• No results found

Ojänmnlikhet i Colombia: En analys utifrån Charles Tillys teori om kategoriell ojämnlikhet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ojänmnlikhet i Colombia: En analys utifrån Charles Tillys teori om kategoriell ojämnlikhet"

Copied!
68
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Abstract

The people of Colombia suffer from a deep spiral of internal conflicts and unstable social conditions. The aim of this study is to highlight inequality in Colombia by applying Charles Tilly’s theory of durable inequality through categorical pairs.

A qualitative method is applied in order to gain deeper insight to inequality in Colombia. The essay examines the phenomenon by completing a content analysis. The breakdown is limited to four study categories: gender, crime, health and social stratification. Categorical inequality is further analysed through Tilly’s four mechanisms: exploitation, adaptation, emulation and opportunity hoarding. A coding scheme is used in order to heighten the reliability and validity. Code entities (study categories) are examined through specific code variables. The method is further improved by reinterpretation of the content and analysis of Tillys’ mechanisms.

Results confirm the serious condition of internal conflicts in Colmbia. Social stratification has a wide-reaching effect. Furthermore, the results show that the internal conflicts create a multiplication effect with adverse consequences for Colombia’s society further destabilising the country’s condition.

Minority groups such as internally displaced or indigenous Indian tribes are treated unfairly. Elites including the state benefit from the power which they hold. The less fortunate and minority groups are those who are most vulnerable. Women are subject to violence and excluded for reasons varying from a wide range of areas including the job market. The opportunity for good circumstances and well being in addition to fundamental medical treatment are not available for the general society. Furthermore, difficult living circumstances both social and environmental further complicate the circumstances. Moreover, results show inadequate measures what concerns to the implementation of human rights.

Sharp contrasts are observed between categorical pairs such as poor and rich, men and women, criminal and non-criminal, and well-being and illness. A relative pattern between Tilly’s four mechanisms can also be recognized and made possible through local knowledge and the script of the people.

One of the main conclusions is that local authorities are called upon to advance measures in order to minimise the current exploitation. In particular it is important that these measures are applied vigorously whilst there is also a great need to work with awareness raising strategies in Colombia.

Abstrakt

Colombia har en lång historia av väpnade konflikter och instabila sociala relationer. Uppsatsens syfte är att belysa hur ojämnlikhet i Colombia ur Charles Tillys teori om kategoriell ojämnlikhet. En begränsning görs till att undersöka ojämnlikhet utifrån fyra studiekategorier: kön, brottslighet, hälsa och social differentiering. Den kategoriella ojämnlikheten analyseras genom Tillys fyra orsaksmekansimer: exploatering, anpassning, efterlikning och möjllighetsansamling.

En kvalitativ metod tillämpas för att fördjupa förståelsen av ojämlikhet. Genom en innehållsanalys undersöks hur den kategoriella ojämlikheten uttrycks i Colombia. Ett kodningsschema appliceras för att höja realibiliteten samt validitet ur vilka kodningenheter (studiekategorier) tolkas utifrån kodningsvariabler. Metoden stärks ytterligare av en tydlig kondingsintruktion som ger utrymme för omtolkning av resultaten och analys av Tillys fyra orsaksmekanismer.

(2)

2

Resultaten bekräftar den allvariga interna konflikten i Colombia och åskådligör olika grupper svåra livssituation i samhället. Den social stratifieringen har ubredd konskevens för den colombianska befolkningen. Resultaten pekar vidare på att den interna konflikten bidrar till ett multiplikatseffekt vilket missgynnar befolkningen och bidrar till ytterligare destabilisering av Colombia.

Minoritetsgrupper som till exempel internflyktingar och den urhemska indianbefolkningen missgynnas. Elitgrupper, därtill staten, drar nytta av den makt de besitter på orättmättlig bekostnad av befolkningen. Fattiga och mindre sociala grupper drabbas värst. Kvinnor utsätts för grovt våld och stängs ut av samhället på en rad olika arenor bland annat arbetsmarknad och våld. Tillgång till goda omständigheter och välbefinnande samt fundamentala läkarresurser finns inte tillgängliga till den allmänna befolkningen samtidigt som svåra levnadsförhållande både sociala och och miljö omständigheter försvårar situationen. Vidare visar resultatet bristande åtgärder vad gäller appliceringen av mänskliga rättigheter.

Skarpa skillnader mellan kategoriella par såsom fattiga och rika, män och kvinnor, brottliga och icke-brottsliga samt välmående och icke-välmående urskiljs. Ett relativt mönster kan observeras genom Tillys fyra orsaksmekanismer. Det blir möjligt genom den lokala kunskapen och skript av den colombianska befolkningen.

De framgår tydligt att statliga myndigheter bör inrätta fler åtgärder för att minska den exploatering som finns i samhället och att dessa rättsregler måste implementeras med allvar samtidigt som det finns ett stort utrymme för att arebta med en ökad medventehet is samhället.

Nyckelord:

Ojämnlikhet Kategoriella par Exploatering Efterlikning Möjlighetsnasamling Anpassning Kön Brottslighet Hälsa Social stratifiering

(3)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Problemområdet ...6 1.1 Syfte...6 2 Disposition ...7 3 Bakgrund...7 3.1 Basfakta om Colombia ...7 3.2 Inkomstfördelningen ...7 3.3 Historisk tillbakablick ...8

3.4 Den interna väpnade konflikten ...10

3.5 Utvecklingen av den väpnade konflikten ...11

3.6 Internflyktningar ...12 4 Studiekategorier...12 4.1 Social differentiering...13 4.2 Hälsa...13 4.3 Brottslighet...15 4.4 Kön ...16 5 Teoretisk referensram ...16 5.1 Beständig ojämnlikhet...16

5.1.1 Kategorier och kategoriella par ...16

5.1.2 Kategoriella processer och hierarkiska byggstenar...17

5.1.3 Inre och yttre kategorier...19

5.1.4 Kategoriell ojämnlikhet...21 5.2 Orsaksmekanismer ...21 5.2.1 Exploatering...21 5.2.2 Möjlighetsansamling...22 5.2.3 Efterlikning...22 5.2.4 Anpassning...22

5.3 Skript och lokal kunskap ...23

5.4 Teorival...24

6 Metod...24

6.1 Metodologiska utgångspunkter...25

6.1.1 Hermeneutik...25

6.1.2 Kvalitativ ansats...25

6.2 Motivering till metodval...25

6.2.1 Innehållsanalys...26

6.3 Kodning av den empiriska studien...26

6.3.1 Kodningsschema...26 6.3.2 Kodningsenheter...26 6.3.3 Kodningsinstruktioner...28 6.4 Urvalsmetoden ...29 6.4.1 Källmaterial...29 6.5 Metoddiskussion ...30 6.5.1 Validitet...30 6.5.2 Reliabilitet...31 7 Resultat...31 7.1 Social differentiering...31 7.1.1 Fackföreningar...32 7.1.2 Indianbefolkningen...35 7.1.3 Internflyktingar ...36

(4)

4

7.2 Brottslighet...40

7.3 Hälsa...42

7.4 Kön ...43

8 Analys ...45

8.1 Utvärdering utifrån Tillys teori om kategoriell ojämnlikhet ...45

8.1.1 Överblick av orsaksmekaniser i Colombia...46

8.1.2 Kategoriella par och hierakiska byggstenar ur uppsatsens studiekategorier...47

8.1.2.1 Kön ...47

8.1.2.2 Hälsa...50

8.1.2.3 Brottslighet ...52

8.1.2.4 Social Stratifiering ...54

8.1.3 Skript, lokal kunskap och upprätthållandet av Colombias ojämnlikhet genom anpassning...59

8.1.4 Beständig Ojämnlikhet och orsaksmekanismer bidragande till reproduction – reporductionsorsaker...61

8.1.4.1 Exploatering genom möjlighetsansamling, efterlikning och anpassning....61

8.1.5 Medborgare/Stat...64

9 Diskussion...64

10 Litteratur- och källhänvisningar ...66

10.1 Litteratur...66

(5)

5

FÖRKORTNINGAR

AUC Autodefensas Unidas de Colombia

CODHES Consultoría para los Derechos Humanos y el Desplazamiento COLCIENCIAS Depto Administrativo de Ciencia, Tecnología e Innovación CUT Central Unitaria de Trabajadores de Colombia

ELN Ejercito de liberacion nacional

FARC Fuerzas Armadas Revolucionarias de Colombia

FN Förenta Nationerna

ONIC Organización Nacional Indígena de Colombia

SAC Syndikalisterna

SIDA Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete

UNICEF The United Nations Children's Fund

UNHCR The UN Refugee Agency

USO Union Sindical Obrera

(6)

6

1

Problemområdet

Colombia har en lång historia av interna konflikter. Detta är ett allvarigt hinder för landets utveckling. Problemen ligger i den ojämna fördelningen av politisk och ekonomisk makt, svaga rättsliga inrättningar, en växande fattigdom, ojämn jordfördelning, brott mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt, samt narkotikahandeln. En återkommande faktor i Colombias svårigheter är därför ojämlikhet (SIDA, 2008).

Colombia som nation hotas således av dessa interna konflikter. Det innebär att integration och solidaritet inom nationen har svårt att komma till stånd. I Colombia har relationen mellan medborgare och stat varit konfliktfylld. Detta har bidragit till motstånd och sociala rörelser. Därutöver menar SIDA att inkomstindelningen omfattande. Enligt siffror från Human Development Report 2006 lever cirka 7 % av Colombias befolkning i extrem fattigdom, vilket innebär 3 miljoner av 45 miljoner invånare och att dessa individer måste överleva på mindre än 10 kronor per dag. Ojämlikheten är stor jämfört med de rikaste 10 % av landets medborgare, som har tillgång till sjukvård, bra utbildning, bostäder men också framtidsmöjligheter och en relativ säkerhet. Skillnaden mellan vissa delar av landsbygden jämfört med bostadsområden är så stora att dessa landsbygdsområden har en utvecklingsnivå som är lägre än flera afrikanska länder (SIDA, 2008).

I dag pågår en ständig kamp vad för Colombias medboragare vad gäller ojämnlikheten i samhället för Colombias medborgare. De långvariga interna konflikterna har resulterat i att Colombia har ett högt antal internflyktingar. Detta medför en viktig utmaning för Colombias regering. Ett flertal individer har ingenstans att ta vägen, inget hem, inget arbete, ingen tillgång till utbildning och dessutom svårigheter att försörja sig i allmänhet (Amnesty, 2008).

Ojämnlikhet finns i olika former, men kan framförallt observeras i olika kategorier som kön, hälsa, brottslighet samt den sociala differentieringen (Giddens, 2003). I Colombia är detta tydligt genom till exempel motsättningar mellan fattiga och rika, internflyktingar och hemstadga, lågutbildade och högutbildade, gerillagrupper och statliga/politiska verksamheter. I denna uppsats läggs fokus på kategorierna kön, hälsa, brottslighet och social differentiering.

1.1

Syfte

Uppsatsens övergripande syfte är att med utgångspunkt i tankemodellen kategoriella par, så som den framställs av historiken och sociologen Charles Tilly, fördjupa förståelsen för hur ojämlikhet kommer till uttryck i det colombianska samhället. Studien söker svar på följande frågor:

• Hur uttrycks den kategoriella ojämnlikheten i Colombia?

• Vilka mekanismer och processer bidrar till att vidmakthålla och reproducera ojämlikheten i det colombianska samhället?

(7)

7

2

Disposition

Uppsatsen inleds med en kort tillbakablick av Colombias historik. Grunläggande fakta och ett sammandrag av nationens historia presenteras i detta avsnitt. Därtill följer även en förklaring av den interna väpnade konflikten. Sociala kategorier lyfts fram för att fastställa referensramen och studera dessa fenomen utifrån Charles Tillys teori om kategoriell ojämnlikhet. I metodavsnittet presenteras den kvalitativa processen för att studera de sociala kategorierna och kategoriell ojämnlikhet. Därefter följer resultaten där olika samhällsgruppers presenteras i relation till sociala kategorier. I nästa avsnitt redovisas analysen där resultaten undersöks utifrån Tillys fyra ojämnlikhetsmekansimer. Avslutningsvis presenteras en diskussion av uppsatsen.

3

Bakgrund

För att illustrera hur långt tillbaka Colombia präglats av interna konflikter, samt fördjupa förståelsen av varför Colombia idag befinner sig i en situation av osäker utveckling redogörs landets bakgrund. Den består av olika avsnitt under basfakta, inkomstfördelning, en historisk tillbakablick. Vidare redogörs interna väpnade konflikter och utvecklingen av den interna konflikten. För att ge en inblick till den nutida situationen i dagens Colombia föjler också uppkomsten av republiken Colombia, utvecklingen av liberala och konservativa partier. Sist redogörs ett kort stycke om interflyktingar vilket representerar en av de största utsatta sociala grupperna i samhället.

3.1

Basfakta om Colombia

Colombia har en av de största populationerna i Latinamerika med den tredje största befolkningen efter Brasilien och Mexico. Colombias invånare beräknas vara cirka 43 miljoner människor på en yta av 1,3 miljoner kvadratkilometer, vilket är ungefär två gånger större än Sverige. Landet har rika naturresurser och består av kakaoproduktion, jordbruksland, vatten, energi som olja, naturgas och kol. Även mineraler som nickel, smaragder och guld. Dessa naturresurser tillsammans med den makroekonomiska hanteringen och en ganska stabil politik trots våldet, har lagt grunden till en positiv ekonomisk och social utveckling under de senaste 30 åren. Ändå har Colombia under de senaste åren varit med om den värsta ekonomiska krisen i modern tid. När fattigdomen minskat i andra Latinamerikanska länder har den ökat med 10 % på tre år i Colombia och 33 miljoner av 43 miljoner invånare lever i fattigdom med en inkomst på mindre än 2 US dollar per dag. Av dessa lever 9 % i extrem fattigdom med mindre än 1 US dollar per dag (SIDA, 2008).

3.2

Inkomstfördelningen

I Colombia är inkomsten ojämn. De 33 miljoner invånare som lever i fattigdom har inte samma tillgång till utbildning av bättre kvalitet, hälsovård, bostäder, framtidsmöjligheter och en relativ säkerhet. Ojämnlikheten mellan stad och landsbygg är stor, enligt SIDA har några delar av Colombia en utvecklingsnivå som är lägre en flera afrikanska länder (SIDA, 2008).

(8)

8

3.3

Historisk tillbakablick

Colombia har en lång odemokratisk historia. Landet var en av de första i Latinamerika länderna som införde ett demokratiskt styre. Men Colombia har även en av de mest långvaria militära konflikter, vilket förklarar det paradoxala Colombia (Palmecenter.se, 2003).

Colombia deklarerades självständigt år 1810 dock inte erkänd självständigt förrän 1819. Santafé de Bogotá och andra colombianska kommuners spanska kolonialguvernörer avsattes 1810. Den kreolska elitbefolkningen i Santafé de Bogotá drev kampen om självständighet genom att använda befolkningsmassor från det lägre samhällsskiktet för att stödja sin rörelse. När den lägre samhällsklassen, som redan föraktades av den colombianska överklassen gick med i självständighetsrörelsen fick den anti-spanska turbulensen i Colombia en ny infallsvinkel och den colombianska självständigheten var långt ifrån klar (Skidmore, Smith 2005).

Självständigheten i New Grenada, idag känd som Bogotá, blev början till en strid benämnd la patria boda (The Foolish Fatherland) som varade mellan åren 1810 och 1816. Istället för att leda motoffensiva gärningar med den spanska makten koncentrerade sig eliten på interna konflikter, vilket ledde till att Colombias provinser inte tillät Santafe bilda en central regering. Dessutom påverkade självständighetskampen vid närliggande områden många regioner negativt. Colombia var ett av de drabbade områdena. Detta styrdes framförallt av Simon Bolívars trupper från Venezuela. De blev besegrade av de spanska trupperna, vilket ledde till att Bolívar tog över striden om New Granada. Colombia kunde inte undvika följderna av Bolívars gärningar och det spanska kungaväldet återtog sin plats. Detta ledde i sin tur till en förstärkning av upprorsmännens vilja av ett självständigt Colombia. Med militära insatser från England kunde Bolívar fortsätta självständighetskampen. De spanska kolonialmakterna lämnade därefter sina poster och Bolívar blev känd som the Liberator eller befriare (Skidmore, Smith, 2005).

Samtidigt som den kreolska eliten fortsatte som den suveräna makten ledde självständighetskampen till en påtaglig social förändring i New Granada. Militär exploatering gjorde det möjligt för sociala rörelser att flytta sig uppåt samtidigt som många afrocolombianska slavar fick sin frihet i utbyte av lojalitet gentemot arbete. Den lägre samhällsbefolkningen visade sig vara både en politisk tillgång och ett potentiellt upphov till fara (Skidmore & Smith, 2005).

För att kämpa som en förenad makt mot Spanien och för att komma till rätta med bristerna i la patria boda ledde Bolívar en rörelse som bestod av dagens Venezuela och Colombia tillsammans. Denna benämndes Republiken av Colombia. Ecuador tillkom år 1822 och dessa förenade stater som fick namnet Gran Colombia (Greater Colombia) skiljer sig från det Colombia som finns idag. Republiken stod inför två uppgifter, att undvika hot från spanska allianser och att lägga grunden för en ny statsform.

(9)

9

Under den tid Bolívar ledde militära insatser hade vice president Francisco de Paula Santander uppgiften att lösa den nationella politiken. I samma veva formade kreolska ledare i norra Peru en självständig stat och erbjöd Bolívar att forma konstitutionen. Smickrad över erbjudandet föreslog Bolívar en tät utövande maktroll. Han menade att en president skulle sitta hela sitt liv vid posten och dessutom utse efterträdare genom att välja vicepresident. The Liberator som Bolívar kallades, hade, enligt Sidmore och Smith, i det här läget en överdriven självbild och tyckte att konstitutionen var en idealisk lösning för hela Spanskamerika. Han försökte omedelbart införa den på Gran Colombia men Colombias dåvarande konstitution kunde inte legalt ändras förrän 1831 (Skidmore & Smith, 2005).

År 1826 inleddes en separatiströrelse av generalen José Antonio Páez i Venezuela. Bolívar stod då inför Gran Colombias fall och försökte säkra adoptering av hans konstitution genom att använda militära hjälpstrategier. Santander och hans anhängare framförde invändningar mot Bolívars konstitution då de såg det som en monarki i republikens namn. Dessa faktorer och Bolívars försoningsattityd mot Páez ledde till att Santander och Bolívars relation bröts Detta ledde till att krisen ytterligare fördjupades och gav upphov till två grupper, centralister som anhängare av the Liberator och pro-federalister bekymrade över Bolívers auktoritära tendenser. Bolívers anhängare konspirerade att forma en militär diktatur men vid 1830 försämrades Bolívers hälsa och han dog i slutet av samma år (Skidmore & Smith, 2005).

Colombia återupptog sina strävanden mot en liberal republik under 1830-talet. Santander återsattes som president då ytterligare en annan konstitutionell konvention förskrev försoning i landet. Till skillnad från andra Spanskamerikanska länder kunde Colombia dra fördel fördel av demobiliseringen av armén och trupperna från Venezuela. Detta betydde att militären vägde mindre i politiken än i länder som Mexico, Peru, och Venezuela. Politiken var nu på väg in i ett nytt skede, vilket delvis också la grunden för partipolitiska strider och utvecklingen av gerillagrupper (Skidmore & Smith, 2005).

Utvecklingen av liberala och konservativa partier utvecklades efter Bolívar och Gran Colombias nedfall. Dessa har styrt landets utveckling sedan 1830-talet till idag. Utvecklingen av dessa partier består dels i Bolívars och Santanas konflikt som senare formade liberala och konservativa partier men också ett inrikespolitiskt krig där liberalerna splittrades innan dessa två grupper tog en tydlig form. Det konservativa partiet formades inte förrän 1848 och de Santanariska pro-fedarlisterna återuppstod som liberaler (Skidmore & Smith, 2005).

En tydlig skillnad mellan dessa partier växte fram. Liberaler tyckte att kyrkan var allt för stark och hämmade ekonomisk tillväxt och allmän folkupplysning medan konservativa såg kyrkan som en nödvändig grund för den sociala ordningen. En ytterligare skiljaktlighet var maktfördelning mellan centralmakt och delstater istället för en centralmakt. Den colombianska politiken präglades därför av en tydlig partipolitisk konflikt. Tillståndet mellan partierna ledde till frekventa uppbåd av våldsamhet, interna strider och militär hänvisades till presidentstyret. Detta resulterade i ett ständigt skifte mellan partierna istället för en koalition vilket innebar en kronisk instabilitet för landet (Skidmore & Smith, 2005).

(10)

10

I slutet av 1840-talet när liberalerna var i styre började relationen mellan liberaler och konservativa att mjukas upp. En institutionell tranformation hade påbörjats. Liberaler och konservativa hade kommit överens om vissa politiska frågor som till exempel expansionen av utrikeshandeln och att den centrala maktstyrningen skulle minskas samtidigt som olika provinser skulle få mer ansvar. Ändå var de fortfarande oeniga i andra ärenden, till exempel frågor som gällde kyrkan och de interna konflikterna forstsatte (Skidmore & Smith, 2005).

År 1852 upptog radikala liberaler tjänstgörande i kongressen en avkristnad ny konstitution som innebar en åtskillnad mellan kyrkan och staten. Civila giftermål och skilsmässa tilläts, dödsstraffet avskaffades, en minskning av militären samt ett direktval av provinsguvernörer istället för att de tillsattes av presidenten är exempel på förändringar. José Maria Obando som då ledde liberalerna tyckte inte om denna utveckling och störtade sin egen regering 1854 vilket ledde till ytterligare en intern strid (Skidmore & Smith, 2005)

Det konservativa partiet vann valet 1856, däremot kvarstod två initiativ från liberalerna, förminskningen av den nationella armén och maktspridingen av den centrala regeringen till provinser. Den federalistiska konstitutionen överlevde. Efter ytterligare ett civilt krig i landet (1859-1863) övertog liberalerna politiken under 1860 och 70-talet (Skidmore & Smith, 2005).

Växlandet mellan liberaler och konservativa tog en annan form i slutet av 1870-talet då liberalerna gav Rafael Núñez sitt stöd. Núñez var en framgångsrik diplomat som varnade för att Colombia stod antingen stod inför grundläggande reformation eller Colombias upplösning. Efter två år i styret mellan 1880 och 1882 fick han posten igen år 1884 men nu med det konservativa partiets intresse. Han kunde nu behålla tjänsten tills sin död 1894. Núñez införde ett program för politikens nyfödelse vilket innebar en centralistisk konstitution och katolicism som en central del av den sociala integrationen. Han såg den katolska religionen som ett instrument att förena befolkningen och avvisade tidigare liberala ideologier och ytterligare en ny konstitution skrevs som varande mellan 1886 till 1991. Under 1890-talet befann sig Colombia i en lågkonjunktur och den konservativa populariteten avtog. Liberaler gjorde uppror vilket i sin tur ledde till Colombias interna strid känd som War of the Thousand Days och varande i tre år (Skidmore & Smith, 2005).

3.4

Den interna väpnade konflikten

Colombia har en av de mest långvariga militära konflikter i världen. Demokrati, mänskliga rättigheter, fred och konflikthantering är centrala frågor som berör alla människor i landet, även i de mycket glesbyggda områdena. Motsättningar och svårigheter i dagens Colombia kan spåras tillbaka till inbördeskriget mellan 1948 och 1957. Konflikterna kan spåras till liberala och konservativa krafter. Till följd av bristen på demokrati bildades i slutet av 1960-talet flera gerillagrupper. Den växande narkotikaindustrin och starkare gerillagrupper gav upphov till en högermilis, det vill säga de så kallade paramilitära grupperna som idag finns på grund av de väpnade folkuppbåden.

(11)

11

Paramilitära grupper har utvecklats till en egen armé och bestående av tusentals betalda soldater. En av de största paramilitära grupperna är Autodefensas Unidas de Colombia, AUC och en av de största gerillagrupperna är Fuerzas Armadas Revolucionarias De Colombia, FARC.

Gerillagrupper har tillsammans med andra grupper tagit kontroll över stora delar av Colombia. Utvecklingen har bland annat möjliggjorts genom samverkan med narkotikaindustrin vilket beskrivits som finansiering av ett varaktigt krig. En annan stor gerillagrupp är Ejercito de liberación Nacional, ELN. Den interna väpnadskonflikten hänger samman med Colombias utveckling. Det är just denna utveckling som har medfört att mängder av individer inte har haft något annat val än att fly (Palmecenter.se, 2008). Dessa gerillagrupper presenteras vidare i senare avsnitt för ytterligare förståelse av dagens interna väpnade konflikt i Colombia.

3.5

Utvecklingen av den väpnade konflikten

Colombia har en lång historisk bakgrund präglad av politiskt våld och inbördeskrig Latinamerika. Det har beskrivits som paradoxalt i och med att Colombia är en demokratisk stat (Palmecenter.se, 2008). Regeringens frånvaro har varit en avgörande förutsättning för Colombias interna väpnade konflikt. Staten har huvudsakligen representerat elitens intressen och armén har saknat resurser för att bekämpa samhällsfientliga grupper, vilka ofta för aktiviteter i svårtillgängliga platser som till exempel bergstrakter.

År 2002 beräknas polisen fortfarande sakna närvaro i 200 kommuner. Det är en femtedel av landets kommuner. Illegala väpnade grupperna tros ha cirka 40 % kontroll av Colombias territorium. Från och med att president Pastrana tillträdde har antalet soldater tredubblats. Det finns 128 000 soldater i strid varav 55 000 är professionella. (SIDA, 2008).

Mordet på den populära ledaren för liberaler, Jorge Eliécer Gaitán, 1948 blev den avgörande händelsen under 1900-talet. Vidare förstärktes konflikterna mellan de politiska grupperna. En period av våldsamma konflikter benämnd La Violencia (1948-1956) följde mellan liberala och konservativa krafter. 200 000 människor beräknas ha förlorat livet. Det gav politiken en ny maktfördelning med en kontroversiell utveckling och uteslutning av alternativa politiska grupper vilket istället gav upphov till dagens existerande gerillagrupper. Ejercito de liberación Nacional, ELN uppstod 1964 och Fuerzas Armadas Revolucionarias De Colombia, FARC 1965. ELN började med en grupp kubanskinspirerande studenter och präster som kämpade för sin tro på befrielse. Idag består ELN gruppen enbart av 3500 -5000 medlemmar jämfört med FARC som har över 15.000 medlemmar och 10 000 i reservtrupper. FARC inrättades av Manuel Marulanda och har sitt ursprung i en bondegerilla med liberala anknytningar. Båda grupperna finansieras genom nedrivande aktiviteter. ELN finansieras huvudsakligen av kidnappningar och utpressning och har haft ett större intresse i att driva sabotage mot oljesektorn, som de anser kan identifieras med utländska intressen. FARC driver på samma sätt sin verksamhet genom kidnappningar och utpressning, men också genom drogförhandlingar (SIDA, 2008).

(12)

12

AUC utgörs av paramilimtära grupper som ursprungligen bildades av jordägare för att skydda deras intressen. Det är den illegala väpnade gruppen som tros vuxit snabbast och beräknas ha en verksamhet med cirka 10 000 medlemmar. Den försörjer sig mer och mer på narkotikahandeln och bedriver allt mer sin egen politik. Det finns dessutom uppgifter från FN: s högkommissaries kontor att de bedriver verksamheter tillsammans med lokala enheter av polismakten. År 2001 var AUC orsaken till de flesta massaker och internflyktingsproblematiken (SIDA, 2008).

3.6

Internflyktningar

Det finns över 3 miljoner internflyktingar I Colombia. Det är det näst största antalet internflyktingar i världen efter Sudan. Under tiden 2004 till 2005 ökade antalet internflyktingar med över 17 % , vilket innebar att under år 2005 flydde ungefär 1000 personer om dagen. Enligt Amnesty kommer de flesta internflyktingar från landsbygden. Flera har involverat sig i fackliga, politiska eller människorättsorganisationer. På grund av detta menar Amnesty att de förföljs av den colombianska staten. Internflyktingar tvingas lämna sina hem och har oftast inget annat val än att fly till större städer som Cartagena, Medellín, Calí och Bogotá. I dessa städer väntar fattigdom, arbetslöshet, prostitution och kriminalitet. I många fall vänder sig internflyktingar till droger och alkohol för att fly från undan från dessa problem. För de interflyktingar som fortsätter sina verksamheter pågår fortsätter förföljelsen av paramilitära grupper som ofta samarbetar med den colombianska armén. Amnesty påpekar att detta innebär att det finns många internflyktingar inom städerna, men enligt colombiansk lag klassificeras inte dessa som flyktingar. Som internflykting har en individ rätt till ett bidrag från staten, men det är inte många som är medvetna om detta i och med att staten inte går ut med den här informationen. Därför är det få internflyktingar som har tillgång till det statliga bidraget (Amnesty, 2008).

4

Studiekategorier

Eftersom att uppsatsens syfte är atta söka svar på hur kategoriell ojämnlikhet uttrycks i Colombia och vilka mekansimer som bidrar till att vidmakthålla och reproducera denna ojämnlikhet har fyra områden valts för att studera studiefenomenet. De är social differentiering, hälsa, brottslighet coh kön. Åtskillnaden kan förstås som studiekategorier genom vilka ojämnlikheten i Colombia studeras och diskuteras som studiekatergorier vid samtliga moment i uppsatsen. Motivering till val av studiekategorierna presenteras nedan.

Kön är en allvarlig grund för social stratifikation i flera samhällen och anses vara en viktig kategori att undersöka vad gäller kategoriell ojämnlikhet. Den andra studiekategorin brottslighet är intressant att undersöka främst för att det har en stark ankytning till beväpnade grupper men dessutom avvikelse och den interna väpnade konflikten i sin helhet. Därutöver har brottslighet framförallt en nära relation till makt och klasstillhörighet. Hälsa är ett tecken på hur väl ett samhälle fungerar eller mår medan den sociala differentieringen är central för att undersöka ojämnlikhet genom existerande samhällsklasser. Genom analys av inre kategorier utifrån dessa yttre kategorier ämnas en djupare förståelse av ojämnlikheten i Colombia utifrån det kategoriella paret stat/medboragare.

(13)

13

4.1

Social differentiering

Den sociala differentieringen uttrycks framförallt i olika klassystem. Det är en strukturell ojämnlikhet mellan olika grupper av människor och innebär en social stratifikation. Giddens definierar klass som ”en storskalig indelning av människor som delar ekonomiska villkor”. Han anser att detta starkt begränsar den livsstil en individ kan välja. De huvudsakliga faktorerna till klasskillnader är ägandet av kapital och yrkesposition. Underklass representerar den delen av samhället som befinner sig längst ned i klassystemet. Människorna som lever i underklassen har oftast sämre jobb, dåliga arbetsvillkor och lägre levnadsstandard till skillnad från överklassen som representeras av eliten och befinner sig högst upp i klassystemet. Internflyktingar kan med stôd av detta resonemang placeras i underklassen.

Klasskillnaderna är centralla för ekonomiska orättvisor. Orättvisor mellan den fattiga och rika har ökat och klasstillhörigheten är en viktig del av människors liv då det påverkar en rad olika slags orättvisor som till exempel lönenivå, hälsa, brottslighet och kön (Giddens, 2003).

4.2

Hälsa

Hälsa påverkas bland annat av samhällsklass och kön. Hälsa styrs också av regionala faktorer som skiljer sig åt i olika geografiska områden. Detta förekommer genom till exempel storstad och glesbyggd, nord och syd; till exempel i Europa, Sverige och Italien där klimat skiljer sig ifrån varandra året runt. Sådana faktorer som klimat, miljöföroreningar, vatten, bostäder och arbetslöshet skiljer sig i olika geografiska områden. Dessa faktorer påverkar tillsammans hälsan med en rad andra omständigheter vilka illustreras i figuren nedan:

(14)

14

Figur 1: Kulturell och materiell påverkan när det gäller hälsa (Giddens, 2003:150, Browne, 1998).

Svaga sociala och ekonomiska omständigheter bidrar till ogynnsamma förhållanden. Exempelvis kan stress och dålig näring ge upphov till reducerad fördel av en stabil hälsa. Enligt Giddens menar vissa sociologer att behovet av hälsovård inte alltid stämmer överens med de resurser som finns tillgängliga. Enligt honom innebär lagen om behov av tillgång på vård, att de som är i större nödvändighet av sjukvård oftast bor i områden med sämre resurser (Giddens, 2003).

HÄLSA Stilla sittande liv Stress Låg inkomst Bristfällig sjukvård

Röker och drycker för mycket, tillämpar inte säker sex, använder droger Bor i ett kriminellt Dålig arbetsmiljö Dåliga bostäde Bristfällig barnuppfost Dålig tillgång till

allmänna kommunikations-medel, saknar egen bil Arbetslös het Äter skräpmat, utsätts för miljö- risker och trafik-faror

Social isolering; marginal-isering, i samhället; dålig kontroll över sitt eget liv

Långa arbetstider, stress-ade och/eller farligt arbete

Lågutbildad; utnyttjar inte den sjukvård som finns tillgänglig

(15)

15

4.3

Brottslighet

Detta fenomen är starkt förknippat med avvikelse och berör individer som brottslingar, narkomaner och utslagna, det vill säga de personer som inte passar in i accepterade roller (Giddens, 2003).

Robert Merton anser att flertalet individer ser framgång som ett personligt mål. Hans mål- medel- brist- teori utgår från att framgång ses som en hög värderad norm i samhället. Dock menar han inte att alla medlemmar i samhället har samma möjlighet att uppnå framgång via lagliga metoder. Möjligheterna för individer i den lägre samhällsklassen är begränsade för att uppnå välfärd, status och makt genom utbildning och yrke, jämfört med individer i överklassen. Därför uppstår en klyfta mellan människor vad gäller att uppnå framgång. Att nå framgång på laglig väg är, enligt Merton, svårt att uppnå, då mål och medel saknas. Det innebär att det uppstår en spricka när det gäller målen i ett socialt accepterat avseende. Behov av att hitta andra vägar för att uppnå målen framstår då den kriminella vägen erbjuder därför ett alternativ till att nå dessa mål. Till exempel pengar som inte kan tjänas på lagligt vis kan individer få genom att till exempel sälja droger (Merton, 1957) .

Giddens påpekar dock att saker och ting inte alltid är vad de ser ut att vara. Avvikelse har framförallt nära relation till makt och klasstillhörighet i den sociologiska forskningen. Detta exemplifierar Giddens med skillnaden mellan fattiga och rika. I relation till avvikelse är det viktigt att ifrågasätta vems regler det är som ska följas. Däremot betyder inte avvikelse alltid något negativt. Individer med nya idéer betraktas med fientlighet, däremot betyder inte det att idén bör avfärdas. Till exempel de politiska idéerna om individuella rättigheter och jämlikhet uppstod under 1700-talet och fick starkt motstånd. Ändå är det accepterat i många delar av världen idag. Giddens anser vidare att avvikande beteende nödvändigtvis inte betyder social upplösning i ett samhälle. Han exemplifierar med Nederländerna där det finns omfattande rättigheter för individen och avvikande beteende tolereras i samhället med låg brottslighet som följd. Däremot i Latinamerikanska länder där de individuella rättigheterna ofta behandlas med respektlöshet finns det utbredd brottslighet. Förklaringen till skillnaderna i dessa samhällen ligger i hur de individuella rättigheterna behandlas i ett samhälle. Giddens förklarar det så här:

Ett samhälle som är tolerant mot avvikande beteende behöver inte riskera social upplösning. Man kan emellertid nå detta mål endast i de fall då individuella rättigheterna är kopplade till samhällelig rättvisa., det vill säga att orättvisorna inte ska vara allt för stora eller iögonfallande och befolkningen ska överlag kunna leva ett anständigt liv. Om friheten inte balanseras mot jämlikhet och rättvisa, eller om många människor finner sina liv vara tomma på mening, kommer det avvikande beteendet sannolikt att ta destruktiva former (Giddens, 2003:223).

Det är alltså avgörande hur de individuella rättigheterna uppfattas i ett samhälle. Balansen mellan rättvisa och frihet är avgörande för att negativa brottsliga aktiviteter och resultat (Giddens, 2003).

(16)

16

4.4

Kön

Kön är en central faktor vad gäller individers eller gruppers olika möjligheter. Det påverkar i hög grad de roller enskild person har i olika institutioner som till exempel familj och statliga verksamheter. Kön genomsyrar alla kategorier vilka diskuterats ovan; social differentiering, hälsa, brottslighet och utbildning. I merparten av dessa kategorier är män många gånger överordnade kvinnor. Det finns inga allmänt kända samhällen där kvinnor förfogar över män fast att kulturer skiljer sig åt i olika samhällen.

Kön skiljer sig åt biologiskt och socialt. Biologiska faktorer bidrar bland annat till olika aggressivitetsnivåer mellan män och kvinnor. Å andra sidan är kön ett starkt skapat socialt begrepp vilket hänför till olika sociala roller och identiteter av män och kvinnor. Det är kvinnor som har det sociala ansvaret för hem och barn. Denna allmänna uppdelning av arbetssysslor har lett till att män har mer auktoritet än kvinnor vad gäller makt, prestige och rikedom. Trots utveckling och framsteg av skillnader i kön och kvinnors rättigheter ligger genusskillnader fortfarande som grund till sociala orättvisor (Giddens, 2003).

5

Teoretisk referensram

I teoriavsnittet presenteras den teori som har valts för att studera ojämnlikheten i Colombia; Charles Tillys teori om beständig ojämnlikhet. Teorin tillämpas för att studera hur den kategoriella ojämnlikheten kommer till uttryck och vilka mekanismer och procedurer som bidrar till att vidmakthålla och reproducera den.

5.1

Beständig ojämnlikhet

Beständig ojämnlikhet definieras som ojämnlikheter som varar från en social interaktion till en annan och är bestående i ett samhälle över yrkesbanor, livstider och organisationshistorier. Tilly anser att beständig ojämnlikhet uppstår på grund att individer som har tillgång till resurser och löser svåra organisationsproblem genom kategoriella differentieringar. Vidare menar han att den beständiga ojämnlikheten beror på hur starkt institutionaliserade kategoriella par är. Detta återkommer i redovisningen nedan.

Vidare menar Tilly att människor formar inrättningar genom yrkesbanor, livstider och organisationshistorier. Det vill säga alla sociala interaktioner mellan olika grupper eller kategorier i samhället huruvida det handlar om sjuksystem, immigrantnätverk, lokala samhällen eller kapitalistiska företag (Tilly, 1999).

5.1.1

Kategorier och kategoriella par

Ojämnlikhet undersöks genom beständiga faktorer via kategorier av individer eller grupper. Dessa kategorier består av ojämnlika grupper av individer som till exempel svarta och vita, män och kvinnor eller medborgare och icke- medborgare. Dessa kategorier utgör kategoriella par och vidmakthålls via sociala relationer (Tilly, 1999).

För att förklara kategoriella par definieras först kategori. Tilly refererar till Zerubavel (1996) och använder följande formulering vid definitionen av en kategori:

(17)

17

En kategori består av en grupp aktörer som delar en gränslinje genom vilken de skiljs från och förbinds med åtminstone en annan grupp aktörer som tydligt stängs ute genom denna gräns. En kategori förenar aktörer som bedöms vara lika, skiljer ut aktörer som anses vara olika och definierar relationerna mellan de båda grupperna (Tilly, 2000:74).

Enligt Tilly utgörs en kategori av en grupp individer som har något gemensamt. Till exempel vilket kön en person tillhör. Samtidigt förbinds könet med och stängs ut från det andra. Han förklarar detta så här: ”Kvinnor, en kategori som utestänger män” (Tilly, 2000:74). De två olika könen, man-kvinna skiljer sig sålede från varandra samtidigt som de definierar varandra (Tilly, 2000).

Tilly fokuserar på relationer och studerar ojämlikheter utifrån olika kategoriella par som till exempel man och kvinna, svart och vit, legitim och illegitim. Ojämnlikheterna uppstår utifrån kategoriella par och består genom det som händer mellan människor och vilka former det tar, samt vilka effekter det får för samhället. Beständig ojämnlikhet kan uppstå i organisationer genom alla möjliga förhållanden som till exempel släktrelationer (Tilly, 2000).

Olika sociala sammanslutningar formar en tydlig samling hoppkopplade förbindelser där åtminstone en ställning inom anordningen kan inrätta förbindelser över gränser och sammanföra positioner genom interna band. Ett kategoriellt par består av en betydelsefull gränslinje och åtminstone en anknytning till positioner på vardera sidan om den (Tilly, 2000).

5.1.2

Kategoriella processer och hierarkiska byggstenar

Charles Tilly menar att kategoriella par fungerar utifrån olika mekanismer och beskrivs som organisationella scheman varigenom olika mönster bygger på kategoriella relationer. De förklaras återkommande nätverkskonfigurationer i en organisation eller social ordning via en rad olika situationer vilka omsätts till varieerande grad. Fem konfigurationer urskiljs; kedja, hierarki, triad, organisation och katogoriella par.

En kedja består av en eller flera sammansättningar bland olika sociala ordningar, till exempel, identiteter, individer, grupper eller nätverk. En hierarki är lik en kedja men är till skillnad en asymmetrisk konfiguration och innebär därför en asymmetrisk ojämnlikhet. Triadkonfigurationen består av tre sammanknutna utgångspunkter via relationer i en social ordning. Utgångspunkterna i en triad (det samma med kategorier) är förbundna via en gemesam nämnare eller ömsesidigt intresse. De skiljs från varandra genom enskilda delare, det vill säga olika relationer till den gemensamma nämnaren.

En organisation eller social ordning formas med utgångspunkt i en gemensam plattform. Underlaget återstår i skilda relationer utrspridda över en kollektiv arena där minst en av parterna har rätt till att utveckla relationer utöver den gemensamma plattformen och koppla samman olika arenor. Att överskrida plattformens gräns innebär att interna konfigurationer skapas mellan två olika organisationsplattformer.

Det kategoriella paret är uppbyggd av sociala avgränsingar där en kategori har en tydlig gränsdragning via en betydande polär relation till det motsatta paret. Tilly menar att en organisation eller social ordning består i ett välutvecklat nätverk av kategoriella par. Nedan illusterars konfigurationsmekanismerna:

(18)

18 Kedja Hierarki Triad Organisation Kategoriellt par

(19)

19

Kategorisering används som ett verktyg för makthavare i kontrollsyfte och uteslutning av underordnade grupper. Likväl menar Tilly att kategorisering är de underordnades verktyg. Genom den här mekanismen kan de ansluta sig till större grupper, med detta en mer krafullt social ordning och förhöjd handlingskraft vilket är fallet för till exempel fackföreningsgrupper.

Därtill förklaras även en kategori framkomma utifrån en samling hoppkopplade förbindelser. Tilly uttrycker det så här:

Utanför organisationer som företag, regeringar, partier, och frivilliga föreningar bildas kategorier sällan som resultat av planerad social handling. De mest framträdande undantagen inträffar då politiska entreprenörer har något att vinna på att hävda och gynna existensen av en kategoriell enhet som, om den erkänns, får åtnjuta någon sorts kollektiv fördel. Anspråk på att tala å en förtryckt, oorganiserad och icke-erkänd nations vägnar har denna karaktär, liksom kraven för aktivister inom sociala rörelser att man ska erkänna dem som talesmän för orättvisst missgynnade medlemmar av dessa rörelser. Även dessa fall är starkt beroende av existerande organisationer, eftersom de politiska entreprenörerna typiskt kräver antingen en särskild plats inom en given stat eller erkännande från andra stater av deras suveräna existens som en ny stat (Tilly, 2000: 81).

Beständig ojämlikh sanktioneras bland annat genom stat, religion och kultur. Ett par som återfinns inom staten är exempelvis medborgare och icke-medborgare, som lägger grunden för hur en individ behandlas. Ett kategoriellt par inom kulturen är man och kvinna. I Sverige har män och kvinnor samma rättigheter, däremot säger samhällets praxis något annat och tillåter förekomsten av underordning (Tilly, 2000).

5.1.3

Inre och yttre kategorier

Tilly beskriver både inre och yttre kategorier. Inre kategorier består av konstellationer såsom elev och lärare, sjuksköterska och läkare samt arbetstagare och arbetsgivare. I dessa fall är underordningen accepterad, människor godkänner denna maktstruktur då vissa individer till exempel är högre utbildade. Inre kategorier kommer inifrån och tillhör en organisations inre struktur. Till exempel personalstrukturen, chefer och arbetare eller studenter kontra professorer. Begränsningar mellan olika interna kategorier uttrycks genom olika symboler, uniformer eller emblem. Interna kategorier utgör alltså medlemmar i jämförelse med icke-medlemmar. Till skillnad från inre kategorier grundar de yttre kategorierna sig inte i organisationen utan de kommer från andra håll och är oberoende av de inre kategorierna. Yttre kategorier kommer alltså utifrån, som till exempel kön och etnicitet. Inre och yttre kategorier är alltså inte kategoriella par utan indikerar relation mellan kategoriella par. Det är sammansättingen av de inre och yttre kategorierna som bidrar till den beständiga ojämlikheten. Detta har Tilly uttryckt i form av ett diagram vilket illustreras nedan:

(20)

20

INGEN YTTRE KATEGORI YTTRE KATEGORI

INGEN INRE

KATEGORI INRE

KATEGORI

Fig. 2: Effekter av närvarande eller frånvarande inre och yttre kategorier (Tilly, 1999 s.77).

Figuren illustrerar uppdelningen av ojämna kategorier över olika avgränsningar. Tilly menar att en stor andel ojämnlikhet tillsammans med frånvaro av rationella avgränsningar ofta resulterar i avundsjuka, konkurrens och personliga orättvisskänslor. Dock ger det inte någon grund till kategoriella kollektiva handlingar.

Instabilitet förekommer då initiativ till att lösa problem undviks. Individer i den här situationen står ut med vad de anser kortvariga orättvisor i hopp om långvariga förbättringar eller belöningar dämpar orättvissans implikation.

Den importerade gränsdragningen beskriver ojämnlikhet framstå i relation till yttre kategorier. Det är orsaken till förbittring, resistans och kollektiv handling. Utan stark kontroll eller överseende förblir relationen instabil.

Den lokala gränsen är mer stabil än gradient och den importerade gränsdragningen. Den uppstår på grund av ojämnlikhet som till skillnad utvecklas genom belöning och ojämnlikhet. Ojämnlikheten består då i organiserade kategoriella par. Även fast att den här gränsen är mer stabil resulterar det i större utgifter för sociala resurser. Likt byråkrati kan det minska en organisations effektivitet.

GRADIENT IMPORTERAD GRÄNS LOKAL GRÄNS FÖRSTÄRKT OJÄMNLIKHET

(21)

21

En kombination av inre och yttre kategorier skapar lägre kostnader eller resursutgifter och stabilitet som främst hotas av solidaritet. Denna kombination avgränsas till förstärkt ojämnlikhet. I och med att stabiliteten kan hotas av solidaritet finns risk för resistens och kollektiv handling inom kategorier. Gradient har tendensen att övergå till den lokala gränsen eller den importerade gränsen medan både de lokala och importerade gränserna oftast övergår till förstärkt ojämnlikhet. Tendensen till övergång från en avgränsning till en annan kan också förekomma i den motsatta ordningen i den förgående beskrivningen. Tilly påpekar att det är ytterst sällan det inträffar och att det då oftast beror på att kostnaderna för att upprätthålla differentieringar har stigit markant. När det finns ett överskott av resurser som redan fungerar väl genom gradients eller den lokala gränsen är det enbart vid sällsynta tillfällen de kontrollerar resurserna och infogar externa kategorier (Tilly, 1999).

Kombinering av inre och yttre kategorier förstärker ojämnlikhet inom en organisation eller ett nätverk. Tydliga gränsdragningar av inre kategorier främjar exploatering och möjlighetsansamling genom förklaringar, rättfärdiga uttalanden och andra praktiska rutiner just för ojämnlika belöningsutdelningar. Tilly menar att kategoriella par är verksamma inom nätverk, och att det är i dessa nätverk som ojämlikheten aktiveras och enligt Tilly beror de kategoriella ojämlikheten främst på fyra olika orsaksmekanismer vilka redovisas i senare avsnitt (Tilly, 2000).

5.1.4

Kategoriell ojämnlikhet

Kategoriell ojämnlikhet skapas främst av två orsaksmekanismer som Tilly diskuterar i sin teori. Han förklarar att det är mekanismerna exploatering och möjlighetsansamling som skapar kategoriell ojämnlikhet genom att främja införandet av kategoriell ojämnlikhet medan efterlikning och anpassning generaliserar influensen av den beständiga ojämnlikheten (Tilly, 1999). Totalt redovisar Tillly redovisar fyra olika orsaksmekanismer.

5.2

Orsaksmekanismer

Orsaksmekanismer är fyra olika former genom vilka den beständiga ojämnlikheten vidmakthålls och reproduceras. Dessa orsaksmekanismer namnges exploatering, möjlighetsansamling, efterlikning och anpassning. Alla fyra orsaksmekanismer har ett självreproducerande element (Tilly, 1999).

5.2.1

Exploatering

Exploatering är ett fenomen som förekommer när makthavare kontrollerar resurser. Det kan var både negativt och positivt. Oftast förekommer det på så sätt att makthavarna använder det för att främja dem på bästa sätt. Till exempel extraherar de underordande gruppers insatser utan att dela med sig av vinsterna eller fördelarna av dessa insatser. Det tillåter också medlemmarna av en överordnad grupp att sprida solidaritetsgenererande fördelar inom deras egen organisation. Det försäkrar kontrollstrukturer och att vinster stannar hos eliten genom succession. Tilly förklarar att den här orsaksmekanismen har en central plats i den marxistiska teorin med Bottomores citat:

(22)

22

Exploitation occurs when one section of the population produces a surplus whose use is controlled by another section. Classes in the Marxist theory exist only in relation to each other and that relation turn upon the form of exploitation occurring in a given mode of production. It is exploitation which gives rise to class conflict. Thus different types of society, the classes within them, and the class conflict which provides the dynamic of any society can all be characterized by the specific way in which exploitation occurs (Tilly, 1999, 87; Bottomore, 1983, 157).

Ovanstående citat visar att när en del av populationen producerar vinster eller resurser vilka kontrolleras av en annan del förekommer exploatering. I den marxistiska teorin existerar klasser bara i relation till produktion där exploatering förekommer. Det är exploatering som ger upphov till klasskillnader. Därför anser Bottomore att olika samhällen, samhällsklasser och konflikter inom samhällen kan förklaras genom den form vilken exploatering förekommer (Tilly, 1999),

Exploatering reproducerar sig själv genom resurskontrollerande eliter, vilket till vissa delar används för att belöna kollaborationer och till andra för reglering av inrättade system. Exploatering genom kategoriella grupper innefattar främst lokala konstruerade variationer genom till exempel kön, etnicitet eller liknande faktorer (Tilly, 1999).

5.2.2

Möjlighetsansamling

Möjlighetsansamling tillåter grupper att lägga upp förråd på så sätt att motstå en överordnad grupp och kämpa för till exempel sina rättigheter. Möjlighetsansamling förekommer därför till skillnad från exploatering av icke-elitens bruk av resurser. Ett tydligt exempel är fackföreningar. Möjlighetsansamling innebär vinst för segregerade grupper genom rekrytering av svagare grupper inom samma nätverk. Det inkluderar överföringen av vinster och andra belöningar till deras barn eller accepterade efterföljare. Möjlighetsansamling består av fyra olika element: ett tydligt nätverk, värdefulla förnyelsebara resurser, föremål till monopol, stöder nätverks aktiviteter och förhöjd av nätverkets modus operandi, avlägsning av resurser från nätverksmedlemmarna och skapandet av trosuppfattningar som tillåter nätverket bevara resurserna (Tilly, 1999).

5.2.3

Efterlikning

Efterlikning förekommer när en organisation tillämpar en existerande modell i sin egen. Det kan vara allt från hierarkiska organisationsmodeller till yrkespositioner. Till exempel reproducerar ofta nya universitet fakulteter som redan existerar i andra universitetsstrukturer. Efterlikning multiplicerar kategoriell ojämnlikhet. Efterlikning reducerar kostnader i organisationer men det innebär också and det förvisar en synvilla av hur det ska eller måste vara och därför kan det förstås som en oundviklighet (Tilly, 1999).

5.2.4

Anpassning

Anpassning äger rum när individer inrättar sig eller anpassar sig till olika miljöer och situationer. Orsaksmekanismen anpassning innebär också att det håller ojämnlika system av kategorier på plats. Det sker genom två olika element. Först och främst skapar det procedurer som förenklar den dagliga interaktionen och för det andra bearbetar det sociala relationer kring olika avdelningar eller grupper.

(23)

23

5.3

Skript och lokal kunskap

Skript och lokal kunskap är grundläggande för att förstå Tillys teoretiska resonemang. Det är genom skript och lokal kunskap som människor socialiserar. Skript omfattar dagliga rutiner i form av generella konfigurationer till specifika scheman som används dagligen, till exempel när individer tar ut pengar på en bank. Det innebär alltså vetandet vi har för den funktionella modellen i relation till att utföra en handling. Vi vet att vi ska sätta in bankkortet i uttagsmaskinen, trycka in den personliga koden och specificera summan pengar som ska krediteras från kontot när vi ska ta ut pengar från en bankautomat.

Lokal kunskap betyder den lokala, allmänna kunskapen som förärvas under en längre period. Skript gynnar uniformitet till skillnad från den lokala kunskapen som främjar flexibilitet. Skript påverkar framförallt orsaksmekanismen efterlikning medan den lokala kunskapar främst tar sitt uttryckt i anpassningsmekanismen. Ändå menar Tilly att det är viktigt att förstå att alla orsaksmekanismer fungerar genom en kombination av skript och lokal kunskap. Till exempel fungerar kategoriella par genom konfigurationer som konstruerats av variationer i lokal kunskap i relation till allmänt accepterade differentieringar via kön, etnicitet eller någon annan liknande uppdelning.

Det är genom bearbetning och anpassning av skript som samlas tillfredställande lokal kunskap. Det kan ske genom till exempel scheman, undvikande handlingar, mytologier, skämt och även konspirationer. Anpassning innebär alltså ojämnlika organisatoriska arrangemang i relation till sociala rutiner eller poster så starkt att det medför en utmanande följd att förflytta sig i organisationen (Tilly, 1999).

Alla fyra orsaksmekanismer fungerar genom kombinationer av skriptering och lokal kunskap. Genom kategoriella par fungerar exploatering i relation till individernas lokala kunskapskonstruktion . Tilly presenterar ett diagram av skriptering och lokal kunskap i sociala nätverk så här: 1 1 SKRIPTERING 0

DELAD LOKAL KUNSKAP 1

TUNN INTENSIV RITUAL RITUAL RUTINERAD SOCIALISERING LÅG DJUP IMPROVISERING IMPROVISERING Undvikning

(24)

24

Fig. 3: Skriptering och lokal kunskap i sociala nätverk (Tilly, 1999 s.54)

Enligt Tilly är det med knappt eller liten skriptering eller lokal kunskap (vänster hörna längst ned) som individer antingen undviker varandra eller engagerar sig i låga improvisationer. Han exemplifierar med fotgängaren på en packad gata som anpassar sig på så sätt att undvika kollision med andra individer på gatan. I andra fall kan skriptering vara intensiv och den lokala kunskapen svag som till exempel när en ledande individ på ceremonier indikerar att andra ska applådera, stå upp, sitta eller lämna. I det här fallet handlar det om svaga nätverk. Ritualer innebär höga transaktions kostnader för sociala resultat. I allmänhet reserveras det för speciella tillfällen.

I de fall där den lokala kunskapen är hög och skriptering svag resulterar det i djup improvisation av intensiv socialisering, professionell jazz, fotboll och lekfulla konversationer. Stark lokal kunskap och starka nätverk förstärker varandra. Individer i djup improvisation hittar ofta gemensamma skript att identifiera sig med situationen eller sammanhanget. Till exempel när skript blir del av ett skämt omarbetad via den lokala kunskapen. Den intensiva ritualiseringen (till höger längst upp) betyder att det finns en stor allmän kunskap av stark skriptering som grundad i starka rutiner som till exempel bröllop och nollningsrutiner på universitet. Detta betyder att delade identiteter och medlemskap affirmeras genom att stundvis lämna improvisering eller snarare skriptering med personlig improvisation i form av stötningar, blinkningar eller miner.

Den rutinerade socialiseringen sker alltså genom en kombination av skriptering och lokal kunskap. Genom det sociala livet av företag, affärer, skolor, och samhällen tillämpar människor hela deras liv skripterade rutiner som hälsningar, ursäkter, uttryck för personliga angelägenheter. I och med att skript i sig kan krångla och skapa reaktioner med oväntade konsekvenser använder sig individer av den lokala kunskapen för att reparera dessa sociala interaktioner (Tilly, 1999).

5.4

Teorival

Charles Tilly diskuterar ojämnlikhet i sina sociologiska tankegångar kring sociala processer som upprätthåller och bidrar till en beständig ojämnlikhet. Tilly fokuserar på organisationslösningar och kollektiva förvärv genom den organisatoriska ordningen. Han för diskussioner kring hur den beständiga ojämnlikheten uppstår och upprätthålls i resonemang kring olika historiska händelser. Han diskuterar bland annat apartheiden i Afrika, immigration och den Katolska revolutionen i England. Vidare redovisar Tilly också för specifika mekanismer och konsekvenser i dessa sociala processer. Tilly bidrar med viktig kunskap om och förståelse för beständig ojämlikhet och bedöms därför som relevant för studiens problemområde som är hur ojämlikhet kommer till uttryck i det colombianska samhället genom kategoriella par.

6

Metod

I detta avsnitt presenteras den valda metoden för studien. Det inleds med metodologiska utgångspunkter, därefter motivering till metodval för den empiriska studien. Sedan följer en redovisning av den empiriska studiens urval, genomförande och analys. Slutligen avslutas metodavsnittet med en metoddiskussion där validitet och reliabilitet diskuteras.

(25)

25

6.1

Metodologiska utgångspunkter

Under följande punkt klarläggs studiens undersökningsinriktning med kvalitativ metod, innehållsanalys samt hermeneutik.

6.1.1

Hermeneutik

Hermeneutiken är den forskningsinriktning som studerar tolkning av texter. Syftet är att en giltig och gemensam förståelse av textens menings ska uppnås. I innehållsanalysen har texten en central plats men till skillnad från den öppnare inriktningen diskursanalys är innehållsanalysen mer begränsad. Det som söks vid användandet av innehållsanalys är det Bergström och Boreus kallar det ‘manifesta’ inslaget i texter och menar med det allt som uttrycks explicit. Samtidigt påpekas att det ‘manifesta’ också kan användas för att få förståelse för det implicita eller outsagda (Bergström & Boreus, 2008).

6.1.2

Kvalitativ ansats

Vid kvalitativa studier söks en djupare förståelse och en god överblick till förklaring av den företeelse som studien avser undersöka. Därför blir forskarens uppgift att sätta sig in i studiefenomenet och betrakta världen ur dennes perspektiv. På det sättet får forskaren en närhet till studieobjektet (Homle & Solvang, 1997).

6.2

Motivering till metodval

Studiens syfte är att fördjupa förståelsen av hur kategoriell ojämlikhet kommer till uttryck i Colombias samhälle med utgångspunkt från Charles Tillys teori av kategoriella par. För att fördjupa förståelsen har därför en kvalitativ metod utsetts till bästa sätt att öka uppfattningen kring detta fenomen. Enligt Bergström och Boreus (2008) avser den kvalitativa metoden fördjupa förståelsen av ett studiefenomen, vilket innebär att den kvalitativa metoden tillämpas i överensstämmelse med studiens problemprecisering. Det tillåter studiefenomenet, ojämnlikhet att studeras inifrån genom att sätta sig i de fyra ojämnlikhetsmekanismerna och därmed ett ojämnlikhetsperspektiv av Colombia. På det sättet erhålls en närhet till studieobjektet.

För att vidare stärka studien och förståelsen av problempreciseringen har en innehållsanalys valts för att studera texter i relation till Colombia och belysa ojämnlikhetssituationen. Artiklarnas innehåll studeras genom ett kodningsschema vilket redovisas i nästa avsnitt. På så vis kan de kategorier som specificerats i problempreciseringen klassificeras. I överensstämmelse med Bergström och Boreus kan artikelinnehållet därför systematiskt beskriva texterna. Kodningsschemat har valts för att söka det Bergström och Boreus kallar de ”manifesta” aspekterna i texter och menar med det allt som beskrivs explicit i texterna. De påpekar också att letandet efter det “manifesta” även kan tillämpas för att få förståelse för det implicita (Bergström & Boreus, 2008). Undersökningen kretsar alltså kring texternas innebördsaspekt.

(26)

26

6.2.1

Innehållsanalys

Innehållsanalys innebär att forskaren utifrån texter läser sig in i och fördjupar sig ett studiefenomen. Det används framförallt i analyser vilket tillvägagångssättet består i att kvantifiera. Grundidén består i att kvantifiera någonting i texter utifrån ett specifikt forskningssyfte. Däremot förekommer det också kvalitativa innehållsanalyser vid behov. Skillnaden mellan kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys är att den kvalitativa innehållsanalysen oftast innebär undersökning av texter där ingenting räknas. I vissa fall förekommer behovet av tolkningar för mer komplicerade undersökningar där studiefenomenet kan räknas eller mätas (Bergström & Boreus, 2008). Vad gäller den här uppsatsen förekommer en kvalitativ innehållsanalys för att tolka den kategoriella ojämnlikheten i Colombia. I enlighet med Bergström och Boreus (2008) undersöks manifesta inslag i texterna för att förstå det inte fullt utsagda. Därtill belyser det allmänna värderingar i samhället som ger ytterligare kunskap vad gäller ojänmlikheten av kategoriella par i samhället.

6.3

Kodning av den empiriska studien

Kodning innebär att en företeelse ska kodas in och grupperas. Kodning av olika företeelser förekommer genom att använda ett kodningsschema där kodningsenheter undersöks. Nedan följer redovisning av kodningsschema och kodningsenheter (Bergström & Boreus, 2008).

6.3.1

Kodningsschema

Kodningsschemat är ett systematiskt verktyg för att studera texter. I denna studie studeras artiklar systematiskt för att undersöka ojämnlikhet i Colombia. Genom att följa ett kodningsschema kan artiklarna analyseras i relation till kodningsenheter för att sammanställa resultatavsnittet.

Det är viktigt hur en text tolkas, det som uttrycks i texten, inte dess språkliga form. Tolkningen kan fångas genom att använda kodningsinstruktioner (Bergström & Boreus, 2008).

6.3.2

Kodningsenheter

För att studera och fördjupa förståelsen av ojämnlikheten av Colombia i relation till ojämnlikhetsperspektivet studeras olika kategorier eller kategorier i förhållande till Tillys ojämnlikhetsmekanismer. Dessa kategorier motsvarar kodningsenheterna i denna studie. Enligt Bergström och Boreus kan dessa kodningsenheter bland annat vara ord, metaforer eller kategorier (Bergström & Boreus, 2008). Därför är ett utgångsläge kodningen av de sociala kategorier som specificerats i problempreciseringen; kön, hälsa, brottslighet och social differentiering. Genom att koda in hur dessa kategorier möjliggörs chansen att utforska hur ojämnlikheten uttrycks i Colombia. Bergström och Boreus (2008) förklarar att de varierande egenskaperna i kodningsenheterna kan illustreras med kodningsvariabler som till exempel i kön kan en av de varierande egenskaperna vara att män har större makt än kvinnor.

(27)

27

Dessa kodningsenheter kodas ytterligare i relation till orsaksmekanismerna för att undersöka frågan av hur olika orsaksmekanismer bidrar till att vidmakthålla och reproducera ojämnlikheten i Colombia. Dessa kategorier studeras i förhållande till de kategoriella paren som anges nedan. Medan kodningsvariablerna främst kommer åt det manifesta i texten kommer kodningsfrågorna åt det implicita. Här presenteras kodningsvariablerna som används i undersökningen där kodningsenheterna har kategoriserats:

Kön

Brist på respekt för kvinnor Kvinnor utsetts för övergrepp

Låg grad av manlig solidaritet gentemot kvinnor Hälsa

Dåliga omständigheter bidrar till försämrad hälsa Underklassen har begränsad tillgång till sjukvård

Låg grad av maktgruppers solidaritet genotemot underordnade grupper vad beträffar hälsovådliga omständigheter

Brottslighet

Individer vänder sig till brottslighet när de upplever att de orättvisst behandlade Beväpnade grupper är vanligt förekommande

Utsatta medborgare känner en låg grad av solidaritet gentemot staten och avviker från normen

Social differentiering

Fattiga utsetts för en daglig kamp att överleva Fattiga exploateras deras resurser

Elitgrupper har en låg grad av solidaritet mot underordande grupper

Första steget i kodningsschemat är att läsa texten. Efter att artikeln har lästs tolkas och uppfattas texten. För att fördjupa kunskapen om kategorierna i texten observeras förekomsten av dessa hypoteser grupperade i de olika kategorierna. Genom att undersöka om dessa hypoteser kan tolkas i artiklarna kan en underökning av dessa kategorier utföras. För att fortsätta med undersökningen i förhållande till de mekanismer som bidrar till Colombias ojämnlikhet används yttrligare kodningsinstruktioner genom kodningsfrågor i förhållande till studiekategorierna.

References

Related documents

Regeringen gör i beslutet den 6 april 2020 bedömningen att för att säkerställa en grundläggande tillgänglighet för Norrland och Gotland bör regeringen besluta att

Once more, Kalmar became the hub in a great union, this time uniting the Kingdom of Sweden and the Polish-Lithuanian Rzeczpospolita, Unfortunately, this brave experience

THE ADMINISTRATIVE BOARD OF KALMAR COUNTY'S ROLE AND EXPERIENCES CONCERNING CONTAMINATED SITES Jens Johannisson Administrative Board of Kalmar County, Sweden.. THE ROLE OF

Om nu den kvinnliga positionen inte nödvändigtvis knyts till kvinnor och den manliga inte till män - hur yttrar sig då den systematik som ändå fmns, nämligen att kvinnligheten

Svenska språket är en social markör som säger att jag förstår ”fika”, ”konsensus”..

The primary objective of the European NAFLD Registry observa- tional study is to assemble a ‘real-world’ cohort of well-characterised patients across the full spectrum of

ståelse för psykoanalysen, är han också särskilt sysselsatt med striden mellan ande och natur i människans väsen, dessa krafter, som med hans egna ord alltid

Ett slut på den väpnade konflikten i Colombia kommer att bli ett nytt bevis på våra folks fasta förpliktelse att inte använda hot om våld, till förmån för fredliga