Detaljplanering
Exploatering inom ett område av riksintresse
Lisa Berg
Samhällsbyggnad, högskoleexamen 2019
Luleå tekniska universitet
ii
1 Förord
Jag har läst samhällsbyggnadsprogrammet på Luleå tekniska universitet. Under våren har jag varit på Bodens kommuns samhällsbyggnadskontor, först under den verksamhetslagda delen av utbildningen (VFU) följt av examensarbetet. Jag har under den verksamhetsförlagda delen som omfattar 10 veckor upprättat en förstudie för området Trångforsen som en inledande del i att ta fram en detaljplan. Examensarbetet är ett fortsatt arbete där ytterligare utredningar har gjorts följt av att en detaljplan på området med tillhörande handlingar har upprättats. Jag vill rikta ett tack till plankontoret i Boden och framförallt till min handledare Ida Ahlbäck som har varit till stor hjälp under arbetets gång.
Boden, maj 2019
iii
2 Sammanfattning
Arbetet utreder förutsättningarna att exploatera ett område i Trångfors i Bodens kommun för bostadsändamål arbetet är på uppdrag av Bodens kommuns plankontor. Parallellt med utredningen tas ett förslag på detaljplan och tillhörande handlingar fram för området som redovisas i rapporten. Detaljplanen ritas i programmet Focus detaljplan som plankontoret i Boden använder. Under den verksamhetsförlagda utbildningen på Bodens plankontor är ett underlag är framtaget, materialet ligger som grund till rapporten samt detaljplanens
bestämmelser och utformning. Under arbetet har dialog förts med berörda förvaltningar samt Länsstyrelsen.
Detaljplanering avser att reglera hur mark- och vattenområden inom kommunen ska
användas, vilket ändamål ett område är mest lämpat för baseras på områdets läge behov och egenskaper. Lagar som främst reglerar planläggning av mark- och vattenområden är Plan- och bygglagen, Miljöbalken och kulturminneslagen (Adolfsson & Boberg, 2015). Planområdet Trångforsen är utpekat i Bodens kommuns översiktsplan 2025 som ett utvecklingsområde för bebyggelse. Bodens kommuns mål är att öka till 30 000 invånare till 2025, för att nå det målet arbetar kommunen aktivt med att stärka planberedskapen och på så sett kunna erbjuda attraktiva tomter.
Planområdet Trångforsen består till störst del av naturmark och ligger i anslutning till Luleälven i öst. Närområdet består av kvartersmark med villabebyggelse och närmaste vägnätet är Kanalvägen i väst och Trångforsvägen i norr, delar av planområdet har tidigare använts för fotbollsverksamhet och utgörs därför av fotbollsplaner i naturgräs. Parallellt med planområdet ligger intill Engelska kanalen som är av riksintresse för kulturmiljövården,
riksintresset är ett skyddat område som tar anspråk på stora delar av det tänkta planområdet. Intervju och platsbesök har utförts tillsammans med Länsstyrelsen angående hur hänsyn ska tas till Engelska kanalen i en framtida exploatering. Länsstyrelsen anser att ett avstånd på ca 10 meter från Engelska kanalen till planområdet ska tas för att bevara kanalhistorian.
Utredningen visar på att planområdet är lämpligt att utvecklas till ett bostadsområde, detaljplanen för planområdet Trångforsen omfattar 27 fastigheter på ca 1200kvm vardera med en maximal byggnadsarea på 250kvm. I samband med den nya detaljplanen kommer strandskyddet att upphöra, planförslaget medger en gång - och cykelväg parallellt med älven, på så sätt kommer området närmast älven vara mer tillgängligt än idag.
iv
Innehållsförteckning
1 Förord ... ii 2 Sammanfattning ... iii 3 Inledning ... 1 3.1 Bakgrund ... 1 3.2 Syfte ... 2 3.3 Frågeställning ... 2 3.4 Mål ... 2 3.5 Avgränsning ... 2 3.6 Metod ... 2 4 Teori ... 34.1 Plan- och bygglagen ... 3
4.2 Plansystemet ... 3 4.2.1 Regionplan ... 3 4.2.2 Översiktsplan ... 3 4.2.3 Detaljplan ... 4 4.3 Detaljplaneprocessen... 4 4.3.1 Planbesked ... 5 4.3.2 Samråd ... 5 4.3.3 Underrättelse ... 6 4.3.4 Granskning ... 6 4.3.5 Granskningsutlåtande ... 6 4.3.6 Antagande ... 7 4.3.7 Laga kraft ... 7 4.4 Riksintresse kulturmiljö ... 8 5 Planområdet Trångforsen ... 9 5.1 Bakgrund ... 9 5.2 Engelska kanalen ... 10 5.3 Översiktsplan 2025 ... 10 5.4 Detaljplan ... 10
5.5 Mark och vegetation ... 11
5.6 Markägarförhållanden ... 11
v 5.8 Strandskydd ... 12 5.9 Geotekniska förhållanden ... 12 5.10 Undersökningssamråd... 13 6 Resultat ... 13 6.1 Bedömning... 13 6.2 Utformning ... 14 6.3 Planförslag ... 15 7 Diskussion/Slutsats ... 16 8 Referenser ... 17 9 ... 18 10 Bilagor ... 19
10.1 Bilaga 1 Intervju Länsstyrelsen ... 19
10.2 Bilaga 2 – undersökningssamråd ... 20
10.3 Bilaga 3 – planbeskrivning ... 20
1
3 Inledning
3.1 Bakgrund
Examensarbetet är en avslutande del i utbildningen Samhällsbyggnad 120 HP som går på Luleå tekniska universitet, examensarbetet och den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar tillsammans 7,5+15 poäng. Arbetet är på uppdrag Boden kommuns
samhällsbyggnadskontor. I arbetet utreds möjligheten att exploatera ett område i Trångfors, Bodens kommun för bostadsändamål följt av att ta fram en detaljplan med tillhörande handlingar för planområdet Trångforsen. Som grund till arbetet ligger utredningar jag har tagit fram under VFU perioden på Bodens samhällsbyggnadskontor under vintern 2019. Plankontoret arbetar aktivt med planberedskapen för att bidra till befolkningsvisionen som formulerades i översiktsplan 2025 att öka med 2 000 invånare till år 2025. Trångforsen är utpekat i översiktsplanen som utvecklingsområde för bebyggelse. Planberedskapen är viktig för att kommunen ser att attraktiva tomter kan vara en faktor som får individer att bosätta sig i Boden.
Kommunen reglerar och säkerhetsställer mark-och vattenområden med detaljplaner. Kommunen har planmonopol och kan därför självständigt besluta om planläggning och ta beslut om hur markanvändningen ska se ut. Planläggning ska framtas enligt Plan - och
Bygglagen (PBL) och i uppförandet av planer ska hänsyn tas till allmänna intressen (Adolfsson & Boberg, 2015)
Översiktsplanen fungerar som en strategisk utvecklingsplan för kommunens mark- och vattenanvändning. Översiktsplanen är vägledande vid detaljplanering men är inte ett juridisk bindande dokument. Boden kommuns målsättning är att öka till 30 000 invånare till år 2025. För att förverkliga tillväxtsvisionen är bebyggelseutvecklingen en, av många avgörande faktorer. Kommunen måste möta behovet av bostäder och ha möjligheten att erbjuda attraktiva tomter som bidrar till Bodens positiva utveckling. I översiktsplanen är bland annat potentiella utvecklingsområden är formulerade. Trångfors pekas ut översiktsplan 2025 som primärt utvecklingsområde för bebyggelse (Bodens kommun, 2017) Där av tas en utredning och ett förslag på en detaljplan fram för Trångforsen i bostadsändamål.
2
3.2 Syfte
Syftet med arbetet är att undersöka möjligheten samt lämpligheten att exploatera området i Bodens kommun för bostadsändamål samt att ta fram ett förslag på plankarta för området. Arbetet visar hur detaljplaneprocessen ser ut samt vilka roller framförallt kommunen och Länsstyrelsen har i framtagandet av planer.
3.3 Frågeställning
Är planområdet i Trångfors lämplig att exploatera för bostadsändamål?
3.4 Mål
Målet är att arbeta fram ett gediget underlag på ett planförslag med plankarta och handlingar som är bra utformat och på sikt kan antaget.
3.5 Avgränsning
Processen vid uppförandet av nya detaljplaner är en lång process som kräver ett särskilt tillvägagångssätt. Jag kommer att avgränsa mitt arbete fram till utredningen där detaljplan med planbeskrivning tas fram.
3.6 Metod
I förarbetet användes framför allt Boden kommuns GIS-karttjänst där användbara planeringsunderlag finns att tillgå, utöver materialet som fanns i GIS har fokus legat på dialoger med sakkunniga inom olika områden, som lösningar på vatten och avlopp och dagvattenhantering. Informationen är samlat i ett dokument, en förstudie som ligger till grund för rapporten samt detaljplanens utformning och tillhörande handlingar. Detaljplanen ritas i Focus detaljplan som är ett Auto-cad baserat program som plankontoret i Boden använder sig av vid framtagandet av detaljplaner. I arbetet förs dialog och Intervju med Länsstyrelsen angående hänsyn till Engelska kanalen. Information om detaljplaneprocessen hämtas framför allt genom relevant litteratur samt hemsidor som Boverket, Länsstyrelsen och Riksdagen utöver det relevant lagstiftning som Plan- och bygglagen och Miljöbalken.
3
4 Teori
4.1 Plan- och bygglagen
I Sverige regleras mark- och vattenanvändningen i Plan-och bygglagen [PBL,2010:900]. Lagen syftar till att främja hållbar samhällsutveckling och bidra till god bebyggt miljö för alla på lång sikt. I PBL finns regler som bestämmer hur planläggning ska ske samt hur allmänna och enskilda intressen ska beaktas processerna, lagen handlar mycket om att hitta en balans mellan de allmänna och enskilda intressena (Adolfsson & Boberg, 2015)
4.2 Plansystemet
Enligt Plan – och bygglagen är det fyra planer styr markanvändningen i en kommun,
regionplanen, översiktsplanen,
områdesbestämmelser och detaljplaner. Regionplanen och översiktsplanen har en vägledande funktion i detaljplanering och lovgivning, planerna visar på
markanvändningens inriktning och utveckling under en längre period. Medan
områdesbestämmelser och detaljplaner är juridiskt bindande dokument (Boverket, 2016).
4.2.1 Regionplan
På den regionala nivån hanteras mellankommunala frågor som överskrider kommungränser och påverkar flera kommuner, så som infrastruktur och regional bostadsförsörjning. I en regionplan samverkar kommuner och tar gemensamt fram riktlinjer för hur mark- och
vattenområden ska användas. I alla län förutom Stockholms län är regionplanering frivilligt där initiativet till att ta fram en regionplan främst ligger på kommunen själva, beslut om
regionplanering tas av regeringen (Boverket, 2016).
4.2.2 Översiktsplan
Enligt PBL ska alla kommuner upprätta en översiktsplan för hela kommunen. I översiktsplanen formulerar kommunen mål och riktlinjer över hur mark-och vattenområden ska utvecklas i kommunen under en längre tidsperiod. Översiktsplanen fungerar som ett strategiskt hjälpmedel och underlag när detaljplaner tas fram, en översiktsplan är inte ett bindande dokument utan en vägledning. Den ska redovisa miljö-och riskfaktorer som finns i kommunen samt allmänna intressen. (Adolfsson & Boberg, 2015).
4 4.2.3 Detaljplan
En detaljplan med områdesbestämmelser är bindande dokument som reglerar vad som får uppföras inom ett särskilt område i detalj. Detaljplanen omfattar i huvudsak mindre områden som ett villakvarter eller ett industriområde (Adolfsson & Boberg, 2015).
I nästa kapitel kommer detaljplaneprocessen förklaras mer ingående.
4.3 Detaljplaneprocessen
Kommunerna reglerar användandet av mark – och vattenområden i mer detalj med detaljplaner och områdesbestämmelser. I detaljplanering vägs de allmänna – och enskilda intressena mot varandra där avvägningar kan vara nödvändigt. De är rättsligt bindande dokument som förenklar bygglovsprocessen med bestämmelser över vad som får uppföras inom ett område. Detaljplanen visar vad som får uppföras inom ett geografiskt område exempelvis bostäder där höjder, och byggnadsarea bland annat regleras av detaljplanen. Lagar som främst reglerar planläggning av mark- och vattenområden är Plan- och bygglagen och Miljöbalken. Båda lagarna reglerar frågor gällande markanvändningen och omfattar liknande krav på hur hänsyn tas till miljön och allmänna intressen i planläggning (Boverket, 2016).
Länsstyrelsens roll i planarbetet är att samverka och försvara statens intressen. Vid
uppförandet av en ny detaljplan finns det två olika tillvägagångsätt. Planprocessen ser olika ut beroende på om ett förslag på detaljplanen kan upprättas med ett standardförfarande eller om den upprättas med ett utökat förfarande. Om planförslaget inte förväntas medföra en betydande miljöpåverkan samt är förenligt med översiktsplanen och Länsstyrelsens
granskningsyttrande kan kommunen tillämpa ett standardförfarande. Ett Standardförfarande består av Samråd, Underrättelse, Granskning, Granskningsutlåtande och Antagande före planen kan vinna lagakraft (Boverket, 2015)
5
Enligt Plan- och bygglag (PBL, SFS 2010:900) 5 kap 7 § Särskilda bestämmelser om ett utökat planförfarande finns i 11 a § första stycket, 11 b och 11 c §§, 17 § första stycket, 18 § andra och tredje styckena samt 25 § för en detaljplan som
1. inte är förenlig med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 §,
2. 2. är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse, eller 3. 3. kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Lag (2014:900).
4.3.1 Planbesked
Planbeskedet är den första skriftliga handlingen kommunen upprättar om ett beslut att påbörja ett planarbete. Ett planbesked ska upprättas om åtgärd vidtas gällande planläggning som kan ändra, upphöra eller anta en detaljplan. I planbeskedet ska det framgå kommunens avsikt med planen och om planbeskedet avser en planläggning ska de redovisa i planbeskedet när planarbetet förväntas vara klart. Avsikten med planbeskedet är att personer som är berörda av ett planarbete ska erhålla information om detta. Ett planbesked är inte bindande och kan därför inte överklagas (Boverket, 2014).
4.3.2 Samråd
I Samrådsfasen ska kommunen redovisa förslag på plankarta med tillhörande planbeskrivning. Det som ska finnas med i samrådshandlingarna är:
• Varför kommunen har upprättat ett planförslag • Vilka konsekvenser som planen medför
• Vilket förfarande har kommunen för avsikt att använda sig av
• Dokument som redovisar miljöbedömningen för planen och om det antas bidra till betydande miljöpåverkan
Samråd främjar den demokratiska rättigheten och är till för att medborgare samt berörda myndigheter ska ha möjlighet att yttra sig och medge synpunkter om kommunens förslag till en detaljplan i ett tidigt skede. Myndigheter som kommunen ska samråda med är
Länsstyrelsen och Lantmäterimyndigheten samt berörda kommuner. Utöver det ska kommunen ge tillfälle till samråd med kända sakägare, intresseföreningar och boende som berörs. Under planens utställningstid ska Länsstyrelsens lämna ett skriftligt
granskningsyttrande. Allmänhetens åsikter kan också vara behjälpligt i planarbetet (Boverket, 2018). Länsstyrelsens företräder statens intresse och ska se till att Plan – och bygglagen samt miljöbalken följs i planarbetet (Länsstyrelsen, u.å.).
Om förutsättningar till ett standardförfarande finns kan ett förslag till detaljplan bli godkänd av samrådskretsen under samrådet. Detta kan ske om exempelvis planförslaget omfattar en mindre åtgärd och samrådskretsen är liten. Om planen blir godkänd i samrådet finns det inga
6
fler tillfällen att komma med synpunkter på planförslaget. Kommunen har möjlighet att växla förfarande utan nytt samråd förutsatt att samrådskretsen består densamma (Boverket, 2015).
4.3.3 Underrättelse
Efter samrådet och inför granskningen ska kommunen underrätta om planförslaget genom att redovisa förslaget på kommunens anslagstavla samt tillgängliggöra på kommunens webbplats. Ett meddelande som omfattar innehållet i underrättelsen ska skickas senast samma dag som planförslaget anslås på anslagstavlan till kända sakägare och kända hyresgästorganisationer samt andra med väsentligt intresse av planförslaget. Senast samma dag ska förslaget och samrådsredogörelsen skickas till Länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten samt berörda kommuner (Plan- och bygglagen [PBL], SFS 2010:900)
Det som ska framgå i underrättelsen är: • Området planen avser
• Om planförslaget avviker från översiktsplanen
• Var planen finns tillgängligt för granskning och hur länge utställningstiden är • Det ska framgå att synpunkter får lämnas under utställningstiden
• Var och hur du framför synpunkter
• och den som inte har framfört sina synpunkter skriftligt under granskningstiden kan förlora rätten att överklaga beslut om att anta planen (5kap, 19 § PBL)
4.3.4 Granskning
Under granskningen får alla berörda ta del av det bearbetade planförslag som kommunen vill ska antas. Kommunen ska i granskningsskedet redovisa samrådsredogörelsen som omfattar vilka synpunkter som har inkommit samt om synpunkterna är tillgodosedda eller ej. Om någon fortfarande har invändningar kan de uttrycka dessa innan planen antas.
Granskningstiden ska omfatta minst två veckor i ett standardförfarande (PBL, SFS 2010:900). Under utställningstiden ska Länsstyrelsens göra ett yttrande gällande frågor som de ansvarar för i planer, d.v.s. miljökvalitetsnormer, riksintressen, strandskydd, mellankommunala frågor samt frågor som berör risker för människors hälsa, säkerhet, olyckor, översvämning eller erosion. Lantmäterimyndigheten ska också yttra sig gällande frågor som berör deras sakområde, d.v.s. fastighetsindelning, huvudmannaskap, exploateringsavtal bland annat (Boverket, 2015)
4.3.5 Granskningsutlåtande
Efter att planen har varit utställd för granskning ska kommunen göra ett skriftligt granskningsutlåtande. Utlåtandet omfattas av inkomna skriftliga synpunkter som är
7
sammanställda och kommunens förslag baserade på inkomna synpunkter.
Granskningsutlåtandet ska skickas till de som har inkommit med synpunkter eller meddela dessa var den finns tillgänglig. Dokumentet blir en del av planhandlingarna (Boverket, 2014). Om synpunkterna leder till att planen omfattas av en väsentlig förändring ska planen ut på granskning igen. I Planbeskrivningen ska det tydligt framgå vad förändringen avser och vilka konsekvenser som blir (Boverket, 2018).
4.3.6 Antagande
Detaljplanen är möjlig att antas om marken inom avsett område är förenligt med ändamålet som detaljplanen avser. Det är i regel kommunfullmäktige som fattar beslut om att anta en plan. Kommunfullmäktige kan delegera det ansvaret åt kommunstyrelsen eller byggnämnden i ett standardförfarande. Delegering av antagande bör hanteras med viss restriktivitet och är inte lämpligt i alla fall. Kommunfullmäktige bör anta detaljplaner som omfattar större
områden, innefattar känsliga miljöer eller planer som reglerar motstridiga intressen samt planer som är av stora ekonomiska åtaganden. När beslut om att anta detaljplaner har tagits ska det redovisas på kommunens anslagstavla (Boverket, 2017).
När planen är antagen ska kommunen underrätta det till: • Länsstyrelsen och lantmäterimyndigheten
• Berörda regionplaneorgan och kommuner
• Sakägare, bostadsrättsinnehavare, boende, hyresgäster m.fl. som under
utställningstiden lämnat skriftliga synpunkter och inte blivit tillgodosedda (5 kap. 29-30 §§ PBL)
Efter att en detaljplan har antagits går det att överklaga beslutet i minst tre veckor.
4.3.7 Laga kraft
Enligt 11 kap. 10 § PBL vinner en detaljplan laga kraft om ingen har överklagat och tiden för överklagan utgått eller när Länsstyrelsen har tagit beslut om att inte överpröva beslutet om att anta detaljplanen.
8
4.4 Riksintresse kulturmiljö
Ett riksintresse är enligt Miljöbalken (MB, SFS 1998:808) mark- och vattenområden som är av nationell betydelse för vissa samhällsintressen.
Den centrala myndigheten Riksantikvarieämbetet (2017) anger områden som bedöms vara av riksintresse för kulturmiljövården. Meningen är att skydda områden som vittnar om Sveriges historia och kulturhistoriska utveckling samt att de är viktiga på nationell nivå för dess kulturhistoriska värden. Frågor som rör kulturmiljöer sköts regionalt av myndigheten
Länsstyrelsen. Länsstyrelsen representerar kulturmiljöintressena inom samhällsplaneringen. RAÄ fördelar ut bidrag till landets länsstyrelser som i sin tur fördelar skattemedlen på olika riksintressen för vård.
Enligt Kulturmiljölagen (KML, SFS 1988:950) är det av nationellt intresse att skydda och vårda Sveriges kulturmiljöer. Alla bär ansvaret över att kulturmiljöer bevaras. Hänsyn ska tas
gentemot kulturmiljöer av likväl enskilda som av myndigheter. Vid arbete med närhet till kulturmiljöer ska planering ske så att kulturmiljön inte tar skada eller att skador begränsas. Bestämmelserna i kulturmiljölagen syftar till att bevara mångfalden av kulturmiljöer för nuvarande samt kommande generationer. Det ska framgå i kommunens översiktsplan vilka riksintressen som finns i kommunen samt hur de riksintressena förhåller sig till andra
intressen. I översiktsplanen ska man också belysa hur riksintresset ska tillgodoses efter dialog med Länsstyrelsen (Boverket, 2017).
9
5 Planområdet Trångforsen
5.1 Bakgrund
Planområdet ligger i Trångfors som är beläget cirka 4 km från Bodens centrum och ligger i anslutning till Luleälven. Planområdet ligger intill Trångforsbron, i direkt anslutning till bron norr om planområdet finns en grupp av moderna villor som är byggda i mitten av 90-talet. Bebyggelsemiljön väster om planområdet är uppförd 1985 och är mer traditionell till sin karaktär. Marken är öppen mellan bebyggelsegrupperna, strandområdet är bevuxet med träd. I områdets västra del parallellt med Kanalvägen finns lämningar från Engelska kanalen
(Bodens kommun, 2017).
I Trångfors finns förskola men i övrigt saknas offentlig och kommersiell service, skolverksamhet bedrivs i Heden som är en cykeltur bort. Området trafikeras av lokal kollektivtrafik och det finns gott om gång- och cykelvägar som förbinder Trångfors med närområdena Hedsvedjan, Hamptjärnmoran och Heden. Se figur 2.
10
5.2 Engelska kanalen
I områdets västra del sträcker sig Engelska kanalen parallellt med Kanalvägen. Kanalmiljön är av industrihistorisk betydelse med lämningar efter ett unikt tekniskt experiment och som är ett av många försök att lösa problemen med malmtransporterna från Gällivare till kusten. Engelska kanalen är skyddad som fornlämning och av riksintresse för kulturmiljövården. Kanalen ingår också i Norrbottens kulturmiljöprogram (Bodens kommun, 2017).
Riksantikvarieämbetet (2019) beskriver att fornlämningar skyddas enligt kulturmiljölagen, det är enligt lag förbjudet att ändra eller på något vis förstöra en fast fornlämning. Området runtomkring fornlämningen är också skyddat. Utsträckningen av området bestäms av Länsstyrelsen som ansvarar över länets kulturmiljövård (Riksantikvarieämbetet, 2019)
- Enligt 3 kap. 6 § ska mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan
påtagligt skada natur- eller kulturmiljön (Miljöbalken [MB], SFS 1998:808).
5.3 Översiktsplan 2025
Översiktsplan 2025 visar vägen för att skapa positiv utveckling i Bodens kommun. I översiktsplanen pekas Trångfors ut som en primär kärna och som ett primärt
utvecklingsområde för bebyggelse. Rekommendationerna i översiktsplanen är att ny
bebyggelse inom Trångfors BU2 ska prövas genom planläggning enligt PBL (Bodens kommun, 2017).
Enligt Bodens kommuns översiktsplan (2017) ska riksintresset Engelska kanalen tillgodoses genom att framtida exploatering inom planområdet ska föregås av en särskild utredning och de kulturmiljövärden som är kopplade till kanalmiljön. Ny bebyggelse ska anpassas till
områdets kulturmiljövärden för att dessa ska bestå. Ärendet kommer att behövas utredas av Länsstyrelsen med syfte att minska eller upphäva delar av utsträckningen av det skyddade området.
5.4 Detaljplan
Delar av planområdet omfattas av detaljplan. Engelska kanalen samt del av fastighet Heden 4:24 är detaljplanelagt år 1985 och ingår i detaljplan 25-P85/33. Södra delen av planområdet är detaljplanelagd som idrottsområde och har nyttjats för fotbollsplaner. Resten av
planområdet omfattas inte av någon detaljplan. Ny detaljplan föreslås ersätta del av detaljplan 25-P85/33.
11
5.5 Mark och vegetation
Markområdet består av stora öppna ytor av gammal ängsmark som sluttar ned mot älven i öst. Slänten ned mot älven är beväxt med björkar och sly. I norr finns ett mindre skogsområde som gränsar till bebyggelse i nordväst och öppen ängsmark. Södra delen av planområdet består marken av fotbollsplaner i naturgräs som nyttjas av en lokal fotbollsförening.
Trädridåer och sly avgränsar Engelska kanalen något från området. I södra delen av området närmast Luleälven är några mindre fritidshus uppställda.
5.6 Markägarförhållanden
Planområdet omfattar ca 17 hektar mark – och vattenområde. Bodens kommun äger marken för fastigheterna Heden 4:24, Heden 3:202<2 och 3:202<1 samt Heden 3:289 som utgör största delen av planområdet. Fastigheten Heden 4:21 ägs av Vattenfall och är till störst del vattenområde-
Figur 3, Fastighetskarta
5.7 Vatten och avlopp
Halva planområdet ligger inom verksamhetsområdet för vatten och avlopp (VA). Tekniska förvaltningen har hand om kommunens VA arbete. Dialog med tekniska pågår om utökning av verksamhetsområde vid planläggning
12
5.8 Strandskydd
Planområdet är beläget intill Luleälven, där råder det generella strandskyddet 100 meter. Strandskyddet finns för att alla ska kunna njuta av fina strandområden, samt för att bevara miljöer så att växter och djur kan fortsätta leva där. I och med planförslaget kommer
strandskyddet att upphävas. I detaljplanen föreslås en gång – och cykel väg som sträcker sig längs med älven. Ett sådant stråk tillgängliggör området för omgivningen mer än idag.
Eftersom slänten ned mot älven är så pass brant kommer gång – och cykelvägen uppföras 20 meter från släntkanten av stabilitetsskäl, därmed kommer flora och fauna till stora delar bestå närmast älven.
Figur 4, ljusblå buffer visar strandskyddets utsträckning (100m)
5.9 Geotekniska förhållanden
Ett antal geotekniska undersökningar är utförda inom området. Den senaste geotekniska undersökningen på området utfördes 2016 av Sweco. Det översiktliga fältarbetet var inom fastighet Heden 4:24 samt Heden 3:202. Arbetet omfattar CPT sonderingar, viktsonderingar samt skruvprovtagningar där jordartbedömning utförts okulärt och prover tagits för
analysering. Jorden består under ett växtlager av mull och lösa sediment av sand, silt och lera ned till fast, grov friktionsjord på varierande djup. År 2016 utfördes även översiktliga
stabilitetsberäkningar inom området. Beräkningarna visar att stabiliteten är låg närmast älven. Till grund för bedömningen ligger tidigare fältundersökningar utförda av VIAK AB år 1978. Stabilitetsundersökningar visar på erosion inom området närmast slänten. Enligt
13
5.10 Undersökningssamråd
I enlighet med bestämmelserna i plan- och bygglagen, miljöbalken och
miljöbedömningsförordningen (2017:966) ska planer och program som kan antas leda till en betydande miljöpåverkan miljöbedömas. För detaljplaner ska behovet av en miljöbedömning utredas i det enskilda fallet, ett undersökningssamråd.
För varje planförslag ska ett undersökningssamråd göras för att bedöma om planen medför konsekvenser på miljön eller människan. I undersökningssamrådet beskrivs områdets förutsättningar som exempelvis hur området ser ut, befintligt strandskydd, geotekniska undersökningar, lösningar för vatten och avlopp samt riksintressen. I dokumentet finns en checklista som kommunen har upprättat. Checklistan behandlar hur planen kan tänkas påverka bland annat miljön, luftkvalitén, djurliv, människors hälsa och ökning av buller. -Baserat på undersökningssamrådet anser kommunen att planen inte medför en betydande miljöpåverkan. Dokumentet ska skickas till Länsstyrelsen för bedömning i ett tidigt skede. (Se hela undersökningssamrådet i Bilaga 2).
6 Resultat
6.1 Bedömning
I utredningen om planområdet i Trångfors är lämpligt att bebygga har riksintresset Engelska kanalen varit det största frågetecknet. Hur ett riksintresses värde kan påverkas av en
exploatering är upptill Länsstyrelsen att bedöma. Efter intervju/dialog med Länsstyrelsen angående Engelska kanalen beslutades att ett platsbesök var nödvändigt för att Länsstyrelsen ska kunna yttra sig i frågan. Platsbesöket tillsammans med Länsstyrelsen syftade till att se hur Engelska kanalen ser ut och hur en framtida exploatering kan tänkas påverka helhetsbilden av kanalhistorians betydelse. Beslut togs efter platsbesöket att Länsstyrelsen ska sätta upp ett lämpligt avstånd mellan Engelska kanalen och planområdet i syfte att bevara Engelska kanalens kulturhistoriska, ett avstånd på ca 10 meter från kanalens släntkrön.
Dialog med personer inom kommunen har förts under arbetets gång. Aspekter att ta hänsyn till i utformningen av ett nytt bostadsområde involverar olika förvaltningar och sakkunniga personer. För att hitta bra lösningar på dagvattenhanteringen har dialog förts med
miljöstrategen på plan- och mark kontoret, Sara Chlot. Som åtgärd eller rekommendation från Sara bör bland annat befintliga diken bevaras vid planläggning.
En utökning av verksamhetsområdet för vatten – och avlopp kommer att ses över. I samband med beslut om detaljplan kommer beslut om utökning av verksamhetsområde för VA tas. Dialog med tekniska förvaltningen pågår. På rekommendationer från kommunens gatu-avdelning används kommunens uppsatta riktlinjer för utformning av lokalgator samt gång – och cykelvägar.
14
Planförslaget är förenligt med Boden kommuns översiktsplan 2025, arbetet bidrar också till att stärka kommunens planberedskap och öka förutsättningarna för kommunens målsättning att öka till 30 000 invånare till 2025. Planen förväntas inte orsaka konsekvenser för människor och miljö enligt utförd behovsbedömning, Se bilaga 1. I det fortsatta planarbetet kommer detaljplanen för Trångforsen prövas där kommunen kommer att göra avvägningar mellan samhällets intressen och de enskildas därför kan plankartan komma att revideras när processen fortgår.
Förutsättningarna för ett nytt bostadsområde i Trångfors är stora. Planområdet har närhet till befintliga villaområden med utvecklad infrastruktur där god kommunikation finns samt närheten till naturen med möjligheter till rekreation.
6.2 Utformning
Utformningen av detaljplanen bestäms efter förutsättningar och förhållningsregler att planera efter. Planläggningen sker enligt PBL. Ekonomiska och tekniska lösningar ska balanseras och värderas mot praktiska behov samt enskilda intressen. Viktigt också planläggningen bidrar till en attraktiv miljö att vistas i och att kommunen är lyhörda och möter behov, så som luftiga tomter. Faktorer att beakta vid skissande av planförslag.
• Förslaget bör omfatta mellan 20–30 tomter.
• Enligt Bodens kommuns standard bör tomterna ligga kring 1200 kvm.
• Gator är kostsamma att anlägga, därför bör sträckningen av gator optimeras, planen bör medge tomter på båda sidor av en gata.
• Enligt rekommendationer från tekniska förvaltningen ska bredd på lokalgator och cykel – och gångväg vara 12 meter respektive 6 meter. Standarderna är av säkerhets - och praktiska skäl.
• Vid anläggning av vägar ska samverkan mellan BEAB och tekniska ske så att ledningar som omfattar fjärrvärme, fiber, vatten och avlopp kan dras under vägar. Hänsyn till detta ska tas vid planläggning.
• Grönstråk bör sammankopplas med befintliga sträckor för tillgänglighet och sammankoppling med närområden.
• ”släpp” mot naturmark bör finnas.
• Skapa attraktiva tomter. Där man beaktar sollägen, skuggor, ljussättning i kvarter som gör att området anses vackert och tryggt.
15
6.3 Planförslag
I färdigt planförslag ingår en plankarta med bestämmelser, samt en planbeskrivning där information finns som gör det enklare att tolka plankartan. En plankarta är en karta som visar vilket ändamål som området får användas till enligt planen, exempelvis så är bostäder [B] gult och Natur [N] grönt. På plankartan står också maximal byggnadsarea och andra
bestämmelser. För en lekman kan en detaljplan vara svår att utläsa därför finns det också med en illustration som visar hur området kan se ut.
Trångforsen är ett långsmalt område där avstånd måste tas till älven på grund av erosion närmast Luleälven och till Engelska kanalen för att ta hänsyn till dess kulturhistoriska värde. Detta gör att utmaningen ligger i att inrymma ett rimligt antal fastigheter, samt bra lösning på lokalgata. I planförslaget sträcker sig lokalgatan genom området från infart vid kanalvägen till en utfart mot Trångforsvägen eller vice versa. Lokalgatan är ritad efter utsatta riktlinjer från gatu-avdelningen, likaså gång – och cykelvägen.
Planförslaget medger 27 generösa småhustomter på ungefär 1200 kvm vardera med maximal byggnadsarea på 250 kvm per fastighet. Längsmed älven planeras ett gång– och cykelstråk som ansluter till befintliga cykelvägar i Trångfors för att binda ihop närområdena och skapa ett stråk där alla kan vistas. Naturmark omger fastigheterna och en lekpark kommer att anläggas inom bostadsområdet. Detaljplanen möjliggör tillskapande av bostäder och är därmed förenlig med markanvändningen som översiktsplanen avser. Se figur 5.
16
7 Diskussion/Slutsats
Projektets utgångspunkt var att göra en utredning som möjliggör en bedömning på om området är lämpligt att utveckla till ett nytt bostadsområde i Trångfors där utfallet leder till att en detaljplan blir antagen. Att utreda ett område och att ta fram en detaljplan baserat på information som arbetats fram har varit väldigt berikande och lärorikt där arbetet blir en blandning mellan teori, skrift och kreativitet.
Arbetet har fortgått och bra handledning har underlättat ett arbete som är helt nytt för mig. I arbetets början var svårigheten att förstå hur man går tillväga för att hitta all information samt hur en den demokratiska processen och förankringen i lagstiftning styr
detaljplanearbetet. Genom hela processen handlar stora delar att hålla dialog med berörda parter som på något sett kan påverkas av eller underlätta planarbetet.
Speciellt med planområdet i Trångfors är att det ligger inom ett skyddat område för riksintresse på grund av Engelska kanalens kulturhistoriska värde, därför var kontakt med Länsstyrelsen en viktig del. En intervju med antikvarier från Länsstyrelsen mynnade ut i ett platsbesök. Dialoger mellan myndigheter styrs till viss del av lagstiftningar som Plan- och bygglagen, men det märks att dialoger i tidiga skeden är viktigt för att upprätthålla en god relation samt att det är tidsekonomiskt när synpunkter kommer in i ett tidigt skede och är lättare att justera. I det här fallet ansåg Antikvarierna att det var rimligt att sätta upp ett avstånd mellan planområdet och kanalmiljön på ca 10 meter, att ha möjligheten att utforma detaljplanen efter rätt riktlinjer besparar onödiga resurser i framtiden. Dialog med
Länsstyrelsen hade enligt PBL kunnat vänta till samrådet där de medger sina synpunkter i ett granskningsyttrande, plankontoret i Boden arbetar mycket med tidiga dialoger något jag tror lönar sig i det långa loppet.
På plankontoret arbetar planarkitekter löpande med att utreda och ta fram detaljplaner för utvecklingsområden i Bodens kommun. Inom kommunen händer det mycket nu med stora etableringar. Planförslaget i Trångfors har inte högsta prioritet just nu men här utredningen visar på att området är möjligt att skapa nya tomter inom planområdet som i framtiden utvecklas till ett naturskönt villaområde.
17
8 Referenser
Adolfsson, K., & Boberg, S. (2015) Detaljplanehandboken. Stockholm: Norstedts Juridik. Bodens kommun. (2017). Översiktsplan 2015 Bodens kommun. Boden: Bodens kommun. Boverket. (2014). Granskningsutlåtande vid ett standardförfarande. Hämtad 2019-05-08 från:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/detaljplaneprocessen/standardforfarande/granskningsutl atande/
Boverket. (2015). Begränsning av standardförfarande. Hämtad 2019-05-08 från:
https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/planering/detaljplan/detaljplaneprocessen/standardforfarande/begransning-av-standardforfarande/
Boverket. (2015). Standardförfarande. Hämtad 2019-04-24 från:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/detaljplaneprocessen/standardforfarande/ Boverket. (2016). Så planeras Sverige. Hämtad 2019-04-29 från:
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/
Boverket. (2018). Ändring av planförslag efter granskningen. Hämtad 2019-05-08 från:
https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/planering/detaljplan/detaljplaneprocessen/standardforfarande/andring-av-planforslaget-efter-granskningen/
Kulturmiljölagen (SFS 1988–950). Hämtad från Riksdagens hemsida: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kulturmiljolag-1988950_sfs-1988-950
Länsstyrelsen. (u.å.) Plan och bygg – PBL. Hämtad 2019-04-16 från:
https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/stat-och-kommun/samhallsbyggnad/plan--och-bygg---pbl.html
Miljöbalken (SFS 1988-808). Hämtad från Riksdagens hemsida:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808
18
Plan – och bygglagen (SFS 2010:900). Hämtad från Riksdagens hemsida:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900
Riksantikvarieämbetet.(2019). Fornlämningar. Hämtad 2019-04-15 från: https://www.raa.se/om-riksantikvarieambetet/fragor-och-svar/fornlamningar/ Riksantikvarieämbetet. (2017). Vem gör vad? Hämtad 2019-04-10 från: https://www.raa.se/om-riksantikvarieambetet/fragor-och-svar/vem-gor-vad/
Samråd – Hämtad 2019-05-02 från
19
9 Bilagor
9.1 Bilaga 1 Intervju Länsstyrelsen
Deltagare Skypemöte – Mirjam Jonsson, Marja Suikki och Jeanette Aaro. Finns det några tidigare utredningar på Engelska kanalen?
- Mirjam Jonsson – Nej jag är osäker men ska kolla och återkomma. Vi ser att det finns en vårdplan på Engelska kanalen från 1988, vad innebär det?
- Okej, ja en vårdplan är helt enkelt en plan som beskriver området samt hur det ska skötas, så entreprenören som har det som uppgift vet vad som ska göras. Dock finns det en ny vårdplan som gjordes 2007 som är aktuell nu. Jag kan skicka den till dig. Enligt den gällande detaljplanen från 1985 är Engelska kanalen ett fornvårdsområde, klassas den som fornlämning?
- Engelska kanalen klassas som en övrig kulturhistorisk lämning och inte en fornlämning. Enligt lag är en kulturhistorisk lämning inte under samma skydd som en fornlämning. Varför är utbredningen på riksintresset så pass stort?
- Utbredningen på det skyddade området finns där för att helheten på miljön ska finnas där. Att man ska kunna utläsa hela sammanhanget. Alla lämningar omfattas av ett skyddat område. Utbredningen på det skyddade området bestämmer Länsstyrelsen. Vi hade behövt någon gräns att förhålla oss till, hur stor utbredning behöver det skyddade området omfatta?
- Ja det är svårt att svara på vi skulle behöva utföra ett platsbesök för att göra en bedömning.
Hur ställer ni er till att det finns bebyggelse samt vägar inom det skyddade området för riksintresset?
- Förr tog man inte lika stor hänsyn till lämningar på samma sätt som idag men kan inte svara på hur de utredde det då.
Anser ni att det är olämpligt att göra en vägdragning över Engelska kanalen?
- LST - Måste se hur det ser ut för att göra en bedömning, varför är det nödvändigt, går det inte att använda befintliga?
- BK – Den som finns är så pass låg standard att den inte fungerar som en gata. Den i norr är en mindre grusväg som går intill bostadshus.
Hur tycker ni att vi ska gå vidare med arbetet?
- Vi måste boka in ett platsbesök vi kan se på området därefter göra en bedömning av - vad som är lämpligt.
20
9.2 Bilaga 2 – undersökningssamråd
9.3 Bilaga 3 – planbeskrivning
Undersökningssamråd 2019-05-24
Undersökningssamråd
Detaljplan för del av fastigheten HEDEN 4:24 m.fl.,
Trångforsen
©TerraTec
Undersökningssamråd detaljplan för del av fastigheten Heden 4:24 m.fl., Trångforsen Bodens kommun, Norrbottens län
BEDÖMNING AV DETALJPLANENS
MILJÖPÅVERKAN
I enlighet med bestämmelserna i plan- och bygglagen, miljöbalken och
miljöbedömningsförordningen (2017:966) ska planer och program som kan antas leda till en betydande miljöpåverkan miljöbedömas. För detaljplaner ska behovet av en miljöbedömning utredas i det enskilda fallet, ett undersökningssamråd.
Bakgrund
Boden kommuns vision är att öka till 30 000 invånare till år 2025. För att förverkliga tillväxtsvisionen är bebyggelseutvecklingen en, av många avgörande faktorer. Kommunen måste möta behovet av bostäder och ha möjligheten att erbjuda attraktiva tomter som bidrar till Bodens positiva utveckling. Aktuellt planområde ligger inom Bodens primära kärna och i Bodens kommuns översiktsplan 2025 pekas området ut som primärt utvecklingsområde för bebyggelse. Inom planperioden kommer kommunen att arbeta aktivt för att stärka
planberedskapen för bostäder, verksamheter och infrastruktur inom det primära utvecklingsområdet.
Figur 1 fysisk avgränsning av området.
Planens syfte
Detaljplanen syftar till att utveckla området i Trångfors till ett bostadsområde samt att utreda förutsättningar för ett promenadstråk längs älven.
Plandata
Läge och nuvarande markanvändning
Planområdet är beläget i Trångfors ca 4km från Bodens centrum och ligger i anslutning till väg 356 broförbindelse över Luleälven. I anslutning till Trångforsbron och planområdet finns en grupp av moderna villor. Bebyggelsemiljön i väster är uppförd -1985 och är mer traditionell till sin karaktär. Marken är öppen mellan bebyggelsegrupperna, strandområdet är bevuxet med träd. I områdets västra del parallellt med Kanalvägen finns lämningar från Engelska kanalen. Området som exploateringen avser består idag av fotbollsplaner av naturgräs och i norr av en viss andel naturmark. I söder finns idag några enstaka fritidshus. Området sluttar svagt i sydöstlig riktning. Idag finns två infarter inom området, en infart går från Kanalvägen i väst och en från Trångforsvägen i norr.
Areal och markägarförhållanden
Hela utredningsområdet omfattar ca 17ha. Bodens kommun äger marken för fastigheterna Heden 4:24, Heden 3:202<2 och 3:202<1 samt Heden 3:289. Fastigheten Heden 4:21 ägs av Vattenfall och är till störst del vattenområde. Bebyggelsen i nordöst nyttjas av privata fastighetsägare.
Figur 2 fastighetskarta.
Platsens förutsättningar
Kanalvägen i väst och Trångforsvägen i norr är kommunala vägar och utgör det närmsta vägnätet. Från både Kanalvägen och Trångforsvägen finns det infarter till planområdet. Närområdet består idag av villakvarter och Luleälven i väster.
Förskola bedrivs i Trångfors men i övrigt saknas kommersiell service. Skolverksamhet årskurs F-6 bedrivs i närområdet Heden. I Trångfors finns bra gång- och cykel vägar som ansluter till närliggande områden samt Bodens centrum. Kommunal kollektivtrafik finns också tillgängligt i närheten.
Planens styrande egenskaper
Planområdet gränsar till Luleälven i öst, där det generella strandskyddet 100 meter gäller. För att möjliggöra en exploatering kommer det vara nödvändigt att upphäva strandskyddet. I ett planförslag föreslås ett grönstråk längs med älven som alla kan nyttja. Eftersom slänten är så pass brant kommer stora delar av strandområdet bevaras.
Engelska kanalen ligger inom planområdet och är av riksintresse för kulturmiljövården, den skyddas enligt 3 kap. 6§ miljöbalken. Inom riksintresset Engelska kanalen finns idag både vägar och bostadshus. Vid en framtida exploatering ska hänsyn tas till engelska kanalen för att bevara dess kulturhistoriska värde.
Planområdet omfattas av riksintresset för totalförsvaret avseende område med särskilt behov av hinderfrihet och stoppområde för höga objekt. Planförslaget medför ingen negativ
påverkan på riksintresset.
Stabilitetsundersökningar visar på erosion inom området närmast slänten. Enligt rekommendationer bör inga konstruktioner uppföras närmare än minst 10 meter från släntkrönet.
Idag ligger halva området inom verksamhetsområdet för vatten och avlopp. För att
möjliggöra kommunalt VA för framtida fastigheter i hela området tas eventuellt beslut om utökning av verksamhetsområdet för VA.
Tidigare ställningstagande
Genomförda miljöutredningar/inventeringar
Ett antal geotekniska undersökningar är utförda inom området. Den senaste geotekniska undersökningen på området utfördes 2016 av Sweco. Det översiktliga fältarbetet var inom fastighet Heden 4:24 samt Heden 3:202. Arbetet omfattar CPT sonderingar, viktsonderingar samt skruvprovtagningar där jordartbedömning utförts okulärt och prover tagits för
analysering. År 2016 utfördes även översiktliga stabilitetsberäkningar inom området. Beräkningarna visar att stabiliteten är låg närmast älven. Till grund för bedömningen ligger tidigare fältundersökningar utförda av VIAK AB år 1978.
Bodens kommuns översiktsplan 2025
I Bodens kommuns översiktsplan 2025 pekas Trångfors ut som en primär kärna och som ett primärt utvecklingsområde för bebyggelse. Rekommendationerna i översiktsplanen är att ny bebyggelse inom Trångfors BU2 ska prövas genom planläggning enligt PBL.
Detaljplan
Delar av planområdet omfattas av detaljplan. Den nordöstra bebyggelsegruppen är detaljplanelagd år 1992 och medger bostadshus och omfattas av detaljplan 25-P92/81. Engelska kanalen samt del av fastighet Heden 4:24 är detaljplanelagt år 1985 och ingår i detaljplan 25-P85/33. Södra delen är detaljplanelagd som
idrottsområde och har nyttjats för fotbollsplaner. Engelska kanalen är enligt detaljplanen ett fornvårdsområde.
Angränsande delar i väst är till störst del planlagt som bostäder, samt viss del parkmark. Resten av området omfattas inte av någon detaljplan.
Kommunens bedömning
Den miljöpåverkan som planens genomförande kan tänktas ge upphov till redovisas i checklistan nedan. Den visar även på faktorer som ska behandlas i planbeskrivningen eller i särskild MKB.
Bedömningen görs av kommunen med utgångspunkt från miljöbedömningsförordning (2017:966), miljöbalken och plan- och bygglagen.
Bedömningsgrunder för betydande miljöpåverkan
En myndighet eller kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett program ska genomföra en strategisk miljöbedömning om genomförandet av planen eller programmet antas medföra en betydande miljöpåverkan. Genom undersökningssamrådet ska
bedömningen göras om planen eller programmet antas medföra betydande miljöpåverkan, 6 kap. 3§ första stycket miljöbalken.
Förordnanden, skydd och tillståndskrav
- som alltid ska antas medföra betydande miljöpåverkan.
Ja Nej Kommentarer
Medger planen/ändringen miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd enligt 9 kap miljöbalken. (Gäller även tillstånd att inrätta enskilda avlopp om det finns betydande risk för olägenhet för människors hälsa och för miljön.)
X
Omfattar planen/ändringen verksamheter eller åtgärder som nämns i 6 §
Miljöbedömningsförordning (2017:966).
X
Medger planen/ändringen verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd för vattenverksamhet eller markavvattning enligt 11 kap miljöbalken.
X
Medger planen/ändringen verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd eller dispens enligt 7 kap 28 a § (Natura 2000) i
miljöbalken.
X
Riskerar planen/ändringen att bidra till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap miljöbalken överskrids i eller i direkt anslutning till planområdet.
Intressen
Hur påverkar / påverkas detaljplanens utformning och innehåll följande: Ja Nej Kommentar
MB 3 kap 2 §
- Stora opåverkade områden. X
Nej, norra delen av planområdet är bebyggt med bostäder. Inom södra delen av planområdet finns idag idrottsverksamhet, några enstaka fritidshus samt infarter.
MB 3 kap 3 §
- Ekologiskt känsligt område. X
I planen kommer ett grönområde mellan älven och framtida exploatering säkerställas för att bland annat skydda flora och fauna.
MB 3 kap 4 §
- Jord- och skogsbruk. X Inom området finns ingen jordbruksmark.
MB 3 kap 5 §
- Yrkesfisket, rennäringen och vattenbruket.
X
Nej, planområdet, liksom stora delar av Bodens kommun ligger inom rennäringens totala betesområden på vår-vintern. Planområdet utgör dock ingen kärna för rennäringen och en exploatering förväntas inte påverka rennäringen negativt på grund av planområdets geografiska läge.
MB 3 kap 6 §
- Naturvärden, kulturvärden grönområden i tätort och friluftslivet.
X
Engelska kanalen är av riksintresse för kultur miljövården. Det skyddade området runt kanalmiljön måste upphävas för att möjliggöra ett planförslag. Idag finns dock redan befintlig bebyggelse samt vägar inom det skyddade området.
I planprocessen kommer hänsyn tas till Engelska kanalen i syfte att bevara den kulturhistoriska miljön. Grönstråk eller annan rekreationsyta kommer att förslås i planen.
MB 3 kap 8 §
- Områden lämpliga för vissa anläggningar (ex industriell produktion, energiproduktion och vattenförsörjning).
X Nej det finns inga sådana anläggningar i närheten av planområdet.
MB 3 kap 9 §
- Totalförsvarets behov. X
Planområdet omfattas av riksintresset för totalförsvaret avseende område med särskilt behov av hinderfrihet och stoppområde för höga objekt. Planförslaget medför ingen negativpåverkan på riksintresset.
Människa, hälsa och säkerhet
Hur påverkar / påverkas detaljplanens utformning och innehåll följande:
Ja Nej Kanske Kommentar
Stora eller rörliga skuggor.
X Nybyggnationer kommer att efterlikna närområdets befintliga byggnadsstruktu rer. Belysning kommer också att prioriteras för att skapa trygga miljöer. Nya ljussken som kan vara bländande. X
Befintliga skyddsavstånd och säkerhetsavstånd.
Ökning av nuvarande buller/ljudnivå över Rekommenderade gränsvärden. X Eftersom området idag brukas för föreningsverksa mhet och genomfart till fritidshus förväntas inte trafiken öka, åtminstone inte på sommar-halvåret. Genom att begränsa hastighet på kommande infarter kan buller och ljudnivå hållas ned.
Vibrationer som kan störa människor.
X
Planen kommer inte att orsaka vibrationer, det kan dock förekomma under byggnations-tiden. Tyst/ostörd miljö. X
Nej eftersom det i dagsläget bedrivs idrottsverksam-het på området. Olycksrisk – trafiksäkerhet, farligt gods och farliga
ämnen. X
Sammanhängande grönstråk och grönytor.
X Delvis. Föreningslivet i Trångfors och Heden ska slås samman och därmed bruka befintliga fotbollsplaner i Heden. Detaljplanen kommer tillskapa grönstråk som inte finns idag. Detta skulle bidra till att fler personer nyttjar området. Friluftsområden. x Se kommentar ovan.
Effekter på miljön
Hur påverkar/påverkas detaljplanens utformning och innehåll följande:
Mark Ja Nej Kanske Kommentar
Risk för föroreningar i mark eller vatten. Ex från avfallsanläggning, utfyllnadsplats eller liknande.
X
Skredrisk – erosionrisk - instabilitet i markförhållanden. X I området närmast slänten är det risk för skred. I den geotekniska undersökningen är rekommendation en att inga konstruktioner bör uppföras närmare än 10 meter från släntkrön för att undvika skred. Radon i mark. X Nej, inom planområdet är det låg-och normal radonhalt. Gifter i miljön och markföroreningar. X
Förekomst av sulfidjord. X Lite i tunna skikt.
Luft och klimat
Förändringar negativt i vind. X
Lukt. X
Utsläpp av luftföroreningar. X
Naturmiljö Ja Nej Kanske Kommentar
Naturreservat. X Nyckelbiotop/biotopskydd. X Rödlistad eller hotad växt. X Möjligheten för flora att röra sig mellan
olika områden. X
Djurliv
Betydande förändringar av antalet eller sammansättningen av djurarter i området (däggdjur, fåglar, fiskar, insekter).
X
Rödlistad eller hotad djurart. X Möjligheten för fauna att röra sig mellan
olika områden.
X
Vatten
Vattenskyddsområde eller risk för dricksvattenbrunnar. X Grundvattenförekomst (kvalitet, riktning, nivå). X Ytvatten förekomst (nivå, riktning, tillgång, känslighet,
Dagvatten (infiltration fördröjning och föroreningar). X Översvämningsrisk (höga flöden, skyfall)
X Enligt beräkningar kommer inte vattenflödena stiga över släntkrönet i ett 500 års flöde, bortsett från en mindre del intill den befintliga bebyggelsen i nordöst. Strandskydd. X Ja strandskyddet kommer att upphävas i samband med planförslaget. Ett promenadstråk eller annan rekreationsmiljö kommer att skapas med närhet till älven som alla kan nyttja. Förändring i sedimentförhållandena i vattendrag, sjö
Eller havsområde. X Avrinningsområde. X Nej, Luleälven är huvudavrinnings området. Redan belastat/förorenat vattenområde. X
Hushållning med resurser
Hur påverkar/påverkas detaljplanens utformning och innehåll följande:
Ja Nej Kanske Kommentar
Byggnadsminne, fornminne, eller annan
kulturhistorisk värdefull miljö. X
I planprocessen kommer hänsyn tas till Engelska kanalen i syfte att bevara den kulturhistoriska miljön. Landskaps-/ stadsbild. X
Nyttjandet av befintlig infrastruktur (el, tele, väg, värme, VA, etc.).
x Nej det finns idag ett vägnät samt ledningar runt och inom planområdet som kommer att nyttjas eller utökas i samband med ett planförslag.
Nyttjande av befintliga byggnader. X Nyttjande av närliggande service (skola,
förskola, lokaltrafik, affär, fritidsanläggning. Etc.).
X
Nej ett planförslag kommer inte att påverka Trångfors negativt servicemässigt. Förtätning bidrar snarare till att bevara samt utöka kommersiell service i Trångfors.
Betydande ökning av fordonstrafik. X
Planen kommer inte att orsaka betydande ökning av trafik. Delar av planområdet nyttjas idag för
idrottsverksamhet och trafikeras framförallt under sommarhalvåret.
Möjlighet att nyttja kollektivtrafik, gång- och
cykelvägar. X Förenlig med lokala miljömål. X
Påverkan på miljömålen
Ja Nej Kommentar
Frisk Luft X Grundvatten av god kvalité X Levande sjöar och vattendrag X Myllrande våtmarker X Ingen övergödning X Bara naturlig försurning X Levande skogar X Ett rikt odlingslandskap X God bebyggd miljö X
Giftfri miljö X Säker strålmiljö X Skyddade ozonskikt X Begränsad klimatpåverkan X Ett rikt växt och djurliv X
Med utgångspunkt av ovanstående gör kommunen den sammanvägda bedömningen att genomförande av den föreslagna detaljplanen inte riskerar att medföra betydande miljöpåverkan
En miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken 6 kap 11, 12 § § bedöms därför inte behöva genomföras. ”Särskilt beslut”
Beslutet att har fattats med stöd av delegationsbestämmelsen enligt punkten 8:13 i reglemente för delegering av kommunstyrelsen beslutanderätt.
Boden
Datum: Samma som ovan
Claes Nordmark Lars Andersson
Kommunalråd Samhällsbyggnadschef
Delges
Kommunledningsförvaltningen
Samhällsbyggnadskontoret 2019 MAJ
Samrådshandling
2019-05-24 Dnr. KS XXX-19
PLANBESKRIVNING
Detaljplan för del av Heden 4:24 m.fl.,
Trångforsen
©TerraTec
Samrådhandling 2019-05-24 Dnr. KS XXX-19
Samrådhandling 2019-05-24 Dnr. KS XXX-19
3
Förslag till detaljplan för del av fastighet Heden 4:24 m.fl., Bodens kommun, Norrbottens län
PLANBESKRIVNING
1. HANDLINGAR
Följande handlingar utgör förslaget:
Plankarta i skala 1:3 000 med planbestämmelser Planbeskrivning (denna handling)
Följande handlingar tillhör förslaget: Fastighetsförteckning
Grundkarta i skala 1:1 000
Utredningar som legat till grund för förslaget:
Översiktlig geoteknisk utredning gällande 4:24 av Sweco 2016-12-30.
Kommunala beslut
Kommunstyrelsens ordförande har genom sin delegation gett Samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta detaljplan för aktuellt planområde.
2. PLANPROCESSEN
Detaljplanen handläggas med utökat förfarande enligt PBL (2010:900). Förfarandet har valts med hänsyn till att planförslaget kan vara av betydande intresse för allmänheten.
Planarbetet sker i en process där berörda får möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget. Figuren nedan illustrerar planprocessen och i vilket skede planarbetet är just nu.
Till samråd visas ett preliminärt planförslag, efter samråd sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse och planhandlingarna och plankartan revideras vid behov. Till
granskningen visas ett slutligt förslag och inkomna synpunkter sammanställs i en
Samrådhandling 2019-05-24 Dnr. KS XXX-19
4
3. PLANENS SYFTE OCH BAKGRUND
Detaljplanen syftar till att utveckla området i Trångfors till ett bostadsområde samt att utreda förutsättningar för ett promenadstråk längs älven.
4. AVVÄGNING ENLIGT HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSERNA I
MILJÖBALKEN
Kommunens bedömning är att ett genomförande av detaljplanen inte strider mot hushållningsbestämmelserna i kap 3 och 4 Miljöbalken.
Inga miljökvalitetsnormer bedöms komma att överskridas till följd av detaljplanen.
Riksintressena Försvarsmaktens Riksintresse totalförsvar 3:9, Hinderfritt område skjutfält samt ST Samebyarnas totalbetesområden för vinterland och vårvinterland berör föreslagen detaljplan. Riksintressena bedöms inte påverkas negativt vid ett genomförande av föreslagen detaljplan. Engelska kanalen går parallellt med planområdet och är av riksintresse för kulturmiljövården. I planförslaget kommer avstånd tas till Engelska kanalen för att bevara kanalens kulturhistoriska värden. Avståndet har Länsstyrelsen formulerat efter dialog och platsbesök på området
tillsammans med kommunen.
5. PLANDATA
Läge
Planområdet är beläget i Trångfors ca 4km från Bodens centrum och ligger i anslutning till väg 356 broförbindelse över Luleälven. Planområdet gränsar till Kanalvägen i väst och Trångfors vägen i norr.
Samrådhandling 2019-05-24 Dnr. KS XXX-19
5
Areal och markägarförhållanden
Planområdet omfattar ca 17 hektar mark – och vattenområde. Bodens kommun äger marken för fastigheterna Heden 4:24, Heden 3:202<2 och 3:202<1 samt Heden 3:289 som utgör största delen av planområdet. Fastigheten Heden 4:21 ägs av Vattenfall och är till störst del
vattenområde.
Figur 2, fastighetskarta
6. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktsplan
I Bodens kommuns översiktsplan 2025 pekas Trångfors ut som en primär kärna och som ett primärt utvecklingsområde för bebyggelse. Inom planperioden kommer kommunen att arbeta aktivt för att stärka planberedskapen för bostäder, verksamheter och infrastruktur inom det primära utvecklingsområdet. Rekommendationerna i översiktsplanen är att ny bebyggelse inom Trångfors BU2 ska prövas genom planläggning enligt PBL.
I översiktsplanen rekommenderas att riksintresset Engelska kanalen ska genomgå en särskild utredning för att bevara dess kulturhistoriska värde i samband med framtida exploatering.
Detaljplanen möjliggör tillskapande av bostäder och är därmed förenlig med markanvändningen som översiktsplanen avser. Planområdet är utökat för att fotbollsföreningen som har varit verksamma inom området har flyttat till Heden.
Samrådhandling 2019-05-24 Dnr. KS XXX-19
6
Figur 3, utpekat område i översiktsplan 2025
Detaljplan
Delar av planområdet omfattas av detaljplan. Engelska kanalen samt del av fastighet Heden 4:24 är detaljplanelagt år 1985 och ingår i detaljplan 25-P85/33. Södra delen av planområdet är detaljplanelagd som idrottsområde och har nyttjats för fotbollsplaner. Resten av planområdet omfattas inte av någon detaljplan. Ny detaljplan föreslås ersätta del av detaljplan 25-P85/33.
Program
Program har inte upprättats för området.
Undersökningssamråd/miljökonsekvensbeskrivning
I enlighet med bestämmelserna i plan- och bygglagen, miljöbalken och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar ska planer och program som kan antas leda till en betydande miljöpåverkan miljöbedömas. För detaljplaner ska behovet av en miljöbedömning utredas i det enskilda fallet, ett s.k. undersökningssamråd.
Slutsatser och ställningstagande
Med utgångspunkt från miljöbedömningsförordningen (2017:966) gör kommunen den
sammanvägda bedömningen att genomförande av den föreslagna detaljplanen inte riskerar att medföra betydande miljöpåverkan. Det innebär att fortsatt miljöbedömning inte anses nödvändig och en miljökonsekvensbeskrivning inte behöver upprättas.
Samrådhandling 2019-05-24 Dnr. KS XXX-19
7
7. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR
Natur
Mark och vegetation
Markområdet består av stora öppna ytor av gammal ängsmark som sluttar ned mot älven i öst. Slänten är beväxt med björkar och sly. I norr finns ett mindre skogsområde som gränsar till bebyggelse i nordväst och öppen ängsmark. Södra delen av planområdet består marken av fotbollsplaner i naturgräs som nyttjas av Trångfors IF. Trädridåer och sly avgränsar Engelska kanalen något från området. I södra delen av området närmast Luleälven är några mindre fritidshus uppställda.
Strandskydd
Planområdet är beläget intill Luleälven, där råder det generella strandskyddet 100 meter. Strandskyddet finns för att alla ska kunna njuta av fina strandområden, samt för att bevara miljöer så att växter och djur kan fortsätta leva där. I och med planförslaget kommer
strandskyddet att upphävas. I detaljplanen föreslås en gång – och cykel väg som sträcker sig längs med älven. Ett sådant stråk tillgängliggör området för omgivningen mer än idag. Eftersom slänten ned mot älven är så pass brant kommer gång – och cykelvägen uppföras 20 meter från släntkanten av stabilitetsskäl, därmed kommer flora och fauna till stora delar bestå närmast älven.
Samrådhandling 2019-05-24 Dnr. KS XXX-19
8
Geotekniska förhållanden
Ett antal geotekniska undersökningar är utförda inom området. Den senaste geotekniska undersökningen på området utfördes 2016 av Sweco. Det översiktliga fältarbetet var inom fastighet Heden 4:24 samt Heden 3:202. Arbetet omfattar CPT sonderingar, viktsonderingar samt skruvprovtagningar där jordartbedömning utförts okulärt och prover tagits för analysering. Jorden består under ett växtlager av mull och lösa sediment av sand, silt och lera ned till fast, grov friktionsjord på varierande djup. År 2016 utfördes även översiktliga stabilitetsberäkningar inom området. Beräkningarna visar att stabiliteten är låg närmast älven. Till grund för
bedömningen ligger tidigare fältundersökningar utförda av VIAK AB år 1978. Stabilitetsundersökningar visar på erosion inom området närmast slänten. Enligt
rekommendationer bör inga konstruktioner uppföras närmare än 10 meter från släntkrönet.
Förorenad mark
Det finns inga uppgifter som tyder på att marken inom planområdet är förorenad.
Radon
I stort sett är hela planområdet klassat som lågriskområde för radon. Undantaget är några delar längs med strandkanten som är klassat som normalriskområde. Markradonens värde är så pass lågt inom området att det inte utgör några risker inför framtida bebyggelser.
Fornlämningar
Engelska kanalen ligger inom planområdet och är av riksintresse för kulturmiljövården, den skyddas enligt 3 kap. 6§ miljöbalken. Inom riksintresset Engelska kanalen finns idag både vägar och bostadshus. Vid en framtida exploatering ska avstånd tas från Engelska kanalen till bostäder för att bevara dess kulturhistoriska värde. Förslagsvis bör också stor del av trädbarriären bestå för att fungera som ett naturligt skydd mellan planområdet och kanalmiljön.
Trafik och buller
Eftersom området idag brukas för föreningsverksamhet och genomfart till fritidshus förväntas inte trafiken öka, åtminstone inte på sommar-halvåret. Genom att begränsa hastigheten på kommande infarter kan buller och ljudnivå hållas ned. Planförslaget med 27 nya fastigheter kommer att generera en trafikökning med ca 200 fordon per dygn. Trafiken bedöms fördelas mellan Trångforsvägen och Kanalvägen. Detta torde inte medföra ökade bullernivåer för när boenden.
Bebyggelseområden Bostäder
Planområdets omgivning är bostadsområden och består av enfamiljshus i upp till två våningar med en blandning av trä- och tegelfasader. Bebyggelsen närmast trångforsbron är av modernare karaktär, området bebyggdes i mitten av 1990-talet.
Samrådhandling 2019-05-24 Dnr. KS XXX-19
9 Offentlig service och kommersiell service
Förskola bedrivs i Trångfors men i övrigt saknas kommersiell service. Skolverksamhet årskurs F-6 bedrivs i närområdet Heden som ligger ungefär 2 kilometer från planområdet.
Tillgänglighet
Tillgängligheten för funktionsnedsatta kommer hanteras i bygglovsskedet.
Byggnadskultur och gestaltning
Inom planområdet planeras det för bostäder [B]. Planförslaget kommer att medge 27 tomter som möjliggör nybyggnationer i form av enfamiljshus i upp till tvåplan. Tomterna omfattar ungefär 1200 kvm vardera och medger 250 kvm som högsta totala byggnads area per fastighet. Inom fastigheter väster i planområdet är högsta byggnadshöjd 6,5 meter [<6,5>], respektive 4,2 meter
[<4,2>] för fastigheterna öst i området närmast Luleälven. Höjden är lägre reglerad på
tomtslingan som vetter mot älven för att möjliggöra utsikt för tomterna i väst. Endast källarlösa byggnader får uppföras [b1]. På plankartan finns [prickmark] som visar områden inom
fastigheterna som inte får bebyggas, byggnad får inte uppföras närmare än 6 meter från gata samt ett avstånd på 4 meter från naturmark. Belysning kommer också att prioriteras för att bidra till trygga miljöer.
Friytor
Lek och rekreation och naturmiljö
Stora delar av området har föreslagits som naturmark för att säkerhetsställa att delar av området bibehålls som grönytor. I planförslaget föreslås ett gång- och cykelväg parallellt med Luleälven för att tillgängliggöra området för alla och skapa en plats för rekreation. Ett sådant stråk föreslås knyta an till redan befintliga gång och cykelvägar i sydväst och norr. Inom planområdet finns en yta som möjliggör en lekpark. I närområdet finns idag ett antal lekparker, motionsspår samt en ishockeyrink som är populär under vintertid.
Gator och trafik
Biltrafik
De kommunala vägarna Trångforsvägen i nordväst samt Kanalvägen i väst utgör de närmsta vägnätet. Trångforsvägen ansluter från väg 356 broförbindelse över Luleälven. Från både Kanalvägen och Trångforsvägen finns det idag infarter av enklare slag. Infarterna föreslås att breddas och beläggas samt kopplas samman genom en lokalgata som går genom planområdet.
Gång- och cykeltrafik
I planförslaget föreslås en gång- och cykelväg längs med älven som ansluter till befintliga gång- och cykelvägar i sydväst och norr.
