Terrorism som medel för politiska mål?

Linnéuniversitetet

Statsvetenskap 61-90

Terrorism som medel för

politiska mål?

En komparativ studie mellan nationell och internationell

terrorism

Sofia Tidqvist

C-uppsats, statsvetenskap 61-90 hp Handledare: Patric Lindgren

Abstract

Terrorism. A word that makes you think about different situations throughout the last decade that has passed. However, in this particular thesis the purpose is to examine both national and international terrorism from a Clausewitzian theory. The main point is to examine whether any of these types of terrorisms can fit in to this theory and as examples in this study are the terrorist organizations ETA and al-Qaida. The questions to be answered in this paper are if their aims can be explained as political and how far are they ready to go to have their way? Furthermore, the reason for this paper is to find an understanding for why the terrorist organizations act as they do.

The result of this comparative study is that both terrorist organizations fit in to the theory because their goals can be seen as political and therefore can their aims justify their actions. However, the lack of support makes you begin to doubt about whether this is the right way or even a good way to achieve political aims. Hopefully, this enlightenment can increase our understanding and give us a guideline to how to deal with this threat of the 21th century.

Innehållsförteckning

1. Introduktion ... 5

1.1 Inledning ... 5

1.2 Problem ... 6

1.3 Teorianknytning ... 7

1.3.1”.... med andra medel” ... 8

1.3.2 Folket, fältherren och fursten ... 9

1.4 Syfte ... 10

1.5 Frågeställningar ... 11

1.6 Avgränsningar ... 11

1.7 Metod ... 12

1.7.1 Metod och tillvägagångssätt ... 12

1.7.2 Material och källkritik ... 13

1.8 Sammandrag del 1 ... 14

2. Närbild av terroristorganisationernas historia och mål ... 15

2.1 ETA – historia och bakgrund ... 15

2.1.1 ”Målet att nå med vapen i hand!” ... 16

2.2 Historia – fundamentalistiska tankar inom Islam ... 18

2.2.1 Grunden till al-Qaida och Bin Ladins roll ... 19

2.2.2 Radikala medel för ett fritt Islam ... 21

3. Analys av terroristorganisationerna och deras mål ... 23

3.1 Metodologiska reflektioner ... 23

3.1.1 Rätt medel för rätt mål? ... 23

3.1.2 Treenighetsprincipen - jämförelsematris ... 25

3.1.3 Terrorism som krig? ... 28

5

1. Introduktion

1.1 Inledning

Ett historiskt ögonblick; Berlinmurens fall 11 november 19891, vilket två år senare följdes av Sovjetunionens fall och dess upplösning. Väst – framförallt U.S.A. – hade besegrat hotet från öst – Sovjetunionen – och Kalla kriget var till ända. Världen fick andas ut efter decennier av hot om ett tredje världskrig, som skulle kunna ha inneburit användade av kärnvapen vilket i teorin hade kunnat utplånat hela planeten. Tolv år efter detta historiska ögonblick förändrades historien återigen; tisdagen den 11 september klockan 08:46 på morgonen amerikansk tid flög det första planet in i World Trade Centers norra torn. Sjutton minuter senare kraschar ett andra plan in i det södra tornet. 2

Efter denna händelse fick världen lära sig ett nytt ord: terrorism. Detta nya ord skapade en rädsla hos befolkningen i västvärlden och en påminnelse om vår egen dödlighet. Nu, cirka åtta och ett halv år senare lever vi fortfarande med denna rädsla och fler attacker har inträffat som skakat västvärlden. Flera förklaringar har givits angående vad dessa attacker kan bero på, men diskussionen fortsätter då delade meningar gör att man inte kan nå enighet kring frågan; Vem utför dessa attacker och vilka mål vill de uppnå genom detta?

I denna uppsats kommer syftet vara att genomföra en komparativ studie mellan internationell terrorism, som nämnts ovan, och nationell terrorism, som kan återfinnas både i Spanien – ETA – och på Nordirland – IRA. Målsättningen med denna uppsats är att jämföra terroristorganisationerna ETA och al-Qaida vilket bör kunna skapa ökad kunskap om politisk terrorism, något som ännu står högt på den politiska agendan världen över.

1

Stiernstedt. J., Så skildrade DN murens fall, 2009, DN.se http://www.dn.se/nyheter/varlden/sa-skildrade-dn-murens-fall-1.990138 (Läst 1 april )

2

DN, Dagen som förändrade världen - timme för timme, 2006, DN.se

6

1.2 Problem

Genom hotet från terrorismen har västvärlden förenat sig för att stå emot dessa krafter som terrorismen har visat sig inneha. Dock har terrorismen inom Europa funnits en längre tid, men den har i vår region endast visat sig i form av nationell terrorism: IRA på Nordirland och ETA i Spanien och Frankrike. Båda dessa organisationer kämpar för självständighet för ”sitt folk” inom dessa länder, vilket har bidragit till blodiga terrordåd för att försvara och hävda sig mot motståndarna i hemlandet. Emellertid, på senare tid har IRA:s kamp på Nordirland långsamt minskats och existerar knappt idag. Framförallt utförs inga attacker från den grupp som från början kallade sig IRA utan de som tar på sig skulden är en förgrening och utför attacker som det ursprungliga IRA inte vill vara en del av. 3 ETA, å andra sidan, är aktiva och försätter fortfarande den spanska befolkningen i skräck genom att använda sig av attacker mot civila för att nå sina mål. Problemet med terrorismen i Spanien, i jämförelse med IRA på Nordirland, har snarare ökat och troligen beror detta på den internationella terrorismen, som har uppdagats på senare tid även om den har existerat lika lång tid som den nationella terrorismen. 4

Diskussionen kring den internationella terrorismen har ökat under senare år och man har försökt finna svar på varför de har utvecklat ett sådant hat mot västvärlden. Genom denna diskussion har två begrepp hamnat i fokus och i läge för en debatt: orientalism och occidentalism. Debatten har förts av ett flertal människor, men nyckelpersonerna är Edward Said och Ian Buruma. Orientalismen började användas av Edward Said som begrepp över hur västvärlden har utvecklat sin syn på Orienten och därmed Mellanöstern inkluderad. Ian Buruma däremot utvecklade occidentalismen som ett sätt att förklara vilken bild invånarna i Mellanöstern och våra så kallade fiender har skapat sig av oss i väst. Det är inte tal om några motsatsord utan båda begreppen är utvecklade i och används av vårt samhälle i västvärlden. Bakgrunden till de båda begreppen utgår från historien och då framförallt koloniseringen med dess utveckling. Occidentalismen ger en bild av en arg fiende som inte vill vara en del av vår utveckling och Orientalismen visar att vi i väst vill övertyga alla om att våra idéer är de bästa. Trots att båda bilder är skapade av vårt samhälle i väst finns det fortfarande relevans för båda begreppen i denna uppsats då dessa beskriver problemen som upplevs i Mellanöstern: vårt

3

TT/SVT, IRA avväpnas efter årtionden av våld, 2006, SVT.se,

http://svt.se/2.29539/1.426658/ira_avvapnas_efter_artionden_av_vald. 20 Juni 2006 (Läst: 8/4 2010)

4

7

västerländska inflytande.5 Det är framförallt detta inflytande som Bin Ladin tillsammans med sitt nätverk al-Qaida vill förhindra att sprida sig i de muslimska länderna. Det västerländska inflytandet skapar en bild av ett felaktigt levnadssätt för muslimerna vilket gör att de nya influenser som vi lämnar efter oss skapar en möjlighet till att försumma och åsidosätta sin religion – Islam - och följa vårt felaktiga och sekulariserade levnadssätt istället.

Problemet som uppstår grundar sig i att vi, som inte har förståelse för dessa terrororganisationer, inte kan begripa varför de agerar som de gör. Varför kan de acceptera att oskyldiga liv tar slut för att deras kamp för vad de anser är rättvisa ska kunna fortsätta? Även om terroristattacker oftast beskrivs i nyheterna som ett överraskande fenomen är det snarare raka motsatsen: för terroristorganisationerna krävs planering och det finns alltid ett mål bakom attentaten. Dessutom uppstår ett problem när en vanlig uppfattning hos motståndarna till terrorismen är att all typ av terrorism kommer från samma källa. Egentligen spelar det ingen roll vilken organisation som skapat förödelse, snarare läggs vikten på att stoppa denna typ av attentat. För terroristerna spelar attackerna och dess inverkan en stor roll och genom att ta på sig skulden för vissa attacker vill de visa att de är villiga att göra vad som helst för att nå sina mål.6 Frågan är om man genom att undersöka nationell och internationell terrorism kan finna ett samband och från dessa förklara deras metoder och mål?

1.3 Teorianknytning

I denna uppsats är strategi en viktig del för terroristorganisationerna för att de ska kunna nå sina mål och en teori som inriktar sig på detta är Carl von Clausewitz berömda teori om krigsstrategi. Clausewitz’s teori förklarar hur man kan rättfärdiga användadet av något så irrationellt som krig för att nå sina politiska mål. Två av hans berömda teser förklaras i var sitt stycke för en enklare läsning och förståelse av denna teori. Vidare underlättar detta vid användade av dessa teser för förklaringar i analysen, som utvecklas senare i texten. Sambandet mellan Clausewitz’s teori och ämnet terrorism utgörs genom intresset att pröva nutidens terrorism mot denna krigsteori utvecklad för 200 år sedan. Teorin har länge haft betydelse vid olika krigssammanhang, men frågan är om terrorism kan ses som ett krig och appliceras på denna teori?

5 _{Jervis., D. T., Journal of Third World Studies , ORIENTALISM, OCCIDENTALISM, AND AMERICAN POLICY IN THE}

MIDDLE EAST. Spring 2005. http://findarticles.com/p/articles/mi_qa3821/is_200504/ai_n13642836/. (Läst 9 Maj 2010)

6

8

Tillsammans med människans historia följer en rad olika krig som både har påverkat vår utveckling eller gått oss förbi. Dock, något som står klart är att människan vill och kan kämpa för att få sin vilja igenom. Även om kriget funnits sedan urminnes tider var det först under 1800-talet som man började utveckla teorier utifrån ordet ”strategi” när man talade om krigsföring. Flertalet teorier utvecklades, men den främsta teoretikern som fortfarande nämns idag hette Carl von Clausewitz. Clausewitz växte upp och levde under både de Preussiska krigen och Napoleonkrigen i dåtidens Europa. Genom sina erfarenheter i dessa strider utvecklade Clausewitz sin egen teori gällande krigsföringen och dess strategi som han senare skrev ner till en samling böcker vid namn ”Vom Kriege”. Dessa texter har vid flertalet gånger använts av olika personer i historien som vägledning vid nutida krigsföring. 7

1.3.1”.... med andra medel”

”...att ”krig endast är en fortsättning av politiken med andra medel”...” 8

Detta är ett av de mest återkommande citaten när man talar om Carl von Clausewitz och hans krigsteori. Även om denna korta fras tycks framställa hela hans teori kräver den en ytterligare förklaring, framförallt för att vara användbar i detta sammanhang och för dem som inte är bekant med hans utformade teori.

Enligt Clausewitz kan krig inte existera utan politiken, med andra ord: kriget kräver att det finns bakomliggande politiska mål som kan rättfärdiga användadet av våld som kriget utgör. Dock ska kriget endast användas som medel om de politiska målen inte kan nås med hjälp av fredliga metoder. Enkelt uttryckt och för att summera så menar Clausewitz att när man inte kan nå de politiska målen utan att tvinga sin motståndare till att acceptera dem är våld som krig rättfärdigat. Vidare innebär detta att när man med dessa våldsaktioner vunnit över sin motståndare och de politiska målen har uppnåtts kan man skapa fred igen. Kriget används endast för att nå sina politiska mål och när dessa mål är uppfyllda kan man avsluta kriget eftersom man fått sin vilja igenom. 9

Vidare poängterar Clausewitz att politik enligt hans tycke endast syftar på statens politik och det är staten som har makten att beordra sin militär att skydda sin stat och dess överlevnad genom att bistå dem vid krigssituationer om politiken kräver detta. Politiken används som makt både över sin militär men även för att göra sin fiende maktlös med hjälp av

7

Wedin, L., Militära strategier med västlig tradition. FOI:s hemsida: http://www.foi.se/FOI/templates/Page____553.aspx. (Läst 18/3 2010)

8

Johansson., A. W. ,2006, Europas krig. Prisma, Stockholm. s.33.

9

detta. 10 Samtidigt som Clausewitz framhåller att för att nå sina politiska mål kan det krävas att man tar till våld genom krig, uttrycker han också att för att vinna kriget krävs det rätt innehåll från politiken. Med andra ord betyder detta att man inte alltid kan vinna kriget, vilket kan förklaras genom att man för fel politik och att det krävs arbete med dess innehåll för att kunna vinna. Bara för att man för krig genom sina politiska mål behöver det inte betyda att man innehar rätt politik för att vinna. 11

1.3.2 Folket, fältherren och fursten

Den franska revolutionen är ett av de bästa bevisen på hur ett folk kan förenas för att tillsammans stå emot ledarna och få sin vilja igenom. Det var även denna revolution som utvecklade Clausewitz’s förståelse till varför de politiska ledarna bör inneha stöd från sitt folk för att kunna föra sin politik. Samtidigt utvecklade han sin teori ytterligare genom att påstå att för att man ska kunna vinna ett krig är tre saker nödvändiga: folket, fältherren och fursten. Dessa ovan nämnda ting har var sin egenskap vilket gör dem till lika viktiga delar i ett krig. Folket, som nämnts tidigare, behövs eftersom det ger ledaren legitimitet om de stödjer denne även i en krigssituation. Fältherren bör inneha mod och talang för att kunna vinna över motståndaren i strider. Furstens uppgift är att utveckla politiska mål som är legitima nog att kämpa för för att uppnå.12

Ett problem uppstår genom denna treenighetsprinicip som Clausewitz menar är nödvändig för att vinna ett krig. I sina verk förtydligar han att denna princip endast kan gälla vid ”fullständigt” krig där folket är delaktigt.13

För att förtydliga så gör Clausewitz skillnad mellan olika krig och skapar två olika slags definitioner: fullständigt krig och begränsat krig. Fullständigt krig innebär att de politiska målen är slutresultatet som ska nås, medan i ett begränsat krig är det de vinningar man gör under krigets gång som är viktiga. Denna skillnad spelar en viktig roll framförallt för de som för kriget och hur de ska uppfylla målen.14 Vidare hade han inte heller utvecklat hur denna treenighet skulle agera vid ett krig där folket var kämparna och liten skillnad gjordes mellan civila offer och krigskämpar. Dock tar Clausewitz upp en viktig del av hur krig fungerar, framförallt genom att visa på hur ett folk är delaktigt. Harry G. Summers Jr. formulerar detta på ett förstående sätt15:

10 Peralta., A.1990. ...med andra medel, Daidalos AB, Göteborg.s.33.

11_{Johansson., A. W. Europas krig, s 34-f}

12

Heuser., B. Reading Clausewitz, s 53

13

Heuser., B. Reading Clausewitz, s.53

14

Johansson., A. W., Europas krig. s 35-36

10

” Summers emphasised in particular that in a democracy, war is impossible to sustain for any length of time if the people, and all parts of the government, do not identify strongly with a (clearly defined!) war aim and with the armed forces who are sent to achieve it.”16

Kort sammanfattat, genom folkets stöd kan fursten se till att de politiska målen genomförs med hjälp av fältherren. Dessa tre delar spelar en viktig roll för krigsföringen och dess teori, trots att de utvecklades under 1800-talets början och från de erfarenheter man hade under denna tiden. Tidigare och även senare krig efter denna period kan vara svåra att applicera på denna teori, även om möjligheten finns.17

Clausewitz teori kommer att appliceras på denna komparativa studie både för att pröva teorin men även för att ha en bra grund till hur krigsföring fungerar. Denna väl utvecklade teori kommer att användas för att skapa ett ramverk för hur väl de båda organisationerna kan rättfärdiga och eventuellt uppnå sina politiska mål. Det bekymmersamma med att använda denna teori är ovissheten om det faktiskt går att applicera den på terrorism, både nationell som internationell. Vidare krävs en definition om huruvida terrorism verkligen kan anses som krig, och i så fall vilket av krigen talas det om – fullständigt krig alternativt begränsat krig?

1.4 Syfte

När ordet terrorism nämns är det lätt att associationen förs vidare till al-Qaida och terrordåden den elfte september 2001. Dock innebär ordet så mycket mer än bara internationell terrorism som al-Qaida. Det kan även innebära nationell terrorism som exempelvis ETA i Spanien. Men finns det några samband mellan dessa två typer av terrorism?

Syftet med denna uppsats är att skapa en klarhet i varför terroristorganisationerna handlar som de gör och vad som krävs för att de ska nå sina mål. En komparativ studie mellan nationell och internationell terrorism kan hjälpa oss att forma en uppfattning för hur dessa organisationer kan rationalisera sina attacker mot civila offer. Genom att utveckla vilka mål terroristorganisationerna grundar sina attacker på kan man undersöka hur pass bra de kan appliceras på Clausewitz’s teori, som i denna uppsats spelar en central roll. I de flesta ögon ses terrorattentaten som något irrationellt och att vi bör göra motstånd mot dessa organisationer. Å andra sidan bör man beakta motiven som står bakom dessa attacker och

16

Heuser., B., Reading Clausewitz. s 54

11

reflektera över hur vi som motpart kan arbeta för ett liv fritt från detta obehag som terrordåden skapar.

Sammanfattningsvis kommer denna uppsats belysa terroristernas mål och genom dessa försöka ge en förklaring till hur de kan använda sig av våldsaktioner och skada oskyldiga människor. Dock är syftet att skapa en större förståelse för hur de kan rättfärdiga sitt handlande genom sina mål, även om det kan tyckas irrationellt och felaktigt. Att använda sig av två typer av terrorism skapar en större bild av hur terroristorganisationer fungerar och belysa att alla terrorister inte har samma mål. Grunden till att organisationernas mål står i centrum utgår från Clausewitz teori som ska prövas mot dessa organisationers våldsutövningar. Räcker dessa mål som bas till deras agerande eller krävs det mer för att deras mål ska uppnås – med andra ord; kommer fred att uppstå om deras mål kan nås?

1.5 Frågeställningar

De frågor som avses besvaras i denna uppsats och som senare ska besvaras ska kortfattat beskrivas i denna del. För det första finns en huvudfråga och vidare två preciserade frågor som utvecklats ur denna.

Kan man genom en komparativ studie undersöka nationell och internationell terrorism och finna ett samband som kan förklara deras metoder och mål?

Kan den nutida terrorismen appliceras på Clausewitz’s teori utvecklad under början av 1800-talet – är deras mål tillräckliga för att kunna rationalisera sina våldshandlingar? Kan benämningen krig göras på terrorisorganisationers agerande eller kan dessa förklaras genom andra begrepp?

1.6 Avgränsningar

12

som den nationella terrorismen även om målen skiftar. Gemensamt mellan de båda typerna är att angreppen utövas av fristående organisationer eller grupper.18

Anledningen till att det är just nationell och internationell terroism som valts att undersökas i denna uppsats är förhoppningen att deras likheter och skillnader ska öka förståelsen för vilka mål terroristorganisationer har för att rättfärdiga sitt agerande. Även en nyfikenhet kring huruvida Clausewitz teori kan appliceras på båda typer av terrorism finns som skapar ytterligare anledning till användning av ETA och al-Qaida som exempel. Nationell och internationell terrorism har båda skillnader och likheter och därför är det intressant att undersöka om någon av terroristorganisationernas mål kan rättfärdiga användandet av terroristattacker. I kategorin nationell terrorism är användningen av ETA som exempel det bästa då denna organisation fortfarande är aktiv och har inte uppnått sina mål ännu. Al-Qaida som exempel för internationell terrorism är passande därför att deras attack mot U.S.A. den elfte september 2001 förändrade världssynen på terrorism.

1.7 Metod

I denna del ska metoden som använts under uppsatsens gång diskuteras. Först kommer en diskussion kring varför just denna metod valts och tillvägagångsättet. Vidare kommer en

förklaring för hur och vilket material som använts både vad det gäller teorin och terroristorganisationernas bakgrund.

1.7.1 Metod och tillvägagångssätt

För att kunna besvara de frågor som uppkommit i frågeställningen genom både problemformulering och syftesförklaring kommer en komparativ studie mellan internationell och nationell terrorism att göras. Den komparativa studien kommer att presenteras genom en matris för att underlätta jämförelsen mellan de båda terroristorganisationerna vid en senare analys. Genom att fördjupa sig i de båda organisationernas historia och mål skapar detta en bra grund för att finna paralleller mellan dessa och utveckla en analys. Dock kräver detta en avgränsning av användandet av material då informationsflödet kan bli för stort och även öka omfattningen av arbetet, vilket kan göra att fokuset kring uppsatsens syfte försvinner. 19

För det första inriktar sig uppsatsen på att genom en fördjupning av terroristorganisationerna ta fram och visa på huruvida de kan rationalisera sitt våld genom sina mål. Rationaliserandet, för en ytterligare förklaring, innebär i detta sammanhang en

18

RiskNet/FOI, Terrorism, 2002, http://www.risknet.foi.se/terrorism/main.htm.

13

definition av huruvida användandet av våld för att nå sina mål kan vara förnuftsenligt och därmed rättfärdigande. Clausewitz’s teori menar att användande av våld endast är förnuftsenligt vid krig som fortsättning av politiska mål. Denna del kommer att pröva om den aktuella teorin även kan appliceras på ett av vår tids största hot: terrorism. Om man kan finna ett samband mellan mål och medel som kan förklara hur ETA och al-Qaida kan rättfärdiga sina terroristattacker, kan detta öka medvetenheten om hur dessa organisationer agerar och varför.

Efter presentationen av de båda terroristorganisationerna kommer denna fördjupning att användas till den komparativa studien som ska utvecklas i analysdelen. För att denna jämföresle ska kunna framställas krävs att en matris utvecklas och ge vägledning vid komparationen. Utgångspunkten för jämförelsen kan återfinnas i den teoridel som har presenterats under rubriken 1.5.2 Folket, fältherren och fursten och det är dessa tre delar som är i fokus när matrisen ska framställas. Teorins utgångspunkt är att dessa tre delar spelar en central roll för att våldsaktioner såsom krig ska kunna rationalisera det irrationella som våldet utgör. Matrisen utgår ifrån att i terroristorganisationerna finna dessa tre grundpelare och vidare föra ett resonemang hururvida ETA och al-Qaida kan finna stöd för sina våldsaktioner. I den sista analysdelen kommer en diskussion att framföras och försöka nå en slutsats kring vad den komparativa studien kommit fram till. Denna del tar hjälp av både terroristorganisationernas historia och bakgrund samtidigt som teorin spelar en stor roll även här. För att kunna utveckla ett svar kring de frågor som tidigare klargjorts bör alla delar tas i beaktande för att nå en rimlig slutsats. Matrisen är utvecklad ur teorin och är en hjälp på vägen för att kunna utföra en jämförelse mellan de till synes olika typerna av terrorism.

1.7.2 Material och källkritik

14

dessa källor. Denna knapphändiga information kan lätt skapa en subjektiv bild av det som ska undersöka, medan en eventuell partiskhet kan undvikas om flera källor påvisar liknande material och information. 20

Ytterligare en svårighet som skapas genom teoridelen är att ursprungskällan inte används. I denna uppsats utgår källorna i teorin från andra författares åsikter, vilket skapar både en kritisk och en erkännande bild av Clausewitz’s teorier.21 Dessvärre ansågs det som en svårighet att läsa ”Vom Kriege”, som består av 8 delar vilka han själv ansåg endast det första kapitlet vara färdigt. De sista delarna färdigställdes av hans fru och gavs ut utan hans godkännande efter hans död 1831. 22 Eftersom utbudet angående Clausewitz’s teorier som tas upp i denna uppsats är brett bör bilden av hans teori framställas på ett någorlunda objektivt sätt. Självklart kan flera författare ha en liknande föreställning om denna teoretiker, men fokus har varit på att framställa teorin inte författarnas bild av den.

1.8 Sammandrag del 1

Terrorism. Detta ord skapar associationer till en mängd begrepp och händelser som skett under vår livstid hitills. Men hur ska vi hantera dagens terrorism och vad innebär detta egentligen? Målsättningen med denna uppsats är att genom en komparativ studie undersöka och pröva om dagens terrorism kan tillämpas på en teori utvecklad under 1800-talets början av en man vid namn Carl von Clausewitz. Självklart kan det anses problematiskt att använda en 200 år gammal teori till ett fenomen som i jämförelse är relativt nytt. Dock krävs en undersökning och om en slutsats ska kunna utvecklas krävs en empirisk fördjupning av terrorismen, något som kommer att ske i den kommande delen. Fördjupningen görs av både nationell terrorism – ETA- och internationell terrorism – al-Qaida - eftersom dessa använder liknande medel men förväntas ha olika mål i jämförelse med varandra. Frågan är hur pass olika de är och varför använder de sig av terroristattacker som medel från början?

20

Esaiasson. P. m. fl., Metodpraktikan, s 314-ff.

21

Esaiasson. P. m.fl.., Metodpraktikan, s 318-ff.

15

2. Närbild av terroristorganisationernas historia och mål

Denna del kommer först att förklara båda organisationerna ur ett historiskt perspektiv för att förklara hur de har uppkommit och vidare varför de är aktiva. Genom denna förklaring bör ett mönster för deras tankegångar uppkomma och vilka mål de har med sina terrordåd. Detta underlättar för senare analys av huruvida de två terroristorganisationernas rättfärdigande av våld för att nå sina mål kan appliceras på Clausewitz’s teori. Den komparativa studien kommer att kunna dra slutsatser genom dessa förklaringar för att visa på skillnader och likheter.

2.1 ETA – historia och bakgrund

Baskien består av sju provinser varav fyra ligger i Spanien och de resterande i Frankrike. Hur baskerna uppstod i detta område och deras urpsrung är inte fullt utredd och detta beror främst på bristen av dokument från deras historia. 23Däremot finns material som visar att folkgruppen existerade under romarnas imperium och även om deras historia fram till idag. 24Det har även fastslagits att deras språk, Euskera, inte liknar någon annan språkgrupp, vilket är ett av de största bevisen på hur viktigt det är att bevara deras kultur. Som nämnts tidigare är Baskien uppdelat mellan nordvästra Spanien och södra Frankrike, men denna uppdelning gjordes först år 1876 då Baskien förlorade sin självständighet och splittrades i sju olika provinser.25

I modern tid började baskerna att kämpa för sin självständighet samtidigt som Franco hade tagit makten som diktator i Spanien efter inbördeskriget. Francos mål var att skapa ett enat Spanien, vilket i slutändan påverkade de olika folkslagens ursprung och identitet i form av inflyttning av andra spanjorer till deras provinser. På grund av Francos förtryck mot baskernas kultur skapades ett missnöje för Spanien och tankarna om ett självständigt Baskien igen började växa fram. Bildandet av ETA var en lång process som pågick under hela 1950-talet och först 1959 uppstod den politiska organisationen Euskadi ta Askatasuna – översatt till Baskien och friheten. Denna nya organisation krävde frihet för alla sju provinser som tidigare utgjort Baskien, men för att skapa stöd för sina mål utnyttjade ETA en egen typ av strategi. De ville frivilligt framkalla ännu mera motstånd och förtryck från myndigheterna mot baskerna genom olika våldsaktioner. Resultatet skulle i sin tur leda till att befolkningen skulle se motståndet från Francos ledning som något dåligt och skapa sig en förståelse för baskernas

23

Spanienkusten.com, ETA & Baskien, (no date). http://www.spanienkusten.com/302.htm

24

Nationalencyclopedin, basker. http://www.ne.se/basker/1059961 (läst 7/5)

25

16

frihet. Genom befolkningens stöd skulle ETA sedan kunna slå sig fri från Spanien eftersom trycket skulle bli för hårt för diktatorn.26

Dock misslyckades ETA med sin första våldsaktion och efter deras första politiska mord 1968 förvärrades situationen ytterligare. Våldet trappades upp i Baskien och folket tog snarare avstånd från organisationen än att ge dem sitt stöd. Franco började 1969 en rättsprocess mot flera medlemmar ur ETA för att stoppa organisationen innan fler människor skadades. Detta blev en vändpunkt för ETA och stödet som man tidigare väntat sig dök nu upp; folket hade under rättegången utvecklat sympatier för baskerna som ett eget folk. Tack vare sitt nyvunna stöd dök ETA återigen upp på den politiska scenen och det motstånd de tidigare mött genom Francos diktatur tog slut tillsammans med hans död år 1975. 27

Diktatorns död visade vägen för en ny regering och Spanien fick ett ledarskap med demokratisk inställning. Genom den nya regeringen uppstod även en ny politisk strategi mot Baskien; man införde självbestämmande styre i regionen. Trots att detta kunde ha upplevts som en bra lösning ansåg baskerna att detta inte uppnådde deras önskan och viljan till en egen stat kvarstod. Efter ledarskiftet i Spanien och trots deras försök till försoning trappades våldet nu upp. År 1980 dödades 118 människor i attentat orsakade av ETA och detta ansågs som det blodigaste året i deras historia hittills. Organisationen har vid ett flertal tillfällen ansetts besegrat av Spaniens ledare, men varje gång har nya anhängare trätt fram och våldet fortsätter.28

2.1.1 ”Målet att nå med vapen i hand!”

Våldet från ETA har inte bara skapat avsky från övriga befolkningen i Spanien, utan även fängslade medlemmar ur organisationen har tagit avstånd från våldet och visat sitt stöd till offren. Bland annat har de krävt avgång från ETA:s politiska ledare i deras parti Herri Batasuna.29 Det var med detta parti som ledarna i Spanien började förhandlingarna som ledde till att ETA år 1998 utropade en vapenvila som innebar att allt våld skulle upphöra.

30

Dessvärre tog det inte mer än ett år innan våldet satte igång igen, och denna gången ännu mer våldsamt än tidigare. Det ökade våldet sedan vapenvilan har stärkt motståndet från befolkningen, inklusive baskerna, mot ETA. Sedan terrordåden i New York 2001 skapade resten av Europa och världen en ny bild och ny förståelse för konflikten i Spanien. Detta

26 _{Spanienkusten.com, ETA & Baskien.}

27

Spanienkusten.com, ETA & Baskien.

28

Spanienkusten.com, ETA & Baskien.

29

Spanienkusten.com, ETA & Baskien.

17

resulterade i att Spanien fick igenom sin önskan om att ETA skulle bli stämplat som en terroristorganisation, en titel de nu haft sedan 2003. 31

ETA:s strategi att använda våld för att nå sina politiska mål har länge diskuterats i landet och anhängarna har blivit färre för varje år som gått. Emellertid, om man tror att det endast är Baskien som vill få en egen stat i Spanien har man fel. Ett flertal politiska partier är aktiva i Spanien och de representerar andra självständiga delar i landet. Även ETA har gjort försök att nå sina mål genom sitt politiska parti, dock har detta endast nått motgångar och sedan terroriststämpeln 2003 har deras parti förbjudits och stoppats, trots namnbyte ett flertal gånger. Samtidigt existerar sympatisörer i andra politiska partier som är för ett fristående Baskien. Fördelen för ETA blir att dessa partier kan fortsätta med sin demokratiska politik och samtidigt välja att inte ta samma avstånd från organisationens våld som övriga partier väljer att göra även om de anser att Baskien ska kunna bli fritt utan våldsaktioner. Frågan är om E.T.A. verkligen kan uppnå sina mål genom politiken utan att använda våld? 32

Vad som gör ETA:s situation problematisk grundar sig i att de kräver frihet för sitt folk samtidigt som de berövar både sitt eget och övriga folks frihet genom sina våldsaktioner. Dessutom utför organisationen utpressning mot baskiska företagare och tvingar dem betala upprepade gånger. Av ETA kallas detta revolutionsskatt och det är dessa pengar som kan finansiera organisationens olika aktioner. Ytterligare så förekommer hot mot lokala tidningar och politiker som fråntas sin frihet till åsikter vilket i sig skapar stor press på friheten som helhet. Sammanlagt har ETA officiellt gjort sig skyldiga till över 800 mord, som kan se ut på flera olika sätt; bomber, avrättningar eller vid kidnappning då ETA:s krav inte uppnåtts. 33

Idag lever Spaniens folk dagligen med skräcken för terroristattacker, dock är den inte lika stor som tidigare. Makten inom ETA har växlat till en ny generation, men viljan till att en självständig stat en dag ska uppstå är idag bara 20 % bland invånarna i Baskien. 34 Även om hotet inte kan tyckas vara alltför stort, kommer inte organisationen ge sig i första taget. Ännu finns basker som vill få sin frihet och är beredda att kämpa för den. 35 Däremot ökade möjligheten till att fredliga förhandlingar ska kunna ersätta de våldsaktioner som ETA tidigare utövat. Framförallt ökade detta hopp sedan ETA uttryckt en vilja till vapenvila och

31

Spanienkusten.com, ETA & Baskien.

32 _{Spanienkusten.com, ETA & Baskien.}

33

Spanienkusten.com, ETA & Baskien.

34

Spanienkusten.com, ETA & Baskien.

35

Sydsvenskan, Ingen illa skadad av ETA-bomberna, 24/4 2005.

18

fortsätta processen genom demokratiska och fredliga alternativ. 36 Dessvärre bröts även denna vapenvila och ETA tog återigen till våld mot de spanska ledarna och den spanska befolkningen.37 För att summera så finns det inte tillräckligt med stöd från folkets sida för att kunna nå sina mål. Spanjorerna och resten av världen fortsätter att fördöma terroristorganisationens våldsdåd och sannolikheten att stödet för ETA kommer att öka är väldigt låg, framförallt om terroristattackerna fortsätter.

2.2 Historia – fundamentalistiska tankar inom Islam

” För att förstå vad som händer i Mellanöstern måste man – utöver centrala historiska fakta – känna till skillnaden mellan begreppen islam och islamism. Islam är liktydigt med den vitt spridda religion, kultur och samhällsåskådning som grundades på 600-talet, medan islamismen främst är en produkt av det tjugoende århundradet. Med islamism åsyftas här en militant muslimsk rörelse med holistisk syn på islam som vill återupprätta kalifatet. Sharian skall genomsyra även det politiska systemet.” 38

Grundtanken, vilket detta citat avspeglar, är att de muslimska länderna ska styras utifrån Islams sanna värderingar som utgår från texterna i Koranen skrivna av profeten Mohammed. Dessa tankegångar har funnits och grott tillsammans med diverse muslimska grupper under 1920 till 1970-talet, men det var först under revolutionen i Iran som man faktiskt lyckades ta greppet om och införa islamska lagar i ett muslimskt land. Ayatollah Khomeinis revolution i Iran innebar stor förändring och genombrott för det islamistiska tänkandet. Bland annat utlöste detta en våg av attacker mot väst under en tid framöver, framförallt under kriget mellan Iran och Irak. 39

Samtidigt som Ayatollah Khomeini och hans anhängare tog makten i Iran invaderade Sovjetunionen med sina trupper i Afghanistan. Denna invasion ansågs av muslimerna som en attack mot Islam och fick även stöd av västvärlden, framförallt U.S.A., eftersom de såg ett hot i att Sovjetunionen flyttade in sina trupper i ett område känt bland annat för sina oljetillgångar. Flera länder var involverade i kampen mot Sovjetunionen i Afganistan, till exempel; U.S.A. genom vapen, Saudiarabien via sina finanser, Pakistan som gräns att föra

36 _{SVT Rapport, ETA lägger ned vapnen för gott, 21/5 2006.}

http://svt.se/2.22584/1.561232/eta_lagger_ned_vapnen_for_gott?lid=is_search549588&lpos=87&queryArt54 9588=ETA&sortOrder549588=0&doneSearch=true&sd=22634&from=siteSearch&pageArt549588=8. (läst 14/5 2010)

37

Janzon. B., Nyheterna Ekot, Polisen tar hårdare grepp om ETA, 2009.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3304&artikel=3169274. (läst 14/5 2010)

38

Jervas. G., Terrorismens tid. s 93-94

19

över resurserna till Afghanistan, och dessutom anmälde sig frivilliga araber från länder i området till att vara soldater och kämpa med sina ”bröder” mot Sovjetunionen. Trots att Sovjetunionen endast förlorat hälften av antalet soldater som sina motståndarna drog de sig ut ur Afghanistan 1989. Afghanistan hade klarat att stå emot invasionen dels tack vare hjälp från soldater utifrån, vilka nu gav sig iväg hemåt igen. En av dessa soldaters namn var Usama Bin Ladin. 40

2.2.1 Grunden till al-Qaida och Bin Ladins roll

Usama Bin Ladin är född och uppvuxen i Saudiarabien. Redan i tidig ålder fick Bin Ladin ett intresse för religionen och trots att han egentligen var en ekonomistudent studerade han Islam vid sidan av sina ordinarie studier. Han var, som nämnts ovan, en av de soldater som kämpade mot Sovjetunionen för att försvara sitt grannland Afghanistan. För Bin Ladin var det självklart att hjälpa till och försvara sina muslimska bröders hemland. När han återvände till Saudiarabien upptäckte han att kungen godkänt stöd från amerikanska styrkor som skydd när Irak attackerat Kuwait.41 Det låg i allas intressen att försvara Saudiarabiens naturtillgångar - främst oljan – då det var dessa som gav landet dess rikedom. Emellertid, det som gjorde Bin Ladin mest upprörd var att dessa styrkor, som bestod av människor som tillhörde fel religion (då Islam ansågs vara den enda rätta religionen), fick tillstånd att uppehålla sig längre tid än nödvändigt i landet. Trupperna gav sig inte av efter att Irak dragit sig tillbaka från Kuwait, utan stannade kvar i Saudiarabien. För muslimer innebar detta att de icke-troende trupperna inkräktade på helig mark eftersom både Mekka och Medina, två av de mest heliga platserna för muslimer, är belägna i Saudiarabien. De amerikanska trupperna skapade ytterligare problem för muslimerna då de påminde alltför mycket om kristendomens korståg just i dessa länder några sekel tidigare. Tanken då var att slå ut Islam, något som muslimerna var beredda att slåss för både då och förmodligen nu. 42

Usama Bin Ladin kunde inte godkänna att dessa styrkor skulle stanna kvar i vad som muslimer ansåg vara heligt land och utropade därför jihad mot västvärlden, framförallt U.S.A. Detta innebar att muslimerna skulle kämpa mot väst tills deras inflytande i muslimska länder blev minimalt. Han ville inte riskera att väst och U.S.A. fick för stor makt i detta område. Genom sitt uppror mot de amerikanska styrkorna och ledarna i Saudiarabien blev han förvisad

40

Jervas. G., Terrorismens tid. S 96-f

41

Encyclopedia, Bin Ladin, Usama (1957–), (no date) . http://encyclopedia.jrank.org/articles/pages/5607/Bin-Ladin-Usama-1957.html.

20

från sitt hemland och fråntagen sitt medborgarskap. 43 Under samma period som Bin Ladin insåg vad som höll på att ske med sitt hemland och dess nya influenser från västvärlden utvecklade han nya kontakter och bland dessa en man vid namn Dr. Azzam. Det var tillsammans med denna man som Bin Ladin startade al-Qaida och deras mål var att skydda den enda och sanna religionen Islam. Dock hade Dr. Azzam och Bin Ladin olika mål med nätverket och det var först efter Dr. Azzams död som Bin Ladin kunde satsa på sitt grundmål: att frigöra Islam från västerländskt inflytande.44

Det som hittills har kunnat avslöjats om al-Qaida som organisation är att Bin Ladin innehar titeln ”generalemir” som innebär att han innehar den högsta positionen inom nätverket. Nätverket styrs med hjälp av ett konsultativt råd som består av män från flera olika nationaliteter. En fördel med denna spridning är att man skapar stöd i flera länder både i Mellanöstern men också i andra världsdelar. Medlemmarna i rådet ska sköta frågor inom områdena ideologi, målsättning och strategi utifrån grundtanken som återfinns i Koranen. 45

Vidare består nätverket av fyra kommittéer som alla har varsitt arbetsområde för att underlätta beslut och resultat som förväntas nås. Den första kommittén har fått namnet militärkommittén vars uppgift är att träna framtida soldater inom ämnet terrorism. Dock är det inte alla som tar sig upp till nivån som just ämnet terrorism innehar. Vidare, för att kunna finansiera sina olika uppdrag har nätverket en ekonomisk kommitté som ser till att det finns tillräckligt med kapital till deras olika mål. Eftersom nätverket har en så pass stor spridning i de flesta länder där invånarna består av eller delvis består av muslimer underlättar detta för finansiella kontakter. Dessutom använder man sig av både banker, företag, ideella organisationer och islamistiska organisationer för att dra in resurser till nätverket. Tillsammans med Bin Ladins egna donation han gjorde innan hans förmögenhet frystes utgör detta al-Qaidas så kallade budget. Utöver militärkommittén som ska värva soldater så finns även den islamska kommittén som innehar uppgiften att göra nätverket accepterat i det muslimska samhället och genom detta värva nya medlemmar. Man använder sig av argumentet att varje muslim bör stödja sin religion och därför även stödja nätverket. Vid eventuell rekrytering är det denna kommitté som står för den religiösa utbildningen som ska göra de nya medlemmarna ytterligare sporrade att delta. Dock kvarstår en av de viktigaste kommittéerna; mediakommittén. Det är denna som ser till att nätverket får rätt typ av offentlig

43

Encyclopedia, Bin Ladin, Usama (1957–).

44

Jervas. G., Terrorismens tid. s 164

21

uppmärksamhet och eftersom Bin Ladin själv vet hur detta ska göras planerar han ytterst noga hur han framställs. Allt som syns tillsammans med honom innehar någon typ av religiös anknytning och detta för att visa att de gör detta för Islams skull.46

2.2.2 Radikala medel för ett fritt Islam

”US interests are spread throughout the world. So every Muslim should carry out his real role to champion his Islamic nation and religion. Carrying out terrorism against the oppressors is one of the tenets of our religion and shari’ah.” 47

I detta uttalande vill Bin Ladin förklara och visa för muslimerna att de bör enas i kampen mot den stora Satan: U.S.A. och dess växande inflytande i det heliga landet. Anledningen till denna kamp är, som nämnts ovan, att det inflytande U.S.A. skaffat sig i Mellanöstern och de muslimska länderna har blivit alltför stort. De influenser från västvärlden som detta för med sig anses av Bin Ladin skada muslimerna och framförallt deras syn på religionen. Han anser att de sekulariserade tankar vi i väst har kan ”smitta av sig” och betyda slutet för Islam. Därför ber han nu alla muslimer att förena sig mot dessa krafter och fortsätta leva efter den rätta tron – Islam. Han talar till sitt umma – samhälle – genom texter med religiösanknytning även om han själv knappast är någon präst. 48

Vidare i citatet kan man utläsa att han ber folket att utföra terrorism som medel för att motverka hotet från västvärlden. Den stora frågan är hur al-Qaida kan rättfärdiga terrorismen och dess attacker, som vid flertal tillfällen innebär självmordsattacker som dödar civilia och oskyldiga offer. Detta heliga krig – jihad - som Bin Ladin startat mot väst kan förväntas bli alltför farligt eftersom de uppmanar och tränar muslimer till att döda människor som inte tillhör eller utför Islam på rätt sätt. Däremot, så som de flesta tolkar koranen så innebär jihad två slags krig – ett inre krig för att utvecklas och ett yttre för att försvara sin religion. Jihad är enligt Koranen godkänt att använda vid självförsvar när religionen anses vara under hot. Dock bör man inte använda sig av detta för att vinna land eller tvinga de icke-troende att omvända sig till Islam.49

Al-Qaidas användande av heligt krig och utnämna martyrer som offrat sig i Islams namn bör därför ifrågasättas. Bin Ladins tolkning av Koranen saknar stöd och det är främst

46 _{Jervas. G., Terrorismens tid. S 170-ff.}

47

Milton-Edwards. B., Islam & Politics in the Contemporary World. s 204.

48

Milton-Edwards. B., Islam & Politics in the Contemporary World. s 203-f

49

BBC, Religions, Jihad. [internet] 3/8 2009.

22

detta som gör att hans folk – umma- inte vill stödja honom i hans krig mot väst. De flesta ser en svårighet i att försvara argumentet att man bör skada oskyldiga på grund av att det västerländska inflytandet skadar deras religion genom att behålla sina styrkor i denna del av världen.50 Samtidigt är al-Qaida ett väl utvecklat nätverk och alla dess delar från Bin Ladin som frontfigur till människorna som arbetar i kommittéerna spelar alla sin roll. Även om de inte har det stöd de förväntas ha idag så fortsätter de arbeta för ett Islam fritt från västerländska, sekulariserade tankar.51

50

Milton-Edwards. B., Islam & Politics in the Contemporary World. s 212-ff

23

3. Analys av terroristorganisationerna och deras mål

I denna del kommer en analys att utvecklas av det material som tidigare presenterats. Framförallt kommer syftet vara att försöka klargöra vad för slags slutsatser man kan komma fram till utifrån den information som tillhandahållits om de båda terroristorganisationerna. Målsättningen är att utveckla en analys som i slutändan klargör för de frågeställningar som tidigare formulerats. För att detta ska uppnås krävs utförliga tankegångar kring varje fråga med god argumentation för den eventuella slutsats som analysen kan leda till.

Till att börja med kommer en diskussion att föras kring huruvida terroristorganisationeras mål kan definieras som politiska mål. Detta utgör en av de centrala frågorna i denna uppsats och slutsatserna som nås genom denna analys påverkar även följande avsnitt. Nästkommande del har som syfte att analysera terroristorganisationerna utifrån jämförelsematrisen som utvecklats med hjälp av treenighetsprincipen; folket, fältherren och fursten. Genom att använda sig av denna matris utformas en komparation mellan ETA och al-Qaida vilket är en av målsättningarna som presenterats tidigare. Till sist kommer en slutlig analys att framställas som binder samman samtliga delar av detta avsnitt vilket gör att båda de tidigare delarna är väsentliga även i denna del. Slutresultatet presenteras i en diskussion och i detta avsnitt görs även egna relfektioner.

3.1.1 Rätt medel för rätt mål?

För att resonemanget ska utvecklas och föras i en riktning som representerar avseendet med denna uppsats kommer diskussionen att börja med huruvida terroristorganisationernas mål rättfärdigar medlen. Vad som har tagits i beaktande under tidigare stycken är att dessa mål antagit en neutral ton för att i detta avsnitt kunna diskutera vilken utformning de har. I Clausewitz’s teori utgår man ifrån att i krig är det de politiska målen som ska vara till grund för denna irrationella våldshandling men frågan är om detta kan appliceras på terrorismen och deras mål. Denna uppgift ska lösas genom att analysera avsnittet om de båda terroristorganisationerna ETA och al-Qaida, men samtidigt bidra till matrisen i nästa analysdel.

24

nå sina mål. 52 ETA är i högsta grad ett bra exempel på denna typ av terrorism då de fortfarande utövar våld mot den spanska staten och dess invånare. Men kan ETA som organisation rättfärdiga sina våldsaktioner med sina mål? Främst i denna diskussion bör man sätta det faktum att ETA agerar inom en stat och deras mål är att bli en egen baskisk stat, fri från Spanien och Frankrikes inflytande. Trots att Baskien sedan 1970-talet har fått ett eget parlament, egen polis och egna skatter anses detta inte som tillräckligt självstyre enligt ETA. De kräver ett eget land för sitt folk vilket gör att de mål de har inkluderar en stats intressen. 53

Den internationella terrorismen blev uppmärksammad främst efter elfte september 2001 genom terrorattackerna mot World Trade Center i USA, då framför allt genom terrornätverket Qaida. På grund av det nyvunna intresset för denna organisation utgör al-Qaida ett utmärkt exempel på internationell terrorism, framförallt eftersom de flesta människor är medvetna om vad som skedde den elfte september. Däremot är det möjligen svårare att definiera huruvida al-Qaidas mål kan ses som politiska, då deras kamp mot väst har sitt ursprung i deras ideologiska tolkning av Islam. Som nämnts tidigare är Usama Bin Ladin en av nyckelpersonerna i detta nätverk och hans idéer om ett Islam fritt från västerländska inflytande härstammar från att USA:s trupper kvarstår på helig mark i Saudiarabien. Eftersom varken USA eller Saudiarabien valt att dra tillbaka de icke-troende soldaterna från helig mark ses detta som intrång på religionen enligt Bin Ladin.54 Al-Qaidas mål är att frigöra Islam från västerländskt inflytande, dock är frågan om dessa mål kan ses som politiska.

Tidigare nämndes att Clausewitz´s teori har sin grund i staten, med andra ord är det politiken mellan stater som avses när han talar om krig som fortsättning av politiken. Dock utgör själva tanken bakom teorin att det finns intressen hos en aktör som skapar motstånd hos någon med en annan syn. Grunden till teorin lades i början av 1800-talet och Clausewitz levde då i en tid fylld av krig som alla utgick från olika intressen i de dåvarande europeiska länderna. Franska revolutionen och Napeoleonkrigen var förebild för denna teori vilket gjorde att Clausewitz uppfattade både folket och fältherren som en viktig del av kriget, eftersom deras mål låg som grund för de olika krigen.55 Men, svårigheten som uppstår och som kräver vidare utveckling är om al-Qaidas och ETA:s mål passar in under beskrivningen politiska.

52 _{RiskNet/FOI, Terrorism.}

53

Janzon. B., Polisen tar hårdare grepp ETA.

54

Salzinger. C., Sveriges Radio Ekot, Ideologin bakom al-Qaida, 2005.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=735246. (Läst 17/5 2010)

25

Eller kan man rationalisera våldshandlingar såsom terrorattacker utan att beskriva sina mål som politiska?

Enkelt beskrivet skulle ETA:s mål anses vara politiska, främst eftersom deras kamp utgår från en stats intressen. De vill frigöra sig från Spanien och Frankrike för att skapa en baskisk stat åt sitt folk. Emellertid är de ännu ingen stat, även om de i de flesta frågor kan agera självständigt från den spanska staten. Å andra sidan företräder al-Qaida ingen stat utan snarare ett samhälle styrt via Islam, den rätta religionen. Problemet som uppstår genom att företräda en religion som rätt styrelseform för ett samhälle är att det inte passar in i vår västerländska syn på samhället. För oss är religionen inte en del av statens beslutsfattande utan vi lever i ett sekulariserat samhälle. Men för Bin Ladin och hans anhängare bör religionen kunna påverka beslut som tas av de styrande inom staten och genom att framställa mål som påverkar hur en stat ska styras bör även al-Qaidas mål betraktas som politiska. Trots denna argumentation kvarstår frågan om de båda typerna av terrorism kan försvara sin medel genom sina mål såsom teorin påstår?

Svårigheten med terrorism som exempel i detta sammanhang är att det blir oklart när någon av dem vunnit eller erövrat sina mål. Att mäta en seger för organisationer som al-Qaida och ETA skapar ett dilemma då en seger för dem innebär ett nederlag med civila offer som avslut. Dock, som diskuterats tidigare, bör man se det som att de båda organisationerna kan rationalisera sina medel genom de politiska målen eftersom detta enligt Clausewitz’s teori rättfärdigar användadet av våld för att nå sina mål. Det som kan utgöra en tveksamhet är emellertid att för Clausewitz uppnås fred när de politiska målen uppnåtts, men bör inte fred i detta sammanhang kunna ske tidigare då terroristorganisationerna inte går vinnande ur denna kamp? För även om både al-Qaida och ETA har preciserat sina mål tydligt nog kan de besegras av sina motståndare eftersom alla inte behöver acceptera målen som tydliga nog för att rationalisera medlen. De som inte stödjer organisationerna skapar en opposition som gör det svårt för terrorismen att komma vinnande ur denna kamp. Frågan är då hur terroristorganisationerna kan väntas nå sina mål, något som ska diskuteras i nästa stycke.

3.1.2 Treenighetsprincipen - jämförelsematris

26

exempelvis ETA hos baskerna och al-Qaida i de muslimska samhällena. Vidare krävs en furste som kan klargöra för de mål som ska uppnås med hjälp av medel från en talangfull fältherre. Ett krig behöver alla dessa delar för att kunna rättfärdiga det irrationella som kriget utgör – våldshandlingar mot andra människor. Återfinns detta stöd inom dessa terroristorganisationer eller bör de byta strategi för att öka sina chanser att nå sina mål?

I ETA:s fall utgör målen en dröm om en egen stat för baskerna och för att nå dessa mål utför organisationen attacker mot både civila och statstjänstemän i Spanien. Tidigare nämndes hur stödet för ETA skiftat beroende på hur både de styrande och hur terroristorganisationen agerat. Framförallt har stödet fallit sedan 1997, då ETA mördade en ung politiker och de spanska gatorna fylldes av folk som protesterade och ville se ett slut på våldet. 56 Även stödet från ETA:s egna medlemmar och befolkningen i den baskiska delen av landet har sjunkit, vilket nu gör att man frågar sig vad ETA förlitar sig på som ska förändra situationen för ett fritt Baskien. 57 Vad som skapar problem för ETA är att deras politiska parti, Herri Batasuna, inte är accepterat i den spanska politiken och har förbjudits eftersom de stödjer det våld ETA utför på oskyldiga offer. Vidare kan det argumenteras att ETA saknar den talang för krigsstrategi som krävs för att segra och nå sina politiska mål eftersom de knappt har vunnit något genom sina attacker.

Tidigare lämnade vi diskussionen kring huvurvida al-Qaidas mål kan anses vara politiska mål och nu är frågan om de verkligen besitter det stöd som krävs för att uppnå dessa mål. Eftersom al-Qaidas mål grundar sig i religionen är det även här man får söka efter svar när man ifrågasätter deras medel. Genom att använda sig av jihad, heligt krig, skapar terroristorganisationen ett delat muslimskt samhälle snarare än ett enat. På den ena sidan står de muslimer som anser att al-Qaida med Bin Ladin i spetsen kan rättfärdiga sina medel eftersom man genom dem försvarar sin religion, något som är godtagbart för jihad enligt Koranen. Å andra sidan, vilket tillhör den största delen av muslimerna, anses det fel att använda jihad för att döda oskyldiga människor som inte aktivt har skadat Islam utan straffas därför att deras land anses förtrycka Islam. Denna del av muslimerna ser jihad som en inre strävan att behålla Islam som sin rätta tro och fortsätta utöva dess traditioner trots att samhället ständigt förändras. 58 Att klara att behålla sin tro på detta sätt är en seger i sig, men Bin Ladin vill integrera Islam även hos de styrande i de muslimska samhällena och detta mål

56

Janzon. B., Polisen tar hårdare grepp om ETA.

57

Spanienkusten.com

27

kan uppnås först när man blivit av med det västerländska inflytandet. Bin Ladin kan anses vara en god fältherre då han vet vad som krävs för att finna stöd hos sitt folk och genom att utveckla tydliga mål kan folket förstå varför dessa metoder krävs. Dock har stödet för al-Qaida inte utvecklats i den utsträckning som Bin Ladin velat och efter terrorattackerna mot WTC 2001 har nätverket försvunnit spårlöst då USA kräver rättvisa mot dem som i Islams namn utövar våld mot oskyldiga människor. Trots att al-Qaida tycks ha försvunnit dyker deras namn upp ständigt och Bin Ladin har sedan 2001 visat sig via filminspelningar och gjort uttalanden om att kriget mot USA ska fortsätta tills de muslimska samhällena inte påverkas utifrån utan återgår till att leva genom Islams sanna regler. 59

Trots att det finns svårigheter med att jämföra två olika typer av terrorism finns det skillnader och likheter som bör framhållas då detta är en komparativ studie. I jämförelse med ETA så är al-Qaida, som tidigare nämnts, utbrett och har sympatisörer i flera delar av världen. Genom att finna stöd från muslimer världen över skapar sig al-Qaida en stabil förankring vilket kan leda till att fler muslimer förenar sig i kampen mot väst. Självklart innebär det en svårighet för ETA att skapa stöd hos basker utanför Spanien och Frankrikes gränser eftersom det är i denna region de vill infria sin dröm om en egen stat. En gemensam nämnare hos terroristorganisationerna är dock att de båda behöver kämpa för att söka stöd hos det folk de vill ska gynnas av deras mål.

Till skillnad från al-Qaida så har ETA ett politiskt parti, dock har detta inte lyckats nå enighet med de spanska ledarna kring någon av frågorna som organisationen önskar få igenom. Å andra sidan så använder sig al-Qaida inte av ett politiskt parti utan det är snarare deras frontfigur Usama Bin Ladin som framför vad organisationen vill ska hända, för att

sedan avvakta reaktioner från den övriga världen. Gemensamt mellan

terroristorganisationerna i detta fallet är att de båda använder sig av terrorattentat när deras vilja inte går igenom. Att försöka använda våld mot civila kan ses som en bra taktik då människor lätt vänder sig mot de styrande och vill se en förändring för att fler oskyldiga inte ska skadas i fler attacker. Dock lyckas varken al-Qaida eller ETA att nå några förhandlingar som kan leda till att målen uppfylls.

Genom att utveckla huruvida ETA och al-Qaida passar in under matrisen med stöd från folket, fältherren och fursten visar båda terroristorganisationerna på hur terrorism kan

59

Salzinger. C., Sveriges Radio Ekot, Historien om al-Qaida. 2005.

28

vara lämplig att använda på en teori som främst skapats för krig mellan stater. Dock finns ett kapitel i Clausewitz ”Vom Kriege” som klargör för hur han ser på gerillakrig som en del av hans teorier. Genom att påstå att folket kan vara en del av kriget för att nå sina mål skapar han en förutsättning för just situationer som uppstår när organisationer om ETA och al-Qaida vill nå sina mål för att gynna sitt folk. Det de båda terroristorganisationera misslyckats med är att skapa det stöd från sitt folk som Clausewitz anser är en av de viktigaste delarna för att kunna

rationalisera målen överhuvudtaget. 60 Det är dock tveksamt om någon av

terroristorganisationerna kommer att kunna skapa sig det stöd som de behöver för att nå sina mål. Ytterligare är frågan vilken av ETA och al-Qaida som kan nå sina mål först?

3.1.3 Terrorism som krig?

Något som bör uppmärksammas för att redogöra för problematiken kring huruvida terrorism är det samma som krig eller inte är att definiera begreppet terrorism:

”terr,or,ism [-is´m] s. –en

 verksamhet som begarnar terror

terr,or [tär’-] s. –n

 skräckvälde; skräckinjagande våldsmetoder använda i politiskt syfte”61

Genom denna definition skapas ett samband mellan terrorism och politik vilket i ett senare skede kan återkopplas till teorin med krig som fortsättning på politiken. Detta är genomförbart då man kan antyda att kriget är en aktion av terror, framförallt i politiskt syfte. Men frågan är, och som dessvärre inte kommer att få något svar i denna text, är hur denna defintion skapades och huruvida människor betraktar begreppet terrorism. Syftet med denna definition är dock att påvisa att det finns kopplingar mellan våldsaktioner såsom terrorism och politiska mål. Till följd av denna slutsats återstår fortfarande frågan om terroristorganisationerna kan finna legitimitet för sina terroristattentat genom sina politiska mål?

För att skapa legitimitet diskuterades ovan vikten av terroristoragnisationernas stöd från sitt folk, ledarna och även de som ska utföra våldet, fältherren. Svårigheten hos al-Qaida och ETA är att deras våldsaktioner skiljer sig från de vanliga delarna i ett krig. Framförallt är den största skillnaden att terroristorganisationerna använder sig av så kallade

60

Heuser. B., Reading Clausewitz. s. 53.

61

29

överraskningsbomber med avsikt att skada och döda de som är i närheten vid attentatet. De agerar utan en tanke på att de människor som blir offer för dessa attacker oftast inte har haft någon påverkan för utvecklingen av terroristernas mål. Terrorismen utgår ifrån en grupp missnöjda människor som enat sig i en kamp där våldsaktionerna mer än sällan planerat dödar civila för att terroristorganisationen ska nå sina politiska mål. Användandet av självmordsbombare förstärker ytterligare motståndet mot terrorismen då man ser detta som hjärntvätt av människor för att de ska offra sig för organisationens mål. 62 Men kan detta anses vara krig?

Sedan attackerna mot WTC 2001 har USA förklarat krig mot terrorismen och genom att förklara detta krig bör även de inneha politiska mål. Dock är frågan huruvida accepterat USA:s krig är, främst med argumentet att de utför krig mot terrorismen men riktar den mot enskilda länder såsom Afghanistan och Irak. Problematiken uppstår genom att ett krig mot terrorismen inte kan utspelas mellan stater, utan snarare mellan västvärlden och nätverket al-Qaida eftersom det inte är Irak eller Afghanistans befolkning som själva utför terrorisattackerna. Att den internationella terrorismen som al-Qaida utför ses som ett krig mot västvärlden enligt USA är uppenbart, men att utföra strider mot al-Qaida är besvärligt då nätverket gått under jorden. 63

Till skillnad från al-Qaida utför ETA endast sina attacker mot ett land och deras mål är uttalade att skapa en ny stat. Deras så kallade krig utförs mellan, vad de anser, två stater och därför anses deras mål även vara politiska. Al-Qaida’s så kallade krig mot väst, en hel världsdel med dess befolkning, skapar en förvirring för vem som ska försvara sig och hur detta ska gå till. Attackerna mot USA 2001 grundar sig i de amerikanska trupperna som enligt muslimerna befinner sig på helig mark och det var först efter dessa attacker som begreppet krig mot terrorismen nämndes. Slutsatsen bör då bli att eftersom USA för ett krig mot den internationella terrorismen så bör även den internationella terrorismen kunna föra ett krig mot väst.64

62

Risknet/FOI, Terrorism allmänt. http://www.risknet.foi.se/terrorism/fakta.htm.

63

Lind, G. ”Kriget mot terrorismen hotar FN:s våldsförbud”. Från Framsyn nr 6-2003. http://www.foi.se/FOI/templates/Page____699.aspx. (Läst 23/5 2010)

30

3.2 Slutsatser

Slutsatserna som leds fram för att svara på frågeställningarna presenteras i avsnittet analys. Den första delen presenterar ett resultat på huruvida terroristorganisationernas mål är politiska eller ej. Vidare ges ett försök till en jämförelse med hjälp av en matris som har förklarats i metodavsnittet. Sambanden som hittats mellan ETA och al-Qaida är flera trots att de tillhör olika typer av terrorism. Eftersom första delen av analysen visar på att de mål terroristorganisationerna påvisar är av politisk karaktär och därför kan de passa in under båda teoridelarna, vilket utgör en av likheterna mellan dem. En av de största skillnaderna mellan dem är självklart, och en av anledningarna till varför de är intressanta att använda i sammanhanget, att de tillhör två olika typer av terrorism: nationell och internationell terrorism. Även om deras mål kan ges politisk karaktär har de helt olika inriktingar; ETA att skapa en egen stat och al-Qaida att frigöra de Islamska samhällena från västligt inflytande. Dock, genom att de båda är klassificierade som terroristorganisationer har de ytterligare en likhet; att de använder sig av terroristattentat för att nå sina mål. Samtidigt som deras våld anses legitimt av deras egna medlemmar har de knappt några sympatier i de grupper som de representerar. Större delen av baskerna anser att det våld ETA utför på civila och oskyldiga offer är fel medel för att nå en så kallad frihet för deras folk och en Baskisk stat. I det muslimska samhället däremot råder oenighet i frågan huruvida al-Qaidas attacker mot civila människor utgör en riktig tolkning av jihad enligt Koranen eller ej.

Sammantaget kan konsenus nås kring de frågor som har uppkommit genom problemformulering och syftet med uppsatsen. Emellertid kan tveksamhet uppkomma angående hur pass god metoden är att undersöka två typer av terrorism då deras situationer skapats genom olika sammanhang. Samtidigt är en komparativ studie att föredra vid en teoriprövning då två olika delar kan skapa intressanta samband som kan utveckla god förståelse inför hur ett problem, som till exempel terrorismen ska hanteras.

3.2.1 Avslutande diskussion

”...att ”krig endast är en fortsättning av politiken med andra medel”...”