2021-11-05 N2021/02537
Politik och kommunikation Erik Thornström
Näringsdepartementet 103 33 Stockholm
E-post: n.statsstod@regeringskansliet.se
Energiföretagen Sverige
101 53 Stockholm, Besöksadress: Olof Palmes Gata 31
Tel: 08-677 25 00, E-post: info@energiforetagen.se, www.energiforetagen.se Org. nr: 802000-7590, Säte: Stockholm
EFS1001, v4.0, 2017-09-18
Samråd gällande ändringar av statsstödsregler (GBER) som främjar den gröna och digitala omställningen
Energiföretagen Sverige samlar och ger röst åt omkring 400 företag som
producerar, distribuerar, säljer och lagrar energi. Vårt mål är att utifrån kunskap, en helhetssyn på energisystemet och i samverkan med vår omgivning, utveckla energibranschen – till nytta för alla.
Sammanfattning
Energiföretagen Sverige anser i grunden att det är angeläget med en översyn av gruppundantagsförordningen (GBER) för att underlätta omställningen för att klara klimatmålen och för att underlätta genomförandet av EU:s ”gröna giv.
Vi har ett antal detaljerade synpunkter på EU-kommissionens föreslagna ändringar i GBER:
- Vi föreslår att stödintensiteten får ökas upp till 100 % för att möjliggöra en snabbare introduktion av CCUS-tekniker av biogen koldioxid på
marknaden, men med en ambition om att successivt kunna minska stödintensiteten framöver.
- Vi anser att det är angeläget att det råder teknikneutrala villkor i valet av uppvärmningsform som inte missgynnar valet av fjärrvärme eller fjärrkyla som uppvärmnings- respektive kylaformer i stödreglerna för
energieffektivisering (art. 38) respektive byggnader (art. 39).
- Vi anser att samma effektgränser bör gälla för eventuella driftsstöd för förnybara energikällor för energigemenskaper som för övriga aktörer för att bibehålla aktörs- och konkurrensneutrala villkor. Vi föreslår en sänkt effektgräns från 1 MW till 400 kW.
- Vi avstyrker förslaget om att villkora energiskattenedsättningar med genomförande av energieffektiviseringsåtgärder utifrån
energikartläggningar då vi bedömer att det kommer att bli administrativt tungrott att hantera för både berörda företag och för elnätsföretagens del som hanterar skattskyldigheten för energiskatt på el.
Inledning
Energiföretagen Sverige anser i grunden att det är angeläget med en översyn av gruppundantagsförordningen (GBER) för att underlätta omställningen för att klara klimatmålen och för att underlätta genomförandet av EU:s ”gröna giv. Vi bejakar Sveriges och EU:s långsiktiga inriktning mot minskad klimatpåverkan, effektivare resursanvändning, en ökad andel förnybar energi och cirkulär ekonomi och de beslutade energi- och klimatpolitiska målen för åren 2030-2045.
Statsstödsriktlinjerna har i detta sammanhang en central roll i att skapa förutsättningarna för både en snabb energiomställning samtidigt som välfungerande konkurrensförhållanden på energimarknaderna bibehålls.
Övergripande måste styrmedel och subventioner ha ett uttalat och specifikt syfte för att det dels ska vara möjligt att avgöra om stödet har varit effektivt, dels kunna avgöra när och i vilken takt stödet ska fasas ut. Stöd och subventioner kan vara motiverade för oetablerad teknik i ett marknadsintroduktionsskede men dessa behöver utformas utifrån faktiska stödbehov som regelbundet följs upp.
På en öppen och integrerad marknad är det viktigt att alla aktörer kan verka på lika villkor. Det är viktigt att skatter och stöd inte bidrar till en snedvridning mellan olika aktörer och produktionsmetoder, att nyinvesteringar inte hämmas och som bejakar efterfrågesidans bidrag.
EU:s utsläppshandelsystem bör vara det primära styrmedlet för att minska utsläppen av koldioxid i den handlande sektorn eftersom det är ett
kostnadseffektivt och marknadsbaserat system för att minska utsläppen. Andra styrmedel för att påverka utsläppen bör i första hand fokusera på den icke- handlande sektorn.
Artikel 2, Definition av ”koldioxidsnål vätgas”
I p. 102e) föreslås att i definitionen villkora ”koldioxidsnål vätgas” med att
”kolinnehållet i elbaserad vätgas ska fastställas av marginalkraftverket i det elområde där elektrolysören är belägen under avräkningsperioderna för obalanser när elektrolysören förbrukar el från nätet.” Vi anser att denna del av definitionen är problematisk av flera skäl då den reser många frågetecken hur den ska kunna tillämpas i praktiken.
Vi anser att det är oklart hur ”marginalkraftverket” ska tolkas i denna skrivning. Är det prissättande kraftverket på day-ahead-marknaden? Eller är det sista handel på Intra-dag-marknaden, eller avses avropad reglerkraft? I de första två fallen är budgivningen anonym och det är inte heller anläggningsspecifika bud utan aktörer bjuder in MWh per elområde. Reglerkraft är enklare att identifiera, men det är i sådant fall oklart om det är nedreglering som sätter priset och hur man i så fall ska hantera olika kraftslag och t.ex. vätgasbaserad elproduktion eller batterilager. Det framstår heller inte som genomtänkt för det fall ägaren till elektrolysören är i balans i driften och varför denne då ska belastas med någon annans
”obalansvärde”. Ytterligare en oklarhet är hur PPA-avtal med t.ex. vind- eller
solkraft ska hanteras i detta sammanhang. Vi föreslår mot denna bakgrund att den sista meningen i definitionen av koldioxidsnål vätgas stryks.
Artikel 36 Investeringsstöd till miljöskydd, inklusive klimatskydd I punkt 6a föreslås att för investeringar som avser avskiljning, lagring och
användning av koldioxid får stödnivån inte överstiga 20 %. Vi bedömer detta som en mycket låg stödintensitet med tanke på att många CCUS-tekniker idag är långtifrån etablerade och inte kan klara sig på marknadsmässiga grunder utan kommer vara beroende av betydande stöd åtminstone i perspektivet fram till 2040. Exempelvis kommer etablering av storskalig bio-CCS vara helt beroende av ett statligt driftsstöd för att kunna etablera tekniken på marknaden för att på längre sikt kunna växla över till en mer marknadsdriven efterfrågan.
Vi är också frågande till varför stödintensiteten föreslås vara så låg för just CCUS- tekniker som vi bedömer kommer vara mycket betydelsefulla att de utvecklas och introduceras på marknaden för att klara klimatmålen. Vi bedömer att det kan finnas stora inledande teknikrisker i att etablera storskaliga anläggningar för olika slag av CCUS-tekniker där det finns behov av stora riskavlyft i tidiga
introduktionsskeden. Vi föreslår att stödintensiteten får ökas upp till 100 % för att möjliggöra en snabbare introduktion av CCUS-tekniker av biogen koldioxid på marknaden, men med en ambition om att successivt kunna minska
stödintensiteten framöver. Ett skäl för en högre stödintensitet för bio-CCS är att denna teknik gör nytta för samhället på ett sätt som fossilbaserad CCS inte gör där förorenaren som utgångspunkt bör betala för sina utsläpp.
Artikel 36a Investeringsstöd för allmänt tillgänglig infrastruktur för laddning eller tankning av utsläppsfria och utsläppssnåla vägfordon
Vi stödjer föreslagna utökade möjligheter att stödja utbyggnaden av
laddinfrastruktur. Vi anser att det för vissa fall kan vara motiverat med så pass hög stödintensitet som 100 % för att möjliggöra utbyggnad av laddinfrastruktur i glesbygdsområden, där det finns små marknadsmässiga förutsättningar för en sådan utbyggnad utan omfattande stöd.
Artikel 38 Investeringsstöd till energieffektivitetsåtgärder
P. 2b. Vi anser generellt att stöd till etablerad teknik ska begränsas så långt som möjligt. Vi ser dock risker med att det uttalas att energieffektiviseringsstöd ej får omfatta stöd till fjärrvärme och fjärrkyla, då anslutning till fjärrvärme och fjärrkyla bör anses vara likvärdig som att använda individuella uppvärmnings- eller
kylalösningar med t.ex. en värmepump i en byggnad. Det är angeläget att det blir teknikneutrala villkor på värme- och kylamarknaderna och att stöd för
energieffektivisering inte missgynnar valet av fjärrvärme eller fjärrkyla. Vi
avstyrker på denna grund p. 2 b om att stöd inte ska få lämnas till anslutning av fjärrvärme eller fjärrkyla.
Även i punkten 3a anser vi att det är angeläget att det råder teknikneutrala villkor i valet av uppvärmningsform som inte missgynnar valet av fjärrvärme eller
fjärrkyla som uppvärmnings- respektive kylaformer. Det behöver också beaktas att stöd som utgår från definitionen för nära-nollenergibyggnader utformas
teknikneutralt när det föreslås att en byggnad ska ha 10 procent bättre
energiprestanda än vad som följer av nationella nära-nollenergibyggnads-regler.
P. 3d. Vi anser att det saknas behov av att möjliggöra stöd för fossilbaserad gasuppvärmning och anser att ev. stöd bör inriktas på uppvärmning baserad på förnybara energikällor eller återvunnen energi.
Artikel 39 Investeringsstöd för energieffektivitetsprojekt i byggnader i form av finansieringsinstrument
P. 2a, a) Vi anser att det är angeläget att det råder teknikneutrala villkor i valet av uppvärmningsform som inte missgynnar valet av fjärrvärme eller fjärrkyla som hållbara uppvärmnings- respektive kylaformer. I förslaget så gynnas ensidigt individuella uppvärmningsformer ”på plats”. Vi anser att tillägg behöver göras så att även anslutning till gemensamma uppvärmningsformer som fjärrvärme får vara stödberättigade om stöd trots allt införs som även omfattar
uppvärmningslösningar. Vi anser att det också är angeläget att tillvaratagande av spillvärme från industriella processer, datorhallar och annan verksamhet får inkluderas. Vi föreslår följande tillägg i syfte att ge reglerna en mer teknikneutral utformning:
”Installation av integrerade anläggningar för förnybar energi på plats, eller i närheten, som producerar el, värme eller kyla, eller för tillvaratagande av spillvärme.”
Artikel 41 Investeringsstöd för främjande av energi från förnybara energikällor, förnybar vätgas och högeffektiv kraftvärme
Vi är övergripande positiva till att stöd till vätgas- och lagringstekniker kan vara stödberättigade, där det kan vara motiverat med stödinsatser under ett marknadsintroduktionsskede.
P. 9. Vi ställer oss frågande till begreppet ”grön” kraftvärme och om det inte är bättre att använda begreppet ”förnybar” kraftvärme (även med referens till föreslagen definition i p. 108b).
Artikel 42 Driftstöd för främjande av el från förnybara energikällor
Vi stödjer den föreslagna inriktningen på att eventuella stöd ska utformas genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande på grundval av tydliga, transparenta, icke- diskriminerande och objektiva kriterier.
Artikel 43 Driftstöd för främjande av energi från förnybara energikällor och förnybar vätgas i småskaliga anläggningar och för främjande av
lokalsamhällen som satsar på förnybar energi
P. 2.b) Vi anser att det av administrativa skäl kan vara motiverat av att ha effektgränser för små anläggningar där bl.a. en effektgräns på 400 kW föreslås, vilket är i linje med bl.a. EU:s elmarknadsförordning (2019/943).
P. 2a. Vi anser att samma effektgränser bör gäller för energigemenskaper som för övriga aktörer för att bibehålla aktörs- och konkurrensneutrala villkor. Vi föreslår en sänkt effektgräns från 1 MW till 400 kW.
Artikel 44 Stöd i form av nedsättning av miljöskatter enligt direktiv 2003/96/EG får ny lydelse
P. 44.5 om energiskattenedsättningar till energiintensiv industri m.m.
Vi avstyrker förslaget om att ställa krav på genomförande av
energieffektiviserande åtgärder som tagits fram i en energikartläggning och som har en kortare återbetalningstid än 3 år, för att få nedsatt energiskatt på bl.a. el.
Vi anser att energikartläggningar är ett bra instrument för att stimulera ett regelbundet arbete med att ta fram energieffektiviserande åtgärder. Vi ifrågasätter dock om åtgärdsförslag i en energikartläggning kan utgöra ett
tillräckligt underlag för att fatta investeringsbeslut om ett faktiskt genomförande.
Även kvalitén i en energikartläggning kan ifrågasättas. Normalt krävs det
ytterligare utredningar innan genomförandebeslut av sådana åtgärder kan fattas.
Vi ställer oss också frågande till hur den praktiska tillämpningen av förslaget om att ”investera en betydande andel på minst 50 % av minskningen i projekt som leder till betydande minskningar av anläggningens växthusgasutsläpp” ska gå till.
Vi anser även att detta tillkommande krav riskerar bli mycket tungrott och anser i grunden att utsläppshandeln bör vara ett tillräckligt instrument för att ge
prissignaler att fasa ut de fossila bränslena.
Från Energiföretagens sida ser vi också att hanteringen av vilka som ska få del av energiskattenedsättningar kommer att bli administrativt tungrott för
elnätsföretagens del som hanterar uppbörden av energiskatt på el. Vi ställer oss frågande till hur bedömningen av om en tillverkningsindustri har genomfört
energieffektiviseringsåtgärder utifrån en energikartläggning ska gå till. Vi ser heller inte alternativet med ”flytta över” skattenedsättningar som idag införts med tillämpning av GBER till de kommande CEEAG-statsstödsriktlinjerna som ett önskvärt alternativ då det kommer att leda till tidsödande återkommande
statsstödsprövningar som skapar både merarbete och riskerar bli mer tungrodda att hantera.
Åsa Pettersson Erik Thornström
VD, Energiföretagen Sverige Ansvarig, skatter, styrmedel,
energianvändning och resurseffektivitet
