• No results found

En god relation

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "En god relation"

Copied!
31
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

En god relation

-

En kvalitativ undersökning om hur lärare i samhällskunskap reflekterar över

differentieringen i klassrummet när elevinflytandet realiseras

Jesper Valström

Självständigt arbete –Samhällskunskap GR (C), Samhällskunskap, 30 hp Huvudområde: Samhällskunskap

Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: HT 2020 Handledare: Calle Hansson Examinator: Calle Hansson Kurskod: SH027G

(2)

Abstract

The aim of this study is to examine how teachers in social study reflect on the differentiation in the classroom when pupils can influence their education. The method used in this study is a qualitative semi structured interview with teachers in upper secondary school who teach social study. The result shows that teachers' relationship skills is a key fragment for a functional pupil's influence in the classroom with a differentiated group.

(3)

Innehållsförteckning

Introduktion 3

Inledning 3

Bakgrund 4

Elevinflytande och det demokratiska fostransuppdraget, en historisk tillbakablick 4

1946 betänkande 4

Lgr 62, 69 4

​Lgy 70 5

Lgr 80 5

Lpo 94, Lpf 94 & Lgr 11, Gy 11 5

Samhällskunskapsämnets historia och ämnesplan i samtiden 5

Individualiserad undervisning 6

Skolans styrdokument i samtiden 6

Forskningsöversikt 8

D​ifferentiering begrepp 8

Elevinflytande definition 8

Delaktighet 8

Tidigare forskning om elevinflytande 10

Tidigare forskning om elevinflytande och elevers vilja att påverka undervisningen 10 Tidigare forskning om elevinflytande utifrån ett könsperspektiv 11

Tidigare forskning om differentiering i klassrummet 12

Talutrymmet i klassrummet utifrån ett könsperspektiv 12 Tidigare forskning om socioekonomisk bakgrund och migrationsbakgrund 13

Tysta elever 14

Sammanfattning av tidigare forskning 14

Teori - Det relationella perspektivet 15

Syfte 16

Frågeställning 17

Metod 17

Kvalitativ semistrukturerad intervju 17

(4)

Introduktion

Inledning

Den första januari år 2020 tog Sveriges regering beslutet till att tillämpa barnkonventionen som svensk lag. Barnkonventionen är ett grundskydd för alla barns rättigheter världen över, i hemmet, i skolan och i samhället överlag. Enligt barnkonventionen har barn rätt till att uttrycka sina åsikter, rätt till yttrandefrihet och att respekt ska ges till barnens tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet (Barnkonventionen, § 12,13,14). Rätten till barns inflytande i sammanhang som berör barnen är väl befäst i barnkonventionen och nu i svensk lag. Denna lag berör även skolans verksamhet och det demokratiska fostransuppdraget skolan förfogar över. Även skollagen och läroplanen (Gy 11) slår fast att i skolan ska elever ges inflytande över utbildningen (2010:800, kapt 4, § 9. Skolverket, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 ,kapt: 2.3). Det framgår tydligt att barnen har rätt till inflytande över sin utbildning. Skolverket pekar på att elevers rätt till inflytande och delaktighet över sin utbildning är begränsad till: arbetsformer, läromedel, arbetsuppgiftens omfång, samt redovisningar (Skolverket, 2011).

I ämnet samhällskunskap ska undervisningen syfta till att ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (Skolverket, Gy 11, ämnesplan). Ämnet i sin helhet frambringades för att förankra demokratiska värderingar och kompetenser i den framtida aktiva medborgaren (Virta & Långström, 2016, s.35). Det finns således en relevans att undersöka hur elevinflytandet uttrycker sig i undervisningen i ämnet samhällskunskap.

En problematik med undervisningen överlag i den svenska skolan är den sociala differentieringen i klassrummet (Se definition på differentiering på sida 7). Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning i Sverige samt rätt till det stöd som behövs för att “lyckas” i skolan. Forskning har pekat på att elevers bakgrunder påverkar deras möjligheter till att utvecklas i skolan, beroende på kön, socioekonomisk bakgrund samt migrationsbakgrund, påverkas elevens chans att “lyckas” i skolan (Se avsnitt tidigare forskning s.11). Talutrymme och delaktighet i undervisningen påverkas även av elevernas

bakgrunder. Vissa pojkar tenderar till att ta ett större talutrymme i klassrummet (s.11-13), vissa elever har det problematiskt med det akademiska språkbruket i klassrummet (s.14) och vissa elever är tysta för att det inte vågar eller vill tala i klassrummet (s.14). En central aspekt för elevinflytande är delaktigheten i beslutsprocesser och göra sin röst hörd (s.7-9). Elevinflytande ska även främja demokratiska förmågor och fostra elever till demokratiskt aktiva medborgare. Men hur påverkar elevernas bakgrunder deras chans att påverka undervisningen? Den riktiga frågan som bör ställas är, vem får egentligen komma till tals och påverka undervisningen? Skollagen, skolverket och

barnkonventionen pekar på att alla elever får komma till tals. Men hur fungerar detta i praktiken, hur arbetar lärare i samhällskunskap för att inkludera alla elever i elevinflytandet? I denna studie

(5)

Bakgrund

I detta avsnitt behandlas elevinflytandets historiska bakgrund samt hur elevinflytande har växt fram med det demokratiska fostransuppdraget i den svenska skolan. Avsnittet belyser även elevinflytande i skolans styrdokument i samtiden. Vidare belyser avsnittet tidigare forskning på elevinflytande samt differentieringen i klassrummet.

Elevinflytande och det demokratiska fostransuppdraget, en historisk tillbakablick

I detta stycke behandlas elevinflytande samt det demokratiska fostransuppdraget och dess historiska utveckling. Läroplanerna följer en kronologisk ordning från 1946 skolkommissions betänkande till dagens läroplaner för grund och gymnasieskolan.

1946 betänkande

Det demokratiska fostransuppdraget som skolverksamheten ålagts kan spåras tillbaka till 1946 skolkommission (SOU:1948:27). Dock existerade tankar om skolan som en socialisationsagent präglad av progressivismen redan i 1919 års undervisningsplan (Vetenskapsrådet, 2013, s.18-20). Det

poängteras i betänkandet att skolans främsta uppgift är att fostra demokratiska medborgare (SOU:1948:27, s.3). Det är även i detta betänkande som elevens inflytande över undervisningen uttrycks som ett verktyg för att realisera ett av målen med det demokratiska fostransuppdraget, att fostra demokratiskt ansvarstagande medborgare (SOU:1948: s.145, s.135). Allt eftersom har läroplan efter läroplan poängterat vikten med det demokratiska fostransuppdraget och hur elevinflytande kan främja denna utveckling.

Lgr 62, 69

I den första läroplanen för grundskolan (Lgr 62) påpekas elevråd som en kanal för elever att påverka skolans förhållanden. I Lgr 69 framkommer det att elevråd ska fungera som en kanal för elever att påverka skolans förhållanden och vad som anses vara problematiskt för eleverna i skolan (Lgr 69, s.27). Vidare påpekar Lgr 69 vikten av att elever ska få möjlighet till inflytande över undervisningen för att främja ett demokratiskt fostrande. Det informella elevinflytandet får således en mer

framträdande roll i lgr 69. Elever uppmanas även till medinflytande och medansvar i upplägg av lärostoff, arbetssätt, material och skolregler. Det framhävs att elever måste ta ansvar för att vara i stånd till att utöva inflytande över undervisning (Ibid).

Lgy 70

År 1971 slogs gymnasium, fackskola och yrkesskola ihop till samma skolverksamhet. Det är även här den första läroplanen för gymnasieskolan lanseras (Skolöverstyrelsen, 1970. Läroplan för

gymnasieskolan). Det framkommer i allmänna råd i Lgy 70 att eleverna ska få möjlighet att påverka sina arbetsvillkor (Lgy 70, Allmänna råd, s.11). Vidare framkommer det inte i Lgy 70 allmänna råd om elever ska få påverka undervisningen ämnets innehåll, upplägg eller examinationer.

Lgr 80

I lgr 80 framkommer det att skolan har en skyldighet att ge eleverna ett ökat ansvar och

(6)

skall aktivt medverka i att utforma skolans arbetsmiljö” (lgr 80, s.45). Vidare ska elever medverka i utformning av arbetsformer, arbetssätt och läromedel. Det framhävs även att elever tillsammans med läraren ska komma överens om dessa punkter, med andra ord ska eleverna vara delaktig i

beslutsprocessen.

Lpo 94, Lpf 94 & Lgr 11, Gy 11

Begreppet värdegrund lanseras i Lpo 94 samt i Lpf 94 och blir en del av skolans demokratiska fostransuppdrag. I Lpo 94 samt Lpf 94 framkommer det att eleven ska fostras till demokratiska medborgare och utveckla värderingar om: “Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla.” (Lpo 94, s.3. Lpf 94, s.3). Fostransuppdraget får ett tydligare demokratiskt uttryck i och med Lpo 94 samt Lpf 94. Skolan ska fostra specifika värderingar som ej är förhandlingsbara. Vidare pekar Lpo 94 och Lpf 94 på att demokrati ska genomsyra skolan och att undervisningen ska ske i demokratiska former (Lpo 94, s.5. Lpf 94, s.4). Under 1990-talet får elevinflytande en mer framträdande roll i läroplanen. Det

demokratiska fostransuppdraget ska inte enbart gälla kunskaper om värderingar, eleverna ska även lära sig demokrati praktiskt för att utveckla förmågor om demokrati. Undervisning i demokratiska former ska förbereda elever för ansvarstagande och främja en förmåga att utöva inflytande. Detta ska ske genom inflytande i planering och utvärdering i undervisningen (Lpo 94, s.4. Lpf 94, s.4). Lpo 94, Lpf 94 och Lgr 11 samt Gy11 skiljer sig inte avsevärt från varandra vad gäller elevinflytande som ett av skolans verktyg för att fostra demokratiska medborgare. En central aspekt till elevinflytande i läroplanerna (Lgr 69, 80, Lgy 70 Lpo 94, Lpf 94, Lgr 11, Gy 11) är att hänsyn ska tas till elevens mognadsgrad när eleverna ges möjlighet till inflytande över undervisningen.

Samhällskunskapsämnets historia och ämnesplan i samtiden

Samhällskunskap som ämne i den svenska skolan introducerades i 1946 års skolkommissions utredning. Samhällskunskapsämnet är starkt influerat efter andra världskriget och kampen mot diktatur och fascism. Tanken med samhällskunskapen i skolan var att “vaccinera” medborgarna mot diktatur och ge eleverna möjlighet att utveckla praktiska kunskaper som att delta i diskussioner, argumentera samt lyssna på andras åsikter (Virta & Långström, 2016, s.35-37). Det är dock i början av 1960-talet och under grundskolans införande som samhällskunskapen bröt sig ur historia och blev ett eget ämne i grundskolan. Det skulle dock dröja tills tidiga 1990-talet för samhällskunskapen att bli ett kärnämne i gymnasiet och obligatoriskt för alla program (Ibid, s.37-39). Samhällskunskapen som ämne är en stark del av demokratifostran i skolan.

(7)

Individualiserad undervisning

I stycket ovan framhävs elevinflytande som ett verktyg för att socialisera eleverna till demokratiska medborgare. Idag genomsyrar elevinflytande hela skolverksamheten och är en grundsten för främjandet av demokratiska förmågor. Detta visar även på att läroplanernas fokus genom tiden har blivit allt mer individualiserat. Elevinflytande och det demokratiska fostransuppdraget är resultatet av det progressiva inflytandet i svenska läroplaner under 1900-talet (Vetenskapsrådet, 2013, s.50). Det finns således en syn på lärandet som är inspirerad av John Deweys tankar. Elevens värld står i utgångspunkt för undervisningen och genom praktiskt problemlösning sker lärandet. Elevinflytandet är i denna kontext ett bra exempel på progressiva tankar om hur lärandet sker. Vidare har

Vetenskapsrådet (2013) publicerat en forskningsöversikt över individualiseringen i den svenska skolan. I denna rapport framhävs Lofors-Nybloms studie som granskar elevideal i läroplanen Lgr 69 och Lpo 94. Lofors-Nyblom visar att det har skett en övergång från en kollektivistisk bild av elevideal i läroplanstexter till en mer individualiserad bild. Bilden som framhävs i Lgr 69 visar medborgaren som osjälvisk, hjälpsam, ärlig och lojal, medan bilden i Lpo 94 visar idealet som ett reflekterande, kritiskt och självständigt subjekt. Detta påverkade även lärarens pedagogiska verksamhet i klassrummet, från att undervisa klassen som ett kollektiv till att anpassa undervisningen till individen (Vetenskapsrådet, 2013, s.110-112). Tidigare påpekades hur elevinflytandet i den svenska skolan fick en mer central roll i skolans undervisning under 1990-talet. Individualiseringens framfart i läroplanstexter visar att undervisningen ska utgå ifrån individen och de erfarenheter eleven besitter. Därav har elevinflytandet fått en större betydelse i undervisningen, då undervisningen ska utgå ifrån eleven.

I stycket nedan ska vi gå igenom hur elevinflytande uttrycks i samtidens styrdokument, samt mer konkret när, hur och vad elever får inflytande över i sin undervisning. Den historiska tillbakablicken syftar till att visa på hur elevinflytande och det demokratiska fostransuppdraget går hand i hand, samt att belysa utvecklingen av elevinflytande i läroplaner genom tiden.

Skolans styrdokument i samtiden

Den juridiska inramningen av elevinflytande i skolan är väldigt tydlig. Skollagen (2010:800, Kapt 4 § 9) slår fast vid att elever ska ha rätt till inflytande över undervisningen. Även barnkonventionen (§ 12,13,14) pekar på att alla barn ska ha rätt över att yttra sig i alla frågor som gäller barnet. Det finns således en juridisk inramning som lyfter barnens rätt till att ha möjlighet att påverka sin egna undervisning.

Skolan förfogar även över ett demokratisk fostransuppdrag som påpekar att elever ska inhämta kunskaper om demokratiska värderingar i sin utbildning. Mer konkret är dessa demokratiska värderingar: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor (Skolverket, Gy 11, kapt:1). Syftet med det demokratiska fostransuppdraget är att främja elever till att bli aktiva

(8)

undervisning och praktiskt utöva demokrati i undervisningen. Elevinflytande har således tydlig funktion i klassrummet, det ska fostra eleverna till att bli demokratiskt ansvarstagande medborgare. Det finns dock en viss otydlighet över när och till vilken grad elever får påverka sin undervisning. Skolverket (Gy 11, kapt: 2.3) framhäver några mål och riktlinjer som ligger till grund för inflytande i klassrummet. Vi börjar med lärarens riktlinjer:

"läraren ska:

● utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande,

● svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen,

● uppmuntra elever som har svårt att framföra sina synpunkter att göra det, ● låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer,

● och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen” (Ibid).

Det vi kan utläsa här är att läraren ska ge eleverna möjlighet till ett reellt inflytande på ​arbetssätt,

arbetsformer och innehåll i undervisningen​. Det är således dessa områden som elever får inflytande över i

sin undervisningen . Läraren ska även tillsammans med eleverna ​planera och utvärdera undervisningen​. Vidare är det den fjärde punkten som är av stort intresse i denna undersökning.​ Läraren ska uppmuntra

elever som har svårt att framföra sina synpunkter att göra det.​ Lärare har ett uppdrag att fånga upp de

elever som har svårt att yttra sig i klassrummet och främja deras synpunkter på undervisningen. Hur detta ska realiseras uttrycks dock inte i Gy 11. Det finns således ett intresse att undersöka denna punkt och granska hur lärare arbetar med elever som har svårt att framföra sina synpunkter. Vidare listar skolverket mål som eleverna ska sträva efter. I målen kan man utläsa att eleverna ska uppmanas till att ta eget ansvar över sitt lärande, vara delaktig och anstränga sig utifrån sina egna förutsättningar för att bidra till en god arbetsmiljö. Eleverna ska även aktivt utöva inflytande över sin utbildning samt skolans inre arbete och utifrån demokratisk kunskaper vidareutveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Eleverna uppmanas även till att framföra sina synpunkter (i grupp eller självmant) för att påverka sin situation (Ibid). Målen pekar på att eleverna ska vara delaktiga samt ta ansvar över sin utbildning och ta initiativ till att påverka sin utbildning. Samtidigt

framkommer det inte hur elever som har svårigheter att yttra sig i klassrummet uppmanas till att göra detta. Detta blir av intresse då utbildningen i skolan ska vara likvärdig för alla elever, oavsett var i landet den genomförs (Skollag 2010:800, Kapt 1, § 9). Utbildningen ska även ta hänsyn till elevers olika förutsättningar, behov och kunskapsnivåer (Gy 11, kapt 1). Undervisningen ska således ta hänsyn till differentieringen i klassrummet och främja elevers olikheter.

Forskningsöversikt

Differentiering definition

(9)

Elevinflytande definition

Centralt till denna undersökning är begreppet elevinflytande. I kommande stycke ska vi reda ut begreppets innebörd och definition. Det är viktigt för studien att visa hur begreppet tolkas av tidigare forskning och begreppets djupgående karaktär.

Maria Rönnlund (2011) gör en uppdelning av begreppet elevinflytande i sin avhandling ​Demokrati och

deltagande : Elevinflytande i grundskolans årskurs 7-9 ur ett könsperspektiv​. Hon skiljer på informellt och

formellt inflytande. Det senare avser klassråd, elevråd och matråd medan de tidigare avser inflytande i undervisningen. I denna undersökning kommer begreppet informellt inflytande att användas. Begreppets karaktär fångar upp de nyanser som undersökningen syftar till att studera, det blir således naturligt att använda sig av detta begrepp för att undersöka hur lärare didaktiskt reflekterar över elevinflytande i sin planering av undervisning.

Delaktighet

När vi talar om begreppet elevinflytande är det av nödvändighet att lyfta begreppet delaktighet. För att elever ska kunna realisera sitt inflytande i undervisningen måste eleverna vara delaktiga i beslutsprocesser, undervisningens planering, upplägg och utvärdering (detta framkommer tydligt i skolans styrdokument som presenterats i ovan.

Nigel Thomas (2007) menar i sin artikel Towards a Theory of Children’s Participation​ ​att elevers delaktighet kan förstås utifrån två olika synvinklar. Det ena är när elever har delaktighet i

beslutsprocesser och det andra är när elever har delaktighet i en aktivitet. Artikeln grundar sig i barns delaktighet i politiska frågor och beslutsprocesser, men Thomas påpekar att problematiseringen av barns delaktighet sträcker sig långt över den politiska sfären (Thomas, 2007, s.214). Thomas menar att barn begränsar sin utveckling av demokratiska kunskaper när delaktigheten “är på låtsas” (min egna beteckning). Barnen får vara delaktiga i beslutsprocesser, men i slutändan är det någon annan (i denna kontext: läraren) som avgör besluten. Detta i sin tur leder till att eleverna inte ser den demokratiska beslutsprocessen som ett instrument att påverka sin situation (Thomas, 2007). Denna definition av delaktighet är en bra utgångspunkt för denna undersökning. Skolans syfte med elevinflytande är att främja demokratiskt aktiva medborgare via demokratiska processer i

undervisningen. Om elever inte får vara delaktig i beslutsprocessen går syftet förlorat i enlighet med Thomas definition.

Vi ska även vidga begreppet än mer med Elvstrands delaktighetsstege som grundar sig i Harts definition av delaktighet. I boken ​Skolan, demokratin och de unga medborgarna ​(Ekman & Pilo, 2012) beskriver författarna Elvstrands definition av delaktighet. Elvstrand menar att elevers delaktighet kan förklaras utifrån två olika synvinklar: Politisk delaktighet och social delaktighet. Den sociala

delaktigheten handlar om hur eleverna uppfattar gruppgemenskapen och trivsel, medan den politiska delaktigheten handlar om att elever själva förhandlar om inflytande, elevers

förhandlingsstrategier och hur dessa påverkansförsök skiljer sig från elev till elev. Uppfattningen av delaktighet kan därav skilja sig från elev till elev, vissa kan känna en stark delaktighet, medan andra kan känna sig näst in till exkluderade (Ekman & Pilo, 2012, s.120). Vidare visar Elvstrand med hjälp av delaktighetsstegen brist av delaktighet eller till vilken grad av delaktighet elever har i

(10)

delaktigheten om: (läs hierarkiskt) 1. Manipulation, 2. Betydelselös dekoration, 3. Symbolvärde. Dessa steg i stegen har en brist av delaktighet, då eleverna får vara med, men inte vara delaktiga i

beslutsprocesser. Vidare följer ​grader av delaktighet​ där elever får vara delaktiga i beslutsprocesser till viss grad. Här listar Elvstrand: 4. Elever anvisad men informerade. 5. Elever rådfrågade och

informerade, 6. Beslut initierade av lärare men fattade med elever, 7. Beslut initierade och styrda av elever, och till sist 8. Beslut initierade av elever och fattade av lärare (ibid, s.119). I Elvstrands definition kan vi urskilja att den sociala delaktigheten spelar en central roll i elevers inflytande över undervisningen. Här ingår eleverna i en gemenskap och blir informerad när beslut fattas. Dock är det i den politiska delaktigheten som elever får vara delaktiga i beslutsfattande. Det är således i den politiska delaktigheten som elever får inflytande över sin undervisningen.

Harts delaktighetsstege (1992), översättning Eriksson/Näsman (2008). Återgiven av Lunds kommun, se länk i referenslistan.

Utifrån dessa definitioner av delaktighet kan vi peka ut några centrala aspekter. Elever som är delaktiga i beslutsprocesser (politisk delaktighet) främjar sin demokratiska utveckling. Både Thomas och Elvstrand menar att det är i denna kontext elever verkligen får ett inflytande över sin

(11)

Maria von Wright skriver om ett forskningsprojekt i Rapport i pedagogik 15 (2009) där hon förenar ett relationellt perspektivs teoretiska antaganden med elevinflytande. Studiens syfte var att belysa barns möjligheter till inflytande, delaktighet och välbefinnande i grundskolan. Wright menar att pedagogen måste se hela eleven och erkänna elevens närvaro för att inflytande i undervisningen ska bli reellt för eleven. Vidare pekar Wright på att begreppet delaktighet har används genom tiden för att markera uteslutna grupper och människors rättigheter, delaktighet handlar således om inkludering eller exkludering (2009, s.43). Delaktigheten i det mellanmänskliga mötet (den pedagogiska situationen) handlar om att erkänna och acceptera elevens närvaro. I denna kontext blir begreppet delaktighet än mer problematiserat. När delaktighet handlar om att ingå i ett nätverk av mellanmänskliga relationer kan således en elev vara fysiskt närvarande i klassrummet, men inte delaktig i situationen. Wright menar till och med att eleven kan införa synpunkter i en diskussion men ändå inte vara delaktig i inflytandet (2009, s.44). Även om studien är gjord på grundskolan i årskurs 2-5 lyfter Wright en viktig synpunkt. Delaktighet handlar inte bara om att få vara med i diskussionen, delaktighet handlar om att erkänna och acceptera individens (eleven) närvaro. Pedagogen (läraren) har en viktig uppgift att synliggöra alla elever. Elevinflytande handlar således om en existentiell fråga, där eleven erkänns som individ. I denna undersökning kommer jag att använda mig av Wrights definition av

delaktighet, samt Nigels och Elvstrands grader av delaktighet. Vidare kommer jag att lyfta det relationella perspektivet och begreppet relationskompetens i teoriavsnittet.

Tidigare forskning om elevinflytande

Den tidigare forskning som existerar inom området lyfter hur och när elevinflytande realiseras i formella och informella former. Vidare finns det forskning som lyfter elever och lärares perspektiv på elevinflytande. Det finns även forskning som visar hur lärare didaktiskt planerar, reflekterar och realiserar elevinflytande i utbildningen. Dock finns det begränsad forskning angående hur elevers förutsättningar påverkar deras möjlighet till elevinflytande. Den forskning som går att lokalisera fokuserar flitigt hur kön påverkar elevinflytande (exempel på detta är Rönnlund, Einarsson och Eliasson, m.fl studier på området). Det finns dock forskning som pekar på hur elevernas bakgrunder påverkar deras lärprocess i klassrummet. I brist på forskning kommer denna undersökning att lyfta denna tidigare forskning. Det framhäver även att det finns en forskningslucka som bör synliggöras​.

Tidigare forskning om elevinflytande och elevers vilja att påverka undervisningen

I det här stycket placeras tidigare forskning som har relevans till när elever väljer att påverka undervisningen, samt till vilken grad eleverna får påverka undervisningen. Forskningen som presenteras pekar på att det finns ett flertal omständigheter som inverkar på elevers vilja att påverka undervisningens upplägg. Denna forskning är viktig att synliggöra, då det visar komplexiteten med elevinflytande i undervisningen utifrån elevers perspektiv.

Rosvall (2012) har genomfört en etnografisk studie på två klasser i gymnasieskolan. Fokuset för studien var att undersöka hur elever försökte påverka undervisningen samt till vilken grad eleverna fick påverka. Genom att observera två gymnasieklasser (fordonsprogrammet och

samhällsvetenskapliga programmet) och samla in data från dessa klasser i form av observationer och intervjuer, ger undersökningen svar på i vilka sammanhang elever tar initiativ till inflytande. Studien pekar på att lärarens pedagogiska strategi, elevers upprätthållande av social identitet kontra

(12)

inflytande på undervisningen (Rosvall, 2012). Studien visar även att elever är missnöjda med sitt inflytande i undervisningen och önskar mer inflytande i undervisningen. Dock visar resultatet att det finns en spänning mellan å ena sidan påverka undervisningens innehåll samt å andra sidan

upprätthålla sin egna sociala identitet (Rosvall, 2012, s.61).

Forskning har även visat på att elever vill ha ett större inflytande i undervisningen än vad eleverna faktiskt har (Rosvall, 2015, s.63/13). Rosvall har studerat en klass samhällsvetare, och har i sin artikel kommit fram till att elever vill ha ett större inflytande i undervisningen. Det finns dock en

problematik med en resultatstyrd skolverksamhet med ytlig inlärning samt elevers vilja att påverka undervisningen menar Rosvall. Elever vill veta vad som ska examineras och känner därav en oro över att påverka undervisningen. Forskning visar att elevers uppfattning är att läraren vet bäst och

bestämmer i klassrummet, vilket i sin tur påverkar elevers inflytande över undervisningen (Rosvall, 2015, s.62, Se även: Elvstrand och Thornberg, 2012, s.9, Vetenskapsrådet, 2013, s.179). Paradoxalt nog finns det forskningen som visar att lärare tycker att elever har mer inflytande i undervisningen än vad de själva tror (Ekman & Pilo, 2012, s.122). Det finns således ett gap mellan å ena sidan elevers uppfattning om inflytandet och lärares perspektiv på detta. Detta gap blir synligt framförallt i gymnasiet där eleverna är äldre. Äldre elever vill påverka undervisningen i högre utsträckning än yngre elever. Dock blir detta problematiskt då lärare är allmänt mindre mottagliga till inflytande i undervisningen ju äldre eleverna är, då detta oftast drar ut på undervisningens tid. Samtidigt uppmanar lärare till inflytande desto yngre eleverna är (Ekman, 2012, s.124).

Rönnlund (2013, s.73) har även visat på att uppfattningen om det demokratiska fostransuppdraget skiljer sig åt mellan elever och lärare. Både elever och lärare är ense om att inflytandet (både informell och formellt) är en mänsklig rättighet som ska kunna brukas i skolan. Dock är elever mer präglad av ett “här och nu” perspektiv, medan lärare ​även ​ser inflytande som ett demokratisk fostransuppdrag. Elever tycks inte se de demokratiska kunskaper som ska främja ett aktivt demokratiskt

medborgarskap i livet efter skolan. Istället blir inflytande ett verktyg för att påverka den omedelbara situationen. Dock visar även studien att elevinflytande under vissa omständigheter (Framförallt kollektiva inflytande processer; klassråd, elevråd och aktionsgrupper) kan stärka elevers

demokratiska kompetenser (Rönnlund, 2013, s.76). Vidare belyser även Rönnlund att elever vill ha ett större inflytande i skolan, både formell och informellt inflytande (2013, s.75).

Tidigare forskning om elevinflytande utifrån ett könsperspektiv

I det här stycket placeras forskning som behandlar elevinflytande utifrån ett könsperspektiv.

(13)

Tidigare forskning om differentiering i klassrummet

I detta stycke placeras tidigare forskning om hur elevernas bakgrunder påverkar deras möjlighet att lära sig i klassrummet. Centralt till denna del av forskningsöversikten är hur differentieringen påverkar elevers möjligheter att utöva inflytande över sin undervisning. Till att börja med kommer avsnittet behandla hur kön påverkar fördelningen av talutrymmet i klassrummet, sedan kommer socioekonomisk bakgrund belysas samt hur migrationsbakgrund påverkar elevers förutsättningar för att utveckla språket och deras medborgarkompetens. Vidare kommer detta avsnitt även att belysa forskning om tysta elever.

Talutrymmet i klassrummet utifrån ett könsperspektiv

Einarsson & Hultman (1984) har studerat språk och kön i klassrummet. Studien var del av ett större projekt som belyser de språkliga villkoren för kvinnor och mäns deltagande i samhällslivet. Genom att studera inspelningar från olika skolor i malmö regionen pekar Einarsson & Hultman på ett redan konstaterat fenomen inom forskningen som behandlar talutrymmet i klassrummet: ​tvåtredjedelsregeln​. Tvåtredjedelsregeln menar att läraren tar två tredjedelar av all offentlig taltid i klassrummet. Dock visar Einarsson & Hultman att denna regel även är i kraft när det gäller kön i klassrummet. Av den återstående tredjedelen av talutrymmet när läraren har sagt sitt, faller två tredjedelar på pojkar och en tredjedel på flickor. Med andra ord får flickor en niondel av taltiden i klassrummet (1984, s.82-82). Studien är av hög ålder, men har än idag en stark relevans över hur kön påverkar elevers möjligheter att tala i klassrummet.

Eliasson, Sørensen & Karlsson (2016) har även studerat talutrymmet i klassrummet genom

videoinspelningar som genomfördes av SONAT (SONAT spelade in videofilmerna i klassrummen för ett mer omfattande forskningsprojekt) i årskurs 9. Studien visar att pojkar tenderar till att ta ett mer talutrymme än flickor i ämnet naturvetenskap. (2016, s.1668). Studien visar även att trots

begränsningen i talutrymmet uppvisar flickor ett bättre resultat i ämnet. Vidare pekar studien på att “tvåtredjedelsregeln” kvarstår i klassrummet.

Einarsson, C (2003) anger i sin avhandling att skillnaden i talutrymmet mellan pojkar och flickor är 56% pojkar och 44% flickor (2003, s.77). Detta går emot Einarssons och Hultmans (1984) resultat samt Eliassons, M.fl (2016) undersökning. Einarsson problematiserar bilden av talutrymmet i klassrummet och visar att kön inte är den enda avgörande faktorn för att förklara denna företeelse. Lärarens kön och ålder har även en avgörande faktor till hur talutrymmet fördelas i klassrummet. Även elevens ålder är en faktor som man måste ta hänsyn till (Ibid, s.77-78). Medan gruppstorlek i klassrummet har betydelse för hur mycket elever interagerar med läraren visar Einarsson att fördelningen av

(14)

pekat på att läraren tenderar till att ha ett större fokus på pojkar än flickor. Detta kan förklaras med att lärare betraktar pojkar som potentiella bråkstakar samt att pojkar använder sig av härskartekniker i klassrummet, till exempel att fånga lärarens uppmärksamhet (Imsen, 2006, s.517).

Tidigare forskning om socioekonomisk bakgrund och migrationsbakgrund

Forskning som behandlar hur elevers socioekonomiska bakgrund påverkar deras möjlighet till att utvecklas i skolan är omfattande. Det finns även forskning som pekar på hur socioekonomisk bakgrund påverkar elevers val av utbildning (Lundgren & Säljö, 2018, s-427-429). Socioekonomisk bakgrund i denna kontext ses som elevers resurser som dom har med sig från hemmet: ekonomiska förutsättningar, föräldrars utbildning samt den sociala omgivningen. Fokuset för detta avsnitt är föräldrarnas utbildning och tillgången till akademiskt språkbruk i elevens hem samt hur

socioekonomisk bakgrund påverkar medborgarkompetens.

Forskning visar att den viktigaste resursen för elevers förutsättningar att utveckla språket är

tillgången till kulturell kommunikation i hemmet. Detta avser tillgången till böcker, tidningar, samtal om politik och sociala frågor. Pajkin (2014) visar att tillgången till dessa resurser gav elever bättre förutsättningar att att få goda resultat på läsförståelsen i det nationella provet i svenska (Pajkin, 2014, s.54). Vidare belyser Imsen (2006) Bernsteins teori om social kontroll. Bernstein menar att den sociala omgivningen har stark påverkan på utveckling av språket. Han använder begreppen ​begränsade koder och ​utvecklade koder​. I denna kontext symboliserar dessa koder språket som maktmedel. I begränsade koder är språket begränsat till enkla grammatiska uttryck och kontextbunden till omgivningen, till exempel förortsslang. I utvecklade koder är språket mer begripligt även i situationen utanför

kontexten. Den begränsade koden är således kontextbunden till situationen och begränsar individens makt att göra sin röst hörd. Medan den utvecklade koden kan förstås utanför kontexten (Imsen, 2006, 361-364). Språkbruket i skolan är av akademisk karaktär och präglat av medelklassens ideal.

Bernstein menar att barn med en begränsad kod kan få det problematisk att tillägna sig kunskaper i skolan (Ibid). Det är med andra ord en förutsättning för eleven att ha tillgång till en kulturell kommunikation i hemmet och sin sociala omgivning. Elever som inte har tillgång till denna resurs i hemmet blir således begränsad i skolans språkbruk och i att utveckla språket samt få goda resultat på språkprov.

Forskning visar även att elevers socioekonomiska resurs (föräldrars utbildningsnivå) påverkar deras “medborgarkompetens” (kunskaper om samhället och politik). Ekman och Pilo (2012) beskriver detta i sin publikation. Genom att analysera resultaten från ICCS - undersökningen 2009 framkom det att elevens socioekonomiska resurs var den viktigaste förklaringsfaktorn till ett sämre resultat i undersökningen. Elever med högutbildade föräldrar har generellt bättre förutsättningar att klara kunskapstest om samhället och politik i skolan. Det finns en positiv inverkan av högutbildade föräldrar på elevens demokratiska värderingar, förtroende för institutioner och politiker, politisk självtillit, kunskap om samhället, osv (2012, s.146). Denna problematik återfinns även i ekonomiskt utsatta och segregerade bostadsområden, där elever generellt har sämre resultat i skolan än elever i välbärgade områden. Den grupp som problemet slår hårdast mot är pojkar med utländsk

(15)

med utländsk familjebakgrund inte har samma tilltro till sitt politiskt valdeltagande och har sämre tilltro till politiska institutioner än andra elever, dock har elever med utländsk familjebakgrund en särskilt hög politisk självtillit (Ibid, s.96).

ICCS genomförde en ny studie 2016, resultatet visar att svenska elevers kunskaper om samhället och politik har ökat sedan 2009, även diskussionsbenägenheten (samtal om politik, samhällsfrågor och omvärlden) i hemmet har ökat hos svenska elever sedan 2009 (Skolverket, 2016, s.55-56). Dock kvarstår problematiken med sämre resultat hos elever med migrationsbakgrund (Ibid, s.36). Även elever med högre tillgång till socioekonomiska resurser i hemmet presterar bättre på ICCS mätning än elever med medel samt låg tillgång till socioekonomiska resurser i hemmet (Ibid, s.34-35).

Tysta elever

Tysta elever är en återkommande företeelse i klassrummet. Denna problematik kan inte enbart förklaras med en faktor. Vi har redan innan konstaterat att kön kan begränsa talutrymmet i

klassrummet och vara en faktor till en elevs tystnad. Eliasson och Hultman visar att det finns en liten grupp elever som förblir tysta i det diskussionen i klassrummet, dessa elever är oftast fyra-fem flickor och någon enstaka pojke (1984, s.83). Collins (1997) förklarar i en artikel att hänsyn måste tas till emotionella, sociala, praktiska och psykologiska aspekter hos eleven. Ångest att tala i grupp, press och nervositet samt elevens relation till läraren är några få av många faktorer som påverkar elevens vilja att tala i klassrummet (Collins, 1997). Det råder även, som konstaterat innan, en rädsla att bli associerad som “pluggis” i klassrummet. Denna rädsla kan även förklara varför elever förblir tysta i klassrummet när de får en möjlighet att påverka sin undervisning (Rosvall, 2012). Det är även viktigt att påpeka att vissa elever är tysta och att detta hör till deras personlighet (Collins, 1997). Det finns således ett flertal förklaringar till varför elever förblir tyst i klassrummet.

Sammanfattning av tidigare forskning

Den tidigare forskningen inom problemområdet är omfattande och pekar i många riktningar. För att underlätta för läsaren har en sammanfattning av den tidigare forskningen fullbordats i detta stycke. Det förekommer en rad faktorer som påverkar elevers vilja att utöva inflytande över undervisningen. Vi kan se att den sociala statusen i klassen påverkar elevernas vilja. Även förekomsten av att “läraren vet bäst” och instrumentaliseringen i skolan påverkar elevernas vilja. Vidare finns det även ett gap mellan elevernas uppfattning över hur mycket inflytande det har över undervisningen samt lärarnas uppfattning över detta. Gapet gäller även syftet med elevinflytande i skolan, lärare uppfattar det som en del av det demokratiska fostransuppdraget och ett medel för att åstadkomma förändring, medan eleverna enbart ser det som ett medel för att åstadkomma förändring. Vidare pekar forskning på att elevernas kön påverkar fördelningen av talutrymmet i klassrummet. Dock finns det även fler faktorer som förklarar detta, till exempel lärarens kön och elevernas ålder. Forskningen visar att språket kan vara en begränsande faktor i klassrummet, skolan präglas av ett akademiskt språkbruk präglat av medelklassens ideal som begränsar elever med begränsad kod (Bernsteins definition).

(16)

politiskt valdeltagande och tilltro till politiska institutioner samt kunskapstester, den senaste kan dock förklaras med segregation och fattigdom. Det förekommer även ett flertal faktorer som förklarar varför vissa elever är tysta i klassrummet: sociala, psykologiska, praktiska och emotionella.

Teori - Det relationella perspektivet

Det relationella perspektivet kommer att appliceras som teoretisk utgångspunkt i denna undersökning. Då tidigare forskning har pekar på komplexiteten av differentieringen samt

elevinflytande i klassrummet är det relationella perspektivet en bra utgångspunkt. Einarsson (2003) samt Wright (2009) har pekat på att lärarens förhållning till eleverna är avgörande för att inflytandet (Einarsson visar lärarens förhållningsätt i kontext till talutrymme) ska realiseras i klassrummet. Denna undersökning kommer således ta ett ställningstagande som påverkar studiens syfte, frågeställning och resultat. Jonas Aspelin (2018) menar att ett relationellt perspektiv innebär att se världen ur ett av många perspektiv: “Att inta ett relationellt perspektiv innebär att se världen och människan som sammankopplade. Man antar att individ och samhälle, individualitet och socialitet står i ett ömsesidigt förhållande till varandra.” (2018, s.24). Det är således mötet ​mellan ​människor som är centralt i det relationella perspektivet.

Aspelin (2018) gör ett gediget arbete med att applicera det relationella perspektivet i den pedagogiska verksamheten. Han utvecklar begreppet ​relationskompetens ​som har inspirerats av Scheffs teori om sociala band. Relationskompetens kan brytas ner i tre delkompetenser: ​Kommunikativ kompetens​ som avser lärarens förmåga att kommunicera verbalt och icke verbalt. ​Differentieringskompetens​ som avser lärarens förmåga att justera graden av närhet och distans. Och den tredje ​Socioemotionell kompetens som avser lärarens förmåga att hantera känslor i relation till eleven (Ibid, s.49). Relationskompetens innebär å ena sidan att läraren kan kommunicera med elever med ett begripligt och relevant språk som främjar ett meningsskapande i klassrummet. Å andra sidan innebär relationskompetens att läraren erkänner eleven som individ och visar eleven respekt. Läraren ska även behärska närhet och distans i relationen till eleven. Läraren har ett uppdrag att följa i undervisningen, men måste även se till elevens tankar, känslor, beteende, bakgrund och erfarenheter. Vidare måste läraren vara lyhörd för elevens emotionella signaler i samspelet med eleven, till exempel ska lärare främja stolhetskänslor och erkänna skamkänslor (Ibid, s.49-51). Aspelin menar även att det är viktigt att se dessa

kompetenser som just teorier som kan användas som analytiska verktyg för att främja en god relation mellan elev och lärare. Han lyfter även fram vikten av att en relationskompetens är något som

realiseras människor emellan, det är lätt att eleven hamnar i skymundan när begreppet används (Ibid, s.51). Det är således inte enbart läraren som realiserar relationkompetensen i klassrummet.

Relationskompetens är ett tvådimensionellt begrepp som å ena sidan syftar till att uppnå de

förmågor, färdigheter och förhållningssätt eleven ska uppnå, å andra sidan syftar begreppet till vara delaktig i en relation med eleven i ett skeende som saknar förutbestämda mål (Ibid, s.145).

(17)

Pedagogisk takt är snarlikt Aspelins begrepp om relationskompetens, det handlar om hur läraren förhåller sig till eleven i tid och rum. Det är en snabb växelverkan av uttryck och intryck i mötet mellan lärare och elev, Ljungblad menar att läraren måste finna en balans i takten för att främja en god relation (Ibid, s,45). Konkret är pedagogisk takt hur läraren i undervisningssituationen känner av vilket stöd eleven behöver med olika intryck från eleverna. Denna taktfullhet är ständigt närvarande och oberäknelig som improviseras i nuet. Ljungblad poängterar att det är den pedagogiska takten som möjliggör elevens framträdande i klassrummet och är särskilt betydelsefull för elever i sårbara livssituationer (Ibid, 105-106). Syftet med att lyfta Ljungblad är att visa hur pedagogisk takt möjliggör delaktighet i elevinflytandet över undervisningen, framförallt för de elever som har svårigheter att framföra sin röst i klassrummet.

Tidigare i denna studie pekade jag på delaktighet som en avgörande del av elevinflytande (s.7-9). Genom att se delaktighet ur Aspelins teori om relationskompetens och Ljungblads definition av pedagogisk takt, innebär det således att erkänna eleven som en människa och acceptera elevens närvaro. Läraren måste se till elevens bakgrunder, känslor, erfarenheter, osv, samt tala på ett begripligt sätt för eleven. När elevinflytande realiseras i undervisningen, måste läraren ur denna förankring se differentieringen i klassrummet och ta hänsyn till alla elevers förutsättningar att utöva inflytande över undervisningen. Vissa pojkar kan dominera talutrymmet som konstaterat innan, visst språkbruk kan vara problematiskt för vissa elever och elever måste få möjlighet till att uttrycka sig i klassrummet. Nedan följer syfte och frågeställning som har utmynnat från den tidigare forskningen och teori.

Syfte

Syftet med studien är att analysera hur lärare i samhällskunskap reflekterar över differentiering i klassrummet i situationer av elevers påverkan på undervisningen.

Lärares reflektioner om differentieringen i klassrummet och elevinflytande i undervisning är ett komplext problemområde. Denna studie syftar till att undersöka dels reflektionerna om

differentieringen i klassrummet kring planering och genomförandet av elevinflytandet. Och även reflektionerna om differentieringen i klassrummet om de metodologiska val lärare gör inför elevinflytande samt reflektionerna om realiseringen av elevinflytande i klassrummet. För att underlätta syftets breda komplexitet har forskningsfrågorna nedan konstruerats.

Frågeställning

- Hur reflekterar de intervjuade lärarna i samhällskunskap över planeringen av elevinflytande i sin undervisning?

- Vilka metoder använder de intervjuade lärarna i samhällskunskap för att främja elevinflytandet i ett differentierat klassrum?

- Hur reflekterar de intervjuade lärarna i samhällskunskap över realiserandet av elevinflytande i samhällskunskapsundervisningen?

(18)

Metod

I detta kapitel redogörs studiens tillvägagångssätt och material. Kapitlet börjar med att förklara den metod som ligger till grund för det datamaterial som genererats. Vidare kommer kapitlet att visa på hur analysen av materialet genomförts, samt urvalet av de intervjuade personerna. Sedermera kommer jag att lyfta de etiska överväganden som gjorts inför intervjuerna samt en metoddiskussion.

Kvalitativ semistrukturerad intervju

Metoden som har tillämpats i denna undersökning är en kvalitativ semistrukturerad intervju metod. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i samhällskunskap reflekterar över problemområdet, det blir således naturligt att föra intervjuer med verksamma lärare på området. Därav motiveras valet av metod till en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, då studiens syfte är att undersöka hur lärare i samhällskunskap reflekterar över differentieringen när elever får påverka

undervisningen. Att använda en kvalitativ metod som oftas ses som alternativ till kvantitativ metod, motiveras med att det finns en begränsning i att genomföra en kvantitativ metod. Den kvantitativa metoden kan inte undersöka djupet på lärares reflektioner om problemområdet. Ahrne och Svensson menar även på att en kvalitativ metod vore bäst lämpad för studier som undersöker liknande

problemområden. Metoden hjälper till att fånga nyanserna och de mekanismer som siffror inte fångar upp i samhällslivet (Ahrne och Svensson, 2015, s. 12).

Valet av semistrukturerade intervjuer kan motiveras med att intervjun inte får bli för statisk och strikt. Det kan förekomma impulsiva svar och frågor under intervjuns gång som kan vara av relevans till denna undersökning. Då syftet med intervjun är att undersöka lärares reflektioner måste intervjun vara flexibel. Det finns en risk med en för strikt intervjuguide, då vissa svar kan gå förlorade som är av intresse till undersökningen (Bryman, 2018, s.565). Det finns även en poäng att lyfta Brymans (2018) reflektioner om intervjuer i kvalitativa undersökningar. Bryman pekar på att det är viktigt att ha flexibilitet i kvalitativa intervjuer, då forskaren vill närma sig den intervjuades egna uppfattning och synsätt (Bryman, 2018, s.561). Vidare förklarar Bryman att det är önskvärt att låta intervjun röra sig i olika riktningar för att få kunskap om vad intervjupersonen anser vara relevant och viktigt inom problemområdet (Ibid, s.563). Då denna undersökning fokuserar på intervjupersonernas reflektioner, finns det således relevans att föra en semistrukturerad intervju för att dels 1: undersöka vad

intervjupersonerna anser är viktigt inom problemområdet. Och dels 2: för att ge de intervjuade personerna en möjlighet att föra intervjun åt olika riktningar. Samt 3: att inte gå miste om information som är av intresse. Det är även av vikt att intervjun följer det område som undersökningens fokus är centrerad till. Därav har en intervjuguide att genereras utifrån Brymans reflektioner (Bryman, 2018, s.565). Intervjuerna genomfördes spontant via Zoom på grund av dagens situation (corona pandemin) och tog cirka 30 minuter vardera att genomföra. Vidare har dessa intervjuer transkriberats innan kodningen.

Intervjuguiden som ligger till grund för intervjuerna är utformad utifrån de frågor som

(19)

varje fråga formad på ett sätt som möjliggör en bredare reflektion och öppnar möjligheten för impulsiva svar och reflektioner (Bilaga 1).

Urval

Urvalet av intervjuobjekt består av två tillvägagångssätt, ett målstyrt urval och ett snöbollsurval. Anledningen till detta kan motiveras med att forskningsfrågorna inte kan besvaras av ett

slumpmässigt urval. Fokuset med undersökningen är hur samhällskunskapslärare reflekterar över differentieringen i klassrummet när elever får möjlighet att påverka undervisningen. Det finns med andra ord kriterier som måste uppnås för att intervjuobjektet ska vara av relevans till

undersökningen. Dessa kriterier är fastställda innan undersökningen påbörjats och ändras inte att under studiens skeende. Det är med andra ord lärare i samhällskunskap på gymnasienivå som är kriterier för urvalet. Bryman beskriver detta som ett ​a priori-urval​ (Ibid, s.498). Utifrån dessa kriterier har även även ett snöbollsurval tillämpats. Motiveringen till detta är att lokalisera fler deltagare för undersökningen. Bryman visar att denna strategi är vanligt förekommande inom forskning. Genom att initialt välja ut deltagare utan att göra ett snöbollsurval, för att sedan använda dessa initiala kontakter för att bredda kontaktnätet och möjliga deltagare (Ibid, s.509-510). Målet för studien var att intervjua fem lärare i samhällskunskap. Visserligen är urvalsstorleken långt ifrån “det minimala kravet ” i kvalitativ forskning (Ibid, s.506). Motiveringen till detta är att tid är en faktor som begränsar urvalets storlek. Det viktiga är att urvalet producerar tillräckligt med data för att skapa en mättnad i data och motverka informationsredundans (ibids, 506-507). Sammanlagt har tre lärare som undervisar i samhällskunskap 1-3 på gymnasiet deltagit på intervjun utav åtta förfrågade lärare. De lärare som deltog på intervjun arbetar även på samma skola (kommunal skola).

Urvalet av material till undersökningen har framförallt lokaliserats via databaser. Detta har

genomförts med sökorden: Elevinflytande, Differentiering, Samhällskunskap, med fler. Jag har även via tidigare forskningslitteratur granskat referenser för att lokalisera forskning som är av relevans till mitt område. Det är via denna metod som avsnittet tidigare forskning har konstruerats.

Analys av datamaterial

(20)

Analysen genomfördes så tidigt som möjligt av det datamaterialet som genererades från intervjuerna. Bryman menar även på att detta bidrar till en ökad förståelse av datamaterialet och mildra

frustrationen (ibid, s.700).

Det är på följande sätt jag har analyserat datamaterialet i undersökningen. De kategorier som frambringas från kodningen kommer ställas i kontext till teori och tidigare forskning för att utveckla förståelse i hur lärare reflekterar över differentieringen när elever får möjlighet att påverka sin undervisning.

Etiska överväganden

De intervjuer som genomförs kommer vara strikt anonymiserade. Motiveringen till detta är att intervjupersonerna ska känna sig trygg i att medverka i intervjun, samt att personuppgifterna inte har någon relevans till undersökningen. Vidare kommer undersökningen att följa de forskningsetiska principer som det vetenskapsrådet har publicerat (Vetenskapsrådet, 2002).

1. Informationskravet: Alla som deltar i undersökningen kommer att informeras över vad deras uppgift är i undersökningen. De intervjuade personerna kan när som helst avbryta intervjun och intervjun är frivillig. Vidare kommer informationen från intervjun enbart användas i forskningens syfte.

2. Samtyckeskravet: Alla intervjuade personer måste samtycka till intervjun. De får även avbryta intervjun när som helst.

3. Konfidentialitetskravet: Alla personuppgifter som framkommer från intervjuerna kommer anonymiseras i undersökningen.

4. Nyttjandekravet: Uppgifterna som framkommer i intervjun kommer enbart användas till studiens syfte.

Metoddiskussion

Genomförandet av undersökningen har fungerat väl via Zoom. Dock visade det sig att urvalet av deltagare var svagt då enbart tre av åtta förfrågade deltog på intervjun. Detta kan förklaras med att jag enbart skickade förfrågningar till lärare i samhällskunskap som minskade urvalsstorleken samt att perioden under jul inte är en exemplarisk tid att genomföra intervjuer på. Resultatet ger en mer fördjupad bild av problemområdet, dock påverkar urvalsstorleken resultatet då fler deltagare hade genererat en bredare förståelse för problemområdet. Det är svårt att replikera en social miljö i kvalitativ forskning, i detta fall intervjuerna via Zoom. Detta påverkar studiens reliabilitet då det är svårt att genomföra en replika av studien (Bryman, 2018, s.465). Dock anser jag att reliabiliteten i denna studie inte påverkas av den sociala miljön då intervjuerna följer en intervjuguide som kan användas för replikation. Vidare bör det poängteras att det är subjektiva reflektioner om

problemområdet som analysen genomförs på. Med andra ord behöver inte de intervjuades

(21)

Resultat

Det resultat som framkommer från intervjuerna visar att elever får påverka undervisningen i framförallt former av examinationer och utvärderingar utifrån lärarnas reflektioner. I val av stoff uttrycker alla tre intervjuade en begränsning av inflytandet då styrdokument och elevers vilja att påverka undervisningens stoff begränsar denna möjlighet. Även vilken årskurs som eleverna går är en faktor som påverkar elevers grader av delaktighet i samhällskunskap enligt de intervjuade lärarna. De intervjuade lärarna uttrycker att desto högre årskurs i samhällskunskap desto högre nivå av påverkansmöjlighet på stoff har eleverna utifrån kursplanerna. Vidare visar resultatet att

elevinflytandet realiseras både utifrån planering och spontanitet i klassrummet, dock har planering en mer framträdande roll utifrån de intervjuades reflektioner. Graden av delaktighet innefattar en politisk delaktighet i de intervjuades reflektioner, dock inte till den högre graden av

delaktighetsstegen (7-8) vilket kan förklaras med problematiken kring ålder, elevers vilja, relationsskapande och kursplaner.

Resultatet visar även att de intervjuade lärarna reflekterar över differentieringen i klassrummet när elever får möjlighet att påverka undervisningen. Resultat skiljer sig dock från tidigare forskning som påpekar att pojkar tenderar till att dominerar talutrymmet, ingen av de intervjuade lärarna upplever detta som ett problem i klassrummet. Istället uttrycker de intervjuade att det kan vara individer som är bärare av roller i klassen som kan dominera talutrymmet i klassrummet. Dock framkommer det i en intervju att flickor kan bli “straffade” om de tar sig an ett stort talutrymme i klassrummet. Detta är dock dessa lärares subjektiva reflektioner vilket nödvändigtvist inte behöver skildra verkligheten i klassrummet. Vidare lyfter alla intervjuade fram att de elever som vanligtvist inte deltar i

elevinflytande är tysta elever. Det framkom även i två intervjuer att vissa relativt nyanlända elever även har det problematiskt med delaktigheten i elevinflytandet. De intervjuade förklarade detta med att tysta elever oftast är obekväm att tala i helklass samt att vissa nyanlända elever har det

problematiskt med språkbruket i klassrummet samt att de präglas av en annan fostrans miljö, detta är dock reflektioner från de intervjuade lärare, resultatet går att ifrågasätta. Socioekonomiska resurser visade sig inte vara ett problem för elevers möjlighet att påverka undervisningen enligt de

intervjuade. Det framkom även i reflektionerna från de intervjuade lärarna att antipluggkultur och social identitet i klassrummet begränsar elevers vilja till att påverka undervisningen. Överlag framkom det en bred reflektion om differentieringen i klassrummet hos alla intervjuade. För att hantera differentieringen i klassrummet vid elevinflytande fanns det ett antal möjligheter för elever att uttrycka sig och göra sin röst hörd utöver det informella elevinflytandet. Till exempel uttrycker de intervjuade att de elever som inte vill tala i helklass eller som vanligtvist är tysta, får en möjlighet att uttrycka sig och påverka sin utbildning via anonyma enkäter, privata samtal, gruppdiskussioner och tekniska hjälpmedel.

Den relationskompetens som återfinns i reflektionerna om elevinflytandet och differentiering i klassrummet var väldigt stark. Enligt de intervjuade handlade elevinflytande mycket om att

(22)

Det handlar väldigt mycket om respekt på nått sätt… att dom ska känna att jag respekter deras åsikter… När det är relevant… Dom köper att jag inte respekterar att dom skiter i ämnet liksom… Men om det gäller andra saker… Att jag liksom tar det dom säger på allvar… (Lärare 1).

Det återfinns således en stark relationskompetens i de intervjuades reflektioner om problemområdet. [...] Jag tänker att det handlar mer om kommunikation… att vi ska göra något tillsammans och vi vet ju att det blir bättre om eleverna får vara med och tycka till… För om dom inte gör det… Ja men asså att det ska vara inställningen att dom ska göra det för min skull eller göra det för att dom ska få betyg… Ja men vad ger det för livslångt lärande… Vad ger det för bild av skolan då? Då är det ju bättre att vi är överens om saker, vi har fått dom här ramarna, hur ska vi göra? Och då om man vill kalla det elevinflytande eller god kommunikation eller goda relationer, det tycker jag lite går på ett ut… (Lärare 3).

De intervjuade uttryckte även att en bra relation i klassen är väsentlig för att elevinflytande ska fungera i klassrummet.

Jag tycker det beror ganska mycket på vad det är för typ av grupp… Om man lyckas få ett klimat där många… där det är okej att säga saker… När man har elever som är såhära… Frågar saker… det blir liksom tillåtande klimat… Men i andra grupper då kan det finnas en hård ton… då får man jobba mycket mer tycker jag med att få till det dära [...] (Lärare 2). Ett annat resultat som är av intresse är att två av de intervjuade lärarna ansåg att vissa nyanlända elever har det problematisk med att påverka undervisningen, då de har fostrats i en annan skolmiljö samt har det problematiskt med språkbruket i klassrummet. Dels existerar ett auktoritetsproblem där vissa nyanlända elever ser läraren som en auktoritet som inte ska ifrågasättas och dels en problematik med språket i klassrummet som begränsar elevernas delaktighet. Denna uppfattning hos de

nyanlända eleverna hamnar i konflikt med elevinflytandet i klassrummet. Dock är det viktigt att poängtera att detta är reflektioner från de intervjuade lärarna.

.Man har blivit fostrad i en annan skolmiljö… från ett annat land och då är inte det här självklart… […] det blir en icke fråga för att man accepterar “har NAMN sagt det”... aa men då är det så liksom… och att då måste man ju liksom… har man gått i en svensk skolkontext hela sitt liv då är man van med att få vara med och påverka och rösta och räcka upp handen och sådära… (Lärare 3).

(23)

Diskussion

Resultatet visar att de intervjuade lärarna reflekterar över differentieringen i klassrummet när elever får möjlighet att påverka undervisningen. Det finns fler möjligheter för eleverna att påverka sin undervisningen utöver det informella elevinflytandet i klassrummet. Till exempel via

gruppdiskussioner och anonyma enkäter, detta visar att reflektionen om differentieringen även existerar när elevinflytandet realiseras hos dessa lärare. Vidare är relationskompetens en viktig faktor för att realisera elevinflytandet i klassrummet utifrån den analys som genomförts på de intervjuade lärarnas reflektioner. De intervjuade personernas reflektioner tyder på att respekt, tillit och att vara lyhörd för elevers önskemål är mycket av arbetet som elevinflytande består av. I reflektionerna återfinns pedagogisk takt som ett verktyg att hantera alla intryck under informellt elevinflytande. Vidare visar reflektionerna att arbetet med relationen till gruppen är den viktigaste faktorn för ett välfungerande elevinflytande i klassrummet. Relationskompetens är således en viktig funktion i det informella elevinflytandet utifrån detta resultat. Det vore dock intressant att följa upp detta resultat med en undersökning av till exempel en etnografisk metod för att undersöka resultatets hållbarhet och se problemområdet ur en annan infallsvinkel. Även en studie där elevens perspektiv lyfts fram vore intressant att undersöka.

Graden av delaktighet rör sig i enlighet med Thomas och Elvstrands definitioner av politisk delaktighet och främjar således en demokratisk utveckling hos eleverna. Dock visar det sig i

reflektionerna från lärarna att elevernas vilja att påverka undervisningens stoff är problematisk för å ena sidan kursens styrdokument som begränsar möjligheten till detta samt å andra sidan

relationsskapande i klassrummet som påverkar elevens vilja att utöva inflytande över

undervisningen. De intervjuade uttryckte även att desto högre kurs i samhällskunskap eleverna går desto högre möjlighet till att påverka undervisningen har eleverna. Detta blir intressant då

forskningen (Ekman & Pilo, 2012) visar att ju äldre eleverna blir desto mindre påtaglig blir lärare för inflytande i sin undervisning. Detta kan dock förklaras med kulturen i klassen och hur relationen mellan lärare och elev är. Även fenomenet med “läraren vet bäst” och den instrumentella synen på betyg ur elevernas synvinkel kan vara en förklaringsfaktor.

Reflektionerna om differentieringen i klassrummet visar att de intervjuade lärarna ser de problem som finns med ett informellt elevinflytande i klassrummet, framförallt för de elever som inte vågar tala. Resultatet visar även på att det finns flera olika möjligheter att få inflytande över

undervisningen, och inte enbart via informella klassrumsdiskussioner.

Antipluggkultur och elevers social identitet framstår även i denna undersökning som begränsningar till elevers vilja att påverka undervisningen utifrån de intervjuade lärarnas reflektioner. Precis som Rosvall (2012) konstaterat framstår den sociala identiteten i klassrummet som en begränsning för inflytande över undervisningen. De intervjuade uttrycker detta som de största problemen för att elevinflytande ska fungera i klassrummet. Detta förklarar även varför elevinflytande är en

(24)
(25)

Slutsatser

Studien visar att relationskompetens är viktigt för att genomföra ett fungerande elevinflytande i ett socialt differentierat klassrum på gymnasiet i ämnet samhällskunskap. Vidare visar studien på att de intervjuade lärarna i samhällskunskap reflekterar över differentieringen i klassrummet när

elevinflytandet realiseras. I reflektionerna återfinns det en relationskompetens som främjar elevernas rätt till inflytande över sin utbildning. Reflektionerna visar att mycket av elevinflytandet handlar om att synliggöra elever som individ och respektera deras åsikter samt lyssna på elevens önskemål. Det framkom även i resultatet att det finns flera möjligheter för elever att bruka inflytande över

(26)

Referenser

Ahrne, G., Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). ​Handbok i kvalitativa metoder​. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.

Aspelin, J. (2018). ​Lärares relationskompetens: vad är det? : hur kan den utvecklas?​. (Första upplagan). Stockholm: Liber.

Brumark, Åsa. (2010). Den formella skoldemokratins roll för medborgarfostran och elevinflytande.

Utbildning & demokrati 2010,​ vol 19, nr 2, 77-96.

Bryman, A. (2018).​ Samhällsvetenskapliga metoder​. (tredje upplagan). Stockholm: Liber.

Collins, Janet. (1997). Barriers to Communication in Schools. ​From paper at the annual meeting of the

British Educational Research Association​, University of York, England, 11-14 september 1997.

Einarsson, Charlotta. (2003). ​Lärares och elevers interaktion i klassrummet. Betydelsen av kön, ålder, ämne

samt lärares uppfattningar om interaktionen​. (Doktorsavhandling, Linköpings universitet, Department of

Behavioural Sciences. Linköping 2003).

Einarsson, J. & Hultman, T.G. (1984). ​Godmorgon pojkar och flickor: om språk och kön i skolan.​ (1. uppl.) Malmö: LiberFörlag.

Eliasson, N. Karlsson, K,G. Sørensen, H. (2016). Teacher–student interaction in contemporary science classrooms: is participation still a question of gender?​ In: International Journal of Science Education

Volume 38, ​2016 - Issue 10. Pages: 1655-1672.

Elvstrand, H & Thornberg, R. (2012). Children’s experiences of democracy, participation, and trust in school. ​International Journal of Educational Research Volume 53​, 2012, Pages 44-54.

Ekman, J. & Pilo, L. (2012). ​Skolan, demokratin och de unga medborgarna​. (1:3 uppl.) Malmö: Liber. Imsen, G. (2006). ​Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi​. (4., rev. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Ljungblad, A. (2018). ​Relationellt lärarskap: och pedagogiska möten​. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur. Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2017). ​Lärande, skola, bildning, grundbok för lärare​. (Fjärde utgåvan, reviderad). Stockholm: Natur & Kultur.

Långström, S. & Virta, A. (2016). ​Samhällskunskapsdidaktik: utbildning i demokrati och

samhällsvetenskapligt tänkande​. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Thomas. N. (2007). ​Towards a Theory of Children's Participation ​In: ​The International Journal of Children's

(27)

Pajkin, Maria (2014) ​Socioekonomisk bakgrund och dess betydelse för läsförmåga och betyg. En undersökning

av samband mellan socioekonomisk bakgrund, attityder till läsning, läsaktiviteter å ena sidan och resultat på läsprov och betyg å andra sidan. ​(Masteruppsats. Linnéuniversitetet, Kalmar, Växjö: 2015).

Persson, B. (2019). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. (Upplaga 4). Stockholm: Liber. Rosvall, P.Å. (2012). ​”...det vore bättre om man kunde vara med och bestämma hur det skulle göras...” En

etnografisk studie om elevinflytande i gymnasieskolan​. (Doktorsavhandling. Umeå universitet:

Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap: 2012).

Rosvall, P.Å. (2015). Examinationer för elevinflytande?.​TEMA: EXAMINATION FÖR LÄRANDE?

PERSPEKTIV PÅ STYREFFEKTER​. Umeå universitet: 2015.

Rönnlund, M. (2011).​ Demokrati och deltagande Elevinflytande i grundskolans årskurs 7–9 ur ett

könsperspektiv​. (Doktorsavhandling. Umeå universitet: Institutionen för tillämpad

utbildningsvetenskap: 2011).

Rönnlund, M. (2013). Elevinflytande i en skola i förändring. ​Utbildning och Demokrati 2013, Vol. 22​, nr 1, s. 65-83.

SFS 2010:800. ​Skollag​. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2011). ​Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011​. Stockholm: Skolverket 2011.

Skolverket. (2011). ​Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011​. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011). ​Skolan och medborgarskapandet, En kunskapsöversikt​. Stockholm: 2011.

Skolverket. (2015). ​Forskning För Skolan​, ​Delaktighet för lärande​. Tryck: Lenanders Grafiska AB 2015. Skolverket. (2017). ​ICCS 2016 Kunskaper, värderingar och engagemang i medborgar-, demokrati- och

samhällsfrågor hos svenska 14-åringar i ett internationellt perspektiv. ​Tryck: Elanders Sverige AB, 2017.

Skolöverstyrelsen (1962). ​Läroplan för grundskolan.​ Stockholm: Kungl. Skolöverstyr.

Skolöverstyrelsen. (1969-1978). ​Läroplan för grundskolan: Lgr 69​. Stockholm: Utbildningsförlag. Skolöverstyrelsen. (1970). ​Läroplan för gymnasieskolan: Lgy 70.​ Stockholm: Utbildningsförlag. Skolöverstyrelsen. (1980-1986)​. Läroplan för grundskolan: Lgr 80​. Stockholm:

(28)

SOU 1948:27. ​1946 års Skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets

utveckling​.

UNICEF Sverige. (2018). ​Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter​. Hämtad från:

https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/barnkonventionen

Utbildningsdepartementet (1994). ​1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94: Särskilda

programmål för gymnasieskolans nationella program ; Kursplaner i kärnämnen för gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen​. Stockholm: Utbildningsdep.

Utbildningsdepartementet (1994).​ Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga

skolformerna: Lpo 94​ : Lpf 94. Stockholm: Utbildningsdep.

Vetenskapsrådet (2002). ​Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning​. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet (2013). ​Individualiserad undervisning i skolan – en forskningsöversikt​. Stockholm: Vetenskapsrådet.

von Wright, M. (2009). ​Initiativ och följsamhet i klassrummet. en studie i de pedagogiska villkoren för elevers

inflytande, delaktighet och välbefinnande.​ (Rapporter i pedagogik 15, Örebro: Örebro universitet).

Bildkällor

:

Hart (1992), Ladder of Participation, översättning Eriksson/Näsman (2008). Hämtad från:

https://www.lund.se/naturskolan/naturskolebladet/barns-delaktighet-och-inflytande-fokus-skolgards projekt/

Bilagor

Intervjuguide

Syfte med intervjun

Syftet med att genomföra denna intervju är att få en inblick i hur lärare i samhällskunskap reflekterar över differentieringen i klassrummet när elever får möjlighet att påverka sin undervisning. Även hur lärare i samhällskunskap planerar elevinflytande i sin

References

Related documents

• På högre abstraktionsnivå finns frågor där studenten behöver visa att hon förstår sociologiska teorier, kan använda dem för att. beskriva olika fenomen, och kan

Återrapporteringen av Riksrevisionens granskning skulle där igenom bidra till ett bredare kunskapsunderlag i samhället, eftersom den statliga revisionen var längre

Detta syns när det på enhetschefsnivå förklaras att även om det skulle hända något riktigt illa och personalen har uppmärksammat en stor tillgång till alkohol hos

Consumers are popular research subjects. Consumer satisfaction, consumer loyalty to the brand and consumer cognition are standard research contents. This study is devoted to

Modell 2 så kan man se att det finns ett signifikant samband mellan utbildningsnivå och antal timmar av obetalt hemarbete per vecka, även då man kontrollerar för ålder,

Det här arbetet har som vi har sett försökt svara på frågan om relationen mellan utställningsbesökares osäkerhet och den rumsliga utformningen på utställningen. Frågan

För att till exempel nå fram till nyanlända kvinnor som är föräldralediga vill bibliotekspersonalen träffa dem i redan trygga miljöer – som BVC – och