• No results found

Nyckeltal Försörjningsstöd

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Nyckeltal Försörjningsstöd"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Nyckeltal Försörjningsstöd

Utvecklingen i Göteborgsregionen

Årsrapport 2006

Överkonsumtion + Övrigt + Saknar barnomsorg - 5%

Relaterat till andra bidrag - 23%

Väntar lön eller för låg heltidslön - 4%

Ej tillgänglig för arbetsmarknaden + Studerande SFI och

SAS 1 - 38% Relaterat till arbetslöshet - 30% (34 % år 2005) (37 % år 2005) (3 % år 2005) (4 % år 2005) (22 % år 2005)

(2)

Innehåll

Sida

Sammanfattning ... 3

Utveckling av försörjningsstöd i Göteborgsregionen, 1995 - 2006 ... 4

Kommunernas arbete med försörjningsstöd 2006 & 2007 ... 5

Försörjningsstöd per kommun/stadsdel ... 12

Försörjningsstöd per invånare... 13

Regressionsanalys... 14

Barn i hushåll med försörjningsstöd ... 18

Försörjningsstöd till ungdomar, 18-24 år ... 20

Procentuell andel av Försörjningsstödet... 22

Orsak: Arbetslöshet... 23

Orsak: ”Ej tillgänglig för arbetsmarknaden”... 24

Orsak: Andra bidrag... 25

Översikt - Cirkeldiagram... 26

(3)

Sammanfattning

De totala kostnaderna för försörjningsstöd i Göteborgsregionen har återigen minskat och var 7,6 procent lägre 2006 än 2005. Motsvarande siffra för riket är en minskning med 2,4 procent. Försörjningsstöd per invånare minskade för Göteborgsregionen med 8,5 procent under året. Högst var kostnaden per invånare i Stadsdelen Lärjedalens (5 336 kr) och lägst i Stadsdelen Älvsborgs (143 kr). De stora skillnaderna kan bero på olikheter i både struktur och behov. Intressant är därför avsnittet om regressionsanalys.

För enskilda kommuner och stadsdelar före-kommer både ökningar och minskningar jämfört med kostnaderna 2005. De kommuner som procentuellt har minskat sina kostnader mest sedan föregående år är Mölndal (-30,8 procent) och Ale (-16,2 procent). Ale har dessutom sedan 2004 minskat sina kostnader med 34,4 procent Ökningarna sedan föregående år är störst på Öckerö (+20, 8 procent) och Tjörn (10,4 procent). Öckerö har sedan 2004 ökat sina kostnader med 35,1 procent.

Årsmedeltalet för den registrerade öppna arbetslösheten har från sjunkit med 0,1 procent i Göteborgsregionen jämfört med 2005 (0,3 procent i riket). Under 2004, ökade arbetslösheten och flera kommuner noterade att det ledde till ökat behov av försörjningsstöd, och då tydligast bland unga (18-24 år). Mellan 2004 och 2005 ökade den öppna arbetslösheten bland unga med 0,1 procent i Göteborgsregionen och mellan 2005 och 2006 sjönk den med 0,7 procent (0,8 procent i riket). Kostnaderna för utbetalt försörjningsstöd till ungdomar 18-24 har minskat med 10 procent mellan 2005 och 2006. Deras andel av det totala försörjningsstödet är för Göteborgsregionen ändå densamma som de två föregående åren.

Barn i Göteborgsregionen som ingår i hushåll som någon gång under året fått försörjningsstöd minskade mellan 2005 och 2006 med 0,5 procent till 7,7 procent.

Bakgrund och Syfte

Den regionala uppföljningen av försörjningsstöd i inom GR har gjorts sedan 1995. Sedan några år tillbaka särredovisas även sex stadsdelar inom Göteborgs stad. Genom att samtliga tretton av GR:s medlemskommuner deltar ges möjlighet att se en sammantagen bild för hela Göteborgsregionen samt göra jämförelser mellan kommunerna och över tid.

En del i uppföljningen är att följa orsaken till att försörjningsstöd betalas ut. Syftet med att koda orsaken till utbetalningarna är att underlätta för kommunerna att följa konjunkturförändringar och ge en översikt över vilka grupper som har de största behoven vid förändringar i konjunkturen eller i de generella välfärdssystemen.

Förutsättning och Kodning

Utgångspunkten är att alla människor ska få sin försörjning genom arbete eller de generella försäkringssystemen. Försörjningsstöd ska alltid vara en tillfällig lösning i väntan på annan försörjning. Kodningen av orsaker ger ingen heltäckande förklaring om varför behov av försörjningsstöd uppstår men det visar på förändringar i samhället och våra välfärdssystem. Kodningen visar på en huvudorsak till att inkomsterna är under normen i ett hushåll. Då målet är att få hushållet i egen försörjning, kodas orsak efter den person i hushållet som har störst möjlighet att ändra försörjningssituationen så att inkomsterna täcker normen.

Deltagare i sammanställningen av Nyckeltal Försörjningsstöd 2007: Magnus Billborg, Ale

Tuula Bengtsson, Alingsås Ingmarie Ohlsson, Alingsås Ingvar Jansson, Göteborg Jan Svensson, Göteborg Peter Westlund, Göteborg Cecilia Netzén, Härryda Christine Dahlfors, Kungsbacka Ragnhild Ekelund, Kungsbacka Inga-Lill Ivarsson, Kungsbacka

Johan Lindfeldt, Kungälv Gunnel Elfving, Lerum Irene odén, Lerum Marie Lindén, Lerum Karl Willborg, Lilla Edet Ahmad Bajazidini, Mölndal Gunilla Eriksson, Mölndal Ann Thålin, Partille

Margaretha Ivarsson, Partille Tarja Thorén, Partille

Gunnar Nylén, Stenungsund Cecilia Forsberg, Tjörn Madeleine Segle, Tjörn Marita Vesala, Tjörn Johan Bergqvist, Öckerö Renja Claesson, Öckerö

Projektledning och sammanställning

Johanna Johansson, GR Elvy Persson, GR

(4)

Utveckling av försörjningsstöd

i Göteborgsregionen, 1995 - 2006

I

Göteborgsregionen har kostnaden för

försörjningsstöd återigen minskat och nått en ny lägsta nivå för perioden. Minskningen för 2006 är 7,6 % jämfört med 2005. Motsvarande siffra för riket är en minskning på 2,4 procent, för Västra Götalands län en ökning på 0,6 procent och för Hallands län en minskning med 5,1 procent.

För enskilda kommuner och stadsdelar i Göteborgsregionen förekommer både ökningar och minskningar jämfört med kostnaderna 2005 vilket beskrivs på sidan 12.

För att ge en mer beskrivande bild av försörjningsstödets utveckling i Göteborgs-regionen finns på nästa sida beskrivningar, från kommunernas enheter för ekonomiskt bistånd, dels hur de har arbetat med försörjningsstödet under 2006 och hur man arbetar under 2007 och dels över de trender och förändringar man ser i försörjningsstödets utveckling.

Göteborgsregionen

Kostnader I jämförelse med föregående år

i procent i kronor Summa 1995 1 234,6 Mkr - - Summa 1996 1 453,9 Mkr + 17,8 % + 219,3 Mkr Summa 1997 1 657,1 Mkr + 13,9 % + 203,2 Mkr Summa 1998 1 615,1 Mkr - 2,6 % - 42,0 Mkr Summa 1999 1 483,3 Mkr - 8,2 % - 131,8 Mkr Summa 2000 1 269,5 Mkr - 14,4 % - 213,8 Mkr Summa 2001 1 205,3 Mkr - 5,1 % - 64,2 Mkr Summa 2002 1 150,6 Mkr - 4,4 % - 54,7 Mkr Summa 2003 1 105,8 Mkr - 3,9 % - 44,7 Mkr Summa 2004 1 149,9 Mkr + 4,0 % +44,1 Mkr Summa 2005 1 144,5 Mkr -0,5 % -5,5 Mkr Summa 2006 1 058,0 Mkr - 7,6 % - 86,6 Mkr

Utvecklingen av Försörjningsstöd i Göteborgsregionen 1995-2006

1 234,6 1 453,9 1 657,1 1 615,1 1 483,3 1 269,5 1 205,3 1 150,6 1 105,8 1 149,9 1 144,5 1 058,0 0

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

(5)

Kommunernas arbete med försörjningsstöd

2006 & 2007

Nedan beskriver kommunernas enheter för

ekonomiskt bistånd dels de trender och förändringar som har noterats samt hur de har arbetat med försörjningsstöd under 2006 och hur man arbetar under 2007.

Ale

2006: Utvecklingen har varit fortsatt gynnsam

med resultat att färre hushåll är i behov av försörjningsstöd och med kortare bidragsperioder jämfört med 2005. Framförallt har detta märkts på ungdomsgruppen där antalet bidragsberoende av arbetsmarknadsskäl fortsatt minska markant. Resultatet beror på flerårigt och strukturerade samarbete med arbetsförmedling och kommunens arbetsmarknadsenhet. Generellt har antalet försörjningsstödstagare av arbetsmarknadsskäl minskat. Fokus har därför i större utsträckning kunnat riktas mot försörjningsstödstagare med olika former av arbetsbegränsningar. Detta kräver olika arbetssätt och metodik och då framförallt goda samverkansformer med sjukvården, försäkrings-kassa och arbetsförmedling. Ett led i arbetet har varit att utreda förutsättningarna för kvalificerade arbetsförmågebedömningar och möjligheter till kvalificerad arbetsträning. Vi har även under 2006 satsat särskilt på försörjningsstödstagare med invandrarbakgrund och med vissa språksvårigheter. Satsningen har bestått i ett EU-finansierat projekt "projekt UNO" som riktar sig till ca 20 personer som på heltid får individuell utbildning och aktiv coachning mot arbete. Resultaten har varit mycket goda. Försörjningsstödsenheten har inom ramen för IFO verksamheten utvecklat en kvinnofridspolicy och även utbildats inom området. Enheten har Inom IFO verksamheten deltagit i kompetensutveckling rörande tidig upptäckt av beroendeframkallande medel med syfte att motverka uppkomsten av alkohol- och narkotikamissbruk samt haft omfattande internutbildning i handläggning och dokumentation.

2007: Den viktigaste uppgiften inför 2007 är att klara av att bibehålla den framgångsrika samverkan kring arbetslösa ungdomar. Arbetssätt och arbetsformer som är utvecklade under flera år. Vi eftersträvar att få till stånd en mer arbetsgivarnära förlagd arbetsmarknads-insats och vår ambition är att i samverkan med arbetsförmedlingen lyckas med detta. Som ett resultat av 2006 års utveckling kommer vi att kunna fokusera mer på försörjningsstödstagare med arbetsbegränsningar Vi kommer att ha möjlighet att köpa in kvalificerad arbetsförmågebedömningar och arbetet med att utveckla kvalificerade arbetsträningsalternativ fortsätter En risk är att övriga ansvariga rehabiliteringsaktörer som arbetsförmedling och vårdgivare inte svarar upp mot våra försök till samverkan. Vi kommer vidare att fortsätta arbetet med utveckling av utredningsstöd i form av kartläggnings och bedömningsinstrument vid ställningstagande till insats.

Framtiden: Vårt hittills framgångsrika arbetssätt kring arbetsföra ungdomar bygger på ett väl utvecklat samarbete mellan ett begränsat antal handläggare från arbetsförmedling, kommunens arbetsmarknadsenhet och från försörjnings-stödsenheten. Handläggarna arbetar uteslutande med ungdomar och kan på så sätt få till en kontinuitet på både en övergripande nivå som individuell nivå med full koncentration mot en

tydligt definierad målgrupp. Verksamhetsförändringar har kunnat hanteras på

ett mer flexibelt sätt och risken för att ungdomar med förutsättningar att kunna etablera sig på arbetsmarknaden skall hamna mellan stolarna är mycket små. Arbetssättet har kunnat utvecklas under flera år av samma handläggare vilket har inneburit att gemensamma förhållningssätt och arbetsmetoder utvecklats. Ungdomar har mycket snabbt från ansökan om försörjningsstöd kunnat beredas arbetsmarknadsinriktad aktivitet om detta bedömts nödvändigt för att öka anställningsbarheten. Sammantaget har detta resulterat i att ungdomars behov av försörjningsstöd minskat betydligt.

(6)

Alingsås

2006: Arbetet med försörjningsstödet i Alingsås har under 2006 fokuserats på att samverka internt med Arbetsmarknadsavdelningen men även externt med Arbetsförmedlingen för att hitta lösningar för egenförsörjning, i samverkan med andra aktörer.

2007: Planeringen för 2007 innebär att vi fokuserar på Aktivt försörjningsstöd. Personer som söker försörjningsstöd erbjuds aktivitet på halvtid i 13 veckor. Ungdomar erbjuds deltagande i Ungdomsprogrammet som utökats med Workshops halvtid med kontinuerlig start. Framtiden: Försörjningsstödet har minskat under 2006 då antalet hushåll i behov av försörjningsstöd har minskat. Ungdomar med behov av försörjningsstöd har minskat från en tidigare mycket hög nivå. Fokus ligger kring samverkan och snabba insatser för denna grupp tillsammans med Arbetsmarknadsavdelningen.

Göteborg

2006: Det prioriterade målet från kommun-fullmäktig, att minska försörjningsstödet ligger fast. Arbetet i stadsdelarna har haft ett fortsatt fokus på de hushåll som är beroende av försörjningsstöd under lång tid (≥ 10 månader under senaste 12 månaderna) och rehabiliteringsperspektivet, i syfte att klara en större grad av egenförsörjning. Under året förbättrades sysselsättningsläget radikalt och efter sommaren minskade antalet bidragshushåll månad för månad, vilket fick till följd att även antalet långtidsberoende hushåll minskade totalt sett under året. Det etablerades även ett antal nya rehabiliteringsverksamheter inom Samordningförbundens regi, som bidrog till att bredda insatserna för långtidsberoende hushåll och stärka samverkan mellan myndigheterna. Ca 1000 göteborgare har fått så kallade plusjobb. På uppdrag av stadsdelscheferna arbetade ansvariga enhetschefer fram en Gemensam Plattform om hur arbetet med försörjningsstödet ska bedrivas i stadsdelarna.

2007: Arbetet med att minska beroendet av försörjningsstöd fortsätter. Förändringarna under 2006 utgör en viktig utgångspunkt för en fortsatt utveckling. Arbetslinjen stärks ytterligare av den goda konjunkturen och stadsdelarnas utvecklade satsningar gentemot

arbetsmarkanden och arbetslivsinriktade rehabiliteringen. För tredje året i rad kommer en kartläggning av de långtidsberoende hushållen att genomföras under oktober månad i syfte att ytterligare förstärka vår gemensamma kunskapsbas om de långtidsberoende hushållen. Framtiden: Förändringar i arbetsmarknads-politiken har skapat ökat antal långtidsarbetslösa ungdomar. 100 ungdomar kommer därför att erbjudas särskilda introduktionsanställningar under 2007. Förändrade regler för A-kassa m.m. bedöms inte påverka kommunens kostnader i någon större utsträckning. Däremot kan ett större antal introduktionsflyktingar innebära ökade kommunala kostnader för försörjningsstödet mot slutet av året. Totalt sett prognostiseras minskade kostnader med ca 40 mkr under 2007.

Härryda

2006: Fokus har fortsatt legat på ungdomar i ålder 18-24 och att i den gruppen förhindra långtidsberoende och långtidsarbetslöshet. Samarbete mellan arbetsförmedling, socialkontor och arbetsmarknadsgrupp/jobbcoacher har resulterat i en fortsatt låg andel arbetslösa ungdomar med behov av försörjningsstöd. Ungdomars del av försörjningsstödet är 21 procent av den totala kostnaden och 26 procent av den totalt antal hushåll vilket är en sänkning från 2005 års siffra på 31 procent. Fokus har också legat på att minska antalet flyktingar som blir beroende av försörjningsstöd genom att öka möjligheten till egenförsörjning. Detta har bl a skett genom ett samarbete mellan SFI-anordnaren och Flyktingmottagningen i form av praktikanskaffare samt att individualisera SFI-utbildningen i vissa fall genom att köpa SFI på annat håll. Praktiken syftar till att elever får både en språkträningsperiod och en yrkes- och språkträningsperiod för att öka inlärning, öka integration vilket är en snabbare väg till arbete. Det har under året skett en minskning av andelen arbetssökande och en ökning av de som ej är tillgängliga för arbetsmarknaden samt ej är kvalificerade för andra bidrag. Detta gav oss anledning att titta mer på hur vi skulle möta dessa gruppers behov av stöd förutom genom arbetet i Individsamverkansteamet. Ett team som genom FINSAM-förbundet arbetar med människor som har komplex problematik.

(7)

2007: Arbetsförmedlingens ändrade förutsättningar har gjort att vi ändå kommer att fortsätta att erbjuda unga ”sökajobbstöd” och arbetsträning samt i vissa enskilda fall även praktik för att minska inflödet. Dessutom har vi startat upp ”sökajobbstödsgrupper” för vuxna och lagt fokus på avtal med arbetsförmedling gällande aktivitetsgarantin. En tvärsektoriell grupp arbetar med att ta fram ändrade metoder och arbetssätt för gruppen flyktingar genom studiebesök/föreläsningar och diskussion. Trots den fortsatta möjligheten att använda sig av kommunens resurser ser vi att andelen unga ökar i försörjningsstödsavseende. Möjligen kan Jobb o utvecklingsgarantin i december ändra på detta men under 2007 kommer vi troligen att se en ökning. De grupper som ökat hitintills är den grupp som kan relateras till arbetsmarknaden. Fortsatt högt ligger grupperna som kan relateras till att de inte kvalificerar för andra bidrag, men det är ingen betydande ökning. Nybesöken ligger på ungefär samma nivå som år 2006, skillnaden är att fler blir kvar längre perioder och till en högre snittkostnad per hushåll.

Framtiden: Den lokala överenskommelsen för mottagandet av flyktingar och andra nyanlända invandrare ökar samarbetet kring dessa frågor och både Näringslivet och psykiatrin deltar i dagsläget förutom de tidigare intressenterna.

Kungsbacka

2006: Arbetsmarknadsfrågor samt rehabilitering av långtidsarbetslösa/sjukskrivna har varit i fokus under året. Utveckling av boendestöd för att bland annat förhindra hyresskulder och undvika vräkning av hyresgäster har också varit en viktigt fråga under året. Extra kostnader i samband med hemmaplanslösningar har blivit aktuella i slutet av året och kommer att ha betydelse i framtiden. Arbete med att förkorta väntetider och att ha en effektiv handläggning i samband med nybesök har också haft betydelse för utfallet. Fortsatt samverkan med framförallt Försäkringskassan och kommunens Arbetslivsenhet har haft betydelse för att förkorta bidragsperioden för den enskilde. Samverkan med Arbetsförmedlingen med fokus på dem som har svårare att återgå till arbetsmarkanden har tunnats ut. Nytillkomna arbetslösa ungdomar har i många fall matchats till arbete och inte haft behov av försörjningsstöd någon längre period. Tyvärr

finns inga insatser för långtidsarbetslösa ungdomar och vilka fortfarande finns kvar och andra möjligheter att hjälpa dessa behövs. 2007 Utan insatser från Arbetsförmedlingen, för dem som står längre från arbetsmarknaden, kommer det troligen att krävas fler insatser från kommunen för denna grupp. Vi kommer även att arbeta med gruppen som har behov av mer medicinsk rehabilitering, långtidssjukskrivna utan ersättning, psykiatrisk rehabilitering och ungdomar som aldrig varit ute på arbetsmarknaden. Bostadsfrågan ligger också långt framme samt ekonomisk rådgivning. Framtiden: Tendensen är höga boendekostnader, både för permanent och tillfälligt boende, samt hyresskulder och vräkningar. Personer med skulder hos lånebolag och kronofogden påverkar behovet av rådgivning och skuldsanering men ofta också behov av försörjningsstöd. Arbetslösheten bland ungdomar har minskat och arbetsmarknaden är relativt positivt för tillfället.

Kungälv

2006: Under året har vi fokuserat på utlandsfödda personer som haft försörjningsstöd under längre tid. Vi har också, efter en tillsyn av Länsstyrelsen vad gäller barnperspektivet, förstärkt enheten med en 1:e socialsekreterare som har ett särskilt ansvar i metodfrågor och då barnperspektivet i synnerhet. Vi har också under året förstärkt vår mottagningsgrupp för en mer rationell hantering av "nya" ärenden.

2007: Försörjningsstödsenheten har fr.o.m. årsskiftet 06/07 lämnat IFO och ingår numera i sektorn Arbetsliv och stöd tillsammans med kommunens arbetsmarknadsenhet ALC (Arbetslivscentrum) samt Behandlingsenheten och AXET (nätverksinriktad verksamhet till stöd för barn och ungdomar i skolan) också de från IFO. Under 2007 kommer vi att fokusera på barnens situation i familjer som uppbär försörjningsstöd under en längre tid (ett år eller mer) samt samverkan med interna och externa samverkanspartners.

Framtiden: Vi har under 2007 haft en gynnsam utveckling av försörjningsstödskostnaderna vilket bl.a. visat sig att färre personer hittills har sökt vår hjälp jämfört med 2006. Under 2007 kommer ett "mini-Delta", Utgångspunkten, att

(8)

starta upp. Samordningsförbundet är initiativtagare och målgruppen är ungdomar mellan 16-29 år. En socialsekreterare från försörjningsstödsenheten har anställts som projektledare under två år.

Lerum

2006: Den omorganisation som genomfördes under våren 2006, har i stort sett präglat arbetet under året. Målsättningen att brukaren skulle träffa så få personer som möjligt har uppfyllts, utifrån att vi arbetar med helheten har vi kunnat se att det varit enklare att följa individen och se till dess behov. Under året låg fokus på familjer med långvarigt försörjningsberoende men trenden att denna grupp ökar verkar inte längre lika uttalad. När det gäller unga 18-24 år skedde under 2006 en rejäl ökning, den största anledningen till detta var att kommunal ungdomspraktik och ungdomsgarantin upphörde senare hälften av året.

2007: Inför 2007 är målen att antalet familjer med försörjningsstöd ska minska med fem procent och att minska antalet unga som uppbär försörjningsstöd med fem procent. Två socialsekreterare arbetar deltid med arbetslösa ungdomar i tätt samarbete med Arbetsmarknadsenheten. I övrigt fortsätter arbetet med att implementera det nya arbetssättet och försöka göra de förändringar som vi ser blir nödvändiga.

Framtiden: En tendens är att antal sökande som inte får sina läkarintyg godkända av försäkringskassan och som heller inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande ökar.

Lilla Edet

2006: Ett prioriterat område har varit unga utan egenförsörjning där vi lyckats få ned antalet hushåll genom mycket samarbete med arbetsförmedling och kommunens arbetsmarknadsenhet. Åldersgruppen 18-24 år har även totalt sett minskat sin andel av den totala försörjningsstödskostnaden. Samtidigt har andelen hushåll med långa bidragstider ökat så att den genomsnittliga tiden för 2006 ligger på 5,2 månader. Ett tillfälligt avbrott i samarbetet med arbetsförmedlingen uppstod när förmedlingarna i Ale och Lilla Edet slogs ihop till en enhet i Ale. Under hösten 2006 blev det

klart att kommunens arbetsmarknadsenhet och IFO skulle tillhöra samma nämnd, vilket gett förhoppningar om goda samverkanseffekter för 2007, inte minst när det gäller kvaliteten i 4:4-praktik. En satsning verkar även möjlig för att förbättra arbetsmarknadsenhetens introduktion av flyktingar genom en sammanhållen SFI och praktik i introduktionen.

2007: I slutet på 2006 stod det klart att arbetsmarknadsenheten hade små egna resurser och i kombination med minskade statliga bidrag till verksamheten samt sänkta ersättningsnivåer till dem inom enheten som fick praktik eller kompetensutveckling via komvux gör att vi ännu inte hittat någon bra strategi i detta sammanhang att för att göra fler individer självförsörjande. Framtiden: Fler hushåll blir långtidsberoende av försörjningsstöd och denna grupps andel av kostnaden för försörjningsstödet ökar. Gruppen verkar även i tilltagande omfattning ha enbart försörjningsstöd som inkomstkälla, dvs. har svårt att kvalificera sig till de vanliga sociala transfereringarna vid sjukdom eller arbetslöshet

Mölndal

2006: Under 2006 har sektionen haft 2,5 förstärkningstjänster, som permanentades i november 2006. Detta har inneburit att socialsekreterarna har haft ca 45 hushåll att arbeta med, vilket har gett möjlighet till ett fördjupat arbetssätt. Sektionen har fokuserat på målgrupperna: arbetslösa utan ersättning, sjukskrivna utan ersättning, SFI-studerande samt ej tillgängliga för arbetsmarknaden (orsakskoder 1, 4, 8 och 10). Vi har följ upp 141 prioriterade ärenden 3 gånger under året. Antalet arbetsförmågebedömningar och remisser till samverkansteamet RESA har ökat. Sektionen har även påbörjat ett utvecklingsarbete tillsammans med förvaltningens utvecklingsledare.

2007: Utvecklingsarbetet tillsammans med utvecklingsledare har mynnat ut i en rapport och sektionen kommer att följa upp och fortsätta sitt utvecklingsarbete i enlighet med det som står i den. En fortsatt samverkan inom förvaltningen med gemensamma handlingsplaner är en del av arbetet. Sektionens ledning har blivit förstärkt med en samordnare som arbetsleder medarbetarna i det dagliga arbetet samt håller i

(9)

metodutveckling och ärendegenomgångar. Framtiden: Vi kommer att anpassa vårt arbete till vad som händer i omvärlden däribland arbetsmarknadspolitiken som kan påverka metodutvecklingen inom sektionen. Sektionen följer därför noga utvecklingen detta samt Försäkringskassans skärpta bedömningar av rätten till sjukpenning/sjukersättning. Ett ökat flyktingmottagningen påverkar kostnader för försörjningsstöd samt behov av ett utvecklat samarbete med Vuxenutbildningen/SFI och arbetsmarknadsenhet. Boendeproblematiken är en fråga som påverkar försörjningsstödet, sektionen kommer under 2007 jobba mer systematiskt med denna fråga där samverkan med hyresvärdarna ingår i arbetet. Vårt interna metodutvecklingsarbete kommer att lägga en stor vikt på ökat egenansvar hos våra sökande.

Partille

2006: Antalet långvariga bidragsärenden har minskat något jämfört med 2005, men utgör fortfarande huvuddelen av de ekonomiska biståndsärendena. Bland dem finns många hushåll med invandrarbakgrund. Försörjnings-stödet har fortsatt att minska något. Under 2006 har arbetet inriktas på att utveckla ”söka jobb-verksamheten” för dem som bedöms som arbetsföra, främst ungdomar och invandrare, samt att utveckla samarbetet med Försäkringskassan och sjukvården/psykiatrin i fråga om icke sjukpenningplacerade sjukskrivna. Individsamverkansteamet inom finansiell samverkan har kommit i gång med mer strukturerat arbetssätt under året. Bostadssituationen har inte förbättrats, mycket arbete har lagts ner på att hitta lösningar på olika bostadsproblem. Även kvinnofridsärenden har fortsatt att öka.

2007: Under 2007 kommer fokus att ligga på långtidsberoende invandrare i försörjningsstöd. Dels genom utveckling av SFI tillsammans med vuxenutbildningen, men även i form av ett gemensamt EU-projekt för gruppen som inte klarat SFI i samarbete med vuxenutbildningen, Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenheten och Försäkringskassan. Även ett utökat stöd i föräldraskapet tillsammans med Vuxenskolan och Familjecentralen planeras. Dessutom kommer vi fortsätta att arbeta med ”söka jobb-grupper” för nyanlända flyktingar för att de så

fort som möjligt ska få en förankring på arbetsmarknaden. Vi har sett ett behov av neuropsykiatriska utredningar. Många personer behöver utredas utifrån dessa funktionshinder då en vanlig arbetsförmågeutredning inte är tillräcklig. Vi kommer att undersöka möjligheten till att köpa in konsultinsats för detta. En arbetsgrupp är tillsatt med personal från olika delar av förvaltningen för att ta fram ett förslag till sysselsättning för personer med drogproblematik. Vi fortsätter att hitta nya former och förbättra vårt arbete med bostadsproblemen utifrån en utredning som gjorts kring boende.

Framtiden: Under 2007 ser vi att försörjningsstödet minskar i större omfattning. Den goda arbetsmarknaden är en bidragande orsak liksom vårt systematiska arbete med olika insatser mot jobb och utredning av rätt försörjning. Vi har ännu inte sett några effekter av förändringarna i arbetslöshets- och sjukförsäkringssystemet, men gissar att detta kan ge utslag nästkommande år i form av ökat försörjningsstöd. Arbetsmarknaden bedöms dock var god även de kommande två åren.

Stenungsund

2006: Den del av försörjningsstödet som riktas mot personer som ligger närmast arbetsmarknaden har haft en fortsatt stabil personalsituation. Detta har gjort att antalet ärenden/handläggare där ligger på en rimlig nivå, vilket möjliggjort strukturering av arbetet och att varje ärende har kunnat ägnas ordentligt med tid. Ett gediget utredningsförfarande och en fördjupning av förändringsarbetet är två viktiga framgångsfaktorer. Fokuseringen på ungdomar har fortsatt, både i samarbetet med Arbetsmarknadsenheten och under del av året med arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen har haft tre tjänster som enbart arbetar med ungdomar i kommunerna Stenungsund, Tjörn och Orust. Detta har inneburit en stor fördel i ungdomsarbetet. Tyvärr har arbetsförmedlingen omorganiserat sig, med anledning av den nya regeringens arbetsmarknadspolitik, vilket inneburit att detta samarbete inte längre är möjligt. Den aktiva användningen av

försörjningsstödet, i olika former av

sysselsättning/arbete i egen regi/inköpt verksamhet, ligger på samma nivå som tidigare. En genomgång av samtliga ärenden har gjorts

(10)

och en ny struktur för det arbetet har upprättats. Såväl Stöd- och försörjningsenheten som arbetsmarknadsenheten har gjort interna specialiseringar mot målgrupperna ungdomar upp till 25 år resp. över 25 år. Detta har bl. a. inneburit fokusering på invandrare och klienter med rehabiliteringsbehov. En coachverksamhet för ungdomar har startat. Den vänder sig till ungdomar som behöver relativt mycket stöd för att komma ut på arbetsmarknaden. I gruppen som arbetar med försörjningsstödstagare som har missbruk eller psykisk ohälsa som arbetshinder har personalsituationen varit turbulent. Detta är en förklaring till att försörjningsstödskostnaderna ökat kraftigt för de grupperna. Utredningsresursen har fått en allt större betydelse för arbetet.

2007: Uppdraget är att så många

försörjningsstödstagare som möjligt, så snabbt som möjligt, skall komma i egen försörjning samt klara av att hantera sin ekonomi. Arbetsmarknadsinriktningen kommer att fortsätta. Barnperspektiv och kvinnovåldsfrågor kommer att särskilt uppmärksammas. Ungdomar kommer att vara en prioriterad grupp även 2007. Utredningsresursens situation har förbättrats, vilket gör att den kommer att användas i högre grad. Coachverksamheten för ungdomar har permanentats under året och utökats med en coach. Stöd- och försörjningsenheten, tillsammans med Arbetsmarkandsenheten kommer att byta organisation och övergå i Individ- och familjeomsorgen. Detta skall ske senast vid årsskiftet 2007/2008. I samband med detta diskuteras alternativa arbetssätt, bl.a. skall IFO präglas av insatser utan föregående utredning och beslut.

Framtiden: Genomsnittligt antal nybesök/månad har minskat under året. Detsamma gäller totalt antal hushåll som uppburit försörjningsstöd. Genomströmningen har varit stor. I det sammanhanget kan man notera att en stor del av klienterna med missbruk/psykiska arbetshinder (IFO:s målgrupp) inte kan förväntas komma i annan form av försörjning inom det närmaste året. Detta avspeglar sig i höga kostnader för försörjningsstöd för denna grupp. Bland dem som står närmare arbetsmarknaden (Stöd- och försörjningsenhetens målgrupp) är motsvarande andel ca 45 procent. Trots det har försörjningsstödskostnaderna för enhetens målgrupp minskat. Kostnaden per hushåll har

sammantaget ökat något. Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens nuvarande uppdrag och arbetssätt förklarar till viss del det högre kostnadsläget för kommunen. Det kraftigt förbättrade arbetsmarknadsläget märks genom färre nybesök och att människor snabbt kommer ut i egen försörjning. Trots det förväntas kostnaderna för försörjningsstöd att öka bl.a. som följd av försämrade arbetsmarknads- och socialförsäkringsförmåner. Under årets första sex månader har kostnaderna för försörjningsstöd varje månad legat något över motsvarande nivå 2006. Det förbättrade arbetsmarknadsläget innebär att det inte finns en ungdomsarbetslöshet att tala om. För dem som ändå har svårigheter på arbetsmarknaden kommer coachverksamheten att utvecklas.

Tjörn

2006: Arbetet har varit fokuserat kring att mer metodiskt arbeta för att minska den genomsnittliga bidragstiden samt intensifierat arbetet med ALE (arbetslivsenheten) för unga bidragstagare

2007: IFO-avdelningen har under 2007 gjort en omorganisation och en enhetschef är anställd sedan den förste september för vuxengruppen, dvs. försörjningsstödsgruppen samt social-medicinska mottagningen, då flera av klienterna är aktuella på båda områdena. Detta kommer att leda till en bättre samsyn och fördjupad samverkan. Enhetschefens uppgift är också att utarbeta handböcker i hantering av försörjningsstöd samt arbeta för att dokumentationen ska bli bättre. Delegationsordningen ska också ses över. Tanken är också, att samtliga handläggare inom försörjningsstödsgruppen ska verka för att mer fördjupat analysera bakgrunderna till att försörjningsstöd utges och i samverkan med klienten motivera till självförsörjning genom arbete eller studier, där det är möjligt. Socialmedicinska mottagningen har idag en "coach" anställd och tanken är att han ska arbeta med personer som inte ingår den ordinarie rehabiliteringen med sysselsättning, att träna klienterna i att passa tider, hur man umgås socialt etc. för att så småningom kunna slussas in i ALE:s rehabiliteringsverksamhet och därefter ut på arbetsmarknaden eller till fortsatt utbildning. Den största gruppen som idag går på försörjningsstöd är gruppen "ej kvalificerad för

(11)

ersättning” (A-kassa, Alfa-kassa eller utförsäkrade). För Tjörns del utgör denna grupp 45 procent. Nästa stora grupp på 21 procent är gruppen som inte har tillräcklig ersättning från sjukpenning, föräldrapenning, pension eller utredningstid på försäkringskassan. De som inte har tillräcklig ersättning från A-kassa, Alfa-kassa m.m. har fortfarande inte slagit så hårt ut i Tjörns kommun. Denna grupp utgör 10,6 procent. Gruppen "unga" bidragstagare har inte heller ökat utan snarare minskat i Tjörns kommun beroende på att ungdomarna troligen har fått arbete istället då det råder högkonjunktur. Gruppen unga bidragstagare har i det närmaste halverats mellan 2006-2007. Framtiden: Där insatser behövs gäller främst gruppen som inte är kvalificerade för A-kassa eller Alfa-kassa. Genom att vi nu har en "coach" som arbetar med sysselsättning och social träning, finns det större möjligheter än tidigare att kunna låta personer få arbetsträna inom sysselsättning för att sedan slussas in i ALE:s rehabilitering som ska leda till arbete. Denna grupp kommer IFO-avelningen i Tjörns kommun sätta fokus på under 2007-2008 genom fördjupade samtal med klienten samt i nära

samverkan med övriga intressenter. Ett speciellt team med handläggare ifrån ungdomsgruppen på barn- och familjgruppen, socialmedicins personal samt kuratorn ifrån ungdoms-mottagningen kommer att sammankallas när det gäller att arbeta med unga bidragstagare i åldern 18-25 år.

Öckerö

2006: Under 2006 har det aktivt arbetats med ungdomar 18-25 år för att förhindra tidigt bidragsberoende. Vi har även gjort en kartläggning av vilka grupper som har det största behoven för att se var de största åtgärderna behöver sättas in.

2007: I och med förändringarna i transfereringssystemen och begränsningar i tillgången till exempel arbetsförmedlingens stödsystem har arbete med en rehabiliterings-trappa påbörjats. Det första steget är att en arbetsgrupp för socialtkooperativ har startats. Enheten har också arbetat med att få fasta praktikplatser för personer med försörjningsstöd.

(12)

Försörjningsstöd per kommun/stadsdel

Uppföljningen omfattar

™ Individuellt utbetalt försörjningsstöd ™ Exklusive flyktingar

™ Bruttokostnader, d.v.s. inte reducerat med återbetalda medel Kommun/Stadsdel Utbetalt försörjningsstöd,

i miljoner kr. Förändring i procent vid jämförelse mellan åren

År 2006 År 2005 År 2004 År 2005-2006 År 2004-2005 År 2003-2004 Ale 10,1 12,1 15,4 -16,2 -21,7 -5,3 Alingsås 15,9 17,9 16,5 -10,9 +8,6 +10,6 Göteborg 870,0 933,7 944,8 -6,8 -1,2 +3,1 Härlanda SDN 16,2 16,2 16,6 +0,1 -2,6 -5,8 Linnéstaden SDN 28,4 30,5 27,8 -6,,9 +9,8 -2,8 Lundby SDN 66,5 66,5 67,1 +0,1 -1,0 +7,7 Lärjedalen SDN 130,3 145,9 147,7 -10,7 -1,2 +9,8 Tynnered SDN 35,5 40,4 40,9 -12,1 -1,3 +6,8 Älvsborg SDN 2,6 2,8 2,1 -4,3 +29,4 -25,2 Härryda 9,6 9,9 9,2 -3,3 +7,6 +27,3 Kungsbacka 22,4 23,3 20,4 -4,0 +14,6 -2,8 Kungälv 16,5 16,1 18,3 +2,3 -11,6 -1,8 Lerum 18,7 18,2 19,5 +1,7 -6,4 -0,2 Lilla Edet 10,5 10,0 9,8 +5,3 +2,2 +16,9 Mölndal 40,9 59,2 52,5 -30,8 +12,7 +18,5 Partille 17,4 18,5 18,9 -6,0 -2,3 +6,7 Stenungsund 13,5 14,6 13,3 -7,8 +10,3 -2,0 Tjörn 7,4 6,7 7,8 +10,4 -13,3 +41,9 Öckerö 5,0 4,1 3,7 +20,8 +12,7 +32,1 Göteborgsregionen 1058,0 1 144,5 1 149,9 -7,6 -0,5 +4,0

I tabellen ovan redovisas de totala kostnaderna för försörjningsstöd för respektive kommun/stadsdel. I de redovisade siffrorna ingår endast individuellt utbetalt försörjnings-stöd, summan är inte reducerad med återbetalda medel och avser inte utbetalningar till flyktingar. För vissa kommuner finns avvikelser mot detta vilket redovisas på sidan 22. I diagrammet nedan redovisas de procentuella förändringarna mellan 2005 och 2006. De kommuner som procentuellt har minskat sina kostnader mest mellan 2005

och 2006 är Mölndal och Ale. Ale har dessutom minskat sina kostnader sedan 2004 med 34,4 procent. Den stora minskningen av kostnader för Mölndals kommun kan bero på gynnsam konjunktur i kombination med personal-förstärkningar som har gett möjlighet till ett fördjupat arbetssätt. Kostnaden för försörjningsstöd har ökat mest procentuellt på Tjörn och Öckerö. Öckerö har dessutom ökat sina kostnader sedan 2004 med

35,1 procent.

Förändring av k os tnade n för Förs örjnings s töd i proce nt m e llan åre n 2005 och 2006

Öckerö; 20,8% Tjörn; 10,4% Lilla Edet ; 5,3% Lerum; 2,4% Kungälv; 2,3% Lundby SDN; 0,1% Härlanda SDN; 0,1% Härryda; -3,3% Kungsbacka; -4,0% Ä lvsborg SDN; -4,3% Part ille; -6,0% Göt eborg; -6,8% Linnést aden SDN; -6,9% Göt eborgsregionen; -7,6% St enungsund; -7,8% Lärjedalen SDN; -10,7% A lingsås; -10,9% Tynnered SDN; -12,1% A le; -16 ,2 % M ölndal; -30,8% -35% -25% -15% -5% 5% 15% 25%

(13)

Försörjningsstöd per invånare

Kommun/Stadsdel Försörjningsstöd per invånare 2006, i kr Försörjningsstöd per invånare 2005, i kr Skillnad i % mellan år 2005 och 2006 Invånare 31/12 2006 Invånare 31/12 2005 Försörjningsstöd per invånare 0-64 år 2006, i kr Ale 378 458 -17,4% 26 800 26 405 440 Alingsås 437 496 -12,0% 36 481 36 010 532 Göteborg 1 776 1 925 -7,7% 489 757 484 993 2 083 Härlanda SDN 801 805 0,5% 20 218 20 112 968 Linnéstaden SDN 908 977 -7,0% 31 261 31 243 986 Lundby SDN 1 855 1 905 -2,6% 35 854 34 883 2 161 Lärjedalen SDN 5 336 6 127 -12,9% 24 421 23 815 5 668 Tynnered SDN 1 293 1 466 -11,8% 27 438 27 539 1 516 Älvsborg SDN 143 150 4,9% 18 558 18 441 190 Härryda 296 309 -4,4% 32 395 32 049 339 Kungsbacka 315 334 -5,7% 71 044 69 817 371 Kungälv 425 417 1,8% 38 899 38 703 510 Lerum 504 500 0,8% 37 092 36 506 587 Lilla Edet 820 776 5,7% 12 836 12 889 978 Mölndal 695 1 016 -31,6% 58 938 58 234 813 Partille 516 550 -6,2% 33 614 33 543 605 Stenungsund 582 638 -8,8% 23 190 22 947 682 Tjörn 498 449 10,9% 14 954 15 022 616 Öckerö 409 339 20,8% 12 229 12 231 496 Göteborgsregionen 1 191 1 301 -8,5% 888 229 879 349 1 400

F

ör att bättre kunna jämföra kostnaderna

mellan kommunerna/stadsdelarna så relateras här den totala kostnaden för försörjningsstöd till det totala antalet invånare. I tabellen ovan finns dessa siffror för 2005 och 2006, samt procentuell förändring mellan åren. Den procentuella skillnaden för försörjningsstöd per invånare blir inte densamma som skillnaden som visas på sidan 12, då befolkningsförändringen också är en påverkande faktor här. I tabellen ovan finns dessutom siffror för 2006 som visar försörjningsstöd per invånare 0-64 år, då det återspeglar kostnaderna i förhållande till den

målgrupp som merparten av försörjningsstödet utbetalas till.

Diagrammet nedan visar försörjningsstöd per invånare 2006. Det är stora skillnader mellan kommunerna/stadsdelarna och störst är skillnaden inom Göteborgs Stad, då det är stadsdelarna Lärjedalen och Älvsborg som har högst respektive lägst kostnad per invånare precis som i rapporten för 2005. Skillnaderna kan bero på många olika orsaker så som olikheter i behov och struktur vilket utvecklas i nästa avsnitt om regressionsanalys.

Försörjningsstöd i kr per invånare, 2006 R e la t e ra t t ill be f o lk ninge n 3 1 de c e m be r 2 0 0 6 5 336 1 855 1 776 1 293 908 801 695 582 516 504 498 425 409 378 315 296 143 1 191 437 820 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 Lärjed alen SDN Lun dby SDN Göte bor g Tynn ered SD N Göte borg sre gion en Lin nést ade n SD N Lill a Ed et Härla nda SD N lndal Stenun gsu nd Part ille Leru m Tjör n Alings ås Kun gälv Öck erö Ale Kung sbac ka Härr yda Älvs borg SD N Kr/invånare

(14)

Regressionsanalys

För att få förklaringar till skillnader när det gäller utbetalt försörjningsstöd i kommunerna finns behov av bra analysverktyg. I Göteborgs Stad görs regressionsanalys för försörjnings-stödskostnaderna i stadsdelarna sedan ett par år tillbaka. Regressionsanalys är en statistisk analysmetod som används för att beräkna samband mellan en beroende variabel (här försörjningsstödskostnaden) och ett antal oberoende variabler (t.ex. strukturella faktorer). Regressionsanalysen visar på vilka samband som finns mellan stadsdelarnas/kommunernas kostnader och olika strukturella förhållanden (t.ex. befolkningssammansättning, arbetslöshet och inkomst- och utbildningsnivåer m.m., dvs faktorer som inte kan påverkas på kort sikt), och hur mycket av variationerna i kostnader mellan stadsdelarna som kan förklaras av strukturella förhållanden. Genom regressionsanalysen kan man se om stadsdelarna har högre respektive lägre kostnader än förväntat med hänsyn tagen till de strukturella förutsättningarna. Den ursprungliga modellen, som Göteborgs Stad sedan har vidareutvecklat, har utarbetats av Socialstyrelsen.

Sedan 2004 har Göteborgs Stad, på förfrågan från GR, utökat regressionsanalysen så att den också genomförs för de övriga kommunerna i Göteborgsregionen. Det underlag som man arbetat med i årets rapport är försörjningsstödskostnaderna för år 2005. I underlaget för regressionsanalysen ingår stadsdelarna i Stockholm, Göteborg, Malmö samt förortskommuner (totalt 89 enheter för ”regressionsanalys storstad” och 45 enheter för ”regressionsanalys förortskommun”), utbetalt ekonomiska bistånd (exkl. flyktinghushåll) samt tolv testade kriterier. För stadsdelarna i Göteborgs Stad görs jämförelse genom ”regressionsanalys storstad”. Den modellen innebär att man utgår ifrån att utbetalt försörjningsstöd beror på:

1. Andel arbetslösa utan ersättning.

(snitt 04-06)

2. Andel invånare från lågt eller medelhögt

utvecklade länder med vistelsetid i Sverige 0-9 år samt med låg utbildning. (snitt 04-05) Dessa två strukturella faktorer ger en förklaringsgrad på (R2):0,926, eller ca 93 procent, i förhållande till det genomsnittliga utfallet i alla stadsdelar och förortskommuner.

För förortskommunerna görs en särskild analys där motiven för det är att kommunerna är betydligt mer strukturellt homogena än stadsdelarna. Modellen för ”regressionsanalys förortskommun” utgår ifrån att utbetalt försörjningsstöd beror på:

1. Andel arbetslösa utan ersättning.

(snitt 04-06)

2. Andel invånare 0-64 år födda utom norden.

(snitt 04-05)

Dessa två strukturella faktorer ger en förklaringsgrad på (R2): 0,65, eller 65 procent, i förhållande till det genomsnittliga utfallet i förortskommuner (stadsdelarna är ej med då de socialt tunga stadsdelarna i storstäderna skulle ha påverka analysens resultat på ett negativt sätt). Det som förklarar skillnaden mellan dem och andra stadsdelar/förortskommuner behöver inte vara det som förklarar skillnaden mellan mindre socialt tunga områden.

Regressionsskattningen visar vad varje kommun/stadsdel ”borde” ha utbetalat i försörjningsstöd om de strukturella faktorerna enligt ovan var det enda som påverkade försörjningsstödskostnaden. Detta jämförs med det faktiskt utbetalda ekonomiska biståndet per invånare 0-64 år för år 2005.

Siffrorna i regressionsanalysen är hämtade från de uppgifter som kommunerna varje år skickar in till Statistiska Centralbyrån. Vissa kostnader för försörjningsstöd redovisas olika i kommunerna. De kan ingå som en kostnad för försörjningsstöd hos en kommun men inte hos en annan, därav är inte kommunernas utbetalda värde helt jämförbara med varandra.

(15)

Regressionsanalys för Kranskommunerna Regressionsanalysen för kranskommunerna visar för 2005 att Ale, Härryda, Lilla Edet, Partille och Öckerö har ett lägre utbetalat försörjningsstöd än det förväntade. Kungsbacka, Lerum och Tjörn ligger vid eller mycket nära det förväntade värdet. Övriga kommuner har ett högre utbetalt försörjningsstöd per invånare än det förväntade.

Diagrammet längst ner på sidan visar residualerna, dvs. skillnaderna mellan det förväntade värdet och det utbetalade försörjningsstödet, för regressionsanalysen 2004 samt 2005

Utbetalt försörjningsstöd år 2005 per invånare 0-64 jäm fört m ed förväntat värde enligt regressionsanalys

726 407 396 505 586 913 1 192 648 688 570 411 675 562 514 398 331 576 931 932 782 528 579 471 588 0 200 400 600 800 1 000 1 200 Ale Alin gsås Härry da Kung sback a Kung älv Leru m Lilla Ede t Möln dal Par tille Stenu ngsu nd Tjör n Öcke k ron or p e r in v å n a re

Utb per inv 0-64 år Förväntat värde enl regr analys

55 -44 17 233 20 85 380 -105 -35 130 116 -87 164 -107 -2 174 11 -18 260 -133 160 -9 -60 65 -200 -100 0 100 200 300 400 Ale Alin gsås Härr yda Kung sbac ka Kungä lv Ler um Lilla Ed et Möl nda l Part ille Sten ungs und Tjörn Öcke k ronor p e r in v å na re Residualer 2004 Residualer 2005

(16)

Regressionsanalys för Stadsdelarna i Göteborgs Stad Regressionsanalysen för Göteborgs Stad visar att

stadsdelarna Backa, Gunnared, Härlanda, Tynnered, och Örgryte har ett lägre utbetalt försörjningsstöd än det förväntade värdet.

Tuve-Säve ligger nästan exakt på förväntat värde medan övriga stadsdelar däremot har ett högre utbetalt försörjningsstöd per invånare än det förväntade.

Utbetalt försörjningsstöd år 2005 per invånare 0-64 år jäm fört m ed förväntat värde enligt regressionsanalys

398 2 077 9 381 4 530 1 006 3 755 5 806 1 013 1 789 3 1 7 3 569 1 161 2 3 4 3 6 645 1 388 862 205 1 176 1 734 175 758 237 2 172 8 956 4 294 802 3 442 6 114 1 138 1 465 2 8 8 6 504 973 1 947 6 315 1 371 358 83 1 163 2 050 105 835 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000 Ask im S DN Bac ka SD N Ber gsjö n S DN Bis kops gård en S DN Cen tru m S DN Fröl und a SD N Gu nnar ed S DN Här land a SD N Hög sbo SD N Kor ted ala S DN Kär ra-R ödb o S DN Linn ésta den SD N Lund by S DN Lärj edal en S DN Maj orna SD N Sty rsö SDN Tor slan da S DN Tuve -Säv e S DN Tynn ered SD N Älv sbor g S DN Örg ryte SDN kr o n o r p e r i n vån ar e

Utb per inv 0-64 år Förväntat värde enl regr analys

-208 -16 -97 114 470 -97 -227 119 222 -66 95 363 504 41 384 80 -133 -238 -20 -141 160 -94 425 236 205 314 -308 -125 323 287 65 188 396 331 18 504 122 13 -316 70 -77 99 -350 -250 -150 -50 50 150 250 350 450 550 Aski m S DN Backa SDN Berg sjö n SD N Bisk opsg årde n SD N Cen trum SDN Fröl und a S DN Gu nna red SD N Härl and a SD N Högs bo SD N Kor ted ala SD N Kär ra-Rö dbo SDN Linn ést aden S DN Lundb y SD N Lärj edal en SD N Ma jorn a S DN Styr sö S DN Tors land a S DN Tuve -Säv e SD N Tynn ered SD N Älvs bor g S DN Örgr yte S DN k rono r pe r i n v å na re Residualer 2004 Residualer 2005

(17)

Försörjningsstöd per bidragshushåll

I

tabellen redovisas antal hushåll som någon

gång under året fått försörjningsstöd, relaterat till det totala försörjningsstödet för 2005 och 2006. Totalt i Göteborgsregionen har antal bidragshushåll minskat med 6 procent mellan 2005 och 2006. Även försörjningsstöd per bidragshushåll har minskat med 1 procent mellan åren.

Diagrammet längst ner visar försörjningsstödet per bidragshushåll 2006. En tendens är att de kommuner/stadsdelar som har höga kostnader per bidragshushåll även har relativt många hushåll med försörjningsstöd per 10 000 invånare vilket då resulterar i höga kostnader när det gäller försörjningsstöd per invånare (s.13).

Kommun/Stadsdel Antal bidrags-

hushåll 2006 bidragshushåll per Antal 10 000 invånare, 2006 Försörjningsstöd per bidragshushåll 2006, i kr Antal bidrags-

hushåll 2005 per bidragshushåll Försörjningsstöd 2005, i kr Ale 438 163 23 141 kr 502 24 092 kr Alingsås 589 161 27 045 kr 619 28 870 kr Göteborg 20 507 419 42 424 kr 22 084 42 280 kr Härlanda SDN 475 235 34 100 kr 539 30 030 kr Linnéstaden SDN 912 292 31 140 kr 1 067 28 601 kr Lundby SDN 1 855 517 35 863 kr 1 820 36 520 kr Lärjedalen SDN 2 571 1053 50 861 kr 2 691 54 220 kr Tynnered SDN 976 356 36 344 kr 1 035 39 008 kr Älvsborg SDN 102 55 25 927 kr 94 29 383 kr Härryda 287 89 33 366 kr 321 30 857 kr Kungsbacka 721 101 31 057 kr 813 28 691 kr Kungälv 538 138 30 698 kr 522 30 935 kr Lerum 515 139 36 265 kr 478 38 162 kr Lilla Edet 336 262 31 337 kr 360 27 784 kr Mölndal 1 235 210 33 149 kr 1 256 47 118 kr Partille 490 146 35 419 kr 500 36 930 kr Stenungsund 434 187 31 081 kr 441 33 180 kr Tjörn 215 144 34 642 kr 225 29 994 kr Öckerö 153 125 32 726 kr 153 27 091 kr Göteborgsregionen 26 449 298 40 001 kr 28 274 40 478 kr

Försörjningsstöd i kr per bidragshushåll, 2006

50 681 kr 42 424 kr 36 344 kr 36 265 kr 35 863 kr 35 419 kr 34 642 kr 34 100 kr 33 366 kr 33 149 kr 32 726 kr 31 337 kr 31 140 kr 31 081 kr 31 057 kr 30 698 kr 27 045 kr 25 927 kr 23 141 kr 39 987 kr 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 Lärje dale n SD N Göt ebor g Göt ebor gsre gion en Tynn ered SD N Leru m Lund by S DN Part ille Tjör n Här land a SD N Här ryda Möl ndal Öck erö Lilla Ede t Linn ésta den SD N Sten ungs und Kun gsba cka Kun gälv Alin gsås Älv sbor g SD N Ale Kr/bidragshushåll

(18)

Barn i hushåll med försörjningsstöd

Kommun/Stadsdel Andel barn, 0-17 år, som ingår i hushåll som fått försörjningsstöd någon gång

under året, i %

Totalt antal barn i åldrarna 0-17 år 2006 2005 2006 2005 Ale 4,0% 4,9% 6 686 6 588 Alingsås 3,6% 3,6% 8 096 8 041 Göteborg 12,2% 13,2% 93 487 92 832 Härlanda SDN 4,6% 5,4% 3 465 3 404 Linnéstaden SDN 5,0% 6,0% 4 455 4 551 Lundby SDN 11,0% 12,0% 5 205 5 032 Lärjedalen SDN 34,0% 36,8% 7 296 7 185 Tynnered SDN 10,6% 11,7% 6 622 6 749 Älvsborg SDN 1,0% 0,6% 4 748 4 684 Härryda 1,8% 2,0% 8 737 8 645 Kungsbacka 2,4% 2,4% 18 580 18 390 Kungälv 4,1% 4,2% 9 063 9 187 Lerum 2,6% 2,2% 9 937 9 829 Lilla Edet 5,3% 5,9% 2 930 2 990 Mölndal 4,2% 4,5% 13 809 13 743 Partille 3,8% 2,6% 8 523 8 572 Stenungsund 2,9% 3,4% 5 754 5 715 Tjörn 4,5% 3,5% 3 204 3 283 Öckerö 3,5% 4,6% 2 981 2 889 Göteborgsregionen 7,7% 8,2% 191 787 190 704

I

tabellen ovan redovisas för varje kommun/ stadsdel andelen barn 0-17 år som ingår i ett hushåll som någon gång under året fick försörjningsstöd samt totalt antal barn i samma åldrar. Detta visas också i diagrammet på nästa sida.

Siffrorna för 2006 visar att 7,7 procent av barnen (0-17 år) i Göteborgsregionen lever i familjer som någon gång under året fick försörjningsstöd. Det är en minskning med 0,5 procentenheter sedan föregående år. Inom regionens kommuner och stadsdelar varierar den procentuella andelen från 1,0 i Älvsborgs SDN till 34,0 procent i Lärjedalens SDN.

Efter det att Sverige godkänt FN: s barnkonvention kompletterades Socialtjänstlagen 1998 med kapitel 1 § 2: ”När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver.” Enligt Regeringens proposition 1996/97:124 Ändring i socialtjänstlagen innebär detta att barnens situation bör uppmärksammas också då vuxna ansöker hos socialtjänsten om ekonomiskt bistånd till familjen. Detta kallas barnperspektivet. När det gäller att bevilja försörjningsstöd kan det handla om bistånd för t.ex. medlemsavgifter i en idrottsförening eller musikskola, en cykel, Lisebergsbesök, eller särskilda pengar till jul.

Under senare år har uppmärksamhet särskilt riktats mot barnens situation i ekonomiskt utsatta familjer. Socialstyrelsen och läns-styrelserna har i ett projekt arbetat med barnperspektivet kopplat till försörjningsstöd. Resultatet från projektet presenteras i rapporten: ”Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd” från januari 2003. I augusti 2004 presenterade regeringen rapporten ”Ekonomiskt utsatta barn” (Ds 2004:41). I dessa båda rapporter framkommer att barn från familjer med lägre socioekonomisk position har en ökad risk för dödlighet, sjuklighet och skaderisk. När det gäller allmän psykisk ohälsa finns svensk forskning som specifikt studerat effekten av ekonomisk knapphet och då funnit att de mest ekonomiskt utsatta barnen mår sämre. Forskningen visar också att ekonomisk utsatthet under de tidiga barnaåren verkar vara mest ofördelaktigt och att det finns tendenser att de långsiktiga konsekvenserna av ekonomisk utsatthet visar sig på flera områden (hälsa, kognitiv utveckling,) också beroende av ålder (lägre ålder mer negativ påverkan). Därför är det glädjande att notera att andelen barn som lever under dessa förhållanden har sjunkit i de flesta kommuner och i Göteborgsregionen totalt sedan 2005.

(19)

Andel barn i kommunen/stadsdelen som bor i ett hushåll som någon gång under 2006 fick försörjningsstöd 34,0% 12,2% 11,0% 10,6% 5,3% 4,6% 4,5% 4,2% 4,1% 4,0% 3,8% 3,5% 2,9% 2,6% 2,4% 1,8% 1,0% 5,0% 3,6% 7,7% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Lärje dale n SD N tebo rg Lund by S DN Tynn ered SD N Göt ebor gsre gion en Lilla Ed et Linn ésta den SD N Här land a SD N Tjör n Möl ndal Kun gäl v Ale Part ille Alin gsås Öck erö Ste nun gsun d Leru m Kun gsb acka Här ryda Älv sbor g SD N

(20)

Försörjningsstöd till ungdomar, 18-24 år

Försörjningsstöd som utbetalats till hushåll där registerledaren är i åldern 18-24 år, i Tkr

Kommun 2006 2005 Förändring Kommun 2006 2005 Förändring

Ale 1 882 2 420 -22% Kungsbacka 5 420 5 662 -4%

Alingsås 5 416 6 867 -21% Kungälv 2 923 3 192 -8%

Göteborg 144 186 161 858 -11% Lerum 4 475 3 213 +39%

Härlanda SDN 3 733 3 598 +4% Lilla Edet 3 100 3 039 +2%

Linnéstaden SDN 5 189 6 320 -18% Mölndal 8 363 9 462 -12% Lundby SDN 14 097 12 862 +10% Partille 3 286 4 537 -26 Lärjedalen SDN 17 057 19 968 -15% Stenungsund 3 060 3 440 -11% Tynnered SDN 6 017 7 486 -20% Tjörn 2 062 1 549 +33% Älvsborg SDN 361 446 -19% Öckerö 777 884 -12% Härryda 2 029 2 543 -20% Göteborgsregionen 187 030 208 666 -10%

I

tabellen ovan redovisas försörjningsstöd som

betalats ut till hushåll där registerledaren är i åldern 18-24 år, samt förändringen mellan åren 2005 och 2006. Förändring redovisas också i diagrammet på nästa sida.

Tabellen på nästa sida visar hur stor andel av det totala försörjningsstödet som går till ungdomar 18-24 år, samt hur stor andel av invånarna i kommunen/stadsdelen som är i denna ålder. På sidan 21 i rapporten redovisas arbetslösheten för ungdomar 18-24 år, vilken har sjunkit mellan 2005 och 2006. Utbetalningar till personer mellan 18 och 24 år har under 2006 minskat med 10 procent vilket kan bero både på det förbättrade arbetsmarknadsläget och att flera kommuner beskriver att de under de senaste åren fokuserat på åtgärder för ungdomar så som speciella ungdomsprogram eller samarbete med t.ex. arbetsförmedling och kommunens arbetsmarkandsenhet för att ungdomar snabbare ska komma ut på arbetsmarknaden och för att

förhindra långvarigt beroende. Gruppens andel av det totala försörjningsstöd i Göteborgsregionen är dock densamma som under de två senaste åren vilket kan innebära att arbetslösheten för denna grupp minskar i ungefär samma takt som för övriga grupper. Många kommuner beskriver också att antal studenter som sökt försörjningsstöd i början av sommaren har minskat, detta trots de nya tuffare A-kassereglerna. Detta bekräftas även av den enkät Sveriges förenade studentkårer gjort i kommuner runt om i landet. Orsaken kan vara att det förbättrade arbetsmarknadsläget har gjort det lättare för studenter att hitta sommarjobb. Vid analys av siffrorna ska beaktas att befolkningsökningar och demografiska förändringar kan vara orsaker till stora förändringar avseende både andel och kronor av försörjningsstöd som utbetalas till ungdomar.

(21)

Förändring av försörjningsstöd, mellan åren 2005 & 2006, som går till hushåll där registerledaren är i åldern 18-24 år Lerum ; 39% Tjörn; 33% Lundby SDN; 10% Härlanda SDN; 4% Lilla Edet; 2% Kungsbacka; -4% Kungälv; -8% Göteborgsregionen; -10% Göteborg; -11% Stenungsund; -11% Mölndal; -12% Öckerö; -12% Älvsborg SDN; -19% Tynnered SDN; -20% Härryda; -20% Alingsås; -21% Ale; -22% Partille; -26% Linnéstaden SDN; -18% Lärjedalen SDN; -15% -40% -20% 0% 20% 40%

Andel av det totala försörjningsstödet som går till hushåll där registerledaren är i

åldrarna 18-24 år

Andel invånare i åldrarna 18-24 år

Andel av det totala försörjningsstödet som går till hushåll där registerledaren är

i åldrarna 18-24 år Andel invånare i åldrarna 18-24 år 2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005 Ale 19% 20% 8% 8% Kungsbacka 24% 24% 7% 7% Alingsås 35% 38% 9% 8% Kungälv 18% 20% 8% 8% Göteborg 17% 17% 10% 10% Lerum 24% 18% 7% 7%

Härlanda SDN 23% 22% 10% 10% Lilla Edet 29% 31% 8% 8%

Linnéstaden SDN 18% 21% 9% 9% Mölndal 20% 16% 8% 8% Lundby SDN 21% 19% 11% 11% Partille 18% 25% 8% 8% Lärjedalen SDN 13% 14% 10% 10% Stenungsund 22% 24% 7% 7% Tynnered SDN 17% 19% 9% 9% Tjörn 28% 25% 8% 7% Älvsborg SDN 14% 16% 7% 7% Öckerö 16% 21% 7% 7% Härryda 21% 26% 7% 7% Göteborgsregionen 18% 18% 9% 9%

(22)

Procentuell andel av Försörjningsstödet

I

resterande del av rapporten redovisas

försörjningsstöd utifrån orsaken till att det har betalats ut. Syftet med att koda försörjningsstödet utifrån orsak är att visa på huvudorsaken till varför ett hushåll inte klarar sin egen försörjning. Koderna skall underlätta för kommunerna att planera sitt strategiska arbete, följa konjunkturförändringar samt ge en översikt över vilka grupper som kommer i kläm vid förändringar i de generella välfärdssystemen. Ett kontinuerligt samarbete sker i kommunerna när det gäller att förbättra kodningen, med syfte att bli allt bättre på att beskriva den aktuella situationen. Stora procentuella förändringar mellan åren kan därför bero på att man aktivt kodat på ett annat sätt.

Ibland används försörjningsstöd även till annat än vad som kan klassas som rent försörjningsstöd. Det handlar ofta om satsningar som på sikt syftar till att få individer in i egen försörjning. En del av dessa satsningar ingår inte i de kodade bidragen men för vissa kommuner ingår det för att det inte går att särskilja. Detta redovisas då särskilt i nedanstående tabellen nedan.

När det gäller förebyggande insatser som betalas ut till ett enskilt hushåll ska det finnas med men inte om det gäller tex. löner till dem som arbetar med det förebyggande arbetet. Vissa kommuner gör avgränsningar i sin redovisning av boendekostnader för s.k. sociala boenden på så sätt att när det gäller boende utan eget kontrakt på tex. ALTBO så räknas det inte som försörjningsstöd och är inte med i de kodade bidragen, vilket gäller tex. Göteborg, Mölndal och Öckerö. Övriga kommuner kan ha dem med i sina kodade bidrag. Ingen av kommunerna förutom Lerum har med kostnader för flyktingar.

I bilaga 1 redovisas de orsakskodade bidragen i detalj, i procent och Tkr. Summorna där innehåller inte de okodade bidragen som bland annat finns i tabellen nedan. Totalsumman kanske inte överensstämmer med de belopp kommunerna själva redovisar i sin årsredovisning men det beror på det att i denna rapport sker vissa avgränsningar för vad som ska kallas försörjningsstöd för att öka jämförbarheten mellan kommunerna oavsett hur de är organiserade.

.

Förutom de kostnader för försörjningsstöd som redovisas i orsakskoder (se bilaga 1) så har

nedanstående kommuner/stadsdelar dessutom betalat ut försörjningsstöd eller redovisat annorlunda än övriga kommuner/stadsdelar:

Göteborg: Totalt: 82 214 kr – ytterligare har betalats ut för kommunal ungdomsgaranti Kungsbacka I de kodade bidragen ingår hemmaplanslösningar och krissituationer i grupp 7. Går ej

att särskilja i kronor.

Kungälv Totalt: 120 470 kr - ingår i kodat och avser beslutat men ej utbetalt försörjningsstöd. Lerum: Totalt: 1 611 053 kr - ytterligare har betalats ut och gäller förebyggande för

barn/ungdom, korttidsboende tandvård och avliden. I de kodade bidragen ingår kostnader för flyktingar vilket inte kunnat särskiljas.

Lilla Edet: Totalt: 71 470 kr -ytterligare har betalats ut vilket gäller särskilt stöd till barn. Mölndal: Totalt: 15 451 000 kr - ytterligare har betalats ut som avser köpt boende.

I de kodade bidragen ingår 521 974 för OSA-platser och beloppen är inte reducerade med 690 268 som avser återbetalda medel.

Partille: Totalt: 443 772 kr – ingår i de kodade bidragen avseende köpt boende för missbrukare.

Stenungsund: Totalt: 1 431 000 kr - ytterligare har betalats ut varav 912 000 kr avser OSA, 439 000 kr lönebidrag och 80 000 kr feriearbete.

References

Related documents

inkomster över normen under dessa tre månader kan det innebära att du inte är berättigad även om du den månad du söker har låga inkomster, DU måste spara pengar till

Samordningsförbundet i Kalmar län har överlämnat sin årsredovisning för 2016 till Mörbylånga kommun för beslut i fullmäktige. Beslutsunderlag

Riksnormen för ett hushåll utgör summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna enligt följande tabeller.. Det

Det kan gälla förändrade familjeförhållanden, exempelvis att sökande blivit ensamstående eller sammanboende, något barn har flyttat hemifrån eller att sökande fått tillgångar

stöd,

Vi vill i enlighet med dem att försörjningsstödet alltid ska betalas ut till båda parter i äktenskap eller samboförhållande som ett led i att säkerställa att båda parter har

Förslaget gör gällande att ekonomiskt bistånd alltid ska betalas ut till båda parter i ett äktenskap eller samboförhållande, med krav att båda gör ansökan.. Strängnäs

För den/de i hushållet som fått ekonomiskt bistånd under sex månader i följd skall 25 % av arbetsinkomsten från eget arbete efter skatt inte beaktas vid bedömningen av rätten till