Förteckning över kommentarer och ordförklaringar

Förteckning över kommentarer och

ordförklaringar

i 18 band av C.J.L. Almqvists Samlade Verk utgivna av Svenska Vitterhetsamfundet

Sammanställd av Folke Remén

Förkortningar

Verknyckel

SV4 – Amorina (1822) SV5 – Törnrosens bok 1–3 SV6 – Törnrosen bok 4 SV7 – Törnrosens bok 5–7 SV8 – Törnrosens bok 8–11 SV9 – Törnrosens bok 12–14

SV16 – Om Svenska Uppfostringsväsendet SV18 – Amorina (1939)

SV19 – Menniskoslägtets Saga

SV21 – Det går an, Hvarför reser du? (1938) SV23 – Amalia Hillner

SV25 – Tre fruar i Småland SV26 – Monografi

SV27 – Smaragdbruden SV29 – Syster och bror

SV30 – Herrarne på Ekolsund 1–2 SV31 – Herrarne på Ekolsund 3 SVIII(1) – Otryckta verk 1806–1817

Förkortningar AB – Aftonbladet

Brev – Brev 1803–1866. Med inledning och kommentarer av Bertil Romberg, Stockholm 1968

DA – Dagligt Allehanda JB – Jönköpingsbladet l. – eller

MS – Manuskript NM – Nordiska museet OE – Originaledition Rdr – Riksdaler

SAOB – Svenska Akademiens ordbok sk. B:ko – skilling Banko

SLFT – Svenska Litteratur-Föreningens Tidning

SS – Samlade skrifter

SV – Samlade Verk

TB – Törnrosens bok

ä fr – ändrat från

överstr – överstruket

Kommentarer och ordförklaringar

1–9

14 mars 1739 – den dag då hattpartiet grep makten och Arvid Horn avgick. (SV30:35)

25 aug. 1815 – oklart vad som firades detta datum, det var varken adressatens namnsdag eller födelsedag. (SVIII:104)

42 mil – olika exemplar av originaleditionen ger här skiljande uppgifter på halvön Kamtjatkas bredd:

28, 24 och 42 mil. 42 mil har betraktats som den sista ändringen (se Textkritisk kommentar) (SV19:78)

5 och 20 – jfr da. femogtyve = tjugofem. (SV29:111) 68:de cykeln af sin tideräkning – Almqvist syftar här

på samtidens Kina; den 68:e cykeln motsvarar vanligen annars Mingdynastins början, åren 1384–1443. (SV19:167)

A

à contresens – (fr.) mot bättre vetande; på fel ställe.

(SV9:231)

à Dio – vid Gud. (SV27:233)

à la bergère – på herdinnevis. (SV31:19) à la daube – (fr.) inkokt i gelé. (SV18:300) à la règle – enligt regeln. (SV23:42)

”a posteriori” – (lat.) i efterhand. (SV16:145)

à prima vista – (ital.) vid först anblicken, d.v.s.

förmågan att utan för–beredelser spela eller sjunga nya noter. (SV27:281)

à propos des bottes – eg. i anledning av stövlar, utan all anledning. (SV30:485)

à quatre–mains – (fr.) fyrhändigt. (SV9:164) a quo – (lat.) från vilken. (SV26:191)

A* C* A* – Agnes Catharina Altén, Almqvists styvmor. (SVIII:39)

A* M* S* – ej identifierad. (SVIII:37)

A. M. – möjligen Anna Helena Mannerstråle.

(SVIII:103)

A. Retzius – Anders Adolph R. (1796–1860), svensk anatom. (SV9:9)

A.E. Knös – Anders Erik Knös (1801–1862), professor, domprost. (SV26:50)

ab ovo – (lat.) från ägget, d.v.s. från första början.

(SV27:333)

abandon – uppgivenhet, hopplöshet. (SV8:241, SV23:156)

abbreviationer – fr. abreviation, förkortning. Jfr s. 403!

(SV27:379)

abbreviatur – förkortad beteckning. (SV8:346) abbreviera – förkorta. (SV5:285)

Abel Rémusat – Jean Pierre Abel R. (1788–1832), fransk sinolog som bl.a. gav ut Essai sur la langue et la littérature chinoise (1822), Mélanges asiatiques (1825–1826) och Nouveaux mélanges asiatiques (1829); R. bröt ny mark inom studiet av kinesisk religion och buddhism. (SV19:31, SV8:187)

aberrationer – avvikelser. (SV19:146)

abominabelt – ohyggligt, vedervärdigt. (SV6:24)

”abord” – sätt att bemöta människor. (SV23:74) abortiva – av fr. abortif, ofullgången, fosterfördrivande.

Här ger A. En antydan om vad som hände Amorina 1822. (SV18:xv)

Abraxas – detta var gnostikern Basilides (100–talet) beteckning för det högsta väsendet; begreppet har senare på olika sätt använts av magiker och alkemister. (SV6:237)

absencer – anfall av själsfrånvaro. (SV30:377)

absolute – (lat.) fullständigt, absolut. (SV18:111, SV26:163)

absolutister – anhängare av envälde. (SV29:74) Absolvera – avlösa. (SV21:51)

absorption – av absorbera, uppsuga, upptaga i sig.

(SV9:58)

Abstraction – abstrakt föreställning eller begrepp.

(SVIII:132)

acajou – (fr.) mahogny. (SV27:198, SV8:158) accéer – anfall. (SV23:96)

accent – uttal, kanske t.o.m. förmågan till konstnärligt framhävande av ordens tryck och tonvikt. I OSS definierar A. bl.a. ordet som ”Tonen [...]

hvarmed man talar. ” (SV29:72) accidens – något tillfälligt. (SV26:220) accidental – tillfällig; oväsentlig. (SV26:109)

accomederar – ev. ett skriv– eller sättningsfel:

accomoderar. (SV19:28)

Acharius – professor Erik A. (1757–1819), stadsläkare och botaniker. (SV6:127)

achillea – akvileja av familjen ranukelväxter; i Sverige är endast arten akleja förekommande och under medeltiden använd som afrodisiakum. Innehåller blåsyra och är giftig. (SV5:162)

acres – engelsk ytenhet: 1 acre, ca 4047 m

.

(SV19:346)

acta litteraria – (lat.) lärda skriftserier och tidskrifter.

(SV16:21)

Acta Sanctorum – (lat.) helgonens gärningar, helgonlegender. Acta Sanctorum är också namnet på den stora utgåva av sådana legender som inleddes av jesuiten Bolland på 1600–talet och som ännu pågår i Bollandisternas regi.

(SV19:209)

Actæon – (grek.) Aktaion, jägare som fick se Artemis i badet. Han förvandlades till en hjort och sönderslets av sina egna hundar. (SV18:99) ad homines – till människorna. (SV8:131)

ad protocollum – (lat.) vid protokollet. (SV4:252, SV18:256)

adagio, larghetto [...] lento – musikaliska tempobeteckningar; ung. ”långsamt, ganska långsamt, mycket långsamt”. (SV25:262) Adamitiska – Den A. världsepoken betecknar hos

Swedenborg den andra kyrkans epok. Jfr kommentar till s. 22. (SV19:51)

Adelung – Johann Christoph A. (1732–1806), berömd tysk språkvetare som påbörjade ett stort jämförande verk över världens språk: Mithridates (1806) (SV19:37)

adertonde psalmen – 18:e psaltarpsalmen: ”Hierteliga kär hafwer iag dig, Herre, min starkhet”.

(SV25:87)

Adlerbeth – Gudmund Jöran Adlerbeth (1751–1818), skald, översättare, statsman och akademiledamot, översatte Vergilius Æneiden till svenska (1804) (SVIII:162)

Adlerfeldt – Pehr A. (1680–1743), generalmajor och riksråd. Förde befälet över trupperna i Stockholm mot dalkarlarna. Sårades dödligt i slaget på Gustav Adolfs torg. (SV31:328)

Admeti oxar – Apollon tjänade en tid som herde hos den tessaliske konungen Admetos som även var herdarnas och boskapens gud. (SVIII:191) admirable Dieu! – (fr.) beundransvärde Gud! (SV6:22) Adonis – i grekisk mytologi den sköne yngling som

älskades av Afrodite. Här använt för att skämtsamt beteckna en ung man eller snobb.

(SV30:68)

adpellativ – variantstavning till appellativ; betecknar här ett substantiv i kontrast mot ett egennamn (proprium) (SV19:25)

adpertinentier – underlydande områden. (SV23:168) adprobatur – approbatur, godkänd. (SV16:46)

Adresskontoret – byrå där uppgifter lämnades om namn, yrken, lediga tjänster, salubjudna varor etc. (SV25:119)

adscitorisk – lånad, främmande. (SV26:97)

adulkona – ett adelkona barn var i medeltidssvenskan barn till en gift kvinna. (SV5:154)

adulterier – plur. av adulterium (lat.) äktenskapsbrott, otrohet. (SV26:215)

Advocature – advokatyr, spetsfundig bevisföring.

(SVIII:171)

Adyt – av grek. adyton och lat. adytum: otillgängligt ställe; det allraheligaste. (SV21:48)

Aeneas [...] Ascanius – I Vergilius’ Eneiden berättas hur Eneas åtföljd av bland andra sin son Ascanius lämnade det brinnade Troja och så småningom koloniserade Italien. Många folk ledde under medeltid och renässans sina anor tillbaka till trojanerna som flytt undan grekerna.

115 dom in contumaciam – dom i den anklagades frånvaro. 115 J – Genom en ålderdomlig stavning av den högtidliga pluralformen I förstärker den ironiske Almqvist intrycket av de unga juristernas värdighet och formalism. (SV23:114) Aeolus – vindarnas gud. (SVIII:20)

æquationsmässighet – av æquatio (lat.) utjämnande.

(SV26:233)

æqvatorsgrad – 1/15 eqvatorsgrad = en geografisk mil, dvs. ca 7500 m. (SV19:74)

ærarii–inspektur – ærarium (lat.), eg. skattkammare, (här) kassa, penningmedel. (SV26:93)

Aesculapius – (lat.) Asklepios var Apollos son och läkekonstens gud. (SVIII:14)

aestuerar – av lat. aestuare, glöda, jäsa. (SV8:272) æthern – den klara himlen eller det fina, osynliga ämne

som de gamla filosoferna antog uppfyllde världsrymden. (SV31:130)

af det antiquerade, hisceo, gapa – chao, eg. ge plats, röra sig, skrida. Etymologin härstammar från nyplatonikern Simplikios (500–talet e.Kr.) kommentar till Aristoteles Fysik. (SV19:162) af tvetydigt förstånd – av tvivelaktigt förstånd.

(SV5:222)

af vapen – adelsmän. (SV5:154)

af ärlig tro – av uppriktig tro. (SVIII:190) afbedja – be om ursäkt. (SV29:150) afbida – invänta, avvakta. (SV31:130) afbidade – väntade. (SV30:326)

afficieras – påverkas; beröras. (SV19:394) affluenter – tillflytande floder. (SV19:61)

Affreux! […] Roi se meurt? – (fr.) Förskräckligt!

Konungen är döende? (SV6:86) affront – (fr.) skymf. (SV9:264, SV23:67) afhölja – blottlägga, avslöja. (SV31:313)

afklöpp – den starka böjningsformen av avklippa är vanlig för Almqvist. (SV7:79, SV19:43)

afkomst – avkastning. (SV19:187) aflefvor – kvarlevor. (SV8:96)

aflinge – förvärvad egendom (med vilken den enskilde kunde förfara som han eller hon ville. För ärvd egendom gällde andra regler) (SV23:47)

aflopp – utlopp. (SV19:124)

aflåta – avstå. (SV25:185)

aflägse – avlägset. (SV29:216)

Afrodite Anadyomene – den ur havet stigande kärleksgudinnan. (SV5:299)

afsade herrn – ungf. lade bort herretitel och herrefasoner. (SV9:121)

Afse – afton. (SV21:62)

afskuddade – befriade sig från. (SV19:41) aftaga sig – porträtteras. (SV30:7)

after–harmonistiken – after (eg. avfall vid gruvdrift) betecknar något oäkta, falskt. (SV26:277) afton – kvällsvard. (SV23:232)

Aftonbladet – överraskande nog läser prosten en liberal tidning. (SV25:243)

afträdesförmån – förmån, som gäldenär förr åtnjöt vid och genom boets avträdande. (SV9:118)

afvetat – vetat av, känt till. (SV19:126) afvita – vanvettigt, dåraktigt. (SV7:409)

afvittra – redovisa och avskilja makes eller annan arvinges arvedel i oskiftat bo. (SV23:69)

afzeliskt–geyer–arvidson–drakoniska visor – anspelar på Svenska Folkvisor från forntiden, samlade och utgivna av E.G. Geijer och A.A.

Afzelius (1814–16) och A.I. Arwidssons utgåva av Svenska Fornsånger (1834–42) (SV8:73) Afzelius – E.G. Geijer och A.A. Afzelius utgav Svenska

folkvisor 1814– 1817. (SV9:96)

agacerade – lockade, koketterade inför. (SV8:91) agaceries – koketterier, flirtighet. (SV8:55)

Aganippe – i den grekiska mytologien en källa vid foten av berget Helikon, ägnad åt muserna, kopplad till Apollons myt och kult. (SV5:17) Aganippiske [...] Kastaliske – Aganippe och Kastalia

= åt Apollo och muserna helgade källor på Helikon och Parnassos, vilka under antiken ansågs skänka diktarförmåga. Jfr den litterära föreningen ”Aganippiska brunnssällskapet”, grundad 1839, och med A. bland medlemmarna.

(SV29:173)

Aganokar – mildhjärtad. (SVIII:62) Agaster – maglös. (SVIII:61)

agat – blandning av kvartsstenar, ädelstensliknande.

(SV31:319)

agatho–demon – av agathos (grek.) god. (SV26:261) Agatonalkar – gott värn. (SVIII:54)

agerar – spelar en roll, förställer sig. (SVIII:32) aggad – plågad, oroad. (SV8:145)

aggande föreställningar – plågsamma och oroande tankar. (SV23:204)

aggregat – massa eller hopning av mekaniskt förenade kroppar eller ämnen. (SV16:135)

aggregater – hopningar. (SV9:212)

agio – av it. aggio, mellangift, belopp varmed kursvärde överstiger nominellt värde. (SV9:43)

Aglab – Ibrahim ibn al–Aghlab, grundare av aghlabidernas dynasti i norra Afrika. (SV7:226) Agnes och Sophie – Almqvists styvmor resp. hennes

syster. [Husförhörslängd] (SVIII:93)

Agnesberg – kronoegendom i Solna socken (Mjöberg) (SV27:10)

agraff – prydnadsspänne. (SV6:183) agreabel – angenäm. (SV25:185)

Agrelii aritmetica – Nicolaus Agrelius (död 1681) utgav 1655 Institutiones arithmeticæ. (SV18:xix) Agrelius – Nicolaus Agrelius (?–1681), författare till en

räknelära. (SVIII:6)

agrikultör – lantbrukare. (SV27:119) Ah ça – (fr.) välan! men så hör då. (SV9:271) aimabilité – älskvärdhet. (SV23:48)

Aimable Sophie – textens ursprung är okänt. I svensk översättning: ”Älskvärda Sophie, älskvärda skälm / I vårens dagar, som redan flugit bort.”

(SV8:63)

air – utseende. (SV23:33)

airen om le Revenant – Air = sång. Sången är berättartekniskt viktig, och dess titel ”Le Revenant” betyder ”Den återkommande”, ”Den som vänder åter”, men också ”Gengångaren”.

(SV23:54)

aisance – lätthet, otvungenhet. (SV8:272)

Aischylos – grek. dramatiker (o. 525–456) (SV18:xxv) Ajas – stark och vildsint hjälte i Iliaden och i Sofokles

Aias (o. 450 f.K.) (SV26:281)

Akromyrkenopel – myrstadens borg. (SVIII:44) akrostichon – dikt där radernas begynnelsebokstäver,

lästa uppifrån och ned, bildar ett ord eller en sats.

(SV18:xxiv)

akta – lägga vikt vid, tillse. (SV26:237)

Akterbol – akterbord, aktern d.v.s. bakre delen av fartyget. (SVIII:17)

Al piè de un túmulo negro etc – strofen ursprungligen hämtad ur den stora romanssamlingen Romancero general o. 1600 (Holmberg) och översatt i A:s egen not VII, s. 70. (SV7:22) Alamada – felaktig form för spa. alameda, poppelallé.

En sådan förbinder Valencia med dess hamnplats Villa el Grao. Grao självt betyder strand (Holmberg)

Albert och Julia – swedenborgskt inspirerad dramatisk dikt av Stagnelius. Först publicerad 1824.

(SV25:66)

Albronini – förmodligen tänker Almqvist på Gasparo Angiolini (1731– 1803), framstående italiensk koreograf och dansör, känd för sitt samarbete med Gluck. (SV6:81)

album grecque – förr använt läkemedel, bestående av kalkrik hundträck (Mjöberg) (SV18:251)

alcald – länsman, (spansk) lokal styrelseman och fredsdomare. (SV19:235)

Alchemill – daggkåpa. (SV6:282)

Alcina – fe i Ariostos epos Den rasande Roland (1532) (SV9:310)

Alcuinus – anglosaxiska lärd, 700–talet, verksam vid

Karl den stores hov. (SV5:393)

Alexanders tåg – Alexander den store (356–323 f.Kr.), den makedoniske härskare som lade under sig det persiska riket. (SV19:7)

Alexandrinsk, Adonisk, Spondeisk – alexandrinen är en sextaktig, oftast parvis, rimmad versform. I svenska och andra germanska språk består den av sex jamber (d.v.s. en kort och en lång stavelse) med en cesur (markerad paus) efter den tredje jamben. Den franska alexandrinen är inte jambisk utan stavelseräknande. Den adoniska versen består av en daktyl (en lång och två korta stavelser) och en troké (en lång och en kort stavelse) och utgör den avslutande versen i en sapfisk strof. En spondeisk versfot består av två långa stavelser. (SVIII:143)

Alf Gyllencreutz – (1754–1832) överstelöjtnant och genom äktenskap släkt med Anckarström och hans hustru Gustava Löwen (1764–1844) Anckarström umgicks enligt hovrättsprotokollen i Alf Gyllencreutz hem. (SV6:125)

Alfieri – Vittorio A. (1749–1803), italiensk dramatiker.

Anses som den moderna italienska tragedins skapare. (SV9:313)

Alfonso Casto – Alfonso VI, 1065–1109 kung av Leon och Kastilien. (SV7:23)

alfver – plur. av alf, övernaturligt väsen med mänskligt utseende. (SV4:189)

alicanter – druvor från Alicante. (SV7:17)

alla tyska kyrktorn – kan i förstärkande pluralis syfta på den närliggande Tyska kyrkan. Jfr dock s. 106

”förtyskadt”, ungf. förbannat. (SV4:143) alla vägar – överallt. (SV26:291)

alladi – förstärkningsform till ”all”; torde här stå som förstärkning av ”baresta”. (SV9:116, SV25:274, SV31:9)

Allan Stuart – Inom släkten Stuart (äldst Stewart) har den höga värdigheten som High Stewart, rikshovmästare vid den skotske kungen hov, gått i arv från 1100–talet till 1371. Sonen till den sjätte Stewart, Walter och dennes hustru Marjorie (dotter till kung Robert Bruce), uppsteg på Skottlands tron som Robert II (1371–90) Här förutsätts alltså en tidigare äktenskapsförening mellan släkterna Stuart och Bruce, mellan Allan Stuarts dotter Beatrice och Edmund Bruces son John. Alan är ett vanligt namn inom ätten Stuart.

(SV5:128)

allegro vivace […] andante […] adagio – musikaliska föredragsbeteckningar: snabbt, ganska långsamt, långsamt. (SV6:83)

allongeperuk – en baktill långt hängande peruk med yviga lockar. (SV30:368)

Allons, allons, chiens de l’enfer! allons, mes amis! – (fr.) kom, kom, helveteshundar! kom, mina vänner! (SV30:31)

Allsherrjarting – allshärjarting, hela härens eller folkets ting, i äldre historisk litteratur förekommande namn på uppsvearnas folkförsamling under forntiden. (SV26:332) allt – alltjämt. (SV4:165)

alltid – alltjämt, oupphörligt, hela tiden. (SV5:139, SV25:186)

Almar–stäket – Almarestäket, gods i Uppland; stäk = smalt sund. (SV18:x)

almqvisten – allusion för de invigda till den annars anonyme författaren. (SV4:98)

aln – måttenhet, ursprungligen längden på en underarm, 59,38 cm. (SV30:9)

alnar – måttstockar. (SV6:125)

aloe – namn på släkte liljeväxter. (SV8:182)

aloë’r – av aloë, aloe, släkte av liljeväxter. (SV27:394) Alonzo och Imogine – ballad i M. G. Lewis roman

Ambrosio or the Monk (1795), tryckt i Läsning i blandade ämnen 1799 under titeln ”Alonzo den tappre och skön Imogine”. (Mjöberg) (SVIII:27) alt – hela tiden, alltjämt. (SVIII:210)

alt och tenor – de två mellersta strängarna på fiolen.

(SV25:314)

Altartaflan i Clara – av Jonas Hoffman (1766), föreställer hur den döde Jesus tas ner från korset.

(SV6:259)

alternatanglar – Alternatvinklar är vinklar som ligger snett mot varandra på var sida om en rät linje som skär två parallella linjer. (SV23:79)

altig – alltid eller allting. (SVIII:16)

amabile fractum – behagligt brottstycke. (SV7:179) Amadis – hjälten i Montalvos riddarroman Amadis de

Gaula (tr. 1508) (SV26:130)

amalgam – legering, hopblandning. (SV23:68)

Amante fidelle, Charmante, mais cruelle – (fr.) Trogna älskarinna, förtrollande men grymma.

(SV6:14)

Amarant – växt som tillhör fam. Amaranthaceae;

poetiskt ofta sinnebild för odödlighet. (SV7:291) amaryller – Amaryllis, släkte av fam. narcissväxter.

(SV7:27)

ambassader – diplomatiska beskickningar, diplomatiska uppdrag. (SV19:186)

ambra – väldoftande ämne från kaskelotvalen, som används vid parfym–beredning. (SV27:71) ambramoln – (bildl.) moln av vällukt. (SV25:407) ambrosisk – gudomlig. (SV5:213)

ambrosiska – liknande ambrosia; gudomliga.

(SV27:237)

Ambrosius av Milano – (o. 340–397), biskop av Milano 374–397, lade grunden till kyrkosången.

(SV26:269)

amerikanska eagles – eagle, eg. örn, guldmynt i USA, präglat med bildav en örn sedan 1792.

(SV27:269)

ametist – violett ädelsten, här syftande på Amalia.

(SV23:175)

ameublement – möblemang. (SV8:161)

Amfions feeri – Amfions trolleri. Anspelar på den Amfion i den grekiska mytologin, som med spel på lyra flyttade stenblock som bildade en befästning kring staden Thebe. (SVIII:120) amikal – vänskaplig. (SV23:316)

Aminoff – Johan Fredrik A. (1756–1842), officer, kungens förtrogne och Armfelts vän. (SV6:62) Ammiraglio – jfr s. 243. Torde här åsyfta Ponte

Ammiraglio, d.v.s. Amiralsbron l. bron över Ammiraglio. (SV7:332)

Amoris – genitiv av (lat.) Amor, kärlek. (SV4:54, SV18:47)

amplaste – mest omfattande. (SV16:151)

amtmän – benämning på tyska ämbetsmän. (SV31:148) Amyot – Joseph A. (1718–1794), fransk jesuitisk missionär, berömd bl.a. för arbeten om de kinesiska språken. (SV19:312)

anachoret – anakoret, eremit; från grek. en som har dragit sig tillbaka. (SV19:47)

Anachronism – anakronism, placering av personer, ting eller händelser i en tid där de inte hör hemma.

(SV4:167)

Anadyomene – ”den ur havet uppstigande” Afrodite, d.v.s. kärleksgudinnan. (SVIII:191)

Anakreon – grekisk poet av jonisk börd som levde under senare hälften av 500–talet f.Kr. Hans diktning påverkade fram till 1700–talet europeiska poeter. (SVIII:151)

analogon – analogt, likartat. (SV25:247)

Anchusa officinalis – oxtunga, tillhörande familjen Boraginaceae. (SV7:84)

Anckarsvärd – Carl Henric Anckarsvärd (1782–1865), greve, politiker. (SV26:398)

ande – personlighet, karaktär. (SVIII:201)

anden – andan. Jfr A:s Ordbok öfver svenska språket (1842) (SV25:21)

Anden – andemeningen. (SVIII:220)

Anders Nordell – (1750–1829) häradshövding och bekant till Anckarström. (SV6:150)

Andinna – kvinnlig ande. Med största sannolikhet nybildning av Almqvist, liksom också solinna och sänginna, båda s. 287. (SV4:225)

Andra Systrens – jfr komm. till s. 34. (SVIII:35) Andreas Tasi etc. – Andreas Tafi, o. 1300, Giunta

Pisano (1202–50), Giovanni Cimabue (1240–c:a 1300) Som Cimabues främsta verk räknas madonnan i kyrkan S. Maria Novella i Florens.

(Holmberg) (SV5:177)

Andreas–creutz – kryssformat kors, X, bland annat använt av frimurarna. (SV6:234)

androm till varnagel – andra till varning. (SV26:239)

anevrism – blodsäcksbildning, ofta föranledd av syfilis eller stick- och skottsår. (SV25:247), pulsåderbråck. (SV9:243)

anfangade – ty. anfangen, börja, inleda. Här skämtsamt använt i svensk imperfekt i betydelsen att fånga.

(SV30:172)

anglaise – snabb engelsk folkdans som blev svensk folkdans i början av 1800–talet. (SV25:403) angläs – av fr. anglaise (engelsk), dans som var populär

under första hälften av 1800–talet. Den var huvudsakligen inledningsdans på baler.

(SV7:165)

Animal coeoeleste, Animal terrestre – (fr.) himmelskt djur, jordiskt djur. (SV7:182)

Anjala – gård i Finland, som givit namn åt Anjalaförbundet (1788), en adliga officerares sammansvärjning mot Gustaf III. (SV26:358) ankare – äldre rymdmått motsvarande 39,25 liter.

(SVIII:18)

ankarsmedjan – vid ankarsmedjan i Karlskrona arbetade straffångar. (SV8:137)

anledningar – grunder till misstanke. (SV25:39) anledningar – grunder, orsaker, tecken, indicier.

(SV19:10, SV29:67)

anläggningar – komplotter, onda avsikter. (SV25:148) anmärka – lägga märke till. (SV23:103)

Anmärkning – iakttagelse. (SVIII:210)

anmärkningar – iakttagelser. Jfr OSS. (SV29:189) anmärkt – lagt märke till. (SV25:38)

ann’ van – andra sidan (Sv. Spr., s. 360) (SV25:122) annan tid skall komma på Marmorbruket, då

gästfrihetens välvilja skall fortfara att […] – Holmberg påpekar att detta är en komplimang till J.N. Eckerman, ägare till marmorbruket, som Almqvist gästat 1827 och 1830 (SS VI:389) (SV6:179)

anniversärt – en gång om året. (SV16:37)

annoncerar sig – tillkännager, meddelar sig.

(SV16:131)

anomali – avvikelse från det normala, från en regel eller en lag, orimligt förhållande. (SV7:348, SV18:xx, SV25:340)

Anquetil du Perron – Abraham Hyacinthe Anquetil–

Duperron (1731–1805), berömd fransk orientalist vars översättning av Zend Avesta (1771) var den första editionen av verket på ett europeiskt språk.

(SV19:34)

[…] ansedt för vanhederligt. – troligen syftar

”vanhederligt” på ”yrket”, i så fall är meningen korrupt. (SV19:299)

anslag – anfall. (SV19:264)

antagligt – troligt, antagbart. (SVIII:139)

antediluvianskt – från tiden före syndafloden.

(SV19:26)

anterieura – föregående. (SV30:369)

antichambre – högt uppsatt persons vänt– eller mottagningsrum. (SV23:297)

antik – forntid. (SV5:187)

antiker – gamla föremål. (SV29:69) antiquarius – (lat.) antikvarie. (SV18:iv)

antiqvariska vidlyftighet – ålderdomliga omständligheter. (SVIII:146)

Antiqviteter – kunskaper om gamla ting. (SV5:11) Antoninus – romersk kejsare 138–161. (SV26:85) Antuna – Almqvists hem från 1806. (SV5:110) antydde – uppmanade. (SV19:275)

anusvara – språkvetenskaplig term från sanskrit som eg. betyder ”efterljud” och betecknar nasalering av vokal. (SV19:160)

apanage – underhåll. (SV30:531) aparta – särskilda. (SV16:135)

aparta ordres – särskilda tillsägelser. (SV30:81) aparto – särskild. (SV4:109, SV18:109)

apathi – eg. likgiltighet, känslolöshet; men Amalia tycks använda begreppet som motsats till

”sympati”. (SV23:159)

apelkastad – (om hästar) som har fläckar, ljusare än huvudfärgen och stora som ett äpple. (SV30:247) Apelqvist – Charles Apelquist (1749–1824), instrumentmakare och mekaniker. Falskmyntare i Gustaf III:s tjänst. (SV6:236)

àplomb – aplomb = säkerhet. (SV29:100) apodiktisk – oemotsäglig. (SV26:204)

apokryfisk – icke–kanonisk, oäkta. (SV31:204) apolliniskt – av apollinisk, hörande till ljusets och

skaldekonstens gudApollon; klar, harmonisk.

(SV27:8)

apologister – lärare vid den genom 1820 års skolordning inrättade, praktiskt inriktade apologistskolan, som till skillnad från lärdoms- skolan inte förberedde för universitetsstudier.

(SV16:20)

aposteln Thomas – en av Jesu tolv lärjungar som enligt en legend missionerade i Indien. En rad bl.a.

manikeiska och gnostiska skrifter har uppkommit med traditionen efter T. (SV19:210)

Apostlahistorien – Apostlagärningarna, Paulus brev i Nya testamentet. (SV19:281)

apostoliska vikariater – påvliga ställföreträdare (i länder som saknar en katolsk biskop) (SV19:280) Apostoliska, Nicæniska, Athanasii Symbolum – dessa trosbekännelser är de tre ekumeniska kristna bekännelseskrifterna. Till dem kommer de fem lutheranska bekännelseskrifterna Augsburgska bekännelsen (1530), Augsburgska bekännelsens apologi eller försvar (1531), Schmalkaldiska artiklarna (1537), Luthers lilla och stora katekes (1520, resp. 1529) Hit hör också den tidigare nämnda Formula Concordiæ. (SV26:65)

apostrof – högtidligt tilltal. (SV23:279, SV27:132)

apothekaren Engelbrekt – Carl Magnus Engelbrekt (1789–1852) innehade apoteket Kronan i Norrköping 1825–1847. (SV23:289)

apotheos – förkroppsligande i gudomlig form.

(SV19:28)

apparencer – [framtids]utsikter. (SV25:169) apparenta – skenbara. (SVIII:134)

apparitioner – apparition, utseende, gestalt, framtoning. (SV18:v)

appelativt – appellativ, artnamn i motsats till proprium, egennamn. (SV7:71)

apperception – inhämtande. (SV16:60)

apperceptivitet – förmåga till medveten uppfattning eller förnimmelse; uppfattningsförmåga.

(SV5:329)

applikatur – lägeväxling; det högre läge på fiolen, dit handen i vissa fall flyttas. (SV6:180)

appointement – lön, avlöning. (SV23:43)

”apprecierande” – värderande. (SV25:146) appropierade sig – tillägnade sig. (SVIII:188)

aprioriskt – av lat. a priori, på förhand, utan föregående undersökning. (SV26:258)

aqua mirabilis – gift av underblomma (örtväxt) (SV31:235)

”aqua mirabilis unius anni” – gift från underblomman som verkar inom ett år. (SV31:259)

aqua tophana – ett smygande gift. (SV31:205)

Aquitanien – Akvitanien, landet mellan Pyrenéerna och Garonne. Kungarike 781. Förenades slutgiltigt med Frankrike år 1453. (SV7:25)

arabeskus – arabesk, yttäckande växtornament.

(SV9:159)

Arabiska Nätterna – Tusen och en natt. (SV5:354) Araucana – epos av spanjoren Alonso Ercilla y Zuniga

(1533–1594), som handlar om indianstammen aurakanernas uppror i Chile vid slutet av 1500–

talet. (SV7:172)

arbetsgifvaren – arbetstagaren. SAOB:s äldsta belägg är från 1865 och gäller den nuvarande betydelsen. (SV16:79)

arbetstagaren – arbetsgivaren. SAOB:s äldsta belägg är från 1865 och gäller den nuvarande betydelsen. (SV16:79)

Arcadien – Arkadien, ett grekiskt ideallandskap viktigt inom herdediktning och bukolisk diktning.

(SVIII:173)

Arcana Coelestia – verk av Swedenborg (på svenska

”Himmelska hemligheter”), där de två första Moseböckerna tolkas på ett nytt sätt och händelserna förutom bokstavliga betydelser även har andliga betydelser. Verket utkom i London 1749–1756. (SVIII:202)

arcanum – undergörande läkemedel, vars verkan är

känd av bara ett fåtal. (SV31:289)

Archenholtz – Johan A. (1695–1777), historieskrivare och politiker. Förföljd av hattpartiet och två gånger häktad. (SV31:323)

Archeveques staty – Pierre Hubert L’Archevêque (1721–1778), skulptör. Statyn av Gustav II Adolf på det torg som nu bär hans namn avtäcktes, som Holmberg påpekat, inte förrän 1796 (SS VI:383) (SV6:56)

Architektonik – här: uppbyggnad, konstruktion.

(SVIII:142)

architrav – arkitrav, i klassisk arkitektur den understa delen av bjälklagret, som vilar direkt på kolonnkapitälen. (SV18:17)

architypen – arketypen, urtypen. (SVIII:139)

Areka–palmen – betelpalm, Arecha catechu, odlas på många håll i Indien, Malaysia och tropiska Afrika. (SV7:85)

Arelatensiska – Arelat, kungarike i sydöstra Frankrike under medeltiden. (SV30:513)

arfförpaktare – se förpaktare s. 299. (SV19:300) argt – (här) illasinnat, illvilligt. (SV26:211)

argus – argusfasan, fågel med ögonfläckar på vingarna.

(SV19:303)

Argus – Then Swänska Argus, Olof von Dalins vecko- tidning som utgavs 1732–34 och som inledde upplysningsrörelsen i Sverige. (SV30:61), liberal oppositionstidning 1820–1836. (SV7:356) Argus–Johanson – Johan Johansson (1792–1860),

tidningsman. Grundade 1820 tidningen Argus, som han redigerade till 1836. (SV9:29)

Argyrokrati – silvermakt, penningmakt. (SV9:42) Aria, Margiana, Baktriana och Sogdiana –

geografiska platser i det östra fornpersiska riket.

(SV19:7)

Ariel [. . .] Panuel [. . .] Suph – Suph är hos Swedenborg namn på en del av helvetet; namnet Panuel tycks vara hopgjort för ögonblicket, medan Ariel i demonologien förekommer som namn på en ande (och sedan upptagits av Shakespeare i Stormen), SS III, s. 471. (SV4:157) Arion – grekisk skald (600 f.Kr.), verksam i Korinth, som enligt Herodotos anfölls av sjömän och kastades i havet, men räddades i land av en delfin. (SV19:358)

Ariosto – Ludovico A. (1474–1533), italiensk diktare.

Hans huvudverk är Den rasande Roland.

(SV9:311)

Ariostos Orlando furioso – Ludovico Ariosto utgav eposet Orlando furioso (Den rasande Roland) 1516–32. (SV5:247)

Aristeas – A. från Prokonnesos (500–t. f.Kr.) Herodotos historia återger delar av A:s poetiska fragment Arimaspea i beskrivningen av skyternas ursprung. (SV19:70)

Aristophanes – Aristofanes levde c:a 445–385 f.Kr och företrädde den s.k. gammalattiska komedin.

(SVIII:151)

Aritmetica tironica – troligen åsyftas den av Roloff Andersson (1744–1828) författade Arithmetica tironica, eller Kort och grundlig anwisning at practice lära all nödwändig hus– och handels–

räkning […] vars 3:a upplaga utkom 1804.

(SVIII:6)

aritmetices–magister – lärare i räkning. (SV23:55) arkebusad–vattenflaska – arkebusad–vatten, sårvatten.

(SV18:214)

Arkebusar–vatten – arkebusad–vatten, sårvatten.

(SV4:214)

Arkegonarkos – högste fursten. (SVIII:43)

arkimandritiskt – av arkimandrit, i den ortodoxa kyrkan föreståndare för ett kloster, abbot.

(SV9:314)

Arlekin – tidning utgiven 1834 av O.P. Sturzen–

Becker. (SV9:29)

arleqvin […] husaren […] blomkrukan – namn på kort i killekortleken. (SV6:23)

arm lymmel – stackars slyngel. (SV25:81)

Armfelt – Gustaf Mauritz A. (1757–1814), general, hovman, kansler för Åbo universitet samt kungens gunstling. Efter Gustaf III:s död anklagades han av Reuterholm för landsförräderi och gick i landsflykt. Han inledde 1786 ett kärleksförhållande med Magdalena Rudenschöld (se komm. tills. 254) (SV6:49)

Armida – skön trollkvinna i Torquato Tassos Det befriade Jerusalem (1590) (SV9:310, SV18:98) Arndt – Ernst Moritz A. (1769–1860), ty. författare.

Skrev bl.a. Reisenach Schweden in 1804.

(SV27:118)

Arnons bäck – flod, som från Moab rinner österut till Döda havet. (SV7:110)

”arpeggio” – sätt att anslå ett ackord så att tonerna på harpvis hastigt följer varandra. (SV23:313) arrêterat – arresterat. (SV30:20)

”Arrêts d’Amour” – kärlekens domar, utslag.

(SV30:513)

arrondera – genom utvidgning göra ett jordområde till ett sammanhängande helt. (SV23:208)

Ars – (lat.) Konst. (SV9:253) art – slags. (SV25:284, SV31:58)

artigt – här ironiskt: dumt; jfr artig = skarpsinnig.

(SV25:122)

artigt – roande, trevligt. (SVIII:159), hygglig, trevlig.

(SV6:240), bra, inte så dålig, lämplig.

(SV23:101), duktig. (SV23:105), [här ironiskt]

förträfflig, inte oäven. (SV25:73), (här) behaglig.

(SV27:28), av god beskaffenhet. (SV30:5) Arvidsson – A.I. Arwidssons Svenska fornsånger hade

utkommit i två delar 1834–37; en tredje del

följde 1842. (SV9:96)

Ascan – Ägaren av Lessebo bruk Johan Lorentz Aschan (1772–1856) (SV23:289)

”ascendant” – inflytande, makt. (SV23:163)

asiatiskt att tala – här metaforiskt eller symboliskt uttryckt (jfr Inledningen om det asiatiska skrivsättet) (SV19:17)

Aske härad – skall vara Aska härad; rättat av herr Hugo i noterna till Signora Luna. (SV7:103) askmörja – varm aska blandad med outbrända

kolstycken. (SV18:viii)

Aspasie – högt begåvad hustru till den grekiske statsmannen Perikles, 400– talet f. Kr. (SV8:211) aspiration – utandning, ett språkljuds uttalande med efterföljande utandningsljud (h–ljud) (SV7:71, SV19:177)

Asplingelöt – platsen troligen diktad. (SV5:297) Asplunds – Arnold A. (1736–1815), kyrkoherde i

Klara. (SV6:259)

”Assemblée Galante” – sällskap för älskare.

(SV30:514)

assessor Casperson – Stadskirurgen i Jönköping H.O.

Casperson. (SV25:215)

assessor Schmidt – Karl Kristian Schmidt (1792–1872) Från 1823 assessor vid hovrätten över Skåne och Blekinge. Flitig juridisk skriftställare och reformvän på strafflagstiftningens och fång- vårdens områden. 50 behandla [...] på det mest delikata – behandla på ett mycket taktfullt och grannlaga sätt. (SV23:50)

asseveration – bestämd försäkran. (SV23:214)

Assisi – Franciskus av Assisi (1182–1226), religiös förnyare, helgon. (SV8:291)

Assistansen – assistans– eller pantlånekontoret på Riddarholmen (SS VI:388) (SV6:154)

associé – (fr.) delägare. (SV27:185) assurance – säkerhet. (SV8:66)

assurerad – eg. försäkrad, säker. (SV4:135)

Astræa – av lat. astrum, stjärna. Också namn på rättvisans gudinna. (SV4:172, SV18:161) astrofoni – stjärnljud. (SV30:130)

Athanasii Kircheri China illustrata […]

Monumentum Sinico–syriacum – den tyske jesuiten Athanasius Kircher (1602–1680), en betydande orientalist för sin tid, ägnar hela första delen av sin bok China illustrata åt den s.k.

Sigan–Fu–Stenen. Dess latinska namn kommer av inskriften som är på kinesiska med några tillägg på syriska. Monumentet anses fortfarande vara det mest frapperande beviset på kristendomens spridning i fjärran östern före 1300. Almqvist nämner Kirchers karta över Kina i anknytning till Sigan–Fu–Stenen och

”konstvägen emellan Singan och Hantscheu”. Se karta på följande sida. (SV19:187)

Atis och Camilla – episk dikt (1761) av Gustaf Philip Creutz (1731–85) (SV8:273)

Atlas – glänsande siden– eller halvsidentyg. (SV6:162, SV19:285)

atomer – (här) smådelar. (SV26:156)

atomistisk – (sannolikt) individualistisk. (SV26:388) Att Bilan skall saknas här och Stocken! – avrättningar

utfördes på Galgbacken utanför Skanstull.

(SV6:94)

att bröderne Erik och Benedictus ej äro farlige, men hertig Magnus – Erik, Bengt och Magnus Ladulås, kung Valdemars yngre bröder.

(SV5:130)

att David Hundington var bror till konungarne Milcolomb och William – Malkolm IV (1153–

65) och Vilhelm Lejonet (1165–1214) var bröder till David, earl of Huntingdon, vars äldsta dotter Margaret gifte sig med Alan, lord of Galloway.

Deras dotter Devorguilla gifte sig med John Balliol och blev mor till kung John Balliol (1292–96) Huntingdons yng re dotter, Isobel, gifte sig med Robert Bruce och blev farfars mor till kung Robert Bruce (1306–29) Fru Beatrice och Sir Bruce anspelar på en dynastiska tvist som inte startade förrän 1290 och det här återgivna samtalet tänks försiggå 1274. (Holmberg) (SV5:126)

att man af ris der skall skörda 1000:de kornet – att man skördar tusen gånger utsädet. (SV19:130) att se […] till godo – se till. (SV6:37)

att sörja öfver – ha omsorg om. (SV25:48)

attan tusan – eg. förstärkande kraftord; här ungf.

”förbannade nöt”. (SV18:34) attendez! – ”vänta!” (SV23:146)

attention – (fr.) uppmärksamhet. (SV18:223)

Atterbom – Per Daniel Amadeus A. (1790–1855), författare, från 1828 professor i logik och metafysik vid Uppsala universitet, från 1835 i estetik. 45 Schröder – Erik August S. (1796–

1849), från 1836 professor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet. (SV16:45)

Atterbom – Svenska siare och skalder I anmäldes av Almqvist i AB 8/7– 15/7 1842. (SV26:220) Atterboms nyss utgifna Skrifter – A:s Skrifter, Band

I, innehåller Studier till filosofiens historia och system (Holmberg) (SV7:183)

Au diable sans–culotte, que vous êtes! – (fr.) Åt helvete, din sansculotte [=en politiskt radikal under franska revolutionen]. (SV6:214)

”Au grand Louis de Camoëns […] d’origine romaine.” – (fra.) Till den store Luís de Camõens,/ Portugis av kastilianskt ursprung,/

Från hans ödmjuke Louis de Rienzi,/ Fransman av romerskt ursprung. Almqvist, som i detta avsnitt hämtar sitt material från Malte–Brun a.a.

s. 384, skriver felaktigt ”castellane”; Malte–Brun har ”castillane”. (SV19:362)

auctor classicus – (lat.) klassisk författare. (SV9:283)

Audite: faciunt gloriam pondera – (lat.) ”hören:

vikten gör äran”. (SVIII:4)

Augustus, Tiberius, Caligula, Nero – Rudman ser sig som tillhörande de romerska cæsarerna; med undantag av Augustus de mest förryckta.

(SV4:227)

auktionsrestantierna – restantier, obetalda utskylder.

(SV8:342)

auktorer – författare. (SV25:35)

auktoriteterna – myndigheterna. (SV19:268) aumonier – hovkaplan. (SV8:202)

Auriga – (lat.) körsven, kusk. (SV25:153) Aurikler – primula auricula, en viva. (SV5:209) Aurivillius – Erik Vilhelm Aurivillius (1802–1874),

pastorsadjunkt vid Uppsala domkyrka från 1834.

Enligt herdaminnet skall Aurivillius’ prediko- konst ha varit ”renlärig, men något torr.”

(SV23:61)

Aurora – det romerska namnet på Eos, morgon- rodnadens gudinna. (SVIII:99, SVIII:119, SVIII:192)

Auroravinden – morgonvinden, av Aurora, morgonrodnadens gudinna i romersk mytologi.

(SV4:12)

ausserordentlich – utomordentlig. (SV30:83)

autentik – av fr. authentique, gällande, laggill.

(SV27:278), autentisk. (SV30:421) autentika – autentiska. (SV6:9)

autentisk – oantastlig, giltig. Jfr OSS. (SV29:187)

”auteur” – (fr.) författare. (SV16:62)

autonomisk – självbestämmande. (SV26:393) avance – vinst, fördel. (SV8:81, SV30:74)

”avance” – närmande. (SV23:163)

avanst – dial. för avans = vinst. (SV25:272)

avantscenen – scenutrymmet mellan ridån och orkesterdiket. (SV27:281)

avatarer – inkarnationer; manifestationer. (SV19:208) averterar – fäster uppmärksamheten vid, underrättar.

(SV27:114)

avis – (fr.) underrättelse, meddelande. (SV4:37, SV18:32, SV27:260)

Avisor – plur. av avisa, tidning. (SV4:38) avisor – tidningar. (SV5:223, SV27:115)

Axevalla – centralt fäste i Västergötland, nära Varnhem. (SV5:157)

azur – blånande rymd, eg. himlens blå färg, här himlen.

(SV23:230)

azuren – den blå himlen. (SV7:224, SV27:14) azuriskt – himmelskt. (SV7:191)

Azurklotet – syftar på blå ögon. (SVIII:76)

B

Babylon, Niniveh och Ekbatana – respektive huvudstäder i det babyloniska, assyriska och mediska väldet. (SV19:7)

Baccalaureus – kandidat. (SV19:296)

bacchanterna – kvinnor i det antika Grekland som ägnar sig åt extatiska riter till vingudens (Bacchus) ära. (SV19:74)

backhare – hare, ”fegis”. (SV25:425)

Bacos – Bacons, d.v.s. sir Francis Bacons (1561–1626) Engelsk filosof som företrädde en praktisk och nyttoinriktad filosofi och vetenskap och pläderade för den nya naturvetenskapen. Bacon räknas som den engelska empirismens grundare och skiljde mellan rationell kunskap, som nås genom förnuftet, och uppenbarat vetande, som hör till teologin. (SVIII:154)

badd – stryk. (SV25:240)

baftas – bomullsvävnad från Indien av samma kvalitet som kattun, liksom gurras. (SV8:67, SV23:265) Baggarias fält – Bagheria, lantlig stad nära Palermo.

(SV7:332)

bai – bukt, vik; Almqvist har uppenbarligen förblandat it. baia, fr. baie och eng. bay. (SV7:100)

baien – bukten, viken. Jfr s. 100. (SV7:49) baier – havsvikar. (SV19:86)

bajaderer – bajadär, indisk danserska. (SV8:190) bal masqué – maskeradbal. (SV8:221)

bal paré – bal med högtidsdräkt. (SV8:211)

Balearers – Balearerna, ögrupp i Medelhavet öster om Spanien. B. består av två grupper: 1) Mallorca och Menorca jämte flera mindre öar, 2) Pityuserna, som bl. a. omfattar Ibiza och Formentera. Bland de öar Almqvist räknar upp, finns några som han ger varianter i stavning och benämning: Yviza (Ibiza), Tagomagu (Tagomago) och Espuntel (Espardel) Vidare påpekar Holmberg att Plañas brukar skrivas Planhas. Cañas har inte kunnat identifieras.

(SV7:51)

Bancotvåa [. . .] tria i banco – sedel om två, resp. tre riksdaler banko. (SV4:32)

band 1751–1780. (SV26:35)

bandt – rättnu – band – snart. (SVIII:91) bandtler – bantlär, axelgehäng. (SV6:175)

Baradius – Jacob Baradæus (ca 500–578), syrisk biskop och förkämpe för monofysitismen, karakteristisk genom förnekandet av Kristi dubbla natur. B:s betydelse för den monofysitiska läran var stor, och dess anhängare kallas ibland efter honom jakobiter. B. lämnade få skrifter efter sig: en liturgi och några brev. (SV19:275) Barclay, Dickson, Carnegie – Anspelar på Göteborgs

största och rikaste handelshus vilka grundades av brittiska affärsmän. (SV25:131)

barett – fyrkantig, röd mössa. (SV30:270)

barker – lastbåtar; enligt Almqvists Ordbok öfver svenska språket (1842–1844): ”Öfverbyggd båt, […] för att forsla varor till och ifrån fartyg.

Benämningen […] förekommer i

resebeskrifningar, deri utländsk sjöfart omtalas.”

(SV19:185)

barnaförbund – barndop (som betraktas som ett förbund mellan Gud och människan) (SV6:231) Barnhuset – allmänna barnhuset, beläget i hörnet av

Barnhusgatan och Drottninggatan. (SV6:265) baron Bjelke – Ture Bielke (1742–22/3 1792), vars

inblandning i mordet är tämligen oklar. Han begick självmord med gift. (SV6:116)

baron Silfverhjelm – Karl Jöran S. (1759–1808), bekant i den gustavianska societeten som hypnotisör och magnetisör. (SV29:134)

Baryenkos – kortspjut. (SVIII:60)

bas och qvint – lägsta och högsta strängarna på fiolen.

(SV25:314) basa – piska. (SV25:171)

basaltisk – av basalt, svart basisk silikatbergart av stelnad magma. (SV9:314)

Basedow – Johan Bernhard B. (1723–1890), tysk reformpedagog, grundare av internatskolan Filantropium. Hans pedagogik betonar åskådlighet och fysiska övningar. (SV16:92) Basilicata – till 1871 namn på provinsen Potenza i

tidigare kungariket Neapel. (SV29:188)

basilisker – ormliknande fabeldjur hos Plinius som dödar med blicken och driver bort allt levande med fruktansvärda tjut. (SV25:411)

bassin – bassäng. (SV23:293)

bassinen – bassäng = den stora fördjupning i berggrunden som rymmer ett hav. (SV25:501) bassinen – bassängen. (SV8:172)

basta – binda. (SV25:171)

Basta [. . .] manille – ”basta”, namn på klöveräss i lomberspel; ”manille” namn på högsta trumfen, näst spader äss, i detta spel (SS III, s. 474) Lomberspel, av fr. l’hombre, är ett ursprungligen spanskt kortspel från 1300–talet, som sedan via Frankrike spritt sig till övriga Europa. (SV4:253) basta, ponto och manille – ” ’basta’, namn på

klöveräss i lomberspel; ’ponto’, hjärter– eller ruteräss som fjärde trumf i lomberspel, då man spelar i dessa färger; ’manille’, namn på högsta trumfen i lomberspel, näst spaderäss” (Mjöberg) Lomberspel, av fr. l’hombre, är ett ursprungligen spanskt kortspel från 1300–talet, som sedan via Frankrike spritt sig till övriga Europa.

(SV18:257)

bastonad – prygel. (SV19:297) Bastugatan – Sveavägen. (SV6:98) batard – bastard. (SV8:255) batarden – bastarden. (SV31:91) bataviskt – (här) holländskt. (SV27:97)

baton – käpp, stav (kommandostav) (SV30:554) Baumdal och Kjellgarten – jfr komm. till s. 17.

(SV25:19)

Bautil – Johan Göransson Bautil, det är alle Svea och Götha rikens runstenar, uppreste ifrån verldenes år 2000 til Christi år 1000, Stockholm 1750. Den omtalade runstenen avbildas på s. 48.

(Holmberg) (SV5:110)

bazaren på Norrbro – butiksbyggnad på Norrbro, ritad av Axel Nyström d.ä. 1837–8 och invigd 1839.

(SV23:292)

Beati Sunt Homines qui in patria moriuntur – Förmodligen Almqvists egen latinska formulering. (SV23:148)

Beau masque – vackra mask. (SV8:221)

Beau triste ane, miserable triste ane! je suis tout à vous, vraiment je le suis! – (fr.) Vackra sorgsna åsna, ynkliga sorgsna åsna! jag är helt till er tjänst, det är jag verkligen. (SV6:43)

beaux esprits de profession – (fr.) professionella skönandar. (SV9:238)

bebrämad – pälskantad. (SV19:402) beckad – fast[klibbad]. (SV25:49)

Beelzebub – Beelsebub eller Satan, de onda andarnas furste. (SV4:77)

befängd – förryckt, från vettet. (SV21:74), tokig, löjlig.

Som adverb är befängt här närmast ett positivt (SV4:20) förstärkningsord.

befärdighet – skicklighet. (SVIII:158) begabberi – hån, åtlöje. (SV30:250) begifva – medge. (SV23:127)

begifvande – medgivande, tillåtelse. Jfr OSS.

(SV23:192, SV29:51)

Begleitung – (ty.) ackompanjemang. (SV26:269) begrepp – insikt, kunskap. (SV25:244)

begriper – griper. (SV25:52) begå – verkställa. (SV25:187)

begängare – den som utfört. (SV31:86)

behagens Systrar – de tre gracerna, som skänkte skönhet och harmoni. (SVIII:34)

Behemot – flodhäst och symbol för kaosmakterna;

omnämns i Jobs bok 40:10. (SVIII:64) behjärtat – la på hjärtat, beaktade. (SV6:291)

Behrens – På Strömparterren, i Norrbros mellersta brovalv, inrättades vid 1830–talets början ett schweizeri, vars första innehavare var hovkonditor A.C. Behrens. (SV23:292)

Bei Gott – Vid Gud. (SV30:501) bekommit – fått. (SV25:34)

bekyttad – orolig, ängslig, rådlös, rådvill. (SV4:108, SV18:108)

bele – gäcka, håna. (SV30:209), le åt, skratta åt.

(SV18:97)

Bell – Andrew B. (1753–1832), skotsk präst och pedagog. (SV16:92)

bella donzella – (it.) vackra jungfru. (SV6:70)

Bellancasteriet – Bell–Lancastermetoden, systematisk

metod för massundervisning genom

växelundervisning. (SV16:92)

Bellman – J.N. Byströms byst av Bellman, avtäckt 26/6 1829. (SV27:33)

Bellvue–hage – Bellevue var en malmgård som innefattade hela udden mellan Roslagstull och Norrtull. (SV6:98)

Belzebul – Beelsebul eller Belsebub, de onda andarnas furste, Satan. (SVIII:57)

belägga – belägra. (SV25:287)

Benedictio sacerdotalis – (lat.) prästerlig välsignelse.

(SV26:85)

benikeband – binnikeband, smalt, vävt band.

(SV8:138)

Benjowski – Mauritz August B. (1741–1786), ungersk äventyrare, känd genom sin självbiografi Voyages et mémoires de […] Benjowsky, utgiven 1791 (i svensk översättning samma år) (SV19:87)

benknölen – här fotknölen. (SV19:286) Benragel – benrangel. (SVIII:110) benredet – skelettet. (SV25:494)

bensvärta – pulveriserade benkol, som används till svart målarfärg eller tillsats till skosvärta.

(SV7:84)

Benzelierne – Benzelius, svensk prästsläkt. Flera ur släkten företrädde prästerskapet i riksdagen på 1730– och 40–talen. Länge kritiska till Fredrik I:s förbindelse med Hedvig Taube. (SV30:37) benzoe – bensoeträd. (SV19:199)

bepassad – försedd med pass. (SV23:169) beqvämt sig – givit efter, fogat sig. (SV19:269) beramad – bestämd. (SV29:99)

beramades – beslutades. (SV19:277)

beramadt – beslutat, överenskommet. (SV30:378) berberis – beberis vulgaris, bären kan användas till saft,

sylt och gelé. (SV8:85)

Berbice – distrikt och flod i Guyana. (SV27:290) berceau – (fr.) berså, lövsal. (SV4:129)

berceaun – (fr.) berså, lövsal. (SV18:236) berga – hemlighålla. (SV25:380)

bergère – (fr.) eg. herdinna; (här) stor och djup vilstol med stoppat säte(Mjöberg) (SV27:237)

Berget – la montagne (fr.) politiskt parti under franska revolutionen, som dominerade Jakobinklubben, vilken antog en alltmer radikal karaktär och hävdade skräckväldet. (SV26:378)

berget Carmel – Karmel, bergmassiv i nordvästra Israel, skådeplats för profeten Elias uppgörelse med Baalsprästerna i 1 Konungaboken 18: 19–

39. (SV7:107)

bergskräfva – bergsskreva. (SV5:43)

Bergstrahlska huset – hotell på Stora Nygatan 2, tidigare Erik Rynings palats. (SV23:292) bergverk – gruvor. (SV19:133)

Bernard del Carpio – berömd spa. sagohjälte. Namnet har varianterna Bernardo, Bernaldo. Se vidare s.

22–30. (SV7:22)

Bertha von Lichtenried – adlig jungfru, den kvinnliga huvudpersonen i Fouqués riddarroman Der Zauberring. (SV26:150, SV29:73)

Bertuchs Bilderbuch – Friedrich Justin. Bertuchs Bilderbuch für Kinder (första delen 1798; flera upplagor) (SV23:141)

Bervald, Randel – troligen Christian August Berwald (1798–1869) och Andreas Randel (1806–1864), båda konsertmästare vid Kungl. hovkapellet.

(SV8:73)

Berzelius – Jöns Jacob B. (1779–1848), kemist och naturforskare. (SV25:85)

bescusherrar – kärt namn på besk, en sup malörtsbrännvin. (SV4:6)

besitta den – svordom som härrör ur uttrycket att vara besatt av djävulen. (SV30:115)

besitta mig – svordom: ”fan ta mig [i besittning]”.

(SV25:270)

beskedeliga – beskedligt = måttligt. (SV25:398) beskedlig – god, anspråkslös. Jfr OSS. (SV29:43) beskedligt – tydligt. (SV6:277)

beskådning – kontemplation, betraktande. (SV25:481) beskäftig – verksam, fullt sysselsatt. I OSS anförs att

”beskäftig” i god mening sägs om barn och betyder ”snäll” och ”artig” d.v.s flitig och rask.

26 bombasinskjortel – kjol av ”bombasin”, vilket i OSS förklaras som ett ”slags tyg af färgadt bomullgarn.” (SV29:25)

beskärm – beskydd. (SV8:316) bestia – (lat.) djur, vilddjur. (SV4:39)

besticka sig till – uppgå till, utgöras av. (SV23:109) beställsamhet – sysselsättning. (SV5:286)

bestämmelsen – kallelsen. (SVIII:68) besuto – besutto, ägde. (SV23:66) besynnerlig – säregen. (SVIII:146) besynnerligen – i synnerhet. (SV26:65) besynnerligt – särskilt. (SV25:324)

besökare – förr benämning på lägre tulltjänsteman.

(SV4:32)

bête – (fr.) dum. (SV18:301)

Bethanien – Betania, by på Oljeberget 3 km öster om Jerusalem, där Jesus uppväckte Lasarus från de döda (Johannes 11) (SV7:109)

Bethphage – Betfage, by på Oljeberget. Omnämnes i evangeliernas berättelser om Jesu intåg i Jerusalem. (SV7:109)

betingat – avtalat. (SV25:35) betryck – fattigdom. (SV19:307) beträder – ertappar. (SV8:309) bett – egg. (SV25:315)

betydlig – ansenlig, stor. (SV23:265) betäcker – betackar. (SV30:119)

bevisa [...] komplett evidens – anspelar på ett favorituttryck hos den bekante publicisten Johan Johansson (1792–1860) (SV8:69)

bevågenhet – böjelse, benägenhet. (SV8:296)

bevågna – gynnsamma, välvilliga. (SV30:100)

bezirk – (ty.) Bezirk, förvaltningsområde, distrikt.

(SV27:302)

bibehöll sig – förändrades ej. (SV25:433)

bibelsällskapet – Avläggare av Brittiska bibelsällskapet som gratis eller till billigt pris sprider biblar.

Svenska bibelsällskap (samt

biträdesbibelsällskap) grundades från 1813 och blev snart många. (SV25:190)

Biberg – Nils Fredrik B. (1776–1827), från 1810 professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet. (SV16:45)

Bibliothek der Deutschen Klassiker – utgavs i 76 band av bokhandlare E. Bruzelius i Uppsala under åren 1811–1821. (SV9:38)

bienseance – bienséance (fr.), anständighet, det passande. (SV7:383)

Bifrost – i asamytologin regnbågsbron mellan himmel och jord, som vaktas av Heimdall. När han blåser i sitt gjallarhorn, hörs det i hela världen.

(SV26:139)

bijouteri – smycken. (SV8:52) bildade – gjorde, formade. (SV6:28)

bildande – på konstnärligt sätt framställa i bilder.

(SVIII:159)

Billibi – oklar hänsyftning. (SVIII:32) billig – rimlig. (SV23:72)

billiga – rimliga. (SV25:185)

billigar – finner skäligt, gillar. (SV30:451) billigen – rimligen. (SV25:78)

billighet – naturlig rättvisa, vad som är skäligt, rättvisa, måttlighet. (SV19:155, SV23:242)

billigt – rimligt, rimligtvis, rättvist. (SV19:54, SV25:212, SV30:120)

biläger – bröllop. (SV7:337)

Bireaun – byrån, skrivbordet. (SV6:148) biribi – hasardspel. (SV9:86)

bischoffer – plur. av bischoff, dryck av vin, vatten, socker och pomerans. (SV18:293)

biscuit – småkaka. (SV6:5)

biskop –ns son – Sven Vilhelm Wijkman, son till Västeråsbiskopen Sven Wijkman, som efter ett utsvävande studentliv lämnade Uppsala universitet och istället skrev in sig i Lund 1836.

Något senare reste han till Amerika. 121 Hagerman – Gustaf David Hagerman (1770–

1839), Ystadköpman känd för sina äventyrliga affärsmetoder. Bror till Jonas Philip Hagerman som förekommer nedan s. 228. (SV23:121) biskopen – A.K. af Kullberg (1771–1851) biskop i

Kalmar sedan 1830. (SV8:116) bister – typ av brun vattenfärg. (SV8:158)

bitumen – i mineralriket förekommande kol– eller hartshaltiga flytande, mjuka eller fasta kolväten.

(SV30:164)

bivista – närvara vid, bevista. (SV19:320)

bizarra – överraskande, egenartade. (SV6:75) Bjerno – Perniö (Bjärnå på sv.) (SVIII:235) bjuda på thé – söka ackord. (SV9:118) bjäbba – käbbla. (SV27:22)

Björk – Gustaf Daniel B. (1806– 88) Schartau–

inspirerad präst, slutligen biskop i Göteborg.

(SV25:24)

Björkegren – Jacob B. (1752–1825), amanuens och senare bibliotekarie på Kungliga Biblioteket. Vän till Almqvist och till hans morfar Gjörwell.

Björkegren är förebild för misantropen i Jaktslottets sjätte bok, vilken bär den avslöjande rubriken ”Gudahataren”. Avsnittet om gudahataren skrevs ursprungligen till duodesserien av Törnrosens bok I (1832), men inhiberades och trycktes först i imperialoktavserien 1839. (SV6:125)

Björners Kämpadater – Eric Julius Björners samling med isländska sagor, Nordiska kämpa dater, utgavs första gången 1737. (SVIII:181)

black – tungt block av järn eller trä, som smiddes eller låstes fast vid fångens ben eller arm för att förhindra att han flydde. Se inblackad s.281.

(SV4:160, SV18:153)

Blackwellska rättegången – uppmärksammat rättegångsdrama 1747 mot Alexander Blackwell som misstänktes vara politisk intrigör. Blackwell torterades upprepade gånger och dömdes på lösa grunder till döden och avrättades 1747.

(SV30:61)

blaggarns–busaronger – vida byxor av mycket grovt tyg. (SV6:97)

Blasiiholmen – Blasieholmen. (SV6:127) blecktumlaren – plåtbägaren. (SV25:316) Blitz und Regen – blixt och regn. (SV31:62)

”blommornas syster och vän hemma i den tjusande trägården” – oidentifierat citat, kanske även det av Almqvist. (SV6:53)

blonder – fina silkesspetsar. (SV8:52)

blonderna kring camisolens kanter – de skira spetsarna av silke vid nattröjans kanter. För blond jfr OSS. (SV29:205)

blossknektar – knekt eller tjänstefolk som bär på bloss;

här: lejda mordbrännare. (SV5:154) blygd – blygsel, skamkänsla. (SVIII:57)

blyglans – blygrått, metallglänsande mineral, det viktigaste för framställ–ning av bly. (SV27:380) blyhvitten – blyvitt. (SV9:136)

blå kyrkan – den gamla birgittinska klosterkyrkan, uppförd av kalksten från Omberg (Holmberg) – Båda kyrkorna beskrivs av Almqvist i brev till systern Louise 17/6 1827. (SV7:97)

Blå porten – värdshus på Djurgården. (SV27:7) Blåfågel – eller Fågel blå, svensk folkbok, vars första

kända tryck är från 1794. Dess stoff ligger till