främsta uppgift att förhindra anterior translation av tibia mot femur. Den här uppgiften hör till antingen AMB eller PLB beroende på vinkeln i knäleden. I full extension är PLB spänt men slackas vid flexion och vice versa för AMB. På grund av detta kommer alltid delar av ACL att vara sträckt. Vid skadeuppkomst på ACL är det vanligast med en kombination av viktbärande aktivitet då knät är lätt flekterat och tibia roterat antingen lateralt eller medialt (4). Det är inte ovanligt att ytterligare skador uppkommer i
samband med ACL-ruptur, dessa skador sker då vanligast på menisk och/eller- mediala kollaterala ligamentet så kallat unhappy triad (3).
1.3 Muskulaturens roll för stabilisering av knäleden
När knäet är nära full extension kan en kontraktion av quadricepsmuskulaturen orsaka en anteriortranslation vilket då utsätter ACL för mer sträckning, men även
gastrocnemius kan orsaka denna translation. Muskulatur som kan utsätta leden för en posteriortranslation är hamstrings och soleus (om foten är i marken), vid co-kontraktion
av flera muskler kring knäleden kan dessa två minska den anterioratranslationen skapat av quadriceps- och gastrocnemiusmuskulaturen (4).
Efter en operation är det ett välkänt fenomen att muskulaturen hypotrofierar, detta beror främst på immobilisering det vill säga att muskulaturen inte används. Även smärta som är vanligt efter en operation har en hämmande effekt på muskelaktivering. Förutom muskelhypotrofi kan immobilisering även leda till ledstelhet, degenerativa förändringar i ledbrosk, osteopeni och muskelsvaghet (6, 3).
1.4 Behandling
En stor del av alla korsbandsskador i Sverige opereras (5). Att inte operera korsbandet vid skada kan motiveras med att den individen har lägre anspråk på fysisk aktivitet och kan kompensera eventuell instabilitet med sin muskulatur (1). Det har ingen betydelse för rörligheten i knäleden eller subjektiva upplevelser hos patienten beroende på vilken tidpunkt efter skada som den opereras (7). I Sverige opereras korsband framförallt med hamstringsgraft (5), dock råder det internationellt en diskussion om valet av graft då det även finns andra valmöjligheter så som patellarsenegraft eller allograft (sena från avliden person). Valet av graft ger skillnader i läkningstid, ömhet från tagstället,
sensibilitetsstörningar och knälaxitet. Det har i en större meta-review visats att patienter som opererats med patellarsenegraft har signifikant mer främre knäsmärta. Dock verkar operation med patellarsenegraft kunna minska antalet fall med nedsatt flexion.
Operation med hamstringsgraft verkar dock vara bättre för att undvika nedsatt extension. Individer opererade med hamstringsgraft tenderar dock att ha signifikant svagare knäflexion vid test av styrka postoperativt (8-10). T.ex. finns det belägg för att idrottare som har krav på kraftig flexion bör undvika operation med hamstringsgraft (11).
1.5 Köns- och ålderskillnader
Det har gjorts flertalet studier på skadeincidensen där man jämfört män med kvinnor och man har funnit att i vissa idrotter finns en signifikant högre risk för kvinnor att drabbas av ACL-ruptur (12-14). Anledningen till detta är omdebatterad, och det finns beskrivet både yttre och inre faktorer. Den mest vanliga skademekanismen vid
korsbandsruptur är vid landning efter ett hopp och då spelar faktorer som knäledsvinkel och underlag en viktig roll. Inre faktorer som tros ha en påverkan är valgisering,
muskelstyrka och ledlaxitet (15). Kvinnor ökar efter menstruationsdebut sin
quadricepsstyrka mer än sin hamstringsstyrka vilket är en faktor för ökad risk för ACL- skada (16). Kvinnor har även större sagitellknärörlighet och mindre lårmuskelstyrka än män (17). Det finns studier som visar att kvinnor landar med ett rakare knä, det vill säga mindre knävinkel, än män vid hopp (18). Män har oftare relaterade skador på menisk och ledbrosk än vad kvinnor har. Vid val av graft finns fortfarande ingen konsensus om något alternativ är att föredra för män respektive kvinnor. 2005 användes patellarsenan vid 20% av alla operationer i Sverige, idag är den siffran 2%, idag används främst hamstringssenan (4). Barret med kollegor har jämfört resultaten 52 månader efter operation hos 78 kvinnor där hälften opererades med patellarsenegraft och andra hälften med hamstringsgraft. De såg att de som opererades med hamstringsgraft inte kom tillbaka till den aktivitetsnivå som de var på innan i samma utsträckning som de som opererades med patellarsenegraft (19). Då det gäller återgång till idrott föreligger det även där en könsskillnad då det är vanligare att män i högre utsträckning kommer tillbaka till tidigare aktivitetsnivå (20). Vid operation med hamstringsgraft har det i en studie visats att kvinnor haft lägre styrka 1 år postoperativt, för både flexions och extensionsmuskulatur i knäleden, än män. Denna skillnad fanns inte för de som opererats med patellarsenegraft (21). Vad gäller muskelns förändring med ålder finns det studier som visat att styrkan minskar generellt med ökad ålder (22), även en
förändring i muskelns uppbyggnad sker då det visats att män får en minskning av typ 2a fibrer med ökad ålder och kvinnor får en minskning av typ 1 fibrer med ökad ålder (23, 24). Det är även känt att med en ökad ålder sker en automatisk minskning i
muskelmassan, detta verkar dock gälla främst efter ungefär 45 års ålder, hypotrofin verkar även vara större i benen än i armarna(25). I svenska korsbandsregistret går det att få fram att ålder påverkar utkomsten för KneeOsteoarthritisOutcome Score (KOOS) preoperativt, det syns där en försämring på KOOS med 0,5 poäng per år en person är äldre än en annan från samma register, postoperativt fanns det dock ingen skillnad (4).
1.6 Postoperativa rehabiliteringsmetoder
Huvudmålet för knärehabiliteringen är att rehabilitera patienten till full knärörlighet, att bibehålla muskelstyrka i nedre extremitet och bål, återfå den neuromuskulära kontrollen
samt att minimera risken för följdskador (26). För den skadade idrottaren handlar det även om att komma tillbaka till den nivå som de hade innan skadan. Trots väl
genomförd rehabilitering är det inte ovanligt att en ACL-skada kan tvinga idrottaren att sluta med sin aktivitet (27). Det har visats att träning i öppen kedja (OKC) ger större styrkeeffekt på quadriceps än att träna i en stängd rörelsekedja (CKC) (28). När i rehabiliteringen OKC-övningar bör påbörjas finns det olika åsikter om, detta då
quadricepsträning i OKC utsätter ACL för mer translatorisk kraft jämfört med CKC då hamstrings kan motverka de anteriora krafterna. En studie har visat att ledlaxiteten ökar mer vid start av OKC-träning redan efter 4 veckor jämfört med 12 veckor (29), andra författare har inte kunnat påvisa den skillnaden om OKC-övningarna utförs i en begränsad rörelsebana (30). Det finns idag ingen konsensus om optimal postoperativ behandlingsstrategi. En studie har jämfört effekten av ett neuromuskulärt
träningsprogram (NE) och ett styrketräningsprogram (SE) där deltagarna tränat i 6 månader 3 gånger i veckan. NE gruppen nådde bättre självskattad funktion och lägre smärta under aktivitet både efter 6 månader och efter 1 år. De som tränade SE hade dock större muskelstyrka i flexion och vad gäller knäextensions förmåga så var båda grupperna likvärdiga (31). Det man sett skillnad på i rehabiliteringen är att användning av Transkutan Elektrisk Muskelstimulering direkt efter en större knäoperation minskar graden av muskelhypotrofi hos kvinnor men inte hos män (6).
1.7 Problemformulering
Vi vet idag att det finns fysiologiska skillnader baserat på kön och ålder avseende lårmuskelfunktion och riskfaktorer för främre korsbandsskada. Det finns studier som utvärderat patientupplevd funktion efter operation. Det svenska korsbandsregistret samlar postoperativa data baserat på de patientrapporterade bedömningsinstrumenten EuroQol 5 Dimensions (EQ5D) och KneeOsteoarthritisOutcome Score (KOOS) (5). Få studier har beskrivit hur muskelstyrkan ser ut efter en operation baserat på kön och ålder, och om styrkeutvecklingen varierar inom dessa variabler.
1.8 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader i lårmuskelstyrka mätt med Biodex (bilaga A), 4.5 till 7 månader efter främre korsbandsoperation avseende kön, ålder,typ av skada och operation.
1. Finns det någon styrkeskillnad i främre och bakre lårmuskulatur mellan män och kvinnor mätt med Biodex 4.5 till 7 månader efter en främre
korsbandsrekonstruktion?
2. Finns det någon styrkeskillnad i främre och bakre lårmuskulatur relaterat till ålder mätt med Biodex 4.5 till 7 månader efter en främre
korsbandsrekonstruktion?
3. Finns det någon styrkeskillnad i främre och bakre lårmuskulatur relaterat till skadetyp (enbart ACL-ruptur eller kombination av ACLruptur och
meniskruptur) mätt med Biodex 4.5 till 7 månader efter en främre korsbandsrekonstruktion?
4. Finns det någon styrkeskillnad i främre och bakre lårmuskulatur relaterat till operationsåtgärd (enbart ACL-rekonstruktion eller kombination ACL
rekonstruktion och menisk sutur/resektion) mätt med Biodex 4.5 till 7 månader efter främre korsbandsrekonstruktion?
2. Material och metod
2.1 Design
Designen är en korrelerande tvärsnittsstudie, då resultaten härrör från en mätpunkt (32).
2.2 Urval
Sedan år 1997 har samtliga patienter som opererat främre korsbandet vid Ortopedkliniken på Danderyds sjukhus erbjudits rehabilitering och kallats till
postoperativa tester vid kliniken. Testerna har innefattat dels funktionella tester och dels bedömning av lårmuskelstyrka i en isokinetiskdynamometer (Biodex). Alla patienter som deltagit i postoperativa tester har vid mättillfället tillfrågats muntligt om de vill spara sina testresultat från Biodexmätning på kliniken, för att dessa skall kunna användas i kvalitetsutvecklingssyfte och för att förbättra rehabilitering och omhändertagande efter operation. Vid studiens genomförande hade ungefär 330 personer gjort tester i Biodex efter ACL-operation på Paramedicinska sektionen vid Danderyds sjukhus sedan 1997, och samtyckt till att deras data sparas vid kliniken.
Samtliga av dessa togs med i urvalets första steg (figur 1). Godkända skador förutom ACL ruptur var även ACL ruptur kombinerat med någon typ av skada på menisk. ACL
skulle ha rekonstruerats med hamstringsgraft. Urvalskriterier för dessa personer var sedan att de inte skulle opererat knät tidigare eller ha annan sjukdomshistoria som gör testet ej generaliserbart som t.ex. tidigare icke opererad fraktur ex. tibiakondylfrakur alternativt andra kända skador eller kända tidiga skador på det icke opererade benet.
Testet i Biodex skulle även ha gjorts i spannet 4.5 – 7 månader efter operation. Detta spann motiverades med att det runt 6 månader post-op görs en utvärdering av
rehabiliteringsprocessen både hos läkare och sjukgymnast och det är oftast runt 6 månader som individen i fråga rekommenderas att återgå till tidigare träning i de fall muskelstyrkan och funktionen är tillräckligt god. Fortsatta inklusionskriterier var även att inga postoperativa komplikationer ska ha tillkommit eller att patienten vid testets utförande var för smärtpåverkad för att kunna utföra testet adekvat. Personer opererade år 2000 eller tidigare kunde inte inkluderas då det saknats tillräcklig journalinformation om dessa.
Figur1. Flödesschema över inkvoteringsprocessen.
2.3 Datainsamlingsmetoder
Mätningarna som har utförts i Biodex har testat maximal styrka i framsida och baksida av låret i vinkelhastigheterna 60 grader per sekund och uthållig styrka på 180 grader per
sekund. Maximal styrka har utförts med 5 repetitioner och uthållig styrka med 15, försökspersonerna vilade inte mellan repetitionerna däremot tilläts tid för återhämtning mellan test av maximal styrka och uthållig styrka. Dessa hastigheter under bedömning av styrka har visat sig vara valida och reliabla (33). Vid testning ställs Biodexen in efter individen så att knäts rörelseaxel är parallellt med Biodexens. Patienten spändes fast så att den enda rörelse som kunde påverka knät var den som utfördes av knäts extensorer och flexorer. Biodexen ställdes även in så att rörelsemätningarna endast skedde i omfånget från full extension till 90 graders flexion. Alla individer har testat både det opererade och det icke-opererade benet. Maximal styrka har räknats ut genom att det maximala vridmomentet som patienten kommer upp i under någon fas under rörelsen i någon utav de 5 repetitionerna noteras som resultat. Uthålligheten mäts genom det totala arbetet (Nm) som patienten utför under 15 repetitioner.
2.4 Analys
Resultaten beräknades genom att jämföra skillnaden mellan opererade och icke
opererade benet avseende de två olika hastigheterna (60 resp 180 s) för både fram- och baksida av låret, detta presenteras genom ett så kallat Limb Symmetry Index(LSI), det vill säga enligt formeln i denna studie 100 - Opererat ben/friskt ben * 100. Resultaten har sedan analyserats vidare avseende kön, ålder, typ av operation samt skada med programvaran Statistica (Statsoft, version 11). Deltagarna delades in i åldersspann i 2 grupper genom att räkna ut medianåldern och sedan fördela övre hälften i ena gruppen och undre hälften i den andra. Dessa data analyserades sedan med hjälp av t-test i statiskprogrammet Statistica då värdena var normalfördelade. P-värde är satt till 0.05.
2.5 Etiska överväganden
Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm har bedömt studien som
kvalitetsutveckling. Samtliga deltagare har tillfrågats skriftligt och där givits möjlighet att avböja deltagande i studien utan att ange skäl (bilaga B). Efter att tid för avböjande hade givits, har operationsberättelse gåtts igenom i journalprogrammet Take Care för att se vilka åtgärder som blivit utförda och vilka skador som deltagaren i fråga har haft.
Tillstånd till detta har givits av Danderyds Sjukhus AB’s personuppgiftsombud.
Insamlade uppgifter presenteras på gruppnivå och enskilda individer kan inte
identifieras. Alla uppgifter behandlas avkodat och sparas som forskningsmaterial.
3. Resultat
Totalt kunde 73 personers data inkluderas i studien efter att inklusionskriterierna applicerats, 45 män och 28 kvinnor. Medelåldern var 28.5 år (SD 9.6). Resultaten presenteras genom LSI.
3.1 Analys av muskelstyrka efter operation med avseende på kön
Analys av muskelstyrka med jämförelse mellan könen visade inga signifikanta skillnader mellan opererade benet och icke opererade benet. Både männen och kvinnorna har störst kvot för maximal styrka i extension där de fått värdena 22.19%
respektive 19.28% och båda har även minsta kvot för uthållig styrka i extension 15.51%
respektive 9.98% (tabell 1).
Tabell 1. Styrkeskillnader mellan män och kvinnor mätt i procent i skillnad av opererade och friska benet.
n=73 Män(n=45) Kvinnor(n=28) P
Maximal styrka för extension
22.19% 19.28% 0.41
Uthållig styrka för extension
15.51% 9.98% 0.11
Maximal styrka för flexion
20.14% 17.91% 0.49
Uthållig styrka för flexion
16.01% 16.22% 0.95
3.2 Analys av muskelstyrka efter operation med avseende på ålder
Analyser genomfördes baserat på gruppindelning efter medianvärde (27 år). Båda grupperna har högst LSI vid maximal styrka både för flexion och extension. Analyserna visade inga signifikanta skillnader.
Tabell 2. Styrkeskillnader mellan deltagare under 27 eller 27 och äldre, mätt i procent i skillnad av opererade och friska benet.
n=73 27 år eller
äldre(n=38)
Under 27 år(n=35) P
Maximal styrka för extension
20.18 21.95 0.61
Uthållig styrka extension för
12.36 14.39 0.54
Maximal styrka för flexion
18.92 19.64 0.82
Uthållig styrka för flexion
15.21 16.96 0.61
3.3 Analys av muskelstyrka efter operation med avseende på typ av skada
Analyserna baserades på gruppindelning i enbart ACL-skador (Grupp 1) eller ACL- skada kombinerat med meniskskada (Grupp 2). Grupp 1 uppnår sin högsta kvot mellan opererade benet och icke opererade benet vid maximal styrka både för extension 19.38% och flexion 20.27%. Grupp 2 har även de störst kvot vid maximal styrka, extension 23.13% och flexion 18.09%. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna (tabell 3).
Tabell 3. Styrkeskillnader mellan de som enbart haft ACL skada och de som haft ACL skada samt meniskskada. Resultaten redovisas i procent i skillnad av opererade och friska benet.
n=73 Enbart ACL(n=40) ACL och
Menisk(n=33)
P
Maximal styrka för extension
19.38% 23.13% 0.28
Uthållig styrka för extension
11.17% 16.08% 0.14
Maximal styrka för flexion
20.27% 18.09% 0.49
Uthållig styrka för flexion
15.72% 16.55% 0.81
3.4 Analys av muskelstyrka efter operation med avseende på typ av operation
Analyser baserades på gruppindelning avseende enbart korsbandsrekonstruktion
(Grupp 1) eller korsbandsrekonstruktion samt ytterligare ett ingrepp så som menisksutur eller resektion (Grupp 2). Grupp 1 visar högst kvot mellan opererade benet och icke opererade benet vid maximal styrka både för extension (19.79%) och flexion (20.49%) och lägre värden för uthållig styrka framförallt för extension (11.78%). Grupp 2 har även de högst kvot vid tester av maximal styrka med ett värde för extension på 22.82%
och flexion 17.65%. Vid test av uthålligstyrka var kvoten 15.57% för extension och 16.05% för flexion. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna (tabell 4).
Tabell 4. Styrkeskillnader mellan de som enbart åtgärdat ACL och de som åtgärdat ACL samt ingrepp på menisken.Resultaten redovisas i procent genom skillnaden av opererade och friska benet.
n=73 ACL(n=42) ACL och ingrepp på
menisk(n=31)
P
Maximal styrka för extension
19.79% 22.82% 0.39
Uthållig styrka för extension
11.78% 15.57% 0.26
Maximal styrka för flexion
20.49% 17.65% 0.91
Uthållig styrka för flexion
16.13% 16.05% 0.98
4. Diskussion
4.1 Resultatsammanfattning
Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader i lårmuskelstyrka mätt med Biodex, 4.5 till 7 månader efter främre korsbandsoperation avseende kön, ålder, typ av skada och operation. Studien fann inga signifikanta skillnader avseende styrkemätningar utförda i Biodex 4-7 månader efter korsbandsrekonstruktion med avseende på kön, ålder, skada och typ av operation. Det var en stor variation i kvoten mellan friska benet och opererade benets mätningar bland försökspersonerna. Då resultaten var normalfördelade föreslår detta att rehabiliteringen bör individanpassas mer snarare än att träna efter ett specifikt protokoll. Samtliga grupper hade högre kvot vid tester av maximal styrka både för flexion och extension jämfört med uthållig styrka.
4.2 Resultatdiskussion
Det är viktigt att veta att denna studie inte är gjord på någon särskild typ av idrottare utan detta resultat är baserat på en blandning av hela befolkningen. Det går alltså inte att utesluta att det kan finnas skillnader på de undersökta parametrarna om jämförelserna skulle skett på deltagare som är mer matchade t.ex. om studien enbart skulle gjorts på
elitspelare i fotboll. Med det innebär att t.ex. likartat tränade individer skulle kunna få liknande postoperativa resultat sinsemellan, då vi vet att en faktor för en att få en bra knäfunktion postoperativt är en god preoperativ lårmuskelstyrka (34). Det skulle därför kunna vara skillnad mellan till exempel en idrottare som har haft högt krav på sin främre lårmuskelstyrka jämfört med en person som inte haft det.
Vi vet att det föreligger fysiologiska skillnader mellan män och kvinnor avseende muskelstyrka, räknar man dock styrka i förhållande till fettfri massa är dock skillnaden mycket liten. Tolkning av denna studies resultat kan dock peka mot att dessa
fysiologiska skillnader har ringa betydelse för uppbyggande av muskelstyrka det första halvåret efter främre korsbandsrekonstruktion. Åldern hade ingen inverkan på utfallet avseende muskelstyrkekvot efter den initiala rehabiliteringen. Värt att notera är att medelåldern i denna studie endast var 28.5 år, vilket gör att den undersökta
populationen speglar Svenska korsbandsregistrets data där den totala medelåldern är 26 år för kvinnor och 27 för män vid primär korsbandskirurgi. I svenska korsbandsregistret förklaras medelåldern genom att visa att det är ett fåtal äldre och en majoritet yngre personer som ingår i registret. När det gäller revisionskirurgi är det dock större skillnad mellan könen, 24 år för kvinnor och 29 år för män (5). Psykosociala faktorer kan påverka hur rehabiliteringen utfaller. Faktorer som minskade framtidsplaner, att ha copingstrategier som är känslobaserade dvs. att man hanterar situationer på ett
emotionellt vis t.ex. med uppgivenhet och ett minskat socialt nätverk är alla riskfaktorer under en rehabilitering. Positiva faktorer kan vara att personen är motiverad, har hög self-efficacy och ett bra socialt nätverk (35, 36). Detta är dock faktorer som påverkar alla typer av populationer och huruvida det speglar sig i resultatet är svårt att gissa.
Tidigare forskning som studerat utfallet efter ACL-operation med avseende på kön baserat på data från Svenska korsbandsregistret har visat signifikanta skillnader både 1 och 2 år efter operation med ett sämre resultat för kvinnor (3, 6). Detta avser dock självskattad funktion och hälsorelaterad livskvalitet mätt med KOOS och EQ5D och inga fysiska mätningar. Tyvärr utfördes inte dessa mätningar i samband med Biodex testerna på Danderyds Sjukhus AB. Detta hade varit intressant för att se om det finns ett eventuellt samband mellan muskelstyrkan och resultat på KOOS och EQ5D. En studie har gjorts som visat på skillnad i post operativ lårmuskelstyrka 1 år efter operation(21).
Något annat som kan ha påverkat resultatet är tiden mellan skada och operation, detta är inte undersökt i denna studie. Forskare är oense om när den optimala tidpunkten för operation är. Shelbourne med kollegor har i sin studie visat att längre tid mellan skada och operation minskar risken för postoperativ stelhet (37). Bottoni och kollegor har däremot sett att patienten får lika bra resultat eller till och med bättre om operationen sker snabbt efter skadan med avseende på både funktion och postoperativ stelhet (38).
Återgång till idrott är ofta målet med behandling efter en korsbandsskada. David
Creighton och medarbetare har gjort en beslutsmodell som är uppbyggd i tre steg vilken avser återgång till idrott. De två första stegen i modellen avser medicinska faktorer som involverar skada och funktion, och steg 3 avser personliga faktorer såsom tillexempel ålder och kön (39), dessa faktorer menar författarna till den studien ska påverka pga.
hormonella och åldersrelaterade faktorer som kan påverka vävnadens regenerativa egenskaper (39). Huruvida dessa faktorer ska ha ett samband med muskelstyrka är inget som tas upp. I denna studie hittades dock inga skillnader i muskelstyrka mellan kön och ålder. Återgång till idrott är ett komplext fenomen och idag finns inget entydigt svar på varför inte alla återgår till idrott. En review av 48 studier har visat att 82% återgått till idrott 2 år efter främre korsbandsrekonstruktion och av dessa var endast 63% tillbaka på samma nivå som tidigare (40).
Som det syns i resultaten är det viss variation i styrkenedsättning för flexorer och extensorer. Det är känt att det sker en styrkenedsättning efter operation dock med viss variation på hur mycket (41). Orsaken till hur mycket muskulaturen hypotrofieras efter operation finns det idag inget bra svar på, det är dock välkänt att inaktivitet är en stor anledning (6). Möjligen kan det vara så att det finns genetiska anlag för hypotrofi vilka kan påverka storleken av förlusten av muskelmassa. Detta är intressant då mängd
muskelmassa och styrka är två variabler som ligger nära varandra (42). Minskningen för styrka i flexion kan delvis bero på inaktivitet men även att graftet tagits från hamstrings (11).
Något annat som är värt att tänka på då man jämför det friska benet med det opererade benet är just hur det friska benet har påverkats av rehabiliteringen, LSI är dock ett
välanvänt begrepp vid studier då det sker en jämförelse mellan opererade benet och icke opererade benet(43-45). För att kringgå eventuell styrkeförändring i det friska benet vid jämförelse hade ett bra alternativ varit om det gått att testa styrkan i det opererade benet precis innan skadan och sedan jämföra med detta, liknande de regelbundna screeningar vilka genomförs i t ex elitlag inom fotboll mm. Detta var dock inte möjligt i denna studie vilken var baserad på en blandad population av idrottsaktiva. Det friska benet anses i denna studie vara en bra referens att jämföra med och det är det som används som referens i flertal andra studier (43-45). Anledningen till att vi valt att inte analysera styrkan mellan individer utan istället valt differensen mellan det friska och det
opererade benet motiveras med att det är större skillnad i styrkeutveckling från person till person beroende på kroppsammansättning (42).
En nyligen utförd studie på unga manliga löpare visade att det normalt förelåg en sidoskillnad vid kraftutveckling under löpning (46). Under löpning spelar dock fler faktorer än bara styrka in, som tillexempel löpteknik. Vi tror dock inte att några koordinationsskillnader i benen har påverkat Biodex-testet då testet i sig inte är motoriskt krävande, utan endast mäter styrka. Dock bör det observeras att det kan föreligga en viss skillnad beroende på vilket ben som är dominant, en studie på kvinnor har visat att det dominanta benet var signifikant starkare än det icke dominanta (47).
4.3 Metoddiskussion
Urvalet i studien baserades på ett klinikanslutet kvalitetssäkringsmaterial. Andra sjukhus i Stockholmsområdet följer samma procedur med operation och postoperativa tester, men att inkludera deltagare från fler sjukhus hade kunnat leda till problem avseende journalåtkomst, olikheter i tidsintervall och maskinell utrustning vid tester samt fler sjukgymnaster som varit testledare. Då detta hade kunnat försvåra
datainsamlingen ytterligare har endast deltagare som opererats och testats vid Danderyds sjukhus varit aktuella för deltagande i studien.
Bortfallet i studien var stort (78%). Detta berodde till stor del på tekniska svårigheter så som bristande tillgång till patientjournalen. Av de som föll bort var det även i många fall relaterat till att man valt annan hastighet under Biodextestet. Anledningen till valet av annan hastighet hade ofta inte heller preciserats närmare i journalen och samtliga dessa testvärden är utelämnade. Hade fler deltagare kunnat tas med vid analyserna går det inte att utesluta att resultatet hade sett annorlunda ut. Att tiden från operation till test
av muskelstyrka sattes till 4,5 till 7 månader efter operation hade framförallt med praktiska orsaker att göra och detta vida tidsspann är även det en möjlig felkälla som kan ha påverkat resultatet. Majoriteten av patienterna testades efter 6 månader men för att få ett större urval tilläts även de som testats efter 4,5 månader till 7 månader att delta.
Dock säger det sig självt att ju längre en person har tränat desto mer tid har denna haft på sig att öka sin styrka. Deltagarantalet var för lågt i studien för att kunna dela upp materialet i analyser avseende olika tid efter operation.
Valet att använda Biodex vid mätningarna motiveras med att detta är ett valitt och reliabelt sätt att utvärdera muskelstyrkan på, detta tillvägagångssätt är även klinisk praxis på flera av Stockholms akutsjukhus. Biodexen är dock inget funktionellt test och mäter heller inte muskelvolym, det är heller ingen ensam prediktor för återgång till idrott, det vill säga att Biodex endast blir en utvärdering av muskelstyrkan vilket inte direkt är korrelerat med knäfunktion. Mätningarna har utförts av fyra olika personer, varav tre har lärts upp i handhavande och instruktioner av den fjärde. Biodex har visat sig ha god interbedömarreliabilitet (48, 49).
En svaghet i studien är att deltagarna inte har genomgått kontrollerade
rehabiliteringsprotokoll, samtliga deltagare har tränat med valfri sjukgymnast i primärvården, på Danderyds sjukhus, alternativt på egen hand. Denna studie syftade dock inte till att jämföra två olika träningsprotokoll, dock om ett standardiserat
träningsprotokoll funnits hade risk för bias minskat. Men även om detta hade haft sina fördelar så finns det även nackdelar, det bästa är om den aktuella patientens
sjukgymnast har tagit sig tid att lägga upp ett bra individuellt träningsschema. Olika människor svarar olika mycket på olika typer av träning, detta är något som Bamman et al (2007) har tagit upp (50). Hubal et al (2005) har studerat dessa typer beskrivna av Bamman et al. och kategoriserat dessa individer till dem som svarar bra på träning, en grupp som svarar måttligt och en grupp som svarar sämre på träning (51). Däremot har ingen av författarna kunnat beskriva orsaker till de olika utfallen av träning. Önskvärt i vår studie hade dock varit att veta om samtliga deltagare uppnått samma träningsmängd vid mättillfället. Enligt den post operativa regimen på Danderyds Sjukhus AB går patienterna med kryckor de 2 första veckorna efter operation men de tillåts att belasta fullt. Sedan är det en restriktion på OC övningar de första 12 veckorna. Rehabiliteringen
sker i linje med den senaste forskningen.
Det finns alltid svagheter med att göra tester, speciellt när patienten vet att de kommer testas. Om patienten vill få så bra resultat som möjlig kan försökspersonen undvika att anstränga sig maximalt med det friska benet och på så vis fått ett bättre testvärde.
Standardiserade instruktioner har använts vid testprocedurerna som förhoppningsvis minskat riskerna för olika stimulans till ansträngning.
4.4 Konklusion/Betydelse
En ökad kunskap om hur kön, ålder, skadetyp och operationsmetod påverkar
muskelstyrka efter korsbandsoperation skulle kunna hjälpa till i ställningstagandet av operation och rehabilitering för varje enskild individ och på sikt leda till att de bästa valen görs för så snabb styrkeåterkomst som möjligt efter operation. Resultaten i denna studie visade att ingen signifikant skillnad fanns vid test av post operativ
lårmuskelstyrka med avseende på kön, ålder, skadetyp och operationsåtgärd. Detta tyder på att dessa faktorer inte har inverkan på den initiala rehabiliteringen avseende
muskelstyrka efter främre korsbandsrekonstruktion.
Tack
Nina Brodin, Lena Andersson, Karin Björklund, Sara Mannberg-Bäckman och Lars Sundqvist.
Referenser
1. Holmström E, Moritz U, editors. Rörelseorganens funktionsstörningar: klinik och sjukgymnastik. 3., [omarb.och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur; 2007.
2. Mather RC 3rd, Koenig L, Kocher MS, Dall TM, Gallo P, Scott DJ, Bach BR Jr, SpindlerKP; the MOON Knee Group. Societal and Economic Impact of Anterior Cruciate Ligament Tears. J Bone Joint Surg Am. 2013
3. Brukner P, Khan K, Brukner P, editors. Brukner& Khan's clinical sports medicine. 4.
ed. Sydney: McGraw-Hill; 2012.
4. LevangiePK, Norkin CC. Joint structure and function: a comprehensive analysis. 4.
ed. Philadelpha: F.A. Davis; 2005.
5. Korsbandsregistret årsredovisning 2012. Tillgängligt på
http://www.artroclinic.se/info/rapport2012.pdf. Tillgängligt 2013-10-28(webbsida).
6. Karlsson, J. Renström, P. Holmström, E. Forsberg, A. Idrottsskador - frontlinjen inom behandling och rehabilitering(2007) Centrum för idrottsforskning
7. Bottoni C, Liddel T, Trainor T, Freccero D. Postoperative Range of Motion FollowingAnteriorCruciate Ligament ReconstructionUsingAutograft HamstringsA Prospective, Randomized Clinical Trial ofEarlyVersusDelayedReconstructions. Am J Sports Med. 2008;36(4):656-62
8. Biau DJ, Tournoux C, Katsahian S, SchranzPJ, Nizard RS. Bone-patellartendon- boneautograftsversus hamstring autograftsforreconstructionofanteriorcruciate ligament:
meta-analysis. BMJ2006;332(7548):995- 1001.
9. Goldblatt JP, Fitzsimmons SE, Balk E, RichmondJC. Reconstructionof the
anteriorcruci- ate ligament: meta-analysisofpatellartendonversus hamstring tendonautograft. Arthros- copy 2005;21(7):791-803.
10. Matsumoto A, Yoshiya S, Muratsu H, Yagi M, Iwasaki Y, Kurosaka M, et al. A Com- parisonof Bone--PatellarTendon--Bone and Bone--Hamstring Tendon--Bone Autografts for AnteriorCruciate Ligament Reconstruction.Am J Sports Med
2006;34(2):213-19.
11. Adachi N, Ochi M, Uchio Y, Sakai Y, Kuriwaka M, Fujihara A. Harvesting hamstring tendons for ACL reconstruction influences postoperative hamstring muscle performance. Arch Orthop Trauma Surg. 2003;123(9):460-5.
12. Mountcastle SB, Posner M, KraghJFJr, Taylor DC. Gender differences in anterior cruciate ligament injury vary with activity: epidemiology of anterior cruciate ligament injuries in a young, athletic population. Am J Sports Med. 2007;35(10):1635-42.
13. OliphangJG, Drawbert JP.Gender differences in anteriorcruciate ligament injury rates in wisconsinintercollegiate basketball. J AthlTrain. 1996; 31(3): 245–247.
14. Harmon KG, Ireland ML. Gender differences in noncontact anterior cruciate ligament injuries. Clin Sports Med. 2000;19(2):287-302.
15Traina SM, Bromberg DF. ACL injurypattern in women.Orthopedics. 1997;20:545- 549.
16. Ahmad C, Clark A, Heilmann N, Schoeb J, Gardner T, Levine W.Effectof Gender and Maturity on Quadriceps-to-Hamstring StrengthRatio and AnteriorCruciate
Ligament Laxity. Am J Sports Med. 2006 34 370-374;
17. HustonLJ, WojtysEM. Am J Sports Med. Neuromuscular performance characteristics in elite female athletes. 1996;24(4):427-36.
18. Huston LJ, Wojtys EM, Ashton-Miller JA. Gender differences in knee angle when landing from a jump. In: Program and abstracts of the 67thannual meeting of the American Academy of Orthopaedic Surgeons;15-19, 2000; Orlando, Fla. Paper No.
248.
19. Barrett GR, Hartzog CW, Lyons TR, Nash CR. Clinical comparison of intra- articular anterior cruciate ligament reconstruction using
autogenoussemitendinosustendon versus patellartendon in a female population. In:
Program and abstracts of the 67thannual meeting of the American Academy of Orthopaedic Surgeons;2000; Orlando, Fla. Paper No. 249.
20. Noojin, F., Barrett, G., Hartzog, C. & Nash, C. (2000). Clinical comparison of intraarticular anterior cruciate ligament reconstruction using autogenous semitendinosus and gracilis tendons in men versus women. Am J Sports Med, vol.28, s.783-789
21. Gobbi, A., Domzalski, M. &Pascual, J. (2004). Comparison of anterior cruciate ligament reconstruction in male and female athletes using the patellar tendon and hamstring autograft.Knee Surg Sports Traumatology Arthrosc, vol. 12, s.534-39
22. Age-RelatedDifferences in KneeMuscleStrength in Normal Women1 M. Patricia Murray, Duthie EH Jr, Gambert SR, Sepic SB, Mollinger LA.
. J Gerontol. 1985;40(3):275-80.
23. KrivickasLS, Suh D, Wilkins J, Hughes VA, Roubenoff R, FronteraWR. Age- and gender-relateddifferences in maximumshorteningvelocity of skeletalmusclefibers.Am J Phys Med Rehabil. 2001;80(6):447-455; quiz 456-7.
24. Larsson L, Grimby G, Karlsson J. Muscle strength and speed of movement in relation to age and musclemorphology.J ApplPhysiolRespir Environ Exerc Physiol.
1979;46(3):451-6.
25. Aoyagi Y1, Shephard RJ. Aging and muscle function.Sports Med. 1992;14(6):376- 96.
26. Micheo W, Hernandez L, Seda C. Evaluation, management, rehabilitation, and prevention of anterior cruciate ligament injury: current concepts. PM R.
2010;2(10):935-44.
27. Kvist J. Rehabilitation following anterior cruciate ligament injury: current recommendations for sports participation. Sports Med. 2004;34(4):269-80.
28. Tagesson S, Öberg B, Good L, Kvist J. A Comprehensive Rehabilitation Program With Quadriceps Strengthening in Closed Versus Open Kinetic Chain Exercise in Patients With Anterior Cruciate Ligament Deficiency A Randomized Clinical Trial Evaluating Dynamic Tibial Translation and Muscle Function.Am J Sports Med.
2008;36(2):298-307.
29. Heijne A, Werner S. Earlyversus late start
ofopenkineticchainquadricepsexercisesafter ACL reconstructionwithpatellartendon or hamstring grafts: a prospectiverandomizedoutcomestudy. KneeSurg Sports
TraumatolArthrosc. 2007;15(4):402-14.
30. Fukuda TY et al OpenKineticChainExercises in a Restricted Range of Motion AfterAnteriorCruciate Ligament ReconstructionA RandomizedControlled Clinical Trial. Am J Sports Med. 2013; 41 788-794;
31. Risberg M, Holm I.The Long-term Effectof 2 Postoperative Rehabilitation Programs AfterAnteriorCruciate Ligament ReconstructionA RandomizedControlledClinical Trial With 2 YearsofFollow-Up. Am J Sports Med. 2009; 37 1958-1966
32. Polit DF, Beck CT. Essentials of nursing research: methods, appraisal, and utilization. Study guide. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins; 2006. s. 192.
33. DrouinJM, Valovich-mcLeodTC, Shultz SJ, Gansneder BM, Perrin DH. Reliability and validity of the Biodex system 3 pro isokinetic dynamometer velocity, torque and position measurements.Eur J Appl Physiol. 2004;91(1):22-9.
34. Eitzen I1, Holm I, Risberg MA.Preoperative quadriceps strength is a significant predictor of knee function two years after anterior cruciate ligament reconstruction. Br J Sports Med. 2009;43(5):371-6.
35. Folkesson, S., &Franzén, S. (2006). Perceived social support and goal settings during sports injury rehabilitation process: A case study with KajsaBergqvist. (Phcand.
Exame). School of Social and Helath Sciences.University of Halmstad.
36. Johnson, U. (1997). The Long-term Injured Competetive Athlete: A study of psychosocial riskfactors. Amlqvist Wiksell, Sweden.
37. Shelbourne KD, WilckensJH, Mollabashy A. Arthrofibrosis in acuteanteriorcruciate ligament reconstruction: The effectof timing ofreconstruction and rehabilitation. Am J Sports Med.1991;19:332-6.
38. Bottoni CR1, Liddell TR, Trainor TJ, Freccero DM, Lindell KK. Postoperative range of motion following anterior cruciate ligament reconstruction using autograft hamstrings: a prospective, randomized clinical trial of early versus delayed
reconstructions.Am J Sports Med. 2008;36(4):656-62
39. Creighton DW1, Shrier I, Shultz R, MeeuwisseWH, Matheson GO. Return-to-play in sport: a decision-based model.Clin J Sport Med. 2010;20(5):379-85
40. Ardern, C.L.mfl.Br J Sports Med. 2011. 45(7): p. 596-606.
41. Thomas AC, Villwock M, Wojtys EM, Palmieri-Smith
RM.Lowerextremitymusclestrengthafteranteriorcruciate ligament injury and reconstruction.J AthlTrain. 2013
42. Chen L, Nelson DR, Zhao Y, Cui Z, Johnston JA. Relationship between muscle mass and muscle strength, and the impact of comorbidities: a population-based, cross- sectional study of older adults in the United States.
BMC Geriatr. 2013
43 Tengman E1, Brax Olofsson L, Nilsson KG, Tegner Y, Lundgren L, H‰ger CK.
Anterior cruciate ligament injury after more than 20 years: I. Physical activity level and knee function.Scand J Med Sci Sports. 2014.
44 Pairot de Fontenay B1, Argaud S, Blache Y, Monteil K. Asymmetries in joint work during multi-joint movement after anterior cruciate ligament reconstruction: A pilot study. Scand J Med Sci Sports.2014.
45. Ageberg E1, ThomeÈ R, Neeter C, Silbernagel KG, RoosEM. Muscle strength and functional performance in patients with anterior cruciate ligament injury treated with training and surgical reconstruction or training only: a two to five-year
followup.Arthritis Rheum. 200815;59(12):1773-9.
46. Rumpf MC1, Cronin JB2, Mohamad IN3, Mohamad S4, Oliver JL5, Hughes MG6. Kinetic asymmetries during running in male youth.PhysTher Sport. 2014;15(1):53-7.
47. Lanshammar K1, Ribom EL. Differences in muscle strength in dominant and non- dominant leg in females aged 20-39 years--a population-based study. Phys Ther Sport.
2011
48. Leggin BG1, NeumanRM, Iannotti JP, Williams GR, Thompson EC. Intrarater and interrater reliability of three isometric dynamometers in assessing shoulder strength. J Shoulder Elbow Surg. 1996;5(1):18-24.
49. Feiring DC, EllenbeckerTS, Derscheid GL. Test-retest reliability of the biodex isokinetic dynamometer.J Orthop Sports PhysTher. 1990;11(7):298-300.
50. Hubal MJ1, Gordish-Dressman H, Thompson PD, Price TB, Hoffman EP, Angelopoulos TJ, Gordon PM, Moyna NM, PescatelloLS, Visich PS, ZoellerRF, SeipRL, Clarkson PM.Variability in muscle size and strength gain after unilateral resistance training. Med Sci Sports Exerc. 2005;37(6):964-72.
51. Kim JS1, Petrella JK, Cross JM, Bamman MM. Load-mediated downregulation of myostatin mRNA is not sufficient to promote myofiber hypertrophy in humans: a cluster analysis. J ApplPhysiol (1985). 2007;103(5):1488-95.
Bilagor
Bilaga A Bild på Biodex
Bilaga B
Brev till försökspersoner
Bakgrund och syfte
Här på ortopedkliniken startar nu ett forskningsprojekt för Dig som genomgått operation av främre korsbandet och därefter genomgått tester av din muskelstyrka i en
sk.Biodexmaskin vid paramedicinska sektionen, ortopedkliniken, Danderyds sjukhus.
Forskningsprojektet bygger på ett genomfört kvalitetssäkringsarbete och syftar till analysera redan insamlat material från biodex mätning kombinerat med
operationsinformation och på så vis beskriva hur styrkeutveckling i låret ser ut 4-12 månader efter korsbandsoperation beroende på ålder, kön, skadetyp och operationstyp.
Hur går studien till?
Om Du vill delta behöver du inte göra någonting alls. Sjukgymnast Per Degerfält kommer då att använda de insamlade testresultaten om muskelstyrka som finns vid kliniken och komplettera detta med information från din operationsjournal om operationsdatum, skadetyp och operationstyp. Om du inte vill delta i detta ber vi din höra av dig till oss genom något av de nedanstående alternativen:
E-post: per.degarfalt@ds.se
Brev: använd det förfrankerade kuvertet som medföljer detta brev Vilka är riskerna?
Inga ytterligare fysiska tester eller prov kommer att genomföras, studien baseras på tidigare insamlade data. Forskningsprojektets medlemmar kommer bereda sig åtkomst till din operationsjournal.
Försäkring och patientavgift
Personuppgiftslagen kommer att följas strikt under studien och personuppgiftsombudet vid Danderyds sjukhus är informerad om studiens genomförande och har godkänt den.
Hantering av data och sekretess
Med anledning av personuppgiftslagen (1998:204)
Inga uppgifter utöver de som du samtyckt till att lämna för studiens ändamål kommer att användas.
Samtliga uppgifter kommer enbart att användas av forskare knutna till projektet.
Uppgifterna kommer också att behandlas så att obehöriga inte kan ta del av dem. Detta innebär att uppgifterna vi insamlat därefter avidentifieras och förvaras i ett låst skåp.
Vid ev. behov av identifiering kan detta endast ske via en kodnyckel som endast forskarna inom projektet har tillgång till.
Dina resultat kommer att behandlas så att obehöriga inte kan ta del av dem. Ansvarig för att dina personuppgifter hanteras på ett säkert sätt är Danderyds Sjukhus AB.
Resultaten av forskningsprojektet kommer att presenteras i vetenskaplig tidskrift. De kommer att presenteras på gruppnivå och ingen enskild individ kommer att kunna identifieras.
Enligt personuppgiftslagen har du rätt att, vid önskemål, få ett registerutdrag av våra insamlade data, och du har även rätt att få ev. felaktiga uppgifter ändrade.
Hur får jag information om studiens resultat?
Efter studiens slut kan Du få muntlig återkoppling av resultatet av hela studien om Du vill. Du tar då kontakt med ansvarig för studien.
Frivillighet
Att delta i detta forskningsprojekt är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta Din medverkan utan att ange skäl och utan att detta i så fall påverkar Din övriga behandling eller bemötandet av Dig i vården. Dina data kommer att behandlas konfidentiellt och ingen enskild individ kommer att kunna identifieras då resultaten presenteras.
Ansvarig för studien
Har du några frågor kring forskningsprojektet, ta kontakt med:
Projektansvarig sjukgymnast: Per Degerfält, leg sjukgymnast
Paramedicinska sektionen, Ortopedkliniken, Danderyds sjukhus, 182 88 Stockholm, tel 08-123 553 22, e-post: per.degerfalt@ds.se
Eller med:
Huvudansvarig för studien: Nina Brodin, leg sjukgymnast, Med Dr e-post: nina.brodin@ki.se,
Paramedicinska sektionen, Ortopedkliniken, Danderyds Sjukhus, 182 88 Stockholm.
Jag har läst och förstått forskningsprojektets syfte och genomförande och jag vill INTE delta i studien.
Namn………
Personnummer:………..
Datum………
