Jämställdhetsintegrering på kommunal nivå

(1)

Jämställdhetsintegrering på kommunal nivå

En komparativ fallstudie om den politiska majoritetens betydelse för

jäm-ställdhetsintegrering i nämndbeslut

Gender Mainstreaming at Municipal Level

A Comparative Case Study on the Importance of the Political Majority for Gender Main-streaming in Committee Decisions

Evelina Zetterljung

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Politices kandidatprogrammet

Kandidatuppsats 15hp Handledare: Sara Svensson Examinator: Hans Lödén 2017-06-16

(2)

Abstract

Bachelor thesis in Political Science by Evelina Zetterljung, spring term 2017. Supervisor: Sara Svensson.

”Gender Mainstreaming at Municipal Level:

A Comparative Case Study on the Importance of the Political Majority for Gender Mainstreaming in Committee Decisions”

This thesis is about whether the political majority has an impact on gender mainstreaming at the committee decisions. Gender mainstreaming is the main strategy in Sweden in order to increase equality. It has been the dominant strategy for over 20 years, but gender equality is still not achieved. Political majority could have an impact on how municipalities work with gender mainstreaming. I study three municipalities, the municipality of Örebro, the municipality of Umeå and the municipali-ty of Jönköping and how decisions have been made in the committee responsible for preschool and primary school in each municipality. Therefore, I study in this thesis if there are any similarities and differences between the municipalities with gender mainstreaming and if political majority can have an impact on gender mainstreaming.

I have chosen to use a comparative case study to compare the gender mainstreaming of these three municipalities, using a qualitative content analysis. The analysis is based on the municipalities' gen-der equality plans, strategic plans and meeting protocols using the Municipal Population Model and the CEMR-declaration (Council of European Municipalities and Regions).

The conclusions of the analysis are that there are similarities and differences in how municipalities use gender mainstreaming in their decisions. The similarities depends on that all municipalities are based on the same strategy and that everyone is based on the CEMR-declaration and the differences are that they have formed the goals different. The conclusion is that political majority does not have such a major impact on gender mainstreaming.

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1 1.1 Problembild ... 1 1.2 Syfte ... 4 1.3 Forskningsfrågor ... 4 1.4 Disposition ... 4 2. Tidigare forskning ... 5 2.1 Jämställdhetsintegrering ... 5 2.2 Jämställdhet ... 8 2.2.1 Politiska mål för jämställdhet ... 8

3. Teoretisk ansats och tillämpning ... 10

3.1 Den kommunala folkstyrelsemodellen ... 10

3.1.1 Tillämpning av modellen ... 10 3.2 CEMR-deklarationen ... 12 3.2.1 Tillämpning av CEMR-deklarationen ... 13 4. Metodologiskt tillvägagångssätt ... 15 4.1 Metod ... 15 4.1.1 Analysverktyg ... 16 4.1.2 Tillämpning av metoden ... 17 4.2 Analysmaterial ... 18 4.2.1 Bakgrundsintervjuer ... 19

4.2.2 Urval och avgränsning ... 20

4.3 Forskningsetiska riktlinjer ... 21

5. Empiri ... 23

5.1 Örebro kommun ... 23

5.1.1 Politiska partier ... 23

5.1.2 Jämställdhetsplan år 2016-2019 ... 24

5.1.3 Strategi för ett jämställt Örebro år 2016-2025 ... 25

5.1.4 Förskolenämnden ... 25

5.1.5 Grundskolenämnden ... 27

5.2 Umeå kommun ... 29

5.2.3 Strategi för jämställdhetsarbete i Umeå kommun ... 30

5.2.4 För- och grundskolenämnden ... 31

5.3 Jönköpings kommun ... 33

5.3.3 Strategi för jämställdhetsarbete i Jönköpings kommun ... 35

5.3.4 Barn- och utbildningsnämnden ... 35

6. Analys ... 39

6.1 Örebro kommun ... 41

6.2 Umeå kommun ... 47

6.3 Jönköpings kommun ... 50

7. Slutsatser och avslutande diskussion ... 57

Referenslista ... 60

(4)

Tabellförteckning

Tabell 1 - Förslag som beslutades i förskolenämnden i Örebro kommun ... 43

Tabell 2 - Förslag som avslogs i förskolenämnden i Örebro kommun ... 43

Tabell 3 - Förslag som beslutades i grundskolenämnden i Örebro kommun ... 45

Tabell 4 - Förslag som avslogs i grundskolenämnden i Örebro kommun ... 46

Tabell 5 - Förslag som beslutades i för- och grundskolenämnden i Umeå kommun ... 48

Tabell 6 - Förslag som avslogs i för- och grundskolenämnden i Umeå kommun ... 50

Tabell 7 - Förslag som beslutades i barn- och utbildningsnämnden i Jönköpings kommun ... 53

Tabell 8 - Förslag som avslogs i barn- och utbildningsnämnden i Jönköpings kommun ... 54

Tabell 9 - Sammanställning av de förslag som beslutades ... 55

Tabell 10 - Sammanställning av de förslag som avslogs ... 56

(5)

1. Inledning

1.1 Problembild

Jämställdhet är ett begrepp som kan förväxlas med jämlikhet men jämställdhet innebär att alla män-niskor oavsett kön ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter både privat och arbets-mässigt1 medan med jämlikhet menas att alla människor har lika värde oavsett religion, etnicitet och sexuell läggning2. För att kunna öka jämställdheten används idag framför allt jämställdhetsintegre-ring som övergripande strategi, vilket innebär att ett jämställdhetsperspektiv implementeras i allt vardagligt beslutfattande.3 Denna strategi antog Förenta Nationerna (FN) för jämställdhetspolitiken år 1995 och även Europeiska Unionen (EU) har valt att prioritera jämställdhetsintegrering som sin strategi för att kunna öka jämställdheten.4

Enligt Kristin Alnebratt, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning och Malin Rönnblom, docent i statsvetenskap framförallt inom regionalpolitik och jämställdhet, är det politiken som kan se till att förändringar sker. Det har dock kommit att bli allt mer så att politiken endast kan svara på frågan ”vad”, medan frågan ”hur” och ”varför” har försvunnit. För att det ska ske föränd-ringar så måste det finnas ett politiskt svar på ”varför”, varför behöver något förändras och även hur förändringen borde ske. Om detta inte sker kommer det leda till att exempelvis kommunala förvalt-ningar måste ta reda på dessa svar själva.5 Genom att politiken endast har svar på frågan ”vad” har det lett till att målstyrning har blivit det centrala. Det är för att politiken ska kunna visa på sin vilja att förändra och därför sätter de upp mål för att kunna visa på sina ambitioner. Men på grund av att politiker sätter upp mål blir det riktlinjen för de kommunala verksamheterna hur de ska ta sig an jäm-ställdhetsarbetet och hur det ska åtgärdas.6

Eftersom politiken inte har ansvarat hur jämställdhetsintegreringen ska användas blir det ett problem och det kan lätt bli otydligt för verksamheterna hur de ska utöva strategin i praktiken. Detta för att jämställdhetsintegrering bara är en strategi och inte en metod för hur de exakt ska gå tillväga. Det behövs därför både stöd och kunskap för att kunna använda sig av jämställdhetsintegrering i verk-samheter. Detta är något som politiken måste bli bättre på, att på ett tydligare sätt vägleda

verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam- verksam-

1_{Jutterdal, A, Jämställdhetsarbete – en utmaning för kommuner och landsting!, 2008, s.12.}

2_{Nationalencyklopedin, jämlikhet,}_{http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jämlikhet}_{, hämtad: 2017-06-12.} 3_{Roth, A, Nya jämställdhetsboken – från teori till praktik, 2002, s.153-154.}

4_{Norrbin, C & Olsson, A, Forskning saknas, 2010, s.18-19.}

5 Alnebratt, K & Rönnblom, M, Feminism som byråkrati, 2016, s.123. 6_{ibid, s.133-137.}

(6)

heter för att det i slutänden ska medföra ökad jämställdhet.7_{En ”röd” politik som utgår ifrån}

Social-demokraternas partiprogram uttrycker att maktskillnaderna för att friheten ska öka i samhället ska utjämnas och människors möjligheter till ett bra liv inte ska påverkas av yttre faktorer som kön, klass, etnicitet osv8. Även att människor gemensamt ska skapa ett samhälle med lika rättigheter och skyldigheter mellan kvinnor och män både i arbetslivet och privatlivet9. Medan en ”blå” politik som utgår ifrån Moderaternas idéprogram uttrycker att jämställdhet bottnar i frihet, trygghet och rättvisa och menar på att alla människors värde och möjligheter är viktiga. De anser att människor ska få lika lön för lika arbete och även ha lika möjligheter för att kunna röra sig i samhället utan att känna rädsla.10Studien utgår ifrån att jämföra de olika politiska majoritetsförhållandena i kommuner. Ge-nom att ta reda på ifall den politiska majoriteten har en påverkan gällande jämställdhetsintegrering i nämndbeslut har denna uppsats statsvetenskaplig relevans.

Jämställdhetsfrågorna har varit aktuella i Sverige sedan slutet av sextiotalet11. Sverige har jämställd-hetspolitiska mål som antogs år 2006 där maktbegreppet görs centralt och målet är att ”kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv”12. Det jämställdhetspolitiska målet

handlar om de samhälleliga strukturer, processer, villkor och möjligheter som är kopplade till både kön och makt. Utifrån det jämställdhetspolitiska målet förhåller sig regeringen till sex delmål.13 För att kunna uppnå det nationella politiska målet är kommuner och landsting centrala aktörer att genom sina verksamheter kunna bidra till att målet ska uppnås14.

Jämställdhetsintegrering, som på engelska kallas gender mainstreaming, är den dominerande strate-gin i Sverige för att kunna uppnå målet med jämställdhet och har varit den huvudsakliga stratestrate-gin sedan mitten av 1990-talet. Strategin har använts i olika områden i både Sverige och internationellt för att lyfta jämställdhetsfrågor i både måldokument och verksamheter.15 Det har haft betydelse för att jämställdhetsfrågorna har lyfts fram på agendan och inte har hamnat i skymundan16.

7_{ibid, s. 138-145.}

8_{Socialdemokraterna, partiprogram, s.7,}

https://www.socialdemokraterna.se/globalassets/var-politik/partiprogram-och-riktlinjer/ett-program-for-forandring_2013.pdf, hämtad: 2017-06-13.

9_{ibid, s.12.}

10_{Moderaterna, idéprogram, s.4,}_{http://www.moderat.se/sites/default/files/attachments/ideprogram_partistamma2011.pdf}_{, hämtad:}

2017-06-13.

11_{Rönnblom, M, Vad är problemet?, 2011, s.35,}_{http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/view/1001/873}_{, hämtad: 2017-04-22.} 12_{Jämställ, Sveriges jämställdhetspolitisk,}_{http://www.jamstall.nu/politik/sveriges-jamstalldhetspolitik/}_{, hämtad: 2017-04-21.} 13_{Regeringskansliet, Mer om jämställdhetspolitikens mål,}

http://www.regeringen.se/artiklar/2017/01/mer-om-jamstalldhetspolitikens-mal/, hämtad: 2017-04-24.

14_{Jutterdal, A, Jämställdhetsarbete – en utmaning för kommuner och landsting!, 2008, s.3.} 15_{ibid. s.24.}

(7)

Det finns olika definitioner av jämställdhetsintegrering men den vanligaste definition är från Euro-parådet och lyder ”Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och

utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutfattandet.”17

Det är även denna definition som kommer att användas i uppsatsen för att definiera jämställdhetsin-tegrering.

Fast jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga strategin i Sverige så finns det kritiker till strategin och kritiken kan delas in i fyra delar som handlar om att jämställdhetsintegrering återskapar köns-skillnader eftersom att integreringen framhäver köns-skillnaderna mellan män och kvinnor, att hetsintegrering inte tillför något nytt i förhållande till tidigare jämställdhetsstrategier, att jämställd-hetsintegrering är för komplicerat för att genomföras och att strategin i sig har blivit målet istället för ökad jämställdhet eftersom det inte finns ett slut för arbetet utan att det måste ske ständigt.18 Syftet med den här uppsatsen är dock inte att fastställa huruvida jämställdhetsintegrering är den mest läm-pade strategin för att uppnå jämställdhetsmålen i jämförelse med andra tänkbara strategier, utan syf-tet är att vara medveten om att det finns kritik mot strategin eftersom det är svårt att använda sig av den.

Enligt Norrbin och Olsson är det en svårighet att genomföra jämställdhetsintegrering om den poli-tiska viljan att förändra saknas och det kan ibland finnas motstånd mot att använda strategin fast det är den strategi som är antagen för Sverige19_{. Eftersom det är kommunfullmäktige som bestämmer}

vilka frågor som ska prioriteras20_{så skulle den politiska majoriteten i kommuner kunna ha en}

inver-kan gällande jämställdhetsintegrering i nämndbeslut. Jag vill därför ta reda på ifall jämställdhetsinte-greringen i nämndbeslut skiljer sig åt i tre kommuner där den politiska majoritetens färg är olika. Eftersom politik har en stor roll i kommunerna vill jag därför ta reda på om politik har en stor roll när det gäller jämställdhetsintegrering. Det kan finnas andra faktorer som påverkar jämställdhetsin-tegreringen i nämndbeslut som inte är politisk majoritet som exempelvis olika prioriteringar och re-sursmöjligheter men att detta är utom min undersökning.

17_{Council of Europe, Gender mainstreaming: Conceptual framework, methodology and presentation of good practices, 1998,}_s.15

http://www.unhcr.org/3c160b06a.pdf, hämtad: 2017-05-25.

18_{Norrbin, C & Olsson, A, Forskning saknas, 2010, s.24-26.} 19_{ibid, s.37.}

(8)

De tre kommunerna som är valda är Örebro kommun, Umeå kommun och Jönköpings kommun. Dessa är valda för att de är ungefär lika i befolkningsantal, de har alla tre skrivit under CEMR-deklarationen som är den europeiska CEMR-deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå, att deras politiska representation är ungefär lika mellan kvinnor och män, och att de alla tre har blivit utsedda till modellkommuner (att de har kommit långt i sitt jämställdhetsarbete och ska vara i framkant). Se vidare i metoddelen 4.2.1 för resonemang om fallurval.

1.2 Syfte

Syftet med studien är att undersöka om den politiska majoritetens färg har en inverkan på jämställd-hetsintegrering i nämndbeslut i Umeå kommun, Jönköpings kommun och Örebro kommun. Studien omfattar kommuner med olika politiska ”färger” – en kommun som är ”röd”, Umeå kommun, en kommun som är ”blå” Jönköpings kommun och en kommun som är ”blandad” Örebro kommun och ämnar kartlägga likheter och skillnader i kommunernas målsättningar och strategier.

1.3 Forskningsfrågor

§ Vilka likheter och skillnader finns mellan Örebro, Umeå och Jönköpings kommun när det gäller kommunernas målsättningar och strategier?

§ Har den politiska majoritetens färg i kommunerna påverkat jämställdhetsintegreringen i nämndbeslut?

1.4 Disposition

Det första kapitlet är inledningskapitlet där studiens problembild, syfte och frågeställningar presen-terades. I det andra kapitlet presenteras tidigare forskning om jämställdhet och jämställdhetsintegre-ring samt de jämställdhetspolitiska målen. Det tredje kapitlet presenterar de teoretiska ansatserna och dess tillämpningar. De två teoretiska ansatserna som används i uppsatsen är den kommunala folkstyrelsemodellen och CEMR-deklarationen. I det fjärde kapitlet presenteras metodkapitlet. Den metod som har använts i studien är en komparativ fallstudie med hjälp av en kvalitativ innehållsana-lys. Det femte kapitlet presenterar empiridelen. Där presenteras de politiska partierna från varje kommun, kommunernas jämställdhetsplan, strategiplan och resultatet från nämndprotokollen. I det sjätte kapitlet presenteras analysen där partierna, jämställdhetsplaner, strategiplaner och beslut jäm-förs för att ta reda på vilka likheter och skillnader det finns mellan kommunerna gällande deras mål-sättningar och om den politiska majoriteten har en inverkan på jämställdhetsintegreringen i nämn-dernas beslut. Det sjunde kapitlet presenterar slutsatserna och avslutande diskussion.

(9)

2. Tidigare forskning

I följande kapitel kommer definitionen och tidigare forskning av begreppen jämställdhetsintegrering och jämställdhet att presenteras. Detta för att läsaren ska få en inblick i hur dessa två begrepp fram-ställs och att det finns kritik för jämställdhetsintegrering som strategi.

2.1 Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering är den strategi som blev den officiella strategin efter FN:s världskvinnokon-ferens som hölls i Peking, Kina år 1995. De 189 länder som deltog i konvärldskvinnokon-ferensen kom då fram till att jämställdhet skulle bli mer prioriterat. Det gjordes därför en handlingsplan för att åtgärda jämställd-hetsproblemen genom att integrera ett jämställdhetsperspektiv i både sina åtgärder och program, detta för att kunna visa på att kvinnor och mäns förutsättningar bör uppmärksammas.21

Innan jämställdhetsintegrering utsågs till den huvudsakliga strategin i Sverige användes exempelvis lagstiftning för att det skulle bli mer jämställt mellan könen t.ex. lag om lika lön mellan kvinnor och män. En annan metod som användes för att öka jämställdheten var kvotering som innebär att det ska vara lika många kvinnor som män på vissa poster. Men under 1960- och 70-talen började arbetet med kvinnofrågor att ifrågasättas och det ledde till att flera olika strategier började prövas och det var då ”mainstreaming” började användas.22

Det är många forskare som har studerat just ämnet jämställdhetsintegrering. De som har studerat detta ämne ur olika perspektiv är exempelvis Sylvia Walby, Mieke Verloo, Judith Squires, Diane Perrons, Joan Acker och Ingrid Pincus. Walby har studerat om vilka problem det finns med jäm-ställdhetsintegrering och att det finns minst sex stycken större problem23. Verloo undersöker vilka brister det finns med jämställdhetsintegrering och kommer fram till att det behövs göras mer effekta-nalyser24. Squires studerar tre olika strategier för jämställdhetspolitiken där en av strategierna är jäm-ställdhetsintegrering och kritiskt granskar strategierna25. Perrons utgår ifrån en konceptualisering av den nya ekonomin som framhäver marknadens tendens att öka köns- och klassisk ojämlikhet. Det som blir konsekvenserna för analysen är att faktisk integrering av jämställdhetsperspektivet kommer

21_{Regeringskansliet , Handlingsplanen från FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking 1995, s.3,}

http://www.regeringen.se/contentassets/f54355b6a734451496b6ad38464e1559/handlingsplanen-fran-fns-fjarde-kvinnokonferens-i-peking-1995, hämtad: 2017-05-08.

22_{Norrbin, C & Olsson, A, Forskning saknas, 2010, s.16-18.}

23_{Walby, S, Gender Mainstreaming: Productive Tensions in Theory and Practice, 2005.}

24_{Verloo, M, Displacement and Empowerment: Reflections on the Concept and Practice of the Council of Europe Approach to Gender}

Mainstreaming and Gender Equality, 2005.

(10)

att kräva en bredare konceptualisering av ekonomin för att säkerställa större jämställdhet mellan kö-nen.26_{Acker är en forskare som studerar diskussionen om hur lönesättningen kan bli mer jämställd}27_. Medan Pincus använder olika teorier om varför det kan finnas motstånd till jämställdhetssatsningar i svenska kommuner där syftet att undersöka och analysera mäns roll i politiska och administrativa ledarskapspositioner när politik ska institutionalisera i organisationers verksamhet. Detta för att ta reda på hur män som innefattar sig i politiska och administrativa ledarskapsgrupper engagerar sig i jämställdhetspolitisk som inte genomförs.28

Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi som är till för att införliva ett jämställdhetsperspektiv i allt beslutsfattande på alla nivåer. Syftet med strategin är att tillföra ett systemförändrande jämställd-hetsarbete men det svåra med strategin är att den är otydlig. Detta eftersom den inte förklarar hur en verksamhet ska gå tillväga för att kunna uppnå jämställdhet, utan den beskriver bara hur verksamhet-er ska fatta beslut på alla nivåverksamhet-er för att kunna skapa en jämställd vverksamhet-erksamhet på lång sikt. Vverksamhet-erksam- Verksam-heter måste därför själva fundera ut mer konkret hur jämställdhet ska uppnås i alla delar av deras verksamhet. Detta för att kunna veta hur de ska gå tillväga för att kunna uppnå jämställdhet.29

Gertrud Åström är personen som skapade begreppet jämtegrering som är ett annat ord för jämställd-hetsintegrering, men i uppsatsen kommer jämställdhetsintegrering att används som begrepp och inte jämtegrering30. Åström tycker att det alltid är både rätt tid och plats för att jämställdhetsintegrera men att verksamheterna måste känna just sin tid och plats för att det ska passa dem. För att ta reda på detta har Åström utformat en modell för att lättare kunna veta om det passar en verksamhet att just nu jämställdhetsintegrera. Enligt Åströms modell så är det tre komponenter som är betydelsefulla och det är styrning, kunskap och metoder. Men det första som behöver göras innan en verksamhet börjar jämställdhetsintegrera är att ta reda på hur nuläget ser ut.31

Det svåra med jämställdhetsintegreringen är inte att göra handlingsplanen utan att sedan utföra den och att ett jämställdhetstänk införs i verksamheterna. Jämställdhetsintegreringen är bara en strategi och inte målet och därför är det svårt att säga att det har misslyckats. Det är därför viktigt att identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi- identifi-

26_{Perrons, D, Gender Mainstreaming and Gender Equality in the New (Market) Economy: An Analysis of Contradictions, 2005.} 27_{Acker, J, Gendered Contradictions in Organizational Equity Projects, 2000.}

28_{Pincus, I, The Politics of Gender Equality Policy – A study of Implementation and Non-implementation in Three Swedish}

Munici-palities, 2002.

29_{Jutterdal, A, Jämställdhetsarbete – en utmaning för kommuner och landsting!, 2008, s.23-25.} 30_{Åström, G, Det är alltid rätt tid & rätt plats att börja jämtegrera, 2007, s.25,}

http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/Ratt170_low.pdf, hämtad: 2017-05-08.

(11)

era vilka perspektiv som finns på jämställdhetsintegrering inom verksamheten och vilka begräns-ningar som finns för att kunna genomföra detta som sin strategi.32_{Det är svårt att genomföra} jäm-ställdhetsintegrering eftersom det oftast sker i projektform och att det kan vara bra att först kunna pröva en metod i sin verksamhet men detta är oftast på kort sikt. För att kunna uppnå hållbar jäm-ställdhet i verksamheterna genom jämjäm-ställdhetsintegrering måste satsningar med jämjäm-ställdhetsarbete på lång sikt ske. Det svåra blir att kunna hålla det vid liv i verksamheter för oftast när jämställdhets-satsningar sker så tas de inte tillvara i verksamheterna och att det även saknas stöd från ledningen. Det är lätt att även glömma bort resultaten när jämställdhetsarbete sker i projektform när väl projekt-tiden är slut.33

Enligt Judith Squire, professor i politisk teori, är jämställdhetsintegrering en enkel strategi i teorin men i praktiken är den extremt svår att använda. Hon menar även på att de som ska använda strategin måste ha kunskap om genus, jämställdhet och integrering. Det svåra är att kunna identifiera jäm-ställdhetsproblem för att sedan åtgärda och utvärdera problemen och därför måste de som använder strategin klara av att göra det för att arbeta för ökad jämställdhet.34

Eftersom jämställdhetsintegrering oftast sker i projektform leder det till mycket administrativt arbete där det tas fram olika typer av checklistor, utvärderingar och mallar. Detta leder till att jämställdhets-integreringen blir mer en administrativ fråga istället för en politisk fråga och det leder till att de prak-tiska åtgärderna som genomförs i verksamheterna blir mer administrativa, det ”checkas av” istället för att utföra en genuin politisk integrering av jämställdhet.35

Det är viktigt att förstå innebörden av jämställdhet för att kunna studera jämställdhetsintegrering eftersom målet med jämställdhetsintegrering är att öka jämställdheten. Därför anser jag att det är viktigt att först beskriva jämställdhetsintegreringen och hur forskare ser på begreppet för att sedan gå vidare in på begreppet jämställdhet och de jämställdhetspolitiska målen. Därför kommer jag nu gå vidare in på vad jämställdhet innebär.

32_{Moser, C & Moser, A, Gender mainstreaming since beijing: A review o success and limitations in international institutions, 2005,}

s.15, http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/13552070512331332283?needAccess=true, hämtad 2017-04-30.

33_{Jutterdal, A, Jämställdhetsarbete – en utmaning för kommuner och landsting!, 2008, s.22.} 34_{Squires, J, The new politics of gender equality, 2007, s.68.}

(12)

2.2 Jämställdhet

Jämställdhet definieras som ”att män och kvinnor ska behandlas lika och ha samma rättigheter,

skyldigheter och möjligheter inom alla områden”36 och studien kommer att utgå från den

definition-en. Jämställdhet handlar därför enbart om kön och inte om exempelvis etnicitet, religion, sexuell läggning som ingår i begreppet jämlikhet och jämställdhet är även ett begrepp som är svårtolkat. Varför jämställdhet som begrepp är svårtolkat är eftersom det beror på vem som talar om jämställd-het och hur människor talar om jämställdjämställd-het. Det är därför viktigt i verksamjämställd-heter att ta reda på vad jämställdhet betyder för dem för att kunna uppnå meningsfullt jämställdhetsarbete.37

Enligt jämställdhetskonsulten Ann-Katrine Roth är förändringar nyckelordet när det kommer till att arbeta med jämställdhet. Detta för att förändra hur människor, både män och kvinnor ser på sam-hällets- och arbetslivets struktur och även vilka konsekvenserna kan bli. Det handlar även om att skapa en ökad medvetenhet om jämställdhet och hur det går att uppnå ökad jämställdhet. För att människor ska kunna öka sin medvetenhet gäller det att ha kunskaper om ämnet och även att föränd-ring sker i både rutiner och strukturer.38

Enligt Åström, som är expert på jämställdhetsfrågor, handlar jämställdhet om förändring, att det inte går att arbeta med jämställdhet om människor inte tänker att det måste ske förändringar. Hon menar på att ”om man ska gå från något vi har, men inte vill ha, till något vi inte har, men vi vill ha, måste vi förändra.” Det är svårt att uppnå jämställdhet eftersom det inte är något som faller sig naturligt utan något som är intalat, dvs. att samhället ska vara jämställt, men hur?39

2.2.1 Politiska mål för jämställdhet

Sverige anser sig ha en feministisk regering där jämställdhet är en avgörande punkt för regeringens prioriteringar och där jämställdhetsperspektivet ska genomsyra alla politikområdena40. I Sverige finns det jämställdhetspolitiska mål som ska följas. Det övergripande målet är ”att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv”. För att kunna uppnå detta mål har rege-ringen kommit fram till sex delmål som är grunden för jämställdheten och de lyder:

36_{Jutterdal, A, Jämställdhetsarbete – en utmaning för kommuner och landsting!, 2008, s.12-13.} 37 ibid, s.12-13.

38_{Roth, A, Nya jämställdhetsboken – från teori till praktik, 2002, s.130.} 39_{Åström, G, Det är alltid rätt tid & rätt plats att börja jämtegrera, 2007, s.19,}

http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/Ratt170_low.pdf, hämtad: 2017-05-02.

(13)

1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet

3. Jämställd utbildning

4. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet 5. Jämställd hälsa

6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra41

Dessa mål är de som eftersträvas när jämställdhetsintegrering används. Dessa kommer inte att studeras vidare utan är viktiga att veta om eftersom de är grunden för att jämställdhetsintegrering behöver finnas.

41_{Regeringskansliet, mål för jämställdhet,}_{http://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/mal-for-jamstalldhet/}_{, hämtad:}

(14)

3. Teoretisk ansats och tillämpning

I följande kapitel kommer de teoretiska ansatserna att presenteras och även hur de kommer att till-lämpas.

3.1 Den kommunala folkstyrelsemodellen

Den kommunala folkstyrelsemodellen kan beskrivas utifrån två flöden enligt Montin. Det första flö-det kallas ”politik-in” och utgörs av uppsamling, formulering och utvärdering av idéer och ska vara det styrande för den kommunala verksamhetens inriktning och omfattning. Representativa former förväntas ske för att medborgarna ska kunna få inflytande i utformningen av politiken. Detta leder till att det är partierna som är de viktigaste aktörerna i flödet. Det är för att partierna ska kunna både föra in medborgarnas problem och behov i den demokratiska processen. Det är kommunfullmäktige som är den viktigaste politiska institutionen. Sedan måste avvägningar och prioriteringar ske för att kunna ta ett politiskt beslut som sedan bedöms i allmänna val av väljarna.42

Det andra flödet kallas för ”politik-ut” som utgörs av de verkställande organen som består av styrel-sen, nämnder, förvaltningar och ansvarsenheter. Det är nämnderna och styrelsen som är de organ som ska se till att de beslut som har tagits i kommunfullmäktige verkställs. Styrelsens ansvar är kommunens ekonomi och nämnderna har ansvar för all verksamhet och de ansvarar för att verksam-heterna följer de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har beslutat om.43

3.1.1 Tillämpning av modellen

Studien kommer att utgå ifrån den kommunala folkstyrelsemodellen. Första steget utgår ifrån det första flödet i modellen, ”politik-in” där det är partierna som är de viktigaste aktörerna. Därför kom-mer jag att ta reda på hur partierna ser på begreppen jämställdhetsarbete och jämställdhetsintegre-ring. Det är för att avgöra hur representanter för partierna som har flest mandat i kommunerna ställer sig till begreppen. I det första flödet nämns även kommunfullmäktige som är den viktigaste politiska institutionen och därför kommer jag att ta reda på hur kommunernas jämställdhetsmål och strategier ser ut. Detta för att kunna besvara min första frågeställning som är ”Vilka likheter och skillnader finns mellan Örebro, Umeå och Jönköpings kommun när det gäller kommunernas målsättningar och strategier?”.

42_{Montin, S, Lokala demokratiexperiment: exempel och analyser, 1998, s.13-14.} 43_{ibid, s.14-15.}

(15)

Nästa steg utgår ifrån det andra flödet i modellen som är ”politik-ut” för att analysera hur nämnder arbetar med att verkställa de mål som kommunfullmäktige har beslutat om för att kunna ta reda på om nämnderna har följt de mål och riktlinjer som de har fått av kommunfullmäktige. Detta för att undersöka om den politiska majoriteten har en påverkan gällande jämställdhetsintegreringen som innebär att nämnderna har införlivat ett jämställdhetsperspektiv i allt beslutsfattande. Fokus är på nämnder i denna studie istället för exempelvis förvaltningar och detta är en avgränsning som har gjorts för att kunna gå djupare in i nämndernas beslut. Genom att ta reda på om ett jämställdhetsper-spektiv har införlivats kommer nämndprotokoll att analyseras utifrån en likvärdig nämnd från alla tre kommuner. Detta för att kunna ta reda på ifall det finns en tendens till att de har tagit hänsyn till ett jämställdhetsperspektiv i de beslut som fattats. Studien kommer att fokusera på en nämnd från varje kommun för att analysera de beslut som nämnderna har fattat under år 2016. Detta för att ta reda på om det skiljer sig i vilka beslut nämnderna har tagit i de olika kommunerna och undersöka om den politiska majoriteten i kommunerna har haft en inverkan på ifall nämnderna har använt sig av ett jämställdhetsperspektiv i sina beslut. För att tydliggöra vilken eller vilka kommuner som använder jämställdhetsperspektivet i sina beslut kommer tabeller att utformas för att sedan kunna räkna ut pro-centuellt vilken eller vilka kommuner som har använt ett jämställdhetsperspektiv.

De partier som studeras närmare i denna uppsats är Centerpartiet, Socialdemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna. Det som kan förväntas av Centerpartiet är att alla människor ska ha möjlig-het att bestämma över sina liv, ha möjligmöjlig-het att kunna utöka sina livschanser och även möjligmöjlig-heterna för de människor som har det sämre ställt i samhället ska stärkas44_{. Det som kan förväntas av} Social-demokraterna är att maktskillnaderna för att friheten ska öka i samhället ska utjämnas och männi-skors möjligheter till ett bra liv inte ska påverkas av yttre faktorer som kön, klass, etnicitet osv45. Enligt Socialdemokraterna kan vi gemensamt skapa ett samhälle med lika rättigheter och skyldighet-er mellan kvinnor och män både i arbetslivet och privatlivet46. Moderaterna anser att jämställdhet bottnar i frihet, trygghet och rättvisa och menar på att alla människors värde och möjligheter är vik-tiga. De anser att människor ska få lika lön för lika arbete och även ha lika möjligheter för att kunna röra sig i samhället utan att känna rädsla.47 Kristdemokraterna anser att människors lika värde är

44_{Centerpartiet, idéprogram, s.5,}

https://www.centerpartiet.se/download/18.145b416915819de0fb62e10f/1478006852784/Här-kan-du-läsa-hela-idéprogrammet.pdf, hämtad: 2017-06-13.

45_{Socialdemokraterna, partiprogram, s.7,}

https://www.socialdemokraterna.se/globalassets/var-politik/partiprogram-och-riktlinjer/ett-program-for-forandring_2013.pdf, hämtad: 2017-06-13.

46_{Ibid, s.12.}

47_{Moderaterna, idéprogram, s.4,}_{http://www.moderat.se/sites/default/files/attachments/ideprogram_partistamma2011.pdf}_{, hämtad:}

(16)

grunden till jämställdhet, att kvinnor och män ska ha likvärdiga villkor och även att jämställdhetsper-spektivet ska användas när förslag och beslut analyseras.48

3.2 CEMR-deklarationen

CEMR (Council of European Municipalities and Regions) som på svenska innebär europeiska dekla-ration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Denna dekladekla-ration inne-bär att uppmana alla Europas regioner och kommuner att både använda sina kompetenser och part-nerskap för att på så sätt kunna uppnå jämställdhet. Genom att kommuner och regioner undertecknar deklarationen innebär det att de har tagit offentlig ställning till att sträva mot jämställdhet och upp-fylla de åtaganden som finns i deklarationen. När undertecknaren har skrivit under förbinder den sig till att inom två år skapa en jämställdhetsplan för att kunna uppnå jämställdhet. Deklarationen utgår ifrån sex principer som aktivt ska följas av kommuner och regioner som har undertecknat. De första fyra principerna handlar om jämställdhet medan femte och sjätte principen handlar om jämställdhets-integrering. Men eftersom jag ska studera jämställdhetsintegrering är det viktigt att veta vilka mål för jämställdhet som finns eftersom jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla beslut som fattas. De principer som ingår i deklarationen är:

1. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet.

2. För att åstadkomma jämställdhet mellan kvinnor och män är det nödvändigt att bekämpa fler-faldig diskriminering och andra hinder.

3. Ett representativt deltagande av kvinnor och män i beslutsprocessen är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle.

4. Att avskaffa stereotypa könsroller är avgörande för att uppnå jämställdhet.

5. Att integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla verksamheter i kommuner och regioner är nöd-vändigt för att främja jämställdhet.

6. Tillräckligt finansierade handlingsplaner och program är nödvändiga verktyg för att främja jämställdhet.49

Under dessa principer finns det även 30 artiklar som ska följas efter att kommunerna och regionerna har undertecknat.50 Deklarationen är till för att kommuner, regioner och landsting lättare ska kunna jämställdhetsintegrera ett jämställdhetsperspektiv i sina verksamheter51.

48 Kristdemokraterna, principprogram, s.86

https://kristdemokraterna.se/wp-content/uploads/2016/11/Kristdemokraternas-principprogram-2015.pdf, hämtad: 2017-06-13.

49_{Den Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan män och kvinnor på lokal och regional nivå, 2006, s. 1-9,}

(17)

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, arbetar för att vara ett stöd till kommunerna och landsting-en i Sverige exempelvis för att öka jämställdhetlandsting-en. SKL har undertecknat CEMR-deklarationlandsting-en och de uppmanar alla Sveriges kommuner och landsting att underteckna denna för att offentliggöra att de arbetar för att öka jämställheten i sina verksamheter.52

Genom att ha undertecknat CEMR-deklarationen visar det på att kommuner och regioner arbetar för ökad jämställdhet. Trots att deklarationen inte är juridisk bindande så visar det på att kommuner och regioner är villiga att arbeta för att jämställdheten ska öka. Jag utgår i studie ifrån kommuner som har undertecknat CEMR-deklarationen för att det visar på att kommunerna har en deklarerad vilja att arbeta för ökad jämställdhet. Studien kommer att utgå ifrån artiklar i CEMR-deklarationen för att sedan kunna analysera materialet och se ifall kommunerna följer artiklarna när de fattar beslut.

3.2.1 Tillämpning av CEMR-deklarationen

De artiklar som kommer att användas i studien är artikel 13 och 16. Artikel 13 handlar om utbildning och livslångt lärande. Det menas att alla har rätt till utbildning, att undertecknaren ska garantera och främja lika tillgång till utbildning för kvinnor och män, flickor och pojkar, att stereotypa uppfatt-ningar om kvinno- och mansroller bör avskaffas och att skolans ledning och förvaltning är viktiga förebilder för eleverna. Artikel 16 handlar om barnomsorg och det menas att det är viktigt att barn-omsorgen är av hög kvalitet och till en rimlig kostnad så att alla föräldrar har råd oavsett hur deras ekonomiska situation ser ut, maxtaxan är nationell, att föräldrarna ska ha möjlighet att kunna förena arbetsliv med privatliv och undertecknaren förbinder sig att både tillhandahålla och främja denna typ av barnomsorg.53

Dessa två artiklar är valda eftersom den nämnd/nämnderna som kommer att studeras i varje kommun har ansvarsområde för för- och grundskola. Artiklarna kommer därför att användas som hjälpmedel när sammanträdesprotokollen analyseras för att försöka utläsa om nämnden/nämnderna har utgått från dessa artiklar. Detta eftersom alla tre kommuner har skrivit under CEMR-deklarationen och ska utgå från den när beslut fattas. CEMR-deklarationen är utgångspunkten för att ett jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper- jämställdhetsper-

50_{Den Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan män och kvinnor på lokal och regional nivå, 2006, s. 1-9,}

http://www.sll.se/Global/Om%20landstinget/Miljo/CEMRdeklarationen.pdf, hämtad: 2017-04-15.

51_{Sveriges kommuner och landsting, CEMR-deklarationen, 2016-05-16,}

https://skl.se/demokratiledningstyrning/manskligarattigheterjamstalldhet/jamstalldhet/jamstalldhetieuropa/cemrdeklarationen.5809.ht ml, hämtad: 2017-04-15.

52_{Sveriges kommuner och landsting, CEMR-deklarationen, 2016-05-16,}

https://skl.se/demokratiledningstyrning/manskligarattigheterjamstalldhet/jamstalldhet/jamstalldhetieuropa/cemrdeklarationen.5809.ht ml, hämtad: 2017-04-15.

(18)

spektiv ska införlivas i allt beslutsfattande i kommuner och det är genom jämställdhetsintegrering som jämställdhet kommer att uppnås.

(19)

4. Metodologiskt tillvägagångssätt

I följande kapitel kommer det metodologiska tillvägagångssättet att presenteras, vilket material som är grunden för uppsatsen, urvalet, avgränsningen, forskningsetiska riktlinjer, validitet och reliabilitet.

4.1 Metod

Den metod som studien kommer att utgå ifrån är en komparativ fallstudie eftersom tre svenska kommuner ska studeras och om den politiska majoritetens färg påverkar jämställdhetsintegreringen där jämställdhetsintegrering i denna studie innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande. Studien kommer att utgå ifrån en flerfallsstudiedesign och det är för att det är flera fall som kommer att studeras. Denna design passar bättre än en enfallsstudiedesign eftersom det finns möjlighet att kunna jämföra flera fall. När endast ett fall studeras blir det svårt att jämföra med något liknande och det blir även svårare att dra slutsatser. Det är därför lättare att kunna stärka upp-satsen och även slutsatserna med flera fall än att bara använda ett fall.54 Genom att bara studera ett fall blir det lättare att kunna gå djupare på just det fallet men eftersom syftet är att ta reda på om den politiska majoritetens färg i tre kommuner påverkar jämställdhetsintegreringen är det bättre att an-vända en flerfallsstudie.

Den komparativa studien är lämplig eftersom en jämförande fallstudie är passande när exempelvis kommuner ska studeras55 och eftersom syftet med studien är att ta reda på vilka likheter och skillna-der som finns angående jämställdhetsmålen och strategierna i de olika kommunerna är det passande att använda en komparativ studie56_{. De fördelar som finns med att använda en komparativ studie är} att det går att jämföra exempelvis kommuner och även beskriva likheter och skillnader i kommuner-na. Det blir därför möjligt att jämföra jämställdhetsmålen och strategierna mellan kommunerkommuner-na. Ge-nom att beskriva likheter och skillnader är det en studie med deskriptivt syfte och det ger underlag för komparativa analyser. Detta för att sedan kunna ta reda på vad som påverkar jämställdhetsinte-greringen i nämndernas beslut. Det är viktigt att både analysera och förklara likheter och skillnader57 och därför måste de begrepp som väljs ut vara jämförbara58_{. För att kommunerna i urvalet ska vara} jämförbara har de vissa konstanta faktorer. De konstanta faktorerna är att alla tre kommuner är mo-dellkommuner, befolkningsantalet är relativt lika, den politiska representationen är ungefär lika, de

54_{Yin, R, Case Study Research: Design and Methods, 2009, s.60-62.}

55_{Esaiasson, P et al., Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, 2017, s.108-110.} 56_{Ibid, s.101.}

57_{Denk, T, Komparativ metod – förståelse genom jämförelse, 2002, s.7-54.} 58_{ibid, s.79.}

(20)

har alla tre skrivit under CEMR-deklarationen som är den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå.

Nackdelarna med att använda en komparativ studie är att det är svårt att uppnå kriterierna för kompa-rativa studier. De kriterier som finns är 1. Begreppsvaliditet, 2. Komparativ validitet, 3. Intern validi-tet, 4. Extern validitet och 5. Reliabilitet. Begreppsvaliditet innebär att det är viktigt att operational-isera begrepp för att uttrycka de egenskaper som begreppen har. Komparativ validitet innebär att underlaget som används ska uttrycka samma egenskaper i de olika kommunerna. Intern validitet in-nebär hur studien har möjlighet att kunna pröva ifall de olika faktorerna är relaterade till varandra. Extern validitet innebär ifall slutsatserna kan generaliseras till exempelvis alla kommuner i Sverige. Reliabilitet innebär huruvida de metoderna som är valda är tillförlitliga och även om studien är till-förlitlig.59

I denna studie beskrivs begreppet jämställdhetsintegrering för att operationalisera de egenskaper som begreppet har i relation till studien. Det blir annars svårt att förstå studien om inte det centrala be-greppet är operationaliserat. Det är viktigt att underlaget som används ska uttrycka samma egenskap-er i alla tre kommunegenskap-erna för att det ska kunna gå att jämföra kommunegenskap-erna åt. Alla tre kommunegenskap-er anser att jämställdhetsintegrering är att införliva ett jämställdhetsperspektiv i alla beslut och därför anses uppsatsen ha hög komparativ validitet. Genom att använda tre kommuner blir det lättare att kunna pröva om den politiska majoritetens färg har en påverkan gällande jämställdhetsintegrering i nämndernas beslut. Därför anses studien ha en hög intern validitet. Eftersom det bara är tre kommu-ner med olika politisk färg går det inte att gekommu-neralisera alla kommukommu-ner i Sverige och det blir därför svårt att uppnå extern validitet, för att uppnå detta hade fler kommuner behövts prövats. Reliabilitet-en anses vara hög eftersom de metoderna som är valda är tillförlitliga gReliabilitet-enom att Reliabilitet-en komparativ fall-studie är lämplig för att jämföra tre kommuner.

4.1.1 Analysverktyg

Analysverktyget som kommer att användas i denna studie är en kvalitativ innehållsanalys. Genom att använda en innehållsanalys skapar det möjlighet att kunna få en större överblick av ett brett material för att sedan kunna göra jämförelser av det underlag som har skapats av det större materialet60. En innehållsanalys kommer att användas för att kunna gå djupare in i materialet och sedan använda

59_{Denk, T, Komparativ metod – förståelse genom jämförelse, 2002, s.48-51.}

(21)

tolkning för att begripa och förstå texterna, det är för att kunna besvara frågeställningarna.61 Nämn-dernas sammanträdesprotokoll kommer att analyseras för att kunna ta reda på om ett jämställdhets-perspektiv har använts när besluten har fattats. De sammanträdesprotokoll som valdes var från år 2016 och dessa valdes i alla kommuner. Men för att ta reda på hur partierna ställer sig till jämställd-hetsintegrering och jämställdhetsarbete kommer bakgrundsintervjuer att användas. Det är för att på smidigast sätt ta reda på hur partierna ställer sig till dessa begrepp. Detta med anledning av att det är svårt att utläsa ur exempelvis partiprogram dessa typer av frågor. Därför valdes korta intervjuer där partiet själva har chans att berätta hur de ställer sig till begreppen.

4.1.2 Tillämpning av metoden

Innehållsanalysen kommer att tillämpas stegvis i uppsatsen. Det första steget är att undersöka likhet-er och skillnadlikhet-er i jämställdhetsplanlikhet-er och strategiplanlikhet-er i de tre kommunlikhet-erna. Detta för att kunna besvara första frågeställningen som innebär att ta reda på vilka likheter och skillnader som finns mel-lan kommunernas målsättningar och strategier.

Det andra steget är att sammanträdesprotokollen från nämnden/nämnderna kommer att undersökas från de tre kommunerna som kommer att jämföras. Detta genom att först välja ut de förslag som se-nare kommer att analyseras och det är både de förslag som beslutats och avslagits som kommer att användas men endast de förslag som har en längre ärendebeskrivning vilket innebär att förslaget för-klaras mer utförligt och det behövs för att det ska vara möjligt att analysera dem. Remisser, ärenden som handlar om ekonomi och budget vilket ingår i gender budgeting samt ärenden där ”information-en läggs till handlingarna” har valts bort. G”information-ender budgeting innebär att de personerna som är bakom siffrorna synliggörs för att utläsa om ett genusperspektiv har använts i utvärderingar av budgetens effekter62. Ärenden där ”informationen läggs till handlingarna” innebär att nämnden inte har tagit ett beslut om ärendet. För att ta reda på vilka förslag som uppnådde urvalskriterierna undersöktes sam-manträdesprotokollen månad för månad under år 2016 och de förslag som uppfyllde kriterierna för varje nämnd valdes ut.

Det tredje steget är att de artiklar i CEMR-deklarationen som tillhör utbildning och barnomsorg kommer att användas som hjälpmedel i analysen eftersom den nämnden/nämnderna som är utvalda i kommunerna har ansvarsområde för- och grundskola. Artikel 13 handlar om utbildning och livslångt

61_{Esaiasson, P et al., Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, 2017, s.226-228.} 62_{Jämställ, Gender budgeting,}_{http://www.jamstall.nu/verktygslada/gender-budgeting/}_{hämtad: 2017-06-12.}

(22)

lärande och artikel 16 handlar om barnomsorg och därför kommer de artiklarna användas som hjälpmedel när nämnderna ska jämföras och analyseras.

Det fjärde steget är att till sist dra slutsatser om nämnderna har använt ett jämställdhetsperspektiv i sina beslut. Detta för att ta reda på om hur de tre kommunerna har införlivat ett jämställdhetsperspek-tiv i de beslut som fattas i nämnden/nämnderna. För att kunna visa på ifall förslagen som nämnderna har beslutat och avslagit är utifrån ett jämställdhetsperspektiv kommer tabeller att utformas. Detta för att sedan sammanfatta varje förslag, om förslaget är beslutat eller avslaget utifrån ett jämställdhets-perspektiv och om CEMR artiklar har använts. För att sedan utläsa om det är skillnad i de olika kommunerna och vilka beslut de fattat och om det skulle kunna vara den politiska majoriteten som är en påverkande faktor. I slutet av analysen kommer två tabeller att skapas för att sammanställa de förslag som blev beslutade och avslagna för att sedan räkna ut hur stor procentuell andel av kommu-nerna som har tagit hänsyn till ett jämställdhetsperspektiv. Detta för att det ska bli tydligare om den politiska majoritetens färg har en påverkan gällande jämställdhetsintegreringen i nämnderna.

4.2 Analysmaterial

Det analysmaterial som kommer att användas i uppsatsen är jämställdhetsplaner, strategiplaner och sammanträdesprotokoll från tre kommuner.

Örebro kommun

à Jämställdhets- och diskrimineringsplan år 2016-2019 à Strategi för ett jämställt Örebro år 2016-2025

à Sammanträdesprotokoll år 2016 från Förskolenämnden à Sammanträdesprotokoll år 2016 från Grundskolenämnden

Umeå kommun

à Jämställdhetsplan år 2015-2018

à Strategi för jämställdhetsarbete i Umeå kommun

à Sammanträdesprotokoll år 2016 från För- och grundskolenämnden

Jönköpings kommun

à Jämställdhetsplan år 2015-2020

(23)

Jönköpings kommun har inget eget dokument för sin strategiplan utan deras strategi ingår i ställdhetsplanen och för att beskriva Jönköping kommuns strategi utgår uppsatsen ifrån deras jäm-ställdhetsplan.

4.2.1 Bakgrundsintervjuer

För att kunna ta reda på om den politiska majoritetens färg har en inverkan på jämställdhetsintegre-ring i besluten som nämnderna fattar har representanter för två av de partier som har flest mandat i kommunerna valts att intervjuas för att ta reda på hur partierna ställer sig till jämställdhetsintegre-ring. Men i Umeå kommun har bara en representant för ett parti blivit intervjuad och detta på grund av att ingen av de andra representanterna för partierna svarade. Jag anser dock inte att det kommer att påverka resultatet eftersom i Umeå kommun är det ett parti, Socialdemokraterna som har flest mandat men har valteknisk samverkan med andra partier, vilket innebär ett samarbete mellan parti-erna för att de efter valet skulle kunna få optimal utdelning av mandat. Genom att partier har valtek-nisk samverkan betyder det inte att partierna ingår i en allians och bedriver en politik som är gemen-sam i alla frågor.63 Genom att ta reda på hur de partier som har flest mandat i kommunerna ställer sig till dessa begrepp kommer det att vara till hjälp för att analysera om nämndernas beslut har påverkats av vilket/vilka partier som styr kommunerna.

Bakgrundsintervjuer används för att ta reda på hur partierna ställer sig till jämställdhetsarbete och jämställdhetsintegrering och hur de använder sig av ett jämställdhetsperspektiv när de tar beslut. Detta är för att det är lättare att ta reda på hur partierna ställer sig till dessa begrepp genom att inter-vjua representanter för partierna istället för att tolka partiprogrammen. Intervjun kommer att vara kort, tre frågor kommer att ställas angående jämställdhetsintegrering. Det går antingen att göra in-formantintervjuer eller respondentintervjuer. Skillnaden är att en informantintervju innebär att an-vända intervjupersonerna som ”sanningssägare”, att personerna ger information om verkligheten, medan respondentintervjuer innebär att intervjupersonerna och även deras tankar som objekt stude-ras.64 Intervjupersonerna kommer därför att användas som respondenter eftersom det är deras tankar och åsikter som kommer att användas i studien. Intervjuerna kommer att göras via telefon och mejl beroende på vad som passar personen bäst. De tre frågor som valdes att ställas till representanterna för partierna där första frågan formuleras om för varje parti och kommun. De frågor som formulera-des var formulera-dessa tre:

63_{Umeå kommun, Så fungerar Umeå kommun,}

http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/kommunensorganisation/safungerarumeakommun.4.183d59c102aa9f06248000 1008.html, hämtad: 2017-05-19.

(24)

§ Hur ställer sig ”X-partiet i Y-kommunen” till jämställdhetsarbete och jämställdhetsintegre-ring?

§ På vilket sätt integrerar ni ett jämställdhetsperspektiv i era beslut?

§ Är det vissa frågor som prioriteras mer än andra när det gäller jämställdhet?

4.2.2 Urval och avgränsning

Materialet som har valts ut är jämställdhetsplaner, strategiplaner och sammanträdesprotokoll och det är för att det är kommunernas egna utformade planer och protokollen är det material som kommer att visa på vad nämnderna har beslutat om. Detta har valts eftersom forskningsfrågorna är att ta reda på likheter och skillnader mellan kommunerna gällande deras målsättningar och om den politiska majo-riteten kan ha haft en inverkan på om jämställdhetsintegrering har använts i nämndbeslut.

Jämställdhetsplanerna som är utvalda är de senaste planerna från de olika kommunerna för att få lik-värdiga dokument. Planerna är gjorda efter den senaste mandatperioden för att kunna ta reda på om den politiska majoriteten har haft en påverkan på hur planerna är utformade. Strategiplanerna är också de senaste planerna som finns från kommunerna. För att kunna ta reda på ifall nämnderna an-vänder sig av jämställdhetsintegrering i sina beslut kommer sammanträdesprotokoll från år 2016 att undersökas. Valet till varför det är år 2016 som kommer att studeras är för att det är mitt i mandatpe-rioden och att inte valet kommer att påverka deras beslut. Om år 2015 skulle ha studerats när valet precis hade varit, hade det kunnat leda till att det hade varit svårt att avgöra om den politiska majori-teten hade påverkat eftersom vissa kommuner fick en ny politisk majoritet efter valet. En annan an-ledning till att år 2016 valdes att studera var eftersom dessa protokoll och beslut är mest aktuella för att ta reda på hur nuläget ser ut. Det kan även spela roll om ett parti eller konstellation av partiet har haft majoritet under flera mandatperioder. Detta för att om ett parti har haft majoritet under flera mandatperioder kan det ha resulterat i att det partiet har haft möjlighet att genomföra sin politik tidi-gare medan en ny majoritet får den möjligheten att genomföra förändringar när de har majoritet.

Kommunerna är utvalda för att de har vissa faktorer som är konstanta och valet blev Örebro kom-mun, Umeå kommun och Jönköpings kommun. De konstanta faktorerna är hur stort befolkningsantal kommunen har, ifall kommunen har skrivit under CEMR-deklarationen, den politiska representat-ionen och att alla kommuner ska vara utsedda till modellkommuner. Detta för att skillnader i dessa faktorer inte ska kunna påverka ifall jämställdhetsintegrering används i kommunerna. För att ta reda på om den politiska majoritetens färg har en påverkande faktor gällande jämställdhetsintegrering valdes en kommun som är röd, en kommun som är blå och en kommun som är blandad.

(25)

Den nämnden som är vald att studera och sedan jämföras mellan kommunerna är nämnden som an-svarar för förskola, familjedaghem, fritidshem, grundskola och särskola. Nämnden benämns olika i de tre kommunerna och därför valdes den eller de nämnderna som är likvärdiga varandra. I Örebro kommun är det två nämnder som är valda eftersom de har delat upp förskola och grundskola. Detta ledde till att valet blev förskolenämnden och grundskolenämnden i Örebro kommun. I Umeå kom-mun är för- och grundskolenämnden en nämnd och därför används bara den nämnden där. I Jönkö-pings kommun är barn- och utbildningsnämnden en nämnd vilket leder till att bara den nämnden används i Jönköpings kommun.

Nämnderna som är valda är de som har ansvarsområde förskola och grundskola eftersom det är vik-tigt med jämställdhet när det gäller utbildning och barnomsorg, alla barn och elever oavsett kön ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. I denna uppsats är det inte vilken vald nämnd som är avgörande eftersom det hade varit intressant att undersöka alla nämnder. Genom att bara un-dersöka en nämnd från varje kommun kommer det inte att ge resultat för hur hela kommunen påver-kas av den politiska majoritetens färg utan istället är uppsatsen avgränsad genom att studera en nämnd för att lättare kunna jämföra kommunerna emellan.

Eftersom detta är en kandidatuppsats var en avgränsning tvungen att göras i uppsatsen och det gjor-des genom att den avgränsagjor-des till att bara studera och jämföra tre kommuner och en nämnd. Om mer tid hade funnits så hade det varit intressant att studera flera kommuner och även flera nämnder för att kunna generalisera och även jämföra hur beslut tas i de olika nämnderna, om det finns likheter och skillnader nämnderna emellan.

4.3 Forskningsetiska riktlinjer

Det som är viktigt när undersökningar utformas och genomförs är att ta hänsyn till forskningsetiska riktlinjer. Forskningsetiska riktlinjer förekommer i undersökningar och speciellt hur studien utfor-mas, insamlas och genomförs. Med det menas att hänsyn måste tas till hur studien uppfattas genom att ingen människa ska uppleva sig kränkt.65_{I uppsatsen kommer offentligt material så som} jäm-ställdhetsplaner, strategiplaner och nämndprotokoll att användas. Genom att använda offentligt material minskar riskerna till att någon upplever sig kränkt. Detta på grund av att materialet är of-fentligt, att vem som helst kan använda sig av detta material. Eftersom det förekommer personers

(26)

namn i nämndprotokollen kan personer bli kränkta men eftersom inga namn kommer att skrivas ut i uppsatsen är det nästintill omöjligt att någon känner sig kränkt i förhållande till studien.

Intervjuer av representanter för politiska partier kommer också att användas som material. Intervjuer kan vara känsliga eftersom exempelvis alla människor inte vill att ens namn står med i studien. Det kan leda till människor upplever sig kränkta och det är viktigt att tänka på det när intervjuer används i sin forskning. Eftersom politiker är vana att uttrycka vad de tycker och tänker är inte dessa vjuer lika känsliga. Men att det fortfarande är betydande att ta hänsyn till personerna som har inter-vjuats eftersom det är viktigt att citera om exakta meningar används. Representanternas ståndpunkter kommer att användas som utgångspunkt för hela partiet och det har politikerna varit medvetna om och därför har de uttalat sig utifrån vad partiet har för åsikter.