• No results found

”Det ser inte ut som att det andra barnet vill att du är så nära nu”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”Det ser inte ut som att det andra barnet vill att du är så nära nu”"

Copied!
49
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Avdelningen för utbildningsvetenskap

”Det ser inte ut som att det andra barnet vill att

du är så nära nu”

Fem förskollärares beskrivningar av integritetsarbete i förskolan

Elin Söderholm

Elin Vestling

2020

Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Pedagogik

Förskollärarprogrammet Examensarbete i pedagogik

(2)
(3)

Abstrakt

Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring hur förskollärare anser att de arbetar med barns fysiska integritet i förskolan. Studien har genomförts genom att använda oss av strukturerade intervjuer, där fem förskollärare intervjuades. Studiens teori bygger på Baderstens (2004) förståelse av vad en normativ teori är, samt den normativa

beskrivning som Skolverket gjort av hur integritetsarbete i förskolan bör gå till. Det är utifrån Skolverkets normativa beskrivning, vilket vi valt att benämna Skolverkets normativa metod, som insamlad data analyserats. Resultatet i vår studie visar att för att öka barns förståelse för sin egen och andras fysiska integritet, hjälper förskollärare barn att sätta gränser. Pedagoger behöver vara närvarande och lyhörda för att se signaler samt kliva in om ett barns gräns blivit överträdd. Resultatet visar även att respondenterna menar att kommunikation är viktigt för att utveckla en förståelse kring fysisk integritet. För att kunna respektera barns fysiska integritet visar resultatet att pedagoger behöver lyssna till varje enskilt barn. Det visar även att relationer är viktiga och att barnen ska känna trygghet till den vuxne, samt att barnen behöver får vara delaktiga i beslut som rör dem själva. Slutsatser utifrån studien är att arbetet med att respektera barns fysiska integritet samt utveckla barns förståelse för sin egen och andras fysiska integritet är nära sammanbundet. Har barnet en förståelse för fysisk integritet har barnet också lättare att respektera någon annans fysiska integritet.

Nyckelord: fysisk integritet, förskola, förskollärare, gränssättning, normer.

(4)

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till de respondenter som tagit sig tiden att delta i denna studie och därmed möjliggjort detta examensarbete.

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Bakgrund ... 2

2.1 Integritet i förskolans styrdokument ... 2

2.1.1 Skollagen ... 2

2.1.2 Förskolans läroplan ... 2

2.1.3 Barnkonventionen ... 3

2.2 Litteraturgenomgång... 3

2.2.1 Sexuella övergrepp mot barn ... 3

2.2.2 Fysisk kontakt med barn ... 4

2.3 Forskningsgenomgång ... 5

2.3.1 Barnsyn ... 5

2.3.2 Barnperspektiv och Barns perspektiv ... 6

2.3.3 Utbildning av lärare ... 8

2.3.4 Beröring i förskolan ... 9

2.4 Sammanfattning av bakgrund ... 10

2.5 Teoretisk utgångspunkt ... 11

2.5.1 Skolverkets metod ... 12

2.6 Begreppet fysisk integritet ... 14

3. Syfte... 14 3.1 Frågeställningar ... 14 4. Metod ... 14 4.1 Datainsamlingsmetod ... 14 4.2 Urval ... 15 4.3 Genomförande ... 16

4.4 Databearbetning och analysmetod ... 17

4.5 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet ... 17

4.6 Etiska överväganden ... 18

5. Resultat och innehållsanalys ... 18

5.1 Hur arbetar förskollärare för att barn ska få en ökad förståelse för sin och andras fysiska integritet? ... 19

5.1.1 Arbete kring värdegrunden ... 19

5.1.2 Böcker som verktyg ... 19

5.1.3 Skapa förståelse kring sina egna och andras gränser ... 19

5.1.4 Vuxnas förhållningssätt gentemot barnen ... 20

5.1.5 Vardagliga kommunikationens betydelse ... 21

5.1.6 Planerad undervisning ... 21

5.2 Hur arbetar förskollärare för att barns fysiska integritet ska respekteras? ... 21

5.2.1 Pedagogen behöver lyssna till det enskilda barnets behov ... 21

5.2.2 Bra relationer är en grundsten i arbetet med barn ... 22

5.2.3 Att respektera barns fysiska integritet i konflikter ... 22

5.2.4 Arbeta med barns gränser ... 23

5.2.5 Normer i förskolan ... 24

5.3.6 Omsorg i relation till barns fysiska integritet ... 24

(6)

5.3 Resultatsammanfattning ... 26

5.3.1 Hur beskriver förskollärare att de arbetar för att barn ska få en ökad förståelse för sin och andras fysiska integritet? ... 26

5.3.2 Hur beskriver förskollärare att de arbetar för att barns fysiska integritet ska respekteras? ... 26

6. Analys ... 27

6.1 Likheter mellan Skolverkets normativa metod och det kategoriserade materialet ... 27

6.2 Skillnader mellan Skolverkets normativa metod och det kategoriserade materialet ... 29

(7)

1

1. Inledning

År 2019 anmäldes enligt Brottsförebyggande rådet 8820 våldtäkter, 41 procent av dessa var våldtäkter mot barn under 18 år. Samma år som Brå presenterade dessa siffror, det vill säga år 2019, började den reviderade läroplanen för förskolan att gälla. I den har regeringen valt att göra en del förändringar så att läroplanen som de säger i ett pressmeddelande “blir bättre anpassad till dagens situation och framtida utmaningar” (Regeringen, 2019).

En av förändringarna i den reviderade läroplanen som regeringen gjort är att införa barns rätt till integritet i förskolan. Idag ska nämligen alla barn inom förskolan enligt läroplanen (Skolverket 2018) ges möjlighet att utveckla sin medvetenhet kring rätten till både sin kroppsliga och personliga integritet. Det var dock inte enbart den reviderade läroplanen som blev en del av förskolans grundläggande styrdokument år 2019, samma år blev även barnkonventionen svensk lag. Barnkonventionen slår bland annat fast vid att alla barn ska skyddas från alla former av våld, innefattande sexuella övergrepp och sexuellt utnyttjande. Dessutom har barn rätt till ett privatliv samt att höras i frågor som handlar om barnet (Förenta Nationerna [FN], 2018).

Barns rätt till integritet har alltså fått ta en allt större plats i förskolans styrdokument, men det betyder inte alltid att det är en enkel uppgift för förskollärare och andra vuxna inom förskolan att tillgodose. I den svenska förskolan ska enligt Skolverket (2018) omsorg, utveckling och lärande bilda en helhet. Barnen som befinner sig i förskolans verksamhet är unga och som Hedlin, Åberg och Johansson (2019) skriver i behov av fysisk omsorg. Alltså ska förskollärare å ena sidan arbeta för att barn ska få möjligheten att vara delaktiga samt utveckla en förståelse kring såväl sin egen som andras integritet, å andra sidan ska förskollärarna samtidigt se till att de unga barnens omsorgsbehov blir tillgodosedda.

Här skapas enligt oss en komplex balansgång mellan att ge barn inflytande och förståelse för integritet samt bibehållen integritet, men samtidigt tillgodose ett

omsorgsbehov vilket barn enligt vår tidigare erfarenhet inte alltid själva ser eller vill få tillgodosett. Utifrån detta väcktes ett intresse att undersöka hur arbetet med barns integritet faktiskt ser ut i den svenska förskolan speciellt som arbetet med och om integritet som tidigare nämnts dessutom numer är en del av förskolans läroplan (Skolverket 2018).

(8)

2

2. Bakgrund

I det här avsnittet presenterar vi bakgrundsinformation i ämnet. Vi tydliggör vad som står i förskolans styrdokument angående barns integritet samt redogör i

litteraturgenomgången för den litteratur och den statistik vi funnit intressant och relevant för detta arbete. Därefter presenterar vi i forskningsgenomgången tidigare forskning som gjorts kring ämnet. Slutligen förklaras den teoretiska utgångspunkt som detta arbete vilar på, samt definierar vi begreppet fysisk integritet.

2.1 Integritet i förskolans styrdokument

Här tydliggörs vad som står om integritet i de olika styrdokumenten, det vill säga i skollagen, förskolans läroplan samt barnkonventionen.

2.1.1 Skollagen

Skollagen nämner inte begreppet integritet specifikt, dock kopplar vi nedan beskrivning av kränkande behandling samt motverkandet av kränkande behandling till barns

integritet. Att kränka någon är enligt vår tolkning att inte respektera någons integritet. I 6 kap. 6§ av Skollagen (SFS 2010:800) ska huvudmannen

se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.” Det framgår också i 6 kap. 9§ av skollagen att varken huvudman eller personal får utsätta barn för kränkande behandling. I skollagen 6 kap. 3§ (SFS 2010:800) beskriver man kränkande behandling som “ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet ”.

2.1.2 Förskolans läroplan

I förskolans läroplan står det att förskolan ska “förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på” (Skolverket 2018, s.5). De som arbetar inom förskolan ska bidra till respekt för individens frihet, integritet och människolivets okränkbarhet samt för alla människors egenvärde. Utifrån läroplanen ska alla barn få möjligheten att stärka sin förmåga till empati och medkänsla samt få förutsättningarna att utveckla förmågan att leva sig in i andra människors situation.

(9)

3

möjlighet att utveckla “sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet” (Skolverket 2018, s.13). Förskolan ska även avspegla sig i FN:s barnkonvention och de rättigheter och värden som uttrycks däri.

2.1.3 Barnkonventionen

I barnkonventionen nämns inte specifikt begreppet integritet, men vi anser att det finns artiklar som vi trots det kan koppla till barns integritet.

Barnkonventionen är en överenskommelse mellan 196 länder och innehåller de mänskliga rättigheterna och bestämmelser som rör barn. Med barn menas enligt konventionen alla människor under 18 år (UNICEF, 2009). I barnkonventionen fastställer man att alla barn har rätt att höras i frågor som handlar om barnet. Barn har även rätt till yttrandefrihet; att tycka, tänka och uttrycka sina åsikter. Barns åsikter ska tas hänsyn till utifrån barnets ålder och mognad. Alla barn har dessutom rätt till ett privatliv.

Vidare står det skrivet i barnkonventionen att barn ska skyddas mot alla typer av våld, både psykisk och fysisk. De ska även skyddas mot övergrepp och vanvård liksom försumlig behandling, misshandel och utnyttjande, innefattande sexuellt utnyttjande. Just sexuellt utnyttjande har en egen del i barnkonventionen, nämligen artikel 34 som slår fast att alla konventionsstater ska skydda barn mot alla former av sexuella

övergrepp och sexuella utnyttjande (UNICEF, 2009).

2.2 Litteraturgenomgång

I detta avsnitt presenterar vi den litteratur som inte är forskning samt statistik som är relevant för vår studie. Litteraturgenomgången är indelad i två underrubriker vilka är Sexuella övergrepp mot barn samt Fysisk kontakt med barn.

2.2.1 Sexuella övergrepp mot barn

1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag, den slår som tidigare nämnt fast vid att alla barn ska skyddas från alla former av sexuella övergrepp och sexuellt utnyttjande (Förenta Nationerna [FN], 2018). Året innan, det vill säga under 2019, redovisade Brottsförebyggande rådet statistik över antal anmälda våldtäkter i Sverige. Där visade det sig att år 2019 anmäldes 8820 våldtäkter, 2440 stycken av de anmälda våldtäkterna var mot barn under 15 år. I en rapport från Brå (Shannon & Törnqvist, 2011)

framkommer det att i brotten mot yngre barn har ofta en äldre person utnyttjat åldersskillnaden som finns mellan offer och förövare för att genomföra brotten.

(10)

4

person som står offret, i detta fall barnet, nära utnyttjat den fysiska närheten som finns mellan barnet och den vuxne.

Elaine Eksvärd blev som barn utsatt för sexuella övergrepp av sin pappa, vilket hon skriver om i boken Medan han lever (Eksvärd, 2016). Eksvärd berättar i boken om sin pappas gränslösa beteende och hur han fick övergreppen att bli en hemlighet, och att hon först när hon närmade sig tonåren förstod att det han gjorde var fel. Eksvärd har sedan hon gav ut Medan han lever år 2016 kämpat mot sexuella övergrepp mot barn och arbetat för att stärka deras integritet. Som en del av detta grundare hon år 2017 bolaget Tre Ska Bli Noll vilket idag är en ideell förening som arbetar för att inget barn ska bli sexuellt utnyttjat. Tre Ska Bli Noll, vidare förkortad TSBN, lanserade under 2017 förskolebrevet med riktlinjer för hur personal i förskolan kan arbeta för att skydda barns integritet. Förskolebrevet skapades för att användas av förskolor i deras förebyggande arbete med att motverka sexuella övergrepp mot barn samt lära barn om integritet. Eksvärd (TSBN, 2017) menar att barn som redan i tidig ålder lär sig om integritet tydligare kan tala om och signalera om de är eller har blivit utsatta för övergrepp på såväl förskolan eller i hemmet.

Det initiativ till förskolebrevet som TSBN tog var enligt http://treskablinoll.nu/om-treskablinoll/ en av anledningarna bakom regeringens beslut att barns rätt till kroppslig integritet ska ingå i läroplanen. Idag står det skrivet i förskolans läroplan att barn ska ges möjlighet att utveckla sin medvetenhet kring rätten till sin kroppsliga och personliga integritet (Skolverket 2018).

Förutom TSBN och förskolebrevet, finns det annat informationsmaterial som ska hjälpa vuxna i arbetet med barns integritet. Däribland Rädda Barnens “Stopp! Min kropp!” som syftar till att vägleda vuxna i deras samtal med barn om kroppen, gränser och övergrepp. Syftet med “Stopp! Min kropp!” är inte att barnen själva ska stoppa sexuella övergrepp eller kränkningar då det alltid ligger på den vuxnes ansvar, utan syftet är istället att göra det lättare att prata om ämnet för såväl barn som vuxna. Barn ska få en förståelse för vad andra barn och vuxna får och inte får göra med barnets egen kropp. Några av råden som Rädda Barnen genom “Stopp! Min kropp!” ger är att den vuxne ska göra barnet delaktigt i hygiensituationer genom att tala om för barnet vad en gör med barnets kropp samt ge en förklaring till varför en gör det. Vuxna bör också enligt Rädda barnen motivera de barn som är redo för detta att själva torka sig efter toalettbesök samt tvätta sina privata kroppsdelar. Barn ska inte bli ombedda att pussas, kramas eller sitta i knä utan det är något en som vuxen alltid ska fråga om barnet vill göra. Det är också viktigt att barn ska lära sig att det alltid är okej att säga nej till såväl kramar, pussar eller annan typ av närhet till alla människor. Ett nej är alltid ett nej och något som ska

(11)

5

Även om det är av vikt att lära barnen om deras rättigheter till den egna kroppen och rätten att säga nej till närhet, har barn samtidigt ett behov av kroppskontakt och omsorg (Eidevald, 2016). Eidevald menar att fysisk kontakt, kroppskontakt, och omsorg är viktiga faktorer för barns utveckling och att ju yngre barnen är desto mer behov har de utav omsorg och fysisk kontakt. Liksom Skolverket (2018) skriver i förskolans läroplan att omsorg och utbildning ska bilda en helhet, skriver också Eidevald att det är en nödvändighet för personal i förskolan att röra vid barn för att personalen ska kunna genomföra sitt jobb. Dock behöver barnen samtidigt som de har ett behov av fysisk närhet och omsorg också skyddas mot övergrepp (Eidevald, 2016).

Precis som Rädda barnen genom “Stopp! Min kropp!” samt Elaine Eksvärds

framtagande av förskolebrevet, belyser även Eidevald (2016) strategier för att förebygga att barn utsätts för övergrepp. Den allmänna idén grundar sig på en öppen verksamhet där ingen vuxen ska vara ensam med ett barn samt att endast de vuxna som är kända för barnen är med under vilan och dessutom ska toalettdörrar vara öppna. Gällande den sista punkten menar dock Eidevald att det uppstår ett dilemma gällande barnens rätt till privatliv om de ska behöva gå på toaletten med dörren öppen.

Vidare menar Eidevald (2016) precis som “Stopp! Min kropp!” (Rädda barnen) och förskolebrevet (TSBN) att det är av vikt att lära barn om integritet. Barnen ska få kunskap om sin kropp och vad som är bra respektive dålig beröring för att tydligare kunna både göra motstånd men också kunna berätta om vad som hänt samt ha vetskapen att en inte behöver gå med på vissa saker. Det finns enligt Eidevald uttalad kritik mot metoder som handlar om att barn ska kunna göra motstånd när vuxna gör något som inte är okej, eftersom kritiken riktas mot att det kan vara omöjligt för barn att göra motstånd på grund av den maktbalans som finns mellan barn och vuxna. Att däremot hjälpa barnen skapa kunskap om namnen på olika kroppsdelar samt vad som är bra och dålig beröring beskrivs som viktigt och effektivt, då barn som är eller varit med om övergrepp kan behöva sätta ord på saker de aldrig förut varit med om (Eidevald 2016).

2.3 Forskningsgenomgång

I det här avsnittet presenterar vi tidigare forskning kring ämnet. Hur vi gått tillväga för att söka fram forskningen ligger som bilaga i slutet av detta arbete. Forskningen presenteras under de fyra rubrikerna Barnsyn, Barnperspektiv och barns perspektiv, Utbildning av lärare samt Beröring i förskolan.

2.3.1 Barnsyn

(12)

6

Anledningen till att vuxna anses ha integritet i högre grad än barn är enligt Johansson (2005) bland annat att integritet handlar om att både inneha och avstå makt. Johansson förklarar vidare att vuxna generellt har större makt över barns liv samt mer insyn i barns liv än vice versa då vuxna är de som ska skydda barn medan barnen istället är de som ska bli skyddade. Vuxnas ansvar i att skydda barn riskerar dock att övergå i en maktobalans där de vuxna kontrollerar barnen. Det är också vi vuxna som enligt Johansson besitter rätten att tolka och definiera vad barndom är samt hur personerna som befinner sig i denna barndom bör bli formade.

Lärares syn på- och agerande gällande barns integritet har enligt Johansson att göra med hur lärarna ser på barnet och dess önskningar, behov och förmågor samt hur hen tar hänsyn till dessa. Lärarens syn på barn som personer grundar sig i en kombination av kulturella, personliga och pedagogiska perspektiv på barn och barndom. Perspektiven skapas i samspel och interaktion med andra människor i samhället och i skolvärlden men också genom hur man genom historien sett på barn.

Johansson menar att en genom historien har en haft en idé om generella utvecklingssteg gällande barns utveckling och mognad. Forskare har med åren lärt oss om vilka

kompetenser som barn har eller inte har i en viss ålder, och dessa synsätt på barns kunnande påverkar i sin tur hur vuxna ser på barn och förhåller sig till barn, samt som i detta fall barns integritet. Författaren menar att om vi exempelvis har synen att yngre barns tankeförmåga är outvecklad och omogen, är det sannolikt att tro att även deras identitet är outvecklad och omogen. Detta betyder att barns integritetsgränser också riskerar att vara både otydliga och icke-existerande (Johansson 2005).

2.3.2 Barnperspektiv och Barns perspektiv

Johansson (2003) menar att det finns vuxna inom förskolan, pedagoger, som har ett förhållningssätt som bygger på att det är de vuxna som vet bäst, och att vuxna då handlar utifrån sin egen syn på vad som är bra för barnet. I den studie som Johansson gjort visar det sig att vuxna ibland uttrycker att de upplever att barn protesterar bara för sakens skull, och att de vuxna då ser till att få igenom sin önskan utifrån att de anser det vara barnets bästa. Det kan handla om en måltidssituation där barnen inte vill äta, men att den vuxne genom olika metoder som hot med indragen efterrätt får barnet att äta maten då de vuxna anser att det är vad som är barnets bästa. Ett resultat av detta är att barnet lär sig att de inte kan göra som de vill.

(13)

7

barnet och närmar sig barnets eget perspektiv. Pedagogen resonerar i stället för att konfrontera. Detta resulterar i att barnets perspektiv får komma till uttryck.

Barns perspektiv är enligt Johansson det som barnet ser, och frågan blir då hur det som visar sig för barnet också ska kunna bli tydligt och kunna ses av pedagogen. En

förutsättning för att förstå andra människors perspektiv är att interagera med dem. Genom möten och kommunikation deltar vi i varandras världar. Dock kan vi aldrig till fullo förstå andra människor eftersom vi aldrig kan kliva in i någon annans kropp, det finns alltid delar av den andres livsvärld och perspektiv som vi aldrig lyckas ta del av (Johansson, 2003).

Johansson (2005) menar att i arbetet med barns integritet är det både barnens perspektiv och deras upplevelser samt pedagogens eget synsätt och strategier som man behöver utgå ifrån. Pedagogen behöver analysera vad integritet skulle kunna vara eller är för barnen samt överväga hur eller om deras egna strategier för lärande kränker barnets integritet. Det krävs perspektiv för att kunna arbeta med barn och vilka utgångspunkter vi har påverkar både vad vi ser och hur vi agerar (Johansson, 2005). Ska

perspektivbyten kunna ske är fysisk och psykisk närhet till barnen nödvändig, för att få tillgång till barns livsvärldar behöver en bli accepterad av barnen och lära känna barnen. Samtalen behöver ske på barnens villkor och det krävs att en är fysiskt nära och både försöker se och förstå det barnen uttrycker (Johansson, 2003).

Jonsson (2016) belyser kommunikation som centralt i lärares arbete i förskolan. Studiens resultat visar att det förhållningssätt pedagoger har i sin kommunikation har stor betydelse i det utrymme för hur barns egna uttryckssätt får ta plats. Resultatet visar också att lärarens sätt att hantera kommunikationen är relaterat till barns egna uttryck. Skillnader i pedagogers kommunikation med barnen kan således begränsa eller utvidga barns möjlighet att uttrycka sig. Forskningen visar att en kommunikation där läraren lyssnar på barnen men tar beslut innan barnet får chans att agera har visat sig vara framträdande i kommunikationen mellan lärare och yngre barn (Jonsson, 2016). I en studie gjord av Johansson (2002) undersöktes bland annat strategier

förskolepersonal använder sig av när de arbetar med normer och värden i förskolan. Studiens mål var att se hur uttryck för hur man ska behandla eller agera mot andra kunde ses i interaktionen mellan pedagog och barn. Resultatet visar att pedagogerna kopplar barns moral till deras emotionella och kognitiva förmåga. Pedagogerna

använder strategier som handlar bland annat om att hjälpa barn förstå andra, uttrycka sin egen vilja och respektera andras, lära sig sätta gränser samt hjälpa barn lösa konflikter. I gränssättning visar pedagogerna på vikten av att tydligt indikera vad som är rätt och fel beteende. Olika metoder kan vara att fysiskt ingripa samt upprepa det som inte är tillåtet att göra.

(14)

8

moraliska konflikter som sker mellan barn eller endast svarar undvikande trots att barn söker hjälp från den vuxne. Detta förhållningssätt menar Johansson visar en acceptans för att barn blir kränkta samtidigt som barns upplevelse och känslor av situationen blir förminskade. I dessa situationer uttrycker vuxna brist på respekt (Johansson, 2002). Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018) ska verksamma pedagoger hjälpa barn att utveckla moraliska värden. Det handlar bland annat om att arbeta för att barnen ska utveckla en förståelse för andras perspektiv, respektera andras integritet och stödja barnen i konflikter som kan uppstå. Johansson (2002) belyser vikten av att i lärarens arbete med moral hjälpa barnen att uttrycka det de vill samtidigt som barnen ska lära sig att ta hänsyn till sina kamrater. När barnen sedan lär sig att lyssna på andra menar författaren att barnen kan lära sig att respektera varandras vilja.

Johansson menar att en lärares strategier i arbete med moral i förskolan handlar mycket om den dialog som pedagogen använder för att stödja barn vid till exempel konflikter som kan uppstå. Här handlar det inte om att ta någons parti utan hjälpa barnen att

uttrycka sig och lyssna på varandra för att nå en lösning. Författaren menar att dialogens moraliska värde står i fokus, genom att i konflikter hjälpa barn uttrycka sig kan en enligt Johansson synliggöra andras perspektiv. Att vara en bra lärare menar pedagogerna i studien handlar om att hjälpa barnen att visa hänsyn för andra och själva visa sig vara goda förebilder. En pedagog förklarar: ‘‘If we want children to learn to respect each other, we too have to show respect to each other’’(Johansson, 2002, s.219).

2.3.3 Utbildning av lärare

Walsh & Farrell (2008) har gjort en kvalitativ studie gällande lärares kunskaper kring barnmisshandel och försummelse av barn och lyfter fram vikten av att utbilda lärare i ämnet. Författarna menar att lärarna behöver ha kunskap om barnmisshandel och försummelse av barn för att kunna skydda barn mot detta och att den kunskapen ska fås redan under lärarutbildningen.

Även Karadag, Sönmez och Dereobalı (2015) har gjort en studie om lärares kunskaper om barnmisshandel och försummelse av barn där syftet med studien var att undersöka lärares erfarenhet av att upptäcka och bli medvetna om barnmisshandel och

försummelse av barn. Författarna menar att förskollärare har en avgörande roll i att upptäcka om ett barn blir misshandlat då de har möjligheten att ha en daglig kontakt med barnets familj samt observera förändringar i barnets beteende. Vidare menar författarna att begreppet barnmisshandel innefattar psykisk misshandel, fysisk

misshandel, försummelse samt sexuellt utnyttjande. De menar också precis som Walsh och Farrell (2008) att lärare behöver kunskap om dessa övergrepp mot barn för att kunna skydda barnen mot dem (Karadag, Sönmez och Dereobalı, 2015).

I en studie gjord av Zhang, Chen och Liu (2015) menar författarna att det finns lärare som är omedvetna om att barn i förskolan kan bli sexuellt utnyttjade och att

(15)

9

enbart några få av de deltagande förskollärarna trodde att även kvinnor kunde vara potentiella förövare. Ett sammantaget resultat av studien är att lärarnas kunskap gällande sexuella övergrepp på barn var bristfällig och att de saknade tillräckliga kunskaper och färdigheter för att kunna skydda barnen mot denna typ av misshandel, vilket i sin tur kan begränsa lärarnas förmåga att lära de små barnen att vissa handlingar inte är okej (Zhang, Chen & Liu, 2015).

2.3.4 Beröring i förskolan

I en studie gjord av Hedlin, Åberg och Johansson (2019) undersöker författarna hur förskollärare ser på fysisk interaktion med barn i förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare i Sverige beskriver situationer där lärare antingen ger barnen för mycket eller för lite beröring. Resultatet visar att uppfattningen om vad som är för mycket eller för lite beröring skiljer sig åt mellan förskollärare. En förskollärare menar att mycket fysisk kontakt med barn som att bära runt på dem och ha dem i knät inte är en del av förskolans uppdrag, medan en annan istället antydde att fysisk beröring barn och lärare emellan är viktigt och ett sätt att kommunicera. Enligt förskollärarna i studien kan beröring vara både av privat- och professionell karaktär. En kram kan till exempel vara professionell, men det finns också kramar av mer privat karaktär som hör hemma i familjen menar förskollärarna i studien.

Vidare menade informanterna att inte alla kunde skilja dessa två typer av beröring åt och de medarbetare som sågs vara för privata i sin beröring uppfattades som “gränslösa” och gå över yrkesrollens gränser. Lärare som sågs vara för nära vissa förskolebarn, ofta de yngsta barnen, menade förskollärarna i studien kunde begränsa barnen. Barnen gavs då inte möjlighet att lära känna de andra kamraterna eller de andra pedagogerna i personalgruppen. Informanterna menade att detta beteende från medarbetaren inte gynnade barnen utan de behandlades som mer eller mindre som hjälplösa.

Informanterna tog enligt Hedlin et al. även upp medarbetare som istället ansågs

reserverade och gav för lite beröring till barnen, och den personen ansågs då vara en kall person som inte ser barnens behov. En informatör som själv setts som reserverad av sina medarbetare, menade att för honom handlade det om att han var ny i yrket och kände en osäkerhet och rädsla för den fysiska kontakten med barn. Råden han fick var att komma närmare barnen för att få barnen att lyssna, att de skulle bli mer intresserade och att han inte bara skulle ses som någon som ständigt fanns långt ovanför barnen. Utifrån den analys som författarna gjort menar de att lärares emotionella arbetskraft handlar om att kunna anpassa känsloregistret för att uppnå ett specifikt pedagogiskt mål. De oerfarna kan därför antas ännu inte behärska de regler om professionell fysisk beröring som gäller för arbetet (Hedlin, Åberg och Johansson, 2019).

Hedlin et. al (2019) skriver att omsorg innehållande fysisk beröring är en del av den svenska förskolan, och förskolans läroplan (Skolverket 2018) menar att omsorg

(16)

10

Pastorek Gripson och Bergnehr (2019) skriver är det förskolläraren som är ansvarig för att tillfredsställa barnets behov. Billmayer et. al (2019) skriver vidare att vissa barn kan vara i behov av mer omsorg än andra, och att dessa barn då ska få det. Enligt författarna är omsorg en enkelriktad aktivitet i relationen mellan barn och vuxna. Det vill säga att omsorg ges av de vuxna till barnen och inte tvärtom. Begreppet omsorg relaterat till den vardagliga verksamheten i förskolan definierar författarna som till exempel byte av kläder, blöjbyten, toalettbesök och matsituationer (Billmayer, Pastorek Gripson och Bergnehr, 2019).

2.4 Sammanfattning av bakgrund

Förskolans läroplan (Skolverket (2018) menar att verksamma pedagoger inom förskolan ska arbeta för att ge barnen möjlighet att utveckla förståelse för sin och andras integritet. Förskolans läroplan beskriver även att barns kroppsliga och personliga integritet ska respekteras (Skolverket, 2018).

I litteraturgenomgången har vi presenterat informationsmaterial som finns för att hjälpa vuxna i arbetet med barns fysiska integritet, däribland Rädda Barnens ”Stopp! Min kropp!”. Råden som ges handlar bland annat om hur en som pedagog kan göra barnen delaktiga i hygiensituationer samt lära ut att ett nej är ett nej och att det ska respekteras. Vi har beskrivit det som Eidevald (2016) menar att även om förskollärare ska lära barn om rätten till sin egen kropp och rätten att säga nej, så är fysisk kontakt, kroppskontakt och omsorg viktigt för barns utveckling. Desto yngre barnen är, desto mera behov av omsorg och fysisk kontakt har de. Vidare har vi redogjort för att Eidevald, Eksvärd samt ”Stopp! Min kropp!” (Rädda Barnen) menar att det är viktigt att lära barn om integritet och att barn ska få kunskap om rätten till sin kropp samt vad bra respektive dålig beröring är.

I forskningsgenomgången belyser vi att Johansson (2005) menar att barns perspektiv och deras upplevelser samt det synsätt och strategier pedagoger har är det man behöver utgå ifrån i arbetet med barns integritet. Som pedagog behöver en fundera på vad

(17)

11

förskollärare att fysisk beröring mellan barn och vuxna är viktigt och att det är ett sätt att kommunicera.

Vi har redogjort för denna litteratur med anledning att belysa barns fysiska integritet, pedagogers syn på fysisk integritet samt pedagogers arbete med fysisk integritet.

2.5 Teoretisk utgångspunkt

Under den här rubriken beskriver vi den teoretiska utgångspunkt som vi valt för detta arbete. Teorin bygger på Baderstens (2004) förståelse av vad en normativ teori är, samt den normativa beskrivning som Skolverket gjort av hur integritetsarbete i förskolan bör gå till.

Syftet med en normativ teori är enligt Badersten (2004) att besvara frågan kring hur någonting bör vara samt hur denna syn kan försvaras, teorin uppmärksammar vilka värden som är goda och önskvärda. Angående värde skriver Badersten:

Enkelt uttryckt talar ett värde om för oss vad som är bra eller dåligt, vad som är bättre eller sämre än något annat, vad som bör vara på ett visst sätt eller hur vi bör handla i olika situationer (Badersten, 2004. s. 208).

Värdet för en normativ analytiker kan jämföras med sanningen för empiristen, utan värdet eller sanningen går det inte att bedriva någon normativ eller empirisk vetenskap (Badersten 2004).

Som vi tidigare klargjort utifrån Badersten syftar analysen inom den normativa teorin till att svara på frågan om hur något bör vara, vad som är eftersträvansvärt och vilka värden som är önskvärda. Inom empirisk värdeteori syftar analysen istället enligt Badersten till att besvara frågan om hur något är, alltså vad människor och samhället faktiskt har för moraliska värderingar. Badersten menar att även om det finns tydliga skillnader mellan normativ-teoretisk analys och empirisk-teoretisk analys, så kan mötet mellan hur någonting bör vara och hur någonting är i vissa fall vara fruktbart.

Om man har som syfte att göra en empirisk-teoretisk värdeanalys, alltså att studera människors faktiska idéer om ett värde, kan den normativa analysen fungera som ett verktyg för att skapa ett ”teoretiskt utfallsrum” (Badersten 2004, 212). Ett sådant utfallsrum är som en karta över olika värdepositioner och kan i sin tur fungera som analysverktyg för den empiriska undersökningen: ”genom att problematisera kring olika normativa uppfattningar i en viss fråga skapar vi oss en föreställning om vilka tänkbara positioner som kan finnas representerade i det konkreta empiriska material vi ämnar analysera” (Badersten 2004, 212).

(18)

12

teoretiska utfallsrummet men situerat här och nu. Skolverkets normativa teori får därför bli analysverktyget i denna empiriska studie om hur förskollärare säger att de arbetar med barns integritet i förskolan.

2.5.1 Skolverkets metod

I denna studie har vi valt att kalla Skolverkets normativa teori för metod. Vi har gjort detta val, för att den normativa karaktären hos teorin ska förbli tydlig studien genom. I metoden ges förslag på arbetssätt inom förskolan som ska syfta till att stärka barns integritet i förskoleverksamheten. Nedan följer en sammanfattning av metoden som vi skrivit av så nära originalet som möjligt utifrån Skolverkets hemsida för att inte frångå dess innebörd.

Skolverket (2020) menar att förskolan har en viktig roll i att både skydda och respektera barns integritet men även främja utvecklingen av den. De menar också att barns identitet och integritet har en nära koppling till varandra och att identiteten utvecklas i samspel med andra människor. Barnen ska få känna sig trygga i sin egen identitet och även ha en medvetenhet om såväl sin kroppsliga som personliga integritet. Integritetsarbetet i förskolan kan också handla om att lära barnen förstå sina egna signaler, vilket i sin tur kan leda till att barnen bildar sig kunskap om hur en signalerar om någon överskriden hens gränser och då kan berätta för en vuxen om de upplever att någon inte respekterat hens integritet.

I metoden (Skolverket 2020) framgår det att var barns gränser går skiljer sig från barn till barn. Det betyder att den som är verksam inom förskolan bör utgå ifrån varje barns enskilda behov av utveckling och förutsättningar som ålder och mognad när hen bemöter ett barn.

LYSSNA PÅ BARNET!

För att en ska kunna respektera ett barns integritet bör en enligt Skolverket (2020) lära känna barnet och lyssna på det. Oavsett ålder har alla människor olika vilja och behov till kroppskontakt, vissa barn kan vilja ha en kram när de är ledsna medan andra endast vill kramas när de är glada. Vidare menar Skolverket att olika faktorer som barnets ålder eller vem som möter barnet kan spela in på barnets behov av närhet. Dessa kroppsliga gränser är något som bör respekteras och det är det enskilda barnets behov som bör styra.

(19)

13 GÖR BARNET DELAKTIGT!

Vidare skriver Skolverket (2020) att genom att barnen får vara delaktiga i

omsorgssituationer som till exempelvis blöjbyten respekterar en barnens integritet. Delaktigheten kan visa sig genom att ge barnet möjlighet att välja när blöjbytet ska ske eller genom att innan en genomför en handling berätta vad en kommer göra. Ytterligare ett sätt är att göra barnet medveten om varför en viss omsorg behöver utföras, eftersom barn ibland inte vill ha den typ av omsorg som det är i behov av.

Genom att kommunicera på detta sätt i omsorgssituationer och belysa vad en gör och varför en gör det, samt skapa en förståelse hos barnen att vissa kroppsdelar är privata menar Skolverket (2020) att barnen får chansen skapa en förståelse kring sin egen kroppsliga integritet. Dessutom bör en stödja barnen i att bli mer självständiga genom att tvätta sin mun själv, torka sig själv efter toalettbesök eller ta på sig sina kläder själv. HJÄLP BARNET SÄTTA GRÄNSER!

Skolverket (2020) menar också att som pedagog inom förskolan bör en i

integritetsarbetet med barn hjälpa barnet att tydliggöra för andra människor var barnets egna gränser går. Om ett barn genom sitt kroppsspråk signalerar att hen exempelvis inte vill leka en speciell lek eller kramas bör en som vuxen sätta ord på det genom till exempel “Det verkar som att du inte vill kramas”. Genom detta tillvägagångssätt kan en också hjälpa barnen utveckla en förståelse för andras gränser och att olika individers gränser kan skilja sig åt.

Pedagogen bör också enligt Skolverket (2020) synliggöra för barnen att de behöver respektera andra människors gränser. Detta genom att till exempel skapa en förståelse för att en frågar kompisar om hen vill ha en kram eller om hen vill leka, och att en lek eller en kram ska ske ömsesidigt. Genom att hjälpa barnen skapa en förståelse om detta kan också barnen ges möjlighet att skapa en förståelse för att en aldrig får göra något på någon annan som den andre inte känner sig bekväm med. Ytterligare en metod för att lära barnen sätta gränser är enligt Skolverket att en bör berätta för barnen att de alltid kan tala om för en vuxen om någon gör något mot en som barnet själv inte känner sig bekväm med.

AGERA FÖREBILD!

(20)

14

2.6 Begreppet fysisk integritet

Johansson (2005) beskriver integritet för en individ som rätten till sin sfär, att ingen annan människa har rätten att inkräkta på denna sfär på ett sätt som personen i fråga inte accepterar eller känner sig okej med. Integritet kan också enligt Johansson definieras som en människas rätt till okränkbarhet och att ens personliga rättigheter inte ska bli överträdda. När vi i detta arbete skriver om fysisk integritet, syftar vi till individens rätt till sin fysiska sfär. Det vill säga en individs rätt till sina personliga kroppsliga

rättigheter, och att en ska få dessa respekterade och icke överträdda genom exempelvis fysiskt våld, kramar mot ens vilja eller andra fysiska handlingar som på något sätt överträder barnets gräns för vad som är okej och inte utifrån som Johansson skriver den egna sfären.

3. Syfte

Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring hur förskollärare anser att de arbetar med barns fysiska integritet i förskolan.

3.1 Frågeställningar

Hur anser förskollärare att de arbetar för att barn ska få en ökad förståelse för sin och andras fysiska integritet?

Hur anser förskollärare att de arbetar för att barns fysiska integritet ska respekteras?

4. Metod

I det här avsnittet redogör vi för den metod vi valt att använda oss av i studien samt hur urvalet gjorts. Vi har under datainsamlingen och bearbetning av materialet tagit hänsyn till frågor om validitet, reliabilitet, generaliserbarhet samt gjort etiska överväganden utifrån Vetenskapsrådet (2017) vilka redovisas i slutet av detta avsnitt.

4.1 Datainsamlingsmetod

(21)

15

I vår studie valde vi strukturerade intervjuer i vilka en enligt Bryman har ett

förutbestämt frågeschema, vilket vi i vår studie kallar intervjuguide. Även om Bryman menar att en i en strukturerad intervju oftast ställer slutna frågor med olika

svarsalternativ, valde vi i våra intervjuer att endast ställa öppna frågor då det skapar utrymme för oförutsedda svar som forskaren kanske inte föreställt sig i förväg när hen utformade frågorna. Öppna frågor leder inte heller respondenternas tankar i någon speciell riktning och de tvingas inte svara med forskarens ordval som i slutna frågor (Bryman, 2018). Därmed antog vi att vårt sätt att formulera frågorna skulle göra att vi fick ta del av förskollärares egna beskrivningar av de arbetssätt, förhållningssätt och strategier de använder sig av i arbetet med barns fysiska integritet. Vi gjorde också antagandet att vi genom att formulera öppna frågor kunde undvika att ställa

respondenterna frågor som kunde uppfattas ha rätta svar.

Vi gjorde inför intervjuerna med respondenterna antagandet att det fanns en risk att respondenterna skulle be oss definiera begreppet fysisk integritet. Vi valde därför att gå runt begreppet i utformandet av frågorna för att inte riskera att vi ledde respondenternas tankar om fysisk integritet i någon speciell riktning, då det var förskollärares egna beskrivningar vi ville ta del av. För att trots det kunna sammanställa svaren om

förskollärares beskrivningar kring fysisk integritet på ett jämförbart vis, valde vi att låta respondenterna möta identiska frågor och frågeföljd genom en strukturerad intervju där kontexten för samtliga intervjuer blev detsamma (Bryman, 2018).

4.2 Urval

Innan studien genomfördes valde vi slumpmässigt ut förskolor på en kommuns hemsida att ta kontakt med. Inga mailadresser fanns att tillgå vilket gjorde att vi ringde rektorer på berörda förskolor. Återkoppling från rektorerna drog ut på tiden och vi valde att ta kontakt med verksamhetschefen för förskolorna i kommunen. Hen skickade oss en maillista med alla förskollärare i kommunen och vi skickade ut vårt missiv i tre

omgångar. I första omgången till 15 förskollärare, i andra omgången till 17 förskollärare och i sista omgången till 35 förskollärare. Inför varje utskick valdes förskollärarna ut slumpmässigt utifrån maillistan.

Då rekryteringsprocessen drog ut på tiden och endast en förskollärare valt att delta från första utskicket valde vi att ta kontakt med tre för oss kända förskollärare. I och med att de kända förskollärarna valde att delta samtidigt som två förskollärare svarade på sista utskicket fick vi till slut sex deltagande förskollärare. Vår sista intervju blev dock inställd på grund av förhinder för förskolläraren och tidsbristen gjorde att vi valde att använda oss av de fem förskollärare vi hunnit intervjua.

(22)

16

arbetat i 5,5 år, fskl 3 har arbetat i 9 år , fskl 4 har arbetat i 30 år och fskl 5 har arbetat i 12 år. Tre av förskollärarna arbetade med barn i åldrarna 3-5 år, en fskl med barn 2,5-5 år och en med barn 1-5 år.

4.3 Genomförande

Intervjuguiden bifogades i mailet tillsammans med missivet (se bilaga 1) när frågan om deltagande skickades ut till förskollärare. Valet att förskollärarna fick ta del av

intervjufrågorna innan intervjun gjordes utifrån att vi i första utskicket utan bifogad intervjuguide inte fick några deltagare. Förskollärare i vår bekantskapskrets uttryckte att ämnet var viktigt men att det kunde vara känsligt, och att respondenterna därför kunde vilja förbereda sig på frågorna innan intervjun.

De fem intervjuerna genomfördes via Skype på grund av rådande pandemi.

Övervägande om telefonintervju kontra intervju via Skype gjordes och valet föll på Skype. Detta för att vi ville få till den personliga intervjun som vi skulle fått om vi kunnat komma ut till de förskolor där förskollärarna jobbar. Bryman (2018) menar att bli intervjuad via Skype kan ha sina fördelar då det kan göra människor som annars nekat deltagande att bli mera bekväma med att bli intervjuade.

Löfdahl, Hjalmarsson och Franzén (2014) menar att tid och plats kan vara av betydelse för vad en får ut av intervjun. Finns det gott om tid menar författarna att alla slappnar av och att respondenten känner att hen hinner prata till punkt. Därför fick respondenten välja vid vilken tidpunkt som intervjun skulle genomföras eftersom tempot enligt Löfdahl, et. al ofta är högt i förskolan och schemat ofta pressat för förskollärare. Under intervjuerna valde samtliga förskollärare att sitta i ett avskilt rum på förskolan och vi satt i lugn hemmiljö. Löfdahl, et. al (2014) menar att transkriberingen underlättas om inga störande ljud finns i bakgrunden därav valde vi att sitta på en tyst plats.

Vi deltog båda två vid varje intervju för att få ta del av saker som kroppsspråk och tonfall, eftersom vi varken videofilmade eller antecknade under intervjuns gång. På grund av att vi är oerfarna intervjuare upplevde vi det också som en trygghet att vara två vid genomförandet.

(23)

17

Intervjuerna tog cirka 15 minuter att genomföra och utfördes i oktober 2020 under vecka 41- 44. Samma intervjuguide användes vid samtliga intervjuer. De fem

intervjuerna spelades in med våra mobiltelefoner för att kunna lyssna på intervjuerna obegränsat antal gånger och underlätta transkribering. Sammanlagd mängd

ljudinspelning att transkribera var cirka 65 minuter.

Vid transkribering av det ljudinspelade materialet skrev vi först ut intervjun i sin helhet. Det vill säga exakt de ord och ljud som respondenterna uttryckte. Vi valde att ta med ord som “liksom”, “hm”, skratt och pauser i transkriberingen. Pauser visade sig genom att vi skrev ut punkter. Däremot skrev vi inte ned tonfall eller kroppsspråk i

transkriberingen. När vi sedan gick vidare i att analysera de transkriberade intervjuerna plockade vi bort sådant vi inte ansåg vara relevant utifrån våra frågeställningar. Det vill säga utfyllnadsord som exempel “hm” och “liksom”. Vi rättade också talspråk till skriftspråk, till exempel dom till de och dem. Det för att vi tydligare skulle kunna utläsa vad respondenterna faktiskt sagt gällande ämnet vi var intresserad av.

4.4 Databearbetning och analysmetod

I vår studie har vi först kodat och kategoriserat det insamlade materialet utifrån studiens frågeställningar. Sedan analyserade vi det kategoriserade materialet genom att jämföra det med Skolverkets normativa metod, det vill säga den metod vi presenterat under teoriavsnittet.

De fem intervjuerna lyssnades igenom flera gånger under tiden vi transkriberade. Den färdiga transkriberingen kodades, kategoriserades och tematiserades sedan genom Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Vi började analysprocessen genom att läsa de transkriberade intervjuerna flera gånger för att som Graneheim och Lundman menar få en helhetsbild av intervjun. Därefter plockade vi ut fraser och meningar ur respondenternas intervjusvar som var relevanta för våra frågeställningar, dessa meningar kallas enligt Graneheim och Lundman för meningsbärande enheter. De meningsbärande enheterna kondenserades sedan med syfte att korta ner texten men trots det behålla dess mening. De kondenserade meningarna i sin tur kodades och grupperades i olika kategorier och underkategorier som slutligen tematiserades under varje frågeställning (Graneheim och Lundman, 2004). Detta tydliggörs i de två tabeller som finns som bilaga i detta arbete.

4.5 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet

(24)

18

genom vårt sätt att formulera intervjufrågorna, vi formulerade frågorna utan svåra termer och på ett sätt så att de skulle vara lätta att begripa för våra respondenter. Frågorna utformades även för att svaren skulle besvara studiens syfte och frågeställningar.

Reliabilitet handlar enligt Agnafors och Levinsson (2019) om att mäta rätt. Löfdahl, et. al (2014) menar att trovärdigheten, reliabiliteten, i en studie syftar till hur data samlats in samt att den är tillräcklig för att kunna dra slutsatser. Reliabilitet eftersträvades genom att vi valde att inte ställa följdfrågor för att undvika att påverka respondenternas svar åt något håll. Vi lyssnade igenom de inspelade intervjuerna flera gånger under tiden vi transkriberade, det för att inte gå miste om någon information och därmed öka

trovärdigheten i resultatet. Vi valde även att presentera resultatet tillsammans med citat av förskollärare samt att vi noggrant beskrivit hur studien genomförts vilket enligt Löfdahl, et al (2014) stärker reliabiliteten.

Då vårt urval endast innefattar fem förskollärare går det inte att generalisera resultaten att inbegripa en hel yrkesgrupp.

4.6 Etiska överväganden

Vi har följt de riktlinjer om god forskningssed som Vetenskapsrådet rekommenderar samt uppsatta regelverk enligt GDPR. Utifrån Vetenskapsrådets (2017, s 13-14, 40-41) rekommenderade riktlinjer om god forskningssed tillfrågades förskollärarna om

deltagande i vårat utskickade missiv. Där fick de information om studiens syfte och genomförande samt att deltagandet var frivilligt och när som helst kunde avbrytas. Samtycke gavs i och med förskollärarnas deltagande vilket framgick i missivet. Individskyddskravet har tillämpats för att skydda individen genom att alla namn på personer är fingerade och inte kan kopplas ihop med någon specifik dokumentation. Detta gjordes genom att de transkriberade intervjusvaren anonymiserats samt att namn på förskolorna inte redovisas. Vi redovisar inte heller i vilken kommun förskolorna ligger eller på vilken förskola förskollärarna arbetar. Ljudinspelningarna samt det transkriberade materialet från intervjuerna kommer efter avslutat och godkänt arbete att raderas.

5. Resultat och innehållsanalys

(25)

19

5.1 Hur arbetar förskollärare för att barn ska få en ökad förståelse för sin

och andras fysiska integritet?

Under denna rubrik som också är temat i tabell 1 presenterar vi de sex kategorierna och två underkategorierna som uppkommit i innehållsanalysen, se bilaga 3.

5.1.1 Arbete kring värdegrunden

På intervjufrågorna som handlade om förskollärarnas arbetssätt för att främja barnens förståelse för sin och andras fysiska integritet nämnde tre av förskollärarna att de arbetade kring värdegrunden.

Vi jobbar ju systematiskt med värdegrundsarbete och en gång i veckan har ju alla barn, dom äldsta 4-5 åringarna, konventionen. Då har vi ju de här kompisböckerna från barnkonventionen och med reflektioner. (..) då håller de på med värdegrund, då kan vi titta på UR´s program. Det är lite olika som finns där, vi har tittat på ugglan och kompisproblemen bland annat.

5.1.2 Böcker som verktyg

Tre av förskollärarna beskriver att de använder böcker som verktyg i arbetet för att främja barns förståelse för sin egen och andras fysiska integritet.

Sådana här kompisböcker som vi läser, där kommer det ju också in det här med att respektera dom andra barnen.

En bok heter “säga stopp” då kan man ta fram och läsa om den och diskutera med barnen om hur viktigt det är att lyssna på varandra när man säger stopp.

Förskollärarna nämner att de läser kompisböckerna och en av förskollärarna beskrev dem som baserade på barnkonventionen. De beskriver att dessa böcker kan användas för att koppla till något som hänt i barngruppen och reflektera kring värdegrunden.

5.1.3 Skapa förståelse kring sina egna och andras gränser Denna kategori är uppdelat i två underkategorier vilka vi presenterar nedan. Sina egna gränser

I arbetet med att skapa en förståelse hos barnet kring fysisk integritet och vart barnets egna gränser går beskriver samtliga förskollärare att de i deras arbete stödjer barnen i att känna var en står i olika frågor samt vad en tycker är okej.

(26)

20

En förskollärare beskriver att de hjälper barnen med gränssättning genom att hjälpa barnen att säga stopp och använda stopphanden istället för att enbart säga “jag vill inte”.

(..) också visar man med en hand så är det lättare för båda parter att förstå att stopp är nej då vill jag inte mer.

En av förskollärarna beskrev att de även lyssnade på musik som handlar om

gränssättning. De hade först gemensam rörelse för alla barn och aktiviteten avslutades med stopp min kropp-sången. Att använda stopphanden beskrivs mer under nästa rubrik.

Andras gränser

Precis som underkategorin ovan handlar denna underkategori om gränser, nämligen andra människors gränser. Förskollärarna i intervjuerna beskriver att de i sitt arbete hjälper barnen att tolka gränser, att om ett barn upplevs gå över ett annat barns gräns går förskolläraren in och hjälper till att tydliggöra det andra barnets gräns. En förskollärare beskriver att de arbetar med att träna på att fråga varandra, att både vuxna och barn ska fråga vad som är okej och inte för den andre.

Barnen ska vara med på att man ställer en fråga “är det okej att göra så här?” “vill du det?”

Då kan man ju jobba med att “du får fråga om du får krama” 5.1.4 Vuxnas förhållningssätt gentemot barnen

Samtliga förskollärare i vår studie nämnde i intervjun vikten av vuxnas förhållningssätt gentemot barnen när det handlade om att öka barnens förståelse för sin och andras fysiska integritet.

Både vuxna och barn blir duktiga på att känna in och fråga vad som är okej för dem andra som vi är med.

Detta visar utifrån vår tolkning att vuxnas eget handlande och agerande gentemot barnen anses vara av betydelse när en har som syfte att lära barn om fysisk integritet.

Man är närvarande och ser barnen och vilka signaler som kommer i den kontakten.

(27)

21

5.1.5 Vardagliga kommunikationens betydelse

Under alla fem intervjuerna framkom det att förskollärarna såg den vardagliga kommunikationen som viktig. Det vill säga den kommunikation som inte sker under planerade aktiviteter eller planerade undervisningstillfällen utan som sker mer spontant.

(..) sen fortsätter vi ju under dagen att prata och vi hör barnen nu säga stopp min kropp och sätta ord på det nu mer än de gjorde innan.

En förskollärare pratade kring arbetet med att öka förståelsen hos barnet för att barnet själv bestämmer över sin kropp;

Vi försöker att vara jättetydliga med det att det är bara du som bestämmer över din kropp, och det är du som måste säga till om det inte känns bra för dig. Så det är ju en daglig dialog om det (..).

5.1.6 Planerad undervisning

Två av de totalt fem förskollärare som vi intervjuade nämnde vikten av en strukturerad och välplanerad verksamhet i arbetet med att öka barns kunskap om fysisk integritet.

Ja vi har ju väldigt uppstrukturerad verksamhet schemamässigt

och en förskollärare samtalade sedan vidare om att de i förväg strävade efter att planera in alla delar som ska ingå i verksamheten under ett läsår. Detta menade förskolläraren att arbetslaget gjorde för att tydligt se vad de fått med i undervisningen och vad de inte fått med.

5.2 Hur arbetar förskollärare för att barns fysiska integritet ska respekteras?

Under denna rubrik presenterar vi temat samt de sju kategorier och fyra underkategorier som framkommit genom innehållsanalysen som går att se i exemplet av tabell 2. 5.2.1 Pedagogen behöver lyssna till det enskilda barnets behov

Samtliga respondenter pratade om att alla barn är olika, och att alla barn har olika behov och olika gränser. De menade att dessa olika behov och gränser kunde kräva att

förskolläraren eller pedagogen anpassar sitt agerande och tillvägagångssätt utifrån varje enskilt barn. För att kunna göra det menade respondenterna att pedagogen behöver lyssna till det enskilda barnets behov.

Men sen finns det ju barn som inte tycker att det är okej, och då får man lyssna på det.

En förskollärare pratade om hur tillvägagångssättet i arbetet med barn kunde skilja sig åt beroende på vilket barn man möter:

(28)

22 bara bestämmas för att vi inte ska ha en diskussion.

5.2.2 Bra relationer är en grundsten i arbetet med barn

Samtliga förskollärare som vi intervjuade pratade om goda relationer kring frågan om hur en arbetar för att respektera barns fysiska integritet. Att som förskollärare ha en god relation till barnet ansågs enligt förskollärarna vara viktigt för att kunna respektera barns fysiska integritet i arbetet som förskollärare.

Man har ju olika kemi med barnen och barnen har ju olika till oss pedagoger också. Det kan ju kännas lättare med vissa. Det handlar ju också om att man måste lära känna barnen så dom blir trygga.

Trygghet och goda relationer beskrevs därigenom vara en nyckel för att respektera barns fysiska integritet. Vem som möter barnet är även något som respondenterna nämner under intervjun då de pratar om pedagogbyte. Det vill säga att byta pedagog om det uppstår ett dilemma där ett barn exempelvis inte vill byta sin fulla blöja.

Sen kanske det är att det inte funkar med mig men det kanske funkar med min kollega.

5.2.3 Att respektera barns fysiska integritet i konflikter

Något som kom på tal under intervjuerna var hur en respekterade barns fysiska integritet i konflikter som kan uppstå under en dag på förskolan. Det vill säga i situationer där barn och vuxna vill olika saker, till exempelvis om ett barn inte vill följa med in efter utevistelsen. Respondenterna menade att de lockade och provade olika metoder för att få in barnen men samtidigt respektera deras fysiska integritet. Respondenterna menade att en lirkade och lockade med roliga saker för att barnet skulle komma in.

Man få försöka lirka och skoja till det lite.

En förskollärare pratade om att försöka hitta olika vägar och säga saker i stil med: “wow, vi tar med det du håller på med och gör det inne”

En av respondenterna menade också att det handlade om att förbereda barnet på den kommande övergången och en annan respondent pratade om att tydliggöra övergångar mellan aktiviteter genom exempelvis bildstöd. Samma respondent nämnde också faktumet att maten endast serveras en gång om dagen och att en därför behöver få in barnet, respondenten menade att hon då kunde säga till barnet:

(29)

23 5.2.4 Arbeta med barns gränser

Att arbeta med gränser beskrevs även vara ett tillvägagångssätt i arbetet med att respektera barns gränser. Denna kategori är indelat i två underkategorier. Tydliggöra gränser

Samtliga förskollärarna menar att de kan behöva hjälpa barn att tydliggöra gränser för att deras fysiska integritet ska respekteras. De kan behöva gå in och förklara när någon klivit över en gräns och hjälpa barnen förstå.

Att man kan sätta ord på vad som händer “det ser inte ut som att det andra barnet vill att du är så nära nu”.

En av förskollärarna menar att som pedagog kan en behöva bestämma att barnen till exempel behöver leka med dörren öppen om en sett att någon gått över gränsen och det inte blivit bra för någon. De kan då föra ett resonemang och ha en dialog med barnen:

Belysa det här att “ditt är ditt, och det bestämmer du över, och det kan inte vem som helst göra vad som helst med”.

Förskolläraren menar dock att det är en balansgång mellan barns nyfikenhet och

gränsöverskridande. En får inte klampa in och göra nyfikenheten som kan finnas mellan barnen till något fult, utan att det handlar om att ha en bra dialog och kommunikation. En annan förskollärare pratar om att belysa gränser även i situationer när det är okej mellan barnen, att arbeta förebyggande som hon säger:

Man kan ju gå in också även om det är okej för någon “men du vet du vad, nu var det okej men det är bra om man frågar”.

De förskollärare vi intervjuat menar att en måste ge barnen verktyg för att ta kontakt som gör att en respekterar varandras gränser. De beskriver även att om något barn överträder ett annat barns gräns i exempelvis en samling, så förklarar förskolläraren för det barnet att kompisen inte verkar uppskatta att hen petar på honom eller henne och att hen behöver lyssna och respektera det.

Stopp! Min kropp!

Tre av fem förskollärare pratade om begreppet “Stopp!”. De förklarade att de arbetar med att lära barnen använda ordet stopp och att barnen ska använda stopp-handen.

Viktigt att man har lärt sig ett stopp och stopp-tecknet och kan säga det till det andra barnet.

(30)

24 barn inte kunnat tyda sin kamrats signaler.

Någon kanske vill vara mer på och nån inte vill, så då måste man ju vara med där och hjälpa barnen att sätta ord och säga stopp.

5.2.5 Normer i förskolan

Två av förskollärarna beskriver utifrån vår tolkning av svaren att gemensamma rutiner och normer kan göra att barns fysiska integritet blir respekterad. Till exempel att det finns en norm att vid samlingen rör en inte på sin kompis för att kompisen har rätt att få vara med utan att bli störd.

Om man tänker en samlingssituation, då jobbar vi ändå med ett gemensamt, att då sitter man för sig själv och då rör man inte på kompisen eller pratar med kompisen, för att vill man vara med så måste man kunna vara det.

Vi tolkar att det finns normer kring hur en gör och inte gör mot sina medmänniskor, och att dessa normer respekterar individens fysiska integritet.

5.3.6 Omsorg i relation till barns fysiska integritet

Denna kategori presenterar vi nedan genom de två underkategorierna. Vikten av välkänd personal i hygiensituationer

Samtliga respondenter beskriver att i intima situationer som hygiensituationer är det den ordinarie personalen som i första hand hjälper barnen.

Ordinarie som tar sådant personligt, alltså blöjbyten och toalettbesök, för att det ska vara tryggt för barnen.

Vidare beskriver förskollärarna att utöver den ordinarie personalen får även välkända vikarier och studenter som varit på arbetsplatsen förut och som barnen lärt känna ta hand om blöjbyten och toalettbesök. Förskollärarna fortsätter att förklara att de alltid hoppas att det vid frånvarande ordinarie personal ska komma välkända vikarier som barnen känner.

Men är det en helt ny vikarie då skulle inte jag känna mig bekväm, och inte barnen heller kanske, med att låta byta blöjor eller toalettbesök.

En förskollärare beskriver att de introducerar nya vikarier som ska vara under en längre period för hur blöjbyten går till. Tre av förskollärarna pekar på att det alltid är den som barnet är bekväm med som ska ha hand om hygiensituationer. Det handlar om tillit, att barnet ska känna en trygghet till den som utför personlig hygien på barnet samt att göra det som är bäst för barnet.

(31)

25 kroppar.

Att lyckas tillgodose barns omsorgsbehov

På frågan som rör hur en som förskollärare agerar i ett dilemma där ett barn exempelvis inte vill byta sin fulla blöja menar respondenterna att:

(..) blöjan behöver ju bytas förr eller senare men man försöker ju såklart göra det utan att det ska behöva bli hysteriskt eller att det är jobbigt.

En annan förskollärare säger

Aldrig tvång kan jag tänka, om man ska grinandes läggas ner på en lite kall skötbädd tror jag kan bli traumatiskt. Man får lösa det för barnets bästa.

En tredje förskollärare menar att man kan förklara varför blöjan behöver bytas: Ja.. säger du ska.. och sen förklarar man att man får ju sår.

Omsorg som att byta en full blöja menar respondenterna handlar om något man gör för barnets bästa eftersom det inte blir hygieniskt bra att låta den vara. Hur en som pedagog tar sig an uppgiften för att barn ska följa med till skötbordet beskriver en förskollärare så här:

Ibland så är det så här att man säger “nu ska vi gå och byta blöja” istället för att säga “ska vi gå och byta blöja?” ”nej” säger barnet då. “nu går vi och byter blöja” “ah” säger barnet då. För får du en fråga så har du ju rätt att säga nej också, det är ju så.

Vidare menar förskollärarna att en kan göra blöjbytena lekfulla och mysiga. Det handlar om en situation där en som pedagog kan möta barnet med ramsor eller lek för att göra blöjbytet till en trevlig stund.

5.2.7 Göra barnen delaktiga

Tre av förskollärarna i vår undersökning pratade om vikten av att barn får vara delaktiga i beslut som rör dem själva. Exempelvis tog en förskollärare upp hur en kan göra barn delaktiga i hygiensituationerna genom att:

Fråga barnet att “kanske kan vi byta när du står på golvet istället för att du ska ligga på skötbordet?” Dom kanske kan hjälpa till själv också att ta av byxorna.

En annan förskollärare pratade om att barn kan ha ett behov av att vilja bestämma själv och ha kontroll. Även den förskolläraren tog upp ett exempel kopplat till

hygiensituationen:

(32)

26

anledningar, man försöker ju hitta vägar för just det barnet då.

5.3 Resultatsammanfattning

Nedan följer ett sammanfattat resultat av den empiriska undersökningen utifrån vardera frågeställning.

5.3.1 Hur beskriver förskollärare att de arbetar för att barn ska få en ökad förståelse för sin och andras fysiska integritet?

Respondenterna beskriver att för att öka barns förståelse för sin egen och andras fysiska integritet hjälper förskollärarna barnen sätta gränser. De beskriver att de arbetar med gränssättning genom att lära barnen säga “stopp” samt använda “stopp-handen”. Barnen stöttas i att träna på att fråga innan handling, till exempel genom att en som

förskollärare berättar “du får fråga om du får krama”. För att kunna arbeta med

gränssättning menar respondenterna att en som förskollärare måste vara närvarande och lyhörd, för att på så sätt kunna se barns signaler och kliva in om de upptäcker att ett barns gräns blir överträdd och i stunden kommunicera med barnen om vad som är rätt och fel.

Förskollärare beskriver även hur den vardagliga kommunikationen är viktig för att utveckla barns förståelse kring fysisk integritet. Det är en ständig, vardaglig

kommunikation kring rätten över sin egen kropp och att en själv bestämmer över den. Även kommunikationen och förhållningssättet vuxna har gentemot barnen är viktig för barnens utveckling. Förskolläraren behöver lyssna till barnet och även de fråga vad som är okej och inte. Det vill säga vuxna behöver agera förebilder kring hur en respekterar någons integritet, för att barnen ska utveckla en förståelse för sin och andras fysiska integritet.

Arbetet med att utveckla barns förståelse om fysisk integritet sker också planerat genom exempelvis arbete med värdegrunden eller att använda böcker som verktyg.

Förskollärarna ser till att planera in integritetsarbete i undervisningen för att säkerställa att det inte missas.

5.3.2 Hur beskriver förskollärare att de arbetar för att barns fysiska integritet ska respekteras?

För att respektera barns fysiska integritet, beskriver förskollärare att de lyssnar till varje enskilt barn. Eftersom alla barn har olika behov och olika gränser krävs det att

förskolläraren anpassar sitt agerande och tillvägagångssätt utifrån varje barn för att kunna respektera hens fysiska integritet. Respondenterna menar även att de behöver lära känna barnet och tolka barnets signaler, för att sedan agera utifrån dessa.

(33)

27

kan det visa sig genom att förskollärarna använder metoder som att byta pedagog om de upplever att en situation inte fungerar. Vidare beskriver förskollärarna att i arbetet med att respektera barnens fysiska integritet tar endast de pedagoger som är välkända för barnen hand om hygiensituationer som blöjbyten. Det behöver inte nödvändigtvis vara en förskollärare eller en ordinarie personal, utan även välkända vikarier kan genomföra blöjbyten. Det viktiga är enligt förskollärarna att barnen ska känna personen som utför den typen av omsorg. Alltså bör en lära känna barnet för att kunna respektera hens fysiska integritet.

Även att göra barnen delaktiga beskrev förskollärarna som en metod för att respektera barns fysiska integritet. Barnen behöver få vara delaktiga i beslut som rör dem själva, det kan handla om var blöjan ska bytas eller att förskolläraren förklarar för barnet varför blöjan ska bytas.

Gränssättning och “Stopp! Min kropp” användes precis som i arbetet med att utveckla barns förståelse för fysisk integritet, även i arbetet med att barns fysiska integritet ska respekteras. Förskollärarna såg det som viktigt att barnen lär sig använda “Stopp” och tecknet för stopp för att deras fysiska integritet ska respekteras, och att förskollärarna därför i arbetet med att barns fysiska integritet ska respekteras lär barnen vikten av att tydliggöra men också respektera ett stopp.

6. Analys

I denna del av arbetet kommer vi analysera resultatet genom att jämföra det

kategoriserade materialet ovan med Skolverkets normativa metod. Vi kommer lyfta likheter och skillnader mellan respondenternas beskrivningar och Skolverkets normativa metod.

6.1 Likheter mellan Skolverkets normativa metod och det kategoriserade

materialet

I Skolverkets metod framgår det att förskolläraren bör lyssna på barnet för att kunna respektera barnets integritet, en bör lära känna barnet och lyssna på det. Detta var något som samtliga respondenter i vår studie pratade om, och tillsammans bildade svaren kategorin Pedagogen behöver lyssna till det enskilda barnets behov. Kategorin visar precis som Skolverkets metod, att alla barn har olika behov och olika gränser, vilka förskollärare bör lyssna till för att kunna respektera barns integritet.

Ytterligare något som respondenterna i vår studie nämnde var vikten att som barn kunna säga “stopp”, och att förskollärarna behöver stötta barnen i att lära sig det för att kunna tydliggöra sina gränser och därmed också få sin integritet respekterad. Detta är något som också Skolverket nämner i sin beskrivning av hur en som förskollärare bör agera för att barns integritet ska respekteras. Skolverket menar att som pedagog i förskolan bör en hjälpa barnet tydliggöra för andra var barnets egna gränser går. Såväl

References

Related documents

Flera av informanterna berättar även att de utsatts för bristande kunskap, både av elever och lärare, när de gått i en klass som inte anpassar sig efter personer

Dock gäller alltjämt lagen som trädde i kraft den 21 december 2015 och som alltså ger regeringen möjlighet att vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre

Jag önskar också att med de resultat jag har fått fram kunna inspirera lärare att samarbeta mer och att kunna vara ett stöd åt alla elever att kunna se samband mellan de olika

Uppkomsten av det vertikala nätverket kan emellertid inte enbart förklaras med att gräsrotsrörelserna skapade legitimitet genom att motivera sitt motstånd med samma argument som

Vår studie visar att det både finns likheter och skillnader i hur lärare formulerar sina tankar kring elevers olika sätt att lära, hur lärare anser att de gör

I den mån det är möjligt att tala om en förväntanseffekt på detta område så är det i att lärare med låga förväntningar inte litar på att deras elever klarar av att ta

fritidshem bör orientera sig i vad styrdokumenten ställer krav på. Detta för att förstå sin arbetsuppgift och kunna bemöta eleverna utifrån god yrkesprofession.

To evaluate biventricular changes in systolic long-axis function and diastolic parameters in the acute phase and after recovery, 13 patients were included and examined