1
I stormarnas spår
9 januari
8 januari 2005 drabbades södra Sverige av stormen Gudrun vilken medförde stora mängder nedblåst skog. Som ett resultat av detta har än idag många sydsvenska sågverksbolag relativt stora råvarulager. Vi undersöker i denna uppsats hur dessa är värderade.
En undersökning av råvaruvärdering inom sydsvensk
sågverksindustri
Kandidatuppsats i Företagsekonomi
Redovisning hösten 2008
Handledare: Märta Hammarström
Författare: Fredrik Ljunggren
Kandidatuppsats i Företagsekonomi
Redovisning hösten 2008
Handledare: Märta Hammarström
Författare: Fredrik Ljunggren
Marcus Svensson
Förord
Inledningsvis vill vi tacka de företag och personer som varit vänliga att delta i vår undersökning, utan er hjälp hade vi inte kunnat genomföra vårt arbete. Alla våra respondenter är dock anonyma såväl här som i resten av uppsatsen.
Andra som hjälpt oss på vägen är vår handledare Märta Hammarstöm och branschorganisationen Såg i Syds VD Henrik Asplund, tack även till er.
Göteborg januari 2009
Fredrik Ljunggren Marcus Svensson
Sammanfattning
Författare: Fredrik Ljunggren och Marcus Svensson Handledare: Märta Hammarström
Titel: I stormarnas spår
Bakgrund och problem
Den 8 januari 2005 blåste stormen Gudrun in över Sverige. Gudrun resulterar i att ca 70 miljoner skog stormfälls, lokalt upp till 7 årsavverkningar. Värst drabbade blir de Småländska länen Kronoberg och Jönköping.
Trä är en färskvara som inte mår bra av att lagras under längre perioder. Efter Gudrun tvingades dock många sydsvenska sågverksbolag att lagra relativt stora mängder timmer och delar av detta ligger fortfarande i lager.
Syfte
Syftet med uppsatsen är att studera hur sydsvenska sågverksföretag värderar sina råvarulager.
Vilken värderingsprincip de använder, hur de beräknar det aktuella värdet, om de gör avdrag för inkurans och hur de i så fall beräknar och motiverar denna.
Metod
För att få en bra grund att stå på granskades de tilltänkta företagens årsredovisningar ett par år tillbaka i tiden, innan vi kontaktade företagen. Vi genomförde våra intervjuer på respektive sågverk vilket hjälpte oss att få en liten inblick i den bransch och miljö som våra respondenter verkar i. Intervjuerna baserades på ett par grundläggande frågor, vi strävade dock efter en mer öppen och tämligen fri diskussion snarare än en strikt intervju.
Resultat och slutsatser
Vi kunde omgående konstatera att sågverken värderade sin råvara efter lägsta värdets princip,
till anskaffningsvärde. Vidare så fann vi att det var viss spridning i hur man beräknar detta
anskaffningsvärde och hur man motiverar det avdrag för inkurans som vissa gör. Det har även
visat sig att sågverkens resultat för denna period är tämligen känsliga för värderingen av de
relativt stora lagren av råvara. Det är dock många faktorer som spelar in och det är svårt att
jämföra två företag i branschen på ett helt tillfredsställande sätt. Man kan likväl se vissa
mönster och konstatera vissa skillnader och likheter.
Förklaringar
Aeroba- kallas en process eller organism som behöver tillgång till syre Anaeroba- kallas en process eller organism som inte behöver syre
FUB- ”Fast under bark” ett mått som sågverken använder för att beräkna den volym de handskas med. Mäts i kubikmeter.
Fuktkvot- benämning på hur pass hög fuktigheten anses vara i trävirket.
”Fuktkvot= vikten av vattenmängden i en viss volym av ett material i förhållande till vikten av samma volym torrt material.”
Permeabilitet- syftar till hur snabb vattengenomsläppligheten är i virket. Om
permeabiliteten ökar så ökar trädets förmåga att transportera
vatten men det innebär också att om vattnen slutar tillföras så
torkar virket snabbare genom att vattnet försvinner snabbare ur
virket.
Innehåll
1 Inledning ...1
1.1 Bakgrund ... 1
1.1.1 Svensk skogsindustri ... 1
1.1.2 Stormarna Gudrun och Per...1
1.1.3 Hantering av stormfälld skog... 2
1.1.4 Redovisning av varulager... 3
1.2 Problem...3
1.3 Syfte ...3
1.4 Avgränsningar...3
2 Metod ...4
2.1 Val av företag...4
2.2 Problem...5
2.3 Förenklingar...6
2.4 Intervjuerna...6
2.6 Tillförlitlighet i insamlad information ... 6
3 Teoretisk bakgrund...7
3.1 Vedens skadegörare ...7
3.2 Svamp och bakterieangrepp...7
3.3 Skyddsåtgärder... 8
3.3.1 Den torra metoden ...8
3.3.2 Den våta metoden ... 8
3.3.3 Den syrefria metoden ...9
3.4 Lagringsskadornas betydelse... 10
3.5 Värdering av varulager... 10
3.5.1 Lagervärderingens betydelse för resultatet ... 11
3.6 Stormarnas resultat ... 12
4 Empiri... 13
4.1 Företag Adam ... 13
4.1.1 Beräkning av anskaffningsvärde ... 13
4.1.2 Inkurans... 13
4.2 Företag Bertil... 14
4.2.1 Beräkning av anskaffningsvärde ... 14
4.2.2 Inkurans... 14
4.3 Företag Cesar... 14
4.3.1 Beräkning av anskaffningsvärde ... 14
4.3.2 Inkurans... 15
4.4 Företag David ... 15
4.4.1 Beräkning av anskaffningsvärde ... 15
4.4.2 Inkurans... 15
4.5 Anskaffningsvärden ... 16
4.6 Strategi... 17
4.7 Resultatpåverkan... 18
5 Analys... 20
5.1 Beräkning av anskaffningsvärde... 20
5.2 Jämförelse av anskaffningsvärden... 21
5.3 Resultatpåverkan... 22
5.4 Lagar och regler ... 23
6 Slutord ... 24
6.1 Avslutande diskussion... 24
6.2 Vidare forskning... 24
7 Referenser och bilagor... 25
1 Inledning
nledningsvis kommer vi presentera bakgrunden och hur idén till uppsatsen uppkom, därefter följer en kort beskrivning av branschen och hur den påverkats av stormarna Gudrun och Per. Avslutningsvis följer problemdiskussionen och syftet med uppsatsen samt dess avgränsningar.
1.1 Bakgrund
Under vår c-kurs i redovisning studerade vi i samband med ett praktikfall i företagsanalys skogsbolaget Rörvik Timber och då uppkom idén att skriva uppsats inom ämnet svensk skogsindustri. Vi granskade under praktikfallet Rörvik Timbers årsredovisning och blev då nyfikna på hur man hanterar den kontinuerliga kvalitetsförsämring som uppstår vid lagring av timmer. 2005 och 2007 drog två stora stormar över södra Sverige och lämnade mängder med stormfälld skog efter sig. De råvarulager som då byggdes upp finns i stor utsträckning fortfarande kvar och kommer så att göra i något eller några år till.
1.1.1 Svensk skogsindustri
Skogsindustrin är en stor del av svensk industri och globalt sett är Sverige en stormakt inom industrin. Sysselsättning, omsättning, varuexport och förädlingsvärde motsvarar 10 -12 procent av total svensk industri. 15-20 procent av de totala industriinvesteringarna i Sverige är skogsindustriinvesteringar och ca 91 000 människor är anställda inom svensk skogindustri.
1Den del av skogsindustrin den här uppsatsen kommer att fokusera på är svensk sågverksindustri som sysselsätter ca 13 000 människor. Sverige är världens tredje största exportör av sågade trävaror efter Kanada och Ryssland, exportvärdet var 2007 26,7 miljarder SEK och ca 20 procent av EU-ländernas konsumtion av sågade trävaror kommer från Sverige. Ca 60 procent av produktionen av sågade trävaror kommer från de tio största sågverksbolagen.
21.1.2 Stormarna Gudrun och Per
Den 8 januari 2005 drar stormen Gudrun in över Sverige med en vindkraft över 25m/s, dvs.
stormstyrka. Konsekvenserna av Gudrun blev förödande, vilket till stor del berodde på att det rådde ypperliga förhållanden för att en storm skulle få stor påverkan på de svenska skogarna.
1
Skogsindustrierna (2008): Faktasamling 2007. ISSN: 1402-6740. Bromma.
2
Ibid.
I
Skador som uppstår under en storm påverkas av en rad faktorer, när på året de uppstår, rådande markförhållanden, temperatur och om skogen är lövad eller ej. Andra aspekter som skall tas i beaktande är vilken jordart som råder där skogen är belägen, hur högt träden sträcker sig, hur gammal skogen är och även hur pass väl underhållen skogen är.
3Alla dessa variabler gör det svårt att särskilja exakt vad som bidragit till vad, men man kan med stor säkerhet fastställa att den enskilt största orsaken till de förödande skadorna som uppstod, var stormens meteorologiska karaktär. Den stora skillnaden i lufttryck som rådde mellan lågtryckets centrum och dess södra del skapade extra höga vindkrafter som blåste i en enda dominerande riktning, från väst mot öst. Detta resulterade i att Gudrun gick som en pil genom södra Sverige. I de geografiska områdena som drabbades av Gudrun var generellt skogen hög, gammal och grandominerad. Detta i kombinationen med att den virkesrika skogen var nygallrad gjorde att det enskilda trädet blev känsligare för kraftiga vindar.
4Kombinationen av de geografiska förhållanden och den kraftiga vind som rådde när Gudrun svepte in över Sverige resulterade i att 70 miljoner m skog blåste ner, värst drabbade i Sverige blev Kronobergs län där 22 miljoner m skog blåste ned och Jönköpings län där 17 miljoner m skog blåste ned. Denna mängd motsvarar 7 respektive 4 årsavverkningar för länen.
5Den 19 januari 2007, ganska exakt två år efter Gudrun, drar nästa stora storm in över Sverige.
Per som det norska meteorologiska institutet döp stormen till, uppstod nästan på samma plats som Gudrun, strax väster om de Brittiska öarna, ett område som präglas av stora temperaturskillnader. Per kommer inte riktigt upp i samma vindstyrka som Gudrun gjort två år tidigare utan beräknas till en kraft på 90 % av Gudrun. En annan viktig skillnad är vindriktningens spridning. Gudrun gick som en pil genom landet och slog mycket hårt över en mindre yta medan Per har en större spridning och täckte in en större geografisk yta vilket gör att områden som klarat sig från Gudrun nu drabbades. De skador som Per efterlämnade sig, motsvarande knappt en sjättedel av skadorna jämfört med Gudrun, de räknades till 12 miljoner m nedblåst skog. I Kronobergs län blåste 2,3 miljoner m skog ner och i Jönköpings län 2,2 miljoner m skog.
61.1.3 Hantering av stormfälld skog
Hur en timmerstock hanteras innan den hamnar på sågverket har stor betydelse för timmerstockens kvalitet och värde. Så fort ett träd sågats eller blåst ned kan kvaliteten aldrig bli bättre, det är därför viktigt att ta till vara på råvaran så fort som möjligt för att undvika kvalitets- och värdeminskning. Det finns en rad olika åtgärder att tillgå för att hålla kvaliteten i
3
SMHI (2007): Januaristormen 2007. Faktablad nr 33. Norrköping.
4
SLU (2006): fakta skog 8, Analys av stormskador efter Gudrun. ISSN: 1400-7789. Uppsala
5
Statens energimyndighet (2007): utvärdering av stormen per. ISSN: 1403-1892.
6
Ibid.
timret så hög som möjligt. Hur har förtagen då hanterat den stora mängd timmer de tvingats lagra på grund av Gudrun och Per, och hur mycket har detta timmer tappat i värde?
1.1.4 Redovisning av varulager
Redovisning av varulager styrs i ÅRL 9§ Värdering av omsättningstillgångar (Lag (2004:1173)) där det anges att varulager, skall tas upp till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Den så kallade först-in-först-ut principen FIFU skall tillämpas vid vid beräkning av lagervärde. Anskaffningsvärde behandlas ytterligare i 11§ Varulagrets anskaffningsvärde (Lag (2006:871)). Fokus i uppsatsen ligger på värderingen av råvarulager vilket i RR 2:02 Varulager definitioner bestäms vara en del varulager.
Efter en snabb granskning av årsredovisningar från olika sågverksbolag visar det sig att samtliga, i vår undersökning, tar upp sitt råvarulager till anskaffningsvärde och att vissa gör avdrag för inkurans. Frågan är då hur denna inkurans bestäms? Är bolagen tillräckligt försiktiga när de bestämmer inkuransen? Om de inte är det, skulle det innebära att kostnad sålda varor blir för låg och resultatet därmed för högt. De tar då med sig överskattade tillgångar i form av råvarulager in i framtiden, vilket i så fall kommer leda till ytterligare försämrade resultat, när den verkliga inkuransen visar sig.
1.2 Problem
Hur har sydsvenska sågverksbolag värderat sina råvarulager? Vilka redovisningsprinciper använder de sig av? Gör man avdrag för inkurans?
1.3 Syfte
Syftet med uppsatsen är att studera hur sydsvenska sågverksbolag värderar sina råvarulager.
Vilken värderingsprincip de använder, hur de beräknar det aktuella värdet, om de gör avdrag för inkurans och hur de i så fall beräknar och motiverar den inkuransen.
1.4 Avgränsningar
Stormarna Gudrun och Per efterlämnade en stor mängd stormfälld skog i södra Sverige vilket i
sin tur har lett till att sågverksbolagen fått en explosionsartad ökning av timmer att hantera i
sina lager. Företagen vi varit i kontakt med är belägna i södra Sverige, och har varit involverade i
efterarbetet av Gudrun och Per. Företagen som ingår i denna uppsats är inte börsnoterade och
av varierande storlek. Vi kommer begränsa oss till posten Råvaror och förnödenheter i första
årsredovisningen efter Gudrun.
2 Metod
detta kapitel beskriver vi hur vi gått tillväga vid val av företag, hur vi lagt upp våra interjuver. Vi beskriver även en del problem som uppstått på vägen samt hur pass tillförlitlig vi anser att den inhämtade informationen är.
2.1 Val av företag
Vi funderade ett tag över hur vi skulle kunna komma i kontakt med branschen på ett bra sätt.
Hur vi skulle kunna få in en fot någonstans så att vi kunde presentera vår idé till uppsatsen och samtidigt kunna få några andra förslag eller synpunkter på hur vi skulle vinkla uppsatsen.
Diskussionen slutade med att vi tog kontakt med branschorganisationen Såg i Syd. ”Såg i Syd fungerar som en branschorganisation för de privatägda sågverken i Sydverige, och arbetar för att skapa goda marknadsförutsättningar och ökad konkurrenskraft för dess medlemföretag”
7Vi kom i kontakt med organisationen smidigt över telefon och fick ett bra mottagande då vi fick komma på besök redan efter ett par dagar. På Såg i Syd fick vi en pratstund med organisationens VD, Henrik Asplund, där vi förklarade våra tankar och idéer kring uppsatsen.
I samtalet med Henrik fick vi flera alternativ på företag som varit involverade i efterarbetet av Gudrun och Per. Henrik var mycket tillmötesgående och hjälpsam både vad det gällde information om branschen och resultatet av stormarna.
Vi hade två grundkrav på de företag som skulle ingå i undersökningen. Dessa var att de skulle vara onoterade samt att de haft en betydande roll i arbetet efter stormarna Gudrun och Per. Vi ville även ha viss spridning i företagens storlek.
Samtalet resulterade i att valet föll på 5 st. onoterade sågverksföretag i södra Sverige, varav ett var ovilligt att ställa upp. För att få så stor kunskap som möjligt om dessa granskade vi deras årsredovisningar fyra till fem år tillbaka i tiden varefter intervjuer bokades. Vi insåg ganska tidigt att den information vi efterfrågade kunde anses vara lite känslig och därmed lite svår att få tag i. Vi satte därför upp ett antal punkter för hur vi skulle hantera den information vi erhöll.
Efter den första kontakten med företaget skickade vi ut ett mail till dem med dessa
”förhållningsregler”, som ni finner nedan.
7
http://www.sagisyd.se/
I
“
Ni får i uppsatsen vara anonyma
Vår avsikt är att redovisa siffror i någon form av index, i den mån det är möjligt och det finns skäl för det
Självfallet går ingen annan information än den som redovisas i den slutliga uppsatsen vidare till något annat bolag eller annan utomstående part
Vill ni att vi tecknar någon form av avtal avseende tystnadsplikt går det naturligtvis bra
Bolagen har rätt att förhandsgranska och stryka information som de anser vara felaktig
Vår ambition är att belysa vilket stort genomslag värderingen av råvarulagret kan få på bolagets resultat.
Det kommer att ske jämförelser mellan de olika bolagen vi undersöker, dessa jämförelser kommer dock redovisas på ett sådant sätt att det kommer att vara praktiskt taget omöjligt, för exempelvis en konkurrent, att lista ut vilka bolag som ingått i undersökningen . ”
8Vi är övertygade om att detta var ett bra sätt att få tillgång till den information vi fick och att det ingav det förtroende vi behövde från våra respondenter.
Vi ville gärna genomföra intervjuerna på plats på respektive företag, detta resulterade i ca 60 mil i bilen för att genomföra alla intervjuer. Tanken var att skapa en förtroendeingivande bild av oss själva och få en chans till inblick i vad sågverken sysslar i praktiken samt en bild över deras anläggningar och den miljö de verkar i. Vi är övertygade om att det var ett mycket bra sätt att hantera informationsinsamlingen på. Det underlättade säkerligen såväl den huvudsakliga intervjun som de kompletterade frågor vi hade i efterhand.
2.2 Problem
När vi valt ut och fått klartecken från de företag som skulle ingå i undersökningen så stod vi inför nästa utmaning, hur samordnar vi intervjuerna på bästa sätt? Den geografiska spridningen var inte obetydlig. Med lite tur och hjälpsamma respondenter lyckades vi boka in tre av intervjuerna under samma dag och med lagom tid mellan respektive intervju. Vi slapp då flera långa resor och/eller övernattningar. Med utgångspunkt Jönköping hade vi ändå nästan 60 mil i bilen den dagen.
Efter att ha granskat de olika företagens årsredovisningar dök nästa problem upp, de olika företagen visade sig ha olika räkneskapsår samt att flera av dem bytt räkenskapsår under perioden, vilket försvårade jämförbarheten mellan bolagen.
8
Underlag till mail som skickades till samtliga respondenter
Med tanke på att visst material och vissa siffror som framkommer i uppsatsen kan vara känsliga för företagen att dela med sig av, kommer som tidigare nämnts, företagen vara benämnda med alias och siffrorna som redovisas kommer endast att visas i form av index för att skydda företagen. För att säkerställa detta har muntliga överenskommelser träffats mellan författarna till uppsatsen och respondenterna.
2.3 Förenklingar
Posten råvaror och förnödenheter innehåller självklart inte bara gran vilket var det träslag som blev överlägset mest drabbat i stormen, men för att göra det lite enklare att sammanställa har vi inte delat upp råvarulagret i alla dess beståndsdelar. Vi har istället använt oss av ett vägt genomsnittspris per m3 fub(kubikmeter fast under bark).
2.4 Intervjuerna
Intervjuerna vi genomförde utgick från ett antal grundfrågor
9, där vi lämnade stort utrymme att svara på, detta för att skapa möjlighet åt respondenten för att på så sätt få dennes bild av verksamheten. Upplägget gjorde att intervjun flöt mer som en diskussion istället för en strikt intervju. De frågor vi utgick ifrån låg till grund för samtliga intervjuer som vi genomförde.
2.6 Tillförlitlighet i insamlad information
Informationen som har samlats in har erhållits dels genom intervjuer med sågverksbolagen dels med branschorganisationen Såg i Syd. De personer vi har varit i kontakt med är direkt involverade i eller ansvariga för respektive företags redovisning, för att på så sätt få en så verklighetsnära bild som möjligt av företagen.
Tillförlitligheten i dessa intervjuer anser vi vara god då personerna som intervjuats har höga positioner med god insyn i respektive företag och marknad. Siffrorna som hämtats är ur företagens årsredovisningar, bokslut och de genomförda intervjuerna. Vi har beaktat risken att de bolag vi varit i kontakt med kanske inte varit helt ärliga i sina intervjuer, då det kan vara känsligt att ge ut fakta som kan betraktas som affärshemligheter. Dock känner vi inte att något företag har redovisat felaktiga siffror utan de har uppfattats som väldigt hjälpsamma och tillmötesgående. Det finns heller inga rimliga motiv för att undanhålla eller förvanska någon av oss efterfrågad information, i alla fall inte under förutsättning att företagen litar till oss och de
”förhållningsregler” vi satt upp. Garantin om att de kommer vara helt anonyma och att deras data kommer att behandlas konfidentiellt, om de så velat, har varit till stor nytta. Bolagen har då kunnat känna sig lite tryggare och därmed varit mer villiga att dela med sig av sin information. Överlag anser vi att vi fått relativt god insyn i branschen och de enskilda företagens redovisning, samt fått en indikativ bild av redovisningen av råvaror och förnödenheter bland sydsvenska sågverksbolag.
9
Bilaga 1, Intervjuunderlag
3 Teoretisk bakgrund
detta kapitel behandlas teorin om varför värdeminskning uppstår och vad som händer med virket i praktiken. Detta följs av en kortare beskrivning av åtgärder för att minimera kvalitetsförsämring. Avslutningsvis följer en beskrivning om värderingen av varulager samt dess betydelse för företagens resultat.
3.1 Vedens skadegörare
Oavsett om träden är levande eller döda så finns risken att de angrips av skadegörare, detta kan yttra sig på olika sätt. Råder massförökning av insekter kommer de att angripa friska träd i brist på försvagade. Gällande fällda träd kommer först insekter och svampar att angripa träden, senare kommer även bakterier och olika fåcelliga djur att angripa virket.
10Det finns en mängd olika aspekter till varför vissa träd attraherar olika typer av skadeorganismer, allt ifrån graden av liv i träden, till hur pass stor markkontakt träden har efter att de har utstått en storm.
113.2 Svamp och bakterieangrepp
Vanliga mikroorganismer som angriper trävirke är mögelsvampar, blånadssvampar, rötsvampar och bakterier. För att motverka svampangrepp, kan man agera på två sätt, antingen kan man hålla trävirkets fuktkvot
12under 25 % eller över 100 %. Under dessa förutsättningar så kan svamparna inte leva i trävirket, då svamparna är aeroba organismer.
13Beroende på vilken fuktkvot som trävirket håller mellan 25- och 100 % attraherar det olika typer av svamp, då de olika svampsorterna trivs i olika miljöer. För att bakterier skall angripa trävirket krävs dock en hög fuktighetskvot. Bäst för bakterierna är om trävirket befinner sig helt under vatten eller om det åtminstone är vattenbegjutet.
14Bakterierna bryter ner trävirkets fibrer i ringporerna vilket resulterar i att permeabiliteten ökar, dvs. uppfuktnings- och uttorkningshastighet ökar. Detta ökar risken för att virket skall bi angripet av blånadssvamp och rötsvamp. Problemen med blånadssvamp är att den missfärgar
10
Thörnqvist, T (2005): Hantering av stormvält virke. Sid 7 Växjö
11
Ibid.
12
http://www.byggnadskontroll.nu/index.aspx?site=byggnadskontroll.nu&page=3256
13
Thörnqvist, T (2005): Hantering av stormvält virke. Sid 8-10 Växjö
14
Thörnqvist, T (2005): Hantering av stormvält virke. Sid 9-10 Växjö
I
virket samt att den ökar permeabiliteten. Rötsvampens angrepp på virket kan vara besvärligare, då den avger enzymer som bryter ner cellväggen i trävirket, vilket medför att hållfasthetsegenskaperna i trävirket minskar avsevärt.
15Stormfälld skog eller trävirke som lagras utan direkt skydd kan angripas av insekter som i sin tur lämnar efter sig gångar i virket, vilket underlättar för blånadssvampen att sprida sig.
163.3 Skyddsåtgärder
För att undvika att det fällda trävirket inte skall bli skadat eller angripet av skadegörare och tappar i värde finns det olika metoder som göra att processen går långsammare och därmed minskar den inkurans och kvalitets försämring som uppstår.
3.3.1 Den torra metoden
Rent teoretiskt skulle det vara möjligt att torka virket till en fuktighetsgrad under 25 %, dock skulle virket ändå utsättas för mikrobiella skador då det skulle ta för lång tid att uppnå graden av torrhet, som skulle krävas för att undvika skadeangrepp. En annan aspekt, som gör det mer eller mindre omöjligt, är att det skulle krävas enorma utrymmen för den stora rundvirkesvolymen som det handlar om.
17Ett annat problem man kommer få handskas med, om man väljer den torra metoden, är att virket kommer att spricka vid uttorkning och leda till kraftig kvalitetsförsämring. Sågverken kommer att få en betydligt svårare sågprocess då de är vana att hantera rått virke, svårigheten med att impregnera den torra flisen med kokvätska kommer att öka betydligt för de berörda massabruken. De bekymmer vi belyst ovan gör att metoden blir näst intill omöjlig att realisera på stormfällt virke.
183.3.2 Den våta metoden
Precis som det låter så handlar denna metod att hålla virket vått för att undvika svampangrepp.
Detta fungerar då svamparna inte kan leva i en allt för fuktig miljö, dock kommer man inte undan från påverkan av mikroorganismer eller insekter, då dessa kan påträffas i de flesta miljöer. Eftersom virket har en viss flytkraft kommer i genomsnitt 25 % av virket befinna sig över ytan vid sjölagring, vilket gör att risken för insektsangrepp inte är helt borta, utan endast reducerad. Huruvida angreppen från mikroorganismer påverkat virket eller ej under våtläggning har visat sig vara av ringa betydelse.
1915
Thörnqvist, T (2005): Hantering av stormvält virke. Sid 11 Växjö
16
Ibid.
17
Thörnqvist, T (2005): Hantering av stormvält virke. Sid 12-13 Växjö
18
Ibid.
19
Thörnqvist, T (2005): Hantering av stormvält virke. Sid 13-16 Växjö
Hur länge virket skall lagras i vatten beror på många olika aspekter, vilket träslag handlar det om? Hur har virket behandlats till dess att det hamnar i väta? Rådande temperatur? Vattnets kvalitet? Vattnets omlopp? Problemet med den våta metoden är att permeabiliteten ökar i veden, vilket kan få konsekvenser för den färdiga produkten. Den färdiga produkten blir känsligare för röt- och blånadsskador samt den kan bli flammig efter ytbehandling, detta främst efter lasering eller betsning. Dock påverkas inte hållfastheten i bakterieangripet virke.
20För virke som redan utsatts för bakterie- och svampangrep kan detta inte åtgärdas genom våtläggning men det får processen att avstanna, vilket sparar kvaliteten.
När det gäller själva metoderna för våtläggning finns det flera olika alternativ - Sjölagring
- Sjölagring med bevattning - Bevattning på land
- Klimatstyrd bevattning
Vilken metod företagen väljer beror givetvis på vilka förutsättningar som finns att tillgå, både geografiska och ekonomiska.
3.3.3 Den syrefria metoden
Ensilering handlar om att ”slå in” virkesvältan i plastförpackningar. Det fällda virket läggs på plast för att sedan slutas in som ett stort paket. Tanken är att det syre som finns inne i paketen kommer att försvinna då trävirket ”andar sig själv till döds”. Detta kräver stor försiktighet eftersom virkets förpackning måste vara helt tätt, ett litet hål och lagret är förstört.
21Den syrefria metoden utestänger de aeroba bakterierna, men hotet från de anaeroba kvarstår.
Möss, vandalisering och kraftiga vindar är något som ständigt ställer krav på besiktningar av plastomslutningarna. Metoden visar på bra resultat men kostar därefter, vilket gör att man endast använder den till exklusiva träslag.
22Genom att kyla ner virket kan ett fuktigt och kallt klimat skapas vilket resulterar i att både svamp- och bakterieangrepp undviks. Framförallt i Finland har man goda erfarenheter av att täcka sitt virke med både natursnö eller med snömaskin. Det täckande snölagret bör vara 60 cm tjockt i kombination med tätning av ett lager sågspån på 20 cm. Ofta lagras virket mellan januari - mars och håller sig fram till mellan juli - september givet att klimatat är gynnsamt. En klar fördel är om temperaturen är under -7°C då vätan i virket fryser för att få ett så bra resultat
20
Thörnqvist, T (2005): Hantering av stormvält virke. 13-16 Växjö
21
Thörnqvist, T (2005): Hantering av stormvält virke. Sid 26-27 Växjö
22
Ibid.
som möjligt. Denna metod har inte tillämpats efter Gudrun och Per eftersom klimatet inte varit lämpligt för det.
233.4 Lagringsskadornas betydelse
Anledningen till att detta har stor betydelse är att virket som utstått lagring inte alltid kan användas inom samma områden, som friskt virke skulle klara av. I en felaktig miljö kan det lagringsskadade ha en betydligt kortare livstid än friskt virke. Det är därför viktigt att sågverken inte säljer det lagringsskadade virket till ändamål som det inte är anpassat för.
Timmer som lagrats för länge får en ökad permeabilitet, vilket får till följd att virket lättare blir angripet av svamp i fuktiga miljöer. Detta gör att virket kan användas i samma utsträckning gällande byggnationer inomhus, då hållfastheten inte påverkats. Som väggpanel utomhus är det dock inte lämpligt, då virket där utsätts för fukt. Resultatet om man ändå väljer att använda virket utomhus skulle resultera i att virket skulle bli flammigt och ha en förkortad livslängd.
243.5 Värdering av varulager
Redovisning av varulager styrs i RR 2:02 Varulager och ÅRL kap 4 9§ Värdering av omsättningstillgångar (Lag (2004:1 173)) där det anges att varulager skall tas upp till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärdet och beräknas enligt den så kallade först-in- först-ut principen.
”Anskaffningsvärdet för en tillgång utgörs av utgiften för dess förvärv eller tillverkning. Detta innebär att i anskaffningsvärdet ingår alla utgifter som företaget haft i den normala verksamheten för att bringa varan till dess tillstånd och plats på balansdagen.”
25”Nettoförsäljningsvärde utgör försäljningsvärdet efter avdrag för beräknade försäljningskostnader och andra tillkommande kostnader. Nettoförsäljningsvärdet ska beräknas med beaktande av inkurans.”
26”Inkurans innebär att varorna inte kan säljas på normala villkor. Det kan bero på att de har blivit defekta (t.ex. rostskador), omoderna (t.ex. modekläder) eller övertaliga eller att de på annat sätt blivit svårsålda på grund av andra omständigheter (t.ex. införande av ny teknik”)
27Först-in-först-ut principen Huvudprincipen när tillgångar i lager värderas utifrån anskaffningsvärdet, är att de artiklar som finns kvar i lagret är de senast anskaffade.
Denna metod kallas först in först ut (FIFU).
2823
Thörnqvist, T (2005): Hantering av stormvält virke. Sid 26-27 Växjö
24
Thörnqvist, T (2005): Hantering av stormvält virke. Sid 14-15 Växjö
25BFNAR 2000:3 Redovisning av varulager
26
Ibid.
27
Ibid.
28
Ibid.
3.5.1 Lagervärderingens betydelse för resultatet
Värdet på varulagret har en direkt inverkan på det resultat som företaget redovisar. Värderar man ”upp” lagret kommer man att minska kostnad sålda varor och därmed öka resultatet.
Kassaflödet påverkas dock inte av detta. Nedan följer ett enkelt exempel för att förtydliga lagervärderingens effekt på resultatet.
Exempel. kvartal 1 kvartal 2 kvartal 3 kvartal 4 Inköp 100 enheter 100 enheter 100 enheter 100 enheter
Pris 100 80 70 70
Under året har 400 enheter köpts in för motsvarande 320 kr (anskaffningsvärdet) och av dessa är 200 st. sålda. Detta innebär att det utgående lagret på 200 st. kommer att värderas till 140 kr då först-in-först-ut principen gäller. KSV (kostnad sålda varor) kommer då vara 180.
Kostnad sålda varor= Ingående balans lager + inköp – Utgående balans
180 0 320 140
Låt oss nu säga att försäljningspriset på de sålda varorna är 5 kr per enhet. Omsättningen kommer då vara 5x200= 1000kr. KSV kommer att påverka årets resultat då kostnaden för varorna skall hänföras till det räkneskapsåret de köptes in. Om vi nu värderar det utgående lagret till 140 så kommer KSV att vara 180 vilket ger oss ett resultat på 820 för det gällande räkneskapsåret.
omsättning +1000
Kostnad sålda varor -180
Resultat= 820
Nu visar det sig i efterhand att vårt lager i själva verket är värt bara 50, allt annat lika. Det innebär att KSV skulle öka lika mycket som lagret ”minskar” vilket är 90. KSV ökar då till 270 och resultatet minskar till 730.
KSV= IB lager+ inköp- UB lager
270 0 320 50
Omsättning +1000
KSV -270
Resultat= 730
I enlighet med god redovisningssed så skall man vara försiktig i sin redovisning, man skall även ge en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning. Redovisar man exempelvis ett övervärderat lager år 1 kommer man att överskatta resultatet år 1 och därmed också det egna kapitalet år 2. Värdering av råvaran är därför viktig för de sydsvenska sågverksbolagen i dessa dagar då råvarulagren utgör en relativt tung post i balansräkningen.
3.6 Stormarnas resultat
Gudruns framfart över Sverige resulterade i att upp till sju årsavverkningar stormfälldes i vissa områden. För att ta till vara på all stormfälld skog utvidgade många sydsvenska sågverksbolag sina råvarulager. Totalt i hela landet ökades lagren av virkesråvara från ca 6 miljoner fub (fast under bark) till 28 miljoner fub efter Gudruns framfart 2005.
Konsekvensen av detta blev att bolagen byggde upp råvarulager som på vissa håll motsvarade mer än en hel årsförbrukning av timmer. Eftersom sågverksbolag inte kan upphöra med sina löpande inköp av råvara, med risk för att förlora sina leverantörer, tvingas de att såga dels stormfällt timmer, dels nyavverkat timmer, vilket givetvis ställer krav på sågverksbolagens hantering av råvaran för att undvika en allt för stor kvalitetsförsämring.
2929
Asplund, H. (2008): VD Såg i Syd, Intervju
0 5 10 15 20 25 30
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
Milj. m³f ub
Lager av virkesråvara vid årsslut
Stock of wood raw-materia at the end of the year
Massaved och flis Pulpwood and chips Barrsågtimmer Coniferous sawlogs Summa
Sum
Källa: SCB
Source: Statistics Sweden
4 Empiri
kapitlet redogör vi vårt material från de intervjuer som genomförts. Vilken värderingsprincip våra respondenter följer, hur de beräknar det aktuella värdet, om de gör avdrag för inkurans samt, hur den inkuransen i så fall fastställs. Det faktiska värdet som företagen tagit upp i sin årsredovisning kommer inte att skrivas ut i kronor i denna uppsats, det kommer för att ytterligare skydda företagens anonymitet att redovisas och jämföras i indexform.
4.1 Företag Adam
Aktiebolag Adam är ett sydsvenskt sågverksbolag som varit mycket påverkade av stormarna Gudrun och Per. Hela företagets organisation och verksamhet påverkades av stormarna. Våra intervjupersoner var företagets revisor, företagets råvaruchef och företagets vd. Företaget följer lägsta värdets princip och tar upp sina råvarulager till anskaffningsvärde med avdrag för inkurans.
4.1.1 Beräkning av anskaffningsvärde Företagets kalkyl ser ut enligt följande:
Inköpspris
Transportkostnader Mätkostnader Inköpskostnader +
Lagringskostnader Övriga kostnader Anskaffningsvärde
4.1.2 Inkurans
Företag Adam gör 5 % avdrag för inkurans. Detta redovisas öppet i deklarationen, skatteverket har heller inte haft några åsikter i frågan. Inkuransen motiverades med den framtida kvalitetsförsämring som kommer uppstå i det terminallagrade timret. Fastställandet av inkuransen 5 % bestämdes utifrån kontroller vid inmätning av terminallagrade stockar samt en gemensam bedömning av företagets vd och råvaruchef.
3030
Intervju med revisor (2008-12-12): Adam.
I
4.2 Företag Bertil
Aktibolag Bertil är ett sydsvenskt sågverksbolag som i mycket stor utsträckning påverkades av stormarna Gudrun och Per och fortfarande är delaktiga i efterarbetet. Vi intervjuade företagets ekonomichef. Företaget följer lägsta värdets princip och tar upp sina råvrulager till anskaffningsvärde och gör avdrag för inkurans.
4.2.1 Beräkning av anskaffningsvärde
Kalkylen som är likadan som för företag Adam är enligt följande:
Inköpspris
Transportkostnader Mätkostnader Inköpskostnader + Lagringskostnader
Anskaffningsvärde
4.2.2 Inkurans
Företag Bertil gör avdrag för inkurans med motiveringen att kvalitén på timmret kommer att försämras under lagringstiden. Avdraget för inkurans sattes först till 5 % men ökades tredje året efter Gudrun till 10 %. Det redovisades öppet i deklarationen utan anmärkningar från skatteverket. Inkuransavdragen motiverar man med att det faktiskt sker en kvalitetsförsämring i timret när det lagras och att denna ökar med tiden. Den bestäms av adekvat och erfaren personal på företaget utifrån fysiska undersökningar samt tidigare erfarenheter och kunskaper.
314.3 Företag Cesar
Aktiebolag Cesar är ett sydsvenskt sågverksbolag som är och varit mycket påverkat av stormarna Gudrun och Per. De har tämligen stora timmerterminaler i relation till sin sågkapacitet. Vi intervjuade företagets ekonomichef. Företaget följer lägsta värdets princip och tar upp sina råvrulager till anskaffningsvärde och gör avdrag för inkurans enligt 97 % -regeln.
4.3.1 Beräkning av anskaffningsvärde
Kalkylen som skiljer sig från företag Adam och Bertil är enligt följande:
Inköpspris
Transportkostnader
+ Mätkostnader
Anskaffningsvärde
31
Intervju med Controller (2008-12-15): Bertil.
4.3.2 Inkurans
Företaget gör 3 % avdrag för inkurans i enlighet med 97 % - regeln. Detta motiveras dels med att man inte lagt på lagringskostnader och inköpskostnader på anskaffningsvärdet samt att man vill vara försiktiga med att redovisa ett för lågt värde på råvaran och därmed riskera revision och restskatt.
324.4 Företag David
Aktiebolag David är precis som de andra tre ett sydsvenskt sågverksbolag som varit och är mycket påverkat av stormarna. Vi intervjuade företagets ekonomichef. Företaget följer lägsta värdets princip och tar upp sina råvarulager till anskaffningsvärde och gör inget avdrag för inkurans.
4.4.1 Beräkning av anskaffningsvärde
Kalkylen, som skiljer sig från företag Adam och Bertil men är detsamma som för företag Cesar, är enligt följande:
Inköpspris
Transportkostnader
+ Mätkostnader
Anskaffningsvärde
4.4.2 Inkurans
Företag David gör inget avdrag för inkurans med motivering att man i praktiken genomfört ett avdrag i och med att man köpt in timret till ett lägre pris. Företag David lägger heller inte på inköpskostnader och lagringskostnader på anskaffningsvärdet vilket håller ned detsamma.
3332
Intervju med Ekonomichef (2008-12-15): Cesar.
33
Intervju med Ekonomichef (2008-12-15): David.
4.5 Anskaffningsvärden
I fig 4.2 redovisas i indexform de anskaffningsvärden som respektive företag använt som underlag i till sitt första bokslut efter stormen Gudrun. Man skall vara uppmärksam på att räkenskapsåren för företagen skiljer sig åt. Detta leder till att olika marknadspriser
grund för de anskaffningsvärden
hålla detta i minnet. Timmerpriserna sjönk
Har man räkenskapsår 1/6 till 31/5
anskaffningsvärde än om man har kalenderår som räkenskapsår. Företagen skiljer sig även åt i fördelningen av de poster som ingår i anskaffningsvärdet, vissa har t.ex. större andel normaltimmer gran än andra. Det bästa hade varit om v
jämföra exakt samma råvara. Det kan vi dock inte och därför bör man vara extra försiktig i sin analys av de anskaffningsvärden som respektive företag redovisat. För att skydda våra företags anonymitet har vi beräknat ett genomsnitt av företagens
index 100. Justeringar för respektive bolags avdrag för inkurnas har gjorts för att relationen skall bli korrekt.
Företag Index
Adam 107,2
Bertil 96,8
Cesar 101,3
David 94,6
Summa 400,0
redovisas i indexform de anskaffningsvärden som respektive företag använt som underlag i till sitt första bokslut efter stormen Gudrun. Man skall vara uppmärksam på att räkenskapsåren för företagen skiljer sig åt. Detta leder till att olika marknadspriser
ngsvärden som angivits. Vid en jämförelse mellan företagen måste man hålla detta i minnet. Timmerpriserna sjönk som nedan visas i fig. 4.1 med ca 30 % efter Gudrun.
Har man räkenskapsår 1/6 till 31/5 så kommer man i det här fallet att visa upp ett högre anskaffningsvärde än om man har kalenderår som räkenskapsår. Företagen skiljer sig även åt i fördelningen av de poster som ingår i anskaffningsvärdet, vissa har t.ex. större andel ndra. Det bästa hade varit om vi under exakt samma period kunnat jämföra exakt samma råvara. Det kan vi dock inte och därför bör man vara extra försiktig i sin analys av de anskaffningsvärden som respektive företag redovisat. För att skydda våra företags
nonymitet har vi beräknat ett genomsnitt av företagens anskaffningsvärde
Justeringar för respektive bolags avdrag för inkurnas har gjorts för att relationen
Index avdrag för inkurans redovisat anskaffninfsvärde
107,2 -5,36 101,9
96,8 -4,75 92,1
101,3 -3,04 98,3
94,6 0 94,6
400,0 -13,15 386,9
Fig. 4.1
redovisas i indexform de anskaffningsvärden som respektive företag använt som underlag i till sitt första bokslut efter stormen Gudrun. Man skall vara uppmärksam på att räkenskapsåren för företagen skiljer sig åt. Detta leder till att olika marknadspriser ligger till som angivits. Vid en jämförelse mellan företagen måste man 4.1 med ca 30 % efter Gudrun.
så kommer man i det här fallet att visa upp ett högre anskaffningsvärde än om man har kalenderår som räkenskapsår. Företagen skiljer sig även åt i fördelningen av de poster som ingår i anskaffningsvärdet, vissa har t.ex. större andel i under exakt samma period kunnat jämföra exakt samma råvara. Det kan vi dock inte och därför bör man vara extra försiktig i sin analys av de anskaffningsvärden som respektive företag redovisat. För att skydda våra företags anskaffningsvärde och satt detta som Justeringar för respektive bolags avdrag för inkurnas har gjorts för att relationen
anskaffninfsvärde 101,9
92,1
98,3
94,6
386,9
Figur 4.2
4.6 Strategi
Tiden efter stormen Gudrun var tuff för både skogsägare och skogsbolag. De mängder skog som hade blåst ned var enorma och det kommande efterarbete likaså. Entreprenörer från hela Europa användes då det genast kunde konstateras att de resurser som fanns att tillgå på hemmaplan inte skulle räcka till. De strategiska val som gjordes efter Gudrun varierar. Vissa inledde avvaktande medan andra köpte så mycket de bara kunde. Generellt kan man säga att samtliga våra respondenter hade som ambition att ta hand om sina befintliga leverantörer för att bibehålla god kontakt med dessa och därmed säkra sina inköpskanaler i framtiden.
De mängder skog som blåste ner överskred dock med stor marginal den sågkapacitet som fanns i regionen och även om vissa tidigt började sälja vidare så tvingades alla att lagra timmer i så kallade vattenlager. I dessa lager travar man helt enkelt upp timmerstockarna för att sedan bevattna dem. Denna metod användes av samtliga respondenter om än med mindre variationer i utformning.
3434
Intervju med respektive sågverksbolag samt Henrik Asplund, VD Såg i Syd.
85 90 95 100 105
Adam Bertil Cesar David
Anskaffningsvärde
4.7 Resultatpåverkan
Vi har granskat våra utvalda företags årsredovisningar med fokus på första och andra året efter Gudrun. Vi har tittat på hur mycket +/- 5 procentenheter på posten ”råvaror och förnödenheter”, i årsredovisningen för första räkenskapsåret efter Gudrun, skulle påverka respektive bolags resultat efter finansiella poster. Man skall ha i åtanke att dels koncernens struktur, dels dess beskaffenhet indirekt påverkar hur stort genomslag en förändring i tillgångarna får på företagets resultat. Även räkenskapsåret och dess längd påverkar nedanstående hypoteser, vill vi uppmärksamma att det är skillnader i såväl räkenskapsårens längd som datumen för dem. Syftet är här att belysa att några få procent upp eller ner på posten råvaror och förnödenheter kan ge ett väldigt stort genomslag på resultatet.
Scenario 1: Råvaror och förnödenheter + 5 procentenheter Scenario 2: Råvaror och förnödenheter – 5 procentenheter.
andel av redovisade värden
Företag Adam Redovisat Scenario 1 Scenario 2
Årets resultat 100 % 184 % 16 %
Kostnad råvaror och förnödenheter 100 % 96 % 104 %
Råvaror och förnödenheter 100 % 105 % 95 %
andel av redovisade värden
Företag Bertil redovisat Scenario 1 Scenario 2
Årets resultat 100 % 164 % 36 %
Kostnad råvaror och förnödenheter 100 % 99 % 101 %
Råvaror och förnödenheter 100 % 105 % 95 %
andel av redovisade värden
Företag Cesar redovisat Scenario 1 Scenario 2
Årets resultat 100 % 121 % 79 %
Kostnad råvaror och förnödenheter 100 % 96 % 104 %
Råvaror och förnödenheter 100 % 105 % 95 %
andel av redovisade värden
Företag David redovisat Scenario 1 Scenario 2
Årets resultat 100 % 123 % 77 %
Kostnad råvaror och förnödenheter 100 % 98 % 102 %
Råvaror och förnödenheter 100 % 105 % 95 %
I figurerna nedan finner ni en enkel illustration av tidigare beskrivna resultatpåverkan.
Figur 4.3 Figur 4.4
Figur 4.5 Figur 4.6
0%
50%
100%
150%
200%
Adam
Årets resultat
Kostnad råvaror och förnödenheter Råvaror och förnödenheter
20% 0%
40% 60%
100% 80%
120% 140%
160% 180%
Bertil
Årets resultat
Kostnad råvaror och förnödenheter Råvaror och förnödenheter
0%
20%
40%
60%
80%
100%
120%
140%
Cesar
Årets resultat
Kostnad råvaror och förnödenheter Råvaror och förnödenheter
0%
20% 40%
60% 80%
100% 120%
140%
David
Årets resultat
Kostnad råvaror och
förnödenheter
Råvaror och
förnödenheter
5 Analys
kapitlet analyserar och diskuterar vi empirin utifrån det teoretiska kapitlet. Inledningsvis diskuterar vi tillvägagångssättet vid beräkning av anskaffningsvärdet och därefter dess effekter på resultat och balansräkningen.
Avslutningsvis för vi en kortare diskussion kring de lagar och regler som berör ämnet.
5.1 Beräkning av anskaffningsvärde
Vi kan omgående konstatera en del skillnader i hur de olika bolagen beräknar sina respektive anskaffningsvärden samt att dessa anskaffningsvärden varierade en del mellan de olika bolagen.
Företag Bertil använde sig av följande kalkyl:
Inköpspris
Transportkostnader Mätkostnader Inköpskostnader + Lagringskostnader
Anskaffningsvärde
Företag Adam använder sig av samma kalkyl som Bertil förutom ett ”övrigt tillägg”.
Företagen Cesar och David använde sig av följande kalkyl:
Inköpspris
Transportkostnader
+ Mätkostnader
Anskaffningsvärde
Lagringskostnad och inköpskostnad kan vara så mycket som 10 % av anskaffningsvärdet. Adam och Bertil har som vi kan se valt att inte kostnadsföra dessa utgifter direkt utan tagit upp dem i balansräkningen. Detta medför en mindre påverkan på årets resultat men å andra sidan kommer det att belasta kommande års resultat. Företag Adam har dessutom gjort ett tillägg för
”övriga kostnader”, vilket är en tydligt bidragande faktor till att de ligger relativt högt i sin värdering. Cesar och David har valt att ta en större del av utgifterna som kostnader under
I
räkenskapsåret och därmed belastat sitt resultat direkt, istället för att skjuta det på framtiden.
Det har dock visat sig att antalet tillägg respektive företag gör på inköpspriset, för att beräkna sina respektive anskaffningsvärden är av underordnad betydelse. Det viktiga är hur stort respektive tillägg är. Vissa har tre gånger så höga transportkostnader som andra, om företaget då tar med en inköpskostnad motsvarande 5 % av transportkostnaderna eller inte spelar med andra ord ingen större roll.
5.2 Jämförelse av anskaffningsvärden
Eftersom alla företagen är verksamma i ungefär samma region och delvis konkurrerar med varandra så förklaras sannolikt inte skillnaderna i anskaffningsvärde helt av inköpspriset.
Som vi kan se nedan i fig. 4.2 så skiljer sig det redovisade anskaffningsvärdet ca tio procentenheter mellan Adam och Bertil som redovisat högst respektive lägst anskaffningsvärde.
Figur 4.2
Vi blev först lite förvånade över att det skiljer mest mellan två företag, Adam och Bertil, med i stort sett samma kalkyl för beräkning av anskaffningsvärdet. Man bör dock betänka att kalkylerna aldrig kommer vara exakt lika, transportkostnader beror på avstånd från avverkningen till sågen eller terminalen, mätningen kan ha gått till på olika sätt och sammansättningen i posten kan skilja sig. Det är naturligtvis upp till var bedömare att avgöra hur stora respektive tillägg ska vara, vissa prisvariationer torde även de påverka anskaffningsvärdet. Betänker man detta så är det inte lika uppseendeväckande att det skiljer mest mellan just Adam och Bertils anskaffningsvärden. Mest förvånande i det fallet är att Bertil ligger så pass lågt som de gör trots att de gör fler tillägg än både Cesar och David.
85 90 95 100 105
Adam Bertil Cesar David
Anskaffningsvärde
En annan viktigt faktor att betänka när man gör dessa jämförelser är skillnaderna i räkenskapsår. Adam och Bertil har olika räkenskapsår vilket delvis förklarar den relativt stora skillnaden i anskaffningsvärde. Längden på räkenskapsåret borde vara samma för alla, dock så har flera av företagen bytt räkenskapsår under den aktuella perioden och därför haft förlängda eller förkortade räkenskapsår. Datumen för räkenskapsåren spelar i detta fall också roll eftersom priserna på råvaran sjönk efter Gudrun. De som då har räkenskapsår lika med kalenderår kommer inte ha med sig samma prislista i beräknandet av anskaffningsvärdet som de som inte har det. På grund av våra respondenters anonymitet kan vi dock inte gå in på vilka räkenskapsår respektive företag har haft under perioden.
En annan förklaring kan vara hur sammansättningen ser ut i posten råvaror och förnödenheter.
Vissa köper mer klentimmer och andra mer normaltimmer, vissa mer gran och vissa mer tall.
Eftersom priserna skiljer sig åt för respektive typ så kommer det genomsnittliga inköpspriset för de olika företagen att variera beroende på deras sammansättning i posten råvaror och förnödenheter. Den enskilt största posten efter Gudrun för samtliga var dock normaltimmer gran.
5.3 Resultatpåverkan
Vi tittar nu lite närmare på företag Adam som ligger högst i värderingen av sin råvara (observera att vi därmed inte påstår att de ligger högt i sin värdering). Under de förutsättningar som rådde för företag Adam under det aktuella räkenskapsåret så skulle en lite lägre värdering av råvaror och förnödenheter leda till en relativ stor påverkan på årets resultat. Detta kan vi återigen se i figuren nedan, där scenario 1 och 2 visar en ökning respektive minskning med 5
procentenheter på posten råvaror och förnödenheter.
Spridningen i värderingen av råvaran är trots allt påtaglig, vi anser till och med att den är stor.
Detta eftersom att de 10 procentenheter det skiljer mellan högst och lägst har väldigt stor effekt på årets resultat och skulle för exempelvis företag Adam kunna innebära ett negativt
0%
50%
100%
150%
200%
Adam
Årets resultat
Kostnad
råvaror och
förnödenheter
Råvaror och
förnödenheter
resultat under det aktuella räkenskapsåret. Företag A:s kombinationen att ligga högst i sin värdering av råvaran och ha det resultat som är mest känslig för en eventuell nedskrivning är inte optimal.
Företag Bertil som använder sig av i stort sett samma kalkyl som företag Adam är det bolag i undersökning som ligger lägst i sin värdering. Även företag Bertil visar upp ett resultat som är känsligt för ”justeringar” i posten råvaror och förnödenheter. De är dock det bolag i undersökningen som ligger lägst i sin värdering.
Företag Cesar och David ligger mitt i värderingsspannet och är även de två företag, i undersökningen, som har resultat som är minst känsliga för eventuella nedskrivningar av råvaror och förnödenheter.
5.4 Lagar och regler
Samtliga företag som deltog i undersökningen värderar sitt råvarulager till anskaffningsvärde enligt lägsta värdets princip. Tre av dem gör sedan även avdrag för inkurans.
”Anskaffningsvärde för en tillgång utgörs av utgiften för dess förvärv eller tillverkning. Detta innebär att i anskaffningsvärdet ingår alla utgifter som företaget haft i den normala verksamheten för att bringa varan till dess tillstånd och plats på balansdagen.”
35”Nettoförsäljningsvärde utgör försäljningsvärdet efter avdrag för beräknade försäljningskostnader och andra tillkommande kostnader. Nettoförsäljningsvärdet ska beräknas med beaktande av inkurans.”
36”Nettoförsäljningsvärde ska beräknas med beaktande av inkurans”. Det står inget om att man skall göra eller får göra likadant när man använder sig av anskaffningsvärde. Som ekonomichefen på företag David sa under vår intervju; ”vi betalade mindre för Gudruntimret och gjorde därmed redan då avdrag för inkurans”
37. Alla betalade mindre efter stormen än före, vad det beror på ligger dock utanför den här uppsatsen.
35BFNAR 2000:3 Redovisning av varulager
36
Ibid.
37
