AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ
Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap
Digitala verktyg inom matematikundervisning
En undersökning kring lärares och elevers inställning
och vanor kring digitala verktyg inom matematik
Carl Thunström
2020
Examensarbete, Avancerad nivå, 30 HP Matematik
Grundlärarprogrammet 4–6 Distans
Sammanfattning:
Detta examensarbete kommer inledningsvis att presentera en överblick över forskningsområdet kring digitala verktyg inom matematikundervisning. Den forskningsöverblicken kommer främst handla om olika aspekter kring digitala verktyg som påverkar hur bra verktygen fungerar inom undervisningen. Baserat på dessa aspekter, har sedan en enkätundersökning utförts på tre olika skolor inom Gävle Kommun, för att undersöka hur de använder digitala verktyg inom matematikundervisning och hur bra dessa fungerar. Enkätundersökningen bestod av både en lärarenkät och en elevenkät för att få ett perspektiv från båda parter. Resultatet visade att skolorna använde digitala verktyg i relativt stor utsträckning och att många elever och lärare ansåg att verktygen höjde elevernas motivation och måluppfyllelse. Dock visade det sig att samtliga lärare upplevde stora tekniska problem i användandet av verktygen. Det framgick också att lärarna nästan uteslutande använder verktygen till någon form av färdighetsträning inom matematikämnet.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Litteraturgenomgång ... 2
1.2.1 Digitala verktyg inom matematik i det svenska klassrummet. ... 2
1.2.2 Svensk forskning – Åtta IKT-projekt. ... 6
1.2.3 Internationell forskning – Aspekter som påverkar digitala verktygs effektivitet. ... 7
1.2.4 Digitala verktyg i undervisningen – Skolinspektionens rapport. ... 8
1.2.5 TPACK – Att se ett mervärde. ... 9
1.3 Syfte och frågeställningar ... 10
2 METOD ... 10
2.1 Urval ... 10
2.2 Datainsamlingsmetoder ... 11
2.3 Procedur ... 12
2.4 Databearbetning & Analys ... 13
3 RESULTAT ... 13
3.1 Vad använder lärarna för digitala verktyg i sin matematikundervisning och på vilket sätt? ... 13
3.2 Hur upplever lärare att digitala verktyg fungerar inom matematikundervisning? ... 17
3.3 Vad är elevernas inställning till de digitala verktygen? ... 20
4 DISKUSSION ... 24
4.1 Sammanfattning ... 24
4.2 Resultatdiskussion ... 25
4.3 Tillförlitlighet ... 29
4.4 Förslag till fortsatt forskning ... 30
REFERENSER ... 31
BILAGOR ... 33
Bilaga 1: Informationsbrev till lärarna. ... 33
Bilaga 2: Informationsbrev till föräldrarna ... 34
Bilaga 3: Lärarenkät ... 35
1 INLEDNING
Idag lever vi i en digitaliserad värld och börjar även gå mer och mer mot en digitaliserad skola. Vi genomför insatser där skolor köper in digitala verktyg för stora resurser för att stärka lärandet. Visionen finns där, från olika instanser inom kommunerna, men forskningen menar att det ofta kan fungera sämre i praktiken. Detta examensarbete kommer att handla om digitala verktyg inom matematikundervisning och hur väl lärare och elever tycker att verktygen fungerar i den dagliga undervisningen. Arbetet kommer att presentera forskning som tar fram olika aspekter som påverkar hur framgångsrika de digitala verktygen är inom matematikundervisning. Baserat på dessa aspekter, har sedan en enkätundersökning gjorts med lärare och elever på tre olika mellanstadieskolor, för att se hur verkligenheten kan se ut. Slutligen för arbetet en diskussion kring de digitala verktygens funktion och effektivitet inom matematikundervisning baserat på undersökningens resultat, samt den aktuella forskning som finns till förfogande.
1.1 Bakgrund
En digitaliserad skola
I dag lever i stort sett alla människor i ett digitaliserat samhälle, där vi med hjälp av digitala verktyg och hjälpmedel, underlättar vår vardag. Vi använder datorer, surfplattor och mobiltelefoner för att enklare kunna utföra sysslor som tidigare har varit mer komplicerade och tidskrävande. Det kan handla om saker som kommunikation, planering, informationssökning och underhållning. I takt med denna samhällsförändring och digitalisering, har skolans värld också arbetat för hitta digitala lösningar som kan förbättra undervisningen och öka lärandet hos eleverna. Under senare år har insatserna för att höja det digitala användandet blivit desto mer omfattande. Läroplanen har reviderats och det står nu klart och tydligt att lärare ska använda digitala verktyg för att stärka lärandet hos eleverna (Skolverket, 2017). Skolor och kommuner börjar mer och mer implementera ”en till en-projekt”, där målet är att varje elev ska ha sin egen dator/surfplatta. Detta för att få bästa möjligheter att kunna dra nytta av de digitala tjänster/verktyg/resurser som existerar inom undervisning. Vissa kommuner går till och med så långt att de väljer att slopa de gamla läroböckerna och helt gå över till digitala läroplattformar, där böcker finns som digitala kopior.
En digitaliserad matematikundervisning
Tittar man på kursplanen för matematik idag, ser man att det finns en del inslag som kräver att lärare och elever använder sig av digitala verktyg i matematikundervisningen. Sedan revideringen av läroplanen 2017, ingår programmering i matematikens kursplan och kräver av naturliga skäl att man använder sig av digitala verktyg. Utöver det, menar Skolverket (2017) att eleverna också ska ges möjlighet att använda digitala verktyg i samband med skapande av geometriska figurer, framställning av tabeller och diagram, samt att de digitala verktygen ska användas för att stärka deras förmåga att undersöka problemställningar och matematiska begrepp, göra beräkningar och för att presentera och tolka data. Detta kräver såklart specifik hård- och mjukvara som är anpassad för matematik och är något som lärare och skolledning har börjat anpassa sig efter på senare år. Marknaden för digitala verktyg har av naturliga skäl blivit större sen läroplanen reviderades och innefattar idag allt från robotar som används inom programmering till appar och tjänster som används för läxläsning och repetition.
Under vår utbildning har vi haft en del inslag kring digitala verktyg inom skolans värld. Vi har bland annat fått välja ut olika digitala verktyg som vi ansett vara användbara, för att sedan presentera dem för varandra. Det som har varit anmärkningsvärt under dessa presentationer, är att ingen valde att presentera något som rörde sig inom matematikämnet. Dessutom, menar forskare, som har undersökt digitala verktygs inverkan inom olika ämnen, att matematik är ett av de ämnen där det är svårast att hitta samband mellan användandet av digitala verktyg och hög måluppfyllelse. (Håkansson & Sundberg, 2012) Detta skapade en nyfikenhet att undersöka saken vidare och ta reda vilken typ av digitala verktyg som används runt om på skolarna, samt hur väl de fungerar. Nedan kommer en litteraturgenomgång, där många av de vanliga digitala verktygen som används inom den svenska matematikundervisning kommer att presenteras, samt forskning kring vad som krävs för att de digitala verktygen ska höja elevernas prestationer i klassrummen.
1.2 Litteraturgenomgång
Denna litteraturgenomgång är uppdelad i fem olika avsnitt som kommer belysa olika delar inom användandet av digitala verktyg inom matematikundervisning. Inledningsvis kommer olika tjänster och appar som används att presenteras, för att skapa en överblick över vad som används ute i klassrummen. Forskningen som sedan presenteras är både svensk och internationell, för att vi ska få ett så brett perspektiv som möjligt över området. Forskningen som presenteras belyser olika aspekter som anses avgöra hur framgångsrika de digitala verktygen är i undervisningen och de kommer sedan ligga som grund för examensarbetets undersökning.
1.2.1 Digitala verktyg inom matematik i det svenska klassrummet.
Bingel & NOMP
De vanligaste användningsområdena för digitala verktyg i skolorna runt om i Gävle är av erfarenhet onlinetjänster som erbjuder färdighetsträning och möjlighet till digital läxläsning. Bingel är en onlinebaserad tjänst som är utvecklat av Sanoma Utbildning. Sanoma Utbildning är ett företag som utvecklar läromedel inom olika ämnen i alla åldrar inom grundskolan. Bingel fungerar som deras digitala plattform för färdighetsträning, där innehållet är baserat på deras analoga läromedel. Sanoma Utbildning (2020) beskriver sin tjänst som engagerande och motiverande för elever och att de erbjuder färdighetsträning på ett nyskapande vis. Bingel är uppbyggt på så vis att alla elever har en varsin inloggning och där läraren kan anpassa övningar efter alla elevers olika behov. Eleverna utför övningarna och uppnår på samma gång poäng, som de sedan kan använda för att låsa upp olika saker till sitt konto. Denna typ av progressionsmoment inom repetitionsövningar menar Hattie (2012) ger övningen ett syfte utöver lärandet och bidrar ofta till att elevernas motivation höjs. Övningarna är visuellt lättsamma och anpassade till åldersgruppen och fungerar som simpla spel. Det enda som krävs för att logga in på sitt Bingelkonto är en dator/surfplatta, vilket innebär att man också kan använda tjänsten för att ge eleverna läxor, som de kan utföra hemma. Läraren i varje klass har ett administratörkonto där den kan fördela övningar till eleverna, samt få en översikt över hur eleverna presterar på övningarna. För att kunna använda Bingel inom undervisningen krävs det att skolan man arbetar på köper licenser för både elever och lärare.
NOMP är också en onlinebaserad tjänst, men som enbart fokuserar på matematik till skillnad från Bingel. NOMP är utvecklat av Selessia AB och menar likt Sanoma Utveckling, att deras tjänst bidrar till roligare och mer engagerande färdighetsträning än de traditionella metoderna. De menar dessutom att tjänsten skapar ett smidigt alternativ för läxläsning och snabb återkoppling. (Selessia AB, 2020). NOMP använder samma typ av progressionstänk som Bingel, där eleverna låser upp spel och medaljer när de klarar uppgifter och övningar. Designen och övningarna är simplare än Bingels, men fördelarna är att NOMP inte är kopplat till något analogt läromedel och att det dessutom är gratis att använda. Detta innebär att man kan använda denna tjänst som ett komplement till sin undervisning, oavsett vilka övriga läromedel man använder i sin matematikundervisning. Vill man, finns det ett alternativ att aktivera en PLUS-version för att göra tjänsten mer avancerad, med tillägg som individanpassning, överblick över elevresultat och andra funktioner.
Elevspel.se
Kahoot
Kahoot är ett digitalt quizverktyg som utvecklades 2013 och har sedan dess ökat explosionsartat i popularitet. Kahoot används av hela 70 miljoner användare varje månad och har en stor spridning internationellt (Tahir & Wang, 2020). Den stora anledningen till framgångarna handlar om att spelet är otroligt lättillgängligt och smart utformat. Läraren skapar en frågesport via sitt administratörkonto, och projicerar sedan den via en projektor så att alla elever kan se den. Det enda som sedan behövs för att eleverna ska kunna delta, är en dator, surfplatta eller mobiltelefon. Dessa frågesporter kan användas för att tävla, men de kan också användas som substitut för klassiska läxförhör eller analoga exit-tickets. Tahir och Wang (2020) har gjort en sammanställning av den forskning som har gjorts kring Kahoots inverkan på undervisning och har kommit fram till att verktyget, när det används regelbundet, har en positiv inverkan på studiemotivation, måluppfyllelse och klassrumsdynamik.
Övriga användningsområden
För att fylla på med kunskap om ytterligare användningsområden för digitala verktyg inom matematikundervisning, vänder vi oss till Sabine Louvet. Louvet är en ämneslärare i matematik och driver dessutom matematikprogrammet Kalkyl på UR. Hon förespråkar en avdramatiserad matematikundervisning som ska stärka elevernas matematiska självförtroende och på så vis höja deras resultat. För att åstadkomma detta använder hon sig av mycket lek och elevdelaktighet i sin undervisning och tar ofta hjälp av digitala verktyg i den processen. 2018 skrev hon en bok om sitt arbetssätt och hur hon tillämpar digitala verktyg för att stärka undervisningen ytterligare.
Innan Louvet (2018) börjar beskriva användningsområdena inom digitala verktyg är hon väldigt tydlig kring vissa aspekter som är viktiga för att hennes metoder ska vara framgångsrika. Hon menar att elever ofta kan vara känsliga för förändringar och att man först och främst bör granska sin egen undervisning, innan man väljer att använda sig av hennes metoder. Är man en lärare som inte använder digitala verktyg alls, måste förändringen till det digitala ske långsamt och steg för steg, så att både elever och lärare hinner vänja sig vid det nya arbetssättet. Hon menar också att man som lärare måste reflektera över vilka förutsättningar som finns innan man väljer att använda övningarna och att man dessutom bör ställa sig själv frågor som: Har jag digital kompetens nog för att göra detta? Passar denna uppgift individerna i min grupp? Har vi ett tillräckligt öppet klassrumsklimat, för att denna uppgift ska vara genomförbar? Det räcker alltså inte bara med att ta en idé eller ett digitalt verktyg och bara köra på utan att reflektera över omständigheterna.
något som Louvet (2018) anser gynna de elever som har problem med just problemlösning. Hon menar dessutom att detta arbetssätt tvingar eleverna att samtala och samarbeta kring matematik, något som hon upplever vara ett framgångsrikt sätt för eleverna att utvecklas inom ämnet, men också ett sätt för dem att stärka sitt matematiska självförtroende. För att arbeta med delade dokument tipsar hon om program som Google Docs, Word Online, Teams och OneNote, utan att egentligen lägga någon värdering kring vilken av dem som fungerar bäst för ändamålet.
Det andra digitala arbetssätt som Louvet (2018) tar upp i sin bok kretsar kring hur filmskapande via digitala verktyg kan vända på förutsättningarna i ett klassrum. Vad hon menar med det, är att hon som lärare kan spela in sina genomgångar och sedan låta eleverna ha i läxa att titta på filmen, innan de kommer på lektionen. På så sätt kommer eleverna in med en förförståelse och större delen av lektionen kan ägnas åt diskussion och arbetsuppgifter. En annan fördel är att eleverna som har svårt att förstå eller elever som är sjuka kan kolla på filmklippet vid ett senare tillfälle. Hon är dock tydlig med att man inte kan ersätta sina normala genomgångar med denna metod, men att det vid mindre moment inom matematik kan fungera utmärkt. Hon poängterar också att filmade genomgångar måste vara korta och innehållsrika för att eleverna ska orka titta och att det är viktigt att man är extremt tydlig, med tanke på att eleverna inte kan ställa frågor under genomgången. Vill man som lärare inte göra sina egna filmklipp, tipsar Louvet (2018) om hemsidor som studi.se och matteboken.se där förinspelade filmer från andra lärare finns. Louvet (2018) menar också att man kan blanda in elever i filmskapandet. Detta i form av grupparbeten där grupperna får göra instruktionsfilmer till varandra kring olika delmoment inom matematik. För att dela filmer mellan lärare och elever, tipsar Louvet (2018) om att skapa en privat YouTube-kanal som endast klassen har tillgång till.
Vi talade ovan om Kahoot och quiz-verktyg och det är också något som Louvet (2018) använder för att skapa ytterligare variation i sin undervisning. Just varierad undervisning är något som Louvet (2018) upplever vara framgångsrikt inom just matematik, då klassisk undervisning tenderar att få matematikundervisning att framstå som tråkigt. Detta tankesätt delas av Willams & Leahy (2015) som också menar att varierad undervisning ökar både elevernas motivation och inlärning. Detta på grund av att olika individer lär sig bäst på olika vis. Digitala quiz-verktyg kan därför vara utmärkta redskap för att göra tillexempel läxförhör, frågesporter och lekar, för att komma ifrån den traditionella matematikundervisningen. Fördelarna med att göra detta digitalt, menar Louvet (2018) är att det blir betydligt smidigare. Program som Kahoot, Socrative, Mentimeter är alla smidiga att sätta upp och spar otroligt mycket tid, jämfört om man skulle ha gjort samma sak analogt. Hon avslutar med att påpeka att det är viktigt att ha en baktanke när man gör en quiz och att man inte gör det bara för att det är kul och varierande. Det är viktigt att innehållet går att koppla till det som står i kursplanerna och hon tipsar även om att quizzar kan fungera som grund för att starta diskussioner kring matematik, när man går igenom svaren på frågorna.
1.2.2 Svensk forskning – Åtta IKT-projekt.
Hittills har vi främst pratat om olika typer av mjukvara som används inom matematikundervisning och deras olika användningsområden. För att kunna dra nytta av dessa olika tjänster, hemsidor och appar, behövs såklart någon form av hårdvara. I Sverige används främst datorer, surfplattor och interaktiva skrivtavlor inom matematikundervisningen. Lennerstad & Olteanu (2012) gjorde för några år sen en studie där de granskade åtta IKT-projekt i åtta olika klasser runt om i landet. Begreppet IKT står för informations- och kommunikationsteknik och när man använder sig av ett digitalt verktyg i ett pedagogiskt syfte, brukar man säga att det tillhör det IKT-pedagogiska området. IKT-projekten som analyserades av Lennerstad & Olteanu (2012) var alla startade av Skolverket, i syfte att implementera digitala verktyg för att stärka matematikundervisningen. Projekten var utformade på lite olika vis. Man använde datorer i vissa, interaktiva skrivplattor i andra och i några använde man även båda hårdvarorna. Man testade också de digitala verktygen på en mängd olika områden inom matematik, för att få en så bred överblick som möjligt över olika användningsområden.
För att undersöka hur framgångsrika dessa projekt var, utförde Lennerstad & Olteanu (2012) intervjuer med både elever och lärare som hade deltagit i projekten. Frågeställningarna var anpassade för att få med så många aspekter som möjligt, som kunde påverka hur väl projekten hade fungerat. Resultatet av intervjuerna och analysen visade att IKT-projekten hade påverkat undervisningen positivt på många plan. I sin analys menar Lennerstad & Olteanu (2012) att användandet av IKT i undervisningen ökar elevernas matematikintresse, skapar möjligheter för elever att föra kunskapsmässiga dialoger, skapar förutsättningar för elevers regelmässiga jämförande av egna matematiska lösningar och ger förbättrad måluppfyllelse. De drog också en del slutsatser kring hårdvaran, där de interaktiva skrivtavlorna visade sig vara betydligt effektivare än datorerna av två stora anledningar. De hade betydligt mindre tekniska problem och något som de kallade för störningsaspekten försvann helt. Störningsaspekten innebär att elever har en tendens att tappa fokus vid användandet av digitala verktyg, på grund av saker som sociala medier, spel och YouTube.
1.2.3 Internationell forskning – Aspekter som påverkar digitala verktygs
effektivitet.
Så här långt har vi endast rört oss inom det svenska skolsystemet och på vilket sätt vi implementerar digitala verktyg i matematikundervisningen. För att få ett bredare perspektiv på användandet av digitala verktyg, kan det vara intressant att blicka ut över andra länder. Generellt sett, verkar andra länder använda samma typer av digitala verktyg inom matematikundervisning som vi i Sverige gör. Det handlar främst om tjänster, appar och spel som ger eleverna färdighetsträning och som fungerar som ett komplement till lärarens ordinarie undervisning. Sharp & Hamil (2018) är två amerikanska forskare som har skrivit en artikel om en digital tjänst som heter Think Through Math, som påminner väldigt mycket om Bingel som nämndes ovan. De menar att denna typ av digital färdighetsträning ger positiv inverkan på elevernas måluppfyllelse och motivation, men att det är otroligt viktigt att man inte stirrar sig blint på det positiva resultatet. Tanken är inte att denna typ av appar och tjänster ska ersätta lärarens ordinarie undervisning, utan att den ska fungera som ett komplement i de situationer där det behövs. Eleverna är fortfarande beroende av en lärares genomgångar och förklararingar och skulle man byta ut dem mot enbart digitala tjänster, skulle det snarare ge en negativ effekt på elevernas matematiska utveckling. (Sharp & Hamil, 2018). Denna slutsats får medhåll av en annan studie av Hollands & Pan (2018), som också menar att de digitala verktygen aldrig kan ersätta den lärarledda undervisningen. De menar dessutom att det är viktigt att läraren analyserar de olika verktygen för att hitta ett mervärde och att man inte använder de digitala verktygen bara för sakens skull. Risken är annars att man byter ut papper och penna mot saker som fungerar sämre och därmed försämrar sin undervisning. Vi kommer tala mer om detta i 1.2.5 - TPACK, som är en modell för att hitta ett mervärde i olika undervisningsstilar. Utöver detta, tar Hollands & Pan (2018) upp kostnadseffektivitet som en intressant aspekt i användandet av digitala verktyg. Många av de digitala verktygen som vi använder i skolorna idag kostar och ofta stora summor. Även om verktygen ger positiva resultat, är det viktigt att både lärare och skolledning ställer resultatet mot kostnaden och analyserar om det verkligen är värt det. Man får ha i åtanke att de summor som det ofta handlar om, istället hade kunnat användas för att köpa in annat material som hade förbättrat undervisningen.
de även hittade en socioekonomisk aspekt i sin studie. Studien visade att i skolor där eleverna kom från familjer som var mindre socialt priviligierade, fungerade digitala verktyg generellt sämre. Detta beror med stor sannolikhet på att många av de tjänster som vi har pratat om, ofta förutsätter att elever kan komma åt dem hemifrån, vilket många elever i dessa områden inte har möjlighet till av olika skäl.
Slutligen ska det poängteras att samtliga artiklar är rörande överens om att digitala verktyg är något positivt för matematikundervisning. När de används på rätt sätt och tar hänsyn till alla aspekter som vi har nämnt ovan, stärker de elevernas matematiska utveckling.
1.2.4 Digitala verktyg i undervisningen – Skolinspektionens rapport.
Som vi har talat om tidigare, står det skrivet i olika delar av läroplanen att skolan idag ska innehålla inslag av digitala verktyg i undervisningen. 2019 utförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av digitala verktyg ute i verksamheten. Man valde att fokusera på matematik och teknik och besökte 27 skolor, där man undersökte om de digitala verktygen användes i linje med kursplanen och hur väl de fungerade. Kvalitetsgranskningen utmynnade sedan i en rapport, där de viktigaste iakttagelserna har dokumenterats.
I det stora hela visar rapporten att skolorna inte når upp till den standard som Skolinspektionen och kursplanen kräver i arbetet med digitala verktyg. Skolinspektionen (2019) menar att de flesta skolor använder digitala verktyg i någon mån inom matematikundervisningen, men att det är för sporadiskt och att många matematiska områden uteblir. Att eleverna tillexempel får lösa problem via digitala verktyg, visade sig vara väldigt sällsynt. De menar också att det var vanligt förekommande att det fanns en olikvärdighet på skolorna. På en och samma arbetsplats, kunde det visa sig att vissa lärare använde sig av digitala verktyg i stor utsträckning, medan andra inte gjorde det överhuvudtaget. Detta handlar dels om lärarnas digitala kompetens, där Skolinspektionen (2019) anser att det krävs betydligt mer kompetensutveckling inom det här området. Men de menar också att det beror på att det saknas tydliga riktlinjer från ledning och huvudman, samt att det saknas en organiserad samverkan mellan lärarna. Sedan efterlyser Skolinspektionen (2019) också ämnesspecificerad utbildning inom området, då mycket av den kompetensutveckling som har skett har upplevts vara för generell, för att lärarna ska kunna använda de digitala verktygen i ett ämnesdidaktiskt syfte.
dem och att de i slutändan blir så pass tidskrävande att det inte är värt det. Detta kan givetvis förklaras med att den digitala kompetensen hos lärarna också är undermålig, men det är troligtvis inte hela sanningen.
1.2.5 TPACK – Att se ett mervärde.
Ovan har vi sett hur forskning menar att det är vitalt att det finns ett didaktiskt mervärde i de digitala verktygen, för att de ska höja kvalitén på undervisningen. Om man som lärare väljer att använda digitala verktyg utan att analysera om verktyget faktiskt tillför ett mervärde, riskerar man istället att göra undervisningen sämre än om man hade undervisat analogt. För att tydliggöra detta har Koehler & Mishra (2009) utformat ett ramverk som de kallar för TPACK-modellen. TPACK står för Technological Pedagogical Content Knowledge och är ett begrepp som beskriver relationen mellan innehållskunskap (CK), pedagogisk kunskap (PK) och teknologisk kunskap (TK). Innan den teknologiska biten introducerades i skolans värld, kombinerade man ständigt innehållskunskap och pedagogisk kunskap för att skapa något man kallade för ämnesdidaktisk kunskap (PCK). Ämnesdidaktisk kunskap handlar om att ta ett ämnesinnehåll och kunna anpassa det så att det kan läras ut på bästa sätt. Det innebär dels på ett generellt plan, men också att läraren kan anpassa sin undervisning och sina metoder beroende på vilka individer man ska lära ut innehållet till. När digitala verktyg kom in i skolan öppnades det upp helt nya möjligheter för lärare och därmed introducerades även T:et i de här tankegångarna. Hur kan man med hjälp av digitala verktyg stärka en redan ämnesdidaktisk undervisning?
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare och elever på mellanstadiet upplever digitala verktyg inom matematik. Undersökningen kommer att baseras på den forskning och de aspekter som har diskuterats ovan och kommer förhoppningsvis att ge en bild av hur det kan se ut på mellanstadieskolor i Sverige. Förhoppningsvis kan undersökningen åskådliggöra om lärarna upplever den problematik som forskningen beskriver eller om det finns exempel, där användandet av verktygen går i linje med hur forskningen anser att de ska användas. En annan väsentlig aspekt som undersökningen kan ge en bild av, är hur lärare upplever att de digitala verktygen stärker deras undervisning. Anledningen till att undersökningen görs på både elever och lärare, är att det eventuellt kan finnas skillnader mellan hur de upplever saker. Eleverna kan tillexempel tycka att det är jätteroligt att använda digitala verktyg, medan deras läraren i samma klass anser att de inte lär sig något genom att använda dem.
Frågeställningar
1. Vad använder lärarna för digitala verktyg i sin matematikundervisning och på vilket sätt? 2. Hur upplever lärare att digitala verktyg fungerar inom matematikundervisning?
3. Vad är elevernas inställning till de digitala verktygen och skiljer sig deras inställning från lärarnas?
2 METOD
Som det är beskrivet ovan, kommer undersökningen i detta examensarbete baseras på den forskning och de aspekter som är presenterad i den inledande delen av detta examensarbete. Datainsamlingen till denna undersökning skedde i form av en enkätundersökning som var anpassad till både lärare och elever. I detta avsnitt kommer metodvalet att presenteras, motiveras och diskuteras utifrån underrubrikerna Urval, Datainsamlingsmetoder, Procedur och Databearbetning & Analys.
2.1 Urval
För att göra denna typ undersökning behöver man först och främst ett urval av elever och lärare som är villiga att dela med sig av sina erfarenheter kring digitala verktyg. Som lärarstudent är inte detta det allra lättaste, då man inte har tillgång till några register och att det dessutom krävs målsmans tillstånd, för att elever under 15 år ska kunna delta. (Vetenskapsrådet, 2017). Trots dessa komplikationer, har data samlats in från 131 elever och 9 lärare på tre skolor inom Gävle Kommun, där de har frågats kring deras vanor och inställning kring digitala verktyg inom matematikundervisning.
deltagande som möjligt i undersökningen. Detta på grund av personliga kontakter och VFU-placeringar. Lärarna som har deltagit undersökningen är alla behöriga mellanstadielärare och har minst 5 års erfarenhet inom yrket. Samtliga lärare undervisar i matematik och är också lärare till de elever som deltar i undersökningen. Totalt kontaktades fyra skolor, varav tre valde att delta i undersökningen. Anledningen till att just dessa skolor kontaktades, var att författaren till detta arbete hade kontakter där och att det i sin tur skulle öka chanserna att de ville delta. Skolorna som eleverna och lärarna befinner sig på varierar en del i storlek och har ett elevantal på 300, 500 och 570 elever. Ur ett socioekonomiskt perspektiv, har två av skolorna hög status, medan den tredje har relativt låg status. Alla elever och lärare som har deltagit i undersökningen har gjort det under fullständig anonymitet, vilket också är i linje med den forskningssed som Vetenskapsrådet (2017) har tagit fram.
2.2 Datainsamlingsmetoder
Datainsamlingen till detta arbete har gjorts i form av en enkätundersökning. Anledningen till att valet föll just på enkäter, var att denna metod förde med sig flest fördelar till den här typen undersökning. Ett examensarbete skrivs inom relativt strikta tidsramar och gynnas därför av metoder som är tidseffektiva. Enligt Bryman (2011) är fördelarna med enkätundersökningar främst att de är lättadministrerade och att de är väldigt effektiva för att få in stora mängder data, om man jämför med tillexempel intervjuer och observationer. Som nämnt ovan, svarade 140 personer på denna undersökning, ett antal som definitivt inte hade varit möjligt om man hade valt en intervjumetod. Andra fördelar med enkäter, är att de aldrig lider av en så kallad intervjuareffekt. Det innebär att deltagarna i undersökningen inte påverkas av den som intervjuar och att undersökningen därmed blir mer objektiv. (Bryman, 2011). (Personalenkät, 2020). Nackdelarna med en enkätundersökning menar Bryman (2011) är att man som administratör inte har någon möjlighet att ställa följdfrågor till respondenterna och att man inte heller kan hjälpa dem om de skulle ha några frågor kring enkätfrågorna. Bryman (2011) beskriver också en problematik kring svarsfrekvensen när man gör enkätundersökningar. Många av de tilltänkta respondenterna tenderar att välja bort att svara på undersökningar, när det inte finns en närvarande person som ställer frågorna. För att motverka detta ger Bryman (2011) riktlinjer som man kan använda för att höja kvalitén på sin enkätundersökning och därmed höja svarsfrekvensen. Riktlinjerna handlar om saker som att skriva ett tydligt introduktionsbrev, ha tydliga instruktioner, ha en proffsig layout och att man anpassar enkäterna efter den målgrupp som förväntas svara på dem. Enkätundersökningen i detta arbete är därför utformad efter dessa riktlinjer, för att försöka få en så hög svarsfrekvens som möjligt. Frågorna är också formulerade på ett sätt som ska försöka att minimera alla former av missförstånd. Enkäten är uppdelad i en lärarenkät och en elevenkät, som båda är anpassade till både språk och innehåll, för att få relevanta svar som går att koppla till arbetets syfte och frågeställningar. När det kommer till innehållet i enkäten och till frågorna, är de baserade på den forskning och de aspekter som vi har diskuterat i arbetets första kapitel. De handlar bland annat om att de digitala verktygen höjer elevernas måluppfyllnad och motivation. Aspekterna som berörs i frågorna är de som forskningen menar är avgörande för hur väl de digitala verktygen fungerar i klassrummen och handlar om lärarkompetens, tekniska problem, stöd och struktur från ledning, kollegial samverkan, störningsaspekten, kostnadseffektivitet, tillgång och slutligen lärarens förmåga att analysera ett mervärde. En specifik motivering för syftet med varje fråga, finner ni innan varje fråga när de presenteras i resultatdelen av arbetet.
Enkätundersökningen är onlinebaserad och använder en enkättjänst som heter SurveyMonkey. Anledningen till att enkäten gjordes digitalt och inte analogt är främst för att det är väldigt mycket smidigare. Dels att administrera, men också för att distribuera och analysera. Valet av digital enkättjänst stod mellan Google Forms, Webbenkäter och SurveyMonkey. Anledningen att valet föll på just SurveyMonkey, var för att den hade flest funktioner och gick bäst att anpassa i linje med de råd och riktlinjer som Bryman (2011) har presenterat. SCB (2020) påpekar dessutom vikten av att kunna säkerställa att respondenter, vid onlineenkäter, enbart kan ge ett svar. Detta för att sedan kunna säkerställa undersökningens tillförlitlighet. Denna funktion fanns inbyggd i SurveyMonkey, där man kunde begränsa undersökningen till ett svar per e-mailadress eller begränsa antalet svar per digital enhet. SurveyMonkey var också den tjänst, där det var smidigast att säkerställa anonymitet hos samtliga respondenter, något som Vetenskapsrådet (2017) menar är väsentligt i denna typ av undersökningar. Det sista argumentet för SurveyMonkey, var att de hade i särklass bäst svarsöversikt och verktyg för att framställa tydliga tabeller och diagram.
2.3 Procedur
Proceduren kring denna enkätundersökning inleddes med att tre olika skolor kontaktades med en förfrågan om att vilja delta i detta examensarbete. När en bekräftelse om att det fanns ett intresse kom tillbaka, kontaktades de intresserade lärarna via e-mail och ett informationsbrev (Bilaga 1). I detta informationsbrev ingick en förklaring av syftet med undersökningen, instruktioner för hur undersökningen skulle gå till, samt praktiska förslag på hur elevenkäten kunde utföras i deras klass. I samma e-mail, bifogades även ett informationsbrev, som lärarna sedan skulle bifoga till elevernas föräldrar (Bilaga 2). På detta informationsbrev beskrevs undersökningen för föräldrarna och det förklarades också varför deras underskrift behövdes för att eleverna skulle få delta. Dessa brev skickades ut den 25/2 – 20 och deadlinen för underskrift var satt till 18/3 – 20.
2.4 Databearbetning & Analys
Analysen av data i enkätundersökningen underlättades avsevärt i och med att den utfördes via ett digitalt enkätverktyg. Resultatsammanställningen och framställandet av tabeller och diagram är vanligtvis en tidskrävande process i en undersökning som denna. Men i det här fallet gjorde SurveyMonkey det mesta av arbetet. Så fort svaren från enkäterna kom, sammanställdes de i verktygets svarsöversikt. Där kunde man som användare välja om man vill se svaren var för sig eller statistiskt sammanställda i tabeller och diagram. Man kunde också exportera all data till en PDF-fil, för att kunna använda dem i externa dokument som dessa. Diagrammen och tabellerna gick att spara som bilder och kunde därför med enkelhet kopieras in i dokumentet.
Efter att ha fått den hjälpen, kunde arbetet med att analysera data sättas igång. Här analyserades svarsstatistiken i relation till arbetets frågeställningar. Genom att analysera de frågor som berörde lärarnas användningsmönster och tillgång till digitala verktyg kunde slutsatser kring den första frågeställningen dras. För att kunna dra slutsatser kring arbetets andra frågeställning, som rörde lärarnas inställning till de digitala verktygen, analyserades frågorna som rörde de aspekter som diskuteras i arbetets inledande kapitel. Svaren på dessa frågor jämfördes med forskningens resultat, för att se hur väl de stämde överens med de framgångsfaktorer och den problematik som forskningen beskrev. Slutligen analyserades elevenkätens svar och jämfördes sedan med lärarenkätens resultat, för att se om det fanns några samband/avvikelser. Denna analys gav i sin tur belägg för att kunna dra slutsatser kring arbetes tredje och sista frågeställning.
3 RESULTAT
Resultatet som kommer att presenteras i detta avsnitt, är svaren på enkätundersökningen som har beskrivits ovan. Frågorna är grundade i den forskning som diskuterades i det inledande kapitlet av det här arbetet. (1.3) Varje resultat kommer att inledas med en kort förklaring vad syftet med frågan är. För mer en djupgående beskrivning av forskningsområdet, hänvisas ni tillbaka till examensarbetets inledande kapitel och till litteraturgenomgången. Resultatkapitlet delas upp i tre avsnitt, där varje avsnitt representerar en av frågeställningarna i examensarbetet. Resultaten kommer att presenteras i form av text, siffror, tabeller och diagram, i syfte att göra det enkelt för läsaren att göra en egen tolkning. Totalt samlades 131 elevenkäter och 9 lärarenkäter in. För att se enkäterna och frågorna i sin helhet, se Bilaga 3 – Elevenkät och Bilaga 4 – Lärarenkät.
3.1 Vad använder lärarna för digitala verktyg i sin matematikundervisning och
på vilket sätt?
svaren till någon specifik lärare eller skola, med tanke på att respondenterna har haft fullständig anonymitet.
Lärarenkät – Fråga 1 - I vilken utsträckning använder du dig av digitala verktyg i din matematikundervisning?
Enligt Lgr 11 (Skolverket, 2017) och Skolinspektionen (2019) bör digitala verktyg vara en integrerad del i varje lärares matematikundervisning. Fråga 1 ställdes därmed i syfte att undersöka i vilken utsträckning som lärarna använde digitala verktyg i sin matematikundervisning. Nedan ser ni svarsresultatet från denna fråga:
Varje lektion: 22,2% (2) Ofta: 33,3% (3)
Ibland: 44,4 (4) Aldrig 0% (0)
Lärarenkät - Fråga 2 - Beskriv kortfattat hur tillgängligheten till datorer/surfplattor ser ut på din skola:
Fråga 2 ställdes med syfte att kolla hur tillgången till digitala verktyg såg ut på de skolor som var med i undersökningen. Anledningen till detta var att Skolinspektionen (2019) menade att det fanns en ojämlikhet mellan skolorna runt om i Sverige när det gäller tillgång. Detta var en av aspekterna som påverkade det digitala användandet negativt och som bidrog till att många skolor inte klarade deras kvalitetsgranskning. Nedan kommer samtliga lärares svar på den frågan:
”Alla elever har en dator eller surfplatta på skolan.”
”Vi är tre klasser som delar på ca 20 datorer och 5 surfplattor. Det finns en bokningslista.” ”Alla elever i min klass har en varsin dator. På skolan varierar det mellan datorer och surfplattor i klasserna. Men tanken är att det ska vara en till varje elev.”
”Alla elever har tillgång till en dator eller surfplatta”
”Det är tre klasser som delar på en datorvagn med 25 datorer. Man bokar datorvagnen för lektionen man vill ha den. Klasserna består av 20 personer, så klasser kan låna enstaka datorer om det skulle bli dubbelbokning.”
”Alla elever i min klass har en varsin dator.”
”Vi är ca 60 elever som delar på en vagn med 25 datorer. Man bokar lektioner man vill ha dator. Är sällan något problem. Tio surfplattor finns också.”
”Det finns så att alla har varsin.”
Lärarenkät - Fråga 3: Beskriv kortfattat vilka tjänster/appar/program du använder inom matematikundervisningen och på vilket sätt du använder dem:
Mycket av den forskning som presenterades under tidigare delar av arbetet, menar att det krävs att läraren hittar ett mervärde i de digitala verktygen och att de inte bara används för användandets skull. Vi har också diskuterat Louvets (2018) metoder och dessutom diskuterat ett antal olika digitala program, som är populära i de svenska skolorna. Denna fråga är därmed ställd för att ta reda på vad lärarna använder för digitala verktyg i sin undervisning och dessutom för att försöka få en inblick på vilket sätt de använder dem. Nedan hittar ni samtliga svar på denna fråga:
”Inom just matematik använder eleverna digitala verktyg relativt lite. Ibland blir det lite extra uppgifter på Bingel, eller något spel på hemsidor.”
”Jag använder främst Bingel i och med att den är kopplad till den mattebok vi använder. Där kan jag anpassa uppgifter till elever som jag ser behöver träna extra på vissa saker. Vi använder det ibland på lektioner och ibland som hemläxa. Utöver det använder jag powerpoints när jag går igenom ett nytt område, som går att dela med mina kollegor. Dessa Powerpoints går också att skicka hem till elever som har varit sjuka, vilket är bra. Vid sporadiska tillfällen spelar eleverna även mattespel på sidor som elevspel.se eller King of Math.”
”Eftersom vi bara har datorer, blir det mest Bingel, men också webmagistern och elevspel.” ”Vi har testat att använda oss av onlineversioner av den mattebok vi har och det funkar helt okej. Eleverna måste fortfarande göra uträkningar och anteckna på sidan om datorn, vilket gör att det har känts omständligt. Annars använder vi Bingel för extra träning och läxor. Det finns även en app på skolans surfplattor som heter King of Math som eleverna verkar uppskatta.”
”Vi använder olika program och hemsidor som Webmagistern, Bingel, NOMP där eleverna kan repetitionsträna. För eleverna med dyslexi/dyskalkyli finns digitala matteböcker där elever får extra stöd. Bland annat med uppläsning av uppgifter.”
”Jag och mina kollegor gör ofta powerpoints till våra genomgångar, något som måste ses som ett digitalt arbetssätt. Fördelarna med det är att vi kan dela med oss till varandra inom kollegiet och att de går att spara utan att de tar plats. I arbetet med eleverna använder tjänster som Bingel, NOMP, Elevspel.se som extra träning. Jag brukar också ge eleverna läxor via Bingel, som går att komma åt hemifrån. Vi brukar även köra veckans problem på måndagmorgonen, då jag projecerar problemet på tavla från min dator.”
”Vi använder huvudsakligen Bingel, ofta när det blir tid över eller när elever blir klara snabbt med lektionens ordinarie uppgifter. Den är kopplad till den mattebok vi använder och fungerar därför bra som extra träning. Eleverna verkar tycka att det är kul. Annars använder vi dem vid programmering, där det finns appar som Lightbot eller Scratch.”
”Hemsidor: www.elevspel.se, www.bingel.se, webbappliber.se, www.kunskapshubben.se, www.muliplikationstabellen.se www.webbmagistern.se Appar: king of math, multi, 10 kamraterna.”
Lärarenkät - Fråga 9: Finns det någon del inom matematikundervisningen som du upplever lämpar sig bättre eller sämre för digitala verktyg? (T. ex problemlösning, geometri, bråk osv).
Som vi kunde läsa tidigare i arbetet menade Skolinspektionen (2019) att det krävdes mer ämnesspecificerad kompetensutveckling för lärare när det kommer till digitala verktyg. Deras rapport visade att skolorna inte använde digitala verktyg tillräckligt i sin undervisning och att många delar av matematiken uteblev helt. Denna fråga är därmed ställd för att se vilka delar inom matematiken som lärarna upplever att de kan dra mest/minst nytta av verktygen. Nedan ser ni samtliga lärares svar:
”Nej, använder digitala verktyg för lite för att ha en åsikt i den frågan”
”Bra för att ge elever extra träning på olika områden överlag. Lättare att individanpassa med Bingel. Kan inte komma på något område som är bättre eller sämre.”
”Tabellträning, analoga och digitala klockan”
”Av de appar och program jag har stött på, så riktar de främst in sig på färdighetsträning. Saker som multiplikationstabellen, klockan, geometriska figuerer osv. Vi kör ibland problem på tavlan som jag hämtar från matteboken.se eller lektion.se, men annars får vi inte särskilt mycket problemlösning från digitala verktyg”
”Färdighetsträningen som Bingel och NOMP ger täcker alla områden som vi jobbar med i årskurs 4-6. Det som saknas skulle isånnafall vara problemlösning och den kommunikativa biten.”
”Inget jag har tänkt på. Men utöver veckans problem på måndagsmorgonen använder vi inte det till problemlösning överhuvudtaget. Veckans problem hade ju också gått att göra analogt, men är lättare att spara osv, när man gör det på datorn. De appar och program vi använder lämpar sig bäst för extra träning som till multiplikationstabellen och metodträning.”
”Det är inget jag har riktigt reflekterat över tidigare. Men när du säger det, så använder vi aldrig datorerna till problemlösning. Det kanske man borde tänka vidare på. Annars så lämpar det sig väldigt bra till färdighetsträning, som multiplikationstabellen etc. Bingel är bra till sånt.”
”Nej, däremot är det enorm hjälp om elever varit sjuka och man lätt kan skicka en video eller en power point.”
3.2 Hur upplever lärare att digitala verktyg fungerar inom
matematikundervisning?
I detta avsnitt av resultatkapitlet kommer resultatet från de frågor som var relaterade till examensarbetets andra frågeställning att presenteras. Det kommer handla om hur bra lärarna tycker att de digitala verktygen fungerar i sin undervisning och om de hjälper dem att höja elevernas motivation och måluppfyllelse inom matematikämnet. Det kommer att handla om de aspekter som forskningen menar påverkar hur framgångsrika de digitala verktygen är och hur lärarnas upplevelser kring dessa aspekter är. Resultaten är från frågorna 4,5,6,7,8,10,11,12 och 13. Det går inte att koppla svaren till någon specifik lärare eller skola, med tanke på att respondenterna har haft fullständig anonymitet.
Lärarenkät – Fråga 4: Anser du att du har tillräcklig digital kompetens för att utnyttja de digitala verktygen så att de stärker din undervisning?
Lärarnas digitala kompetens har diskuterats inom både svensk och internationell forskning, som en av de mest betydande aspekterna för att digitala verktyg ska fungera framgångsrikt i klassrummen. Skolinspektionen (2019) visade i sin rapport att kompetensen var bristfällig på många ställen och denna fråga ställdes därmed för att ta reda på hur lärarna på dessa skolor uppskattade sig själva inom detta område. Nedan ser ni svarsresultatet:
Ja, till fullo: 11,1 % (1) Ja, tillräckligt: 55,6% (5) Tills viss del: 22,2% (2) Nej, inte alls: 11,1% (1)
Lärarenkät – Fråga 5: Finns det ett stöd och en struktur från ledningen på din skola kring digitala verktyg? (Hur de ska användas och kompetensutveckling inom området). En annan aspekt som har diskuterats inom både internationell och svensk forskning, är den om en stöttande skolledning. Ett av framgångskriterierna för digitala verktyg är att det finns en vision från skolledningen kring hur de digitala verktygen ska implementeras och användas och att det finns en struktur för att den visionen ska fungera i praktiken. Denna fråga ställdes därför i syfte att undersöka hur lärarna på dessa skolor upplevde att deras ledning hanterade detta område. Nedan ser ni svarsresultatet:
Ja: 0% (0)
Till viss del: 77,8% (7) Nej: 22,2% (2)
Annat: 0% (0)
Lärarenkät – Fråga 6: Finns det någon kollegial samverkan kring digitala verktyg på din arbetsplats, där man får ta del av varandras styrkor och erfarenheter kring området?
samverkan kring digitala verktyg, menar bland annat Skolinspektionen (2019) och Nicholas & Fletcher (2017) skulle bidra till att den digitala kompetensen höjdes runt om på skolorna. Nedan ser ni svarsresultatet:
Ja, det sker regelbundet: 0% (0) Ja, det sker ibland: 44,4% (4) Det sker sällan: 44,4% (4) Nej, det sker aldrig 0% (0) Annat: 11,1% (1)
Annat:
”Vi pratar och samarbetar ständigt inom arbetslaget, men mer sällan inom kollegiet överlag”
Lärarenkät – Fråga 7: Upplever du att digitala verktyg höjer motivationen & arbetsmoralen hos eleverna inom matematikämnet?
Den forskning som presenterades i examensarbetets inledande kapitel var rörande överens om att digitala verktyg, under rätt förutsättningar, höjer elevernas motivation inom matematikämnet. Denna fråga ställdes därför med syfte att undersöka om så var fallet även på dessa skolor och därmed få en indikation på hur väl de digitala verktygen fungerade. Nedan ser ni svarsresultatet:
Ja, i hög utsträckning: 22,2% (2) Ja, till viss del: 77,8% (7)
Nej: 0% (0) Annat: 0% (0)
Lärarenkät – Fråga 8: Upplever du att digitala verktyg hjälper dig att förbättra din undervisning och att höja elevernas måluppfyllelse inom matematik?
Lärarenkät – Fråga 10: I vilken utsträckning upplever du tekniska problem i användandet av digitala verktyg?
En av de aspekter som påverkar de digitala verktygen mest negativt i skolan är de tekniska problemen. Enligt Skolinspektionen (2019) och Lennerstad & Olteanu (2012) är de tekniska problemen en av de stora anledningarna till att lärare väljer bort att använda verktygen, på grund av att de gör dem så pass tidskrävande. Denna fråga ställdes därför för att se om de tillfrågade lärarna upplevde samma problematik. Svarsresultatet ser ni i form av ett cirkeldiagram nedan:
Lärarenkät – Fråga 11: Upplever du att det finns en störningseffekt vid användandet av digitala verktyg, där eleverna har en tendens att tappa fokus på skolarbetet? (T ex spel, YouTube, sociala medier etc).
Både svensk och internationell forskning menar att det finns en störningsaspekt att ha vid åtanke i användandet av digitala verktyg i sin undervisning. Den innebär att det finns en risk att eleverna blir distraherade av tillexempel spel, YouTube eller liknande saker, när de ska utföra sina arbeten. Lennerstad & Olteanu (2012) menade bland annat att störningsaspekten var stor vid användandet av just datorer. Frågan ställdes i syfte att undersöka om de tillfrågade lärarna hade upplevt detta. Svarsresultatet ser ni nedan:
Ja, i hög utsträckning: 0% (0) Ja, till viss del: 22,2% (2)
Ja, men inget som påverkar undervisningen nämnvärt: 22,2% (2) Nej, det är inget jag har upplevt: 55,6% (5)
Annat: 0% (0)
Lärarenkät – Fråga 12: Tycker du att du får ut ett tillräckligt mervärde av användandet av digitala verktyg, sett till hur mycket pengar skolan lägger på dem?
Hollands & Pan (2018) menar att det är viktigt att man analyserar de digitala verktygen utifrån huruvida de är kostnadseffektiva eller inte. Ett digitalt verktyg kan vara bra, men fortfarande kosta så mycket att det ändå försämrar undervisningen, sett ur ett helhetsperspektiv. Svarsresultatet ser ni nedan:
Lärarenkät – Fråga 13: Om du känner att du vill tillägga något kring ämnet som du känner att du inte fick möjlighet att svara på under enkätfrågorna, gör det här:
Den sista frågan på enkäten var ej obligatorisk och två lärare valde att svara. Deras svar ser ni nedan:
”Mycket tekniska problem och dålig kunskap från min egen sida gör att jag väljer bort digitala verktyg i de flesta av fallen. De blir för tidskrävande. Hade jag varit yngre och ny lärare, hade jag mig sannolikt försökt få mer kunskap inom området”
”Det känns angeläget att man kan få snabb hjälp när uppkoppling/krångel med datorer/teknik inte fungerar.”
3.3 Vad är elevernas inställning till de digitala verktygen?
I det sista avsnittet av detta resultatkapitel kommer resultatet från de frågor som var kopplade till den tredje frågeställningen av examensarbetet att presenteras. Det kommer att handla om hur eleverna som deltog i undersökningen upplever de digitala verktygen inom sin matematikundervisning. Frågeställningen berör både digitala användningsområden och några av de aspekter som vi har diskuterat tidigare i avsnitt. Många av frågorna liknar de som ställdes till lärarna. Detta för att sedan kunna jämföra resultaten, för att se om det finns någon skillnad mellan elever och lärares inställning till digitala verktyg. Resultatet från samtliga frågor från elevenkäten kommer att presenteras i detta avsnitt och likt läkarenkäten, går resultaten inte att koppla till någon specifik skola eller elev.
Elevenkät – Fråga 1: Hur ofta använder ni datorer eller Ipads på mattelektionerna? Denna fråga är ställd för att se hur ofta eleverna arbetar med digitala verktygen. Samma fråga ställdes också till lärarna. Syftet är att se om det finns några skillnader mellan hur ofta lärarna anser att de använder digitala verktyg och hur ofta eleverna upplever att de gör det. Nedan ser ni svarsresultatet:
Varje lektion: 5,3 % (7)
Flera gånger i veckan: 27,5% (36) Några gånger i veckan: 37,4% (49) Sällan: 29,0 % (38)
Aldrig 0,8 % (1)
Elevenkät – Fråga 2: Tycker du att det är roligt att arbeta med datorer/Ipads på mattelektionerna?
Ja, det är roligt: 51,1% (67) Det är ganska roligt: 31,3% (41) Det är sådär: 14,5% (19)
Det är tråkigt: 3,1% (4)
Elevenkät – Fråga 3: Tycker du att de matematikprogram och matematikspel som ni använder på lektionerna hjälper dig att bli bättre på matte?
Även här är forskningen rörande överens om att digitala verktyg har en positiv inverkan på elevernas matematikinlärning, när de används under rätt omständigheter. Likt föregående fråga, kändes det därför relevant att ställa den till både lärare och elever, för att se om det fanns några skillnader mellan de olika grupperna. I diagrammet nedan ser ni svarsresultatet:
Elevenkät – Fråga 4: Händer det att du tappar koncentrationen när du använder dator/Ipad till skolarbete? (Tillexempel att du använder YouTube, sociala medier eller spel istället för att arbeta)
Störningsaspekten har diskuterats tidigare och pekats ut som en aspekt som kan påverka användandet av digitala verktyg på ett negativt vis. Det kändes också som en av de aspekter som var intressant att få en bild av från både elever och lärare. Svarsresultatet ser ni nedan: Ja, det händer ofta: 3,8% (5)
Det kan hända ibland: 13,7% (18) Det händer sällan: 24,4% (32) Det händer aldrig: 58,0% (76)
Elevenkät – Fråga 5: Händer det ofta att datorerna/Ipads krånglar när ni ska använda dem?
Elevenkät – Fråga 6: Vilket är ditt favorit-matteprogram/spel till dator/Ipad? Varför?
I detta examensarbete har vi diskuterat olika typer av digitala verktyg och vi har tittat både på hård- och mjukvara i det inledande kapitlet. Lärarna fick en liknande fråga där de skulle beskriva hur de arbetade och vilka tjänster de använda. Det kändes därmed relevant att se vad eleverna uppskattade mest. 69 elever valde att svara på denna fråga och för att inte ta upp flera sidor med identiska svar kommer nedan en sammanfattning: 48 av svaren löd: ”Bingel”
10 av svaren löd: ”Elevspel.se” 4 av svaren löd: ”Kunskapshubben”
3 av svaren löd: ”Gånger tabellerna”, ”Multiplikationstabellen” & ”Träna gånger”
Även fast eleverna bads förklara varför de gillade en specifik tjänst, var dessa svar väldigt få. Nedan kommer dessa motiveringar:
”Bingel det är roligt att man kan ändra sin gubbe det är olika utmaningar” ”Bingel för där bestämmer läraren vad man ska jobba med”
”Bingel för där har vi uppgifter att göra”
”Bingel. För att man också spela spel och ändra sin avatar”
”bingel för där kan man ha en karaktär o djur och det är någon som säger något ”
”Bingel. För att jag tycker man lär sig mycket av det. Det är även ganska roligt.” ”bingel de är enkelt att komma in snapt”
”bingel för det är så mycket blandat”
Elevenkät – Fråga 7: När tycker du att du lär dig matematik som allra bäst?
Efter att ha gjort hela det här arbetet och analyserat alla olika typer av digitala verktyg, kändes det relevant att undersöka hur stor andel av eleverna som kände att digitala verktyg är det arbetssätt där de lär sig som allra bäst. Nedan ser ni svarsresultatet:
När jag jobbar i matteboken: 38,2% (50)
När jag jobbar tillsammans med klasskamrater: 21,4% (28) När läraren gör genomgångar: 15,3% (20)
När jag jobbar med mattespel och matteprogram på Ipad/dator: 9,9% (13) När jag gör läxor: 3,1% (4)
Vet inte: 9,9% (13) Annat: 2,3% (3) Annat:
”Både när jag jobbar själv och med en kompis”
”Jag lär mig mest genom genomgångarna och när jag arbetar t.ex med C för att då kan man sammarbeta om man fastnar m.m”
”Hemma.”
Elevenkät – Fråga 8: Om du känner att du vill lägga till något mer kring hur ni använder datorer och Ipads i skolan, kan du göra det här:
Här fick eleverna möjlighet att lägga till något extra om de kände för det. 35 elever valde att göra det, men långt ifrån allt var relevant för undersökningen. Nedan ser ni svaren som ansågs kunna tillföra något utöver det som eleverna redan hade svarat på:
”Kanske ta pauser för att om jag använder datorer / mobiler för länge så brukar jag ibland få ont i huvudet och ögonen”
”Vi använder dom väl och det är bra att kunna använda datorer på skoltid” ”Oftast som extraarbete. Alltså att man ska klara sig själv.”
”Vi brukar mest använda bingel, elevspel, kunskapshubben m.m”
”Jag tycker inte om att använda iPads till att arbeta matte med förutom när man kör King Of Math som vi aldrig gör.”
4 DISKUSSION
Diskussionsavsnittet är examensarbetets avslutande del och det är här arbetet kommer knytas ihop. Avsnittet inleds med en sammanfattning, där de viktigaste slutsatserna som har kommit fram utav undersökningen kommer att presenteras. Efter det följer resultatdiskussionen, där det blir en mer djupgående och fullständig diskussion kring alla de slutsatser som man har kunnat dra och hur väl de slutsatserna sedan kan besvara examensarbetets huvudsakliga frågeställningar. Sedan kommer tillförlitligheten av arbetet att diskuteras och om metodiken i arbetet hade kunnat gjorts annorlunda eller förbättrats för att få ut mer/bättre data, för att besvara arbetets frågeställningar. Slutligen diskuteras det om det har framkommit några nya frågor av arbetet och förslag ges på hur man skulle kunna forska vidare inom detta område.
4.1 Sammanfattning
Efter att ha analyserat svarsresultaten från undersökningen, kan man konstatera att mycket går i linje med den forskning som har presenterats i arbetets inledande kapitel. Det visar sig att en stor majoritet av lärarna använder digitala verktyg i sin matematikundervisning, men att det nästan uteslutande är till någon form av färdighetsträning. Detta innebär att den problematik som Skolinspektionen (2019) beskriver med att områden inom matematiken uteblir i användandet av digitala verktyg, infinner sig även på dessa skolor. När det gäller tillgängligheten med datorer, verkar den ojämlikhet som Skolinspektionen (2019) nämner också existera. Vissa av lärarna, förmodligen baserat på vilken skola de arbetar på, har bättre tillgång än andra till digitala verktyg. Resultatet av undersökningen visade också att de tekniska problemen, som merparten av forskningen upplevde var en av de största utmaningarna, även finns på dessa skolor. Det som var anmärkningsvärt, var att eleverna inte upplevde de tekniska problem i samma utsträckning som lärarna, något som vi kommer diskutera mer djupgående i resultatdiskussionen (4.2).
4.2 Resultatdiskussion
I denna resultatdiskussion kommer samtliga slutsatser som har dragits av resultatet av enkätundersökningen bearbetas och diskuteras. Det kommer också att diskuteras i vilken mån dessa slutsatser besvarar examensarbetets frågeställningar. Resultatdiskussionen kommer därmed att delas upp i de olika frågeställningarna, i ett försök att göra diskussionen så tydlig som möjlig för er läsare.
1. Vad använder lärarna för digitala verktyg i sin matematikundervisning och på vilket sätt?
Baserat på den data som enkätundersökningen samlade in, kan man konstatera att samtliga lärare använder digitala verktyg i sin matematikundervisning och att fem av nio lärare anser att de använder dem ofta eller varje lektion. Att döma av resultatet från fråga 2, verkar användandet nästan uteslutande handla om färdighetsträning. Lärarna radade upp tjänster, hemsidor och appar som de använde inom matematikämnet för att eleverna skulle kunna öva extra. En del av problematiken som Skolinspektionen (2019) beskrev, var att många skolor blev underkända i deras kvalitetskontroll av just den här anledningen. Att användningsområdena där läraren utnyttjade verktygen var alldeles för snäva och att många områden inom matematiken föll bort. Day (2013) beskriver också i sin studie att många lärare inte vågar gå utanför sin comfort-zone när det gäller digitala verktyg. Det innebär att de ofta låser in sig på ett och samma användningsområde och därmed missar många av de fördelar de digitala verktygen för med sig. En lärare i undersökningen beskriver:
”Det är inget jag har riktigt reflekterat över tidigare. Men när du säger det, så använder vi aldrig datorerna till problemlösning. Det kanske man borde tänka vidare på.”
Denna lärare och flera uttrycker tillexempel att de aldrig/väldigt lite har använt digitala verktyg till att arbeta med problemlösning, vilket är ett stort område inom matematik.
Efter att ha sett dessa resultat, kan man konstatera att lärarna i undersökningen skulle behöva tänka lite mer utanför boxen och reflektera hur man kan använda digitala verktyg på ett mer varierat sätt. Att inte låsa in sig på att digitala verktyg automatiskt innebär färdighetsträning på Bingel eller elevspel.se. Här blir Louvets (2018) idéer en tydlig kontrast, då hon använde de digitala verktygen på ett betydligt mer kreativt sätt inom sin matematikundervisning, bland annat inom just problemlösning. Det fanns vissa tendenser på mer kreativa lösningar i svarsresultaten, där en av lärarna tillexempel svarade:
”Utöver det använder jag powerpoints när jag går igenom ett nytt område, som går att dela
med mina kollegor.”
problematik som Skolinspektionen (2019) beskrev med en ojämlik tillgång på skolorna runt om i landet. Vissa av lärarna hade en dator/surfplatta per elev och vissa av lärarna delade en datorvagn med andra klasser. Tittar man på Lennerstad & Olteanu (2012) studie och att interaktiva skrivtavlor är det bättre alternativet, är det anmärkningsvärt att ingen i studien använder just dessa. Det ska sägas att studien är gjord 2012 och kanske därför är en aning utdaterad. Men det kändes ändå värt att notera. Om skolor inte använder interaktiva skrivplattor längre eller om dessa skolor är undantag är dock svårt att säga baserat på den data vi grundar denna diskussion på.
Ska man summera det hela kan vi konstatera att vi har fått ett relativt bra svar på examensarbetets inledande frågeställning. Lärarna använder digitala verktygen relativt ofta och nästan uteslutande till färdighetsträning. Vi kan också konstatera, även om det fanns vissa ljusglimtar, att den problematik som forskningen beskriver kring smala användningsområden och ojämlik tillgång till hårdvara även existerar i denna undersökning.
2. Hur upplever lärare att digitala verktyg fungerar inom matematikundervisning? Vi har hittills diskuterat hur de tillfrågade lärarna använde sig av de digitala verktygen i sin matematikundervisning och kommer nu in på hur bra de upplever att de fungerar. Om vi börjar med de positiva aspekterna som forskningen beskrev angående höjd måluppfyllelse och motivation hos eleverna, går lärarnas svar i linje med de påståendena. Sju av nio lärare hävdar att de digitala verktygen stärker elevernas måluppfyllelse i viss utsträckning eller mer och samtliga lärare upplever att de höjer elevernas motivation till viss grad eller mer. Det är väldigt positiva resultat och något som tyder på att lärarna i grunden har en positiv inställning till vad digitala verktyg kan tillföra till deras matematikundervisning.
När det kommer till de aspekter som enligt stora delar av forskningen beskrevs som problematiska på många skolor, verkar de tekniska problem sticka ut även här. Som vi kan se på diagrammet nedan, upplever samtliga lärare tekniska problem och sju av dem gör det ofta eller dagligen, vilket inte kan ses som acceptabelt.
En lärare väljer också att lägga till en extra kommentar på enkätundersökningens sista fråga som lyder:
