• No results found

Leken – barns gemensamma språk

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Leken – barns gemensamma språk"

Copied!
33
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

Estetisk-Filosofiska Svenska

Cecilia Thorsen

Leken – barns gemensamma språk

En studie om pedagogers arbetssätt och syn på leken som

språkutvecklande

Play – children’s mutual language

A study that looks into teachers thoughts on play in relation to speech

development

Examensarbete 15 högskolepoäng

Lärarprogrammet

(2)

Abstract

(3)

Sammandrag

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur pedagoger i två ur

socioekonomiskt perspektiv skilda bostadsområden ser på leken i förskolan som ett redskap för språkutveckling. Jag undersökte också hur pedagogerna jobbar med leken som ett redskap för språkutvecklingen. Jag använde mig av en kvalitativ intervju för att på så sätt få en djupare kunskap om pedagogernas tankar. Jag studerade även tidigare forskning som behandlar mitt ämne. Resultatet visar att samtliga pedagoger ansåg att leken var ett lysande redskap att använda för att utveckla barnens språk. I leken kan man få in många olika språkutvecklande aktiviteter. Det visade inga större skillnader mellan de två olika bostadsområdena hur de jobbar. Skillnaderna beror mer på pedagogernas egna tankar. Skillnaderna som visade sig var att pedagogerna som jobbade med barn som inte hade svenska som modersmål var mer inställda på att de måste få in ord i allt de gör och att modersmålsläraren har en viktig roll i

verksamheten. Resultatet visade också att pedagogen ansåg sig själv ha en viktig del i det hela.

(4)

Innehållsförteckning 1.Inledning ... 1 1.1 Syfte ... 1 1.2 Frågeställningar ... 2 2. Litteraturgenomgång... 3 2.1 Barns språkutveckling ... 3

2.1.1 Forskning om barns språkutveckling ... 3

2.1.2 Kritiska perioden för språkutveckling ... 4

2.1.3 Vuxnas roll i barns språkutveckling... 5

2.2 Flerspråkiga barns språkutveckling ... 5

2.3 Leken... 6

2.3.1 Vad är lek? ... 6

2.3.2 Lek och lärande ... 6

2.3.3 Pedagogens betydelse för barns lek ... 8

2.3.4 Språklekar ... 9 3. Metod ... 10 3.1 Urval... 10 3.1.1 Område ... 10 3.1.2 Pedagoger... 10 3.2 Genomförande ... 10 3.2.1 Val av metod ... 11 3.2.2 Intervjufrågornas utformning... 11 3.2.3 Genomförande av intervjuerna... 11

3.3 Bearbetning av insamlad information ... 12

3.4 Synpunkter på metoden... 12

3.5 Metodkritik ... 12

4. Resultat ... 14

4.1 Pedagogernas tankar om leken som ett redskap för språkutveckling ... 14

4.2 Språkutvecklande aktiviteter ... 15

4.3 Pedagogernas tankar om deras roll i leken och språkutvecklingen ... 17

4.4 Betydelsen av förskolans miljö för barnens lek och språkutveckling... 19

4.5 Modersmålsträning... 20

5. Diskussion ... 21

(5)

5.2 Språkutvecklande aktiviteter ... 21

5.3 Pedagogens roll i barnens lek och språkutveckling ... 22

5.4 Betydelsen av förskolans miljö för barnens lek och språkutveckling... 23

5.5 Modersmålsträning... 24

5.6 Sammanfattning av diskussionen... 25

6. Referenslista... 26 Bilaga 1

(6)

1. Inledning

För att klara sig i dagens samhälle behöver man ett väl fungerande språk. Det spelar ingen roll vilken bakgrund man har, alla behöver ett språk för att kunna kommunicera med andra och uttrycka känslor och tankar. Jag är medveten om att det inte bara är verbalt som man kan uttrycka sig, men jag har valt att fokusera på det verbala språket och dess utveckling. I Lpfö 98 står det att förskolan har i uppdrag att se till att alla barn utvecklar sitt språk.

Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnet nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Förskolan skall bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. (Lärarförbundet s. 28)

Under min tid på lärarutbildningen har jag fått chansen att besöka många olika förskolor och vara med i deras verksamhet. Mest har jag fått möjlighet att jobba i förskolor som har många barn med annat modersmål än svenska. Jag har då fått erfara hur pedagogerna jobbar språkutvecklande med dessa barn. Eftersom leken är arbetsredskapet i förskolan utgår allt från lek, därför väcktes funderingar inom mig hur pedagoger ser på leken och hur den kan användas för att utveckla språket. Eftersom jag har erfarenhet från förskolor som jobbar med barn som inte har svenska som modersmål väcktes också nyfikenheten om det finns några skillnader i hur pedagoger tänker beroende på vilket bostadsområde förskolan ligger i och vilken barngrupp de har. I Lpfö 98 står det:

Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. (Lärarförbundet s.27)

1.1 Syfte

(7)

1.2 Frågeställningar

Jag har delat upp mitt syfte i ett antal frågeställningar som jag har som mål att besvara genom min undersökning.

 Vad anser pedagogerna om leken som ett redskap i språkutveckling?  Hur arbetar pedagogerna med leken för att utveckla språket?

 Är det någon skillnad i hur pedagogerna tänker om leken som ett redskap för språkutveckling i de båda bostadsområdena?

(8)

2. Litteraturgenomgång

I detta kapitel behandlar jag språkutvecklingen för barn med svenska som modersmål och för barn som har ett annat modersmål än svenska. Jag kommer också att ta upp lekens betydelse för språkutvecklingen och den vuxnes roll i språkutvecklingen och leken.

2.1 Barns språkutveckling

Jag kommer i detta kapitel att ta upp forskning som beskriver barns språkutveckling och perioder där barn är mer mottagliga för språkinlärning. Jag kommer att avsluta med att belysa den vuxnes roll i barns språkutveckling.

2.1.1 Forskning om barns språkutveckling

Det verbala språket är ett system av ljud som bildar ord och som kan kombineras på olika sätt så att uttalanden och texter bildas. Det verbala språket utvecklas genom en kombination av anlag och samspel med vuxna i det samhälle man lever i. Det finns olika aspekter av det verbala språket man måste behärska: Fonologi (språkljud), uttal, ordförståelse, grammatik och pragmatik. Språkets prosodi är också viktig, att det låter rätt med tonfallet och betoningen när man pratar. Barn som lär sig sitt modersmål lär sig detta automatiskt men de kan också utan för stora svårigheter lära sig prosodin i andra språk upp till puberteten. Därefter blir det svårare att uppnå total språkbehärskning. (Johansson & Svedner 2003 s.7 ff)

(9)

magstad, eftersom det ligger söder om Stockholm och Stockholm är Sveriges huvudstad.

Förutsättningarna för att en positiv språkutveckling ska ske kan beskrivas i dessa fyra punkter:

• hjärntillväxten: de första levnadsåren ökas hjärnans vikt med ca 350 % och ger ökade möjligheter till språkutveckling

• intellektuell utveckling: att lära sig vad ord står för och att vara nyfiken på samhället runt omkring och lära känna den och reflektera över händelser • fysiologisk och motorisk utveckling: att kunna styra muskler man använder

för att kunna prata och att svalg och munhåla växer i storlek så att man får större möjligheter till utformning av ljud

• miljöstimulans: barnets utveckling i allmänhet - att de lär sig klara sig på egen hand så att de får ett behov att använda språket. För detta krävs vuxna, andra barn, omvärld och texter som stimulerar. Om dessa saknas helt eller delvis hämmas utvecklingen. (Johansson & Svedner 2003 s. 11)

2.1.2 Kritiska perioden för språkutveckling

(10)

Hagtvet (2004 s. 103) har en skild åsikt om den kritiska perioden. Hon menar att den inte är så kritisk som man tidigare trott. Hon tycker att det är bättre att prata om en

känslig period. En period då barnen är mer mottagliga för en viss typ av stimulering.

Hon nämner dock att ju äldre barnen blir ju svårare blir det att lära sig ett nytt språk utan brytning. Detta menar även hon bero på att hjärnan utveckling. En äldre hjärna är mindre formbar.

2.1.3 Vuxnas roll i barns språkutveckling

Det är viktigt för barns språkutveckling att barnen får många chanser till intressanta och utvecklande samtal (Svensson 1995 s.12). Barn lär sig begrepp genom erfarenheter och genom att vuxna förklarar. Grunden för god muntlig och skriftlig språkstimulering ligger i bra här-och-nu dialoger, där orden är lätta att förstå och situationen ger dem mening. Ofta förklarar vi vuxna på ett för invecklat sätt eftersom vårt språk är mer utvecklat, men samtal och förklaringar som ligger på barnens utvecklingsnivå kan bidra till att erfarenheter bearbetas på ett mer medvetet sätt. Den sovjetiske teoretikern Lev Vygotsky menar att det sätt som man pratar till ett barn på bearbetas av barnet och utvecklas och blir deras egna strategier. Detta förutsätter att den barnet pratar med har tid att lyssna och förmåga att lyssna aktivt. Aktivt lyssnande gör att barnet känner sig betydelsefullt och sett och växer språkligt och känslomässigt. (Hagtvet 2006 s.11 ff.) Även Svensson (1996 s. 26 f.) tar upp vikten av att som vuxen samtala om intressanta saker som barnen har upplevt i sin vardag, de behöver hjälp med att sätta ord på sina upplevelser och att få erfarenheter förklarade för sig.

2.2 Flerspråkiga barns språkutveckling

(11)

som enspråkighet.”(a.a. s. 15) Hagtvet (2004 s. 161) tar upp vikten av att anpassa språket till barnens “språkålder” och inte kronologiska ålder och fysiska storlek. Man måste ta reda på om barnet förstår vad man pratar om. Att förklara vad ord betyder är också mycket viktigt.

Barns språkutveckling beskrivs oftast ur synvinkeln att barn växer upp i ett hem där det pratas samma språk som i samhället. De lär sig läsa och skriva på sitt modersmål och i senare år kan de välja ett främmande språk. Som vuxen ska man stödja barnens båda språk och inte ersätta modersmålet med svenska. Det är också viktigt att tänka på att alla barn är olika. Det finns generella svårigheter som alla barn möter när de lär sig ett andraspråk men det är viktigt att se till varje barns behov. Skillnaderna i barns kulturella, sociala och ekonomiska levnadsförhållanden spelar roll i barnens språkinlärning. (Bjar & Liberg 2003 s. 153-167)

2.3 Leken

I detta kapitel kommer jag att ta upp vad lek är och forskning om leken och dess betydelse för barns utveckling och lärande. Jag kommer också att redogöra för vilken roll pedagogen har i detta. Avslutningsvis kommer jag att beskriva olika språkutvecklande aktiviteter och dess betydelse.

2.3.1 Vad är lek?

Lek är en låtsasverksamhet. Det är en verksamhet som sker ”som om”. De som leker tillsammans förmedlar genom mimik, kroppsspråk och uttalanden att detta är en lek och det är på låtsas. Man skiljer på sensomotorisk lek, rollek, konstruktionslek och regellek, men dessa uppträder oftast samtidigt i en och samma lek. I rolleken måste man följa innehållets regler. Leker man mamma måste man uppträda som en mamma och i regelleken finns det inslag av roller som till exempel i Cowboy och Indianer. Man kan också leka sånglekar och olika ramsor.(Nationalencyklopedin 2009)

2.3.2 Lek och lärande

(12)

en otydlig roll. Samtidigt som leken har stått för frihet utan inblandning från vuxna har det också betytt att vuxna inte engagerat sig och varit delaktiga i barns lek. Det som har varit viktigt för den vuxne har handlat om färdigheter och kunskaper. De har inte mött barnen i deras upplevelser. (Lindqvist 1995 s.12)

Forskning har visat att barn som leker rollekar tillsammans med andra barn och med vuxna närvarande talar mer varierat och med större ordförråd än annars. De talar ständigt för att informera varandra vad som pågår i leken och för att lösa olika problem som kan dyka upp. Vi människor har en rad olika symbolspråk som vi använder för att skapa ordning i omvärlden, benämna, kategorisera och göra den förståelig så att vi kan kontrollera och påverka den (se även Bjar & Liberg 2003 s. 19 ff.). Det första man vanligtvis tänker på är talspråket, som hjälper oss att kommunicera och forma våra tankar. Vi har också det två- och tredimensionella bildspråket, lekens, musikens och dansens och rörelsens symbolspråk. Barn uttrycker sig på det språk som är tillgängligt för dem. Lekspråket och talspråket har gemensamma grunder och framträder samtidigt, dock kan lekspråket bland förskolebarn vara tydligare än talspråket. I leken uttrycker de sig mer varierat och korrekt än i talspråket. De olika symbolspråk vi har bildar en helhet och är kopplade till varandra, barn talar när de leker, de skapar miljöer och leker att de är i olika miljöer. (Olofsson 2003 s. 37-76)

(13)

Barn leker också för att i samspel med andra eller med sig själv utforska omvärlden. De lär sig att leva genom leken och hur de kan söka och använda sin kunskap och utvecklas. I lek tillsammans med andra utvecklas också barnens kommunikativa förmåga. De använder ord för att beskriva omvandlingar som sker i leken och olika händelser. När de delar upplevelser med andra upplever de att det är möjligt att uttrycka sig så att andra förstår. De förstår även att de kan förstå andra. (Öhman 2003 s. 99 f.) Genom sina studier har Gunilla Lindqvist (1995 s. 255) kommit fram till att man måste skapa gemensamma lekvärldar för att leken ska utvecklas. Detta görs genom att den vuxne gestaltar händelser, sagor och karaktärer, vilket i sin tur utvecklar ett kulturellt sammanhang som både barnen och de vuxna är delaktiga i.

2.3.3 Pedagogens betydelse för barns lek

Olofsson menar att det är i den tidiga kommunikationen med vuxna som leken och talspråket kommer in i barnets värld och det är i den tidiga kommunikationen som allt har sin begynnelse. Det är den vuxne som lär barnet hur man leker och vad som är lek. Genom att delta i barns lek så får man en inblick i vad de tänker och vad de säger. Barn älskar även att leka i vuxnas närhet, särskilt de som utstrålar en lekglädje. (Olofsson 2003 s. 38-113) Olofssons mål är att utveckla pedagogiken där den vuxne ska vara med och leka och därigenom utveckla barnens sociala utveckling. (Lindqvist 1996 s. 57)

Barn kan också behöva en vuxen som visa hur man leker och stimulerar och ger näring till leken. De behöver då en vuxen som kan prata lekspråket vilket är barnens språk. Det är viktigt att barnen får ro när de leker. Om de hela tiden blir avbrutna och leken inte får något sammanhang utvecklas den inte. Det är viktigt att pedagogerna respekterar leken och inte stör i onödan. (Olofsson 2003 s. 115 ff.)

(14)

2.3.4 Språklekar

Vad som kännetecknar språket menar Svensson (1995) blir tydligt i språklekar, och i leken får barnen en chans att studera språket utifrån. Genom lek med ord och samtal får barnen en möjlighet att lära sig olika språkliga uttryckssätt, och när man leker språklekar med barnen, som rim och ramsor, förbereds också barnen inför den kommande läsinlärningen i skolan. Att läsa böcker för barnen är ett mycket bra sätt att ge barnet ett rikt språk. Olika författare uttrycker sig på olika sätt i böcker och på så sätt får barnen komma i kontakt med språkliga uttryck som de vanligtvis inte är vana vid. (Svensson 1995 s. 11-28)

(15)

3. Metod

3.1 Urval

Jag kommer här att förklara urvalet av bostadsområde och de pedagoger som medverkat i min undersökning.

3.1.1 Område

Jag valde att göra mina undersökningar i två ur socioekonomiska perspektiv skilda bostadsområden. Bostadsområde 1 valde jag för att jag var bekant med pedagogerna. För att välja bostadsområde 2 tog jag hjälp av kommunens hemsida för att söka efter olika typer av statistik. Jag var ute efter att välja ett bostadsområde som var mycket olikt mitt första. Bostadsområde 1 domineras av hyresrätter och arbetslösheten är lite mer än dubbelt så stor som i bostadsområde 2. Bostadsområde 2 består mest av villor och medelinkomsten är 100 % högre än i det andra bostadsområdet.1

3.1.2 Pedagogerna

Min ursprungliga plan var att intervjua tre pedagoger från varje område, men på grund av tidsbrist bland pedagogerna i bostadsområde 2 föll en pedagog bort. Jag intervjuade fem pedagoger som jobbar på tre olika förskolor. Alla pedagoger var kvinnor och hade jobbat i förskolan mellan 5 år och 33 år. I bostadsområde 1 jobbar tre av pedagogerna, två av dem arbetar på samma förskola och avdelning. De två andra pedagogerna jobbar i bostadsområde 2 och på samma förskola och avdelning.

3.2 Genomförande

I detta kapitel kommer jag att beskriva hur jag har genomfört min undersökning och vilken undersökningsmetod jag använt.

(16)

3.2.1 Val av metod

Jag valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie för att få en djupare bild av informanternas tankar om mitt undersökningsområde. Eftersom syftet med mitt examensarbete var att undersöka vad pedagoger ansåg om något så tyckte jag att en kvalitativ metod skulle ge mig vad jag var ute efter.

3.2.2 Intervjufrågornas utformning

Utifrån mitt syfte funderade jag ut olika frågor som jag hoppades skulle ge mig djupare insyn i pedagogernas tankar och åsikter om mitt valda ämne. Jag skrev ner frågorna och genomförde sedan en pilotintervju på en väninna som tidigare varit lärare. Efter hennes synpunkter och funderingar modifierades intervjufrågorna. Att utföra en pilotintervju menar Pate & Davidsson (2003 s. 79) är bra då man får pröva tekniken för att samla in information och utveckla materialet för den verkliga intervjun. Resultatet blev fyra ostrukturerade huvudfrågor och ett antal följdfrågor, för att låta informanterna svara fritt och skapa sina egna svar. (Se Bilaga 1.)

3.2.3 Genomförande av intervjuerna

Jag började med att ta kontakt med ett antal förskolor i de områden jag valt. Jag preciserade mitt syfte och förklarade att alla uppgifter från intervjun skulle vara konfidentiella (se Bilaga 2). De pedagoger som gick med på att bli intervjuade fick själva bestämma tid och plats för intervjun, detta för att jag ville skapa en avslappnad atmosfär och för att informanterna skulle känna sig bekväma. Jag valde att inte skicka ut intervjufrågorna i förväg för att jag ville ha deras spontana svar. Eftersom några av informanterna jobbade tillsammans ville jag inte heller att de skulle diskutera frågorna tillsammans innan intervjun. Risken kunde då vara att de skulle svara på samma sätt. Innan intervjun blev de också tillfrågade om jag kunde spela in intervjun.

(17)

3.3 Bearbetning av insamlad information

Jag spelade in alla intervjuer, vilket gav mig möjlighet att lyssna på materialet upprepade gånger för att tyda informationen jag fått. Jag skrev ut allt material för att lättare få översikt över de olika svaren. Jag skrev inte ut ordagrant vad informanterna sade, det är min tolkning av vad som har sagts och jag har skrivit om det till skriftspråk för att göra det mer läsarvänligt. Kvale (1997 s.152 ff.) påpekar att det är svårt och jobbigt att läsa texter som är exakta kopior av samtalet och att det är viktigt att poängtera att det är till stor del författarens tolkning av intervjun som skrivs ut. Jag valde sedan att jämföra och kategorisera svaren i olika ämnesområden som var passande för mitt syfte.

3.4 Synpunkter på metoden

Att göra en kvalitativ intervju gör att man får en djupare bild av informantens tankar . Man fångar deras erfarenheter och uppfattning om ett speciellt fenomen. När man genomför en kvalitativ intervju så kan man aldrig räkna med att få ett svar som är

sant, eftersom svaren bygger på informantens åsikter och tankar. Eftersom syftet med

mitt examensarbete var att ta reda på vad pedagoger ansåg om något så passade det att använda den kvalitativa intervjumetoden. (Patel & Davidsson 2003 s. 78) Validiteten och reliabiliteten av min undersökning är relativt hög då jag spelade in intervjuerna och kunde på så sätt återge exakt vad pedagogerna svarade. Genom bearbetningen av mitt material kunde jag också konstatera att frågorna täckte det som jag avsåg att undersöka. (Patel & Davidsson 2003 s. 102 ff.)

3.5 Metodkritik

(18)
(19)

4. Resultat

Jag kommer i detta kapitel att redovisa resultatet från mina intervjuer. Jag har sammanfattat svaren och delat in dem i olika rubriker som är passande med tanke på syfte.

Jag kommer här att beskriva pedagogerna och förskolorna som de jobbar på. Jag har valt att ge pedagogerna och förskolorna namn för att göra läsandet lättare. Alla namn är fingerade.

Bostadsområde 1

 Karin är förskolelärare och har jobbat i 33 år. Hon jobbar på förskolan Björnen. De har 20 barn i åldrarna 3###5 år. Hälften av barnen är tvåspråkiga.2

 Lisa är förskolelärare och har jobbat i 24 år. Hon jobbar på förskolan Bävern. De har 18 barn i åldrarna 3###5 år. 16 av dessa barn har inte svenska som sitt modersmål.  Pia är barnskötare och har jobbat i 31 år. Hon jobbar på förskolan Bävern tillsammans med Lisa.

Bostadsområde 2

 Viktoria är förskolelärare och har jobbat i 18 år. Hon jobbar på förskolan Aspen. De har 22 barn i åldrarna 3###5 år. De har 2 barn som är tvåspråkiga.

 Sara är förskolelärare och har jobbat i 5 år. Hon jobbar på Aspen tillsammans med Viktoria.

4.1 Pedagogernas tankar om leken som ett redskap för

språkutveckling

Bostadsområde 1

Karin anser att genom leken skapar man ett gemensamt språk för barnen på förskolan. Eftersom barnen som kommer till förskolan har olika bakgrund och språk så menar hon att leken är ett sätt att ge dem något gemensamt som binder ihop deras språk. Lisa menar att språket är grundstenen som de bygger allt på och leken är förskolans

(20)

arbetsredskap. Hon tycker också att det är lättare att få med sig någon om man gör det på ett lekfullt sätt och som engagerar. Hon ser barn som pratar olika språk i själva leken men som ändå leker tillsammans. De pratar olika språk men ändå har de något gemensamt.

Pia beskriver hur man kan få in så mycket i leken, allt kan beskrivas. Hon poängterar också att det är viktigt att komma ihåg det som pedagog, särskilt när man har en barngrupp som övervägande består av barn som inte har svenska som modersmål.

Bostadsområde 2

Viktoria menar att genom förskolan får barnen möjlighet att leka med fler barn än hemma. Genom att barnen får leka med flera barn, äldre barn och barn från olika familjer så får de ta del av olika intressen som barnen har, vilket hon anser leder till ökad social kompetens och språkutveckling. Hon tycker att språket utvecklas i all form av lek, både den styrda leken och den fria.

Leken är ett bra arbetsredskap eftersom språket hela tiden finns i leken. Sara menar vidare att barnen sällan kan vara tysta i en lek, de måste prata för att föra leken framåt. Hon ser också leken som ett sätt för barnen att öka sin självständighet och att lära sig att uttrycka sig så att andra barn förstår. Exempel på detta menar hon är att barnen lär sig säga nej och ja till varandra och att de vågar stå på sig. Hon nämner också att det kan vara skillnad mellan den fria leken och den vuxenstyrda leken. I den styrda leken anser hon att det blir pedagogens regler och dens ord som används.

4.2 Språkutvecklande aktiviteter

Bostadsområde 1

(21)

Pia som jobbar på Bävern anser att man kan få in språket i vad man än gör. När man målar med barnen får man in termer som är relaterade till målning och när man till exempel pärlar med barnen kan man prata om färger, former och pärlor. Hon menar att det är en träning hela tiden.

Att jobba med sagoböcker för att utveckla barns språk anser Karin, som jobbar på Björnen, vara ett bra sätt att arbeta på. Hon menar att med sagans hjälp kan man skapa olika tema, lekvärldar och skapa rekvisita, gestaltningar och dräkter till barnen. Karin anser att denna lekvärld skapar ett gemensamt språk som kan utveckla barnens språk. De får något gemensamt att prata om tillsammans med pedagogerna och med kamraterna i hela gruppen.

Bostadsområde 2

Viktoria som jobbar på Aspen berättade att även de jobbar med olika varianter av språkpåsar. De yngre barnen får ta hem språkpåsen och lägga i en favoritbok. När de sedan kommer tillbaka till förskolan får de berätta eller läsa upp boken för de övriga i gruppen. De äldre barnen i gruppen får ta hem två dockor över helgen. De skriver en dagbok tillsammans med föräldrarna om vad de har gjort med dockorna. När de kommer tillbaka till förskolan berättar eller läser de upp dagboken för de andra barnen. Genom dessa övningar får barnen träna sig i att berätta, prata inför andra och att lyssna, vilket Viktoria anser inte alltid är så lätt. Hon poängterar också att det är viktigt att berömma varje barn efter deras framträdande då det stärker deras självkänsla.

Viktoria berättar också att de jobbar med sagor på olika sätt. Ett exempel är att hon börjar läsa en saga, sedan får barnen gissa vad som händer efter hon slutat att läsa. De får rita och berätta. Sedan hjälper hon dem att skriva ner sina berättelser. Hon menar att detta är viktigt för barns utveckling av språket då depå detta sätt får använda fantasin.

(22)

prata eller kanske inte vågar, att få använda språket. Hon menar att det kan vara lättare för barnen eftersom alla i gruppen rimmar, ramsar eller sjunger samtidigt.

Sara och Viktoria tog upp vikten av vardagliga samtal med barnen. Frukost och lunch menar de är ideala tillfällen att prata med och lyssna på barnen. Det är alltid samma barn och vuxna varje dag. Sara berättar också att de har organiserad språkutvecklande gruppverksamhet med barnen en till två gånger i veckan. Hon jobbar då utifrån en bok som heter Språklust3.

Viktoria berättade också att de har enskilda barnsamtal en gång per termin. Där pratar de med barnet om vad det tycker om att göra på förskolan och vad det skulle vilja göra och om det är något de vill ändra på. Hon menar att genom dessa samtal kommer barnen till tals och de får känna sig betydelsefulla och på så sätt utvecklas deras språk.

4.3 Pedagogernas tankar om deras roll i leken och språkutvecklingen

Bostadsområde 1

Karin som arbetar på Björnen menar att när man jobbar med olika lekteman så är det viktigt att pedagogen ger olika impulser till barnen så att temat inte dör ut. Det är också viktigt att man skapar lekmaterial och rekvisita till barnen så att de har något gemensamt att prata om. Hon nämner även vikten av att ge barnen tid och utrymme för att leka. Hon ställer sig frågan om man behöver ha samling varje dag vid samma tidpunkt och behöver alla alltid gå ut eller städa inför varje nytt moment? Karin tror att barnen många gånger inte börjar leka för att det inte är någon idé, eftersom de ändå snart ska städa, gå ut och så vidare. Hon tycker också det är viktigt att man finns till hand för barnen när de behöver hjälp med att tolka ord. Barnen förstår inte alltid varandra, då menar Karin att man som pedagog måste hjälpa dem att förstå. Man måste också kunna vara flexibel för att kunna anpassa sig till gruppens behov, eftersom gruppen inte ser likadan ut varje år.

Lisa nämner också hon att det är viktigt att man som pedagog finns till hands i leken. Hon menar att man måste hjälpa de barn som inte kan leka och lösa upp knutar som

3

(23)

kan förekomma. Hon menar också att man som pedagog kan leda barnen i språkutvecklande aktiviteter som till exempel olika ringlekar och dansaktiviteter.

Pia tar även upp vikten av att vara lyhörd och lyssna på vad barnen pratar om. Hon menar att eftersom de flesta barnen i deras grupp bara är på förskolan tre timmar varje dag så måste de som pedagoger vara goda förebilder och tänka på hur de använder språket. Hon menar att det är deras ansvar som pedagoger att ta reda på vad barnen behöver träna på och på så sätt ge dem ett rikt språk.

Bostadsområde 2

Pedagogerna som jobbar på Aspen anser även de att man måste vara medvetna om vilket språk man använder som pedagog. De menar att man språkligt måste föregå med gott exempel.

Sara tar även hon upp vikten av att låta barnen få utrymme att leka. Hon menar att olika barn kräver olika utrymme och det är viktigt att man ger dem det. Hon tror att om man hela tiden begränsar barnen i leken blir det tråkigt och barnen vill inte leka. Att ta tillvara på barnens intressen och se vad som intresserar dem i här-och-nu situationer är också mycket viktigt menar Sara.

(24)

4.4 Betydelsen av förskolans miljö för barnens lek och

språkutveckling

Bostadsområde 1

Lisa anser att man kan leka överallt när tillfälle gives, men hon önskar att lokalerna var mer stimulerande. Hon tycker att ett strukturerat rum skapar mer lek.

Pia som jobbar tillsammans med Lisa uttrycker att det kan vara svårt att utforma miljön så att den passar alla barn. Barnen har alla olika behov och svårigheter, vilket hon menar gör det svårt att få en miljö som stimulerar alla. Men hon anser att förändring och att det finns material tillgängligt för barnen är viktigt.

Att skapa olika rum i rummet är något som Karin jobbar mycket med. Hon menar att det på så sätt blir ett tema att prata runt i varje rum. Något annat som hon tycker är viktigt är att det finns frizoner där barnen kan bevara sina lekar och byggnationer, de kan då återvända till leken vid ett senare tillfälle. Karin menar också genom att sätta samman olika leklådor som har ett gemensamt språk, som legolådor, sjukhuslådor och barbielådor ger man barnet ett gemensamt tema att prata om.

Bostadsområde 2

Att försöka se vilket budskap rummet ger är viktigt tycker Viktoria. Ett rum kan ha en viss utstrålning och barnen använder det på det sätt som är lockande. Vissa rum kan även ha för många budskap och då måste man ändra rummets struktur så att barnen får ut det mesta av det, till exempel flytta runt material tills det får en bra placering som gör att barnen använder materialet. Hon menar att man inte ska vara rädd för att flytta runt saker och att försöka se rummet ur barnens perspektiv, det ska vara barnanpassat och inte vuxenanpassat. Viktoria anser att leken och språket påverkas av hur rummen är inredda.

(25)

4.5 Modersmålsträning

Bostadsområde 1

I bostadsområde 1 har majoriteten av barnen extra modersmålsträning. Lisa menar att eftersom de har så många olika språkgrupper så finns det inte så många bärare av det svenska språket. Det är endast pedagogerna och de två svenska barnen på förskolan. Hon tror att barnen då kan tillägna sig ett eget språk som kan bli fel. Hon berättar att de flesta barnen med annat modersmål än svenska har modersmålsträning någon gång per vecka. De önskar dock att modersmålslärarna var med i det vardagliga arbetet i förskolan istället för att gå undan som de gör i nuläget. De tror att det skulle utveckla barnens språk om de var med under måltiderna, lekaktiviteterna och pratade om leken och förklarade de vardagliga händelserna för barnen. Detta nämner både Lisa och Pia, men de lägger båda ansvaret på sig själva att det har blivit så. De menar att de behöver vara tydligare i sin kommunikation med modersmålsläraren om sina önskemål.

På Björnen där Karin jobbar, arbetar modersmålstränarna på ett liknande sätt som på Bävern. Barnen som har modersmålsträning går undan och jobbar i små grupper. Karin menar att modersmålet är viktigt för känslouttrycken i språket. Hon menar vidare att det är hennes uppgift som pedagog att lära in känslan i det svenska språket. Detta anser hon att man kan göra genom leken. Utan empati och känsla är orden innehållslösa, menar hon.

Bostadsområde 2

(26)

5. Diskussion

Jag kommer här att föra en diskussion utifrån mitt syfte och resultat och avsluta med en sammanfattande diskussion.

5.1 Pedagogernas tankar om leken som språkutvecklande

Resultatet visar att pedagogerna från de båda områdena anser att leken är viktig för barnens språkutveckling. De har alla en uppfattning om att man kan få in allt i leken, ord, social utveckling, gemenskap och att det är ett roligt sätt att lära sig språket på. Leken är språkutvecklande i alla former. Viktoria som jobbar på förskolan Aspen och Karin som jobbar på Björnen nämnde vilken roll förskolan har i barnens språkutveckling då det blir en mötesplats för barnen. Detta kan kopplas till vad Bjar & Liberg (2003) säger om att barn lär sig att använda språket genom att ingå i olika sammanhang och med olika människor.

5.2 Språkutvecklande aktiviteter

Språkutvecklande aktiviteter gav pedagogerna många olika exempel på, till exempel språkpåsar, rim, ramsor och sagoböckerna . Dessa aktiviteter är mycket bra då de kan varieras på många olika sätt och träna olika saker. Centerheim-Jogenroth (1988) menar att genom rim och rörelseramsor utvecklar barnet tänkandet och kroppen tränar på att utföra de handlingar tanken och ordet förmedlar. Pedagogerna som jobbar på förskolan Bävern visar att de jobbar med dessa olika material för att ge barnen olika ord. Detta är mycket viktigt då man måste behärska många olika delar i språket för att kunna använda det. Det kan gälla till exempel fonologisk medvetenhet (språkljud) och ordförståelse. (Johansson & Svedner 2003 s. 7 ff.)

(27)

barns språkutveckling. Detta tror jag beror på att dessa barn redan har ett välutvecklat språk som är i balans med deras ålder. Barnen i den mångspråkiga förskolan Bävern har kanske inte samma språkliga förståelse som dem, och kanske inte heller föräldrar som pratar svenska. Då kan det vara svårt att skicka med material hem över helgen. Det är dock viktigt att komma ihåg att alla barn är olika. Det finns generella svårigheter som alla barn möter när de lär sig ett andraspråk. Deras kulturella bakgrund, sociala och ekonomiska levnadsförhållanden spelar roll i språkinlärningen. (Bjar & Liberg 2003 s. 167)

Karin som jobbar på Björnen menar att sagor är en bra utgångspunkt för språkutvecklingen. Utifrån sagan kan man skapa teman och på så sätt skapa en gemensam språkvärld för barnen. Detta kan kopplas till vad Öhman (2003 s. 112) och Lindqvist (1995 s. 255) säger om leken. Genom att skapa lekvärldar och utrymme till barnen ger man dem en chans till lek. Lindqvist beskriver också vikten av att den vuxne gestaltar och levandegör materialet. Detta är något som Karin också tar upp, att hon som pedagog måste skapa rekvisita och lekmaterial så att barnen får en gemensam värld.

Något som pedagogerna också belyste var vikten av de vardagliga samtalen. Pedagoger från båda bostadsområden tog upp betydelsen av att ta tillvara på de tillfällen som ges till samtal, till exempel vi måltider. Svensson (1995 s. 12) beskriver hur viktigt det är för barnens språkutveckling att de får många chanser till intressanta och utvecklande samtal. Hagtvet (2006 s. 11) beskriver även hon betydelsen av dialog med någon som har tid att prata och framförallt att lyssna aktivt.

5.3 Pedagogens roll i barnens lek och språkutveckling

(28)

menar att man hela tiden ska utmana barnet. Som vuxen ska man gå utanför deras utvecklingsnivå och visa och hjälpa dem med olika aktiviteter, så att de senare kan göra det på egen hand och utvecklas. Detta kan kopplas ihop med vad Hagtvet säger om att hjälpa barnen att förstå olika språkliga begrepp. Resultatet visar att även pedagogerna gör detta. De säger att det är viktigt att föregå med gottspråkligt exempel så att barnen lär sig att använda språket. Svensson (1995 s. 26 f.) menar även hon att när man utgår från barnens tankar och intressen kan man hjälpa barnen att sätta ord på sina upplevelser och hjälpa dem att förklara deras erfarenheter. Enligt Bjar & Liberg (2003 s. 19 ff.) är det viktigt att man föregår med gott exempel som vuxen. Man är en förebild för barnen för hur språket ska användas.

Barnsamtalen som de har på Aspen med en vuxen och ett barn är ett bra sätt att utveckla barnens språk på. Detta kan kopplas till vad Bjar & Liberg (2003 s. 19 ff.) skriver om att vuxna som ställer frågor och inbjuder till samtal och uppmärksammar det som barnen vill prata om bidrar till att de ser sig själva som accepterade språkande personer.

Något annat som flera av pedagogerna tog upp var att man måste ge barnen utrymme och tid för att leka och att hjälpa till i leken när det behövs och där det uppstår hinder. Olofsson (2003 s. 38-113) skriver om att det är i den tidiga leken och kommunikationen med vuxna som talspråket kommer in i barnen värld, och det är i denna tidiga kommunikation som allt har sin begynnelse. Hon menar vidare att genom att delta i barns lek får man en inblick i vad de tänker och säger. Att pedagogerna är uppmärksamma på barnens lek som resultatet visar hjälper att utveckla barnens språk och hela utvecklingen.

5.4 Betydelsen av förskolans miljö för barnens lek och

språkutveckling

(29)

exempel på då flera pedagoger tog upp betydelsen av att se rummen utifrån barnens perspektiv och flytta på material så att det passar barnen.

Lisa som jobbar på Bävern ansåg att man kan leka överallt om tillfälle gives. Detta kan jämföras med vad Eva som jobbar på Aspen sa om att hon såg skillnad på lek inomhus, utomhus och i skogen. Barnen lekte på olika sätt i de olika miljöerna. I skogen där det inte fanns några leksaker, skapade en helt annan lek än i miljöer där det fanns leksaker. Detta tyckte jag var mycket intressant. Oftast har barn tillgång till leksaker såja tror att det blir de som styr leken. Att barn får använda fantasin är viktigt. Vygotsky menar att genom fantasin tolkas erfarenheter och känslor. Att använda denna kreativa förmåga anser han också vara en nödvändig förutsättning för tänkandet. Att barnen får chans att leka utan leksaker tror jag främjar den fantasin och bidrar till barnens utveckling.(Lindqvist 1996 s. 69)

5.5 Modersmålsträning

(30)

5.6 Sammanfattning av diskussionen

(31)

6. Litteraturlista

Bjar, L & Liberg, C[red.] 2003: Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Centerheim - Jogeroth, M, 1988: Vägen till språket. Stockholm: Liber AB.

Hagtvet, B, 2004: Språkstimulering Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern. Natur och Kultur: Stockholm.

Johansson, B & Svedner, P-O, 2003: Så erövrar barnen språket. Utveckling,

störningar, stimulans. Kunskapsförlaget AB: Uppsala.

Kvale, S, 1997: Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB. Laberg, G, 2003: Barn med flera språk. Tvåspråkighet i familj, förskola, skola och

samhälle. 3 uppl. Stockholm: Liber AB.

Lindqvist, G, 1995: Lekens estetik. En didaktisk studie om lek och kultur i förskolan. Karlstad: Högskolan i Karlstad.

Lindqvist, G, 1997: Små barns lek. Vuxnas gestaltning och barns meningsskapande. Karlstad: Högskolan i Karlstad.

Lärarförbundet, 2004: Lärarens handbok. Stockholm: Lärarförbundet. Nationalencyklopedin, 2009: Lek (2009-06-14)

http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/lang/lek/239446

Olofsson, B Knutsdotter, 2003: I lekens värld. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Patel, R & Davidsson, B, 2003: Forskningsmetodikens grunder - Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Svensson, A-K, 1995: Språklekar. Lund: Studentlitteratur.

(32)

Bilaga 1

Intervjufrågor

Bakgrundsfrågor: Vilken utbildning har du? Hur länge har du jobbat?

Hur många barn har ni på avdelningen?

Hur många barn har annat modersmål än svenska? Hur många jobbar ni på avdelningen?

Vilken ålder är det på barnen?

Huvudfrågor:

Vad har du för tankar om leken som ett redskap för språkutveckling? Hur arbetar ni med leken som ett redskap för språkutvecklingen? – Material?

– Grupper, individuellt, åldersindelat? – Fri lek, styrd lek, språklekar? – Miljö: inne, ute, utflykter?

– Pedagogens roll, modersmålstränare?

(33)

Bilaga 2

Hej.

Mitt namn är Cecilia Thorsen och jag läser min sista termin på läraraprogrammet.

Jag skriver nu mitt examensarbete. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur pedagoger i två olika socioekonomiska bostadsområden ser på leken i förskolan som ett redskap för språkutveckling. Jag kommer också att undersöka hur pedagogerna arbetar detta.

Jag är mycket tacksam för att ni vill och tar er tid att medverka i min intervju. Svaren hålls anonyma och kommer bara att användas i mitt arbete. Det inspelade materialet är till för mig som minnes ”anteckningar” och kommer inte att spelas upp för någon annan. Mitt arbete kan komma att bli en offentlig handling men era svar, namn och förskola kommer att hållas anonyma. Om ni vill får ni gärna ta del av mitt arbete/ resultat när det är färdigt.

References

Related documents

The overall aims of this study were to (1) evaluate a digital superimposition-based cephalometric method to acquire numerical data that reflect the craniofacial changes related

Bristande kunskap visades som den största faktorn för bristande följsamhet till trycksårsprevention där sjuksköterskor inte besitter tillräcklig kunskap gällande

In order to examine the characteristics of a tire of extremely small width and large overall diameter rela­ tive to recent tire constructions, a study of

Kan det ha att göra med den bild av disciplinära lärare som har givits i ungdomsmedier, så som i filmen ”Elina, som om jag inte fanns” (2003). Filmen utspelar sig i Tornedalen

Olofsson 1996 betonar också hur mycket barn lär när de leker tillsammans, därför är det viktigt med ett bra samspel och om det finns ett bra samspel mellan barnen i leken så leder

Hypotesen i denna studie, att beröring mellan förälder och barn minskar under barnets första och andra levnadsår visade sig ha ett starkt signifikansvärde för såväl total

En del kritiska röster har höjts mot sättet att se på vuxnas delaktighet i barns lek, bland annat menar Steinsholt (i Tullgren, 2004) att genom deltagande i leken så kan vi

This will be calculated by grouping the events by user id, chapter index, puzzle index, and summarize the number of correct and open events by the type theory or description within