• No results found

Sociologisk Forskning 2010:1

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Sociologisk Forskning 2010:1"

Copied!
108
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Forskning

S ociologisk Årgång 47 2010 nr 1

gninksroF ksigoloicoS74 gnågrÅ1 rn0102

Den kroppsliga differentieringens praktik:

Övervikt och nätdejting på intimitetens marknad

Roland Paulsen

Från generell bild till individuellt ansikte:

Att hantera oförståelse och stereotypt bemötande i fyra lågstatusyrken Marita Flisbäck

Konsten att välja rätt spårvagn: En studie av segregation, skolval och unga människors studieplaner

Thomas Johansson och Nils Hammarén Periphery and Metropole in the History of Sociology

Raewyn Connell

Svart pedagogik inom högskolevärlden:

Inducerad otillräcklighet bland lärarkåren ökar möjligen produktiviteten men hotar medborgarskapet

Rolf Å. Gustafsson Recensioner

Sociologförbundet har ordet

Avs.

Sociologisk Forskning

c/o Sociologiska institutionen Uppsala universitet

Box 624

751 26 Uppsala POSTTIDNING B

(2)

Redaktör: Hedvig Ekerwald Omslag: Pierre Bonmarin

sociologiskforskning@soc.uu.se Tryck: PRIMAtryck, Hallstahammar Ansvarig utgivare: Patrik Aspers ISSN 0038-0342

patrik.aspers@sociology.su.se Redaktionen

Hedvig Ekerwald (red.) Fereshteh Ahmadi Åsa Eldén Bo Lewin Sverre Wide Adress

Sociologisk forskning c/o Sociologiska institutionen Uppsala universitet, Box 624 751 26 Uppsala

Tel. 018-471 11 94 Fax. 018-471 11 70

Sociologisk Forskning publiceras med stöd från Vetenskapsrådet.

Anvisningar till författare finns på Sociologförbundets hemsida www.sociologforbundet.se samt på omslagets tredje sida.

Artikelförfattarna ansvarar själva för innehållet i respektive artikel.

Utgivningsdatum 2010

nr 1: v 11 nr 2: v 23/24 nr 3: v 40 nr 4: v 50 Sveriges Sociologförbund

är en fackligt och politiskt obunden intresseorganisation för sociologer med syfte att främja sociologins vetenskapliga utveckling och praktiska tillämpning. Som medlem i Sociologförbundet får Du bland annat förbundets egen tidskrift Sociologisk Forskning och den internationella tidskriften Acta Sociologica, som utkommer fyra gånger per år.

Vill du bli medlem?

Se Sociologförbundets hemsida www.sociologforbundet.se för information.

Från hemsidan kan Du också beställa lösnummer av Sociologisk forskning.

Sociologförbundets styrelse

Mikael Carleheden, Örebro, ordförande Patrik Aspers, Stockholm, vice ordförande Veronica Burcar, Halmstad, sekreterare Erik Wesser, Kalmar, kassör

Ordinarie ledamöter: Ildikò Azstalos Morell, Uppsala, Henrik Loodin, Lund, Vessela Misheva, Uppsala, Mattias Strand, Umeå och Malin Wreder, Karlstad.

Suppleanter: Ulla Björnberg, Göteborg och Roine Johansson, Östersund.

Artiklar

1. För bedömning accepteras endast manu- skript som författaren anser färdiga för publicering. Redaktionen accepterar inte synopsis, utkast till artiklar eller i övrigt ofärdiga manuskript.

2. Manuskript – utformade på det sätt som här beskrivs – skickas som word-dokument med e-post till tidskriftens redaktör under adress: sociologiskforskning@soc.uu.se 3. Manuskript accepteras som förslag till

korta artiklar, mellan 4 000 och 7 000 ord, eller som förslag till långa artiklar mellan 8 000 och 10 000 ord inklusive abstract/

sammanfattning. Manuskriptet skall vara utskrivet med dubbelt radavstånd och för- sett med goda marginaler. Nytt stycke görs med indrag med tabulatorn. Manuskript på annat språk än skandinaviskt accepteras för bedömning endast om överenskommel- se träffats med redaktören innan manu- skriptet skickas till tidskriften.

4. Redaktionen sänder normalt varje artikel till två externa lektörer för bedömning var- för författare inte får anges på artikelns för- sta sida (eller på annat sätt framgå av tex- ten). På förstasidan anges endast artikelns titel. På ett separat blad anges artikelns titel, antalet ord, författarnamn, akade- misk titel, institution samt den adress och telefonnummer till (huvud-)författaren som redaktionen enklast använder.

5. Redaktionen förbehåller sig rätten att av- visa manuskript som bedöms att inte passa tidskriftens profil. Redaktionen ger inte heller råd eller kommentarer utöver de som erhålls från de av redaktionen anlitade externa bedömarna (i de fall manuskriptet bedömts vara av sådant intresse att det sänts till bedömare).

6. Manuskriptet skall innehålla en samman- fattning om cirka 150–175 ord på engelska (inklusive översättning av titeln till engel- ska) samt fem nyckelord (företrädesvis på engelska).

7. En kort författarpresentation (två rader) skall bifogas. Redaktionen förkortar utan samråd längre presentationer.

8. Fotnoter placeras på den sida där noten förekommer (inga slutnoter).

9. Tabeller och figurer skall vara infogade i den löpande texten och även skickas i separata filer i sitt ursprungliga program om det inte är word.

10. Litteraturhänvisningar i löpande text görs enligt följande: (Sontag 1977:35) alterna- tivt Sontag (1977:35).

Referenser

Referenser utformas enligt följande:

Bok:

Pilgrim, D. & A. Rogers (1993) A Sociology of Mental Health and Illness. Buckingham: Open University Press.

Artikel:

Haavio-Mannila, E., J.P. Roos & O.

Kontula (1996) ”Repression, Revolution and Ambivalence: The Sexual Life of Three Generations”, Acta Sociologica 39 (4):409–430.

Kapitel i bok:

Dryler, H. (1994) ”Etablering av nya högskolor:

Ett medel för minskad snedrekrytering?”, 285–308 i R. Erikson, & J.O. Jonsson (red.) Sorteringen i skolan. Stockholm: Carlssons.

Recensioner

Recensioner av såväl sociologiska avhandling- ar som annan litteratur (inklusive kurslittera- tur) välkomnas och bedöms av redaktionen.

En recension är på maximalt 1 000 ord. Ange författarens namn, bokens titel, utgivningsår, ISBN-nummer och förlag.

Repliker

I syfte att bidraga till en levande debatt finns möjlighet att kommentera texter publicera- de i tidskriften. Omfånget är cirka 1 000 ord.

Kommentarer ska skickas till redaktionen se- nast 30 dagar efter det att texten publicerats.

Författaren till den text som kommenteras kommer – under förutsättning att kommenta- ren publiceras – att ges utrymme att svara.

Sociologisk Forskning accepterar för eventuell publicering vetenskapliga artiklar på svenska (eller annat skandinaviskt språk). Tidskriften tillämpar ett referee-förfarande, vilket innebär att artiklar som publiceras i Sociologisk Forskning är bedömda av oberoende kollegor. Sociologisk Forskning accepterar för bedömning endast texter som inte tidigare varit publicerade och accepterar inte för bedömning manuskript som samtidigt erbjuds annan tidskrift eller som bedöms av förlag. Artikel- författare erhåller tre exemplar av det nummer där texten publiceras.

(3)

Innehåll

Från redaktören . . . . 3 Den kroppsliga differentieringens praktik: Övervikt och nätdejting

på intimitetens marknad . . . . 5 Roland Paulsen

Från generell bild till individuellt ansikte: Att hantera oförståelse

och stereotypt bemötande i fyra lågstatusyrken . . . . 29 Marita Flisbäck

Konsten att välja rätt spårvagn: En studie av segregation, skolval

och unga människors studieplaner . . . . 51 Thomas Johansson och Nils Hammarén

Periphery and Metropole in the History of Sociology . . . . 72 Raewyn Connell

Svart pedagogik inom högskolevärlden: Inducerad otillräcklighet bland lärarkåren ökar möjligen produktiviteten men hotar medborgarskapet . . . . 87 Rolf Å. Gustafsson

Recensioner . . . . 92 Sociologförbundet har ordet . . . . 103

(4)

Sociology on the move la Sociologie en movement

Sociología en marcha

Xvii World congress of Sociology international Sociological association

11–17 July, 2010, Gothenburg, Sweden

www.isa-sociology.org

(5)

Från redaktören

Internets revolutionerande betydelse för de sociala relationerna i samhället utforskas även i det här numret, denna gång på kontaktannonsernas moderna motsvarighet, nätdejtingens område . I Den kroppsliga differentieringens praktik: Övervikt och nätdej­

ting på intimitetens marknad framkommer fantasiarbetets betydelse i kommunikatio­

nen i våra sociala media och de samhälleliga rangordningarnas inverkan i mötet mel­

lan verkliga människor som tidigare kommunicerat enbart via dessa media .

En av samhället tillskriven låg status kan man bemöta på olika sätt . Serveringsper­

sonal, renhållningsarbetare, lagerarbetare och livsmedelsarbetare intervjuas om hur de ser på sina arbeten i Från generell bild till individuellt ansikte: Att hantera oförståelse och stereotypt bemötande i fyra lågstatusyrken och författaren finner tre strategier hos de intervjuade .

Från klass rör vi oss i nästa artikel mot etnicitet, Konsten att välja rätt spårvagn: En studie av segregation, skolval och unga människors studieplaner . Här jämförs storstads­

ungdomar från segregerade förorter som börjat på två gymnasieskolor, dels en med hög status och liten andel elever med utländsk bakgrund, dels en med lägre status och stor andel elever med utländsk bakgrund . Vad upplever eleverna som gjort dessa olika val och hur tänker de kring det?

Vår engelska artikel i detta nummer, Periphery and Metropole in the History of Sociology är skriven av en av världens främsta sociologer, professor Raewyn Connell vid Sydney University . Hon var huvudtalare på konferensen ”Perspectives from the Periphery” för Internationella Sociologförbundets forskningskommitté om sociolo­

gins historia . Den anordnades av Per Wisselgren, Björn Wittrock och mig i Umeå 2008 och jag är glad för att Raewyn Connell nu väljer att publicera sitt spännande, till artikel redigerade, tal i vår tidskrift!

I Svart pedagogik inom högskolevärlden: Inducerad otillräcklighet bland lärarkåren ökar möjligen produktiviteten men hotar medborgarskapet sägs att ”endast några få pro­

cent kan per definition bli ’ledande i den internationella konkurrensen’” och förfat­

taren frågar sig vilken yrkesidentitet som är rimlig för majoriteten av universitets­

lärarna . Publiceringen är ett avsteg från den redaktionella principen att inte publicera debattartiklar och är föranledd av att den välargumenterat torde uttrycka en känsla som många av oss sociologer inom akademin har .

Hedvig Ekerwald Redaktör

Sociologisk Forskning, årgång 47, nr 1, 2010

Från redaktören 3

(6)

World Congress of Sociology

11– 17 Juli, 2010, Göteborg, Sweden

Sociology on the move

Determinism is dead in the social sciences. Despite a strong interest in social structures, social mechanisms, forms of repro­

duction, we are all aware that human beings are not completely dominated by them. The world changes, and this change to a

large extent depends on human action and imagination.

If sociology is to be useful, it has to contribute to an understanding of change – and it has to change itself. It is on

the move and has to be on the move because the world, the societies, collective and individual actors are on the move.

“Sociology on the move” means that our discipline contributes to an understanding of our world by defining new objects of research, devising new approaches and reevaluating its rich heri­

tage. It implies a new openness with regard to other disciplines and to normative questions. The International Sociological Association offers an enormous variety of perspectives – in

terms of cultures, gender and generation. They all contribute to the vitality of our discipline.

Michel Wieviorka, ISA President Hans Joas, ISA Vice-President, Programme Ulla Björnberg, Chair, Local Organizing Committee

Submit Abstract!

See http://www.isa­sociology.org/congress2010/

for deadlines and full programme.

(7)

Den kroppsliga differentieringens praktik

Övervikt och nätdejting på intimitetens marknad

Roland Paulsen

Sociologiska institutionen, Uppsala universitet

The practice of bodily differentiation: Overweight and internet dating on the market of intimacy With the emergence of Internet dating, the procedure for choosing a partner has been ra­

dically changed . Given the initial invisibility of the body when Internet dating, one might presume that looks become less important when searching for partners online . Unfortuna­

tely, this is far from the truth . Based on twelve interviews with Internet daters of which six define themselves as overweight, the reproduction of bodily distinction in both mediated and direct communication is here being studied . A recurrent theme among the interviewees is the disappointment of the first date face to face . Ironically the importance of looks (or bodily capital) appears to be even more vital when dating on Internet than when building relationships “in real life” . Besides the disappointment of the first date in real life, the obese women in this study could also gather information of their value on the market of intimacy through being met by serious harassments and in exclusively being treated as sexual objects . Despite its strong association with the physical body, bodily capital can sometimes be dif­

ficult to distinguish from other forms of capital . From this point of view, the possibility of less repressive forms of intimacy is discussed .

Keywords: bodily capital, Internet dating, intimacy, choice of partner

Everywhere bourgeois society insists on the exertion of will; only love is supposed to be in­

voluntary, pure immediacy of feeling. In its longing for this, which means a dispensation from work, the bourgeois idea of love transcends bourgeois society. But in erecting truth directly amid the general untruth, it perverts the former into the latter.

Theodor Adorno [1951] (2005:172)

den kroppsliga diFFerentieringens praktik 5

Sociologisk Forskning, årgång 47, nr 1, 2010

(8)

Nätdejtingsajterna utgör i dag en blomstrande industri och expanderar särskilt starkt i Sverige där mer än en miljon invånare uppskattas ta del av verksamheten (Carpman, 2007) . Det har hävdats att internetdejting passar den nordiska inbundenheten särskilt väl (Hökerberg, 2008; Törnqvist, 2006); i stället för att vara utlämnad med kropp och ord i den fysiska interaktionens sammelsurium tillåts nätdejtaren kontemplera över sina formuleringar i detalj innan de klickas i väg till den presumtiva partnern . Ens ”verkliga jag” (d .v .s . sådana vi föredrar att se oss själva) kommer mer till rättvisa när sådan kontroll finns . Det finns inget avslöjande kroppsspråk i den virtuella kom­

munikationen . Faktum är att kroppen inte alls behöver synas . Vilken betydelse det­

ta får för interaktion och partnerval är omdiskuterat . Är den kroppsliga barriär som länge hindrat tvillingsjälar från förening nu äntligen på väg att överbryggas? Eller innebär kroppens initiala osynlighet tvärtom att dess betydelse framhävs? Som vi ska se tyder det mesta på att det senare alternativet stämmer bäst överens med verklig­

heten . Ämnet för denna studie är hur den kroppsliga differentieringen reproduceras i internetdejtingens värld .

Innan vi fördjupar oss i de kroppsrelaterade frågorna ska vi här anknyta till en bredare diskussion som under senare decennier engagerat många sociologer . Om det intimas sfär tidigare ansetts vara frikopplad från det omgivande samhället kan få idag ifrågasätta dess gradvisa integrering . Marcuse fångade tidigt denna integrerings­

process i begreppet repressiv desublimering . Enligt Marcuse var det traditionella sam­

hällets puritanska inställning till sexualiteten ett utslag av den diskursiva autonomi som sexualiteten fortfarande erhöll i gränslandet till det kollektivt förträngda . Just därför att den spontana intimiteten ej var reglerad framstod den som ett hot mot den allmänna ordningen . Med modernitetens intåg och 1960­talets sexuella revolution övervinns vissa tabun och regleringar, men enligt Marcuse sker detta till priset av att sexualitetens systemnegerande kraft mattas av för att i stället anta en stabiliseran­

de funktion inom såväl produktion som konsumtion (Marcuse, [1964] 1991:72ff) . Intimi teten rationaliseras nu ännu ett steg från romantisk personcentrering och till­

givenhet till vad Giddens beskrivit som en betoning av sammanflödande kärlek, d .v .s . fokus på relationen per se som oberoende av ”partner” kan utvecklas medelst ”fri och öppen kommunikation” samt övningar i ars erotica (Giddens, 1995:167) . Vi kan se att Giddens beskriver ett samhälle långt från de traditionella samhällena med föräldra­

styrda äktenskap . Som Fromm [1956] (1988) redan på 1950­talet anförde, har den ci­

viliserade delen av världen lyckats utveckla en intimitetens marknad med alldeles egna kapital som vägs och jämförs mot varandra för att ”parterna” ska få ut så mycket som möjligt av det egna ”humankapitalet” . Liksom alla andra marknader i dag ser intimi­

tetens marknad hur informationsteknologin tillhandahåller nya möjligheter till effek­

tivisering av kapitalhanteringen . Det är denna deprimerande rationaliseringsprocess som står i centrum för denna studie .

Det vi här ska intressera oss för är internetdejtingens kapitalmatchningsverksamhet med särskilt fokus på det jag kallar kroppsligt kapital . I de pilotintervjuer som den här studien föregicks av framkom det hur en av de största farhågorna utgjordes av risken för att det bakom den virtuella kontakten skulle finnas en person vars fysiska attrak­

(9)

tion ej levde upp till de egna kraven . Detta tema var så påtagligt att jag bestämde mig för att låta det utgöra stommen för resten av intervjuarbetet . Det fyndet ligger också bakom valet av min marknadsekonomiska ansats med begrepp som investering, av­

kastning mm . I en tid när den ekonomiska sfärens marknader fortsätter att ge vika för oligopolutveckling finner vi ironiskt nog hur marknadslika mönster av konkurrens och reifikation vinner mark inom det intimas sfär . Den teoretiska ramen synliggör många mekanismer inom dagens internetdejting och kommer därför att beskrivas ingående .

Sedan intervjumaterialet samlades in under 2007 har internetdejtingens kropps­

liga differentiering kommit till flera drastiska uttryck som ibland väckt allmän debatt . Inte minst gäller detta introduktionen av nätdejtingsajter där själva medlemskapet är avhängigt ett visst kroppsligt kapital . Nyligen utestängde exempelvis dejting sajten beautifulpeople .com 1,8 miljoner medlemmar baserat på en intern omröstning där medlemmarnas utseende betygsattes (TT­Ritzau, 2009) . I Sverige har även dejting­

sajten klubbfh .se lyckats väcka kritik genom att exklusivt vända sig till personer med funktionshinder (Algrim Klingspor, 2007), och ännu mer kroppsspecifikt blir det på sajten mulligt .se vars målgrupp består av just mulliga personer .

Jag kommer i det närmaste att introducera läsaren för ny partnervalsforskning som uppmärksammar den kroppsliga hierarkin . Syftet är att undersöka hur den kropps­

liga differentieringen reproduceras och utmanas bland internetdejtare . Själva den symboliska reproduktionen av kroppsliga hierarkier som via populärkultur och mass­

media rotar sig i medvetandet är dock undantagen analysen . Det är i stället den praxis­

betingade reproduktionen som här kommer att diskuteras . För att renodla temat har jag valt att utgå från dejtingvillkoren för en grupp vars kroppsliga kapital är litet – i den här studien står därför överviktiga internetdejtare i fokus .1

Jag har för den här studien intervjuat tolv heterosexuella nätdejtare varav sex de­

finierar sig själva som överviktiga och de övriga sex på ett eller annat sätt kommit i kontakt med överviktiga personer i internetdejtingsammanhang . Som redan nämnts växte fokus på dejtingvillkoren för överviktiga fram successivt i intervjuarbetet, varför några av de tidiga intervjuerna där frågan ej dykt upp har undantagits analysarbetet . Dessa intervjuer har ändå bidragit till analysens utveckling . I denna process utarbeta­

1 Överviktiga personer är i sammanhanget särskilt intressanta eftersom de enbart utifrån ett kroppsligt attribut sakta håller på att växa fram som en självdefinierad grupp i samhället . Trots att deras sak står långt ner på den identitetspolitiska agendan är förtrycket av dem väl­

dokumenterat . I Puhls och Brownells (2003) utomordentliga sammanställning av forskning om övervikt framgår det hur överviktiga förtrycks i olika sammanhang . Överviktiga får bl .a . sämre betyg p .g .a . sin vikt, de har svårare att få jobb, de tillåts mer sällan adoptera barn, de blir sämre behandlade som hyresgäster och de diskrimineras t .o .m . av sina föräldrar . I en numera klassisk studie tilläts barn rangordna sex olika teckningar på överviktiga barn, barn med funk­

tionshinder eller ”normala” barn, utefter vem de helst skulle vilja vara vän med . Överviktiga hamnade längst ner på skalan (Richardson et al ., 1961) . En replikering av studien 2003 visade, trots att övervikt bland barn blivit mer än dubbelt så vanligt sedan 1961 i USA, att ogillandet av överviktiga barn ökat med 40 procent (Latner & Stunkard, 2003) . Ett par nya kvantitativa studier, som jag snart kommer att återvända till, visar vidare på ett tydligt undertryckande av överviktiga på vuxenlivets partnervalsfält (Cawley et al ., 2006; Halpern et al ., 2005) .

den kroppsliga diFFerentieringens praktik 7

(10)

des allt eftersom ett mer strukturerat intervjuförfarande där de inledande intervjuer­

nas explorativa ansats så småningom kunde överges .

I presentationen av materialet gäller att intervjupersonen (som givetvis tilldelats ett fingerat namn) definierar sig som normalviktig om inget annat anges . Då allsköns märkliga beteenden på det intimas område (som mobbning och utseendefixering) ofta tillskrivs ungdomen har jag valt att intervjua dem som kan sägas tillhöra ”medel­

åldern” – här mellan 29 och 53 år . Intervjupersonerna har hämtats dels från ett öp­

pet forum för internetdejtare på Spray Date, dels från ett slutet forum för överviktiga internetdejtare på samma sajt som jag efter förfrågan fick tillgång till . I detta forum fick jag även möjlighet att ta del av ca tvåtusen inlägg där överviktiga personer disku­

terar hur de upplever nätdejtingverksamheten . Enbart intervjumaterialet har emeller­

tid underkastats en tematisk analys .

Här nedan kommer jag först att diskutera begreppet ”kroppsligt kapital” sådant Bourdieu definierar det . Sedermera följer en diskussion om hur dejtingsajterna ratio­

naliserat en på partnervalsfältet utbredd strävan efter att få så hög avkastning som möjligt på det egna kapitalet . Därefter kommer jag utifrån intervjumaterialet att redo­

göra för hur den kroppsliga distinktionen utvecklar sig från de initiala kontakter­

na över Internet till den första träffen in real life (eller ”IRL” som det heter i nätdej­

tingsammanhang) . Könsspecifika former av kroppslig differentiering tas sedan upp separat innan några exempel ges på hur det kroppsliga kapitalet ibland kan sättas inom parentes vid partnerval .

Kroppsligt kapital

Begreppet ”kroppsligt kapital” används vid ett par tillfällen av Bourdieu i La Distinc­

tion utan att närmare definieras . Det kroppsliga kapitalet är, enligt Bourdieu, främst kulturellt bestämt – dels avgörs kapitalet av det rådande kroppsidealet i en viss kultur, dels ristas kulturellt betingad praxis som matvanor och motionsvanor in i kroppen .2 I kroppen ”blir kultur till natur” som Bourdieu (1979:210) uttrycker det . Bourdieu ser en skillnad mellan olika socialgruppers kroppsideal som främst kommer till uttryck i att de lägre klasserna intar en mer instrumentell syn på kroppen och betonar dess styr­

ka (ibid:234), medan bourgeoisien idealiserar den smala kroppsformen som ett tecken på kultivering och ett avskiljande från en förslappad natur (ibid:214), eller som en in­

dikation på individens ”foglighet” som Foucault (1977) beskrivit det . Johannisson be­

tonar i sin historiska analys av den kvinnliga kroppsmedvetenheten hur särskilt medel­

klassen inför industrialiseringens produktionsöverflöd kom att se smalheten som ett

2 Trots att det tycks råda stor intersubjektivitet inom en viss kultur vid värdering av det kroppsliga kapitalet (Holter, 1981:147) är det välkänt att vilken kroppstyp som premieras vari­

erar friskt i olika tider och mellan olika kulturer och vi kan därför sluta oss till att även det kroppsliga kapitalet är avhängigt den symboliska makten i samhället . Exempel på hur kropps­

idealen kan variera ges i en relativt ny Harvardstudie som helt är ägnad kulturella variationer i mäns smak för olika stjärtstorlekar (Marlowe et al ., 2005) .

(11)

sätt ”att hävda sig både mot överklassens slappa dekadens och underklassens råa grov­

het” (Johannisson, 1994:49) .

Den smala kroppen kan således beskrivas som ett i grunden borgerligt kroppsideal som numera upprätthålls av västerlandets symboliska makt i form av massmedier och en växande skönhetsindustri (Bourdieu, 1979:171) . Ju längre ner i de sociala klas­

serna vi går desto större diskrepans från det smala idealet kan man observera – något som bl .a . märks i att midjemåtten ökar i takt med att den socioekonomiska statusen minskar (ibid:228, Goodman, 1993) . Smalhetsidealet i dagens samhälle så som det tolkas verkar alltså sammanhänga med de privilegierade klassernas uråldriga förakt för akrasia, d .v .s . viljesvaghet; att göra A (föräta sig) trots att man vet att B (äta lagom) är det rätta . Detta kompliceras dock av att dagens smalhetsideal inte enbart tycks vila på en epikureisk återhållsamhetsfilosofi utan även vittnar om en asketisk kult av det anorektiska som fortgår trots dess destruktiva konsekvenser för kvinnor i synnerhet (jfr Lindblad, 2006) .

Sedan Bourdieu författade sitt magnum opus tyder mycket på att de borgerliga skönhetsidealen spridit sig såväl globalt (Assayag, 1996; Parameswaran, 2004) som till de lägre klasserna (Featherstone, 1994:127) – detta trots att den sociala snedför­

delningen av det kroppsliga kapitalet kvarstår . Det narcissistiska intresset för krop­

pens form tycks även sysselsätta män i allt högre grad (ibid:115) . Kanske har detta att göra med tjänstesektorns, och framför allt med vad Bourdieu kallar för de ”kvinn­

liga yrkenas” utbredning som ger individer med stort kroppsligt kapital och rätt kos­

metika möjlighet till att transformera det kroppsliga kapitalet till ekonomiskt kapital (Bourdieu, 1979:169); kanske har det helt enkelt att göra med en intensifiering av vad Lasch (1979) beskriver som den narcissistiska kulturen . Trots att identitetskonsum­

tionen drivit fram en kirurgi som gör kroppen alltmer modifierbar, skiljer sig i vil­

ket fall det kroppsliga kapitalet till viss del från det kulturella kapitalet då den biolo­

giska autonomin avlämnar en ojämn fördelning av kroppsligt ”startkapital” . Denna oregel bundenhet utgör ett återkommande tema inom skönlitteraturen; inte minst vad det gäller de speciella livsöden som uppstår då någon från de lägre klasserna ärver en kroppskonstitution med liten diskrepans från skönhetsidealen – dessa fall kallas i det franska språket för ”fatal skönhet” (beauté fatale), en skönhet som är fatal just för att den hotar de sociala hierarkierna (Bourdieu, 1979:215) .

I Bourdieus kroppssociologiska modell inverkar den kombination av natur och kultur som det kroppsliga kapitalet utgör även på vad Bourdieu kallar för kroppslig hexis – ungefär den kroppsliga dimensionen av habitusbegreppet – som bl .a . kommer till uttryck i hur väl man trivs i sin kropp . Kroppslig hexis märks bl .a . i individens kroppshållning, röstläge och finmotorik . Med ett större kroppsligt kapital kan krop­

pen glömmas bort . Le chef charismatique, ett begrepp som Bourdieu använder för att betona det hierarkiska elementet i interaktionen, är ”för gruppen vad han är för sig själv i stället för att vara för sig själv vad han är för gruppen, så som de underordnade i den symboliska kampen” (ibid:230) . Kampen om att inta subjektsposition, ett kärt tema inom den existentialistiska fenomenologin som Bourdieu utvecklar, är ytterst re­

levant i dejtingsammanhang . Bourdieus modell förklarar hur det rent kroppsliga kan den kroppsliga diFFerentieringens praktik 9

(12)

få beteenderelaterade konsekvenser som förstärker över­ och underordningen på inti­

mitetens marknad . Något förenklat säger teorin att kroppslig bekvämlighet skänker större karisma vilket ytterligare förhöjer vad Bourdieu kallar för individens pouvoir de séduction (förförelsemakt) (ibid:229) . Detta torde inte minst gälla inom det fält som jag här intresserar mig för nämligen partnervalsfältet .

Med Goffmans ord finns det för varje liten avvikelse i utseendet ”alltid någon so­

cial situation när den får fundamental betydelse och ger upphov till en skamlig dis­

krepans mellan den virtuella och verkliga sociala identiteten” (1972:132) . Även om diskriminering av överviktiga inom exempelvis arbetslivet kan konstateras statistiskt, får stigmat betydligt brutalare konsekvenser på intimitetens marknad än någon an­

nanstans . Flera kvantitativa undersökningar har visat hur såväl kvinnors som mäns romantiska och sexuella aktiviteter avtar med stigande värden av Body Mass Index (se Cawley et al . 2006 eller Halpern et al . 2005) . Den fysiska attraktionen (som förvisso avgörs av mer än kroppsstorlek) är enligt vissa studier t .o .m . den viktigaste variabeln vid val av partner – speciellt för män (se Townsend et al . 1998) vilket tycks stödja tesen om att en manlig överordning präglar sexualitetens sfär (jfr Irigaray, 1985) .

Utifrån Bourdieu kan man tänka sig att detta inte behöver stå i motsättning till den betoning av de klassiska variablerna (klass, etnicitet, utbildning) som tidigare partnervalsforskning gett uttryck för; kroppsligt kapital indikerar socialgruppstill­

hörighet och inkluderar alltså det sociala . Det får därför inte tolkas som ren biologi i evolutionistisk anda . Det kroppsliga kapitalet värderas utifrån kulturella karaktärs­

föreställningar vars ideologiska grund ej bör underskattas: ”utseendet är det viktigaste och personer som har utseendet för sig tillvitas en rad andra egenskaper – de anses vara klokare, varmare och duktigare”, skriver exempelvis Holter (1981:128) i sin studie av den krogcentrerade intimitetsmarknaden . Utan att man ens inför sig själv behöver er­

känna någon utseendefixering kan utseendets betydelse för val av partner således visa sig i det att man aktivt intresserar sig för mer sublima egenskaper .

Det kroppsliga kapitalet (som oftast värderas utifrån betraktarens egna kapital) kan alternativt beskrivas som en tröskel att passera innan andra kapital värderas (Stroebe et al . 1971) . Partnervalsfältet bygger, som det kommer att framgå i nästa del, således på en hierarkisk ordning . Detta är en ordning som i internetdejtingens värld rubbas något i kontaktens initialskede, för att så småningom ytterligare befästas .

Intimitetens marknad

Innan vi fördjupar oss i dagens strukturering av den romantiska aktiviteten bör vi er­

inra oss Fromms beskrivning av vad jag här kallar för intimitetens marknad:

För en modern människa består lyckan i att gå från skyltfönster till skyltfönster och köpa allt man någonsin kan, kontant eller på avbetalning . Han (eller hon) har unge­

fär samma inställning till medmänniskan . Den eftertrådda trofén är för mannens del den tilldragande kvinnan och för kvinnans den tilldragande mannen . ’Tilldragande’

betyder vanligen en viss konstellation av lockande egenskaper som är populära och ef­

(13)

terfrågade på den sociala prestigemarknaden . Vad som gör en person fysiskt och psy­

kiskt tilldragande bestäms av vad som för ögonblicket är modernt […] Kärlek utveck­

las vanligen endast med hänsyn till sådana mänskliga marknadsobjekt som man har möjlighet att byta till sig . Jag vill göra en god affär; föremålet bör vara åtråvärt enligt gängse sociala värderingar och bör dessutom åtrå mig med hänsyn till mina dolda och reella tillgångar och möjligheter . Två personer förälskar sig sålunda i varandra när de känner med sig att detta är det bästa fynd de kan göra på marknaden i anseende till sitt eget begränsade bytesvärde […] I en kultur där man huvudsakligen orienterar sig ef­

ter marknadsnoteringar och där materiell framgång skattas ojämförligt högst finns det knappast anledning att förfasa sig över att folks kärleksaffärer visar upp samma mön­

ster som på varu­ och arbetsmarknaderna (Fromm, 1988:13) .

Oaktat Fromms grundtes, att denna reifikation omöjliggör kärlek – vilket är ett allt­

för komplext påstående för att kunna utredas här – skulle få invända mot att partner­

valet i dag vanligen bygger på en kapitalmatchning där naturligtvis alla slags kapi­

tal, inte enbart det kroppsliga, spelar in . Marknadsmetaforen har, som Becker (1992) så tydligt demonstrerat, visat sig vara användbar för att beskriva flera av senmoder­

nitetens subsystem som vi helst vill betrakta som autonoma . De femtio år som för­

flutit sedan Fromm drog sina slutsatser om intimitetens marknad har genererat vad som måste betraktas som en rationalisering av kapitalmatchningen . Detta märks inte minst när man studerar de olika dejtingsajternas uppbyggnad . På Spray Date kan man söka efter potentiella partners medelst det internationella sökverktyget Meetic . Ögon­

och hårfärg, längd, vikt, kroppstyp, alkohol­ och rökvanor, språkfärdighet, yrke, in­

komst, utbildning och fritidsaktiviteter är några av avgränsningsmöjligheterna, och de används flitigt . Som om detta inte var tillräckligt finns ett användarvänligt utvär­

deringssystem där man kan betygsätta presentationerna med s .k . ”charmpoäng” . De med högst charmpoäng hamnar på startsidans topplista . I nysatsningen ”Sexy Like Us” kan ytterligare bilder (främst av lättklädd karaktär) läggas upp där kropparna be­

tygsätts för sig . Även här finns en tio­i­topp­lista att beskåda . Och även en bottenlista där främst kvinnor i femtioårsåldern tycks ha hamnat . De som lyckas mindre väl i dessa betygsystem kan genom att ge av sitt ekonomiska kapital marknadsföra sig själ­

va med en ”personlig banner” – ett egenkomponerat bildspel som flimrar i kanten av fönstret hos sajtens användare vid sidan av annan internetreklam .

Internetdejting tillåter individen att grovsortera på intimitetens marknad utan att de bortsorterade märker det . Bortsållade presentationer och bilder tar ej illa upp och det går alltid att återvända till en presentation . Likheterna med vilken slags internet handel som helst är, som Bauman beskriver det, slående: ”’You can always press delete’ […] On the Internet one can date without fear of the ’real world’ repercussions . Or this is at any rate how one can feel when shopping for partners on the Internet . Just like browsing through the pages of a mail­order catalogue with a ‘no obligation to buy’ promise and a ‘return to the shop if dissatisfied’ guarantee on the front page” (Bauman, 2003:65) . Gränsen för att man ska kunna tala om att någon får nobben förskjuts med nätdejtingen och tillåter därför en smidigare sållning om man jämför med den fysiska världen utanför .

den kroppsliga diFFerentieringens praktik 11

(14)

Trots internetdejtingens uppenbara brutalitet menar Bauman att industrin inte har någon större del i den allmänna reifikationen . Han menar att internetdejting svarar mot ett reellt behov av att få maximal utdelning på personliga egenskaper . Metamor­

fosen ”från varuleverantör till sensationssamlare” (Bauman, 1995:111) har skänkt in­

dividen nya möjligheter, men också en del problem där nätdejtingen tycks utgöra en efterfrågeanpassad mjukvarulösning . Ty för att i god utilitaristisk anda kunna försäk­

ra sig om att partnerinvesteringen ger optimal avkastning på det egna kapitalet (som vanligen införskaffats med ansenliga tids­ och energiuppoffringar) så är sekundär­

gruppen i form av arbetskamrater och liknande alldeles för liten; inte minst om man betänker hur stor del av den vakna tiden som numera tillbringas i fysisk ensamhet i de välutbildade samhällslagren . Det enorma utbudet som breder ut sig för nätdejtaren skapar förhoppningar om att äntligen kunna göra det perfekta partnervalet som slut­

giltigt driver bort rädslan för att gå miste om andra (och bättre) romantiska och sexu­

ella upplevelser– en rädsla som i dag får dödsångesten att blekna i jämförelse, menar Bauman (se intervju med Davídsdóttir, 2003) .

Ett problem med såväl Baumans som Fromms analyser är emellertid att aktörerna på intimitetens marknad tilldelas en rollekvivalens som döljer maktskillnader . Utan att spekulera i orsakerna kan vi konstatera att bytesvärdet på intimitetens marknad varierar från individ till individ . Även om ingen torde vara helt utesluten från part­

nervalsfältet innebär detta en valmöjlighetshierarki där de med störst kapital (av alla dess slag) får mer att välja på än de längre ner i hierarkin . Rollekvivalensen överdrivs dessutom av en könsblindhet hos nämnda teoretiker: asymmetrierna kompliceras och förstärks nämligen av den könade rolltudelningen som gör män till jägare och kvin­

nor till troféer (jfr Backberger, 1966; Giddens, 1995; Johannisson, 1994) . Internet­

dejtingens värld befolkas, med andra ord, inte av jämlika parter utan av individer som ofta är mer än väl medvetna om det egna ”marknadsvärdet” .

För att illustrera denna ojämlikhet ber jag läsaren att begrunda två av mina inter­

vjupersoner . Gunilla är 29 år och arbetar som journalist på en av de av de mer res­

pektabla redaktionerna i Stockholm . Hon bor i innerstaden och går gärna ut på kväl­

larna . Spraydate är mest en ”form av underhållning” som hon sedan knappt ett år tillbaka roat sig med . Hon får i snitt cirka 20 mejl om dagen av män som fastnat för hennes presentation och hon svarar enbart på en bråkdel av erbjudandena eftersom de flesta männen går henne på nerverna . ”Jag har väldigt låg irritationströskel och kan bli så arg! Om de t .ex . skriver: ’Goddag damen, allt väl? Jag finner dig intressant . Hör av dig .’ Varför ska jag svara på det liksom? Idiot!”

Själv tar Gunilla aldrig första steget för att kontakta någon, men hon har likväl sina preferenser . Alla män under 180 cm går bort, liksom de som är tjocka, skriver dåligt, har ointressanta jobb – såväl butiksbiträden som ”den där säljartypen och ekonomer, kontroller på länsförsäkring bla bla bla” – eller de som har typiska högeråsikter och inte förstår sig på feminism . Alla hennes dejter har varit besvikelser eftersom ingen av männen har haft samma utseende i verkligheten som på bild .

Elin är 45 år och uppger att hon under sina tre år på diverse dejtingsajter inte dej­

tat en enda människa i verkliga livet . En bit in i intervjun visar det sig emellertid att

(15)

hon visst gått på en dejt, men hon minns den mest som något obehagligt . De skulle gå på promenad i en park var tanken, men eftersom han hade rullator och var kraftigt berusad blev detta problematiskt . Elin har aldrig ställt krav på någons utseende, men den här mannen fick henne nästan att ändra sig:

Sedan när jag fick se hur han ser ut… Ja, han såg ut alltså . Oj, oj, oj . Inga tänder i mun­

nen och de tänderna som fanns var helt kolsvarta . ’Vad jobbar du med?’ frågade jag .

’Jag har aldrig jobbat i hela mitt liv’, svarade han då . ’Och jag ska berätta något . När jag var nitton satt jag inne i finkan!’ sa han . Och ändå hade han mage att fråga vad han gjorde för fel på MSN sedan . ’Kanske var det p .g .a . att jag var dyngrak?’ skrev han . […] Han skrev att jag var den snällaste människan han någonsin hade träffat . Elin tror att folk trakasserar henne på nätet för att hon lägger ut bild på sig själv och nämner sin övervikt i presentationen . ”Nittioåtta procent” av dem hon talat med har en­

bart varit intresserade av att förolämpa henne eller ge henne ”skamliga förslag” . Till en början hörde ingen av sig . Då började hon själv ta kontakt genom att skriva i gästböck­

erna och sedan dess har ”oförskämdheterna” återkommit . Hon har inga krav på något annat än att ”det ska vara ömsesidig respekt för varandra”, och att han inte får ha alko­

holproblem då hon har barn från ett tidigare förhållande . Flera av hennes ”icke­skrina”

väninnor har lagt ner dejtingverksamheten – ”till slut blir man ju sårad”, säger hon . Själv tänker Elin ge dejtingverksamheten ännu ett år innan hon loggar ut för gott .

Hur träffande teorin än må vara vad det gäller Gunillas situation vore det fel att applicera Baumans diagnos på Elin . Hennes nätdejtande kan knappast liknas vid

”shopping” och än mindre vid ”recreational activity” eller ”entertainment” (Bauman, 2003:65) . För Elin handlar inte nätdejting om att hitta någon som för dagen uppfyl­

ler hennes mer eller mindre udda böjelser, utan snarare om att lyckas hitta en man i den relativt lilla gruppen av män som står henne till buds . Därmed inte sagt att hon står oberörd av sensationsjägarna . Tvärtom torde en stor del av hennes problem ha att göra med den råa hedonism som i enlighet med Giddens ideal prioriterar relationen framför människan . I nästa avsnitt ska vi i mer koncentrerad form ta del av det empi­

riska materialet för att se hur denna ojämlikhet kan komma till uttryck . Vi kommer att utgå från en nyckeltilldragelse där nätdejtingens kroppshierarkiska villkor drivs till sin spets: den första träffen .

Besvikelsens fostran

Med det rationaliserade kapitalmatchningssystemet som internetdejting utgör för­

vandlas träffarna med dem som har mindre kapital ofta till stora besvikelser . Som det här kommer att framgå är det särskilt den ”sanningens ögonblick” som den för­

sta träffen utgör som spelar avgörande roll . I den direkta interaktionen lyfts den virtuella världens ofta förskönande slöjor bort för att i stället ge plats åt en bedöm­

ning av det kroppsliga kapitalet som är så omedelbar att den inte behöver ta mer än några sekunder . Eftersom denna fysiska kontakt i nätdejtingsammanhang föregås den kroppsliga diFFerentieringens praktik 13

(16)

av en intellektuell kontakt blir det kroppsliga kapitalets betydelse paradoxalt nog mycket påtaglig i dessa situationer – inte minst om den enes eventuella övervikt innebär den andres besvikelse . Som vi ska se kan detta leda till extrem förlägenhet för båda parter .

Trots att internetdejting är ett populärt fenomen som har betydligt högre status än gårdagens kontaktannonser, upplever informanterna det som mer önskvärt att ha träffat sin livspartner i verkliga livet än på Internet: ”Gud vad hemskt sedan! Hur träf­

fades ni? På Spraydate . Det är ju jättetragiskt”, som Hanna (ironiskt) beskriver det . Detta eggar till särskild kräsenhet när man träffar någon från dejtingsajten: ”Jag be­

dömer utseende också . Jag bedömer allting . Jag sitter och läser av hela tiden . Försö­

ker hitta svagheter”, berättar Gunilla . När kapitalmatchningen upplevs som alldeles misslyckad av le chef charismatique, blir detta därför källa till en frustration som säl­

lan låter sig döljas . Det gäller inte minst när smalare människor råkar ihop med över­

viktiga . ”Jaha, så har jag slösat bort ännu en timme av mitt liv”, kan reaktionen vara . Överviktiga blir som grus i maskineriet . Ilskan bottnar ofta i att man känner sig lurad av den överviktiga då denna anses ha undanhållit viktig information om sig själv på ungefär samma sätt som 1950­talets mörkhyade som enligt Goffman ” kun­

nat ’undgå upptäckt’ vid brevskrivning eller telefonsamtal” och som andra projicerat en bild på som ”sedermera kan utsättas för diskreditering” (Goffman, 1972:81) . Inom nätdejtingen är förskönande bilder eller felaktig information om kroppstyp och lik­

nande ett brott att jämföra med undanhållande av äktenskap, och något som sajternas egna ”dejtingcoacher” aktivt motarbetar . I Arvidssons studie av dejtingsajten match . com är detta särskilt tydligt:

Like a distant echo of the protestant ethic (filtered through the self­help movement) the site proposes that body type mirrors the person’s true inner self and that true love with a compatible partner is contingent on a truthful presentation of these qualities:

‘accurate descriptions of your height, body type, smoking and drinking habits, marital status will attract someone to the real you – not a fantasy you can’t deliver’ . (Arvids­

son, 2006:684)

De som i diskrediteringens skede känner sig lurade och blir upprörda då deras för­

väntningar inte infrias, relaterar inte alltid upprördheten till den överviktiges utseen­

de . De kan snarare känna sig lurade eller ha svårt för den andres ”brist på självinsikt”, som Fredrik, en av de normalviktiga intervjupersonerna, uttrycker det .

Risken för besvikelse anses nämligen inte enbart hänga samman med att den ena parten ljugit . Att man själv kan skapa överdrivna förväntningar eller att den andre inte inser hur det egna kroppskapitalet övervärderas kan även inträffa som konsekvens av ett mer eller mindre medvetet fantasiarbete under processens gång där såväl själv­

bild som bild av den andre förvrängs av romantisk längtan och idealföreställningar . Exempelvis kan överviktiga vara väldigt noggranna med att informera om sitt ut­

seende genom att exempelvis skriva om det i presentationen, skicka extra bilder, kom­

municera via webbkamera, och ändå råka ut för vad Peter – en av de överviktiga män­

(17)

nen – kallar för ”de besvikna ögonen” . Balansgången mellan att marknadsföra sig och att göra sig skyldig till falsk marknadsföring kan ibland vara svår för att inte säga omöjlig . Hur smärtsamt ”självmedveten” om sitt kroppsliga kapital den överviktiga än må vara, kan den andra parten nämligen vara sysselsatt med detta fantasiarbete som innebär att all information som inte stämmer överens med den inre bilden sorteras bort fram till sanningens ögonblick (den första dejten) då besvikelsen tar vid .

Lawson och Leck (2006) har i en intervjustudie undersökt ett sådant fantasiarbete bland nätdejtare . Det är välkänt att kommunikation via Internet ger möjlighet till ett ökat svängrum för personakonstruktioner vilket exempelvis kan komma till uttryck i virtuella könsbyten m .m . Nätdejtingvärlden är troligen inte lika infiltrerad av fiktiva användare som chattbaserade communities, men inte desto mindre får informations­

teknikens klyvning mellan person och persona konsekvenser för interaktionen på nät­

dejtingsidorna . ”Internet dating may be construed as a type of romantic fantasy in which individuals construct ideal partners based on their online interactions, which can be very exciting”, skriver Lawson och Leck (2006:198) .

I intervjumaterialet tycks fantasiarbetet gälla både skapandet av den egna identite­

ten och tolkningen av den andres identitet . Personen man söker kan vara resultatet av en önskan eller fantasi som ibland blir svår att släppa . Hanna berättar:

Man har en färdig bild och den varierar på grund av andra saker i ens liv . Det kan vara någon som man sett på TV eller någon på jobbet som man inte kan få och så försöker man hitta någon på Spray Date som passar in på den bilden . Och det går ju inte . Det är helt omöjligt .

Trots en medvetenhet om problemet som hos denna kvinna, är det ibland svårt att värja sig mot bilder och önskningar . ”Man bygger ju upp en bild”, säger Fredrik på ett sätt som tycks ta fantasiarbetet för givet .

Den mest lidande parten blir inte sällan den med lägre kroppsligt kapital . Alice, en trettiofyraårig student, berättar att hon vanligen får nobben redan när hon läser pre­

sentationer av andra som, menar hon, ”i 90 procent av fallen skriver mer eller mindre uttryckligt att de inte är intresserade av överviktiga” . För att undvika missförstånd har hon skapat en internetsida med flera helfigursbilder som hon skickar länk till när kon­

takten hunnit fördjupa sig något . Dessvärre hjälper inte alltid det heller:

Det är det som är så märkligt . Det händer ibland att människor vill träffas och så kol­

lar jag på profilen där det står ’absolut ingen överviktig’ . Då brukar jag fråga om de verkligen har tittat på bilderna . I och för sig är jag ju utklädd till spindelmannen där jag syns i helfigur, men ändå . Då brukar de svara: ’Jaha, jag trodde bara att du var ut­

klädd’ . Då tänker jag: ’Pucko!’ (skrattar) .

Detta kan också ha att göra med olika dejtingstrategier . Vissa struntar blankt i presen­

tationerna eftersom de ändå ljuger, och sållar i stället efter intryck av den första dejten . Men tiden är dyrbar och alla blir besvikna när den andre inte uppfyller kriterierna . En den kroppsliga diFFerentieringens praktik 15

(18)

av de senare dejterna har tvingat Alice till att vara ännu mer noggrann med att fram­

häva sin övervikt när kontakterna knyts:

Då var det också en kille som jag hade skrivit till ganska länge och skickat bilder med och så . Men så ser han väldigt besviken ut när vi träffas . ’Jaha’, sa han . ’Ja, du ser ju inte alls ut som jag hade tänkt mig .’

’Nehe”, sa jag lite glatt . ’Är det bra eller dåligt?’ Då blev han alldeles tyst . ’Ok’ säger jag, ’jag skulle inte ha frågat alltså?’’Nej, alltså… Jag trodde bara inte att du skulle vara så… kort .’ Det sänkte stämningen ganska rejält kan man ju säga . Blir man ett under av utstrålning och självförtroende under resten av dejten efter en sådan öppning?

Reaktionerna när den andres kroppsliga kapital ej matchar det egna är vanligen av två slag: man försöker antingen genomlida dejten så artigt som möjligt, eller så ger man ut­

tryck för sin frustration varvid dejten vanligen upphör . Fredrik, en trettiofemårig läkar­

student, hade skrivit mejl och talat i telefonen med en kvinna under ett halvårs tid . ”Vi hade jättemycket gemensamt på det mentala planet vad det gällde åsikter och hur man tänker och så . Hon var otroligt trevlig när jag pratade med henne i telefon .” Han blev, som så många andra, förälskad över nätet . Det börjar med en hälsning i gästdagboken, övergår till mejl, och fortsätter därefter ofta med MSN, telefonsamtal och SMS . Kon­

takterna kan vara mycket djupa och personliga innan man väl träffas . När Fredrik träf­

fade kvinnan i fråga stämde ingenting . ”Hon var fem år äldre och tjugo kilo tyngre . Jag trodde att det var en väninna till henne eller något” . Han sa till henne att hon såg väldigt annorlunda ut mot vad han hade tänkt sig men lät det stanna vid det:

Tendensen är väl att man låter det självdö, i stället för att säga ’nej, jag tycker inte att du var så mycket att ha’ . Då finns ju risken att personen blir lite ledsen . Och det tycker jag är onödigt . Även om man egentligen inte tycker att de är så mycket att ha, så behö­

ver man inte säga det . Men det är klart att man blir besviken .

Gunilla, som upplevt alla sina dejter som utseendemässiga katastrofer, har valt samma taktik . Först genomlider hon dejten, sedan hör hon aldrig mer av sig . Ibland blockerar hon t .o .m . mejl och telefonsamtal från efterhängsna personer:

Det tar tre sekunder . Man vet efter tre sekunder om det kommer att bli odrägligt eller om det kan bli trevligt . Så enkelt är det . Jag har varit med om riktiga skräckexempel när hjärtat nästan stannat av chocken . Man har nästan börjat backa i dörren till puben när personen uppenbarat sig . Men om personen ser ut som ett träskmonster så får man likt förbannat lida sig igenom två till tre timmar och vara trevlig, aningen distanserad och dricka flera glas vin . Så är det jämt . Är man förberedd blir man inte lika chockad när en vilt främmande människa som är trettio kilo tyngre och ser tio år äldre ut än mannen på bilden dyker upp […] Alla har varit besvikelser . Två gånger har jag blivit riktigt förbannad .

(19)

Björn, en fyrtiosjuårig datakonsult, är en av dem som valt att ge uttryck för sin besvi­

kelse . När han träffar en överviktig kvinna som han länge haft kontakt med är han inte nådig i sina utlåtanden:

Jag sa väl rakt ut att ’Ja, det här var ju inte riktigt vad du har beskrivit dig som’ . Och då menade hon att ’Nej, men man kan ju inte avslöja sig hur mycket som helst’, liksom .

’Nej, men hallå?’ /skrattar/ . ’Vad hade du tänkt dig? Vad hade du trott? Hur skulle jag uppfatta det? Tror du att jag träffar någon bara för att, eller?’ Man går ju givetvis på en beskrivning också, men det hade inte hon snappat verkade det som . Jag tror inte att det stämde riktigt där . Allt var inte riktigt på plats .

Fem minuter senare vände han på klacken och gick . ”Men det gjorde inget, jag hade ändå jobb där”, berättar han . Björns frågor tycks indikera en indignation som smalare dejtare skulle kunna känna inför överviktiga . Att den överviktige ens kunde tro att han eller hon skulle ha en chans hos den smale kan fungera knäckande för den sma­

les självförtroende . ”Det är som att de trodde att de inte såg ut som något träsktroll . Eller att deras fina personlighet skulle väga över någonstans . Så att jag skulle bortse från det”, berättar Gunilla . ”Ibland frågar man sig ju om man själv blir uppfattad på samma sätt”, säger Sara . Fantasiarbetet finns med andra ord alltid där som en av de risker som äventyrar kapitalmatchningen .

Av alla risker med virtuell kommunikation som Utz (2005) sammanställt i sin rapport, har risken för att missbedöma den andres fysiska attraktion varit den som mest plågat de nätdejtare som här har intervjuats . Att drabbas av besvikelse eller av att själv bli besvikelsens objekt är något som alla intervjupersoner har haft erfaren­

het av . I samtliga fall har det handlat om en felbedömning av det kroppsliga kapitalet och då särskilt vad det gäller kroppsvikt . I två fall reagerade informanterna på annat som drog ner det kroppsliga kapitalet: Gunilla upplevde en gång att mannens tänder var väldigt gula; Sara tyckte att hennes dejt hade luktat konstigt, ”något unket, gam­

mal fukt” .

Detta leder till vad vi skulle kunna kalla för internetdejtingens paradox: trots att man kan knyta en kommunikativ kontakt utan att känna till den andres kroppsliga kapital så innebär inte detta att det kroppsliga kapitalet minskar i betydelse . Tvärt­

om så framhävs, som jag redan nämnt, kroppens betydelse vid internetdejting . Detta kan ställas mot krograggningen där faran snarare utgörs av att det kroppsliga kapita­

let kan dölja andra tillkortakommanden (jfr Holter, 1981:43) . Det kroppsliga kapita­

let bestämmer den virtuella förälskelsens riktighet; trots själslig, eller mental kontakt kan kroppen fungera som en ogenomtränglig barriär . Med Goffmans vokabulär blir det kognitiva igenkännandet viktigare än den ofta mycket djupa, biografiska känne­

dom om den andra parten som kan uppstå i den virtuella interaktionen (jfr Goffman, 1972:74) . I vilket fack andra kommer att placera partnern under de första ”tre sekun­

derna” är således inte oviktigt . Partnerns utseende är och har länge varit en status­

markör som det i den sexuella frihetens namn har bildats en hård marknad kring (jfr Fromm, 1988:13, Marcuse, 1991:74; Holter, 1981:141) . Att på denna marknad avvi­

den kroppsliga diFFerentieringens praktik 17

(20)

ka alltför mycket från de rådande skönhetsidealen kan, som vi i nästa avsnitt ska se, i sig själv vara något som väcker vissa personers vrede .

Den moraliska kroppen

Vi har sett hur övervikt kan irritera smalare människor som är på jakt efter ordent­

lig avkastning på det egna kapitalet . Men aggressiviteten gentemot överviktiga behö­

ver inte bara bottna i att tid ”slösas bort” på dem; deras blotta existens tycks vara något som upprör människor på dejtingsajten . Överviktiga som vågar vara aktiva på intimite­

tens marknad lär sig förr eller senare att veta sin plats i skönhetshierarkin . Internet som ett virtuellt rum ger skydd i form av avskildhet och distans, men anonymiteten bäddar också för att sårande kommentarer kan yppas utan att personerna bakom ställs till svars . Det är slående hur förtret och trakasserier av detta slag enbart drabbat de kvinnliga in­

formanterna och fått dem att förhålla sig till risken att öppet förnedras på ett sätt som för de överviktiga männen är okänt . Även om gallringen är könsblind tycks det således finnas en klart genusrelaterad faktor beträffande aggressiviteten i kroppsbedömningen .

Detta märks inte minst på det slutna forumet ”Big is Beautiful” där överviktiga kan dela med sig av sina erfarenheter . Trettiofemåriga Ulrika kunde en dag i sin gäst­

bok läsa: ”Du var en vidrig sak!!” . Carmencita fick ett meddelande på spanska från en av sina landsfränder: ”Medan du skrattar mellan fotograferingarna, testa att inte äta . SVIN!” . Mindre avancerade inlägg i gästboken som ”GRIS!” eller ”man blir vad man äter?” hör till vardagen bland de överviktiga kvinnorna som här har intervjuats . ”När man sedan kollar upp vilka de är”, berättar Marie, ”så ser de helt normala ut . Vuxna män, med bild och allt . Lärare och poliser .” Vare sig på forumet eller bland informan­

terna berättar någon överviktig man om liknande kränkningar . Den finala orsaken till detta är givetvis omöjligt att reda ut här, men fenomenet vittnar onekligen om en viss relevans hos Irigarays (1985) teori om den manliga överordningen inom intimi­

tetssfären . För att anknyta till Johannissons idéhistoriska exposé tycks intimitetens marknad delvis ha inkorporerat en könsfärgad kroppsfixering från äldre tiders äkten­

skapsmarknad enligt vilken ”skönhet och behag var flickans största tillgång, ett ka­

pital att investera på äktenskapsmarknaden, och som förräntat i ett förmånligt gifte förväntades höja familjen på den sociala rangskalan” (Johannisson, 1994:50) . Med dessa historiska krav på kvinnlig kroppsmedvetenhet i bakgrunden bemöts avvikel­

serna med uppenbar aggressivitet .

Som jag tidigare nämnt fungerar det kroppsliga kapitalet som en indikator på mo­

ral – moral i meningen självdisciplin . ”Jag är viktfascist och för mig är det [övervikt]

ett tecken på att man saknar självdisciplin”, berättar Gunilla . Flera informanter är väl medvetna om att deras bedömningar kan vara orättvisa, men upplever samtidigt att de inte kan hjälpa hur de uppfattar andra . ”Det är klart att det kan ligga personliga tragedier och trauman bakom och så”, berättar Fredrik, ”men om man verkligen vill gå ner i vikt så är det ju faktiskt inte svårt . Om man väl börjar motionera så går det ju, liksom” . Man kan anta att liknande uppfattningar har stor betydelse för såväl aggres­

sion mot som attraktion till överviktiga .

(21)

Att den intima sfärens ideal antar repressiva former är inget nytt, däremot finns det något dubbelt i kravet på att ens partner ska ha ”en sund kropp” som, enligt Feather­

stone, både orsakar förvirring och säger något om den moderna människans relation till kroppen: ”asketiska livshållningar skulle [tidigare] frigöra anden och undertrycka kroppens sexuella sida . I konsumtionskulturen å andra sidan proklamerar sexexper­

terna att en god kost och motion befrämjar den sexuella förmågan; motion och sexu­

alitet blandas ihop och blir ’sexmotion’ och ’motionssex’” (Featherstone, 1994:117) Som ett typexempel på hoptvingade föreningar av motsatser (jfr Marcuse, 1991:72), ingår hedonism och självdisciplin i en tvetydig samexistens som ställer krav på an­

passning . Avvikelser från fitness­idealet tolkas inom intimitetssfären som allvarliga brott mot det som Baudrillard (1998) och andra passande benämnt som en allt på­

tagligare fun morality . Även Bauman ser detta som en följd av konsumtionskulturens kravfyllda hedonism:

The postmodern body is first and foremost a receiver of sensations; it imbibes and di­

gests experiences; the capacity of being stimulated renders it an instrument of pleasure . The capacity is called fitness; adversely, the ‘state of unfitness’ stands for languor, apa­

thy, listlessness, dejection, a lackadaisical response to stimuli; for a shrinking or just

‘below average’ capacity for, and interest in, new sensations and experiences […] The most popular and frightening ‘disorders’ are, one way or the other, consumption disor­

ders . (Bauman, 1995:116) .

Hedonism utan självdisciplin är oacceptabelt . Njutningen måste ske med distinktion, som Bourdieu så tydligt visat, så att den högsta formen av njutning – den sexuella – inte omöjliggörs p .g .a . övervikt . Bilden av den överviktige som avsexualiserad var­

else är så utbredd att överviktiga själva kan internalisera den . Göran, en femtiotreårig läkare, har varit ute på dejtingsajten i ett par år utan att få napp . Han har inga för­

hoppningar om att träffa någon nu utan besöker mest sidan ”i vetenskapligt syfte” . Om han blev av med några kilon skulle han rikta in sig på kvinnor mellan fyrtio och femtio år som ”tvivlar på sin attraktionskraft” . Jag frågar honom varför han inte försö­

ker hitta någon med en gång som, liksom han själv, är överviktig och över femtio år:

Jo, du . Det vore en rolig syn! (skrattar) Jag vet inte hur det skulle gå till, rent fysiskt faktiskt . Nu har ju jag varit smal så jag vet att det är roligare då . Organen ändras lik­

som med övervikten . Det blir bökigare . Jag tror att kroppen, rent funktionellt, bör vara smalare och jag förstår mycket väl om andra inte attraheras av min kropp . Jag attra­

heras heller inte av överviktiga […] Det där med åldern är ju svårare . Om vi tar kvin­

nan så händer det något med vävnaderna kring femtio år . Kvinnans slida blir liksom torr och kall . Det är inte alls samma sak längre . Det märks när kroppen åldras . Det blir nästan som nekrofili . Men om känslorna finns så kan ju det lösas på andra sätt, förstås .

den kroppsliga diFFerentieringens praktik 19

(22)

Det förefaller okänt för dessa nätdejtare att övervikt hos medelålders kvinnor inne­

bär en ökad halt av könshormoner i deras kroppar . Övervikt och ålder får här i stället symbolisera ett allmänt förfall . Enligt Featherstone speglar detta en allmän ideologi:

”föreställningarna om ’naturlig’ kroppslig försämring och de kroppsliga svek som föl­

jer med åldrandet, tolkas som tecken på moralisk slapphet . Rynkorna, det lösa hullet, tendenserna till gubbfläsk, hårlossningen som beledsagar åldrandet bör bekämpas av individen med hjälp av kosmetika­, skönhets­, motions­, och fritidsindustrin” (Fea­

therstone, 1994:113) . Påminnelsen om att åldern, liksom tiden, inte går att stoppa, kränker den meritokratiskt uppfostrade sensationsjägaren . Överviktiga, gamla och andra som utkonkurreras på intimitetens marknad blir som turistparadisens utelig­

gare; de berättar om baksidan av dekoren och väcker ibland ilska .

Att den kvinnliga kroppen i långt mycket högre utsträckning än den manliga an­

vänts som symbol för ungdom och hälsa (se exempelvis Backberger, 1966; Johannis­

son, 1994) bidrar antagligen till hur kvinnor tycks bedömas hårdare än män . Det har framkastats att män i högre grad attraheras av kvinnans kroppsliga kapital, med­

an kvinnor attraheras av mannens ”image” (Holter, 1981:129) .3 Featherstone kopp­

lar detta till den kvinnliga kroppens symbolvärde: ”Kvinnorna är naturligtvis tydli­

gast fångade i den narcissistiska, självkontrollerande världen av bilder, eftersom deras kroppar används symboliskt i reklamen” (Featherstone, 1994:113) . Oavsett om detta stämmer eller inte blir genus desto mer relevant när vi undersöker den typ av intimitet som överviktiga kvinnor och män erbjuds .

Den förnedrade kvinnan

Vi har konstaterat att överviktiga personer både kan väcka irritation och ilska på in­

timitetens marknad – framför allt om den överviktiga råkar vara kvinna . Övervikt behöver dock inte betyda att en kvinna utesluts från sexuell aktivitet . Bland de över­

viktiga kvinnorna som här har intervjuats är sexuella förslag, av alla dess slag, tvärtom något mycket bekant . Den rent sexuella formen av intimitet är lätt att erhålla för en överviktig kvinna . Det är när intimiteten ska fördjupas som problemen inträder . I en tråd i det slutna forumet för överviktiga diskuteras detta ingående . En kvinna upple­

ver att män gärna ligger med henne men undviker att utveckla förhållandet bortom det köttsliga . ”Jag har den erfarenheten att killar blir så fascinerade t .ex . av brösten, men att gå på stan eller att göra något seriöst är de ej intresserade av .” ”De skäms över att ha ett förhållande med oss som är lite kraftiga tyvärr, men att man duger att ha till sex”, berättar en annan kvinna . ”Japp, det känner jag igen”, intygar en tredje kvinna,

”och jag har till och med rakt ut informerats om detta av en kille som jag dejtade!” .

3 Flera studier har visat att lesbiska kvinnor värderar utseendet annorlunda samt känner sig mindre granskade bland kvinnor än bland män (bl .a . Hamidi & Kaiser, 1999; Taub, 1999) Bland lesbiska kvinnor dominerar samtidigt samma smala skönhetsideal som bland hetero­

sexuella vilket tyder på att just det skönhetsidealet inte är avhängigt heteronorma värderingar (Cogan, 1999) .

References

Related documents

Genom att närmare undersöka medborgarskap som del av ett globalt geopolitiskt system, där relationen mellan individ och stat regleras på ett sätt som gör att somliga inkluderas,

När jag pratade dem, berättade flera att deras föräldrar lade förhållandevis mycket tid på sina arbeten, vilket i de allra flesta fall innebar att de också var borta från

Färre studier har intresserat sig för hur ”Skolan mitt i byn” blir del av att definiera vilka samhälleliga utmaningar modellen förstås svara mot (Heers, m .fl. Det

ökAT hOT Och Våld i ARbeTSliVeT 77 Mot bakgrund av skillnaderna mellan kvinnor och män enligt resultaten ovan, samt utifrån det faktum att vi har en relativt

sen visade sig allt för sent egentligen kanske att man ( .) dom har tagit folk som är kän- da ja i princip av dom som varit nere i Mumbai och sådär ( .) alltså aktivisternas

Använder vi Mellbergs terminologi fragmenterad respektive sammanhållen förståelse märks att Hydén före- träder en fragmenterande syn (liksom att hon önskar förklara

Genom att gå tillbaka till de första årgångarna av Sociologisk Forskning får man emellertid en lite mer nyanserad bild och man får anledning att lyfta fram några andra aspekter

Detta stöds av annan forskning, exempelvis visar Kelly, Hood & Mayall (1998) i en engelsk studie att föräldrar idag ser barndomen som mycket mer riskfylld än deras egna