• No results found

En utvecklad vattenförvaltning (SOU 2019:66)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "En utvecklad vattenförvaltning (SOU 2019:66)"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Till Miljödepartementet

Ert Diarienummer M2019/ 002246/ Nm 103 33 STOCKHOLM

Remissvar från Riksorganisationen H ela Sverige ska leva 2020-05-14

En utvecklad vattenförvaltning (SOU 2019:66)

V i har getts möjlighet att framföra organisationens synpunkter på V attenförvaltningsutredningens betänkande. Regeringen tillsatte 2017 en särskild utredare meduppdraget att utreda och värdera ansvarsfördelningen,

beslutanderätten och organisationen av myndigheterna inom vattenförvaltningen. V i ger härmed några övergripande kommentarer men kan inte kommentera föreslagna författningsförslag

V i är en riksorganisation vars syfte är att ge allmännytta genom att verka för goda villkor i hela landet, en god landsbygdsutveckling och en god balans mellan stad och land. V i företräder byarörelsen och stöttas av

medlemsorganisationer som vill att Hela Sverige ska leva.

Den nuvarande vattenförvaltningen följer EU:s ramdirektiv. Nuvarande förvaltning i Sverige är indelade i fem vattendistrikt. Flera myndigheter har olika ansvar och roller i förvaltningen.

Ansvaret för genomförandet berör såväl staten, kommuner men även privata aktörer. Utredningen föreslår en förändrad organisation med mer tydlig roll för alla berörda aktörer.

Vi anser liksom många andra att utredningen gjort ett gediget utredningsarbete och att man haft en löpande dialog med berörda aktörer. Vi kan i huvudsak stödja utredningen förslag, men vill

därutöver lämna följande kommentarer.

Vi konstaterar att utredningen gjort en konsekvensanalys för företag och organisationer samt enskilda. Där bedömer utredningen att förslagen bör vara positiva för näringslivet och det civila samhällets organisationer genom tydlighet och förutsägbarhet.

Vi anser att detta kan bli ett resultat om utredningen förslag konsekvent genomförs särskilt om lokala och nationella referensgrupper verkligen får en relevant sammansättning och att de får en reell roll. Vidare måste, som utredningen också skriver, förutsättningarna för små företag på

landsbygden att delta i arbetet med vattenförvaltningen beaktas. En förutsättning för detta kan vara att Länsstyrelserna när de ska utse lokala referensgrupper för arbetet inom avrinningsområdet utser på ett transparent sätt representanter även från civila samhällets organisationer.

Utredaren hade enligt kommittédirektiven från regeringen att föreslå hur finansieringen av de åtgärder som föreslås bäst kan säkerställas. Med anledning av detta föreslå utredaren hur omfördelning av anslag mellan myndigheter kan följa de förslag som utredningen föreslår. Därutöver föreslår utredaren att en myndighet eller att en särskild utredare ska ta fram ett förslag på hur en vattenförvaltningsavgift kan utformas. Utredningen anger att det finns diffus och

(2)

historisk påverkan där ansvaret inte är möjligt att hänföra till någon enskild. Utredningen anser att det kan finnas vissa fysiska åtgärder där det saknas ett tydligt ansvar enligt principen förorenaren betalar. Därför föreslår man att en framtida vattenförvaltningsavgift utreds. I avsnittet 22.6 för utredaren ett längre resonemang för detta. Vidare redovisar utredningen i en bilaga alla de olika förslag som funnits på avgifter inom vattenområdet.

I bilagan redovisar man också översiktligt men ytligt betänkandet ”Vägar till hållbara

vattentjänster” – SOU 2018:34. Riksorganisationen Hela Sverige ska leva stödde intentionerna i den utredningen, men redovisade också kritik mot förslagen som innebar betydande kostnader för enskilda, framför allt på landsbygder.

Vi anser därför att avgiftsfinansiering för både vattentjänster och vattenförvaltningsavgift måste bedömas i ett och samma sammanhang. Utredaren för ett ingående resonemang över vilka som ska ingå i ett avgiftskollektiv, vad som ska omfattas mm.

Vi motsätter oss att enskilda med egen vattenkälla på landsbygden, såsom borrad brunn, eget källvatten eller gräv brunn åläggs avgifter som inte är rimligt. Utredaren överväger också om en avgiftsbeläggning på alla som bidrar till att förorena recipienten ska införas. Det avfärdas dock då det skulle ge minskade avgiftsintäkter om påverkan åtgärdas och minskar. Det är ett lite märkligt resonemang. Den mer logiska frågan blir då, är det avgifter utredningen vill ha in eller är det en negativ påverkan man vill minska?

Sammanfattningsvis anser vi att utredningen är väl utförd och ger en god förvaltningsmodell efter EU:s direktiv. Vi anser att förslagen kan ge en god vattenförvaltning särskilt om man involverar det lokala perspektivet som har både kunskap och engagemang. Vi anser att eventuella avgifter både för vattentjänster och vattenförvaltning måste ses i ett helhetsperspektiv.

Bjuråker/Hallsberg 2020-05-14

Staffan Nilsson Åse Classon

Ordförande Ordförande         HELA  SVERIGE.     Tel  växel:  010-­‐489  13  50   www.helasverige.se   info@helasverige.se          

References

Related documents

Justitiedepartementet, enheten för lagstiftning om allmän ordning och säkerhet och samhällets krisberedskap (L4). Intern digital kopia till: Ledningsgruppen,

De åtgärder som riktats mot länsstyrelserna har i vissa fall redan varit under genomförande ge- nom uppdrag från andra myndigheter, och ger därmed inte någon ytterligare

Länsstyrelsen noterar också att arbetet kopplat till den nationella planen för vattenkraft (NAP) kommer att kräva mer resurser framöver, vilket inte tycks vara med i

Länsstyrelsen anser att det är bra att befintliga nätverk används, men för att samverkan ska fungera behöver den ansvariga myndigheten för vattenförvaltningen ansvara

Länsstyrelsen anser att förslaget om att länsstyrelserna får ansvaret för olika moment i vattenförvaltningen så som exempelvis kartläggning och analys, förslag på

förtydligas i författning.  Lagstiftningen kring genomförande och uppföljning av åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer bör förtydligas och förstärkas så

Länsstyrelsen anser att det är viktigt att kunskapsunderlag tas fram för alla relevanta intressen för att det ska vara möjligt att göra rätt bedömningar och ta rätt beslut i

I utredningen ges förslag till omfördelning av resurser, men den uppmärksammar inte förutsättningarna för medverkan av länsstyrelsernas kulturmiljöfunktion..