• No results found

Att inte vara som alla andra

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att inte vara som alla andra"

Copied!
29
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Att inte vara som alla andra

- En litteraturstudie om ungdomar med diabetes typ 1

Not being like everybody else

- A literature review about adolescents diagnosed with Diabetes type 1

Sophie Fredriksson

Maria Tellebo

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Sjuksköterskeprogrammet

Examensarbete 15/hp Grundnivå

Handledare: Elenor Jakobsson, Elisabeth Kling Examinerande lärare: Ingela Karlsson

(2)

SAMMANFATTNING

Titel: Att inte vara som alla andra – En litteraturstudie om ungdomar med diabetes typ 1

Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper

Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Sophie Fredriksson, Maria Tellebo

Handledare: Elenor Jakobsson, Elisabeth Kling Sidor: 31 sidor exklusive bilagor

Nyckelord: Attityd till sjukdom, Diabetes typ 1, Ungdomar, Sjuksköterska

Introduktion/Bakgrund: Diabetes typ 1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar ungdomar. I Sverige lever cirka 50 000 med diabetes typ 1, varav ungefär 7000 är barn och ungdomar. Sjukdomen debuterar vanligtvis i ungdomsåren, samtidigt som ungdomarna genomgår en snabb utvecklingskurva och kämpar med att finna sin egna identitet.

Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva faktorer som påverkar det dagliga livet hos ungdomar med diabetes typ 1.

Metod: Litteraturstudie utgick från Polit och Becks (2017) nio steg. CINAHL och PubMed användes för att samla in relevanta artiklar. Kvalitetsgranskning enligt granskningsmallarna för kvalitativa artiklar enligt Forsberg & Wengström (2013). Induktivt förhållningssätt tillämpades vid analys och resultatet bestod av tio artiklar.

Resultat: I artiklarna framkom olika faktorer som påverkade det dagliga livet hos ungdomar med diabetes typ 1. Tre teman identifierades: Känslan av att vara annorlunda, Balans i vardagen och Den sociala världen.

(3)

Innehållsförteckning

Introduktion ... 4

Bakgrund ... 4

Diabetes Mellitus ... 4

Behandling vid diabetes typ 1 ... 4

Ungdom med diabetes typ 1 ... 5

Sjuksköterskans profession vid diabetes ... 5

Problemformulering... 7 Syfte ... 7 Metod ... 8 Litteratursökning ... 8 Inklusionskriterier/Exklusionskriterier ... 9 Urvalsprocess... 10 Urval 1 ... 10 Urval 2 ... 10 Urval 3 ... 10

Databearbetning och analys ... 10

Forskningsetiska överväganden ... 10

Resultat ... 12

Känslan av att vara annorlunda ... 12

Balans i vardagen ... 13

Kost ... 13

Träning ... 13

Sömn ... 13

Den sociala världen ... 14

Familjära relationer ... 14

Vänner ... 15

Skola ... 15

Oro inför sjukvården ... 15

Diskussion ... 17

Resultatdiskussion ... 17

Metoddiskussion ... 19

Slutsats ... 21

Klinisk betydelse ... 21

Förslag till fortsatt forskning ... 21

(4)

4

Introduktion

Diabetes typ 1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna som drabbar ungdomar. År 2015 levde mer än 415 miljoner människor med diabetes, varav de flesta hade diabetes typ 2. Diabetes ökar kraftigt bland befolkningen och kan närmast jämföras med en epidemi. I världen lever drygt 1,1 miljoner barn och ungdomar med diabetes typ 1 (International Diabetes Federation 2019). I Sverige lever cirka 500 000 personer med diabetes och 50 000 av dem lever med diabetes typ 1, varav ungefär 7000 är barn och ungdomar (Diabetesförbundet 2017). Sjukdomen debuterar vanligtvis i ungdomsåren (Alvarsson et al. 2013), samtidigt som ungdomarna genomgår en snabb utvecklingskurva och kämpar med att finna sin egen identitet (Silverstein et al. 2005). Litteraturstudiens forskningsområde var kompetens och professionsutveckling inom omvårdnad, utifrån erfarenheter från patienter och närstående studerats.

Bakgrund

Diabetes Mellitus

Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom och har funnits i många år. Tidigare fanns ingen behandling vilket kunde medföra för tidig död. 1922 kom att bli revolutionerande då första människan injicerades med insulin vilket resulterade i stor framgång (Mulder 2017). Det finns olika typer av diabetes som benämns diabetes typ 1, diabetes typ 2, LADA, MODY och graviditetsdiabetes (Diabetesförbundet 2017). Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom där avsaknad av insulin eller stor brist på insulin orsakad av betacellsdestruktion i pankreas är den påverkande faktorn. Hos personer med genetisk känslighet kan den utlösande faktorn vara en kraftig infektion (Braun & Anderson 2012). Insjuknandet sker vanligtvis under barn och ungdomsåren men kan även ske i spädbarnsålder samt vuxen. Hos små barn är sjukdomsförloppet mycket snabbt (1-2 dagar) medan hos barn och ungdomar är ett normalt sjukdomsförlopp 2-4 veckor, för tonåringar kan det ta längre tid innan diagnos ställs (Dahlqvist & Sjöblad 2008). När 80–90 % av kroppens betaceller är förstörda brukar symtom uppstå akut, detta trots att destruktionsprocessen pågått under lång tid i form av ökad urinproduktion, törst och hungerkänsla (Braun & Anderson 2012). Trötthet utan naturlig orsak är ett vanligt symtom i kombination av viktnedgång, muntorrhet och de tidigare nämnda symtomen. I vissa fall påverkas även synen på grund av den höga halten av plasmaglukos (Quitterbaum 2013). Vid diagnostisering av sjukdomen diabetes typ 1 finns vissa kriterier som ska uppnås enligt Världshälsoorganisationen (WHO 2019). Hos en frisk person visar fasteblodsocker mindre än 6 mmol/l, vid högre än 7 mmol/l har personen diabetes mellitus. Diagnos ställs även genom provtagning av Hba1c, glykerat hemoglobin, där en kvot högre än 6,5% visas vid diabetes. Långtidsblodsocker (HbA1c) visar hur blodsockret legat under de senaste 2–3 månaderna och kontrolleras vid planerade läkarbesök. Målvärdet allmänt hos diabetespatienter är att uppnå lägre nivåer än 52 mmol/l. Detta för att undvika eller fördröja att drabbas av senkomplikationer (Diabetesförbundet 2017).

Behandling vid diabetes typ 1

(5)

5 genom subkutan injektion flera gånger dagligen eller regelbundet via en insulinpump (Socialstyrelsen 2018). Tonåringar har ett större insulinbehov än vuxna (Quitterbaum 2013). Under puberteten kan antal enheter insulin behöva dubbleras för att upprätthålla bra metabolisk balans och normal tillväxt (Hägglöf 2008). Tre viktiga komponenter vid behandling av diabetes är mängden kolhydrater i maten, motion samt insulininjektioner. Blodsockret stiger i samband med matintag och vid träning använder sig musklerna av glukos vilket medför att blodsockret sjunker (Braun & Anderson 2012). Kostbehandling är enligt Samuelson et al. (2008) viktig vid diabetes och en förutsättning för att uppnå bra glukosbalans. Maten behöver intas regelbundet och anpassas beroende på stundande aktiviteter.

Vid insulinbehandling är det vanligt med återkommande insulinkänningar, hypoglykemi. Det är ett allvarligt tillstånd vilket behandlas efter dess svårighetsgrad. När blodsockret understiger 3,5 mmol/l anses det vara lågt blodsocker och behandlas i första skede med druvsocker. Vid lägre blodsockernivåer, utebliven effekt av druvsocker eller symtom som medvetslöshet och kramper behövs akut behandling vilket sker intravenöst med 30 % glukos. Utlösande faktorer för hypoglykemi kan vara alkohol, tillfällig obalans mellan mat och motion, stark värme eller ätstörningar (Nordfelt 2008).

Mulder (2017) skriver att livslängden förkortas hos personer med diabetes på grund av senkomplikationer som till exempel nefropati, neuropati, mikroangiopati och retinopati. Dessa komplikationer är unika för diabetes och för att minska risken för att de ska uppkomma krävs det att patienten uppnår bra metabolisk kontroll. Zhang et al. (2018) beskriver att en större andel av ungdomar med diabetes typ 1 inte uppnår målen för glykemisk kontroll samt att de inte kontrollerar sitt blodsocker tillräckligt frekvent. Det stärker syftet med att hitta bra interventioner som kan motivera ungdomar till att sköta sin diabetes bättre.

Ungdom med diabetes typ 1

WHOs definition av ungdom är en person mellan 10 och 19 år (WHO 2019).Identitetsbildning är en utmaning under ungdomsåren, färdigheter inför vuxenlivet påbörjas och hen får ökad förståelse för abstrakta resonemang. Ungdomarna befinner sig i en riskperiod där kamrater och sociala sammanhang har en stark påverkan (Markowitz et al. 2015). Ungdomarna genomgår en snabb utvecklingskurva i form av ökad fysisk, kognitiv och emotionell mognad och kämpar med att finna sin egna identitet. Ungdomarnas strävan efter självständighet och acceptans hos vänner kan försvåras av diabetesrelaterade uppgifter (Silverstein et al. 2005). Enligt Jaser et al. (2017) är det betungande på många sätt att vara ungdom och leva med diabetes typ 1, frekventa blodsockerkontroller och flera insulininjektioner utförs dagligen. Kolhydratsintag och träningsmängd ska kontrolleras relaterat till blodsockret och vid behov bör även ketonerna i urinen kontrolleras. Det föreligger stor risk att den glykemiska kontrollen försämras när hen går från barn till ungdom.

Sjuksköterskans profession vid diabetes

(6)

6 Omvårdnaden utförs utifrån ett etiskt förhållningssätt där sjuksköterskan inte får lägga vikt vid sina egna värderingar (SSF 2017).

Sjuksköterskor arbetar utifrån Hälso- och sjukvårdslagen (Hälso- & sjukvårdslagen [HSL] 2017:30) vars bestämmelser skall följas där hälso-och sjukvård bedrivs. Vården skall bedrivas genom god kvalitet och hygien. Patienternas behov skall uppfyllas genom trygghet, kontinuitet och säkerhet (HSL 2017:30).

(7)

7 Problemformulering

Diabetes typ 1 ökar kraftigt i världen och sjukdomen kräver kontroll dygnet runt i form av blodsockermätning, insulinintag samt kost. Insjuknandet sker oftast akut i en ålder där individen redan är utsatt av kroppsliga förändringar, forskning visar att ungdomarna har svårt att uppnå bra Hba1c nivåer. Ungdomar strävar efter självständighet och acceptans hos vänner vilket försvårar diabetesrelatetrade uppgifter. Sjukdomen kan leda till senkomplikationer som i sin tur leder till kontakter med sjukvården. För att sjuksköterskor ska kunna främja bra egenvårdsåtgärder och självständighet i sjukdomen behövs kunskap om vilka faktorer som påverkar ungdomar med diabetes typ 1.

Syfte

(8)

8

Metod

En litteraturstudie utgår från redan befintlig forskning och utifrån den formulerades ett syfte och eventuella frågeställningar. Materialet bearbetas och tolkas för att slutligen sammanställas i ett skriftligt resultat (Polit & Beck 2017). Litteraturstudien ska vara systematisk genomförd, se figur 1, för att studien ska kunna återupprepas vid senare tillfälle och kunna utvärdera ifall någon förändring har skett. Polit och Beck (2017) beskriver de nio stegen.

1. Ett syfte formulerades 2. Databas, sökord och sökstrategi valdes ut

3. Databassökningarna genomfördes

4. Artiklarnas titel och "abstract" granskades för att kunna avgöra dess relevans

5. Artiklarna lästes i sin helhet, nya artiklar identifierades 6. Noggrann bearbetning gjordes och sammanställdes 7. Kritiskt utvärderades 8. Analyserade och sammanställde information 9. Ett resultat sammanställdes

Figur 1. Fritt översatt enligt Polit och Beck (2017) nio steg.

Litteratursökning

(9)

9 Attitude to Illness OR Psychosocial Aspects of Illness tillsammans med de valda begränsningarna. I PubMed kombinerades först Diabetes Mellitus, type 1 AND Adolescence AND Attitude to health, därefter gjordes nästa sökning Diabetes Mellitus, type 1 AND Adolescence AND Adaptation, psychologic. Tredje sökningen gjordes med ämnesorden Diabetes Mellitus, type 1 AND Adolescence AND Self Care. De tre olika kombinationssökningarna gjordes med de valda begränsningarna. Interna dubbletter redovisades ( ) och externa dubbletter (( )) i tabellerna.

Inklusionskriterier/Exklusionskriterier

Artiklarna som inkluderades var peer-reviewed och skrivna på engelska. I båda databaserna inkluderades artiklar som var publicerade from 2015-01-01 tom 2020-09-29 och individer i åldrarna 10–19. Alla individer med diabetes mellitus typ 1 inkluderades oavsett debutålder. Reviewartiklar exkluderades samt artiklar som innehöll individer med diabetes typ 2.

Tabell 1. Sökning i CINAHL den 2020-09-29

CINAHL Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3

S1 MH Diabetes Mellitus, typ 1 25,454

S2 MH Adolescence 523,844

S3 MH Self Care 40, 015

S4 MH Attitude to Illness 9,949

S5 MH Psychosocial aspects of illness 3,714

S6 S1 AND S2 AND S3 177 15 4 4

S7 S1 AND S2 AND S4 OR S5 39 8(1) 1 1

Totalt 22 5 5

MH = Major Headings, S = sökning, ( )=interna dubbletter a dubbletter Tabell 2. Sökning i PubMed den 2020-09-17

PubMed Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3

S1 [MeSH] Diabetes mellitus, type 1 76,328

S2 [MeSH] Adolescence 2,035,655

S3 [MeSH] Attitude to health 420,012

S4 [MeSH] Adaptation, psychologic 127,611

S5 [MeSH] Self care 54,976

S6 S1 AND S2 AND S3 345 6 1 1

S7 S1 AND S2 AND S4 76 5 3 3

S8 S1 AND S2 AND S5 503 15 (1) ((3)) 0 0

Totalt 22 4 4

(10)

10 Urvalsprocess

Urval 1

Steg 4 - I urval 1 granskades artiklarnas titel och abstrakt enligt Polit och Beck (2017) för att kunna välja ut artiklar efter dess relevans. De artiklar som inte svarade mot studiens syfte eller de valda inklusionskriterierna valdes bort. I urval 1 lästes 1140 titlar och abstrakt och 44 artiklar ansågs ha relevans för syftet och gick vidare till urval 2.

Urval 2

Urval 2 gjordes enligt Polit och Beck (2017) steg 5, artiklarna lästes i sin helhet, nya artiklar identifierades. Litteraturstudies båda författare läste artiklarna för att kunna avgöra ifall de stämde överens med studiens syfte. Via en referenslista påträffades en artikel i PubMed som svarade mot syftet och inkluderades i litteraturstudien. Artiklarna bearbetades och sammanställdes, steg 6 (Polit & Beck 2017) och tio artiklar valdes ut som bedömdes svara mot syftet. Övriga artiklar som lästes svarade inte mot litteraturstudiens syfte eller inklusionkriterier. Artiklar vars innehåll bestod av fel åldersgrupp, artiklar inriktade mot egenvård vid insulinpump eller ur ett sjuksköterskeperspektiv exkluderades bort. Tio kvarvarande artiklar gick vidare till urval 3.

Urval 3

Urval 3 utgick enligt Polit och Beck (2017) steg 7, artiklarna utvärderades kritiskt. De tio valda artiklarna utvärderades kritiskt med hjälp av kvalitetsgranskningsmallen för kvalitativa artiklar som fanns i Forsberg och Wengström (2013). Samtliga tio artiklar ansågs hålla starkt bevisvärde vilket gav optimala förutsättningar för att systematiska fel inte uppstått (Forsberg & Wengström 2013). Artiklarna sammanställdes i en artikelmatris (bilaga 1).

Databearbetning och analys

I steg 8 enligt Polit och Beck (2017) analyserades och sammanställdes den information som framkom i artiklarna för att kunna kategorisera resultatet i olika teman. Databearbetningen började med att artiklarna skrevs ut, numrerades och lästes i sin helhet. Induktivt förhållningssätt tillämpades när artiklarna analyserades för att arbeta opartiskt mot problemområdet (Forsberg & Wengström 2013). Artiklarna lästes och översattes individuellt därefter diskuterades innehållet gemensamt från artiklarna utifrån syftet med en strävan att uppnå samsyn. De relevanta delarna från artiklarnas resultat som svarade mot syftet markerades individuellt med hjälp av färgpennor, därefter jämfördes de mot varandra för att undvika att viktiga områden missades. Författarna använde tematisk analys vid bearbetning av artiklarna (Polit & Beck 2017). Artiklarnas likheter sorterades i olika staplar på ett papper för att kunna identifiera möjliga teman. Steg 9 enligt Polit och Beck (2017), resultatet sammanställdes i olika teman som identifierats. Tre teman framkom: Känslan av att vara annorlunda, Balans i vardagen och Den sociala världen.

Forskningsetiska överväganden

(11)
(12)

12

Resultat

Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar där nio artiklar var kvalitativ metod och en artikel var mixed-metod. Artiklarna var publicerade i USA (N=4), Danmark (N=1), Sverige (N=1), Storbritannien (N=2), Zambia/Nederländerna (N=1) och USA/Storbritannien (N=1), sammanställdes i en matris se bilaga 1. Resultatet sammanställdes genom tre identifierade teman och sju underteman. De tre temana är: Känslan av att vara annorlunda, Balans i vardagen och Den sociala världen. Se figur 2.

Känslan av att vara annorlunda

Balans i vardagen - Kost

- Träning - Sömn

Den sociala världen - Familjära relationer - Vänner

- Skola

- Oro inför sjukvården

Figur 2. Teman som beskriver faktorer som påverkar det dagliga livet hos ungdomar med diabetes typ 1

Känslan av att vara annorlunda

Inom temat som belyste känslan av att vara annorlunda sammanställdes resultat av åtta artiklar. Känslan av att vara annorlunda visade enligt resultaten vara en faktor som påverkade ungdomarna. Att känna tillhörighet och känsla av att vara som alla andra ungdomar beskrevs som viktigt, ungdomarna använde sig av olika strategier för att uppleva normalitet.

Babler och Strickland (2015b), Boman et al. (2015), Castensøe-Seidenfaden et al. (2017), Commissariat et al. (2016), Rechenberg et al. (2018), King et al. (2017) och Ye et al. (2017) belyser vikten av att få känna sig normal trots sin diabetes.

“I wanted to be like everyone else, wanted treating the same as others’, but I couldn’t be though, because I wasn’t like the others, was I?” (King et al. 2017. s. 7.)

Boman et al. (2015), Commissariat et al. (2016) och Rechenberg et al. (2018) påvisade att vissa ungdomar undvek att berätta om sin diabetes för de fruktade för hur andra skulle behandla dem. Castensøe-Seidenfaden et al. (2017), Rechenberg et al. (2018) och Ye et al. (2017) beskrev att ungdomarna levde i förnekelse för att få känna sig normala. Babler och Strickland (2015a) och Castensøe-Seidenfaden et al. (2017) belyste att ungdomarna ville ha ”ledig tid” eller paus från sjukdomen.

I stopped measuring my blood sugar ... you just get tired of it, and then I choose to forget, that I have diabetes and just ignore it ... I thought, that I have a right to be like the others too (Castensøe-Seidenfaden et al. 2017. s. 7.)

(13)

13 Castensøe-Seidenfaden et al. (2017) beskrev att ungdomar inte kände sig normala förrän de fick umgås med andra ungdomar som levde med diabetes typ 1. King et al. (2017) belyste att vissa ungdomar valde att röka för att få känna sig normala då det ansågs vara en normal ungdomsaktivitet. Commissariat et al. (2016) beskrev att ungdomarna uppnådde en känsla av normalitet när de lärde sig att behärska sin diabetes.

“Living with diabetes is basically like living a normal life, just with a little bit of extra work. Like on the side you’re checking your blood sugar. You’re basically normal, just a little extra step you have to do to eat and stuff.” (Commissariat et al. 2016. s. 5.)

Balans i vardagen

Inom temat som belyste balans i vardagen sammanställdes resultat av sju artiklar detta tema belyste underteman kost, träning och sömn. Dessutom upplevde ungdomarna svårigheter med kostbehandlingen då det var svårt att räkna kalorier och att hantera sina insulininjektioner i sociala sammanhang. Att utföra olika former av fysisk träning upplevdes utmanande i hanteringen av diabetes typ 1. Rädsla och oro påverkade ungdomarnas sömnkvalitet.

Kost

Boman et al. (2015), Hapunda et al. (2015), King et al. (2017) och Rechenberg et al. (2018) förklarade att ungdomarna uttryckte en frustration över sina kostbegränsningar och att behöva anpassa sig till regelbundna måltider. Ungdomarna upplevde det utmanande något de kommer att få kämpa med hela livet. Rechenberg et al. (2018) beskrev att ungdomarna valde att hoppa över sociala sammanhang där viss typ av mat serverades för att slippa utföra exempelvis injektionsbehandling offentligt. Babler och Strickland (2015a) och Castensøe-Seidenfaden et al. (2017) redogjorde för att ungdomarna stötte på problem med kosten när de inte kunde räkna kolhydrater rätt utan gissade när de var ute med andra och när det fanns mat som de inte kände till. Boman et al. (2015) framhöll att ungdomar upplevde om det inte fanns mat som de gillade åt de mindre och det ledde till påverkad insulin- och glukosbalans.

Träning

King et al. (2017) belyste att diabetes fick ungdomarna att avstå från fysiska aktiviteter, antingen för att äta eller för att kontrollera sitt blodsocker. Ryninks et al. (2015) påvisade att träning hjälpte ungdomarna att hantera sin diabetes. Träningen ansågs positivt och utfördes för att må bra fysiskt och psykiskt. I skolan hände det att ungdomar inte fick delta under idrottslektionerna då lärarna var rädda för eventuell hypoglykemi. Vänner kunde hindra ungdomarna till fysisk aktivitet i form av sarkastiska kommentarer.

Sometimes it’s people, other people who are, who are fit... They create a mental block which sort of, when they start making like sarcastic comments with stuff like ‘oh you can’t do this, you’re diabetic’, and it puts that mental block in your brain, which makes you think I can’t do this sport anymore and that makes you not do enough exercise (Ryninks et al. 2015. s. 6.)

Sömn

(14)

14 ångest förknippad med sömnen. Rädsla för att dö eller svår hypoglykemi gjorde att ungdomarna medvetet försökte få upp blodsockernivån inför natten.

Den sociala världen

Inom temat som belyste den sociala världen sammanställdes resultat av tio artiklar. Under detta tema belystes fyra underteman familjära relationer, vänner, skola och oro inför sjukvården. Ungdomarna önskade att känna autonomi. De upplevde att stödet från familj och vänner hade betydelse för deras hantering av diabetes typ 1, men det kunde leda till frustrationer. Flertalet av ungdomarna påtalade att skolmiljön var undermålig utifrån deras behov av korrekt diabeteshantering. Vikten av bra bemötande samt stöd från sjukvården var något ungdomarna önskade. Ungdomarna upplevde rädsla och oro för senkomplikationer.

Familjära relationer

Ungdomarna hade behov av att känna autonomi och de ville känna sig oberoende och ogillade när närstående blandade sig i deras sjukdom. Ungdomarna tyckte om att ha eget ansvar (Boman et al. 2015). Ibland upplevde ungdomarna att föräldrarna inte ville släppa taget och låta ungdomen ta ansvar vilket ledde till konflikter då de var oense om hur deras diabetes skulle skötas (Babler & Strickland 2015a; Babler & Strickland 2015b).

“I can actually remember myself doing the calculations and finding out just how many days till I turned 18 so I didn’t have to deal with mom or dad nagging on me anymore, I mean all the time” (Babler & Strickland 2015a. s.10.)

Stödet från vårdnadshavare kunde ibland leda till frustration och missförstånd. Ungdomarna kände sig kontrollerade av sina föräldrar då de ville att ungdomarna skulle ringa hem för att berätta om blodsocker eller insulin. Ungdomarna uppskattade det men önskade att de inte skulle tjata (Boman et al. 2015; Castensøe-Seidenfaden et al. 2017; Hapunda et al. 2015). De önskade att föräldrarna skulle kunna lita på deras förmåga att ta hand om sig själva (Babler & Strickland 2015a).

I want my mother to know that I can, that I can do it by myself; she doesn’t need to nag all the time. I do understand that all she wants is to take care of me, but she doesn’t need to nag. (Boman et al. 2015. s. 7.)

(15)

15 Vänner

Vissa ungdomar uttryckte att de kände ett starkt stöd från sina vänner efter att ha berättat om sin diabetes (Boman et al. 2015; King et al. 2017). Andra valde att inte delge sina vänner alls då de var rädda för att bli uteslutna ur gruppen eller för att bli en belastning (Boman et al. 2015). De ungdomar som hade vänner med diagnostiserad diabetes typ 1 kände sig mer förstådda och fick hjälp i sin egenvård (Commissariat et al. 2016).

Det fanns enligt Hapunda et al. (2015) ungdomar som inte vågade berätta för sina vänner på grund av diskriminering då vännerna inte ville umgås för att de trodde att diabetes var en smittsam sjukdom. Commissariat et al. (2016) belyste att det har förekommit att ungdomarna har upplevt mobbning och utanförskap av sina vänner.

Sometimes my friends refuse playing with me, like my cousin used to say that we can’t play with you because you have a disease and we don’t want to catch it.(Hapunda et al. 2015. s. 7.)

Det visade sig att ungdomarnas vänner inte trodde att de kunde utföra fysisk aktivitet på grund av sin sjukdom (Ryninks et al. 2015).

Skola

Ryninks et al. (2015) belyste att ungdomarna önskade en större förståelse från lärare gällande diabetes typ 1. Ungdomarna upplevde frustration i skolan när lärarna ställde upprepade frågor om deras mående och var extra vaksamma. Ye et al. (2017) nämnde att det fanns en oro över hur diabetes kan påverka prestationer i skolan som vid nationella prov. Enligt Castensøe-Seidenfaden et al. (2017) beskrevs upplevd oro över framtida studier. Boman et al. (2015) skrev att vissa ungdomar upplevde problem med skolmiljön, ifall de ville gå undan och ta sina insulinsprutor eller testa blodsocker fick detta göras på toaletter som var trånga, smutsiga och motbjudande. Ungdomarna upplevde en stress på lunchrasten med att behöva hinna köa, ta blodsocker samt äta.

Oro inför sjukvården

King et al. (2017) påvisade att ungdomarna upplevde att de inte bemöttes som en individ under läkarundersökningen. Det fanns inget utrymme för dem att diskutera sina problem och vissa vårdgivare försökte skrämma ungdomarna.

“I find them really annoying, some doctors. I find them really patronizing, like my consultant; he really talks down to me, as if I’m still a kid. He always talks to me as if I’m 6 years old or something, and he asks my mum things about me, as if I’m not there.” (King et al. 2017. s.8.)

“There was one consultant, he just banged his hand on the table and told me, ‘You’re going to die.” (King et al. 2017. s. 9.)

(16)

16 Boman et al. (2015), Castensøe-Seidenfaden et al. (2017) och King et al. (2017) belyste att de flesta ungdomarna visste att det fanns stora risker för senkomplikationer vid diabetes typ 1. De drabbades av oro, ångest och ständig rädsla vilket tärde på ungdomarna. Enligt Hapunda et al. (2015) uttryckte flera ungdomar sin rädsla för att dö till följd av sin sjukdom då diabetes sågs som en dödsdom.

(17)

17 Diskussion

Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som påverkar det dagliga livet hos ungdomar med diabetes typ 1. Litteraturstudiens resultat visade faktorer som påverkade ungdomarna vilka delades upp i tre olika teman: Känslan av att vara annorlunda, Balans i vardagen och Den sociala världen.

Resultatdiskussion

I denna litteraturstudie framkom resultat från majoriteten av artiklarna som visade att ungdomarna uttryckte önskan om upplevd normalitet och känsla av sammanhang. Ungdomarna ville känna sig normala och använde sig av olika strategier för att upprätthålla normalitet. Likheter kan ses i en studie av Davidson et al. (2004) där ungdomar med diabetes typ 1 ständigt ägnade sig åt att upprätthålla en normalitet. De beskrev sjukdomen som svår och krävande, något de bar med sig hela livet. Forskning visade på att andra kroniska sjukdomar ger liknande effekter avseende ungdomars beteende. Kirk och Hinton (2019) framhöll att ungdomar som levde med multipel skleros [MS] upplevde förändrad identitet och känsla av att vara annorlunda. Även ungdomar med epilepsi kände sig annorlunda och strävade efter att få vara normala (Benson et al. 2015; Benson et al. 2016). Ungdomarna rapporterade att de undvek att berätta om sin diagnos utanför kärnfamiljen (Benson et al. 2015). De använde sig av olika strategier för att dölja sjukdomen (Benson et al. 2015; Benson et al. 2016; Elissa et al. 2018; Kirk & Hinton 2019). Resultatet i litteraturstudien visade på att ungdomarna upplevde sig mer normala när de behärskade sin sjukdom. Claessens et al. (2005) framhöll att känslan av att vara annorlunda var starkare under ungdomstiden eftersom viljan att passa in var mer påtaglig då. Det händer mycket fysiskt och psykiskt under ungdomsåren som skulle kunnat påverka ungdomarnas känsla av att vara normala. Författarnas reflektion var att oavsett vilken kronisk sjukdom ungdomarna levde med fanns likheter mellan dem. Ungdomarna dolde sin sjukdom, de ville inte sticka ut från mängden utan önskade känna sig normala. Genom undervisning och stöd från sjuksköterskan kan denna process underlättas för ungdomar som levde med diabetes typ 1.

Babler och Strickland (2015a) och Commissariat et al. (2016) belyste positiva aspekter med sjukdomen diabetes. Ungdomarna själva ansågs mer mogna jämfört med jämnåriga vänner och de upplevde positiva förändringar genom att de kände sig starkare och mer självsäkra (Commissariat et al. 2016). Att sträva mot självständighet i sin diabetes beskrevs som viktigt för att bibehålla normalitet i livet (Babler & Strickland 2015a; Babler & Strickland 2015b). Liknande resultat påvisades i Kirk och Hinton (2019) studie där deltagarna upplevde sig mer mogna och förstående efter att de fått sin diagnos. Författarnas tanke var att genom hjälp och stöttning i ungdomarna strävan efter självständighet, hjälps de också med sin identitetsbildning.

Litteraturstudiens resultat påvisade att det fanns stor oro och ångest inför natten, rädsla för hypoglykemi och därmed låg ungdomarna medvetet högt i blodsocker. Likheter kunde ses i andra studier som Griggs et al. (2020a) och Nemeth et al. (2019) forskat inom. Martyn-Nemeth et al. (2019) påvisade att även vuxna upplevde en rädsla för att få hypoglykemi under natten. Det framkom att de medvetet valde högt blodsocker inför natten för att undvika hypoglykemier.

(18)

18 upplevde sömnproblem på grund av hyperglykemi och dess symtom, det är något som inte framkom i litteraturstudiens resultat. Deltagarna valde hellre de negativa effekter som uppkom genom att ligga högt i blodsocker framför att råka ut för hypoglykemi (Martyn-Nemeth et al. 2019). Sömnstörningar vållade problem hos personer som levde med diabetes typ 1 och det fanns många olika faktorer som störde sömnen. Griggs et al. (2020b) påvisade att sömnbrist var kopplad till blodsockerbalansen och menade att det behövs mer framtida forskning för att finna bra omvårdnadsinterventioner för denna problematik.

Författarnas reflektion angående sömnproblem var oväntad och berörde. Viss förståelse fanns för att ungdomarna valde att medvetet ligga högt i blodsocker inför natten då det är viktigt att de fick känna trygghet och uppnå god nattsömn. Författarna såg vikten av att hålla balans mellan kost, träning och insulin för att undvika hypoglykemi under natten.

Litteraturstudiens resultat visade att ungdomar med diabetes typ 1 många gånger valde att inte berätta för sina vänner om sin sjukdom. De var rädda för utanförskap och de ville inte vara den som hämmade en aktivitet. Även Ramchandani et al. (2019) belyste att vuxna med diabetes valde att inte berätta om sin sjukdom för nya vänner, arbetskamrater och chefer. Det hände att vuxna inte skötte sina blodsockerkontroller eller insulininjektioner offentligt på grund av rädsla för hur omgivningen skulle reagera. Känslan att inte vara en börda för sina vänner togs upp i ämnet angående fester och alkohol. Alkohol intogs med måtta på grund av rädsla för att inte vakna morgonen efter. Ungdomar med epilepsi upplevde utanförskap i vänkretsen då de inte blev tillfrågade av sina vänner om de ville följa med på aktiviteter eller sova över hos en vän (Benson et al. 2016). Enligt Kirk och Hinton (2019) upplevde unga patienter med MS förändrad vänskap samt förlust av vänner. Flera ansåg att deras vänner var stöttande men i vissa fall förekom det olika typer av mobbning samt utanförskap. Ett resultat av litteraturstudien var en önskan bland ungdomarna om att passa in i vänkretsen. Spencer et al. (2010) nämnde att ungdomar med diabetes ville passa in bland övriga ungdomar, vilket var en orsak till att de valde att inte testa sitt blodsocker eller injicera insulin offentligt eftersom de skulle få oönskad uppmärksamhet. Reflektion som gjordes av författarna var att oavsett individens ålder upplevdes rädsla för utanförskap och de undanhöll sin sjukdom, vilket sågs som oväntat. Genom kunskap och stöd från sjuksköterskan kunde det leda till att sjukdomen accepterades och individen vågade därmed berätta för om sin sjukdom för omgivningen.

(19)

19 Metoddiskussion

Polit och Becks (2017) nio steg användes som arbetssätt i utförandet av denna litteraturstudie och den redovisas under rubriken metod.

Sökningarna utfördes i databaserna CINAHL och PubMed, det är två databaser som inriktade sig på omvårdnad (Forsberg & Wengström 2013) vilket passade för litteraturstudiens syfte. Databaserna hade ett stort utbud av artiklar inom valda områden vilket genererade hög kvalité. PubMed användes som databas framför PsycINFO då PubMed ansågs vara mer relevant mot studiens syfte, samt större mängd artiklar kunde återfinnas i den databasen. Dock uppmärksammade författarna att det kunde ses som en svaghet att inte alla tre databaser användes då eventuell relevant forskning kunde missats i PsycINFO.

För att få mer exakta sökningar användes indexerade ämnesord i de två databaserna. Det fanns eventuellt en risk att aktuell forskning försvann bort när ämnesord användes då de nyaste artiklarna inte hunnit kategoriseras ännu. Om litteraturstudien hade återupprepats skulle författarna ha gjort frisökning i kombination med ämnesord för en bredare sökning. Författarna använde sig i ett tidigt skede av flera olika ämnesord varav alla inte redovisades i tabellerna. För att underlätta replikerbarheten visades de sökord i tabellen som genererade ingående artiklar. Till en början valdes artiklar från 2010 - 2020 men för stort antal artiklar genererades, vilket gjorde det ohållbart att läsa genom alla titlar och abstract. För att få aktuell forskning valdes att inkludera artiklar som var publicerade från 2015-01-01 till 2020-09-17. För en ökad trovärdighet (Polit & Beck 2017) var artiklarna i båda databaserna peer-reviewed. Filter användes som begränsning i databasen men granskning genomfördes även i urvalsprocessen. I ett första skede valdes begränsningen: ungdomarna 13 - 18 år, detta reviderades till den ålder WHO definierade ungdom, 10 - 19 år. Ändringen gjordes då många artiklar innehöll ett bredare spann på ålder och därav föll relevanta artiklar bort inför urval 2, antalet artiklar uppnådde inte litteraturstudiens mål. Inga begränsningar gjordes avseende hur länge deltagarna hade levt med sin diagnos, detta skulle kunnat påverka resultatet. Ungdomar som levt längre med sin diabetes typ 1 kunde eventuellt ha accepterat sin sjukdom på ett annat sätt än vad ungdomar som levt med sin diabetes typ 1 endast sex månader.

Ett av inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara skrivna på engelska för att underlätta vid bearbetning av text. En svaghet med att artiklarna var skrivna på ett språk som inte är författarnas modersmål var att det kunde bli misstolkning av text. För att undvika detta användes svensk-engelsklexikon.

Commissariat et al. (2016) och King et al. (2017) innehöll ungdomar som hade en högre ålder än valda inklusionskriterier. Det gick att urskilja vem som sagt vad, vilket gjorde att artiklarna kunde användas i resultatet. Castensøe-Seidenfaden et al. (2017) innehöll en resultatdel som beskrevs från både ungdomarnas samt föräldrarnas synvinkel. Även detta gick urskilja vilket inte påverkade resultatet i studien.

(20)
(21)

21 Slutsats

Litteraturstudiens resultat påvisade flertalet faktorer som påverkade det dagliga livet hos ungdomar med diabetes typ 1. Något som majoriteten strävade efter var att få känna sig normal, att få slippa sin sjukdom. Diabetes påverkade ungdomarna både vad gäller kost, träning och sömn. Det hände att vissa inte fick vara med och utföra viss typ av fysisk aktivitet på grund av rädsla för hypoglykemi. Det framkom att hela familjen blev drabbade av denna sjukdom då föräldrarna ville ha kontroll över ungdomarna så att de inte drabbades av komplikationer. Känslan som ungdomarna beskrev var att de kände sig kontrollerade och ville att föräldrarna skulle lita mer på dem. Många ungdomar kände att de var en börda för sina vänner om de talade om att de hade diabetes, vilket ledde till att sjukdomen hölls hemlig i vänkretsen och ungdomarna avstod från insulininjektioner samt blodglukoskontroller.

Klinisk betydelse

De faktorer som identifierades i litteraturstudiens resultat kan användas för att utforma förbättringsåtgärder för sjuksköterskor, skolpersonal och ungdomarnas familjer. Genom föreläsningar och workshop i berörda skolklasser kan eventuellt några av de nämnda faktorerna minskas. Denna studie kan förhoppningsvis leda till förståelse hos sjuksköterskan hur det är att vara ungdom och leva med diabetes typ 1. Genom ökad kunskap hos sjuksköterskor kan de ge stöd och råd till ungdomarna vilket kan leda till bättre självhanteringsåtgärder, självsäkerhet och känslan av normalitet hos ungdomar med diabetes typ 1.

Förslag till fortsatt forskning

(22)

22

Referenslista

* Artiklar som utgör resultatet

Alvarsson, M., Brismar, K., Viklund, G., Wolk, A., Örtqvist, E., & Östenson, C.G. (2013) Diabetes. Stockholm.

* Babler, E. & Strickland, C. J. (2015a). Moving the Journey Towards Independence: Adolescents Transitioning to Successful Diabetes Self-Management. Journal of pediatric nursing, 30(5), 648–660. https://doi.org/10.1016/j.pedn.2015.06.005 * Babler, E. & Strickland, C. J. (2015b). Normalizing: adolescent experiences living with type

1 diabetes. The Diabetes educator, 41(3), 351–360. https://doi.org/10.1177/0145721715579108

Benson, A., Lambert, V., Gallagher, P., Shahwan, A. & Austin, J. K. (2015). "I don't want them to look at me and think of my illness, I just want them to look at me and see me": Child perspectives on the challenges associated with disclosing an epilepsy diagnosis to others. Epilepsy & Behavior, 53, 83 – 91. https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1016/j.yebeh.2015.09.026

Benson, A., O'Toole, S., Lambert, V., Gallagher, P., Shahwan, A. & Austin, J. K. (2016). The stigma experiences and perceptions of families living with epilepsy: Implications for epilepsy‐related communication within and external to the family unit. Patient Education and Counseling, 99, 1473 – 1481. https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1016/j.pec.2016.06.009

* Boman, Å., Bohlin, M., Eklöf, M., Forsander, G. & Törner, M. (2015). Conceptions of diabetes and diabetes care in young people with minority backgrounds.

Qualitative health research, 25(1), 5–15.

https://doi.org/10.1177/1049732314549358

Braun, C. & Anderson, C. (2012). Patofysiologi - Om hur förändringar i kroppens funktioner påverkar vår hälsa. Lund: Studentlitteratur

* Castensøe-Seidenfaden, P., Teilmann, G., Kensing, F., Hommel, E., Olsen, B. S. & Husted, G. R. (2017). Isolated thoughts and feelings and unsolved concerns: adolescents' and parents' perspectives on living with type 1 diabetes - a qualitative study using visual storytelling. Journal of clinical nursing, 26(19-20), 3018–3030. https://doi.org/10.1111/jocn.13649

Claessens, P., Moons, P., de Casterlé, B. D., Cannaerts, N., Budts, W. & Gewillig, M. (2005). What does it mean to live with a congenital heart disease? A qualitative study on the lived experiences of adult patients. European journal of cardiovascular nursing : journal of the Working Group on Cardiovascular Nursing of the European Society of Cardiology, 4(1), 3–10. https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1016/j.ejcnurse.2004.12.003

(23)

23 Da Silva Pimentel, R., Targa, T. & da Cruz Scardoelli, M. G. (2017). From diagnosis to the unknown: Perceptions of parents of children and adolescents with diabetes mellitus. Journal of nursing. 11(3), 1118–1126. doi:10.5205 /reuol.10544-939005-1-RV.1103201701

Dahlqvist, G. & Sjöblad, S. (2008). Definition - diagnos - etologi - epidemiologi. I Sjöblad, S. (red) Barn- och ungdomsdiabetes. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur ss. 23 - 32 Davidson, M., Penney, E.D., Muller, B. & Gray, M. (2004). Stressors and self-care challenges

faced by adolescents living with type 1 diabetes. Applied Nursing Research, 17(2), 72 - 80. https://doi.org/10.1016/j.apnr.2004.02.006

Diabetesförbundet, (2017). Typer av diabetes. https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/typer/ [2020-10-02]

Elissa, K., Sparud-Lundin, C., Axelsson, Å. B., Khatib, S., & Bratt, E. L. (2018). Struggling and Overcoming Daily Life Barriers Among Children With Congenital Heart Disease and Their Parents in the West Bank, Palestine. Journal of family nursing, 24(4), 585–611. https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1177/1074840718809710 Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. 3. uppl.

Stockholm: Natur och kultur

Griggs, S., Redeker, N. S., Crawford, S. L. & Grey, M. (2020a). Sleep, self-management, neurocognitive function, and glycemia in emerging adults with Type 1 diabetes mellitus: A research protocol. Research in nursing & health, 43(4), 317–328. https://doi.org/10.1002/nur.22051

Griggs, S., Whittemore, R., Redeker, N. S. & Grey, M. (2020b). Facilitators and Barriers of Sleep in Young Adults With Type 1 Diabetes. The Diabetes educator, 46(3), 242– 251. https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1177/0145721720916179

* Hapunda, G., Abubakar, A., van de Vijver, F. & Pouwer, F. (2015). Living with type 1 diabetes is challenging for Zambian adolescents: qualitative data on stress, coping with stress and quality of care and life. BMC endocrine disorders, 15, 20. https://doi.org/10.1186/s12902-015-0013-6

Henderson, V. (1964). The nature of nursing. American Journal of Nursing, 64, 62-68. HSL 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag.

Hägglöf, B. (2008). Psykologiska aspekter - familjedynamik - coping. Kunskapsöverföring och attitydpåverkan. I Sjöblad, S. (red) Barn- och ungdomsdiabetes. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur ss. 65 - 72

International Diabetes Federation. IDF Diabetes Atlas, 9th edn, 2019. https://diabetesatlas.org/en/sections/worldwide-toll-of-diabetes.html [2020-09-29]

(24)

24 Annals of behavioral medicine: a publication of the Society of Behavioral Medicine, 51(1), 30–38. https://doi.org/10.1007/s12160-016-9825-5

* King, K. M., King, P. J., Nayar, R. & Wilkes, S. (2017). Perceptions of Adolescent Patients of the "Lived Experience" of Type 1 Diabetes. Diabetes spectrum : a publication of the American Diabetes Association, 30(1), 23–35. https://doi.org/10.2337/ds15-0041

Kirk, S. & Hinton, D. (2019). “I’m not what I used to be”: A qualitative study exploring how young people experience being diagnosed with a chronic illness. Child: Care, Health & Development, 45(2), 216–226. https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1111/cch.12638

Markowitz, J. T., Garvey, K. C. & Laffel, L. M. (2015). Developmental changes in the roles of patients and families in type 1 diabetes management. Current diabetes reviews, 11(4), 231–238. https://doi.org/10.2174/1573399811666150421114146

Martyn-Nemeth, P., Duffecy, J., Fritschi, C. & Quinn, L. (2019). Challenges Imposed By Hypoglycemia in Adults With Type 1 Diabetes. Clinical nursing research, 28(8), 947–967. https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1177/1054773818774702

Mulder, H. (2017). Diabetes Mellitus – Ett metabolt perspektiv. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur Nordfelt, S. (2008). Hypoglukemi - insulinkänningar - insulinchock. I Sjöblad, S. (red) Barn-

och ungdomsdiabetes. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur ss. 87 - 91

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 10. uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer.

Quitterbaum, S. (2013). Diabetes. I Grefberg, N. (red.) Medicinboken. 5. uppl. Stockholm: Liber AB ss. 378 - 420

Ramchandani, N., Way, N., Melkus, G. D. & Sullivan-Bolyai, S. (2019). Challenges to Diabetes Self-Management in Emerging Adults With Type 1 Diabetes. The Diabetes educator, 45(5), 484–497. https://doi.org/10.1177/0145721719861349

* Rechenberg, K., Grey, M. & Sadler, L. (2018). "Anxiety and Type 1 diabetes are like cousins": The experience of anxiety symptoms in youth with Type 1 diabetes. Research in nursing & health, 41(6), 544–554. https://doi.org/10.1002/nur.21913 * Ryninks, K., Sutton, E., Thomas, E., Jago, R., Shield, J. P. & Burren, C. P. (2015). Attitudes to Exercise and Diabetes in Young People with Type 1 Diabetes Mellitus: A Qualitative Analysis. PloS one, 10(10), e0137562. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0137562

Samuelson, G., Åman, J., Lodefalk, M., Detlofsson, I., Cederholm, U. & Vall, H. (2008). Mat vid diabetes. I Sjöblad, S. (red) Barn- och ungdomsdiabetes. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur ss. 93-100

(25)

25 Silverstein, J., Klingensmith, G., Copeland, K., Plotnick, L., Kaufman, F., Laffel, L., Deeb, L., Grey, M., Anderson, B., Holzmeister, L. A., Clark, N. & American Diabetes Association (2005). Care of children and adolescents with type 1 diabetes: a statement of the American Diabetes Association. Diabetes care, 28(1), 186–212. https://doi.org/10.2337/diacare.28.1.186

Socialstyrelsen (2018). Nationella riktlinjer för diabetesvård.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-10-25.pdf [2020-10-13] Spencer, J., Cooper, H. & Milton, B. (2010). Qualitative studies of type 1 diabetes in

adolescence: a systematic literature review. Pediatric diabetes, 11(5), 364–375. https://doi.org/10.1111/j.1399-5448.2009.00603.x

Svensk Sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2020-10-13]

WHOs. (2019). Adolescent health. https://www.who.int/topics/adolescent_health/en/ [2020-09-29]

* Ye, C. Y., Jeppson, T. C., Kleinmaus, E. M., Kliems, H. M., Schopp, J. M. & Cox, E. D. (2017). Outcomes That Matter to Teens With Type 1 Diabetes. The Diabetes educator, 43(3), 251–259. https://doi.org/10.1177/0145721717699891

(26)

Bilaga 1 – Artikelmatris

Författare, årtal och land Syfte Metod Huvudresultat

Babler, E. & Strickland, C. J.

2015a

USA

Syftet med denna studie var att få en större förståelse för ungdomars erfarenheter av att leva med diabetes typ 1 och tillhörande utmaningar som de kan möta

Design: Kvalitativ metod Datainsamling: Intervjuer

Urval: Strategiskt urval, 11 ungdomar, ålder 11-15 år

och skulle haft sin diabetes typ 1 minst sex månader. Rekryterades via brev och en folder som delades ut på klinik.

Bortfall: Ej redovisat Dataanalys: Metaanalys

Resultat visade att det blev mycket konflikter mellan ungdomarna och deras föräldrar. Faktorer som ungdomarna upplevde var rädsla och negativa känslor till sin diabetes. Ungdomarna uttryckte en önskan om att få leva som sina kamrater.

Babler, E. & Strickland, C. J.

2015b

USA

Syfte var att få en större förståelse för ungdomars erfarenheter av att leva med diabetes typ 1 och skapa ett teoretiskt paradigm

Design: Kvalitativ metod

Datainsamling: Intervjuer, samt fokusgrupp

Urval: Strategiskt urval, 11kaukasiska ungdomar, ålder

11-15 år, från västra Washington State

Bortfall: Ej redovisat Dataanalys: Metaanalys

Resultatet tar upp faktorer som kost, familjeintriger, känsla av utanförskap, utbrändhet, glömska. Ungdomar undvek att berätta om sitt höga blodsocker då de upplevde rädsla reaktionen hos vårdpersonal och vårdnadshavande. Problem uppstod vid

kolhydratsräkning.

Boman, Å. et al.

2015

Sverige

Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om ungdomars erfarenhet med diabetes typ 1 och en icke-svensk bakgrund om faktorer som kan påverka deras förmåga att ta hand om sig själva

Design: Kvalitativ metod

Datainsamling: Semistrukurerad intervju

Urval: Strategiskt urval, 12 ungdomar, ålder 13 – 18 år.

Rekryterades från ett barnsjukhus i Sverige.

Bortfall: Ej redovisat Dataanalys: Fenomenografi

Faktorer som skolmiljön, familj och vänner framkom ur både positiv och negativ synvinkel. De framkom att stress och ångest påverkade ungdomar negativt.

(27)

Författare, årtal och land Syfte Metod Huvudresultat

Castensøe-Seidenfaden et al.

2017

Danmark

Syftet var att utforska och beskriva erfarenheter från ungdomar och föräldrar som lever med diabetes typ 1

Design: Kvalitativ metod

Datainsamling: Semistrukurerad intervju samt

fotografier

Urval: Strategiskt urval, 9 ungdomar, ålder 15 – 19 år,

rekryterades från barn- och vuxen diabetesavdelning på sjukhus i Nordsjälland, Danmark. Rekryterades mellan januari- juli 2014, genom först ett brev och sen telefonsamtal. Ungdomar som hade haft diabetes typ 1 minst ett år inkuderades.

Bortfall: Ej redovisat Dataanalys: Tematisk analys

Faktorer som togs upp var rädsla för hypoglykemi, svårt att vara spontan, okunskap om sin diabetes, bristande stöd från sjukhus, oro över framtida familj och utbildning. Analysen identifierade fyra

huvudteman, Strävan efter säkerhet, strävan efter normalitet, strävan efter självständighet och oro för framtiden.

Commissariat, P. V. et al.

2016

USA

Syftet med den aktuella studien var att utforska ungdomars utveckling av personlig och social identitet i förhållande till diabetes typ 1

Design: Mixed metod

Datainsamling: Intervjuer som analyserades först för att

därefter komplettera med kvantitativdata (frågeformulär) för att stödja resultatet från intervjuarna

Urval: Systematiskt kvoturval, 40 ungdomar, ålder

13-20 år, skulle haft diabetes typ 1 minst ett år.

Rekryterades via direkta remisser från sina läkare eller sjuksköterskor på diabeteskliniken.

Bortfall: Ej redovisat Dataanalys: Tematisk analys

Faktorer som ungdomarna kände var diabetesens negativa hälsoeffekter, inverkan på det sociala livet, oro för komplikationer och negativa humörförändringar. Resultat påvisade att familjens stöd uppledes både positivt och negativt. Ungdomarna kände sig annorlunda mot sina vänner.

Hapunda, G. et al.

2015

Zambia/Nederländerna

Denna studie undersökte källor till stress,

stresshanteringsstrategier, stigma och upplevd livskvalité och vård som upplevs av

Design: Kvalitativ metod

Datainsamling: Halvstrukturerad intervjuer

Urval: Strategiskt urval, 10 ungdomar, ålder 12 – 18 år

och använda sig av insulinbehandling. Rekryterade från ett universitetssjukhus i Lusaka.

(28)

ungdomar som lever med typ 1 diabetes i Zambia

Bortfall: Ej redovisat Dataanalys: Tematisk analys

Författare, årtal och land Syfte Metod Huvudresultat

King, K. M. et al.

2017

Storbritannien

Syftet var att utforska hur det var att leva med diabetes typ 1

Design: Kvalitativ metod

Datainsamling: Halvstrukturerade intervjuer

Urval: Strategiskt urval, 20 ungdomar, ålder 16-21 år,

skulle haft diabetes typ 1 under tonåren samt befunnit sig på en klinik i Nordöstra regionen i Storbritannien. Rekryterades genom telefonkontakt samt brev som beskrev studien.

Bortfall: Ej redovisat

Dataanalys: Grounded Theory

Faktorer som påverkar ungdomar med diabetes typ 1; Utveckla färdigheter – vikten av att äta regelbundet och behov av dagliga insulininjektioner, hantera känslor – fruktan för hypoglykemi under natten,

humörsvängningar r/t blodsockret, sociala sammanhang – fick avbryta aktiviteter och vårdpersonal – upplevde att de ej sågs som en individ.

Rechenberg, K. et al.

2018

USA

Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av ångestsymtom hos ungdomar med diabetes typ 1

Design: Kvalitativ metod

Datainsamling: Halvstrukurerad telefonintervju Urval: Strategiskt urval, 29 ungdomar, ålder 10 – 16 år,

rekryterades vid sina planerade klinikbesök och skulle haft diabetes typ 1 minst sex månader

Bortfall: Ej redovisat Dataanalys: Tematisk analys

Faktorer påvisade att ungdomarna upplevde en oro för hypoglykemi under natten. Resulterade med

sömnstörningar. Diabetesrelaterad oro och ångest, ”Vem hjälper mig vid hypogykemi på natten?”. Känslan av att vara en börda i sociala sammanhang.

Ryninks, K. et al.

2015

Storbritannien

Syftet är att undersöka ungdomars attityder till och förståelse för fysisk aktivitet för blodsockernivån

Design: Kvalitativ metod

Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer, samt

fokusgrupp

Faktorer som framkom i resultatet påvisade utanförskap i form av okunskap hos vänner och skolmiljö.

(29)

Urval: Strategiskt urval, 12 ungdomar, ålder 11-16 år,

rekryterades från en större studie från Bristol och Weston Pediatric Diabetes Service.

Bortfall: Ej redovisat Dataanalys: Metaanalys

Författare, årtal och land Syfte Metod Huvudresultat

Ye, C. Y. et al.

2017

USA/Storbritannien

Syftet med studien var att beskriva vad som var viktigt för tonåringar med diabetes typ 1.

Design: Kvalitativ metod

Datainsamling: Via två internetforum??

Urval: 176 inlägg från två onlineforum för ungdomar

mellan 13 – 17 år

Bortfall: Ej redovisat

Dataanalys: Grounded Theory

References

Related documents

Sextiosju procent använde resultatet från MMT till att skriva remissvar medan 15 % angav att resultatet användes som underlag, för att planera vilka åtgärder de skulle välja..

In conclusion, the study shows that Swedish as a second language students are constructed through the school’s institutional conditions: policy documents, the organization

• Justeringen av RU1 med ändring till terminalnära läge för station i Landvetter flygplats är positiv - Ett centralt stationsläge i förhållande till Landvetter flygplats

En offentlig plats inom detaljplanelagt område får inte utan tillstånd av Polismyndigheten användas på ett sätt som inte stämmer överens med det ändamål som platsen har

Figure 4a and 4b: Elasticities for track failures not causing train delays, with respect to cumulative tonnes, for different rail weights (4a, holding quality

Eftersom Boverket inte ser att ett införande av ett kompletterande krav på värmeförlusttal kommer att påverka byggnaders energi- och effektbehov så bedöms kost- naderna

Personer som väljer att inte ha barn blir positionerade som avvikande i samhället samtidigt som deras avvikande position osynliggörs då de inte tas på allvar och anses av omgivningen

på engelska, tyska eller franska skall inlämnas av författaren och får omfarta högst 1 trycksida.. Scan- dia åtar sig språkgranskning eller översarrning av