• No results found

Hur kan vi samverka för att utveckla Göteborgsregionen?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hur kan vi samverka för att utveckla Göteborgsregionen?"

Copied!
26
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hur kan vi samverka

för att utveckla

Göteborgsregionen?

(2)
(3)

Rådet för regional utveckling

Frank Andersson (s) ordf Göteborg Elver Jonsson (fp) v ordf Alingsås Ingegerd Löfqvist (m) Alingsås Jonas Ransgård (m) Göteborg Roland Rydin (m) Göteborg Endrick Schubert (s) Göteborg Leif Johansson (s) Kungälv Bo Pettersson (s) Stenungsund

Roger Strömberg BRG

Bengt Wennerberg BRG

Projektgruppen för rådslagsprocessen

Pia Arnesson, projektledare GR

Håkan Frändemark GR

Anki Gustavsson BRG

Margrethe Kristensson GR

Gunnel Rydberg GR

(4)

Bakgrund och syfte

Samverkan är grunden i all verksamhet inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och kan och bör ständigt stärkas. I slutet av 2002 inledde GR och Business Region Göteborg (BRG) en första rådslagsrunda i medlemskommunerna för att förutsättningslöst diskutera viktiga regionala frågeställningar och föra en konstruktiv dialog kring det regionala utvecklingsarbetet. Under 2005 följdes dessa rådslag upp med en andra runda kring hur vi gemensamt kan samverka för att utveckla Göte-borgsregionen. En viktig utgångspunkt för rådslagen har varit att regionen skall utvecklas så att den blir attraktiv för människor att bo och verka i. Dessutom skall regionen utvecklas så att den ur alla aspekter är långsiktigt hållbar.

Hållbar utveckling är också grundläggande i ”Vision Västra Götaland – Det goda livet” som antogs av regionfullmäktige i Västra Götaland i april 2005 och som ligger till grund för fortsatt utvecklingsarbete i hela länet. En långsiktigt hållbar utveckling kan ha tre dimensioner: den sociala dimensionen som handlar om medborgarnas livskvalitet (medborgarkraft), miljödimensionen som handlar om miljöns betydelse för oss och våra efterkommande (bärkraft) och den ekonomiska dimensionen som handlar om utvecklingen av vårt näringsliv (konkurrenskraft).

Rådslagen ska ses som en del i en ständigt pågående process där dialogen mellan förtroendevalda och kommunernas delaktighet och engagemang är centrala delar. En särskild politisk styrgrupp, Rådet för regional utveckling, har uppdraget från GR:s förbundsstyrelse att ”ansvara för den regionala utvecklingsplaneringen inklusive rådslagsverksamheten”. Det är denna grupp som lett arbetet med rådslagen. Syftet med rådslagen är att

• förstärka insikten om det regionala samarbetets betydelse, • utveckla regional samverkan och väl fungerande processer,

• bidra till att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling i regionen – socialt, ekonomiskt och miljömässigt.

Medborgarkraft MedborgarkraftMedborgarkraft Medborgarkraft

Medborgarkraft BärkraftBärkraftBärkraftBärkraftBärkraft

Konkurrenskraft KonkurrenskraftKonkurrenskraft Konkurrenskraft Konkurrenskraft

Hållbar utveckling i tre

dimensioner

(5)

Första rådslagsrundan

I den första rådslagsrundan diskuterades vad eller vilka områden som regionens kommuner kan samverka kring. Resultat och erfarenheter härifrån har sammanställts i ett diskussions- och faktaunderlag – Inbjudan till fortsatta rådslag. Med utgångs-punkt från resultatet framstod följande sex huvudområden som mest väsentliga att fokusera på och fördjupa diskussionen kring i de fortsatta rådslagen:

Social struktur. Detta var det område som ägnades den största

uppmärksam-heten i den första rådslagsrundan. Många kommuner uttryckte tydligt att de sociala klyftorna och den geografiska polariseringen är orimliga och begrän-sar regionens utveckling. En god social struktur främjar deltagande i sam-hällslivet, minskar risken för kriminalitet och bidrar till trygghet, jämställd-het mmm

Fysisk struktur. Av den första rådslagsrundan framgår att bebyggelse för

bostäder, verksamheter, handel och annan service, trafikleder samt tillgången till natur och rekreation – dvs den fysiska strukturen – är av stor betydelse för regionens långsiktiga utveckling.

Regionförstoring. Frågan om regionförstoring (dvs var vi bor och arbetar)

togs inte upp närmare i själva rådslagen, men har under de senaste åren i fle-ra andfle-ra sammanhang kommit att tillmätas allt större betydelse. Rådet för regional utveckling bedömde det därför som viktigt att få en diskussion kring detta i de fortsatta rådslagen.

Bostadsbyggande i stort diskuterades, men speciellt uppmärksammades

be-hovet av hyresrätter och former för regional samordning. Frågan om regional samverkan och eventuell kommunövergripande planering togs upp i ett fler-tal rådslag. Vidare underströks vikten av att samordna bostadsbyggandet med planeringen av kollektivtrafiken.

Kollektivtrafik lyftes fram som en av de viktigaste regionala frågorna. Stor

enighet råder om att kollektivtrafiken bör stärkas. Kopplingen mellan trafik-planeringen och den fysiska trafik-planeringen framhölls som viktig, speciellt för att utveckla kollektivtrafiken.

Utbildning. I den första rådslagsrundan underströks vikten av det livslånga

lärandet. Fortsatt och fördjupat arbete inom ungdomsskola, vuxenutbildning och högskola lyftes fram.

Områden där samarbetet redan fungerar bra, och som GR och BRG sedan länge ar-betar med, har inte diskuterats lika mycket. Hit hör t ex näringslivs- och arbetsmar-knadsfrågor, ungdomsskolan (den regionala gymnasiesamverkan lyfts fram som en förebild) och vissa miljöfrågor.

(6)

Andra rådslagsrundan

Hur kan vi utveckla och fördjupa samarbetet kring de frågor som lyftes fram i den

första rådslagsrundan? Och hur kan vi arbeta tillsammans över kommungränser på dessa områden? Diskussions- och faktaunderlaget Inbjudan till fortsatta rådslag har varit utgångspunkt för diskussionerna i den andra rundan. Fokus har ställts på områ-den eller frågor där samarbetet ännu inte inletts eller där samverkan skulle kunna ut-vecklas ytterligare. Materialet har inte utgjort någon begränsning för diskussionerna, men den begränsade tiden under själva rådslagen har ändå gjort att det i huvudsak är de områden som lyfts fram i underlaget som diskuterats.

Under perioden januari t o m oktober 2005 har tio rådslag genomförts med elva kom-muner, i samtliga fall med kommunfullmäktige. Två kommuner valde att ha ett ge-mensamt rådslag. Sammantaget har uppskattningsvis ca 425 förtroendevalda deltagit i diskussionerna. Vid samtliga rådslag har representanter från Rådet för regional ut-veckling samt tjänstemän från GR/BRG medverkat. GR:s förbundsstyrelse har vid flera tillfällen fått information om hur arbetet fortskrider.

Hur kan vi gemensamt samverka för att utveckla

Göteborgsregionen?

Resultatet från den andra rådslagsrundan förstärker i hög grad bilden av att regional samverkan är viktig och kontinuerligt bör utvecklas. I samtliga rådslag uttrycks en vilja att samarbeta i regiongemensamma frågor, dock med en acceptans för varan-dras olikheter. En återkommande kommentar under rådslagen är att GR regelbundet bör ha en dialog med kommunerna. "Rådslagsdiskussionen skapar nyfikenhet hos oss politiker, men diskussionen förs för sällan."

Resultatet visar också att diskussionen inom ett huvudområde i många fall berör flera av de andra områdena och i vissa väsentliga delar utmynnar i samma slutsatser. ”Allt hänger ihop” är ett ofta återkommande konstaterande. De två huvudområdena

social struktur och fysisk struktur inkluderar i hög grad övriga huvudområden som

är mer av sakfrågekaraktär. Förslag som rör bostadsbyggande, kollektivtrafik och

utbildning kopplas i olika delar ihop med dessa huvudområden. Regionförstoring

har inte varit självklart att diskutera och förhålla sig till då det finns en stor osäker-het kring vad begreppet innebär. Man efterlyser mer underlag om konkreta effekter för Göteborgsregionen.

I det följande redovisas en sammanfattning av diskussionerna inom respektive huvudområde. Det bör noteras att resultatet sammanfattats på ett övergripande sätt så att redovisningen inte skall bli allt för omfattande. Som bilaga finns därför för varje huvudområde en mer utförlig lista med tankar, idéer och förslag som kommit fram under rådslagen. En del av förslagen har diskuterats i flera kommuner, andra har endast lyfts fram av en kommun.

(7)

Social struktur

En god social struktur med små sociala klyftor motverkar utanförskap och otrygghet samt gynnar gemenskap och delaktighet. Den främjar deltagande i samhällslivet, minskar risken för kriminalitet samt bidrar till trygghet och jämställdhet. Den sociala dimensionen, medborgarkraften, är därför central för en hållbar utveckling. Social struktur handlar om invånarnas olika förutsättningar och levnadsvillkor.

Regionens sociala struktur och geografiska polarisering har setts som en av de vikti-gaste regionala frågorna i rådslagen. I den första rådslagsrundan ägnades stor upp-märksamhet åt det sociala området. Många kommuner uttryckte tydligt att de sociala klyftorna och den geografiska polariseringen begränsar regionens möjligheter till utveckling. Även i den andra rundan har de sociala frågorna diskuterats mycket. Att det är ett område för regional samverkan står helt klart.

Hur kan vi genom samverkan förbättra den sociala strukturen i

Göteborgsregionen?

Sociala klyftor är en regional fråga som berör alla kommuner, även om klyftorna vi-sar sig tydligast i Göteborg. Dock har det inte varit lätt att svara på frågan hur sam-verkan kan ske. Den sociala dimensionen har också funnits med i diskussionen inom övriga fem huvudområden.

Ett tydligt resultat av rådslagen är en övertygelse om att vi gemensamt måste se till att så många människor som möjligt känner sig delaktiga i det svenska samhället, oavsett ursprung, kön, yrke etc. Segregation och sociala klyftor är problem som gång på gång lyfts fram. Men bilden av segregation behöver nyanseras, visar råds-lagen. Vanligen beskrivs segregation inom utsatta stads- eller kommundelar. En slags motsatt segregation förekommer i mer välbärgade bostadsområden, där rika medelklassvenskar lever förhållandevis isolerat från de mer utsatta områdena. Till viss del kan segregation också vara självvald, som t ex 55-plusboenden, student-boenden och områden där invandrare väljer att bosätta sig med sina landsmän. I så-dana sammanhang kan segregationen även leda till positiva effekter.

Arbete åt alla lyfts fram som en viktig förutsättning för ökad integrationen. Det är i hög grad genom arbete eller annan sysselsättning som delaktighet skapas i ett sam-hälle. Att vara med i ett sammanhang är av stor betydelse för den enskilde. När re-gionen förstoras och pendlingsresorna ökar krävs en mer flexibel arbetsmarknad. Samtidigt har utbildningsutbudet blivit alltmer varierat och valmöjligheterna har ökat. Rådslagen lyfter dock fram vikten av att i omställningen från industrisamhälle till kunskapssamhälle hitta en balans mellan hur människor utbildas och vad arbets-marknaden behöver. Det är betydelsefullt att skapa sysselsättning där folk bor.

(8)

En annan aspekt på delaktighet är att medborgarnas möjlighet till påverkan behöver öka. Gemensamma demokratiska värderingar behöver diskuteras, eftersom demo-krati är något som varje generation måste erövra. Särskilt betonas i rådslagen arbetet med de unga och deras attityder. Arbetet med ökad delaktighet bör prioriteras och samverkansformer måste hittas.

I ett allt mer segregerat samhälle – mellan människor och grupper, arbete och bostad osv – måste de politiska makthavarna ta hänsyn till frågor om livskvalitet. I råds-lagen betonas vikten av nära relationer, starkare band mellan barn och föräldrar samt nätverk. Att stödja och uppmuntra nätverk mellan olika aktörer – som föräldrar, skola och polis – stärker den sociala strukturen. Nätverk och mentorskap mellan människor kan både vara vägar till att minska segregation men också till att stödja ungdomar i behov av särskilt stöd. Samverkan för att stödja barnfamiljerna nämns som ett sätt att öka livskvaliteten för utsatta grupper. För att människor ska må bra måste de känna tillhörighet och engagemang. En god livsmiljö är då en central fråga. Kultur, idrott och fritidsysselsättning främjar integration samt bidrar till en god so-cial struktur.

Den sociala dimensionen i förhållande till övriga huvudområden

Rådslagen har tydligt visat att allt hör samman. Olika delar i samhällsbyggandet kan ses som både ett hinder och en möjlighet. De olika frågorna som lyfts upp i råds-lagen har ett cirkulärt samband som inte enbart handlar om orsak och verkan. Det som påverkar en sak negativt kanske påverkar en annan positivt, och tvärtom. Regionförstoringens konsekvenser för familjen har t ex diskuterats. Är de positiva eller negativa? Gynnar det familjen eller är det en kvinnofälla, mansfälla eller familjefälla?

Utbildning och kompetensutveckling är starkt knutet till den sociala strukturen i samhället. Skola och barnomsorg är ett av samhällets absolut viktigaste instrument för att ge förutsättningar för ett jämlikt samhälle. Rådslagen har särskilt fokuserat på vikten av vuxenutbildning, men även kompetensutveckling och validering av kom-petens har lyfts fram. Ett mål för utbildningssatsningar är att de bör leda till mins-kade sociala klyftor. Bostadsbyggandet är av stor betydelse för den sociala struktu-ren. Ett mer flexibelt och anpassat bostadsbyggande underlättar integration och mot-verkar geografisk polarisering. För att människors livsvillkor ska vara goda är det också viktigt att kollektivtrafiken fungerar och att pendlingsavstånden är rimliga.

(9)

Konkreta förslag till åtgärder – och kanske samverkan?

Rådslagen visar tydligt att den sociala strukturen är ett område där regional samver-kan är centralt. Hur samver-kan vi motverka segregation samt få en mer integrerad och mångkulturell region? Att tillhandahålla tvåspråkig personal inom äldreomsorgen lyfts fram som en viktig förutsättning. I många kommuner erbjuds redan detta. Lika viktigt som språkliga hänsyn är det att inom äldreomsorg och hemtjänst ha respekt för och kunskap om den kultur som brukaren är van vid och som ibland kan kolli-dera med det svenska regelverket. Kanske vill brukaren inte ha traditionell hem-tjänst utan hellre få stöd till anhörigvård. Betydelsefullt är också att ta vara på invandrares kompetens genom t ex validering. Här kan fortsatt samverkan diskute-ras. Även lite mer oprövade förslag till åtgärder nämns, som t ex att "leasa ut" mark till invandrade småjordbrukare. Medborgarkraften och delaktigheten kan stärkas t ex via "ortsutvecklingsmöten", "lekmannastyrelser" och öppna nämndmöten.

I rådslagen lyfts fram behovet av informationsutbyte och dialog mellan kommuner på det sociala området. Ökad kunskap genom riktade forskningsinsatser är också önskvärt. Gemensamma upphandlingar av institutionsvård är ett annat sätt att sam-verka på vad gäller det sociala området, likaså samsam-verkan över institutionsgränser, t ex kring missbruksfrågor. Det finns också ett ökande behov av boende för äldre och funktionshindrade med speciella behov, där den enskilda kommunen kan vara för liten för att tillgodose detta.

GR anses ha en strategisk roll som övergripande samordningsorgan även i framti-den. Diskussionen om hur samverkan ska ske bör fortsätta med GR som bas.

(10)

Fysisk struktur

Med fysisk struktur avses i detta sammanhang bebyggelse för bostäder, verksamhe-ter, handel och annan service samt trafikleder och grönområden. När den fysiska strukturen har diskuterats i rådslagen har samtliga områden berörts, men främst är det bostadsbyggande, transportinfrastruktur och kollektivtrafik som har lyfts fram.

Hur kan vi gemensamt motverka boendepolariseringen i

regionen?

En medvetenhet om var, hur och för vilka vi bygger bostäder är angeläget för att motverka en boendepolarisering. I rådslagen framkommer en enighet om att plane-ring med en tydlig viljeinriktning är en förutsättning för att nå en långsiktigt hållbar utveckling – ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Samtidigt påtalas att det är viktigt att acceptera att det måste få finnas vissa skillnader mellan kommunerna. För att motverka polariseringen behövs en mer aktiv markpolitik och en gemensam plane-ring. Vid planering av områden i kommungränssnitt är samverkan särskilt viktig. Vidare lyfts grön- och rekreationsområden fram som betydelsefulla för att få en god levnadsmiljö.

Hur kan vi tillsammans utveckla en transporteffektiv och

kollektiv-trafikvänlig fysisk struktur?

I rådslagen konstateras att transportinfrastrukturen är en viktig grundförutsättning för Göteborgsregionens utveckling. Det finns en stor enighet om att dagens brister i sys-temet, främst i Göteborg, är ett regionalt problem som måste lösas. Nyckelobjekt som lyfts fram för att lösa dessa problem är framförallt Västlänken, en ny älvför-bindelse och bättre tvärförälvför-bindelser. En välfungerande infrastruktur ger också förut-sättningar för en utvecklad kollektivtrafik. I rådslagen påpekas att vi måste fortsätta samverka kring infrastrukturplaneringen och visa en tydlig enighet om vad vi vill uppnå för att projekt skall prioriteras på nationell nivå.

För att skapa en kollektivtrafikvänlig fysisk struktur bör bostäder byggas i nära an-slutning till befintliga kollektivtrafikstråk. Genom att från början se kollektivtrafik som en viktig del i planeringen av nya bostadsområden ges förutsättningar att på-verka människors resvanor. I rådslagsdiskussionerna lyfts fram förslag på åtgärder som skulle kunna förbättra vardagstillgängligheten, t ex utvecklade knutpunkter, bra service i närområdet och bra möjligheter till distansarbete. Det är viktigt att sätta resenärernas behov i fokus och inte låta kommungränserna bli ett hinder.

Frågan om en eller flera "kärnor" berörs bara i vaga termer. Det finns en enighet om att Göteborgs centrala delar med dess utbud, som t ex kulturinstitutioner, arbetsplat-ser och högre utbildning, fyller en regional funktion. Samtidigt betonas att även an-dra delar av regionen måste få möjlighet att utvecklas positivt.

(11)

Regionförstoring

Hur kan GR och dess medlemskommuner dra nytta av de positiva

effekterna av regionförstoring?

Begreppet regionförstoring har inte varit självklart att diskutera. I rådslagen uttrycks svårigheter gällande definitionen, vad det egentligen innebär samt problem med att begreppet innefattar och påverkas av övriga områden. Därmed upplevs begreppet svårt att förhålla sig till, och man eftersöker mer underlag om konkreta effekter av regionförstoring.

I diskussionerna ställer man sig frågande till om vi kan påverka regionförstoringen ”utifrån” eller om krafterna är självstyrande, och om det är bra att regionen växer yt-terligare. Förväntningar uttrycks om att attraktiviteten för företagsetableringar ökar med regionförstoring, och att detta i sig leder till ökad ekonomisk tillväxt. När en re-gion förstoras ökar även pendlingsavstånden mellan arbete och bostad. Kommunika-tionerna måste ske på ett hållbart sätt och infrastrukturen bör ha en god standard. Det uttrycks farhågor med att inflyttning till storstadsområdet krockar med en långsiktigt hållbar utveckling.

Ett område som av många tas upp som viktigt i sammanhanget är infrastrukturen med kollektivtrafikförbättringar som främsta faktor. Ny älvförbindelse, Västlänkens ge-nomförande samt attitydförändringar till kollektivtrafikresande framförs som nödvän-diga för att utveckla Göteborgsregionen vidare.

Flexibilitet är ett annat uttryck som ofta återkommer. Viktigt är att vi tar hänsyn till invånarnas efterfrågan och är lyhörda ur ett medborgarperspektiv. En flexibel arbets-marknad med möjligheter till arbete på distans samt en gemensam regional planering gällande fysisk struktur som bostäder, industrimark och handel kommer fram som starka önskemål. En strävan efter balans i livet med hög livskvalitet är även ur ett näringslivsperspektiv mycket viktigt.

(12)

Bostadsbyggande

Hur kan vi gemensamt åstadkomma ett bostadsbyggande som

tillgodoser såväl invånarnas önskemål som marknadsmässiga

och miljömässiga krav?

Regionförstoring och befolkningstillväxt ställer krav på en ökad flexibilitet och va-riation inom flera samhällsområden som t ex utbildning och arbetsmarknad. Råds-lagen visar att det också gäller bostadsbyggandet. Blandade bostadsområden med olika upplåtelseformer framhålls som viktigt. I några rådslag har förts en diskussion kring andra möjliga upplåtelseformer än de som idag är vanligast förekommande, t ex kooperativa bostadsrätter och ”hyresborätter”. Det behövs också billigare bostä-der, i synnerhet för vissa grupper som ungdomar, pensionärer och ensamstående med barn. Samverkan föreslås ske kring bostäder anpassade för äldre och personer med funktionshinder. Det är många aktörer, kommunala, statliga och privata, som påver-kar utvecklingen av framtidens bostadsbyggande. Därför behövs regional samver-kan.

Rådslagen visar vikten av att ta ett samlat regionalt ansvar för bostadsbyggandet. Här är strävan mot det hållbara samhället centralt. Medborgarnas efterfrågan och kom-mande generationers krav lyfts också fram som betydelsefulla faktorer.

I rådslagen föreslås att en politisk arena för dialog kring bostadsbyggande skapas. En sådan arena kan verka för samverkan mellan olika aktörer, t ex bostadsbolag, för att pressa priserna. Dessutom lyfts fram ett behov av att strukturera bostadsbyggna-tionen. Ett förslag är att verka för effektivare planprocesser genom att försöka på-verka statliga beslut. GR kan vara en arena där bostadsbyggandet diskuteras och ana-lyseras samt där frågor gentemot staten drivs.

När bostäder byggs poängteras att förtätning i första hand bör ske där det finns be-fintlig kollektivtrafik. Likaså bör kollektivtrafiken planeras med hänsyn till plane-rade bostadsområden. Hänsyn bör också tas till närhet till handel, service, arbete, natur och kultur.

I flertalet rådslag betonas betydelsen av Göteborg som regionens största kärna men samttidigt poängteras också vikten av att även andra delar av regionen får utvecklas. I flera kommuner diskuteras värdet av en region där alla delar får leva och där de-centralisering i vissa delar bör eftersträvas.

(13)

Kollektivtrafik

Hur kan vi få fler invånare att resa kollektivt?

En bra, lättillgänglig och väl fungerande kollektivtrafik har en mycket viktig funk-tion att fylla i alla de sex huvudområdena. Snabb och tät kollektivtrafik är ofta enda möjligheten för dem utan tillgång till bil att få ett större område att arbeta och ut-bilda sig i, t ex är välfungerande kollektivtrafik ett måste för att utnyttja det fria va-let av skola. En bra kollektivtrafik är dessutom en förutsättning för att kunna få ett ur miljösynpunkt hållbart samhälle. Regionförstoring innebär ofta längre pendlings-avstånd och då är det främst kollektivtrafik på spår som måste prioriteras.

Vad som tydligt framkommer i rådslagen är att ”hela-resan”-perspektivet måste be-aktas. Möjligheterna att kombinera cykel, gång, bil, matarbussar mmm med tyngre buss- och tåglinjer bör utvecklas och förbättras. Knutpunkter mellan dessa blir vik-tiga platser att utveckla. Nya bostadsområden bör planeras intill befintliga kollek-tivtrafikstråk, speciellt där det finns en spårinfrastruktur eftersom spårtrafik kräver ett större resandeunderlag än buss. Om det inte finns etablerad kollektivtrafik där nya bostads- och arbetsområden planeras måste planering för kollektivtrafik finnas med redan från start. I rådslagen påpekas att kollektivtrafiken bör finnas tillgänglig även på udda tider av dygnet och att tvärförbindelser med kollektivtrafik måste ut-vecklas.

Det är viktigt att bygga ut och förbättra den idag många gånger eftersatta och otill-räckliga infrastrukturen för kollektivtrafiken. En god infrastruktur skapar möjlighe-ter till att förbättra trafikeringen, så att den blir effektiv, snabb och tät. För att nytt-jandet ska bli stort får heller inte prissättningen bli ett hinder. Det bör här påpekas att finansiering av investeringar och drift inte har diskuterats i rådslagen.

I rådslagen framkommer många uppslag på hur man skall kunna få fler att resa kol-lektivt, t ex förslag till olika infrastrukturutbyggnader, hur trafikering och tillgäng-lighet till kollektivtrafiken skall kunna förbättras, alternativ och komplement till kollektivtrafik samt hur attitydförändringar kan åstadkommas. Däremot ges inga tydliga svar på hur vi inom regionen kan samverka, snarare betonas att vi måste samverka, för att genomföra dessa goda idéer. Möjligtvis kan det bero på att vi re-dan har en samverkan kring infrastrukturutbyggnader inom regionen och kanske tycker man att kollektivtrafikfrågorna hanteras av kommunerna själva via Väst-trafik?

(14)

Utbildning

Huvudområdet utbildning handlar främst om vuxenutbildningen, men även högsko-lan har diskuterats.

Vilken är vuxenutbildningens roll när det gäller att tillgodose det

framtida kompetensbehovet och är det möjligt att utveckla en

gemensam vuxenutbildningsregion på liknande sätt som det finns

en gemensam gymnasieregion?

Utbildning och kompetensutvecklig är starkt knutet till den sociala strukturen i samhället. Rådslagen fokuserar särskilt på vikten av vuxenutbildning, men även kompetensutveckling och validering lyfts fram. Genom utbildning kan en utjämning ske även socialt mellan människor och grupper. Inte mist gäller detta utlandsfödda personer. Fokus bör därför sättas på att utbildningssatsningar ska leda till social utjämning. Utbyte mellan skolor och fadder-/mentorskap inom utbildningsområdet främjar integration och gemenskap mellan människor.

Samtliga kommuner som haft rådslag är överens om att man bör skapa en gemensam vuxenutbildningsregion via GR. Det skulle innebära en ökad valfrihet för de stude-rande, något som redan tillgodoses inom andra skolformer. Jämförelser har särskilt gjorts med samverkansavtalet inom gymnasieskolan, där man upplever att samver-kan varit framgångsrik och till stor nytta för medlemskommunerna.

Fördelarna med en gemensam vuxenutbildningsregion är att möjligheterna till profi-lering ökar och därmed kan de studerande på ett bättre sätt få tillgång till önskad spetskompetens. En gemensam vuxenutbildningsregion medverkar till att jämförel-ser kan göras vad gäller utbildningarnas kvalitet, vilket stärker utvecklingen inom detta område. Genom att kommunerna samverkar kan man få ett starkare genomslag som remissinstans och i utbildningsdebatten överhuvudtaget.

Även nackdelar nämns t ex ett ökat resande, att GR kan få en för dominant roll, risk för att kommuner blir utan viss gymnasial vuxenutbildning och för att studerande med behov av särskilt stöd inte kan tillgodoses på samma sätt som tidigare. En ge-mensam vuxenutbildningsregion ställer också stora krav på kollektivtrafiken. Denna bör vara väl utbyggd och ha ett enhetligt taxesystem.

Hur kan samarbetet mellan medlemskommunerna och högskolan

förbättras ytterligare?

En vidareutveckling av samarbetet med högskola och universitet bör prioriteras. Detta önskemål framkommer tydligt i rådslagen. Hur denna samverkan ska ske och i vilka former har däremot inte diskuterats. Detta kan möjligen bero på att kommu-nerna inte ensamma förfogar över frågan pga att högskola/universitet har ett annat

(15)

De viktigaste slutsatserna från

rådslagen

Utifrån rådslagsresultatet framstår följande punkter som viktiga för det fortsatta arbetet med att utveckla Göteborgsregionen:

huvudmannaskap.

Inom GR:s område finns flera folkhögskolor. Deras roll som en resurs inom vuxen-utbildningen har framhållits. Valideringsarbetet lyfts fram i många rådslag. Denna verksamhet önskar man utveckla ytterligare. Även kvalificerade yrkesutbildningar, s k KY- utbildningar, vill kommunerna ha ett större utbud av. Önskemål förs fram i många kommuner om fler distansutbildningar, där olika tekniska lösningar kan medverka till att visionen om det livslånga lärandet kan förverkligas.

Samarbetet med arbetslivet bör också utökas. I detta sammanhang nämns såväl lär-lingsutbildningar som mentorskap. Kontakterna med näringslivet både lokalt och regionalt kan utvecklas ytterligare. Arbetsmarknadspolitiken inom GR skulle kunna samordnas i ännu större utsträckning. Vuxenutbildningen är en viktig del av arbets-marknadspolitiken.

Utveckla informations- och kunskapsutbytet kring den sociala

strukturen för ökad samverkan kring kraftfulla åtgärder.

Medverka till att människor känner ökad delaktighet i samhället

– sysselsättning och integration är nyckelord.

Skapa en politisk arena för att diskutera strategiska bostadsfrågor.

Planera nya bostadsområden i anslutning till befintliga

kollektiv-trafikstråk.

Bygga ut kollektivtrafiken och skapa attraktiv trafikering.

Utveckla den gemensamma vuxenutbildningsregionen via GR.

(16)

Bilaga

Social struktur

Hur kan samverkan utvecklas och hur påverkas andra delar i

samhället?

• Familj

- Stödja barnfamiljer – börja tidigt.

- Nätverk mellan föräldrar, skola, polis etc. - Fadderskap/mentorskap – människa/människa. - Samverka inom barnomsorgen.

• Utbildning

- Hitta former som når många. Öka möjligheterna för flera. - Höja kompetensen i regionen.

- Mer utbildningssatsningar med fokus på social utjämning. - Samverkan måste omfatta vuxenutbildning.

- Specialisering och ”nischning”. - Utbyte mellan skolor.

- Fadderskap/mentorskap – elev/elev. - Validering av kompetens.

- Utbildning kopplat till arbete är avgörande.

- Viktigt med bra kollektivtrafik för att kunna ta sig till och från platserna.

• Arbete

- ”Byta” praktikplatser inom regionen. - Arbetsplatspooler.

- ”Arbete åt alla”.

- Sysselsättning där folk bor. - Flexibel arbetsmarknad.

- Skapa företagsparker ute i kommunerna – gör det möjligt att resa från Göteborg.

- Sysselsättning, daglig verksamhet för funktionshindrade. - Balans mellan befolkning och arbetsmarknad.

- Fadderskap/mentorskap – människa/människa. • Föreningsliv och miljö

- Skapar tillhörighet och engagemang.

- Kultur, idrott och fritidssysselsättning främjar integration. - Bra levnadsmiljö.

- Rekreationsområden nära stadskärnan är viktiga.

Tankar, idéer och förslag som kommit fram under rådslagen En del av förslagen har diskuterats i flera kommuner, andra har endast lyfts fram av en kommun.

(17)

• Bostadsbyggande

- Bygg enkla (ej dåliga), något mindre bostäder på strategiska platser och till billiga priser.

- Bygg nära kollektivtrafik.

- Anpassat boende, ”mellanboende”, för äldre.

- Ändra boendestrukturen i regionen för att motverka segregation.

- Skapa bostäder som motverkar segregation och bygg med olika typer av upplåtelseformer.

- Öppenhet att röra sig mellan våra kommuner.

- Beakta sociala konsekvenser i planeringen – bygg inte in problemen. - Hela Göteborgsregionen måsta ta ansvar för de bostadslösa.

- Samma möjligheter för äldre att flytta.

- Samverkan för stöd i boendet för funktionshindrade.

- Bostäder för funktionshindrade kräver samförstånd – en översyn som görs av GR krävs.

• Segregation

- Nordöstra Göteborg är ett regionproblem.

- Delaktighet för alla i det svenska samhället oavsett ursprung.

- Är självvald segregation alltid av ondo? Bilden behöver nyanseras. Jfr boenden, singelboenden, invandrarområden, svenskar utomlands etc. - Invandrartäthet är i sig inget problem – andra faktorer orsakar problemen. - Är vi beredda att motverka segregationen och få mer mångkulturella muner.

- Ta vara på allas kompetens t ex genom validering.

- "Leasa" ut mark till invandrade småjordbrukare – inom flera kulturer är man van att odla sin egen mat.

- Tvåspråkig personal inom äldreomsorgen.

- Skapa bostäder istället för kontor i Göteborgs centrum – motverkar tion.

• Politik och samverkan

- Delaktighet. Samarbetet i regionen är viktigt för regionens utveckling. - Hur får vi hela samhället att fungera? Vi måste gemensamt skapa bra för utsättningar.

- Öka kunskap och information – riktade forskningsinsatser t ex via FoU i Väst/GR.

- GR har en strategisk roll som övergripande samordningsorgan. - Informationsutbyte och dialog mellan kommuner.

(18)

• Demokrati och medborgarkraft

- Öka medborgarnas möjlighet till påverkan, t ex. via ”ortsutvecklingsmöten” och öppna nämndmöten.

- Medborgarkraft – gemensamma mål, inneboende kraft och styrka. - Förankra demokratiska värderingar.

- Attitydfrågor och förhållningssätt är viktigt.

- Arbeta med och för våra ungdomar – prioriteras! Öka delaktigheten! Det demokratiska ”glappet” – att vi röstar – sjunker bland unga.

- Lyssna på unga – och lyssna på föräldrarna.

- ”Lekmannastyrelser” från det egna området. Bättre med folk från området än experter. De drar till sig aktiva och kanske uppnås spin-off effekter.

• Kollektivtrafik

- Fungerande kollektivtrafik. - Rimligt pendlingsavstånd.

(19)

Fysisk struktur

Hur kan samverkan utvecklas?

Kartlägg faktorer som vägs in vid flytt. Vad flyttar man till /ifrån? Varför flyttar man?

Hur kan vi gemensamt motverka boendepolariseringen i

regionen?

• Förtätning av bebyggelse för att ge ett bra underlag för bl a kollektiv-trafik

• Blanda bostäder, med olika upplåtelseformer, och arbetsplatser. • Olika boendeformer, för olika skeden i livet.

• Grönområden/rekreationsområden i närheten av bostadsområden. • Decentraliserade arbetsplatser – fler arbetsplatser i kranskommunernas

tätorter.

• Acceptera vissa skillnader inom kommunerna och i GR, men medverka inte till att skapa olikheter (ökar boendepolariseringen).

• Infrastrukturen är helt avgörande för Göteborgsregionens utveckling. • Billiga bostäder.

Hur kan vi utveckla en transporteffektiv och kollektivtrafikvänlig

struktur?

• Kollektivtrafik

- Bygg ut kollektivtrafiken och skapa attraktiv trafikering.

- Kollektivtrafiken och dess stationer/hållplatser måste vara trevliga, säkra och trygga, t ex genom tågvärdar.

- Kollektivtrafik till nybyggda områden från start kan skapa förändringar.

- Prissättningen på kollektivtrafikresor.

- Se mer till resenärens behov, mindre till kommungräns. - Tågtunnel under Göteborg.

- Bussfiler på vägar in mot Göteborg och i centrala Göteborg. - Järnväg längs väg158.

- Matarbussar till det överordnade nätet. - Attraktiva och säkra pendelparkeringar.

(20)

Hur påverkas andra delar i samhället?

• Aktiv markpolitik.

• Genomtänkt prissättning på bostadsbyggande.

Övrigt som lyfts fram

• Marknadsföring av lokala utflyktsmål skall användas för hela regionen • Hur skall samhället utvecklas, in mot eller ut från centrum?

• GR bör ta fram en ”över-översiktsplan”. • Utveckla Landvetter flygplats.

• Viktigt med välfungerande infrastruktur - Ny älvförbindelse.

- Skapa tvärförbindelser. - Ringlinje runt Göteborg. • Övrigt

- Utvecklade knutpunkter. - Parkeringspool.

- Planera för bra service i närområdet.

- Planera för bra möjligheter till distansarbete, t ex bredband. - Variera arbetstiderna mer över dygnets timmar.

(21)

Regionförstoring

Förhållningssätt till begreppet regionförstoring

• Tveksamheter

- Kan vi överhuvudtaget påverka detta? - Är det bra att regionen växer?

- Hur långt är man beredd att pendla? • Förväntningar

- Ökar attraktiviteten för företagsetableringar och leder därigenom till ökad tillväxt.

- Fler lokala arbetsplatser.

- GR ska verka aktivt för regionförstoring. - Leder till ökad jämställdhet med viss tvekan.

- Decentraliserat boende leder till minskad segregation? - Leder till ökat och mer differentierat utbud av utbildningar.

- Distansarbetsplatser och distansutbildning kan minska pendlingen. • Farhågor

- Spänning mellan urbanisering och hållbar utveckling.

- Risk för att regionförstoring kan leda till segregation. Kan GR medverka till att motverka detta?

- Minskat inflytande för enskilda kommuner?

Hur påverkas andra delar i samhället?

• Fysisk struktur

- Gemensam planering av industrimark.

- Skapa en hållbar infrastruktur, tillväxt kräver transporter.

- Ta bort flaskhalsarna i infrastrukturen, t ex säckstationen i Göteborg. - Gemensam planering av industrimark.

- Långsiktighet i planeringen för handel och verksamheter. - Gemensam bostadsplanering i ett tidigare skede.

- Värna småstadsmiljöer i kranskommunerna. - Bostäder måste byggas.

• Kollektivtrafik

- Miljöaspekten viktig.

- Tågpendel för att korta ner restider.

- Fler tågförbindelser och nya sträckningar en förutsättning. - Mer kollektivtrafik som hänger ihop, inga ”glapp”.

- Fler tvärförbindelser, t ex Partihallslänken.

- Kringleder runt Göteborg för dom som inte ska in till Göteborg. - En prisbild som motiverar pendling.

(22)

(kollektivtrafiken ska vara billig, lättillgänglig, snabb, bekväm, täta turer och ha god framkomlighet).

• Påverkar andra samhällsområden såsom t ex vård och räddningstjänst.

Övrigt som lyfts fram

• Stort informationsbehov - Vad jobbar GR med och för?

- GR-nämnd (eller arbetsutskott) för att förstärka delaktigheten.

- De kommunala nämnderna får i uppdrag att se hur man mer konkret kan delta i samarbetet.

- Målgruppsinriktad information (med stöd av GR) om fördelar för den egna kommunen.

- Viktigt att arbeta tillsammans (samla de krafter som finns) med gemensamma frågor.

(23)

Bostadsbyggande

Hur kan samverkan utvecklas?

• Skapa en politiskt strategisk arena för bostadsbyggande. - GR kan vara en viktig arena för att diskutera och analysera bostadsbyggandet.

- Ökad samordning när bostadsområden i kommungränssnitten planeras. - Ökad samordning bostäder och verksamhetsområden.

- Samordning för att underlätta för vissa kategorier att ordna bostad. - Samverkan mellan bostadsbolag (för att pressa byggpriserna). - Strukturera bostadsbyggnationen och effektivisera processen (bättre villkor, påverka statliga beslut).

- Utgå från invånarnas efterfrågan, ha ett medborgarperspektiv. Om inte detta görs kommer folk att bosätta sig i områden som inte är prioriterade. • Blandad bebyggelse

- Olika upplåtelseformer (utveckla fler upplåtelseformer, t ex kooperativa bostadsrätter och ”hyresborätter”).

- som möjliggör boende för livets alla skeden. • Bostäder till rimliga priser

- gemensam upphandling

- billigare material och enklare boendestandard - billigare projektering

- ökad konkurrens.

Hur påverkas andra delar i samhället?

• Att se helheten (handel, service, arbete, natur, kultur, kollektivtrafik) är en förutsättning för ett fungerande bostadsområde.

• Ta hänsyn till kollektivtrafik.

• Förtäta och hitta utbyggnadsområden utefter de befintliga kollektivtrafik-lederna. Även viktigt med kollektivtrafik i nya områden.

Övrigt som lyfts fram

• Kommunerna kan vara mer aktiva vid markköp och vid behandling av ären-den.

• Göteborg måste avlastas.

(24)

Kollektivtrafik

Hur kan vi få fler invånare att åka kollektivt?

• Bygg ut infrastrukturen: - Spårbundna tvärförbindelser. - Västlänken.

- Fler älvförbindelser.

- Förbättra och utöka spårbundna linjer inom regionen. - En östlig ringled.

- Förbättrad spårkapacitet till Trollhättan Borås och Varberg. - Bättre utnyttjande av befintlig infrastruktur.

• Utveckla en gemensam prisstrategi.

• Förbättra trafikering och tillgänglighet - kollektivtrafiken ska vara billig, lättillgänglig, snabb, bekväm, täta turer och ha god fram komlighet samt att vara trygg och säker.

- Satsa på attitydförändringar till kollektivtrafiken. - Matarlinjer till de stora kollektivtrafikstråken. - Flexibel kollektivtrafik, nyttja bilar och minibussar. - Snabbfärja Öckerö-Göteborg önskvärt.

- Förbättra informationen både före och under resan. - Bättre marknadsföring, t ex prova på kort.

- Fungerande kollektivtrafik även på kvällar och helger. - Utökad trafikering på tvären (spårvagn/buss).

- Bättre koppling mellan regional- och lokaltrafik. - Möjlighet att ta med cykel på buss och tåg. - Trygga pendelparkeringar.

- Motorvägshållplatser.

- Egna kollektivtrafikkörfält, speciellt inom Göteborg. • Uppmuntra alternativ och komplement till kollektivtrafiken.

- Samåkning - Bilkooperativ

- Cykelpooler centralt i Göteborg.

• Samordna bebyggelse- och kollektivtrafikutbyggnad.

Hur kan samverkan utvecklas?

• Bearbeta centrala beslutsfattare.

Hur påverkas andra delar i samhället?

• Utbildningssamordning kräver goda kollektivtrafik förbindelser.

(25)

Utbildning

Hur kan samverkan utvecklas?

• Skapa en gemensam vuxenutbildningsregion Fördelar:

- Kommunerna tillsammans gör sig hörda.

- Ökar spetskompetensen inom vuxenutbildningen. - Ökar valfriheten för eleverna.

- Underlättar kvalitetsbedömningar. - Ökar möjligheterna till profilering. - Möter individuell efterfrågan. - Hög flexibilitet.

Nackdelar: - Ökat resande.

- Missar studerande med speciella behov och som behöver extra stöd. - Risk att GR blir för dominerande.

- Risk att vissa kommuner blir utan grundläggande vuxenutbildning. • Utveckla och vidareutveckla samarbetet med andra parter

- Universeum - Chalmers - Universitetet

- Näringslivet (lokalt och regionalt) - Internationella kontakter inom EU - Arbetslivet (lärlingsutbildningar) - Folkhögskolor

- Högskolor utanför Göteborgsregionen • Utveckla valideringsarbetet.

• Utveckla tekniker för att underlätta utbildning på distans. • Utveckla KY-utbildningarna.

• Prislista på utbildning, köp och sälj.

• Tak på utbildningspeng inom GR som följer individen.

• Samverka vad gäller praktikplatser på högskola, t ex lärar- och socionomutbidning.

Hur påverkar andra delar i samhället?

• Kräver utbyggd kollektivtrafik.

(26)

Övrigt som lyfts fram

• Satsa på studentbostäder. Vi tolkar detta som att man avser en samverkan för att tillgodose behovet av studentbostäder för studerande på eftergymnasiala utbildningar.

• Förändra attityder till vissa yrken för att höja statusen.

• Utnyttja den spetskompetens som kan finnas på olika orter, t ex petrokemin i Stenungsund.

References

Related documents

Med skrivelsen i bilaga 1 uppmanar Sollentuna kommun Trafikverket att snarast ta fram förslag på hur påverkan från buller och partiklar från E4an genom hela Sollentuna ska minska.

Vårt syfte med studien var att undersöka om och hur pedagogerna på förskolan lyfter fram barns intressen från informella lärmiljöer och deras förhållningssätt

Kommunal avtalssamverkan innebär att en eller flera kommuner eller regioner genom ett civilrättsligt avtal förpliktar sig att utföra obligatoriska eller frivilliga

Hur lönenivån utvecklas har en avgörande betydelse för den totala ekonomiska tillväxten och beror långsiktigt till största delen på hur produktiviteten i näringslivet

Men för att lyckas räcker det inte med att det finns bostäder, det måste också vara attraktivt att flytta till Herrljunga kommun. Här skall vara "gött att leva",

Sårbara grupper som exempelvis äldre, personer med funktionsvariation, gravida, yngre och barn förs i låg omfattning fram utifrån olika sociala aspekter i relation till den

En undersökning i Adelaide visar att 31 % av fotgängarna kände sig osäkra när de delar gångväg med elsparkcyklister (större andel ju äldre fotgängare), och 29 % av

Faktorerna som påverkar hur lätt vagnen är att manövrera är vikten, val av hjul och storleken på vagnen. Val av material påverkar vikten i stor utsträckning och då vagnen ska