Skiitseln av vflgkanter och dess inverkan pfl tiitheten och
artdiversiteten hos dagfjlrilsfaunan i sydiistra Skflne
RUNE GERELL
Gerell, R.: Skdtseln av viigkanter och dess inverkan pA tatheten och artdiversiteten hos dagfjiirilsfaunan i syd6stra Sk6ne. IManagement of roadside vegetation: Effects on density andspeciesdiversityof butterfliesinScania,southSweden.l-Ent.Tidskr. ll8 (4):l7l-
176. Uppsala. Sweden 1997.
The effects of management of roadside vegetation on the density and species diversity of butterflies was examined by comparing cut and uncut road verges. The cutting reduced the number ofnectar plants and by that also the density of butterflies. There was a highly signi- ficant correlation between the abundance of nectar plants and the density ofbutterflies. 68 per cent ofthe butterflies observed on cut roadsides were flying, indicating a lack offood, while the corresponding figure for uncut roadsides was only l6 per cent. The greatest number of species was recorded along a road section in a slope facing south and surrounded by a decidous wood, while the lowest number was found in the intensively cultivated farmland. In a short-term perspective the ceasing of cutting will favour the butterflies but in order to maintain a great species diversity of the plants, we must go on cutting. Meeting both demands we have to rotate between regimes of cutting and no cutting.
R. CerelL, Dept. of Ecology, Unir. of Lund, 5-223 62 Lund, Sweden,
Inledning
Viigverket har uppskattat den totala arealen av vdgkanter i Sverige till 250 000 ha. Som jiimfci- relse kan nzimnas att den itersttende resten av h2ivdad iing uppgir totalt till 2 500 ha. Viigkant- erna har saledes en potential fiir att hysa ett stort antal vrixt- och djurarter och deras betydelse fcir artdiversiteten har <ikat i takt med ett intensivare utnytdande av de omgivande skogs- ochjordbruks- markerna.
Pi uppdrag av Vligverket utfcirdes under perio- den 2.1-17.8 1995 en inventering av dagfjiirils- faunan utefter utvalda vdgavsnitt inom ett omride srider och sydost om Sjcibo i syddstra Skflne (Fig.
1). Syftet med undersrikningen var att utvdrdera den indirekta effekten av slitter pi fjArilstatheten, de olika nektarvaxternas betydelse fcir dagfjiirils- faunan samt omgivningens inverkan pi fjiirils- faunans artdiversitet. Understikningsresultaten skall ligga till grund for utarbetande av rad och an- visningar vid skritsel av vdgkanter med hlinsyn till
bevarandet av mingfalden av flora och fauna.
Undersiikningsomrfl den
Undersrikningsomridena valdes med hlinsyn till
skcitsel, trafikintensitet och markanviindning i vii- gens nArmaste omgivning (Tab. l). De underscikta vAgstrackorna inventerades vid 6 tillfallen utom vzlgstriicka I I (Fig. I ), som inventerades endast 3
ginger. Strzicka I I utgjordes frin bcirjan av ett vhgavsnitt i Fyledalen, som dock utesldts pi grund av att vAgkanten delvis skuggades, vilket omrijlig- gjorde jiimfdrelser med andra undersrikningsom- riden. Slflttern minskar tillgingen pfl nektarvdxter
i varierande grad beroende pfl tidpunkten frir denna itglird. Pfl samtliga slittrade vegstriickor i underscikningen skedde slflttern strax fcire mid- sommar. Samtidigheten i slittern medfcir att ni- gon jiimfdrelse mellan effekterna pi vzigkants- floran till fdljd av olika tidpunkter fcir slittern inte kan gciras. Jiimfcirelsen omfattar diirf<ir endast hur effekten av slitter och utebliven slitter piverkar tillgingen pi nektarvdxter.
Markanvdndningen i vhgens omgivningar an- togs ha betydelse fcir fjiirilsfaunans artdiversitet.
t7t
Rune Gerell
i
Fig. l. De inventerade vdgavsnitten (streckade linjer) scider och sydost om Sjdbo i Skdne med angivande av strtickans nummer inom undersdkningen.
The surveyed road sections (broken lines) localed south and southeast of Sjt;bo in Scania. The number of the road section is denoted.
Monokulturer i jordbrukslandskapet (spannmils- grijdor) producerar fi fjiirilar medan blomsterrika naturbetesmarker hyser och producerar ett stort antal dagfjiirilsarter. Lttvskog hiller ocksa ett an-
tal arter som till rivervdgande del iir knutna till just den naturtypen. Eftersom minga fjiirilsarter
Stracka Viigtyp Liingd Bredd Yta Skdtsel Exponering
nr (m) (m) (m')
Road Type of Length Width Area Cut/uncut Exposure
section road (m) (m) (m')
no.
Tab. 1. De undersdkta vdgavsnitlens kantzoner med avseende pd vcigtyp, storlek, skdtsel, exponering samt intillig- gande markanvdndning.
The studied roadsides with regard to type ofroad, size, management (cut/uncut), exposure and adjacent land use.
Ent. Tidskr. 118 (1997) inte rcir sig niimnviirda striickor miste dessa skill- nader i intilliggande markers markanvdndning tas i beaktande vid utvarderingen av vdgkantens skrit- sel.
Material och metoder
Inventering av dagfjiirilar har hittills vanligtvis skett genom riikning till fots utefter en bestiimd slinga (Pollard & Yates 1993). Man har dirigenom erhflllit ett index pi individtiitheten hos olika fjiirilsarter i olika naturtyper. I det hiir fallet be- dcimdes det vara viktigt att infcirskaffa ett stort material med hiinsyn till de mflnga aspekterna un- ders<ikningen skulle ftirsoka klargcira. De utvalda vdgavsnitten inventerades diirfor med hjalp av cy- kel, vilket mrijligglorde att man kunde inventera fler och liingre striickor. I de flesta fall var det inte
mrljligt att artbestemma blflvingarna. Likasi kunde det ibland vara svart att skilja mellan rov- fj'riril (Pieris rapae) och rapsfjiiril (P. napi).lnven- teringarna utfcirdes mellan kl.10-14 i soligt viider med svaga vindar samt genomgeende vid en tem- peratur civerstigande 20'C. Viigkanternas ldngd samt liige fcir de enskilda observationerna av fiAri- larna inom respektive vdgavsnitt faststiilldes med hjAlp av en vagmatare med l0 meters noggranhet.
Vid en observation av en fiiiril noterades om fjiiri- len var flygande, vilande eller nektarsugande. I
Markanviindning kring viigavsnittet Adjacent land use
I
2 3 4 5 6
'7
8 9
l0 1l 172
Riksviig 1910
Riksviig 760
Riksviig 1810
Liinsv. 690
Liinsv. 810 Liinsv. 700 Liinsv. 950 Liinsv. 5'70 Liinsv. 760 Liinsv. 330 Liinsv. 570
2,0 3820 1,0-1,5 1140
1,5 27 15
1,0 690 2,0 t620
1,5 1050 1,5 1425 1,5 855
1,5 1 140 l,0 330
l,s 855
Slutet Halvrippet Oppet Oppet Oppet Halvdppet Oppet Oppet Oppet HalvOppet SIutet Slaget
Staget Slaget Slaget Oslaget Oslaget 0slaget Oslaget Oslaget Oslaget Oslaget
Lcivskog Omstiillningsmark Spannmilsodling Vallodling, betesmark Vallodling, betesmark Vallodling, betesmark Spannmilsodling SpannmAlsodling Spannmilsodling Betesmark Ldvskog
Ent. Tidskr. I 18 (1997)
det sistnamnda fallet noterades ocksi nektar- vaxtens arttillh<irighet.
Fcir att undersrika om det fanns ett samband mellan fjiirilst?itheten och tillgingen pi nektar- vaxter &iordes ett fdrscik att uppskatta tillgflngen av de sistndmnda efter en lO-gradig skala. Tillvii- gagingssiittet visade sig dock vara alltfdr subjek-
tivt och det var svirt att detektera ftirhndringar i tillgingen. Istiillet valde jag ut en 30 m ling
striicka i varje understikt viigavsnitt som bedcim-
des vara representativt ur nektarvdxttillging.
Inom denna striicka noterade jag om det fanns nektarviixter eller inte inom varje meteravsnitt.
Indexets maximiv?irde uppgick alltsi till 30. En svirighet som kvarstod var att beddma nar vaxten
ifriga var civerblommad och inte liingre produce- rade nigon nektar.
Den botaniska nomenklaturen ftiljer Mossberg et al. (1992) medan dagfjiirilarnas ftiljer Svensson et al. (1994). Den statistiska analysen begrdnsar sig till en enkel korrelationsanalys (product-mo-
ment correlation coefficient; Sokal & Rohlf
l98l).
Resultat
Slittern strax innan midsommar hade en kraftigt negativ inverkan pi fj[rilsfdrekomsten att ddma av de stora skillnader i fjiirilst?ithet som uppstod mellan slagna och oslagna viigkanter (Tab. 2).
Skillnaden var stcirst i inledningen och avtog diir- efter successivt.
Fjiirilstiitheten p&verkades siledes indirekt av slittern genom att tillgingen pi nektarviixter redu- cerades kraftigt eller helt och hillet. En statistisk analys av sambandet mellan tillgingen pi nektar- viixter (index enligt ovan) och fj?irilstiitheten inom de olika viigavsnitten (Tab. 3) visar ocksi pA ett starkt signifikant positivt samband (r = 0,713, t = 7,74, d.f .= 58, p< 0,001). Viigkantens bredd (en- dast de slflttrade ytorna) visade sig diiremot inte ha n6gon effekt pi fj[rilstltheten (Tab. I och 3).
Utefter de slagna v?igkanterna utgjordes 68Vo av de observerade dagfjiirilarna av flygande individ medan motsvarande andel utefter de oslagna vdgkanterna uppgick till l6Vo. En stiirre andel fly-
gande fjiirilar inom ett omride indikerar att det finns liten tillgflng pA fdda.
Antalet arter som registrerades inom de olika vdgavsnitten varierade kraftigt (Tab. 3). Minst an- tal arter noterades utefter viigstriickor i'det <ippna,
Vii gkant er oc h da gfi riri lsfau nan Tab. 2. Fjdrilstdtheten (medelantal individer per 100
m') p,i slagna (n=4) resp. oslagna (n:6) vcigkanter (exkl. strticka nr 1 l) vid olika tidpunkter dr 1995.
Density of butterJlies (mean no. of specimens/100 m2) on cul (n:4) and uncut (n:6) roadsides (exclusive road section no. I l) at different dates in 1995.
Datum
Date
Fjtirilst?itheten Kvot
Slaget Oslaget Oslaget/slaget Density of butterflies Ratio
Cut Uncut Uncut/cut
2;t
7.'7 13.7 26.'t 3.8 17.8
0,02 0,r4
0,il
0,30 0,19 0,20
2,18 r09
2,82 20
5,02 45
4,39 15
2,63 t4
2,91 14
Tab. 3. Nektarindex (rdn 0-30), fidrilstrithet (medelan-
tal individer per 100 m2, standardawikelse och varia- tionskoefficient), andelen Jlygande Jjdrilzr sqmt antal dagfiririlsarter registerade inom de undersdkta vrig- strtickorna.
Nectar index (range 0-30), density of butterflies (mean no. ofspecimens/100 m'), slandard deviation and coef- ficient of variation), proportion Jlying butterflies, and the number ofspecies observed wilhin the road sections surveyed.
Strecka nr
Nektarindex Fjarilstathet Andel (%)
flygande Antal arter
tPectes
i Min-max i SD CV Rood Nector inde,
secilon i Range no.
Densily of bunediles Proporrion
; SD cv flYins (Eo)
64 58,0 9
93 48,3 3
96 84,4 3
63 84;l 5
'to 22,8 t2
6't t3,6 12
1t 23,2 8
12 19,1 4
@ '1.5 l0
86 2t,6 1
69 5,0 t4
6 7 8 9 l0
il
| ,1 0- 4 0,22 0,14
1.5 0- 2 0,22 0,20
0.3 0-2 0,04 0,04
f.5 0- 4 0,22 0,14
13,1 2-t9 2.t2 1,48
16,1 t-23 5,95 3,97
4,8 2-'t 1,59 l,l2 4,8 2- 8 1,98 t,42
17,8 14-19 5,06 3,22
9.0 0-r7 5,85 5,06
r8.3 10-25 2t,63 14,94
spannmilsproducerande landskapet (strAckorna nr. 3 och 8) medan stdrst antal erh<ills utefter en viigstriickning i en sydsluttning, omgiven av lciv- skog (strAcka nr. ll). Ett relativt stort antal arter registrerades dven utefter strdckor med niira an- knytning till naturbetesmarker (striickorna 5, 6
Rune Gerell
27 77 157 267 38 17.A
I)atum
Fig. 2. Besdksfrekvens av dagfitirilar pd olika nektar- vrixter under undersdkningsperioden 2.7- I 7.8 I 995.
Visiting frequency of butterJlies on dilferent nectar plants during the study period 2.7-17.8 1995.
,,,:n,i)u,.r::*",,:::",;':*:;,,,*),,,,,,)),,,,
och vitfidrilar (streckad stapel) under unders6kningspe- rioden 2.7-17.8 1995.
Number ofobserved small tortoiseshell (Aglais urticae) ftlack bars) and pierids (hatched bars) during the study period 2.7-1 7.8 1995.
och l0). En analys av frirhillandet mellan artantal och tillging pA nektarviixter visade pa ett starkt positivt samband (r = 0,85 l, t = 4,87 , d.f. = 9, p<
0,001).
De viktigaste nektarvdxterna utefter viigkant- erna inom omridet var ikertistel (Circium arv- ense), kritkvicker (Vicia c racca), ikerviidd (Knau-
tia arvensis), viiddklint (Centaurea scabiosa), mellanlucern (Medicago x varia) och ikervinda (Convolvulus arvensis). Akertisteln tillsammans med kr5kvicker prefererades av dagfj[rilarna un-
Ent. Tidskr. I l8 (1997) der frirsta hiilften av juli minad (Fig. 2). Dessa ar- ter ersattes efter att ha blommat ut av viiddklint och lusern. Under augusti var lusernen tillsam- mans med ikervindan de mest prefererade nektar- vdxterna. En art som hade stor betydelse som nektarviixt under hela perioden var ikervlidd. En fullstlindig lista <iver vAxtarter som utnyttjades som nektarvaxter av dagfjiirilarna i omrfldet ges i Appendix l.
Antalet observerade dagfjiirilar var stdrst under den senare hiilften av juli mflnad, totalt ca 330 per inventering av alla viigstriickor. Vanligaste arten var niisselfjiiril (Aglais urticae), som dominerade under den fcirsta delen av undersrikningsperioden (Fig. 3). De tvi topparna indikerar mcijligen fcire- komsten av tvi generationer (se Henriksen &
Kreutzer 1982). Under den andra hAlften var vit-
fj ?irilarna (Pieridae), huvudsakligen rapsfj iiri I och
rovfjiiril, vanligast (Fig. 3). En fullstiindig lista tjver de dagfjiirilsarter som observerades ges i Ap- pendix 2.
Diskussion
Underscikningen visar med all tydlighet att till- gingen pi nektarv?ixter i hrig grad bestAmmer tat- heten och artantalet av dagfjiirilar utefter viigkant- erna. Den genomfdrda slittern strax fcire midsom- mar eliminerade merparten av nektarvdxterna och dven om en eteruppvaxt skedde successivt under sommaren uppniddes ingen stcirre tiithet av
nektarvdxter och dArmed inte heller av dagfjiirilar.
En engelsk undersdkning (Sparks & Parish 1995) har visat att anviindningen av herbicider har en liknande reducerande inverkan pa fjiirilstatheten.
En annan faktor som piverkar bide t[thet och artantal iir tillgingen pi viirdviixter inom omridet.
Minga fjlirilsarter flyger siillan eller aldrig utanfcir sina "hemomriden" och fcirblir diirfcir mycket lo- kala. Bl5vingar och guldvingar (fam. Lycaenidae) fcirekom i strirre utstriickning utefter vagstrAckor som 169 i anslutning till naturbetesmarker. Andra arter som nlisselfjiiril, kilfjAril (Pieris brassicae), rapsfiiiril, rovfjiiril och tistelfjiiril (Vanessa car-
dai) sigs d[remot rcira sig i landskapet <iver mycket cippna omriden. De sistniimnda arterna var ocksi de dominerande utefter viigkanterna i de spannmilsproducerande omrfldena. Hiigsta anta- let fjiirilsarter noterades utefter en viigslinga i en sydsluttning, omg?irdad av bryn och kivskog. Tack vare lii och solinstrilning uppstod diir ett gynn-
s
,80
ieooo
?,qoJ
!o
f;20
0
! Atertistet
! Krakuicte,
I AkeryEdd Z veooniot
E Luem
Z Akerylnoa
E Ovriga
€ :€E- 2oo
t6I
!o 'l00
Ent. Tidskr. 118 (1997)
samt mikroklimat som troligen bidrog till det hciga antalet arter.
Kantzonerna i det intensivt uppodlade landska- pet utgdrs idag huvudsakligen av vagkanter. Fdre- komsten av dagfjiirilar i dessa omrflden stflr och faller siledes med tillgingen pfl nektar- och vdrd- vdxter i viigkanten. Ett relativt litet antal vaxtarter, de flesta av dem karaktdriserade som "ogrds", stir
frir huvuddelen av dagfjiirilarnas behov av nektar i denna studie. Till stor del samma nektarvdxter har tidigare visats vara de viktigaste fcir sydsvenska dagfj2irilar (Douwes 1975, Jennersten 1984). Mer- parten av dem dr fleririga och har god konkur- rensf<irmiga men missgynnas troligen av alltfcir stora kvavemiingder. I en engelsk undersdkning (Munguira & Thomas 1992) fcireslis att man hyv- lar av det dversta madordslagret utefter vligkan- terna fcir att dlrigenom minska gcidningseffekten.
Denna itgiird gynnar de mer konkurrenssvaga 6r- terna och reducerar dominansen av olika griisarter.
Som en fi;ljd av brist pi nektarvzixter i landska- pet tvingas fjiirilarna flyga civer stcirre omriden fcir att finna fcida. Detta pistiende verifieras av
den hciga andelen flygande fjiirilar utefter de slSttrade vdgkanterna. Liknande resultat har erhil- lits vid jiimf<irelse mellan besprutade och icke besprutade omriden (Dover l99l).
Nigon jzimfcirelse mellan vdgar med olika tra- fikintensitet med avseende pi fjlirilstiitheten kan inte griras eftersom det inte f<irekom nigon riks- vflg med oslittrade vligkanter i underscikningen.
Mitt intryck dr annars att trafiktatheten har liten betydelse fcir fcirekomsten av dagfj?irilar. Turbu- lenser i luften orsakade av bilarnas vinddrag hade dock en pfltagligt negativ effekt pi fjiirilarnas flykt nlirmast vdgbanan. En del trafikdridade fjiiri-
lar, frdmst niisselfjlirilar och pifflgelcigon (lnachis
io), noterades utefter riksviigen men inga pi de mindre vdgarna. En engelsk underscikning visar att trafikdcidligheten hos fjiirilsarter med rcirliga populationer uppgick som mest till 7 7o, vilket i jiimfcirelse med annan d<idlighet var en tdmligen ringa andel (Munguira & Thomas 1992).
Skiitselrid
Resultaten av den hdr underscikningen visar allts6 att man brir avsti frfln slitter om man vill gynna dagfjiirilarna. Detta giiller dock endast i ett kort- siktigt perspektiv. Underscikningar vid bl.a. Sve- riges Lantbruksuniversitet (Fogelfors 1982), har
Vr)g ka n I e r o c h d agfi dril sfaunan
Fig. 4. Vcigkant med en rikflora, inkluderande ett stort qntal neklarviDcter Lyckds, Skdne. Foto: Rune Gerell Roadside with a rich flora including a great number of
nectar plants. Lyckds, Scania.
Fig. 5. Vid brist pd nektarvdxter kan det bli trdngt om utrymmet pd de kvarvarande vdxterna. Hdr har liten tdtelsmygare (Thymelicus lineola) ansamlats pd en
vriddklint (Centaurea scabiosa). Foto: Rune Gerell.
Essex skipper (Thymelicus lineola) crowding on Greater knapweed (Cenlaurea scabiosa).
visat att upphrirande av hiivd, t.ex. slitter, pi sikt leder till en minskad mingfald i floran. Detta giil- ler ocksi vdgkanter. I en 4-flrig studie deir man upprepat slittrade vdgkanterna under vdxtsd- songen (2-3 ggr) samt tog bort vdxtmaterialet och
pi si s?itt minskade niiringstillfiirseln, erhrill man en tikad artdiversitet i viigkantens flora (Persson 1995). I en l8-5rig engelsk underscikning av slitterns betydelse frir vligkantsfloran (Parr &
Way 1988) fann man att artdiversiteten var st<irst i
Rune Gerell
ytor som slflttrades tvi ginger per ir och liigst i oslittrade ytor.
Fijr att tillgodose bide dagfjiirilarnas behov av nektar under hela sdsongen och pi sikt siikerstiilla en hcig floradiversitet och diirmed en god tillging
pi nektar- och vdrdviixter miste man finna en kompromiss i slitterfrekvensen av viigkanterna.
Enklaste sAttet att tillgodose de tvi motsatta kra- ven dr att infdra en rotation i slittrandet genom att viixla mellan vdgens bida sidor vartannat ir. Vid slitter mflste det avslagna vdxtmaterialet tas bort.
I annat fall uppnir man inte nigon 6kad artdiv- ersitet i vdgkantsfl oran p.g.a. gtidslingseffekten.
Om man av trafiksiikerhetsskiil eller av andra orsaker miste irligen slAttra vissa viigkanter bdr man gcira det tidigt pi siisongen, i s<idra och mel- lersta Sverige fcire midsommar. Dlirigenom fir
vdgkantsfloran tid att vdxa upp igen och miijlighet
att utveckla nya blommor. De sent flygande fjiirilsarterna samt 2:a generationen av vira vanli- gaste dagfjlirilar kan di utnyttja denna nektar-
k2i11a, visserligen starkt reducerad men med hdn- syn till vdgkantsarealen en betydelsefull ftido- tillging.
Tack
Jag vill fdrst tacka Martin Ljungstrdm vid Viigverket, Region Skine, ftir att han ordnade en finansiering av studien. Eftersom pengarna togs fren ett redan pigiende projekt vill jag ocksi tacka dess projektledare, Mirten Hammer vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, fdr att han delade med sig av sitt anslag.
Referenser
Douwes, P 1975. Distribution of a population of the butter- fly Heodes virgaureae. - Oikos 26: 332-340.
Dover, J.W. 1991. The Conservation of Insects on Arable Farmland. - 1n: N.M. Collins & J.A.Thomas (eds.). The Conservation of Insects and their Habitats: 294-318.
London (Academic Press).
Fogelfors, H. 1982. Det marginella odlingslandskapets <ip- pethillande. Del l. Resultat och utviirdering av ling- variga ftirs<ik med olika sktitselmetoder. - Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen fdr ekologi och mil- jdvird, Rapport ll.
Henriksen, H.J. & Kreutzer, Ib. 1982. The butterflies of Scandinavia in nature. Odense (Skandinavisk Bogfor- lag)'
Jennersten, O. 1984. Flower visitation and pollination efficiency of some North European butterflies. - Oeco- logia 63: 80-89.
Mossberg, B., Stenberg, L. & Ericsson, S. 1992. Den nord- iska floran. Stockholm (Wahlstrdm & Widstrand).
Ent. Tidskr. 118 (1997) Munguira, M.L. & Thomas, J.A. 1992. Use of road verges
by butterfly and burnet populations, and the effect of roads on adult dispersal and mortality. - J. Appl. Ecol.
29:316-329.
Parr, T.W. & Way, J.M. 1988. Management of roadside ve- getation: The long-term effects of cutting. - J. Appl.
Ecol.25: 1073-1087.
Persson, T.S. 1995. Management of road side verges: vege- tation changes and species diversity. - Thesis, Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen fiir ekologi och mil- jtivird, Rapport 82.
Pollard. E. & Yates, T.J. 1993. Monitoring Butterflies for Ecology and Conservation. London (Chapman & Hall).
Sokal, R.R. & Rohlf, F.J. 1981. Biometry. The Principles and Practise of Statistics in Biological Research. 2nd ed.
San Francisco (W.H. Freeman and Company).
Sparks, T.H. & Parish, T. 1995. Factors affecting the abun- dance of butterflies in field boundaries in Swavesey Fens, Cambridgeshire, UK. - Biol Cons. '73:221-227.
Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg' H.' Imby, L. & Palmqvist, G. 1994. Catalogus Lepidoptero- rum Sueciae. Stock}olm (Naturhistoriska riksmuseet &
Entomologiska f<ireningen i Stockholm).
ing dver besdkla av ndersdkta i sYddstra
2.7-17.8 are nektar-
vtixter Nomenklatur enligt Mossberg et al. ( 1992).
List of nectar planls visited by butterflies within the road sections suneyed in south-east Scania during the period 2.7-17.8 1995. * lmportant neclar plants.
Rosaceae: Rubus caesius, Potentilla reptans, Fabaceae:
Vicia cracca*, Lathyrus pratensis, Medicago lupulina, M.
x v a ria*, Trifo I ium re p e ns, T. p rat e n.te, Lot u s c o r ni cu lat u s,
Geraniaceae: Ge ranium py renaicum, Apiaceae: Ae gopo- dium podagraria, Torilis japonica. Convolvulaceaet Con- volvulus arvensis*, Boraginaceae: Echium vulgare, Anchusa officinalis, Dipsacaceae: Knautia arvensis*, Asteraceae: Eupatorium cannabinum, AchiLlea mille-
folium, Matricaria perforata, Arctium lomentosum, Carduus crispus, Cirsium arvensex, C. vulgare' C-
oleraceum, Centaurea scabiosax, Htpochoeris radicala, Leontodon hispidus, Sonchus arvensis, Hieracium umbellatum.
Appendix 2. Fdrteckning dver dagfitirilar observerade utefter de undersdkta vdgkanlerna i syddstra Skdne under perioden 2.7-17.8 1995.* Allmrint farekommande arter Nomenklatur enligt Svensson et al. ( 1994).
List of butterflies obsen,ed wilhin lhe road sections surveyed in south-east Scania during the period 2.7-17.8
1995. * Common species.
Hesperiidae: Thymelicus lineola+, Ochlodes venatus*,
Pieridae: Pieris brassicae*, P. rapae*, P. napi*,
Gonept e ryx rhamn i, Ny mphalidaez Ny mp ha lis ant iopa, Aglais urticae*, Cynthia cardui, Inachis io, Argynnis paphia, Issoria lathonia, Maniola iurtina*, Aphantopus
hy p e rantu sx, Coe nony mpha pamp hil us, Lycaenidae: Lyc- aena phlaeas, L. virgaureae, Plebeius argus, P. idas, Poly- ommatus amanda, P. icarus.
