En Ananinogjutform från Tornedalen Lundholm, Kjell
Fornvännen 1970, 30-34
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1970_030
Ingår i: samla.raa.se
bonpieti, Erkheikki, ena halvan till en gjutform. Föremålet hittades bland grovt grus på en tillfälligt torrlagd strand på udden Keppanniemi belägen strax upp- ströms ön Keppansaari i Torne älv, Pajala socken. Fyndplatsen är belägen ca ia km VNV om Pajala kyrka.
Gjutformen (Norrbottens museum inv.nr 8755,) fig. 1, iir tillverkad av täljsten, 72 mm läng, ursprungligen 54—ca 61 mm bred samt med en största tjocklek på ca 13 mm. Den konkava insidan har en ornering av trenne horisontala linjer, där- under en rad med lodräta »fransar». Ovanför de horisontala linjerna löper ett zig-zag ornament och däröver finns parvis ställda lodräta till formens övre kant löpande linjer. Formens nedre del har två parvis mot de nedre hörnen löpande linjer. Av skador på föremålet kan noteras att övre vänstra hörnet saknas, likaså att en mindre del av partiet mellan högra snedställda dubbellinjen och formens högra kant av Hägnat. Dessa skador förefaller vara av äldre ursprung.
Gjutformar och bronser från den östliga Ananinokulturen iir ovanliga i Sve- rige. Således kunde Hallström i sin redovisning av yxor och formar till dessa en dast meddela fyra belägg, en formhalva från Sörbyn i Råneå socken, Norrbotten, en yxa från vardera Råstrancl i Sorsele och Bågaträsket i Lycksele socken, båda i -(idra Lappland samt slutligen en yxa från Gamla Uppsala.- Denna spridnings bild kan komplc-tleras med några senare fynd. Således kommer tvä formbalvor från Dusnäsbäcken, Stugun socken, Jämtland,:! vidare har en form påträffats vid Vajsjöbäcken, Norsjö by, Norsjö socken, Västerbotten4 samt vid Busjön, Lycksele soe ken.'' Dessutom kan nämnas att yxgjuttormar påträffats vid undersökningar i samband med sjöregleringsarbeten, frän boplatserna 654 och 662 inom Malgo- majområdet i Vilhelmina socken, Lappland, samt frän boplats S 16 i Bodiini socken, Ångermanland.8 Slutligen kan noteras, att i Norrland framkommit blad-
formiga bronsklingor och formar till dessa. De båda sistnämnda artefakttypema, som ofta sammankopplats med den östliga bronsåldern, kommer ej att behandlas i detta sammanhang.
1 t. ex. Hallström, G., Kan lapparnas invandringstid fixeras? Norrlands försvar 1929.
Slockholm.
2 Hallström, a. a., s. 7 tf.
,! Björkquist, L., Ett par märkliga fornfynd frän Stugun. Jämten 1965. Östersund, s. 17 t.
1 Västerbottens norra fornminnesförening, meddelande XXVII, Skellefteå, s. 3.
• Västerbottens Folkblad, 1.12.1966, Västerbottens museum, inv. nr. 8075.
" Janson, S.—Hvarfner, H., Från norrlandsälvar och fjällsjöar, Slockholm 1960, s. 116 ff.
Smärre meddelanden 31
Fig. 1. Gjulformshalva av täljsten för ananinoyxa. — Mould ot soap- sione for bronze axe ot ananino- type. — Pajala socken, Norrbot-
ten.
Av de n ä m n d a g j u t f o r m a r n a u p p v i s a r främst d e n frän Sörbyn i R å n e å påtag liga likheter m e d formen från K e p p a n n i e m i . D e n fiirst n ä m n d a s o r n e r i n g består således av samma t r e d u b b l a h o r i s o n t a l l i n j e och zigzaglinje, därtill lodräta parvisa linjer, franslinje samt m o t de n e d r e h ö r n e n l ö p a n d e parvisa linjer. O l i k h e t e r d ä r e m o t är att formen frän Sörbyn även h a r t v e n n e p u n k t c i r k l a r samt på n e d r e delen en t r e d u b b e l horisontallinje. N ä m n a s k a n att avståndet fågelvägen mellan d e b å d a fyndplatserna u p p g å r till ca 150 km.
Det svenska materialets f y n d o m s t ä n d i g h e t e r måste g e n o m g å e n d e b e t r a k t a s som dåligt verifierade. I n g e t e x e m p e l på d a t e r a n d e f y n d k o m b i n a t i o n finns, ej heller k a n något fynd b e t r a k t a s som s a k k u n n i g t tillvarataget. H ä r v i d u n d a n t a g e s , som se- n a r e skall visas p . g. a. b r i s t a n d e t y p i d e n t i t e t , f o r m a r n a h i t t a d e vid sjöreglerings- a r b e t e n .
D e av H a l l s t r ö m n ä m n d a beläggen h a r r e d a n av d e n n e i viss m å n befunnits vara m i n d r e a n v ä n d b a r a fiir vidare studier. Viel b e s i k t n i n g i R ä s t r a n d k u n d e inga ytterligare iakttagelser göras, fyndplatsen vid Bågaträsket k u n d e ej exakt faststäl- las och för G a m l a U p p s a l a s del n a m n e s b a r a att fyndet u p p g e s ha gjorts i »Odins hög».7 Säsom tvivelaktiga vad beträffar p r o v e n i e n s u p p g i f l e i n a h a r också av Ek-
h o l m b e t r a k t a t s d e i Lunclebergs samling i n g å e n d e b r o n s e r n a från G a m l a U p p - sala, således d e n h ä r n ä m n d a h o l k y x a n ,8 varför H a l l s t r ö m s r e s o n e m a n g o m e n sydlig g r u p p av A n a n i n o k i i l t u r å t m i n s t o n e ej k a n bevisas med ett sä osäkert fynd.
7 Hallström, a.a., s. 79 tf.
8 Ekholm, G., Studier i Upplands bebyggelsehistoria, II, Uppsala 1921, s. 12, XXVIII.
»ljusgrå 11 garn» vilket dock s n a b b t förintades n ä r d e t avtäcktes.1 1
Ofullständiga fynduppgifter k ä n n e t e c k n a r ocksä de n o r r b o t t n i s k a e x e m p l a r e n . Som o v a n n ä m n t s tillvaratogs formen frän K e p p a n n i e m i vid a r b e t e m e d e n lax- p a t a . G j u t f o r m e n frän R å n e å h i t t a d e s i en »stenbacke» vid u p p b r y t n i n g av ett p o t a t i s l a n d vid foten av Degerberget i Sörbyns n o r d v ä s t r a del. F o r m e n h a m n a d e sedan i en b y r å l å d a i en av byns g å r d a r fiir att år 1928 i n l ä m n a s till S H M . ' - ' I värt sökande efter k o m b i n a t i o n s d a t e r a d e och s a k k u n n i g t tillvaratagna Ana- niiioföremål k a n vi ä t e r b e t r a k t a e x e m p l a r e n frän R i k s a n t i k v a r i e ä m b e t e t s sjö- regleringsarbeten. Vid lokal 654 vid Svartviksudclen, G r u n d s j ö n , V i l h e l m i n a soc- ken, framkom två gjutformshalvor p ä e n b o p l a t s m e d föremål och avslag av kvarts, kvartsit, skiffer och flinta samt ett bronsbleck.1 3 Boplats 662 vid Varris, Malgomaj, V i l h e l m i n a socken, h a d e ett l i k n a n d e i n v e n t a r i u m samt dessutom as- b e s t k e r a m i k och j ä r n f ö r e m å l som pilspetsar och knivar.1 4 Slutligen k o m m e r frän boplats S 16 vid Flyn i Boclum socken endast det n ä m n d a gjutformsfragmeiitet1'' varvid dock tidigare h o p s a m l a t s föremål pä s a m m a l o k a l .1 0
De a n f ö r d a e x e m p l e n aktualiserar frågan o m A n a n i n o k u l t u r e n s förekomst i N o r d s k a n d i n a v i e n , varvid ej som o v a n b a r a f y n d o m s t ä n d i g h e t e r u t a n ä v e n form- mässiga k r i t e r i e r mäste b e d ö m a s . H ä r v i d k a n naturligtvis diskuteras vilka före- m å l s g r u p p e r som rätteligen b ö r m e d t a g a s ; i d e n n a framställning h a r skett en be- g r ä n s n i n g till yxor och g j u t f o r m a r till dessa. Sedan måste i n o m d e n n a g r u p p ur- skiljas vissa karakteristika säsom typiska för A n a n i n o y x o r . M e i n a n d e r h a r anfört några s å d a n a egenskaper: p l a t t a yxor u t a n smalsidor, spetsovalt eller sexsidigt tvärsnitt, eggytor avgränsade av u p p h ö j d a linjer, u n d e r h o l k ö p p n i n g e n e n eller flera vågräta omlöpancle lister ovanför vilka ofta finns en eller tvä zig-zag lin- j e r1 7 samt ofta m e d l ä n g d e n ungefär lika m e d b r e d d e n .
U t i f r å n dessa k a r a k t e r i s t i k a k a n e n p r ö v n i n g ske av det nordiska m a t e r i a l e t .
" Björkquist, L., Fynd av gjutform frän Stugun, Jämten 1959, Östersund, s. 147.
111 Västerbottens norra fornminnesförening, a.a., s. 3.
11 Västerbottens Folkblad, a. a. Fyndet nu publicerat i Västerbotten 1969.
'- Norrbottens museums arkiv.
" Statens historiska museum och Kungl. myntkabinettet, Samlingarnas tillväxt 1958, s. 21 f., nr 25960, Janson-Hvartner, a.a., s. 116.
14 Samlingarnas tillväxt 1958, s. 22, nr 25960. Janson—Hvarfner, a.a., s. 116.
" Samlingarnas tillväxt 1953-54, s. 28, nr 24946.
'" Janson-Hvarfner, a. a., s. 24.
1T Meinander, C. F., Die Bronzezeit in Finland. Finska fornminnesföreningens tidskrift 54, Helsinki 1954, s. 44.
Smärre meddelanden 33
Av det svenska b e s t å n d e t k a n föremålen från E r k h e i k k i i Pajala, Sörbyn i R å n e å . Bågaträsket i Lycksele, Dusnäsbäcken i Stugun, G a m l a U p p s a l a samt förmodligen Flyn i Boclum u p p v i s a o v a n n ä m n d a k ä n n e t e c k e n . Av övriga svenska fynd ä r de frän Norsjö samt lokal 654 och 662 i V i l h e l m i n a av a v v i k a n d e utseende. H ä r iir längden ungefär tre gånger b r e d d e n , tvärsnittet sexsidigt eller r u n t m e d ofta tri- a n g u l ä r t eggplan. D e b å d a f o r m h a l v o r n a frän Busjön i Lycksele u p p v i s a r inte lika slora skiljaktigheter ifråga o m p r o p o r t i o n e r n a m e n h a r i övrigt e n avvikelse som t r i a n g u l ä r t eggplan. F o r m a r n a från de fyra s i s t n ä m n d a lokalerna syns därför, ifall rimliga krav på likhet skall ställas, inte k u n n a i n r ä k n a s i samma g r u p p som de t u n n a yxorna.
Det finska m a t e r i a l e t h a r nyligen b e h a n d l a t s av M e i n a n d e r1 8 varvid r e d a n skett en viss p r ö v n i n g av formmässiga karakteristika. Vid en g r a n s k n i n g av fyncl- o m s t ä n d i g h e t e r n a framgår, att bristfälliga fyndcippgifter eller k o m b i n a t i o n e r m e d b l a n d a t artefaktmatcrial k ä n n e t e c k n a r de finska lokalerna. .Sålunda finns några lösfynd frän t. ex. H a u k n by, M a a r i a socken1 9 och M u h u s socken,-0 fynd m e d b r i s t a n d e t y p i d e n t i t e t säsom tvä yxor från Borgå socken-1 eller med ej redo
visade fyndomständigheter, Babja G u b a , ö s t k a r e l e n3 8 eller V a l i i m o i Finska Ka- relen.-3 I övrigt kan noteras att fyndet av två formhalvor från Ylitorne ledde till en e f t e r u n d e r s ö k n i n g 1907 av T a l l g r e n varvid påträffades h ä r d a r och Stenföremål troligen äldre iin g j u t f o r m a r n a . -4 Ett fragment av en form i lera frän Kalniislon- m ä k i . Räisälä socken i n u v a r a n d e ryska Karelen h a r h i t t a t s vid en u t g r ä v n i n g av T h . Schwindt. Även d e n n a boplats u p p v i s a d e b l a n d a t i n n e h a l l , från textilkera- mik till m e d e l t i d a skelettgravar.-5 Av intresse iir några formar påträffade vid nya boplatsfynd, n ä m l i g e n i Savolax i lisalmi socken, V o n k a i H y r y n s a l m i socken och Ncitilä IV i Kemijärvi socken. Samtliga formar tycks vara framtagna vid sakkun- niga u n d e r s ö k n i n g a r m e n å t m i n s t o n e de b å d a f ö r s t n ä m n d a lokalerna uppvisar b l a n d a t innehåll.**
För Norges del k a n slutligen n ä m n a s ett i l i t t e r a t u r e n o m n ä m n t fynd, från Kjelmöy i Sydvaranger, diir framkommit e n gjutform i lera, varvid dock A n a n i n o - k a r a k t ä r e n ifrågasatts.2 7 L i k n a n d e reservationer h a r r e d a n av H a l l s t r ö m fram- förts beträffande norska belägg från T e l e m a r k och Oslofjorden.2 8
u Meinander, C. F., Dåvits. Finskt museum 1969.
'•' Meinander, a.a., 1954, s. 216.
" Hackman, A., Die Bronzezeit Finnlands, SMYA 17, Helsingfors 1897. s. 397.
• Meinander, a.a., 1954, s. 44.
'-' Tallgren A. M., Archaeological Studies in Sovict Russia. Eurasia Septentrionalis An- 111/1111. X, Helsinki 1936, s. 167.
-•' Meinander, a.a., 1969. nr 5.
" Meinander, a.a., 1954, s. 229.
" Tallgren, A. M., Den östeuropeiska bronsålderskulturen i Finland, Finskt museum.
XXI, Helsingfors 1914, s. 11. Meinander. a.a., 1954, s. 189.
Meinander, a.a., 1969, nr 6, 7, 13.
'r' Gjessing, G„ Yngre stcinalder i Nord-Norge. Instituttet for lammenlignende kultur- forskning, B XXXIX, Oslo 1942, s. 257.
28 Hallström, a.a., s. 79.
-" Meinander, a. a., 1969.
3 — 694473 Fornvännen H. 1, 1970
svårigheterna behöver därför knappast ytterligare behandlas i detta korta medde- lande.
Kjell Lundholm
Summary
A mould from Keppanniemi, Torne älv, parish of Pajala, Norrbotten, is presented in this report. The mould is of soapstone and was made to east thin axes of tlie so-called Ananino type, dealt with earlier in finds of axes and moulds from Fin- land, the Swedish provinces of Lapland, Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Uppland and other places. A critical scrutiny of the reliability of the reports of the finds of these objects has revealed that, like the mould from Keppanniemi, most of the specimens are isolated finds or, in some cases, from settlements with mixed material. It has not, therefore, been possible to demonstrate any certain dated Scandinavian find combinations.
Translated by Albert Read
En sörmländsk hällkista
Då Montelius en gäng gjorde sin översiktskarta över megalitiska gravar i Sverige1
gick en absolut nordgräns för deras uppträdande i Närke—Östergötland. Sedan dess har emellertid enstaka företeelser kunnat knytas an till den megalitiska tra- ditionen även ganska långt mot norr utefter ostkusten. Här kan t. ex. nämnas den av Hallström 1916 undersökta hällkistan i Lagmansören, Indals socken, Medelpad- samt kistan vid Äland i Säbrå socken, Ångermanland.3 Dessa kistor som saknar omgivande och täckande fyllning, torde dock närmast kunna hän- föras till den s. k. Jäkärlä-typen,4 med östlig utbredning.
Av särskilt stort intresse i detta sammanhang är givetvis den väl publicerade hällkistan vid Dragby, Uppland.1 Ytterligare nägra hällkistor av denna karaktär har emellertid under 50- och 60-talen kunnat noteras i Mälardalsomrädet i sam-
1 Montelius, 1876.
2 Hallström, 1924.
' Raä.s inv. för ek. kartan.
4 Edgren, 1966.
5 Jaanusson-Silvén, 1962.
• J H ^ M
