C / D - U P P S A T S
En tillväxtstudie i små företag
Svante Hallnor Niklas Jonsson
Luleå tekniska universitet C/D-uppsats Företagsekonomi
Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Ekonomistyrning
2005:30 - ISSN: 1402-1781 - ISRN: LTU-C/DUPP--05/30--SE
FÖRORD
Vi vill inleda den här uppsatsen med att tacka alla som har hjälpt oss i vårt arbete och lämnat synpunkter på studien utformning och innehåll.
Ett stort tack går till de respondenter som ställde upp med sin tid och intressanta åsikter. Vi vill även tacka NUTEK för att vi fick tillgång till den databas som ligger till grund för vår uppsats.
Slutligen vill vi tacka Institutionen för Ekonomistyrning vid Luleå Tekniska Universitet och våra opponenter under arbetets gång. Ett speciellt tack vill vi rikta till vår handledare Mats Westerberg som väglett oss under arbetets gång.
Luleå den 22 augusti 2005
Svante Hallnor Niklas Jonsson
SAMMANFATTNING
På den senaste tiden har ett allt större intresse riktats mot växande småföretag. Olika svenska och internationella studier har visat att en stor del av den ekonomiska tillväxten skapas genom att små företag växer. Studierna har pekat ut ett antal olika faktorer som påverkar tillväxten i företagen. Syftet med denna uppsats var att se hur ett antal av dessa potentiella tillväxtfaktorer påverkar småföretag i Sverige. Dessutom ville vi jämföra hur två län med olika företagsklimat (Jönköpings län och Norrbottens län) skiljer sig åt.
Genom en kvantitativ, statistisk analys av 5 176 företag sökte vi svaret på de första syftena. Vår studie visade att de entreprenöriella egenskaperna och tillväxtviljan är viktiga faktorer för tillväxten i småföretag. Som avslutning på studien genomförde vi en fallstudie med fyra olika företag i Piteå kommun för att undersöka hur företag som befinner sig i en region med sämre tillväxt trotsar detta och åstadkommer hög omsättningstillväxt. Vi fann att dessa företag hade tillgång till de entreprenöriella egenskaperna som vi använde oss av i den kvantitativa studien. Detta antydde att de liknade mer företagen i Jönköpings län än företagen i Norrbottens län från den första studien
ABSTRACT
Lately there has been an increasing interest towards growing small enterprises. Swedish and international studies conclude that a large portion of the economic growth is linked to the success of small enterprises. Furthermore, these studies indicate that there are a number of factors that influence the growth of small enterprises. The purpose of this study was to investigate how these potential factors affect small enterprises in Sweden. A second purpose was to compare two counties (Jönköpings county and Norrbottens county) in Sweden, each with different environmental conditions for enterprises. We performed a quantitative study, and used statistical analysis on 5 176 different enterprises in order to answer the first purposes above. Our study shows that entrepreneurial characteristics and the ambition to grow are two important factors for economic growth in small enterprises. In addition to the quantitative study, we carried out four case studies using four different enterprises from the city of Piteå in order to find out how enterprises in a county with low growth might defy the environmental conditions and still achieve a high economic growth. Our study indicated that the investigated enterprises all had access to the entrepreneurial characteristics that we used for the quantitative part of this study. This indicated that they resembled the enterprises in Jönköpings County rather than the enterprises from Norrbottens County from the first study.
1. Inledning... 1
1.1 Övergripande Problemdiskussion... 1
1.2 Övergripande syfte ... 2
1.3 Definitioner... 2
1.4 Disposition... 2
2. Övergripande metod ... 4
2.1 Metoddiskussion... 4
2.2 Litteratur ... 5
3 Problemdiskussion kvantitativa studien ... 6
3.1 Syfte kvantitativa delen ... 7
4.1 Varför är tillväxten intressant? ... 8
4.2 Tillväxtviljans betydelse för tillväxt... 9
4.3 Entreprenöriellt beteende och dess betydelse för tillväxt... 10
4.3.1 Innovation... 11
4.3.2 Risktagande ... 11
4.3.3 Proaktivitet ... 12
4.4 Resursers betydelse för tillväxt ... 13
4.4.1 Tillgång till kapital ... 13
4.4.2 Tillgång till arbetskraft... 14
4.4.3 Kompetens ... 15
4.5 Sammanfattning av hypoteser ... 16
4.6 Regionala skillnader ... 17
4.7 Modell för tillväxt... 17
5.1 Datainsamling... 20
5.1.2 Val av regioner ... 20
5.1.3 Bearbetning av kvantitativ data... 21
5.2 Analysmetodik... 22
5.2.1 Regressionsanalys ... 22
5.2.2 Matris samt beskrivande analys ... 23
5.3 Metodproblem ... 23
5.3.1 Validitet ... 23
5.3.2 Reliabilitet ... 24
6. Resultat och analys av kvantitativa studien... 25
6.1 Beskrivande statistik – skillnader mellan de olika regionerna ... 25
6.2 Kapitalets, kompetensens, arbetskraftstillgångens och tillväxtviljans betydelse för tillväxt... 28
6.3 Entreprenörskapets och tillväxtviljans betydelse för tillväxt ... 30
6.4 Diskussion runt beskrivande statistik och matrisanalysen ... 31
6.5 Test av hypoteser... 32
6.5.1 Sverige ... 32
6.5.2 Norrbottens län... 34
6.5.3 Jönköpings län... 35
6.6 Diskussion om hypotestest ... 36
7. Slutsatser kvantitativ studie... 38
8. Problemdiskussion kvalitativ studie ... 39
8.1 Syfte kvalitativa studien ... 40
9.1 Institutionell teori ... 41
9.1.1 Reglerande pelaren ... 42
9.1.2 Normativa pelaren... 43
9.1.3 Kognitiva pelaren ... 44
10.1 Datainsamling kvalitativ studie ... 45
10.1.1 Val av företag för kvalitativ studie ... 45
10.1.2 Bearbetning av kvalitativ data... 46
10.2 Metodproblem ... 47
10.2.1 Validitet ... 47
10.2.2 Reliabilitet ... 48
11. Empiri den kvalitativa studien... 49
11.1 RAWI AB... 49
11.1.1 Tillväxtvilja - RAWI AB ... 49
11.1.2 Entreprenöriella egenskaper - RAWI AB ... 50
11.1.3 Upplevt företagsklimat - RAWI AB... 51
11.2 Boxmodul AB... 52
11.2.1 Tillväxtvilja - Boxmodul AB ... 52
11.2.2 Entreprenöriella egenskaper - Boxmodul AB... 53
11.2.3 Upplevt företagsklimat – Boxmodul AB ... 54
11.3 Lindbäcks Bygg... 55
11.3.1 Tillväxtvilja - Lindbäcks Bygg AB ... 55
11.3.2 Entreprenöriella egenskaper - Lindbäcks Bygg AB ... 56
11.3.3 Upplevt företagsklimat – Lindbäcks Bygg AB... 58
11.4 NVS Bevakning AB ... 59
11.4.1 Tillväxtvilja - NVS Bevakning AB... 59
11.4.2 Entreprenöriella egenskaper - NVS Bevakning AB... 60
11.4.3 Upplevt företagsklimat – NVS Bevakning AB... 61
12. Analys av kvalitativa studien... 63
12.1 Bakgrund hos företagarna... 63
12.2 Företagsklimat och tillväxt ... 63
12.3 Entreprenöriella egenskaper hos företagarna ... 65
12.3.1 Innovationsbenägenhet i företagen ... 65
12.3.2 Riskbenägenhet i företagen ... 66
12.3.3 Proaktivitet i företagen... 66
12.4 Synen på tillväxt hos företagarna ... 67
13. Slutsatser kvalitativa studien ... 69
14 Studiens slutsatser ... 70
14.1 Sammanfattning av tidigare slutsatser... 70
14.2 Övergripande analys... 71
14.3 Övergripande slutsatser ... 72
14.4 Avslutande diskussion ... 72
14.5 Förslag till fortsatt forskning ... 73
14.6 Metodproblem i studien... 73
Källförteckning... 75
Figurförteckning
Figur 1.1 Illustrerande bild över uppsatsens disposition Figur 3.1 Illustrerande bild över tillväxtfaktorer
Figur 3.2 Illustrerande bild över tillväxtfaktorer med hypoteser
Figur 3.3 Wiklunds modell, bild över tillgångars och tillväxtviljans betydelse för tillväxt Figur 6.1 Andel företag med tillväxtvilja i de olika regionerna
Figur 6.2 Årlig procentuell omsättningsökning
Figur 6.3 Företagarnas egen uppfattning om sig själva som entreprenörer Figur 6.4 Tillgång till arbetskraft och kapital
Figur 6.5 Tillgång till kompetens i företagen
Figur 6.6 Matris över tillväxtvilja i kombination med potentiella tillväxtfaktorer Figur 6.7 Matris över tillväxtvilja i kombination med entreprenöriella egenskaper Figur 6.8 Signifikanta samband mellan potentiella tillväxtfaktorer samt mellan potentiella tillväxtfaktorer och omsättningstillväxt för Sverige Figur 6.9 Signifikanta samband mellan potentiella tillväxtfaktorer samt mellan potentiella tillväxtfaktorer och omsättningstillväxt för Norrbottens län Figur 6.10 Signifikanta samband mellan potentiella tillväxtfaktorer samt mellan
potentiella tillväxtfaktorer och omsättningstillväxt för Jönköpings län Figur 9.1 Pelarna i institutionell teori
Tabellförteckning
Tabell 3.1 Hypotessammanfattning
Tabell 4.1 Tabell över de olika potentiella tillväxtfaktorernas innehåll
Tabell 6.1 Redovisning av R2, visar hur stor del av variansen som kan förklaras av de oberoende variablerna för Sverige
Tabell 6.2 Redovisning av R2, visar hur stor del av variansen som kan förklaras av de oberoende variablerna för Norrbottens län
Tabell 6.3 Redovisning av R2, visar hur stor del av variansen som kan förklaras av de oberoende variablerna för Jönköpings län
Förteckning över bilagor
Bilaga 1 Frågor från NUTEK i den kvantitativa studien Bilaga 2 Intervjuguide till den kvalitativa studien
1. Inledning
I detta kapitel ges en bakgrund till vårt ämne och en övergripande problemdiskussion som utgör grunden till vår uppsats. I slutet av kapitlet presenteras övergripande syfte och disposition för denna uppsats.
1.1 Övergripande Problemdiskussion
Det finns en allmän förväntan i Sverige och i vår omvärld på tillväxt. En ständig debatt förs om hur denna tillväxt skall åstadkommas. Globaliseringen har lett till att många storföretag flyttat sin produktion utomlands vilket leder till förlorade arbetstillfällen i Sverige (Industriförbundet, 1998). Konkurrensen från lågkostnadsländerna växer allt eftersom deras kompetens ökar, medan lönerna ligger kvar på en för västvärlden låg nivå. På senare tid har storföretag som Ericsson, Volvo och Electrolux flyttat delar av sin produktion till andra länder, vilket är ett fenomen som med stor sannolikhet kommer att fortsätta. Höga förväntningar ställs på att mindre företag skall växa och åstadkomma tillväxt när våra storföretag inte skapar detta i samma utsträckning som tidigare.
Småföretag förväntas stå för en stor del av den ekonomiska tillväxten och det verkar relevant då forskning från olika industriländer visar att små företag har stort och ökande inflytande på ekonomisk tillväxt (Wiklund, 1998).
Fölster (2000) menar att nationalekonomer under lång tid har bortsett från företagarnas betydelse. Ekonomisk tillväxt sågs mer som en funktion av tillgången på produktionsfaktorer och i någon mån flöde av teknikförbättringar. På senare år har det konstaterats att den snabba tekniska utvecklingen, den alltmer diversifierade efterfrågan, framväxten av nya organisationsstrukturer, den ökande internationaliseringen samt utvecklingen på informationsteknologins område är några av de faktorer som lyfts fram för att förklara varför det är av stor vikt att små företag utvecklas (Industriförbundet, 1998). Svenskt Näringsliv (2004) pekar på att mellan 1997-2002 var det företag med 10-49 anställda som stod för den största sysselsättningsökningen. Det kan då få negativa konsekvenser att antalet företagare i Sverige för första gången sedan 1990-talet är under 400 000 och mätt i procent av befolkningen i yrkesverksam ålder är andelen företagare nu under 7 % vilket till och med är lägre än under krisåren för drygt ett decennium sedan (Svenskt Näringsliv, 2004).
I vissa regioner existerar en tradition av småföretagande och i dessa finns generellt också fler växande företag. Även nätverkandet är mer utbrett i dessa regioner och inställningen till företagande är mer positiv både hos allmänheten och hos politikerna (Deakins, 1999). Svenskt Näringslivs undersökning (2004) om svenskt företagsklimat i olika regioner visar att förutsättningarna för företagande upplevs väldigt olika. Det uppvisas även skillnader i hur kommuner konkurrerar med privata företag samt hur den kommunala servicen till företagen fungerar. Det kan finnas många anledningar till att förutsättningarna upplevs olika.
1
2
Vid en jämförelse av företagsklimat i kommuner inom samma län noterar vi att det föreligger stora skillnader mellan grannkommuner. I vissa kommuner tillvaratas företagarnas intressen på ett bättre sätt än i andra. Människor styrs enligt institutionell teori av värderingar, normer, regler och informella regler (Barley & Tolbert, 1997).
Påverkar detta invånarnas inställning till företagande eller finns det andra faktorer som ger detta fenomen?
En annan intressant fråga är hur tillväxtvilja uppkommer och hur det ser ut i en specifik miljö i olika branscher och företag. Trots likartade förutsättningar kan småföretag visa skillnader i tillväxt. Vad beror detta på?
Mot bakgrund av denna problemdiskussion har vi kommit fram till följande övergripande syfte.
1.2 Övergripande syfte
Övergripande syfte är att studera tillväxt i småföretag samt regionala skillnader i faktorer som påverkar tillväxten. Studien har även som syfte att titta närmare på småföretag som trotsar ett sämre företagsklimat och skapar omsättningstillväxt.
1.3 Definitioner Små företag
Små företag definieras i proposition 1977/78:40 som företag med färre anställda än 200.
Inom den gruppen ingår mindre (färre än 50 anställda) och medelstora företag (mellan 50-200 anställda). Denna grupp benämns ofta som SME (Small and Medium-sized Enterprises). Denna studie är riktad mot småföretag med mellan 5-49 anställda.
Tillväxt
Med tillväxt menar vi en ökning av företagets omsättning.
1.4 Disposition
Målsättningen med detta stycke är att ge läsaren förståelse för hur denna studie är upplagd. Uppsatsen innehåller en kvantitativ och en kvalitativ studie. I kapitel 1-2 går vi igenom uppsatsens övergripande bakgrund samt det övergripande syftet. Vi redovisar även den övergripande metod som används i studien (kapitel 2). Läsaren har möjlighet att bilda sig en uppfattning om vad studien kommit fram till genom att läsa de två första kapitlet med fokus på det övergripande syftet samt hela studiens slutsatser i kapitel 14.
Kapitel 3-7 använder vi till den kvantitativa studien. Kapitel 3 är problemdiskussion för den kvantitativa delen och följs av denna dels två syften. Referensramen som ligger till grund för denna delstudie är kapitel 4 som följs av metod för den kvantitativa studien (kapitel 5). I kapitel 6 redovisar vi samt analyserar empirin, detta följs av slutsatser av de resultat som analysen gett i kapitel 7 som är den första studiens slutsatser. Läsaren av denna studie har möjlighet att endast läsa kapitel 1-7 och får då en del studie som berör den kvantitativa syfteformuleringen.
Den kvalitativa studien redovisar vi i kapitel 8-13. Vi inleder med en problemdiskussion som följs av syftena. Kapitel 9 är en påbyggnad av den teoretiska referensramen anpassad för studiens andra del, kapitlet följs av metod för den kvalitativa studien (kapitel 10). I kapitel 11 redovisar vi den empiri som vi hämtat in och den följs av en analys i kapitel 12. Den kvalitativa studiens slutsatser redovisas i kapitel 13. Läsaren av denna studie har möjlighet att endast läsa kapitel 1-2, 4och 7-13 och får då en del studie som berör den kvalitativa syfteformuleringen.
I Kapitel 14 redovisar vi en sammanfattning av studiens slutsatser. Vi gör även en övergripande analys och slutsatser samt en avslutande diskussion med förslag till framtida forskning.
3 Figur 1.1 Illustrerande bild över uppsatsens disposition (Egen figur)
Kap 1-2 Inledning
Kap 3-7 Kvantitativa studien
Kap 8-13 Kvalitativa studien
Kap 14 Studiens slutsatser
4
2. Övergripande metod
I detta metodavsnitt beskriver vi övergripande hur både den kvantitativa och den kvalitativa undersökningen har utförts. En mer utförlig beskrivning av tillvägagångssätten presenteras senare i respektive undersökning.
2.1 Metoddiskussion
Inom samhällsvetenskapen skiljer man på två olika angreppssätt, den kvantitativa och den kvalitativa metoden (Holme & Solvang, 1997). De två metoderna har många likheter, men en av de främsta skillnaderna dem emellan är att med den kvantitativa metoden omvandlar informationen till mätbara värden för att sedan kunna göra statistiska analyser. Med en kvalitativ metod spelar forskarens uppfattning och tolkning av informationen stor roll. Informationen kan och bör inte omvandlas till siffror eftersom generaliseringar inte är genomförbara (Holme & Solvang, 1997).
Vi använde oss av en kvantitativ metod i det första steget av uppsatsen med hjälp av en befintlig databas. Tack var den fick vi möjlighet att få en helhetsbild av tillväxtfaktorer i små företag för hela landet men även för olika län. Med utgångspunkt ifrån teorin har vi kommit fram till olika hypoteser som genomgått statistisk prövning. Utifrån resultaten i den kvantitativa studien valde vi ut de tillväxtfaktorer och bakomliggande faktorer till tillväxt som vi ville undersöka djupare. För att göra detta använde vi oss av en kvalitativ metod med hjälp av personliga intervjuer av ägare och VD i fyra företag som genomgår eller har genomgått perioder av tillväxt. Denna metod gav oss möjlighet att få en djupare insikt om hur en enskild företagare ser på tillväxt och bakomliggande faktorer för tillväxt, vilket blev ett naturligt steg efter resultaten i den kvantitativa studien. Vi fann det intressant att genomföra och kombinera båda dessa metoder för att på så sätt få både bredare och djupare insikt i hur de undersökta faktorerna påverkar tillväxt i små företag.
Det finns två grundläggande sätt att dra slutsatser inom forskning, induktion och deduktion (Andersen, 1994). Induktion bygger på empiri medan deduktion bygger på logik. Hon skriver att deduktivt tillvägagångssätt innebär att forskaren tolkar eller förutsäger ett visst förhållande utifrån befintlig teori, medan den induktive forskaren gör observationer och drar slutsatser ifrån dem. Vår forskningsansats kan betraktas som deduktiv eftersom vi tar avstamp utifrån teorin och sedan prövar resultaten i vårt arbete mot den referensram vi studerat. Thurén (1991) beskriver den hypotetiskt - deduktiva metoden där forskaren falsifierar eller verifierar hypoteser vilket vi gjort i den kvantitativa undersökningen.
Vid en undersökning menar Holme och Solvang (1997) att tre olika metodsynsätt finns.
Dessa är aktörssynsättet, systemsynsättet samt det analytiska synsättet. För att skapa bästa möjliga insikt krävs enligt dem ett huvudsynsätt som oftast har vissa inslag av de andra. Vid det analytiska synsättet poängteras enligt författarna enkelheten och att
5
orsaksfaktorer kan isoleras. Arbnor och Bjerke (1994) skriver att i ett analytiskt synsätt förutsätts helheten vara lika med summan av delarna. I den kvantitativa delen av vårt arbete dominerar det analytiska synsättet då vi tittar på de enskilda faktorerna oberoende av varandra.
Även vid sammanställningen av intervjuerna i den kvalitativa undersökningen användes ett analytiskt angreppssätt eftersom vi inte strävade efter att ordagrant citera respondenterna utan att så korrekt som möjligt återge vad som sades i intervjuerna. Det fanns även inslag av aktörssynsätt eftersom vi, i likhet med det Holme och Solvang (1997) skriver, försökte gå på djupet och avslöja förhållanden som ligger till grund för den enskildes uppfattning.
2.2 Litteratur
Inledningsvis genomförde vi en omfattande litteraturinsamling. Enligt Denscombe (2000) bör alla undersökningar som gör anspråk på att vara forskning börja med litteratursökning. Vidare menar han att detta ska leda till att forskaren identifierar de huvudsakliga problemområdena, de avgörande frågorna och de uppenbara luckorna i den nuvarande kunskapen inom området. Anledningen är också att undvika en upprepning av tidigare forskning i ämnet.
För att hitta litteratur inom vårt problemområde använde vi oss av de olika databaserade sökmöjligheterna vid Luleå tekniska universitets bibliotek. De databaserna som användes var bland annat Libris, Lucia, Business Source Elite, EconLite Emerald och Google. Sökorden vi använde oss av i den kvantitativa studien var tillväxt, småföretag, faktorer, utbildning, arbetskraft, kapital entreprenörskap, tillväxtvilja, innovation, riskbenägenhet samt proaktivitet. Vi fick fram cirka 15 referenser från sökningen i databaserna. Övriga referenser fick vi fram från referenslistorna i den genomsökta litteraturen samt från kursmaterial som vi hade tillgängliga från studietiden på Luleå tekniska universitet.
I den kvalitativa studien använde vi oss av sökorden institutionell, teori, institutioner, motivation, målsättning, attityder, normer, regler samt lagar. Vi sökte liksom i den kvantitativa delen också med hjälp av kombinationer av ord samt deras engelska motsvarigheter. Sökningen resulterade i cirka 10 referenser. Vi har också använt oss av referenser från läroböcker och artiklar som använts vid olika kurser vid Luleå tekniska universitet.
6
3 Problemdiskussion kvantitativa studien
I detta kapitel berörs problemområdet för den kvantitativa studien. Diskussionen kan ses som en fortsättning på kapitel ett. Vi har som ambition att i denna del diskutera det område som leder fram till de specifika syftena för denna del studie.
Sverige ligger bra till gällande både forskning och utbildning i ett europeiskt perspektiv, däremot ligger Sverige i botten då det gäller företagsinvesteringar (Wim Kok, 2004).
Svenskt Näringsliv (2005) skriver att näringslivets investeringar i Sverige mätt som andel av BNP ligger lägst i hela EU. Enligt Wiklund (1998) är det svårt, för att inte säga omöjligt att förutse vilka företag som ska bli tillväxtföretag. Det kan dock vara möjligt att utifrån viss karaktäristik hos företaget anta om det finns förutsättningar för tillväxt.
Han poängterar att många av de mest kända och framgångsrika svenska företagen som IKEA, SKF, Tetra Pak, AGA, och Electrolux startades och utvecklades utifrån individuella innovationer. En annan viktig resurs i företagen är rätt arbetskraft.
Personalen är enlig Ahrens (1999) viktig för företag med tillväxtambitioner. Att hitta personal med rätt kompetens och lyckas motivera dem så att de stannar kvar ökar företagens möjligheter. Entreprenörerna nämner tre olika bromsklossar för tillväxt;
kapital, managementkapacitet samt regleringar eller kartellbildningar (Edström &
Lygonis, 1997).
Henrekson (2001) pekar på att det inte startas för få företag utan att det är för få företag som växer. Även Liedholm och Mead (1999) menar att det endast är en liten del av alla småföretag som upplever långsiktig tillväxt. I ett flertal länder har det konstaterats att bland de företag som överlever de första svåra åren, växer de flesta ingenting. Tre fjärdedelar av små företag med färre än fem anställda har inte anställt någon sedan starten. Om antalet anställda mäts är tillväxt mer undantag än regel. Enligt Davidsson (2000) framstår många företag som kraftigt växande i termer av sysselsättning, men en stor del av dessa växer överhuvudtaget inte organiskt. Detta kan indikera att en stor del av den tillväxt som skapas krymper verksamheten i andra företag. En viktig aspekt när tillväxten mäts är att veta hur och varför företagen växer. Enligt Barrow et al (1995) är de vanligaste sätten att mäta omsättningsförändring, förändring av värdet av de resurser som företaget förfogar över och ökning av antalet anställda.
I litteraturen tas en mängd olika faktorer upp som påverkar tillväxten i företag. En faktor som forskare och politiker har uppmärksammat är företagarnas entreprenöriella egenskaper. Att vara entreprenöriell innebär att vara ett företag som är innovativt i termer av produkt och tjänsteutveckling (Georgellis et al, 2000). Wiklund (1998) menar att små företag med kraftig tillväxt ofta uppvisar strategier som kan kopplas ihop med entreprenöriellt beteende. Kompetensmässigt uppvisar entreprenörer stor spridning.
Framgångsrika entreprenörer har vunnit viktiga erfarenheter genom yrkeserfarenhet som de omsätter i det egna företaget. De behärskar både sin produkt och sina kunder (Edström et al, 1997). Barth (2004) påpekar att bristande tillväxtvilja kan bero på att företagsledaren inte har den kunskap som krävs för att leda ett större företag. Om osäkerheten kring hur företagaren leder ett växande företag eliminerades med hjälp av utbildning kanske tillväxtviljan skulle öka. Georgellis et al (2000) berättar att företagare
7
med entreprenöriella egenskaper oftare har en strategi som eftersträvar tillväxt. Med detta menas en integrerad vilja att ta risker. Motivation för tillväxt är en egenskap som är viktig om företagen skall åstadkomma tillväxt. I en rapport från Svenska Miljöinstitutet (2002) menar författarna att tillväxtvilja är en central fråga för att små företag ska arbeta med hållbar tillväxt.
Omgivningsfaktorer som befolkningstillväxt, tillgång till kapital och tillgång till yrkes- och ledningsexpertis påverkar uppkomsten och tillväxten av små företag. Detta gör att de regionala skillnaderna inom landet är stora (Deakins, 1999). Svenskt Näringsliv (2005) beskriver företagsklimat i olika regioner i Sverige. Generellt har företag i södra Sverige ett mer gynnsamt företagsklimat med det allra bästa klimatet i Smålandsregionen. Det har konstaterats att förutsättningarna för små företag varierar beroende på företagskultur. I bruksorter där bruket har tillhandahållit arbetstillfällen för de flesta har inte småföretagsamheten vuxit fram på samma sätt som i de regioner som fått förlita sig på små företag för att klara uppehället (ibid).
Utifrån denna diskussion har vi kommit fram till den kvantitativa delens två syften.
3.1 Syfte kvantitativa delen
• att undersöka hur ett antal potentiella tillväxtfaktorer i kombination med tillväxtvilja påverkar tillväxten i småföretag.
• att jämföra skillnader i dessa potentiella tillväxtfaktorer och tillväxt mellan småföretag i två olika regioner med olika nivå på företagsklimatet samt att undersöka skillnaderna i hur de potentiella tillväxtfaktorerna påverkar småföretagen i de två regionerna.
4 Teori kvantitativa studien
- Modeller för att studera tillväxtfaktorerVi kommer här att redovisa den teoretiska referensramen som vi använder oss av i den kvantitativa delen av studien. Att ekonomisk tillväxt är en komplex process där en mängd olika faktorer samverkar är ett allmänt känt faktum. De faktorer som vi har använt oss av i detta teoriavsnitt är endast en liten del av denna process.
I teoridelen kommer ett antal hypoteser att genereras och dessa kommer att beröra olika faktorers påverkan på tillväxt. Teori runt de olika delarna kommer att beskrivas i detta kapitel, i syfte att förstå hur de inbördes samverkar med varandra samt hur de påverkar företagets tillväxt. I slutet av avsnittet redovisas en sammanfattning av de hypoteser som vi kommer fram till genom den teoretiska referensramen
Resurs/
Förmåga
Tillväxtvilja Entreprenöriella
Faktorer
Tillväxt i omsättning
Figur 4.1 Illustrerande bild över tillväxtfaktorer (Egen figur)
4.1 Varför är tillväxten intressant?
Vid mitten av 1800-talet – innan tillväxten tog fart levde de flesta människor i Sverige i fattigdom. Trångboddhet och ringa möjligheter till medicinsk vård medförde epidemier och kort medellivslängd. Under de senaste hundra åren har reallönerna mer än åttadubblats, vilket medför att vi bor bättre, äter bättre, klär oss bättre och har råd att resa mer. Arbetstiderna är kortare och sjukvården har blivit avsevärt bättre (Eklund, 2004).
Om vi vill kunna öka vår privata konsumtion, sätta av resurser till offentlig konsumtion och bygga för framtiden och dessutom undvika att bygga upp en utlandsskuld så måste ekonomin i ett land växa (Eklund, 2004). Enligt Fölster (2000) så har nationalekonomer under lång tid bortsett från företagarnas betydelse ur ett tillväxtperspektiv.
8
9
Wiklund (1998) menar att små företag i tillväxt skapar fler jobb än de stora företagen samt de nystartade företagen under deras första verksamhetsår. Wiklund fortsätter att berätta att under senare år har många ekonomier fått uppleva en växande arbetslöshet och allmänt låg tillväxt. En växande skara av bland annat politiker och forskare argumenterar att lösningen på detta problem skall ske genom att små företag växer sig stora och graden av entreprenörer är av yppersta vikt (ibid). Detta håller Fölster (2000) med om genom att berätta att den privata företagsamheten står för en stor andel av den nya ekonomins tillväxtskapande.
Fölster (2000) anser att sysselsättning och därigenom tillväxt skapas bland annat genom att företagare startar ett nytt företag runt en produkt eller en ny tillverkningsmetod. Det betyder dels att produktiviteten kan öka i samband med nyföretagandet, dels att den nya produkten väcker en efterfrågan som inte fanns tidigare. I bägge fallen är sannolikheten stor att konsekvensen blir ökad sysselsättning.
4.2 Tillväxtviljans betydelse för tillväxt
Litteraturen tar upp en rad olika tillväxtfaktorer. Enligt psykologisk teori är tillväxtvilja tillsammans med kognitiv förmåga och omvärld – viktig för att bestämma både riktning, uthållighet och intensitet i genomförandet liksom även nivån på prestationen (Wiklund, 1998). Den som startar ett företag och är motiverad för tillväxt har större förutsättningar att skapa tillväxt än den som är negativt inställd i ett initialt skede (Storey, 1994). Det finns dock skillnader mellan personer eller entreprenörer som vill driva eget företag i självförverkligande syfte eller för att undvika arbetslöshet och de personer eller entreprenörer som vill driva ett företag i syfte att utveckla verksamheten, att skapa tillväxt, få fler anställda och växa till ett medelstort eller stort företag (Deakins, 1999).
Segal, Borgia och Schoenfeld (2005) skriver att det finns tre huvudfrågor för den som vill starta eget företag. Individen jämför lusten att bli egen företagare med lusten att vara anställd. Individen bedömer om hon/han har alla de färdigheter som krävs för att bli entreprenör. Individen avgör om hon/han är villig att ta de risker som krävs för att bli entreprenör. Deras undersökning visar att motivationen att bli entreprenör drivs av önskan att arbeta åt sig själv, att anse sig själv som effektiv och riskbenägenhet. Små företag lägger helst tid på sådant som de ser någon nytta med eller sådant som någon efterfrågar. Detta innebär att om de själva inte ser någon nytta med en förändring eller åtgärd, undviker många små företag utföra förändringen, om ingen efterfrågar den (ibid).
Johansson och Lewin (1992) skriver att om grundaren insisterar på att sitta på samtliga stolar i företaget och ha sin hand med i allt som försiggår kan verksamheten inte utvecklas bortom hans egen förmåga att personligen deltaga. Många företagsgrundare litar inte på andras förmåga att utföra arbetet och kan inte låta bli att engagera sig i allting. För att kunna växa måste ägaren klara övergången från total kontroll till att fungera som ledare (ibid).
10
Synen på hur personen själv kan påverka sitt öde (locus of control) är enligt Hamilton och Harper (1994) grundläggande för viljan att vara entreprenör. Personer med ”internal locus of control”, det vill säga personer som anser att de själva kan styra sitt livsöde, har hög grad av motivation att bli entreprenörer medan personer med ”external locus of control”, som anser att det är händelser och omständigheter i omgivningen som styr deras livsöde, har lägre motivation att bli entreprenörer. Ett annat viktigt förhållande tar Sturmark (2000) upp där han menar att det framväxande entreprenörskapet i den nya ekonomin drivs av unga människors behov av att göra uppror, dessa har passionen som drivkraft. Han fortsätter vidare med att berätta att många av dagens unga företagare är förebilder. De är besjälade av sina företag och verksamheter och det är lusten som driver dem framåt. Detta gör de unga motiverade eftersom det är självförverkligande och inte bara ett levebröd de söker genom sitt val att bli företagare (ibid).
Litteraturen tar även upp en del faktorer som påverkar tillväxtviljan på ett negativt sätt.
Henrekson (2001) hypotes är att den bristande viljan och/eller oförmågan till expansion är ett resultat av oförmånliga spelregler och institutioner som möter eller har mött företagaren i Sverige. Landström (1999) skriver att tillväxtviljan i hög grad påverkas av de förväntade konsekvenserna av tillväxten, såsom konsekvenserna för den egna privatekonomin och att behålla kontrollen över företaget.
Wincent och Örtqvist (2002) menar att de företag där företagsledare och personal saknar viljan och ambitionen att växa har svårt att åstadkomma uthållig tillväxt. Det finns även ett starkt samband mellan ett företags vilja att växa och dess interna tillväxtkapacitet (ibid). Tillväxtviljan hos entreprenören är viktigare än förmågor som kompetens och erfarenhet. Detta innebär att företag som karaktäriseras av snabb tillväxt har signifikant högre tillväxtambitioner för framtiden än de företag som inte tillhör den gruppen. Det verkar som att bägge grupperna (sett som grupp) fortsätter i samma spår även i framtiden (ibid). Noterbart är att en viktig faktor för småföretagarnas tillväxtvilja tycks vara tillväxtens effekter på de anställdas välbefinnande. Svenska företagare uppvisar alltså ett intresse för de “mjuka” variablerna i företagandet (Landström, 1999).
Utifrån ovanstående resonemang testas följande hypotes:
H1. Ju högre tillväxtvilja i småföretag, desto högre omsättningstillväxt
4.3 Entreprenöriellt beteende och dess betydelse för tillväxt
Tanken att entreprenören har en viktig roll i den ekonomiska utvecklingen har vuxit fram relativt nyligen (Deakins, 1999). Många av dagens ekonomer använder begreppet entreprenörer som en beteckning på företagare med tillväxtambitioner (Fölster, 2000).
När uppmärksamheten har ökat för små och mellanstora företag och deras betydelse för sysselsättning och ekonomisk utveckling har också värdet av entreprenöriellt beteende uppmärksammats (Deakins, 1999). Landström (1999) betonar att entreprenörskapet tycks få en allt större betydelse i det svenska samhället. Ökad internationell konkurrens som bland annat innebär att olika typer av monopol brutits och tvingats utsätta sig för konkurrens ger ett exempel på vikten av entreprenöriellt beteende och tillväxt.
11
Förändringstakten i samhället ökar och entreprenören tycks ha en allt större betydelse för utvecklingen (ibid).
Georgellis et al (2000) menar att vara entreprenör involverar en strategisk avsikt att växa. Det är då nödvändigt att entreprenören tar vissa risker. Entreprenören måste också vara innovativ i termer av nya produkter och tjänster. Utöver detta behövs en kapacitet att se ett eller flera år framåt i tiden (ibid).
Vi har av ovanstående teori kommit fram till tre hypoteser för att hitta samband mellan tillväxtvilja och entreprenöriella egenskaper. Om företagen har en strategisk avsikt att växa så tolkar vi det som att de har tillväxtvilja och detta leder till följande hypoteser:
H2a. Ju högre tillväxtvilja i småföretag, desto högre grad av innovativt beteende H2b. Ju högre tillväxtvilja i småföretag, desto högre grad av proaktivt beteende H2c. Ju högre tillväxtvilja i småföretag, desto högre grad av riskvillighet
4.3.1 Innovation
Innovation och entreprenöriellt beteende framställs som starkt förknippade med varandra. Deakins (1999) menar att innovationer inte ska ses enbart som uppfinningar och tekniska framsteg, det kan också vara ny typ av ledning eller ny typ av produktion av varor eller tjänster likväl som nya produkter. Innovationer är baserade på kunskap enligt Doyle (2002). Organisationer som är innovativa har tillgång till personal och ledare som vet mer om vad kunderna vill ha och vilka tekniska lösningar som är tillgängliga än deras konkurrenter. En innovativ organisation är en lärande organisation (ibid).
Skapar då innovationer tillväxt? Den frågan försöker Edquist et al (2001) besvara. De skiljer på process- och produktinnovationer och menar att i form av sysselsättning kan processinnovationer minska tillväxt. Produktinnovationer skapar tillväxt både vad gäller sysselsättning och vad gäller omsättning. Även processinnovationer skapar en god grund för ekonomisk tillväxt genom att de är resursbesparande och på sikt ökar tillgången till kapital. Utifrån denna teori om innovation och tillväxt har vi kommit fram till följande hypotes:
H3a. Ju högre innovationsbenägenhet i småföretag, desto högre omsättningstillväxt
4.3.2 Risktagande
Penrose (1995) menar att kvaliteten på företagsamheten har en stor effekt på ett företags expansionsplaner. Företagsamhet och ovillighet att ta risker är i många fall varandras motpoler eftersom företagsamhet inkluderar villighet till att ta risker, men företagsamhet inkluderar mycket mer än att ta risker. Det innehåller till exempel att söka efter olika sätt att undvika risk och ändå fortsätta expandera. Även de driftigaste
12 entreprenörerna kommer till en punkt då de inte vill ta på sig mer risk, men de kommer då att söka nya vägar för att växa utan att öka risknivån (ibid).
Att entreprenören är risktagande ska inte likställas med att han är en spelare, vilket innebär att ta icke kalkylerade risker eller risker med små chanser att vinna.
Entreprenören tar kalkylerade risker som visserligen kan innebära att det krävs ett visst mått av tur eller timing, men inte i samma utsträckning som i spelarens fall (Deakins, 1999). Shane (2005) skriver att forskning visar att entreprenörer är objektivt sett mer riskbenägna än genomsnittet, men det är inte säkert att de uppfattar sig själva som mer riskbenägna. Deras riskvillighet kan bero på att de har större tro på vad de klarar av och därför inte uppfattar riskerna lika stora.
Wiklund (1998) pekar på ett antal ageranden som kan anses som entreprenöriella;
utveckling av nya produkter och marknader, proaktivitet, risktagande, uppstartande av nya organisationer och utvecklande av befintliga organisationer. Han visar också att entreprenöriellt beteende och tillväxt är starkt förknippade med varandra även om tillväxt bara står för en del av vad entreprenöriellt beteende innebär. Ovanstående teori leder till följande hypotes om riskbenägenhet och omsättningstillväxt:
H3b. Ju högre riskbenägenhet i småföretag, desto högre omsättningstillväxt
4.3.3 Proaktivitet
I de entreprenöriella egenskaperna ingår proaktivitet. Med proaktivitet avses enligt Smaaland (2004) att tänka framåt istället för att tänka bakåt (retroaktivt). Det vill säga att bygga vidare på, och basera framtida aktiviteter på nyinförskaffad kunskap samt att vara förebyggande, initiativrik och entusiastisk i motsats till att vara reaktiv. Det vill säga att aktivt bidra till att saker och ting händer till skillnad från att reagera passivt på det som sker i omgivningen. Svenska Miljöinstitutet (2002) förklarar proaktivt beteende som att företag arbetar med frågor som de vet eller tror kommer att bli aktuella i framtiden. Företaget försöker påverka kunderna och använder tillväxt som ett sätt att öka sina marknadsandelar.
En studie utförd av Becherer och Maurer (1999) visar att det finns ett signifikant samband mellan företagsledare med proaktivt beteende och tillväxt. Däremot hittade de inget säkerställt samband mellan proaktivitet och lönsamhet. Eftersom proaktivitet speglar individers orientering mot omvärlden, skapar en proaktiv ledare en organisation som söker möjligheter i marknaden och har en mer aggressiv inställning till marknaden.
De menar att proaktiva ledare har som strategi att växa och öka sin marknadsandel.
Detta för oss fram till hypotesen:
H3c. Ju högre proaktivitet i småföretag, desto högre omsättningstillväxt
13 4.4 Resursers betydelse för tillväxt
Grant (1991) beskriver ett företags förmåga som ett samarbete av företagets samtliga resurser. Ett företags förmåga kan identifieras och bedömas genom en klassificering av företagets aktiviteter.
4.4.1 Tillgång till kapital
Bristande tillgång till riskkapital begränsar möjligheterna till investeringar och hindrar därför små företag att växa och bli medelstora (Johansson & Lewin, 1992). Även Landström (1993) skriver att brist på riskkapital begränsar små företags möjlighet till utveckling. De flesta investerarna riktar sig mot traditionella företag som har funnits till en längre tid. Detta gör att kapitalbristen är störst hos högteknologiska företag och nystartade företag. Små företags problem med att skaffa riskkapital intresserar även stat och myndigheter, och i ett flertal europiska länder agerar staten aktivt med avseende på kapitalförsörjning till mindre företag (Storey, 1994). I teorin är det olika bud på hur stor denna bromskloss egentligen är. Enligt småföretagsutredningen (2000) placerar företagarna själva riskkapitalproblem mycket lågt på listor över tillväxthinder och bland småföretagarbarometerns 4 000 företag utgör kapitalanskaffningsproblem bara ett tillväxthinder för 10 %. Dock behövs fortsatt tillväxt av riskkapital för att klara huvuduppgiften för näringsliv och samhälle – att få fler och växande företag. Bristen på riskkapital är störst vid finansiering i de tidiga faserna av mindre företags affärsutveckling. Nystartade företag har stort behov av riskkapital samtidigt som bedömningen av kreditvärdighet är svårare då företaget är nystartat. Svensk riskkapitalmarknad har dock blivit oerhört mycket större, fått fler aktörer och blivit mer risktagande än för 10-20 år sedan (ibid). Inriktningen på svenska riskkapitalsatsningar i högteknologiska företag har enligt Svenskt Näringsliv (2004) varit svag. Under senare delen av 90-talet har fokus legat på traditionella industrinäringar och med 60 % inom uppköp av verksamheter från börsen eller genom uppköp av delar i större företag (ibid).
Eftersom det i små företag ofta är ägaren som har all information om företaget och den offentliga informationen är mer begränsad än i de publika bolagen är det svårare för investerare att få tillräcklig information om de små bolagens möjligheter till utveckling (Winborg, 2000). Han behandlar också problemet med de små företagens information och kunskap om de finansiella möjligheter som finns på marknaden vilket kan innebära att företagen inte känner till vad som finns att efterfråga. Dessutom vill inte alla företag ha långfristiga skulder som kan innebära att självständigheten äventyras (ibid).
Johansson (1995) pekar på sambandet mellan lönsamhet och tillväxt. Tillväxt kräver kapital. Ökat kapitalbehov återspeglas i företagens balansräkningar i form av tillväxt i kundfordringar, lager, anläggningar och andra tillgångar. För att relationen mellan skulder och eget kapital, dvs. soliditeten inte skall förändas, måste den procentuella ökningen av såväl skulder som eget kapital vara densamma som för totala tillgångar.
Om egna kapitalet inte växer i samma takt som tillgångarna, sjunker soliditeten. Vidare konstaterar Johansson att det finns ett starkt samband mellan omsättningsökning och tillväxttakt för totala tillgångar samt mellan räntabilitet på eget kapital och tillväxttakt för totala tillgångar. Många saker hinns inte med vid expansion, men en sak som måste
14
hinnas med är att hålla ett vakande öga på kassaflödena. Snabb expansion är kapitalkrävande så det är av stor vikt att få ett positivt kassaflöde (Ahrens, 1992). Denna teori om kapital och tillväxt leder oss till följande hypotes:
H4a. Ju högre tillgång till kapital i småföretag, desto högre omsättningstillväxt
Även entreprenörerna själva nämner brist på kapital som en bromskloss för tillväxt (Edström et al, 1997). Thompson (1999) betonar att entreprenörskap sällan är en frukt av inspiration eller tur; det är i stället ett disciplinerat, idogt arbete med att utnyttja tillgängliga resurser eller att skaffa de resurser som saknas. Om resurserna är tillgängliga eller inte avhåller inte den hängivne entreprenören från att utnyttja alla sina kontakter eller hitta nya vägar att skaffa nödvändigt kapital, ”begging, stealing and borrowing”, om det är vad som krävs (ibid). Delmar (2001) menar att ekonomisk tillväxt har ett starkt samband med entreprenöriella aktiviteter, dessa aktiviteter är beredskapsvariabler och deras påverkan på tillväxt. Exempel på beredskapsvariabler kan vara tillgång till kapital, ett företagarevänligt skattesystem etcetera.
Vi ställer oss frågan om det kan vara på det viset att entreprenörer har lättare att attrahera kapital och om de företag som har hög tillgång till kapital har hög grad av entreprenöriellt beteende.
Carlsson (1998) menar att bristen på kapital vid nybildande av företag är en hämmande faktor för nya entreprenörer. I inledningsskedet av nya företags utveckling krävs ofta att entreprenören själv har det riskkapital som krävs. I det skedet är inga investerare villiga ta de risker som det innebär att satsa kapital. Han skriver vidare att till en början övertygar en entreprenöriell idé endast entreprenören själv tills den materialiserats tillräckligt för att övertyga även andra.
H5a. Ju högre tillgång till kapital i småföretag, desto högre grad av entreprenöriellt beteende
4.4.2 Tillgång till arbetskraft
Personalen är de snabbväxande företagens viktigaste resurs (Ahrens, 1992). Att anställa rätt personal som klarar av att växa med uppgiften är den mest kritiska flaskhalsen för expansion. Tillväxtföretagen rekryterar förändringsvilliga människor som känner trygghet i förändring. Eklund (2004) menar att det är viktigt att arbetskraften och kapitalet kan arbeta tillsammans. Arbetsorganisationen skall vara sådan att rätt person kommer på rätt plats i företagen så att dennes kompetens utnyttjas på bästa sätt. Svenska Miljöinstitutet (2002) skriver att små företag ofta har en enda person i chefsställning.
Den personen har ofta ansvaret för en mängd olika frågor, till exempel kundkontakter och försäljning, att vara personalchef och planera arbetet, hantera personalfrågor, att svara för utveckling av produkter, att följa ekonomin samt att delta i det dagliga arbetet.
Nya frågeställningar faller på denna person vilket innebär att chefen ofta arbetar mer än en normal heltid för att hinna med alla arbetsuppgifter. Detta innebär att det finns lite tid över för strategiskt planeringsarbete. Bristen på egen tid kan således vara ett hinder för
15
att åstadkomma tillväxt. Enligt Svenska Miljöinstitutet (2002) är bristen på arbetskraft på sikt den allvarligaste restriktionen för tillväxt. Arbetskraftsbristen beror dels på kortare livsarbetstid, dels den åldrande befolkningen i kombination med att många unga skjuter upp sitt barnafödande.
Lättrörlig arbetskraft underlättar matchningsprocessen mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden och minskar kostnaderna för resursomfördelning vilket är viktigt för företagens kompetensförsörjning (NUTEK 2000).
Ahrens menar vidare att tillväxtföretag grundas ofta av personer från andra tillväxtföretag som ser tillväxt i sig som något positivt. Detta resonemang leder till följande hypotes:
H4b. Ju högre tillgång till arbetskraft i småföretag, desto högre omsättningstillväxt
4.4.3 Kompetens
Penrose (1995) skriver att tillväxt i företag i huvudsak är en evolutionsprocess baserad på ackumulerande kunskap i målmedvetna företag. Edström et al (1997) visar på att kompetensmässigt uppvisar entreprenörer stor spridning. Framgångsrika entreprenörer har vunnit viktiga erfarenheter genom yrkeserfarenhet som de omsätter i det egna företaget. De behärskar både sin produkt och kund. Annan forskning som till exempel Storey (1994) visar att företagsledare som har eftergymnasial utbildning är överrepresenterade bland tillväxtföretagen. Wiklund (1998) finner däremot inte något samband mellan utbildning hos företagsledaren och tillväxt när han jämför de företag som har en snabb tillväxt jämfört med företag som växer långsamt.
Utifrån teorin har vi valt att testa följande hypotes.
H4c. Ju högre tillgång till kompetens i småföretag, desto högre omsättnings tillväxt Tegle (1999) beskriver sambandet mellan tillväxt och utbildning. Han menar att längre utbildning ger högre ”kvalitet” för en produktionsfaktor som arbetskraft och därmed effektivare produktion. Fler personer med högre utbildning gör också att upptäckter och innovationer sker oftare. Dessutom har utbildad arbetskraft lättare att tillgodogöra sig ny teknik. Vidare skriver Tegle att högre utbildning och forskning ger positiva externa effekter i form av kunskapsspridning i organisationen.
Om det är så att innovativt och proaktivt beteende har ett samband med kompetens vill vi undersöka följande hypotes:
H5b. Ju högre tillgång till kompetens i småföretag, desto högre grad av entreprenöriellt beteende i små företag
Peña (2002) skriver att entreprenörers humankapital i form av utbildning, erfarenhet av affärer och grad av tillväxtvilja är viktiga immateriella tillgångar som leder till goda
resultat. Att organisationen är lärande och snabbt kan anpassa sig efter nya omständigheter är en annan nyckel till framgång för mindre företag (ibid).
Enligt Peñas (2002) teorier leder entreprenörers humankapital till goda resultat, vi tolkar goda resultat som både lönsamhet och tillväxt i företagen. Human kapitalet är enligt honom summan av olika faktorer, bland annat utbildning och tillväxtvilja. Vi ställer oss frågan om det kan finnas ett samband mellan tillgången på kompetens i företagen och tillväxtvilja. Detta leder oss till följande hypoteser:
H6. Ju högre tillgång till kompetens i småföretag, desto högre tillväxtvilja
4.5 Sammanfattning av hypoteser
Nedan redovisar vi en sammanfattning av de hypoteser som referensramen genererat.
Det är dels en figur som visar de olika hypoteserna, dels en tabell som sammanfattar de uttryckta hypoteserna från referensramen för varje potentiell tillväxtfaktorgrupp för sig.
Resurs/
Förmåga
Tillväxtvilja Entreprenöriella
Faktorer
Tillväxt i omsättning
H 1 H 2
H 4
H 3 H 5
H 6
Figur 4.2Illustrerande bild över tillväxtfaktorer med hypoteser (Egen figur)
Tillväxtvilja
H1. Ju högre tillväxtvilja i småföretag desto högre omsättningstillväxt
H2a. Ju högre tillväxtvilja i småföretag desto högre grad av innovativt beteende H2b. Ju högre tillväxtvilja i småföretag desto högre grad av proaktivt beteende H2c. Ju högre tillväxtvilja i småföretag desto högre grad av riskvillighet
Entreprenöriella faktorer
H3a. Ju högre innovationsbenägenhet i småföretag, desto högre omsättningstillväxt H3b. Ju högre riskbenägenhet i småföretag, desto högre omsättningstillväxt
H3c. Ju högre proaktivitet i småföretag, desto högre omsättningstillväxt
Resurs/förmåga
H4a. Ju högre tillgång till kapital i småföretag, desto högre omsättningstillväxt H4b. Ju högre tillgång till arbetskraft i småföretag, desto högre omsättningstillväxt H4c. Ju högre tillgång till kompetens i småföretag, desto högre omsättningstillväxt
H5a. Ju högre tillgång till kapital i småföretag, desto högre grad av entreprenöriellt beteende 16
17
H5b. Ju högre tillgång till kompetens i småföretag, desto högre grad av entreprenöriellt beteende i småföretag
H6. Ju högre tillgång till kompetens i småföretag, desto högre tillväxtvilja Tabell 4.1 hypotessammanfattning
4.6 Regionala skillnader
Bäcklund (1997) skriver att redan under industrialiseringen uppstod skillnader i ekonomisk utveckling mellan olika regioner. Under efterkrigstiden har de regionala skillnaderna i både industristruktur och inkomstskillnader minskat. Trots det består skillnader och av tradition är vissa näringsgrenar koncentrerad till vissa regioner (ibid).
Fölster (2000) berättar att hälften av de regionala skillnaderna inom Sverige i sysselsättning och inkomstutveckling kan knytas till utvecklingen av andelen företagare. På vissa håll blomstrar företagsamheten, i andra områden minskar andelen företagare. Fler av företagarna har blivit tillväxtorienterade och ett tecken på det är att medelinkomsten för län med stor andel företagare har ökat mer än vad som gäller för landet som helhet (ibid).
Fölster (2000) berättar att den tillväxt som blommat upp under nittiotalet i Sverige är koncentrerad till vissa branscher och vissa regioner. Stora delar av Sverige upplever inte den nya ekonomins dynamik, utan snarare en traditionell konjunkturuppgång. De regionala skillnaderna är så stora i landet att det kan vara befogat att tala om en dual ekonomi (ibid). Tidigare i teorikapitlet så hänvisade vi till Storey (1994) som skriver att den som startar ett företag och är motiverad för tillväxt har större förutsättningar att skapa tillväxt än den som är negativt inställd i ett initialt skede. Om denna iakttagelse stämmer borde tillväxten vara högre i den region där tillväxtviljan är högre allt annat lika.
4.7 Modell för tillväxt
Wiklund (1998) presenterar en matris (figur 4.3) som bygger på förmåga/resurser att växa och motivationen hos företagaren att växa. Wiklund menar att det har funnits en stark tro på att tillförandet av resurser till företagen med hjälp av riskkapital ökar förmågan för företagen att växa. Detta inkluderar kompetensprogram för småföretagsledare och skattelättnader. Underförstått har det funnits en tro på att om företagaren får tillgång till dessa resurser så kommer tillväxten i småföretagen.
Problemet med denna vinkling är att det bortses från vikten av de mjuka kvaliteter som entreprenörskapet innebär. Med hjälp av två dimensioner; förmåga/resurser tillgängliga för tillväxt som en faktor och tillväxtvilja som den andra identifieras möjligheten för tillväxt. Beroende på positionen i matrisen identifieras fyra olika typer av små företag (ibid.)
Företag i verklig tillväxt har både nödvändiga resurser och vilja att växa, och dessa företag befinner sig enligt teorin i verklig tillväxt. En annan grupp av företag är de som har potential för tillväxt i form av resurser och förmåga, men inte utnyttjar den möjligheten eftersom tillväxtviljan saknas. En stor del av småföretagen befinner sig mest troligt i denna situation. Samhällets mål (till exempel att skapa nya jobb) behöver inte nödvändigtvis överensstämma med målen som en småföretagare har med sin verksamhet. För att få både samhällets och företagarens mål att överensstämma med varandra är det viktigt att ställa sig frågan vilka mål en företagare uppnår genom att till exempel anställa mer personal. Enligt Wiklund har det visat sig att större företag har en högre grad av överlevnad. Det skulle vara viktigt ur både samhällets och entreprenörens synpunkt att göra företagaren medveten om detta, framförallt om företagarens mål är överlevnad (Wiklund, 1998).
Företag som har ambitionen att åstadkomma tillväxt, men inte har förmåga eller resurser anses ha ambition för tillväxt. Den politiska stimulansen som finns idag utgår från antagandet att de flesta småföretag befinner sig i denna situation. De systemen för att tillhandahålla råd och riskkapital är förmodligen mest effektiva mot denna grupp, förutsatt att de är lämpligt utformade (Wiklund, 1998).
Slutligen de företagen som varken har tillväxtvilja eller resurser att växa, och därför inte heller har förutsättningar att åstadkomma tillväxt. Alla företag är inte heller lämpade för tillväxt. Om företagsledaren har begränsade resurser kan det vara bättre att dessa företag fortsätter i mindre skala. Dessa företag har ändå en viktig funktion i samhället genom att de tillhandahåller arbetstillfällen (Wiklund, 1998).
Hög Kan växa, men vill inte Kan och vill växa Tillgångar
Låg Varken kan eller vill växa Vill växa, men kan inte
Låg Hög
Tillväxtvilja
Figur 4.3 Wiklund (1998), modifierad bild över tillgångars och tillväxtviljas betydelse för tillväxt
Wiklund (1998) kommer genom den teoretiska referensramen som han använder sig av fram till att tillgång till resurser i kombination med tillväxtvilja för tillväxt också innebär att företaget växer. Det finns många typer av resurser och vi har valt att kontrollera sex faktorer som enligt teorin har betydelse för tillväxt. De faktorer vi har
18
19
valt är tillgång/avsaknad till kapital, kompetens och arbetskraft. Vi har för avsikt att utifrån det empiriska materialet få en överblick om dessa resurser i kombination med tillväxtvilja ger det resultat som Wiklunds (1998) matris visar. I matrisen har vi lagt till ytterligare tre faktorer som är knutna till entreprenöriella faktorer i form av riskbenägenhet, proaktivitet samt förmågan till nya innovationer. Dessa faktorer valde vi att använda oss av för att undersöka om det finns skillnader i det entreprenöriella beteendet hos företagen samt om detta beteende ger högre tillväxt.
20
5. Metod kvantitativ studie
I detta metodavsnitt kommer vi att beskriva arbetet i den kvantitativa studien. Detta för att resultat och slutsatser ska kunna värderas av utomstående och för att ge tillräckligt underlag för den som vill testa resultaten. Sedan följer en beskrivning om datainsamling och vårt kvantitativa angreppssätt, analysmetodiken, urvalen och slutligen metodproblemen i den kvantitativa studien.
5.1 Datainsamling
Tillvägagångssättet vid datainsamlingen var först att gå igenom befintlig litteratur och sedan samla in kvantitativ data. De olika tillvägagångssätten beskrivs nedan.
Efter att ha läst rapporten ”Tillväxt i småföretag” (NUTEK, 2003) undersökte vi med hjälp av vår handledare Mats Westerberg möjligheten att använda oss av den databas som låg till grund för rapporten. De sekundärdata vi fick tillgång till bygger på en omfattande enkätundersökning riktad till företag med färre än 50 anställda i alla branscher. Undersökningen genomfördes av NUTEK tillsammans med SCB vintern och våren 2001/2002 (NUTEK, 2003). Den är gjord i form av en enkätundersökning som skickats ut till drygt 20 000 företag spridda över hela landet och i samtliga branscher.
Svarsfrekvens var på 70 % vilket innebär drygt 14 000 företag med 1-49 anställda. I vårt arbete var det en stor fördel att få tillgång till ett så stort material för att kunna dra slutsatser som är statistiskt säkerställda vilket ger hög trovärdighet åt de resultat vi fått fram (Denscombe, 2000). Denscombe menar också att genom att använda lämplig databehandling får forskaren fram snabba och säkra resultat på det som ska analyseras.
5.1.2 Val av regioner
I den här uppsatsen har vi valt att studera hur de olika tillväxtfaktorerna påverkar varandra. Förutom att vi har tittat på Sverige som helhet, har vi även studerat två olika regioner. Som studieobjekt har vi valt Sverige, Jönköpings län och Norrbottens län.
Anledningen till valet av Norrbottens län är att vi är bosatta i Norrbottens län, vilket gör att intresset för företag och tillväxt i denna region är stort. Vi ville jämföra med en region vars företag uppvisar en högre tillväxt än vad norrbottniska företag visar upp.
Generellt kan man i Svenskt Näringslivs studie (2005) notera att norra Sverige har sämre företagsklimat och att de bästa företagsklimaten finns i de klassiska företagarregionerna som Jönköping tillhör. Jönköpingsregionerna har, enligt Svenskt Näringsliv (2003), av hävd ett gott företagsklimat. Detta kommer av att där utvecklades småföretagsamheten eftersom där inte fanns de stora bruken som tillhandahöll arbetstillfällen. Det var, och är, i hög grad i norra Sverige våra naturtillgångar återfinns.
Storskaliga industrier växte upp och bruksorterna föddes. Orterna var ofta beroende av bruket som enda industri och arbetsgivare. Eftersom bruket tillhandahöll arbete åt alla växte heller ingen tradition av småföretagande fram (ibid). Enligt Fölster (2001) så ligger antalet företagare (exklusive jordbrukare) som andel av sysselsättningen 2,5
21
procentenheter under riksgenomsnittet i Norrbottens län medan i Jönköpings län ligger andelen företagare runt riksgenomsnittet. Men det som är speciellt i Jönköpings län är att de har några av de företagartätaste kommunerna i landet. Regionerna är jämförbara utifrån antalet företag med 5-49 anställda. I underlaget ingick 218 företag i Norrbottens län och 255 företag i Jönköpings län samt i hela landet 5 176 företag. Vi har utifrån detta underlag kommit fram till att de valda regionerna är intressanta att jämföra.
5.1.3 Bearbetning av kvantitativ data
Efter insamling av litteratur till referensramen påbörjades bearbetningen av kvantitativ sekundärdata. All kvantitativ bearbetning skedde i statistikprogrammet SPSS 11.1 som är ett vedertaget verktyg för statistisk bearbetning. Vi började med att gruppera företagen i de regioner de tillhörde. I vårt arbete med de olika regionerna exkluderade vi de minsta företagen, vilket innebar att vi begränsade oss till företag med mellan 5 – 49 anställda. Vi gjorde detta för att undvika de minsta företagen som ofta drivs i syfte att skapa sysselsättning och levebröd åt ägaren och ofta saknar vilja att växa och därför inte kan förväntas stå för någon större tillväxt (Deakins, 1999). Samtidigt ger den gruppen ett tillräckligt stort underlag för vårt arbete. Totalt fanns det en datamängd som representerade 5 176 företag i hela landet. För Norrbottens och Jönköpings län representerade underlaget 218 respektive 255 företag. Eftersom mätningen görs vid ett specifikt tillfälle riskeras inte att företag som växer under mätperioden att gå förlorade.
För att mäta omsättningstillväxt använde vi oss av inrapporterad omsättningstillväxt i procent för perioden 1998-2001 (tre år). I denna undersökning valde vi att sätta en övre gräns på tillväxten för att inte få med extrema omsättningsökningar som kan ge en missvisande bild av resultatet. Således begränsas ett företags tillväxt under perioden till maximalt 500 % oavsett hur hög den har varit. Anledningen till att det blev 500 % beror på att denna avgränsning fanns i den databas som vi använde oss av. Utifrån vår referensram valde vi ut de frågor som var lämpliga för att få fram tillväxtfaktorerna.
Frågorna berör företagens inre och yttre resurser. Ur åtta olika faktorer grupperade vi dem genom faktoranalys i tre grupper. De olika faktorerna innehöll två till tre olika frågor. Dessa grupper kallas vidare kapital, kompetens och arbetskraftstillgång.
Kapital och arbetskraftstillgång har vi fått fram genom att använda oss av tre respektive två frågor som byggde på 4 – gradiga Likertskalor (se bilaga 1). Kompetens bygger dels på personalens och dels på företagsledarens utbildningsnivå samt kontinuerlig kompetensutveckling i företaget. Företagarens och personalens utbildningsnivå bygger på 4 – gradiga Likertskalor och kontinuerlig kompetensutveckling bygger på en ja eller nej fråga (se bilaga). Med arbetskraftstillgång menar vi i detta arbete både den externa och interna tillgången på arbetskraft (se bilaga 1) som innehar den kompetens som företagen efterfrågar. I matrisanalysen har vi använt oss av de 25 % högsta respektive lägsta värdena av de potentiella tillväxtfaktorerna i varje grupp (region respektive land) för att erhålla värden som påvisar skillnader i gruppen. I de övriga analyserna har vi använt oss av det fullständiga underlaget i varje grupp.
Entreprenöriella faktorer behandlas inte i grupp utan vi valde att behålla innovation, risktagande och proaktivitet som enskilda faktorer eftersom vi tycker de är intressanta att kunna studera var för sig och att materialet fortfarande är överskådligt. Dessa faktorer bygger på 5 – gradiga Likertskalor (Se bilaga 1).
Faktoranalysen gav oss möjlighet att gruppera frågeställningarna enligt följande:
Frågeställningar Faktor
1. Vilken är Din högsta utbildning?
2. Genomförs kontinuerlig kompetensutveckling av företagets personal? (Inklusive arbetande ägare) 3. Procentuell andel av de anställda med minst treårig högskoleutbildning.
Kompetens
1. Dålig lönsamhet
2. Begränsad tillgång till lån
3. Begränsad tillgång till nytt, externt ägarkapital
Tillgång till kapital
1. Begränsad tillgång till lämplig arbetskraft 2. Brist på egen tid
Tillgång till arbetskraft 1. Lansering av nya produkter eller tjänster
2. Förändring av befintliga produkter eller tjänster
Innovativt beteende 1. Benägenhet för projekt med hög risk
2. Affärsmiljö som kräver orädda eller försiktiga åtgärder 3. Orädd eller försiktig inför osäkra beslutssituationer
Riskvillighet 1. Initierar förändringar eller reagerar på konkurrenter
2. Ofta eller sällan först med nya produkter eller tjänster 3. Undvika eller anta konkurrens
Proaktivitet
Tabell 5.1: Tabell över de olika potentiella tillväxtfaktorernas innehåll
5.2 Analysmetodik
5.2.1 Regressionsanalys
22
De hypoteser som vi har testat genom att göra fem regressionsanalyser är sambanden mellan de faktorer som vi har nämnt ovan (5.1.3). Vi har testat de entreprenöriella faktorerna var för sig mot tillväxtvilja, resurser och omsättningstillväxt samt mellan omsättningstillväxt som beroende och de övriga faktorerna som oberoende. Vi har även testat tillväxtvilja mot kapital, kompetens och arbetskraftstillgång. Vi hittade inget stöd i teorin för tre av de hypoteser vi har testat. Dessa hypoteser är; 1 ju högre tillgång till arbetskraft, desto höge tillväxtvilja. 2 Ju högre tillgång till kapital, desto högre tillväxtvilja. 3 Ju högre tillgång till arbetskraft, desto högre grad av entreprenöriellt
23
beteende. I regressionen har vi använt oss av de ursprungliga värdena i datamaterialet.
Vi har använt oss av ostandardiserade koefficienter för att se huruvida det finns statistiskt säkerställda samband mellan faktorerna. Vi har även tittat på R2 som visar hur stor del av variansen som kan förklaras av de oberoende variablerna.
5.2.2 Matris samt beskrivande analys
I början av analysen utförde vi beskrivande statistik för att bilda oss en uppfattning om datamaterialet. Programvaran SPSS 11.1 användes till detta. För att kunna sammanställa matrismodellen valde vi att jämföra höga och låga värden med varandra för att se skillnaden mellan de företag som ansåg sig ha brist på resurser kontra de företag som ansåg att de hade resurser. Tillväxtvilja var redan från början endast två alternativ. Vi körde samtliga dessa faktorer mot inrapporterad omsättningstillväxt. Syftet med detta var att dela in företagen enligt den fyrfältsmatris som vi visade i referensramen och visa läsarna hur det förhåller sig i det underlag som vi använt oss av.
5.3 Metodproblem
I den kvantitativa delen av detta arbete använde vi oss av sekundärdata som vi inte hade någon möjlighet att påverka. Denscombe (1998) tar upp allmänna problem runt enkätundersökningar. Han pekar på att de ger forskaren små möjligheter att kontrollera sanningshalten i svaren eftersom respondenten aldrig möts öga mot öga. Relevanta följdfrågor för förtydligande av svar är inte heller möjliga. Samtidigt som kvantitativ data ger trovärdiga resultat menar Denscombe (1998) att de beslut som fattas vid analysen av kvantitativ data kan få långtgående konsekvenser för de resultat som framkommer. För att kunna tolka resultaten på ett riktigt sätt har vi använt oss av statistikprogram och vedertagna statistiska slutsatser.
Ett annat problem är definitionerna i enkätundersökningen. Vad är t ex tillgång till
”lämplig arbetskraft”? Att det finns ledig arbetskraft står klart om vi ser till antalet arbetssökande. Svårigheten ligger i att bedöma vad som är lämplig arbetskraft. För flertalet företagare torde det vara svårt att i en enkätundersökning bedöma om det finns arbetskraft som är lämplig eller om det relativt snabbt skulle gå att utbilda ledig arbetskraft så att den passar i företaget. Här ligger en bedömning i om företaget har en kvalitativ eller kvantitativ syn på tillgången till arbetskraft.
5.3.1 Validitet
Med validitet avses ett mätinstruments förmåga att mäta det som avses att mäta (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1993). För att uppnå hög validitet har vi först definierat vad vi vill mäta. Definitionerna är viktiga för att kunna välja relevanta faktorer för det vi vill undersöka. Utifrån vår undersökningsansats har vi sedan kunnat välja att
