AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för ekonomi
Sambandet mellan företagets sociala
ansvarstagande, lönsamhet och andelen
kvinnor i styrelsen.
En kvantitativ studie på 157 börsnoterade bolag i Norden
Elin Bergkvist och Abdullahi Mohamed
2020
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Företagsekonomi
Ekonomprogrammet FEG300
Handledare: Jan Svanberg Examinator: Arne Fagerström
S
AMMANFATTNINGTitel: Sambandet mellan företagets sociala ansvarstagande, lönsamhet och andelen
kvinnor i styrelsen
Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Elin Bergkvist och Abdullahi Mohamed
Handledare: Jan Svanberg Datum: 2020-juni
Syfte: I dagens samhälle får företagens hållbarhetsarbete och det sociala
ansvarstagandet en alltmer betydande roll. Det leder till att företag måste inkludera sin påverkan på miljön och samhället i beräkningarna istället för att enbart fokusera på vinsten som tidigare var vanligt. Det gör att företag i större grad visar att de arbetar med CSR, men frågan är om det lönar sig att arbeta med samhällets bästa. Företag i Norden är långt fram vad gäller hållbarhet och jämställdhet vid jämförelse med övriga världen. Syften med studien är att undersöka om dessa variabler kan stärka företagens lönsamhet.
Metod: Detta är en kvantitativ studie som utgår från en positivistisk kunskapssyn
som antagit en deduktiv ansats med hypoteser. Studien bygger på börsnoterade nordiska företag. Data samlas in från 157 företag under insamlingsåret 2018. All data som används i studien har samlats in från Thomson Reuters Datastream. För att analysera den insamlade data används multipel regressionsanalys med hjälp av statistikprogrammet SPSS.
Resultat & slutsats: Resultatet av studiens första hypotes indikerar att sambandet
mellan CSR och lönsamhet är signifikant positivt. Det innebär att ju högre CSR är desto högre blir företags lönsamhet. Resultatet av studiens andra hypotes visar att sambandet mellan CSR och lönsamhet hos företag med mer än 50% andel kvinnor i styrelsen är signifikant positivt, vidare gällande hos företag med färre än 50% andel kvinnor i styrelsen fann studien inget signifikant samband mellan CSR och lönsamhet. Resultatet av studien kan bero på att företagsklimatet i Norden är uppbyggt på ett kooperativt synsätt där intressentmodellen får ta stor plats.
Studiens bidrag: Studien bidrar med ett teoretiskt perspektiv till den
företagsekonomiska forskningen genom att förklara hur styrelser som har större andel kvinnliga representanter påverkar CSR-arbete och lönsamheten i nordiska företag. Studien bidrar också till hur sambandet mellan CSR och lönsamheten ser ut bland nordiska företag.
Förslag till fortsatt forskning: Denna studie har använt ROA vilket är ett
redovisningsmässigt mått för att mäta lönsamhet. Det vore intressant med en studie som använder både det redovisningsmässiga måttet och finansiella måttet för att jämföra och se om det finns skillnader i resultatet. För vidare studier vore det också intressant att involvera fler variabler som till exempel utbildningsbakgrund, ålder och etnicitet på styrelsemedlemmar.
A
BSTRACTTitle: The relationship between corporate social responsibility, profitability and the
proportion of women on the board
Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business
Administration
Author: Elin Bergkvist and Abdullahi Mohamed
Supervisor: Jan Svanberg Date: 2020- June
Aim: In today's society, corporate sustainability and social responsibility are playing
an increasingly important role. This means that companies show more that they work with CSR, but the question is whether it pays to work with the best in society. Companies in the Nordic countries are far ahead in terms of sustainability and gender equality. The purpose of the study is to investigate whether these are variables that can strengthen companies' profitability.
Method: This is a quantitative study that is based on a positivistic view of knowledge
that has adopted a deductive approach with hypotheses. Data is collected from 2018 and 157 Nordic companies from Thomson Reuters Datastream. To analyze the aggregate data, multiple regression analysis is used with the help of the statistical program SPSS.
Result & Conclusions: The result of the study's first hypothesis indicates that the
relationship between CSR and profitability is significantly positive. The result of the study's second hypothesis shows that the relationship between CSR and profitability of companies with gender equality on board is significantly positive, and further, in the case of companies with non-gender equality on board, the study found no significant relationship between CSR and profitability. The result of the study can be explained the fact that the business climate in the Nordic countries is based on a cooperative approach where the stakeholder model is allowed to take a large place.
Contribution of the thesis: The study contributes a theoretical perspective to
business research by explaining how boards that have a larger proportion of female representative influence CSR work and the profitability of Nordic companies, and how the relationship between CSR and profitability looks among Nordic companies.
Suggestions for future research: This study only analyses the accounting measure
ROA, which is used to measure probability. It would be interesting with a study that uses both the accounting measure and the financial measure to compare and see if there are differences in the result. It would also be interesting to involve more variables besides gender, education background, age and ethnicity on board members.
Innehåll
1. Introduktion ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Problemdiskussion ... 2 1.3 Syfte ... 5 1.4 Avgränsning... 5 2. Teoretisk referensram ... 72.1 Corporate social responsibility (CSR) ... 7
2.1.1 Creating shared value (CSV) ... 10
2.2 Intressentmodellen ... 10
2.3 Gruppdynamik ... 11
2.4 Sambandet mellan CSR och lönsamhet ... 12
2.5 Sambandet mellan CSR och jämställdhet i styrelserummet ... 18
2.6 Sambandet mellan lönsamhet och jämställdhet i styrelserummet ... 19
3. Metod ... 23 3.1 Vetenskaplig utgångspunkt... 23 3.1.1 Forskningsfilosofi ... 23 3.1.2 Forskningsansats ... 24 3.1.3 Forskningsstrategi ... 24 3.2 Empirisk metod... 26 3.2.1 Datainsamlingsmetod ... 26
3.2.2 Studiens population, urval och bortfall... 27
3.3 Operationalisering ... 29
3.3.1 Mätning av Lönsamhet ... 29
3.3.2 Mätning av CSR ... 30
3.3.3 Mätning av Kvinnor i styrelsen ... 31
3.4 Kontrollvariabel ... 31 3.4.1 Storlek ... 31 3.4.2 Branschtillhörighet ... 32 3.4.3 Risk ... 33 3.5 Analysmetoder ... 33 3.5.1 Beskrivande statistik ... 33 3.5.2 Korrelationsanalys ... 34 3.5.3 Multipel regressionsanalys ... 35 3.6 Felkällor ... 36 3.6.1 Multikollinearitet ... 36 3.6.2 Heteroskedasticitet... 36 3.7 Kvalitetskriterier ... 37 3.7.1 Reliabilitet ... 37 3.7.2 Replikerbarhet ... 37 3.7.3 Validitet ... 38 3.8 Källkritik ... 38 4. Resultat ... 40 4.1 Beskrivande statistik ... 40 4.2 Pearsons Korrelationskoefficient ... 44 4.3 Felkällor ... 45 4.3.1 Multikollinearitet ... 45
4.3.2 Heteroskedasticitet... 46
4.4 Multipel regressionsanalys ... 47
4.4.1 Regressionsanalys avseende sambandet mellan CSR och lönsamhet ... 47
4.4.2 Regressionsanalys avseende kvinnors påverkan på ESG och lönsamhet ... 49
5. Diskussion ... 52
5.1 Sambandet mellan CSR och lönsamhet ... 52
5.2 Sambandet mellan CSR och lönsamhet med kvinnors påverkan ... 54
6. Studiens slutsats, bidrag, begränsningar och framtida forskning ... 58
6.1 Studiens slutsatser... 58
6.2 Praktiskt och teoretiskt bidrag ... 58
6.3 Metodreflektion ... 60
6.4 Förslag till vidare forskning ... 61
Källförteckning ... 62 Vetenskapliga artiklar: ... 62 Böcker:... 69 Internet ... 69 Tryckt text: ... 71 Rapport: ... 71
Figurförteckning
Figur 1: Den deduktiva forskningsprocessen ... 24Figur 2: ESG dimensioner och underkategorier ... 30
Figur 3: Pearsons korrelationskoefficient och sambandet mellan variablerna ... 34
Figur 4: Spridningsdiagram ... 47
Tabellförteckning
Tabell 1: Urval ... 28Tabell 2: Fördelning mellan länder ... 29
Tabell 3: Branscher och GICS-kod ... 32
Tabell 4: Beskrivande statistik.. ... 41
Tabell 5: Kvinnor i styrelsen ... 43
Tabell 6: Fördelning utifrån bransch ... 43
Tabell 7: Korrelationsmatris. ... 45
Tabell 8: VIF och Tolerance ... 46
Tabell 9: Multipel regressionsanalys hypotes 1 ... 49
Begreppsförklaring:
CSR - Corporate Social Responsibility / Företagens sociala ansvar CSV – Creating shared value
1
1. Introduktion
I det inledande kapitlet presenteras studiens bakgrund och problemdiskussion som leder fram till studiens syfte.
1.1 Bakgrund
“Vi behöver växla tankesätt till den ursprungliga definitionen av ekonomi, till hushållning av resurser, det är nödvändigt för att rädda världen” (Fagerström, 2017, första stycket).
I dagens samhälle får företagens hållbarhetsarbete och det sociala ansvarstagandet en alltmer betydande roll. Det handlar om att ta hand om jorden och precis som Fagerström (2017) beskriver måste tankesättet ändras eftersom det inte finns obegränsat med resurser i världen.
Elkington (1998) är upphovsman till begreppet tripple-bottom-line som innebär att företag måste balansera tre delar istället för att enbart fokusera på vinsten som tidigare var vanligt. Han hävdade att även miljö och samhälle är viktiga delar som måste hanteras och redovisas. Grunden är att dessa tre delar ska vara i balans, annars uppstår ett hållbarhetsproblem. Under de senaste åren har det skett ett skifte och företagen tar mer ansvar för sina handlingar och de försöker även minimera sin negativa påverkan på miljön (Martin-de Castro et al., 2016). Redan på 1950- och 1960-talet publicerade forskare studier om företagens sociala ansvar och vilken roll de skulle ha gentemot samhället (Davis, 1960; Levitt, 1958).
Awaysheh et al. (2020) hävdar att företagens sociala ansvarstagande eller Corporate Social Responsibility (CSR) är ett aktuellt ämne både för företag och för samhället i stort. Många av de största företagen runt om i världen investerar inte bara betydande resurser för att genomföra CSR-initiativ. De arbetar också för att rapportera sitt etiska, sociala och miljömässiga beteende till olika intressenter och potentiella investerare genom olika kanaler, inklusive årliga hållbarhetsrapporter (Awaysheh et al., 2020). Hållbarhetsredovisningen ökade markant under början av 2000-talet (KPMG, 2017). Ett EU-direktiv som riktar sig till vissa stora företag kräver att de ska offentliggöra sitt mångfalds- och icke-finansiella arbete. Dessa rapporter förväntas öka insynen och ansvarsskyldigheten hos 6000 företag inom EU (Global Reporting, u.å). Den frivilliga
2 rapporteringen, tillsammans med direktivet från EU har påskyndat utvecklingen av hållbarhetsredovisningen i världen (KPMG, 2017).
Hållbarhetsfrågor är än idag ett aktuellt område och en artikel av Norell-Hussein (2020) listar fem trender för styrelserummet under 2020. Där handlar två punkter om hållbarhet med miljö och etik. En trend handlar om tekniska innovationer och en annan om snabba förändringar. Den sista trenden handlar om mångfald och jämställdhet i styrelserna. Trots att dessa trender har funnits med länge verkar de fortfarande vara aktuella (ibid). Bolagsstyrelserna i Europa är inte jämställda idag och representeras av fler män än kvinnor (Galte Schermer, 2020). Vissa länder har infört lagar om kvotering med antal män och kvinnor i styrelsen, bland annat Norge, Island och Nederländerna. Detta har även varit uppe för diskussion inom EU men inget beslut har tagits om tvingande kvotering för medlemsländerna (ibid). I en artikel av Haglund (2020) hävdas att lagförslaget om kvotering är ett måste för att skynda på processen om jämställdhet. Den andra sidan däremot anser att jämställdhet inte går att skapa genom styrda regleringar. (Lilja och Brager, 2014).
Del Mar Alonso-Almeida et al. (2015) undersöker sambandet mellan andelen kvinnor i styrelsen och arbetet med CSR i företaget. De kommer fram till att kvinnor i styrelserummet främjar arbetet med CSR eftersom de är mer benägna att bry sig om den sociala välfärden hos andra. Solakoglu och Demir (2016) hävdar att den allmänna uppfattningen är att fler kvinnor i styrelsen även skapar en positiv effekt på lönsamheten i företagen. Detta eftersom de kan ha en bredare syn på affärsmiljön och kan utvärdera flera alternativ som förbättrar beslutsprocessen. (ibid).
1.2 Problemdiskussion
Hou (2019) menar att CSR blir en allt viktigare del av modern företagskultur eftersom intressenterna numera förväntar sig det. Tillsammans med den växande globala medvetenheten gör det att företagen behöver fokusera på mer än enbart vinstmaximering, precis som Elkington (1998) var inne på. Frågor relaterade till etik, hållbarhet och socialt ansvar läggs till de mer klassiska ekonomiska och vinstdrivna målen för företagen. Det innebär en viktig förändring i sättet att tänka och driva ett företag (Kim, Kim, och Qian, 2018). Även Wang et al. (2015) hävdar att företag numera har ett annat ansvar än att
3 enbart maximera aktieägarnas vinst. De pekar vidare på att investering och rapportering av företagets sociala ansvar även kan bidra till en positiv inställning hos intressenterna. Donaldson och Preston (1995) hävdar att socialt ansvarsfulla metoder kan förbättra företagets värde genom att förbättra ryktet eller varumärket och därmed sänka till exempel driftkostnaderna. Shen och Chang (2009) beskriver också att engagemang i sociala aktiviteter kan ge långsiktiga fördelar. Arbete som leder till ökad social välfärd kommer ge bättre ekonomisk balans, ökad produktivitet, högre försäljning, förbättrad varumärkeskännedom och större kundlojalitet (Said et al., 2009). Företagens arbete med CSR-aktiviteter stärker konsumenternas förtroende och ökar därmed också företagens konkurrensfördel (Du et al., 2007).
En av frågorna inom CSR-forskningen handlar om vilken effekt företagets arbete med CSR har på det ekonomiska resultatet (Hou, 2019). Det finns tidigare studier om sambandet mellan socialt ansvarstagande och det ekonomiska resultatet (Aguinis och Glavas, 2012; Schnietz och Epstein, 2005; Waddok och Graves, 1997; Wu et al., 2017). De kommer inte fram till ett entydigt resultat och en del studier visar att det finns ett positivt samband och att företagen kan vinna mycket på att ta socialt ansvar (Quisenberry, 2012). Somliga hävdar att det inte finns ett samband mellan socialt ansvar och ökad lönsamhet (Balbabanis et al., 1998; Margolis och Walsh, 2003). Andra forskare menar att utgifterna för CSR kan leda till att företagen snedfördelar resurserna vilket gör att vinsten minskas (Yoon och Chung, 2018).
Enligt Strand et al. (2015) är länder och företag i Skandinavien långt fram vad gäller hållbarhets- och CSR-prestationer. Bidragande orsaker jämfört med omvärlden är hur traditionen i Skandinavien är särskilt inriktad på intressentmodellen och bygger på ett kooperativ synsätt där ett samarbetsvilligt näringsliv uppmuntras. De menar att Skandinavien kan vara en stor inspiration för CSR och hållbarhet framöver (Strand et al., 2015). I en undersökning utförd av KPMG (2017) undersöktes i vilken utsträckning företag i olika länder världen över rapporterar hållbarhet. Rapporten visar att Sverige är en av länderna där hållbarhetsrapporteringen har ökat från 87% 2015 till 88% 2017. Rapporten visar också att trenden inte bara gäller i Sverige. Även de nordiska länderna ligger på topp-10 listan över länder i världen som hållbarhets rapporterar: Danmark, 94 %, Norge, 89 % och Finland, 82 %. En del av den ökade hållbarhetsrapporteringen beror förmodligen på EU-direktivet angående hållbarhetsredovisning från 2014
4 (Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU). Norge, som inte är med i EU, var tidiga med att lagstifta om hållbarhetsredovisning för stora företag (Regnskapsloven, 1998, § 3-3c). Sverige är senast ut och har lagstiftat om hållbarhetsrapportering för stora företag där räkenskapsåret inleds senast 1 januari 2017 (ÅRL, SFS 1995:1554). Eftersom EU-direktivet numera har implementerats i de nordiska lagarna, senast i Sverige, finns därför ett incitament att undersöka företagen i Norden. De nordiska länderna ligger i topp på länder i världen som hållbarhets-rapporterar redan innan lagkravet (KPMG, 2017) och därför behövs insikt om lagen ökat hållbarhetsrapporteringen ytterligare.
De nordiska länderna ligger inte bara i topp när det gäller hållbarhetsrapporteringen. Enligt The World Economic Forum (2020) toppar Island, Norge, Finland och Sverige listan på mest jämställda länder i världen. Danmark rankas på en 14 plats, 0,038 poäng efter Sverige. Tidigare forskning har funnit att kön är en av de mest kraftfulla faktorerna som förklarar skillnader i CSR-uppfattning (Del Mar Alonso-Almeida et al., 2015). I detta avseende menar Del Mar Alonso-Almeida et al. (2015) att två forskningslinjer har utvecklats med fokus på kön och CSR. Den första forskningslinjen fokuserade på jämställdheten i företag generellt och hur det går att studera ojämlikheten med hjälp av CSR-utveckling. Den andra forskningslinjen studerade andel kvinnor i styrelserna. Denna forskningslinje pekar på att när fler kvinnor sitter i styrelsen tenderar företaget att utveckla en bredare uppsättning av CSR-initiativ (ibid). Många studier har beaktat en kvinnlig VD:s roll i att främja sociala och miljömässiga aspekter. I allmänhet har dessa tidigare forskningar rapporterat att det finns en starkare orientering mot företagens sociala ansvar bland företag med en högre andel kvinnliga styrelseledamöter (Rodriguez-Ariza et al., 2017).
Styrelseledamotens kön och fördelning kan även vara en variabel som påverkar lönsamheten i ett bolag (Byron och Post, 2014). En del forskare menar att det inte finns något samband (Eklund et al., 2009) medan Martínez och Cruz Rambaud (2019) samt Byron och Post (2014), hävdar att kvinnor i styrelsen ökar lönsamheten. Eklund et al. (2019) har undersökt svenska företag och finner inget samband mellan styrelsens könsfördelning och lönsamheten. Rose (2007) har gjort en studie på danska företag och finner inte heller ett direkt samband. Däremot menar Eklund (2009) att styrelser som är mer könsfördelade tenderar att diskutera och ifrågasätta beslut för att öka lönsamheten. Företag med mindre könsfördelning ökar lönsamheten genom att utgå ifrån samarbete, förtroende och delade erfarenheter. Rose (2007) hävdar att de kvinnliga
5 styrelsemedlemmarna anpassar sitt handlingssätt för att bli accepterade av de manliga kollegorna och därför tappar fördelarna med en könsfördelad styrelse.
Det finns flera studier som undersöker samband mellan företagens lönsamhet och CSR arbete och andra som undersöker sambandet mellan könsfördelningen i bolagsstyrelser. Eftersom Norden är långt fram vad gäller jämställdhet och hållbarhetsrapportering är det är av intresse att undersöka om även lönsamheten påverkas av dessa variabler. Tidigare studier har inte fokuserat på dessa variabler i Norden. Eftersom Norden är långt fram vad gäller CSR-arbete och jämställdhet ska denna studie undersöka om det är några faktorer som övriga områden i världen kan ta efter. Finns det samband som gör att till exempel jämställda styrelser ökar lönsamheten och arbetet med CSR som går att ta efter. Genom att välja 2018 som insamlingsår får studien en aktuell bild av företagen och fördelningen. Tidigare forskning har undersökt sambandet över tid och denna studie kommer göra ett nedslag i de senaste rapporterade siffrorna från företagen i Norden. Samhället förändras snabbt och det är viktigt att bolagsstyrelsen följer med och anpassar sig i utvecklingen. Norden är långt fram jämfört med övriga Europa och därför är det en marknad som är värd att undersöka. Denna studie kommer ha en förhoppning om att bidra till en ökad förståelse kring CSR, andelen kvinnor i styrelsen och påverkan på bolagets lönsamhet.
1.3 Syfte
Syftet är att undersöka om det finns ett positivt samband mellan företagens sociala ansvarstagande och lönsamhet samt hur det påverkas av kvinnor i företagens styrelse.
1.4 Avgränsning
Studien avgränsas till att endast innefatta börsnoterade företag i Norden med data för året 2018. Data för företagens CSR-arbete och finansiella data inhämtats från Thomson Reuters Datastream. De variabler som studien baseras på är grundade i tidigare forskning och finansiell prestation mäts utifrån det redovisningsbaserade måttet ROA (avkastning på totalt kapital). Företagens arbete med CSR mäts genom databasens hållbarhetsindex ESG-betyg. Det finns inga rapporterade ESG-betyg på företagen från Island, därför utesluts de från studien. Andelen kvinnor i bolagsstyrelsen finns i företagens egna rapporter och data hämtas från databasen. Studien kommer fokusera på två typer av
6 företag, de som har 50% eller större andel kvinnor i styrelsen och de som har lägre än 50%.
7
2. Teoretisk referensram
I detta kapitel presenteras tidigare forskning och de teorier som studien bygger på. Avsnittet beskriver de olika begreppen och relationer mellan dem. Detta kapitel presenterar även hypoteser som ligger till grund för studien.
2.1 Corporate social responsibility (CSR)
Hållbarhet är något som de flesta har hört talas om men det är svår att definiera exakt vad det är. Fagerström och Hartwig (2017) menar att hållbar utveckling är ett arbete fokuserat på en minimering av de risker som finns förknippade med ett icke hållbart beteende i en verksamhet. De vill också beskriva en organisations verksamhet genom flöden av resurser. Dessa resurser kan sedan delas in fyra olika resurs-kategorier. De två överordnade är ekologiska resurser och mänskliga och sociala resurser. Ekologiska resurser innebär jordens ekosystem och hur människor, organisationer och övriga samhället bidrar till att kommande generationer får ta del av det. En god livsmiljö och välfärd är därför viktig för att behålla den biologiska mångfalden. Mänsklig och social hållbarhet handlar om att bygga ett stabilt och långsiktigt samhälle där mänskliga behov uppfylls. Exempel på ohållbarhet är ohälsa, bristande utbildning, arbetslöshet, missbruk och så vidare. De två underkategorierna är teknologiska och ekonomiska resurser. De två första kan ses som restriktioner på de två underkategorierna, finns det inga ekologiska resurser eller mänskliga och sociala resurser går det inte heller att utnyttja teknologin och ekonomiska resurser (Fagerström och Hartwig, 2017).
Fagerström et al. (2016) menar också att det finns fyra hållbarhetsdimensioner som bygger på redovisningspostulatet “going concern” eller fortlevnadsprincipen som innebär att företaget antas ha ett evigt liv. Den första hållbarhetsdimensionen är finansiell hållbarhet som innebär att företaget presterar ekonomiskt. Eftersom det finns en marknadsekonomi är det av vikt att ägarna och långivarna får en kapitalavkastning som är konkurrenskraftig. Författarna menar att om företaget inte presterar väl finns det risk att de får problem i form av kapitalförsörjningen. Det andra benet är social hållbarhet och det innebär dels att medarbetarna får en skälig del av företagets överskott och att företaget bidrar till utvecklingen av välfärden på ett hållbart sätt genom att betala skatt. Det tredje är miljömässig hållbarhet som innebär att företaget gör miljömässiga satsningar och på det sättet minska företagets påverkan på naturen. Det fjärde är teknologisk hållbarhet som
8 går ut på att företaget satsat på ny teknologi för att inte hamna efter utvecklingen (Fagerström et al., 2016).
Freeman och Hasnaoui (2011) menar att CSR är en del av hållbarhet och enligt Fagerström et al. (2016) handlar det om företagens sociala ansvarstagande och fokuserar på den miljömässiga och social delen av hållbarheten (ibid). Många forskare har även delat in CSR i olika komponenter (Freeman och Hasnaoui, 2011). En studie av Dahlsrud (2008) visar att det finns 37 definitioner av CSR som har fem liknande mått; sociala,
miljömässiga, ekonomiska, intressenter och frivilliga. Den sociala delen mäter relationer
mellan samhället och företaget, miljömässiga delen mäter hur företaget arbetar med, och vilken inverkan de har på miljön. De ekonomiska berör företagets finansiella mål och utveckling och intressentdelen berör sambandet mellan olika intressenter, tex anställda, leverantörer och kunder. Sista måttet enligt Dahlsrud (2008) är frivilliga och speglar vad företaget gör av fri vilja som inte är reglerat enligt lag. Även Benyaminova et al. (2019) beskriver CSR som ett paraply med termer för ett antal teorier och aktiviteter som alla förespråkar att företag har ett ansvar för deras påverkan på samhället. Studien pekar också på att CSR-aktiviteter normalt bedrivs på frivillig basis utöver laglig efterlevnad. Författarna menar att den klassiska idén om CSR först begränsades till filantropi, men flyttades sedan till en betoning på affärs- och samhällsrelationer. Detta eftersom företag på senare tid fokuserar mer på att bygga relationer med sina intressenter. I en mer omfattande strategi presenteras CSR numera i litteraturen som en standardiserad, globaliserad praxis med tonvikt på affärsekonomiska, juridiska, etiska och filantropiska ansvarsområden (Benyaminova et al., 2019).
Adegbite et al. (2019) anser att CSR har blivit ett globalt fenomen som fortsätter att forma och påverka samhället. Författarna menar att tidigare studier och forskare kan erbjuda flera definitioner av CSR men att den ökade förståelsen av CSR som helhet gör det möjligt för företag att balansera intressenternas behov och att främja social hållbarhet. Freeman och Hasnaoui (2011) menar att CSR har funnits länge och studeras av akademier runt om i världen. Historiskt sett har förekomsten av socialt ansvarstagande i akademiska texter en längre historia. Enligt Freeman och Hasnaoui (2011) nämndes det först i monografier i början av 1900-talet och där konstateras att företag har skyldigheter gentemot samhället. CSR kan hjälpa företag att uppnå social rättvisa och ekonomiskt välstånd genom att skapa välfärd för ett brett spektrum av sociala grupper. Samtidigt kan de intressera en större
9 målgrupp utöver företaget och deras aktieägare (Hou, 2019). Wang et al. (2015) påpekar att företag kan dra nytta av att investera i CSR-projekt som kan visas för sina intressenter genom effektiv kommunikation, till exempel CSR-rapportering. Brammer et al. (2015) undersökte effekten av CSR på medarbetarnas kreativitet och upptäckte att CSR-aktiviteter har en betydligt större effekt på både anställdas identifiering med organisationen, och deras kreativa insatser när de uppfattar att företaget tillhandahåller varor och tjänster på hög kvalitet. Många forskare har hävdat att positiv image och kundnöjdhet är resultat av CSR och det ökar kundernas lojalitet. Positiv image som är resultatet av CSR hjälper företaget att locka nya kunder och öka förtroendet hos intressenter, det hjälper också företaget att skapa konkurrensfördelar (Ali et al., 2020). CSR-investeringar kan generera en hållbar konkurrensfördel som gör det möjligt för företagen att förbättra den ekonomiska utvecklingen som värderas av finansmarknaderna och gynnar aktieägarna (Awaysheh et al., 2020). CSR kan också beskrivas som ett företags engagemang att eliminera eller minimera skadliga effekter, och samtidigt maximera dess hållbara och positiva inverkan på samhället (Yoo och Lee, 2018). Wu et al. (2017) beskriver CSR som processen att kommunicera de sociala och miljömässiga effekterna av organisationers ekonomiska åtgärder till särskilda intressegrupper i samhället.
Det finns som sagt många definitioner på vad CSR är och generellt går det att beskriva det som sättet där organisationen uppnår en balans mellan företagets ekonomiska-, miljömässiga- och sociala mål, samtidigt som de möter förväntningarna från aktieägare och intressenter (UNIDO, 2019). Företagens sociala ansvarstagande handlar om att göra utvecklingen hållbar för att säkerställa att den uppfyller nutidens behov utan att kompromissa med kommande generationers förmåga att tillgodose sina egna behov (United nation [UN], 1987).
I denna studie kommer CSR användas och definieras som företagens arbete med sociala, miljömässiga och ekonomiska mål där organisationen även tar hänsyn till de olika intressenterna (Dahlsrud, 2008; UNIDO, 2019) Genom att rapportera sitt arbete med hållbarhet anser studien att det är ett tecken på att verksamheten vill kommunicera om dessa punkter med omvärlden och visa hur de tar socialt ansvar (Wang et al., 2015). Hållberhetsrapporteringen kommer därför i många fall likställas som arbetet med CSR, med miljömässiga, sociala och ekonomiska mål i bakhuvudet givet att jorden har begränsade resurser.
10
2.1.1 Creating shared value (CSV)
Att enbart vinstmaximera intäkterna är svårt i dagens samhälle. Porter och Kramer (2011) kommer med en modell som handlar om att skapa nya policyer på företaget som bidrar till att företaget kan maximera intäkterna samtidigt som de erbjuder positiva effekter till samhället. Creating Shared Value (CSV) skiljer sig från CSR genom att CSV hela tiden har vinstmaximeringen i bakhuvudet, medan CSR är mer inriktat på lokalsamhället och miljön. För att ett företag ska lyckas med CSV ska de försöka återskapa produkter och marknader, genom att hitta ett nytt arbetsområde som både gynnar kunderna men även ger gott till samhället. De kan hitta nya möjligheter i produktionskedjan, kanske genom att identifiera och hantera ett problem som är förknippat med branschen och tack vare detta öka den egna produktiviteten men även leverantörers effektivitet. Genom att dela sina kunskaper med andra skapas ett delat värde genom att berätta för andra hur dessa policyer har skapat ett ökat värde för både företaget och samhället (ibid). Fördelarna med CSV är att företaget blir lönsamt och gör gott för miljön och samhället. Andra positiva effekter är att det blir en positiv marknadsföringsplats där det syns att det företaget gör för samhället bidrar till något bra. Det skapas en positiv bild kring företaget och det är verklig handling och inte bara tomma ord. Genom att aktivt bidra till något gott för samhället sker en förändring, det blir inte enbart en donation för att någon annan ska fixa det (Porter och Kramer, 2011).
2.2 Intressentmodellen
Intressentmodellen har fått stort genomslag i den moderna företagsstyrningen. Enligt Freeman (1984) handlar det om att skapa värde för de aktörer som har ett intresse i organisationen och inte enbart aktieägarna. De olika aktörerna har olika intressen i företaget, vissa har större krav än andra och modellen hjälper till att beskriva organisationens relationer till omvärlden. En intressent är en grupp eller en individ som kan påverka organisationens mål. Därför måste företag hantera intressentrelationer genom att uppfylla behoven och förväntningarna hos olika intressentgrupper för att bli framgångsrik (ibid). De olika intressenterna uttrycker specifika förväntningar med avseende på företagens CSR-verksamhet. Det kan vara krav som till exempel effektiv användning av naturresurser, begränsning av resursavfall, förebyggande av föroreningar, mångfald på arbetsplatsen, ökade sysselsättning med funktionshindrade personer och nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling (Gray et al, 1995).
11
Enligt Herrera (2015) är intressenternas engagemang det största hindret för organisationer att övervinna i sin strävan efter effektiv hållbarhet och ekonomisk prestanda, eftersom intressenter har olika intressen som måste hanteras när det gäller CSR och hållbarhet. Van Beurden och Gössling (2008) menar att företagen kan förbättra det ekonomiska resultatet genom att anta brett strategiperspektiv som handlar om att tillfredsställa behoven från flera intressentgrupper. Hartwig (2018) och andra sidan menar att företaget anpassar sig i högre utsträckning till de viktigaste intressenterna. Argumentet bakom engagemanget i CSR är att företagets intressenter kräver hållbara och mer miljövänliga produkter och tjänster. Genom att arbeta med CSR ökar det intressenternas gynnsamma syn på företaget (Van Beurden och Gössling, 2008). Sammantaget visar det sig att organisationer som integrerar CSR i sin verksamhet ger både meningsfull hållbarhet och långsiktig ekonomisk utveckling (Lee och Raschke, 2019).
2.3 Gruppdynamik
Det finns två olika typer av processer som grupper går igenom, arbetsprocessen och den socioemotionella processen (Olsson och Martin, 2012). Arbetsprocessen är den del som innehåller problem- och uppgiftslösningar för att gruppen gemensamt ska uppnå ett mål. Här delar gruppmedlemmarna tankar och åsikter för hur arbetet ska fördelas och hanteras (ibid). Den socioemotionella processen handlar om det sociala samspelet mellan gruppmedlemmarna som inte är relaterat till uppgiften. Denna del fokuserar på personliga relationer mellan medlemmarna och sammanhållningen. Det kan vara skratt, historieberättande och konflikter som ej är arbetsrelaterade. För att en grupp ska fungera på bästa sätt är det viktigt att dessa processer är fungerande (ibid).
För att gruppdynamiken ska fungera på bästa sätt är det också viktigt att tänka på sammansättningen. Grupper som har individer med olika bakgrund, kön, utbildning och så vidare kallas en heterogen grupp (Berger et al., 2013). Eftersom grupperna har individer som är olika ger det ett brett perspektiv och olika uppfattningar. Detta leder till en kreativ besluts- och problemlösningsprocess. Med tanke på de olika personligheterna gör det att komplexa problem ofta kan lösas (Baker och Anderson, 2010). Nackdelen med heterogena grupper är att det kan uppstå konflikter och på grund av gruppmedlemmarnas olika bakgrunder. Dessa konflikter kan leda till att beslutsprocessen blir mer påfrestande och tidskrävande. Även samordnings- och kommunikationsproblem kan vara vanligt i
12 dessa grupper (Baker och Anderson, 2010; Milliken och Martins, 1996). En fördel med de heterogena grupperna är att de ger en positiv syn och legitimitet till företaget eftersom det visar på att de tar socialt ansvar (Baker och Anderson, 2010).
Grupper som består av individer som är likartade kallas homogena grupper. Inom denna typ av grupp uppstår inte lika många konflikter och missförstånd som det kan göra inom heterogena grupper (Milliken och Martins, 1996). Eftersom gruppen är likartad och kan det leda till fenomenet som kallas groupthink. Det innebär att individerna i gruppen inte vill säga vad de tycker eftersom det då kan skada gruppens starka gemenskap. Detta kan leda till att individernas omdöme blir sämre och i slutändan att gruppen fattar dåliga beslut (Baker och Anderson, 2010). Däremot är besluts- och problemlösningsprocessen oftare effektivare än i heterogena grupper eftersom individerna har samma syn. Denna typ av grupp har ofta en snävare syn av de strategier och handlingsalternativ som finns tillgängliga. Nytänkande och innovationer blir därför svårt jämfört med de mer heterogena grupperna (Haynes och Hillman, 2010).
2.4 Sambandet mellan CSR och lönsamhet
Yoon och Chung (2018) menar att relationen mellan CSR och lönsamhet har intresserat forskare de senaste årtiondena. Många studier har undersökt effekterna av CSR på företagets lönsamhet (Inoue och Lee, 2011; Orlitzky et al., 2003; Waddok och Graves, 1997). Trots detta menar Yoon och Chung (2018) att de empiriska resultaten har varit inkonsekventa och därför behövs ytterligare forskning av kopplingen mellan CSR och det ekonomiska resultatet.
Orlitzky et al. (2003) menar att företag som är mycket involverade i socialt ansvarsfulla program har bättre ekonomiska resultat. De granskade 52 empiriska studier om förhållandet mellan CSR och lönsamhet och kom fram till att en organisations arbete med CSR kan öka dess operativa lönsamhet och marknadsvärde. Resultaten överensstämmer med vad Donaldson och Preston (1995) kom fram till i sin studie med grund i intressentteorin. De hävdar att socialt ansvarsfulla metoder kan förbättra företagets värde genom att förbättra ryktet och/eller varumärket och därmed sänka till exempel driftkostnader. Högre socialt ansvarstagande är därmed positivt förknippade med företagets lönsamhet. Företagens uppmärksamhet på samhällsrelationer leder till en
13 gynnsam skattelagstiftning eller minskad lokal lagstiftning, vilket gör att företagen kan minska sina driftskostnader (ibid). Även Waddok och Graves (1997) finner ett positivt samband mellan företagens engagemang i CSR och de ekonomiska resultaten. De menar att det måste finnas en balans mellan företagets implicita kostnader och explicita kostnader. Explicita kostnader är betalningar till företagets obligationsägare och implicita kostnader är kostnader som berör andra intressenter. Till exempel kostnader för produktkvalitet eller miljömässiga kostnader som berör kunderna eller andra reglerande organ. Waddok och Graves (1997) hävdar att om företaget försöker sänka en av dessa kostnader kommer den andra öka och tvärtom. Försöker företaget till exempel sänka de implicita kostnaderna genom socialt oansvariga handlingar kommer istället de explicita kostnaderna öka. På detta sätt menar forskarna att det uppstår en positiv relation mellan CSR och finansiell prestation.
Galbreath (2006) menar att CSR är något som alla företag måste arbeta med och i och med globaliseringen blir det aktuellt oavsett vilket land företagen verkar i. Han menar att det finns fyra olika strategier som företagen kan använda sig av. Den första är
shareholder-strategin som baseras på Friedman (1970) och den grundar sig på att
företagens enda ansvar är att ge tillbaka till samhället ekonomiskt. Den andra är altruistic-strategin som handlar mer om att ge tillbaka till samhället i form av gåvor och donationer.
Reciprocal-strategin tar en mer strategisk syn på arbetet med CSR och menar att gör
företaget gott för samhället kommer det också komma tillbaka till dem i form av ekonomiska och andra fördelar. Den fjärde och sista, citizenship-strategin är också den mest strategiska och handlar om att företaget identifierar och kommunicerar med intressenterna för att skapa en företagsstrategi som är i synergi. Tack vare detta riktas CSR-aktiviteterna mot företagets intressenter och deras behov. När företaget sedan rapporterar om ansvarstagandet ökar det relationen till intressenterna och det långsiktiga värdeskapandet tillsammans med företagets rykte och finansiella prestation. Galbreath (2006) menar också att lokala skillnader i kultur, reglerade lagar och icke-statliga organisationer kan avgöra hur synen är på CSR-arbetet.
Även Enquist et al. (2008) menar att företagens engagemang i CSR-aktiviteter kan vara en källa till strategisk fördel. Shen och Chang (2009) visar att företag inte förlorar på CSR-arbete utan att det ger en positiv effekt på nettoomsättningen och vinstmarginalen. Du et al. (2007) hävdar att konsumenternas deltagande i företagens CSR-aktiviteter
14 stärker konsumenternas förtroende och därmed ger företagen en konkurrensfördel. Liksom Servaes och Tamayo (2013) som hävdar att företag med högre kundmedvetenhet gynnas av CSR genom ökat företagsvärde. Said et al. (2009) är enig med dessa och menar dessutom att engagemang i CSR-aktiviteter kommer gynna företaget i form av minskade driftkostnader, bättre ekonomiska resultat, större tillgång till kapital, ökad produktivitet, förbättrad varumärkeskännedom, större kundlojalitet och högre försäljning. Schnietz och Epstein (2005) menar också att företagens arbete med CSR skapar gott rykte och att det får en ekonomisk fördel när företaget befinner sig i en kris.
Quisenberry (2012) menar, i likhet med Galbreath (2006), att företagen måste implementera hållbarhetsarbetet i hela organisationen för att uppnå konkurrensfördelar och på så sätt lönsamhet. Forskarna pratar om att balansera företagets alla delar i paritet med Elkintons (1998) tripple-bottom-line och när detta lyckas menar de att företaget mår bra. Quisenberry (2012) ser också en klar fördel om hållbarhetsstrategier implementeras tidigt i företagens livscykel för att kunna uppnå bästa möjliga resultat.
Inoue och Lee (2011) menar att vissa CSR-dimensioner på olika sätt kan påverka den kortsiktiga lönsamheten. De fann till exempel att företagsaktiviteter som förbättrar anställdas relationer har en positiv effekt på företagets effektivitet. Detta beror på att implementeringen av avancerad personalresurs tillåter företag att uppnå hög produktivitet, minskad frånvaro och/eller ökat organisatoriskt engagemang bland anställda (ibid). Upplysningar om CSR kan påverka företagens ekonomiska resultat genom flera avgörande aspekter ökad anställdas motivation och produktivitet, ökar produkternas acceptans bland kunderna och ökad acceptans bland investerare som stöder sociala eller miljömässiga värden. Sammantaget kan de förväntade fördelarna med CSR-upplysningar till stor del överstiga deras kostnader vilket innebär högre företagsekonomiska resultat (Khlif et al., 2015). Khojastehpour och Johns (2014) menar att företag som arbetar med CSR, och främst miljöaspekten, har en positiv effekt på företagets rykte och även lönsamheten. Forskarna menar att balansen mellan CSR-frågorna, företagets rykte och lönsamheten leder till en långsiktig hållbar konkurrensfördel.
Nelling och Webb (2009) finner ett samband mellan CSR och de ekonomiska resultaten men vid en jämförelse med fler mätpunkter över tid och med fasta variabler visar sig
15 sambandet mycket svagare än tidigare. Däremot finner de ett svagt samband mellan ekonomisk prestation och en del av CSR som fokuserar på intressenterna. De finner att när företaget uppfyller olika intressenters behov leder det till finansiella prestationer och dessa blir starkare i en god spiral. Överlag menar de dock att företagens arbete med CSR inte påverkar lönsamheten (ibid).
Lönsamma företag kan möta högre sociala begränsningar och allmän exponering än mindre lönsamma företag. De påverkas mer av potentiella politiska kostnader, särskilt om de verkar alltför lönsamma. Som ett resultat kan lönsamma företag behöva förklara att de verkar inom normer i samhället om de tycker att det är kostsamt att förknippas med handlingar som bryter mot samhällets förväntningar. Därför kan lönsamma företag vara mer intresserade av att förklara - via CSR-avslöjande - hur de producerar sin lönsamhet än mindre lönsamma företag (Gamerschlag et al., 2011).
McWilliams och Siegel (2001) kom fram till att sambandet mellan CSR-aktiviteter och ekonomiskt resultat är neutralt och de menar att CSR-attribut är som alla andra attribut som ett företag erbjuder. Företaget väljer nivån på attributet som maximerar företagets prestanda, med tanke på efterfrågan och kostnaden för att tillhandahålla attributet. McWilliams och Siegel (2001) menar att företaget som producerar en CSR-attribut kommer att ha högre kostnader men också högre intäkter och därmed kommer CSR-aktiviteten inte att påverka lönsamheten varken positivt eller negativt. Lima Crisostomo et al. (2011) undersöker företag i Brasilien, som vid denna tidpunkt är ett utvecklingsland, och konstaterar ett negativt samband mellan företagets värde och arbetet med miljö- och den sociala delen av CSR.
Ekatah et al. (2011) menar att empiriska studier av förhållandet mellan CSR och ekonomiska resultat i huvudsak utgör två typer. Den första typen av dessa studier undersökte relationen mellan CSR och den kortsiktiga ekonomiska effekten när företag tar socialt ansvar. Resultaten från dessa studier har blandats. Wright och Ferris (1997) och Smith et al. (2007) upptäckte ett negativt förhållande. Posnikoff (1997) och Cruz (2009) rapporterade om ett positivt förhållande, medan Welch et al. (1999) inte fann något samband mellan CSR och ekonomiskt resultat. Den andra typen av studier har undersökt förhållandet mellan CSR och mått på långsiktigt ekonomiskt resultat med hjälp av redovisning eller finansiella mått på lönsamhet (Ekatah, 2011). Studierna har också gett
16 blandade resultat. Cochran och Wood (1984) till exempel lokaliserade ett positivt samband mellan socialt ansvar och redovisningsresultat efter kontroll av tillgångarnas ålder.
Utfallet av CSR kan variera beroende på land, industriella- och kultursammanhang. Det är viktigt att förstå att CSR kan vara branschspecifik och varierar med operativa villkor för enskilda företag (Commission of the European Communities, 2002). Enligt Frynas (2009) avgör branschens karaktär arbetet med CSR och det är mycket olika mellan olika branscher. Vissa branscher har stor miljöpåverkan medan arbetarnas dimension för andra industrier kan vara mer betydelsefull (Brammer et al., 2006). Samhället förväntar sig att en industri som förorenar ska kompensera mer än andra företag som inte har lika mycket föroreningar, för att betraktas som ansvarsfulla (Dam, 2008).
Yoon och Chung (2018) menar att utgifter för CSR kan leda till att företag snedfördelar företagens resurser, vilket då även minskar företagets vinst. Extern CSR ökar företagsvärdet men har negativ påverkan på den operativa lönsamheten. Detta eftersom det kostar att arbeta med CSR, även om det företagets rykte förbättras. De menar däremot, i likhet med Inoue och Lee (2011), att arbete med intern CSR ökar den operativa lönsamheten. Om företaget internt mår bra och de anställda trivs kommer det leda till förbättrade resultat. Choi et al. (2013) undersöker företagens arbete med välgörenhet och lönsamhet. De finner att företag som presterar utmärkande högt eller lågt också vinner mest på lönsamheten, de mitt emellan har endast liten påverkan. De företag som presterar dåligt inom CSR klarar sig bättre på kort sikt, eftersom de inte lägger pengar på detta och kan lägga dem på annat. Företag som presterar mycket bra inom CSR klarar sig däremot bättre på lång sikt (ibid).
Ett negativ samband mellan CSR och lönsamhet har även identifierats av Barnea och Rubin (2010) på grund av ett alltför opportunistiskt beteende för att uppnå kortsiktiga resultat. De finner också bevis för att arbete med CSR kan skapa konflikter mellan aktieägarna. De menar att när ledningen inte själva äger kapitalet i företaget, utan de ägs av aktieägare, kan det leda till en överinvestering av CSR som ser bra ut utåt, men det innebär också företagets finansiella värde minskar (ibid).
17 Smith et al. (2007) analyserade malaysiska börsnoterade företag som valde att offentliggöra sitt arbete med CSR. Smith et al. (2007) kom fram till att sambandet mellan CSR och lönsamheten är negativt för de fyrtio undersökande företagen. Även resultat av Wright och Ferris (1997) som undersökte sydafrikanska företag tyder på att sambandet mellan CSR och företagens marknadsvärde är negativt.
Vance (1975) var tidigt ute och hävdar ett negativt resultat mellan CSR och den finansiella prestationen, sedan dess har förhållanden förändrats. Även i en studie av Wang et al. (2015) konstaterades att CSR-aktiviteter som utförs av lagliga skyldigheter utan några strategiska konsekvenser har negativ inverkan på lönsamheten. Forskarna hävdar också att om företaget ej kommunicerar företagets arbete med CSR kommer det inte ha något betydande effekt på företagets lönsamhet (Wang et al., 2015).
Forskare på senare tid har hävdat att de blandade resultaten av effekterna av CSR på företagets lönsamhet beror på en brist på tydlighet i CSR-dimensionen och valet av olika fasta mätningar av företagets ekonomiska resultat (Yoon och Chung, 2018). Det finns flera orsaker till varför resultaten skiljer sig åt. Grafström et al. (2015) och Aguinis och Glavas (2012) menar att det kan bero på svårigheten att mäta CSR på ett liknande sätt. De menar också att sättet företagen rapporterar kan skilja sig åt. Även forskare har tenderat att använda olika mått på både CSR och ekonomiskt resultat (Aguinis och Glavas, 2012). Eftersom det saknas en tydlig gemensam definition på socialt ansvarstagande och hur det ska mätas, kan det vara svårt att avgöra om det är kommunikationen av det sociala ansvaret som mäts eller om det är aktiviteterna av dem (Grafström et al., 2015).
Trots de olika resultaten i studierna verkar det ändå finnas ett samband mellan CSR och lönsamhet. De forskare som hävdar att sambandet är positivt (Khojastehpour och Johns, 2014; Servaes och Tamayo, 2013) trycker också på att det drivs av att skapa konkurrensfördelar och ökar företagets rykte hos intressenterna. Norden är långt fram vad gäller hållbarhetsrapportering (KPMG, 2017) och enligt Strand et al. (2015) är länderna även i framkant vad gäller CSR-prestationer. Forskarna menar att det beror på en tradition där det kooperativa synsättet får ta plats och företagen drivs av intressentmodellen (ibid). Det leder fram till studiens första hypotes som ska undersöka om hög hållbarhetsrapportering bland nordiska företag är lönsamt. Det vill säga om nordiska
18 företag satsar på CSR som uppskattas av intressenterna och därigenom ökar lönsamheten. Eftersom hållbarhetsrapporteringen är ett sätt att kommunicera med intressenterna och visa dem att företaget tar ansvar för de sociala och miljömässiga effekterna på samhället (Wu et al., 2017). Wang et al. (2015) menar att CSR blir lönsamt när det är strategiskt genomtänkt och inte sker på grund av lagliga skyldigheter. Syftet med hypotes 1 är att undersöka om det finns någon sanning i vad dessa forskare säger om det finns en tydlig strategi bakom arbetet med CSR som leder till ökad lönsamhet.
Hypotes 1: Förhållandet mellan företagens arbete med CSR och lönsamhet är positivt
bland företag i Norden.
2.5 Sambandet mellan CSR och jämställdhet i styrelserummet
Egenskaperna hos styrelsen i företaget är viktiga för att bestämma effektiviteten i bolagsstyrning, kvaliteten och kvantiteten på CSR-engagemang från företaget (Manita et al., 2018). En av styrelsens roller i företaget är att övervaka ledningens beteende gentemot aktieägarna och därmed minska de intressekonflikter som kan uppstå på grund av att ägandet och kontrollen separeras i ett företag (ibid). Wasiuzzaman och Wan Mohammad (2020) menar att tidigare studier har funnit att styrelsens storlek har positiv påverkan på företagsstyrning och CSR-rapportering. På samma sätt menar forskarna att mångfald i styrelsen har visat sig vara viktiga för att påverka beslutsfattande. Detta tack vare tillgången till mer varierade perspektiv och icke-traditionella tillvägagångssätt för problem (ibid). En mångfald i styrelsen kan även signalera bättre förståelse för affärsmiljön (Miller och del Carmen Triana, 2009) och öka styrelsens förmåga att känna till intressena hos olika intressegrupper (Harjoto et al., 2015).Jain och Zaman (2019) har undersökt skillnader mellan kön och CSR och det genererar fyra viktiga observationer som förklarar varför kvinnor lägger större vikt än män när det gäller CSR-arbete. Den första är att kvinnor visar högre nivåer av etiska standarder än deras manliga kollegor. Den andra är att kvinnor är mer etiskt känsliga än män. Den tredje är att kvinnor lägger större vikt vid socialt ansvarstagande än deras manliga kollegor. Den fjärde är att kvinnor tenderar att undvika stödja oetiska beslut även om de är under högt tryck för att göra det (ibid). Även Kolodinsky et al. (2010) konstaterade att kvinnor som helhet värderar CSR mer än deras manliga kollegor, men han menar att när varje CSR-dimension analyseras separat ger det ett blandat resultat. Del Mar Alonso-Almeida et al.
19 (2015) har undersökt de olika dimensionerna djupare och finner ett samband mellan den sociala dimensionen och hävdar att kvinnor lägger större vikt än män på att upprätthålla ett friskt samhälle. De menar också på att kvinnor söker bredare socialt ansvarsfulla åtgärder för att gynna samhället. Även Manita et al. (2018) menar att kvinnliga styrelseledamöter är mer benägna att stödja CSR-initiativ på grund av olika egenskaper som skiljer sig från deras manliga kollegor och att kvinnliga styrelseledamöter visar sig vara mer bekymrade över andras välfärd. Manita et al. (2018) hävdar att kvinnliga styrelseledamöter är mer fokuserade på intressenterna jämfört med sina manliga kollegor.
Braun (2010) konstaterar att kvinnor är mer engagerade i gröna entreprenörskapsprogram och har starkare miljöförhållanden än män. Även Wasiuzzaman och Wan Mohammad (2020) fann ett starkt samband mellan kvinnor i styrelsen och ökade aktiviteter inom miljö, social och styrning. De menar också att kvinnor som är VD är mer benägna att stödja och påverka beslut som rör gemenskap, miljö och socialt ansvar än män i samma position. De menar också att kvinnor är mer bekväm med att hantera sociala frågor medan män föredrar att vara mer involverad i miljö- och ekonomisk verksamhet (ibid). En studie av Mansor och Ali (2018) på företag i Australien visar att det finns ett positivt samband mellan antalet kvinnor i styrelsen och företagens arbete med CSR. De hävdar att ju fler kvinnor det finns desto mer ökar fokus på företagens CSR-arbete.
2.6 Sambandet mellan lönsamhet och jämställdhet i
styrelserummet
En studie på Filippinska företag ser inget samband mellan kvinnor och resultatet på kort sikt eller företagets värde på lång sikt (Unite et al., 2019). En orsak till detta beror på att kvinnliga styrelsemedlemmar ansågs ha samma kompetensnivå som de manliga kollegorna. Kollade de närmare visade det sig att även utbildningsbakgrunden hos båda könen var liknande. De menar att könet har mindre betydelse för företagens resultat, utan det är andra egenskaper som avgör (ibid). När det gäller styrelseövervakning menar Jain och Zaman (2019) är det mer troligt att kvinnliga styrelseledamöter deltar i styrelsemöten än manliga styrelseledamöter och att kvinnliga VD:s också är mer benägna att sitta i övervakningskommittéer. De kommer också fram till att företag som har
CSR-20 kommittéer eller större andel kvinnor i styrelsen är bättre rustade för att minska ansvarslösa beteenden.
Unite et al. (2019) menar att företagets storlek påverkar företagets prestanda negativt på grund av att de var mindre flexibla för marknadsförändringar. Däremot är företagets ålder en betydande faktor i avseende på företagets värde. Det gjorde att företagets lönsamhet ökade tack vare värdefull erfarenhet från ledningen, men att könet inte spelar signifikant roll. Inte heller Eklund et al. (2019) finner något samband mellan könsfördelningen och lönsamheten. Däremot menar de att könsfördelningen i styrelsen ökar diskussioner och ifrågasätter beslut, medan mindre könsfördelade styrelser istället fokuserar på samarbete, delade erfarenheter och förtroende för att öka lönsamheten.
En studie av Solal et al. (2015) visar att kvinnliga styrelsemedlemmar inte har någon påverkan på företagets lönsamhet, men de kommer fram till att marknadsvärdet minskar systematiskt. De menar att det beror på att omgivningens uppfattning om företaget förändras. Detta på grund av att omgivningen uppfattar signaler om att företaget lägger mer fokus mot sociala resultat och inte vinstmaximerar i samma utsträckning, även om företaget inte kommunicerar det är det var omgivningen uppfattar. Det stämmer med Del Mar Alonso-Almeida et al. (2015) som hävdar att kvinnor är mer benägna om andras välfärd och i större mån försöker uppnå socialt ansvarsfulla åtgärder.
För att öka antalet kvinnor i styrelsen antog Norge under 2006 en tvingande lag om minst 40% av vartdera könet i styrelsen hos publika företag. I allmennaksjeloven (kapittel 6 §§ 6–11 a) finns regeln om jämn könsfördelning. Där framgår att ett minimiantal av varje kön ska finnas representerat och exakt hur många vid färre än 9 personer i styrelsen (ot.prp. nr 91). Dale-Olsen et al. (2013) hävdar att lönsamheten på kort sikt endast påverkas försumbart av den tvingande kvotering som Norge har infört. Ahren och Dittmar (2012) har gjort en mer grundläggande undersökning över flera år och den visar att lönsamheten minskar för företagen efter lagen trädde i kraft. De menar att detta beror på att kvinnorna valdes in för att uppfylla lagkravet och inte för att de hade den rätta kompetensen. Författarna menar att tidigare erfarna manliga styre representanter fick lämna sitt uppdrag för att ge plats till mer oerfarna kvinnor. Detta fick konsekvensen att företagen inte presterade lika bra som tidigare och lönsamheten försämrades (ibid). Smith et al. (2006) har gjort en studie på företag i Danmark och de finner ett positivt samband mellan kvinnor i styrelsen och lönsamhet givet att kvinnorna är valda på rätt
21 anledningar. Kvinnor som väljs till styrelser baserat på relationen till företagsägarna blir inte bra för företaget. Författarna trycker på vikten av att de som väljs till posten ska ha rätt kvalifikationer för att även lönsamheten ska öka. Även Rose (2007) har undersökt företag på den danska börsen men finner inget samband mellan andelen kvinnor i styrelsen och lönsamhet. Anledningen är att de kvinnor som ingick i undersökningen ofta var underrepresenterade och forskaren menar att kvinnorna därför rättade sig efter majoriteten och det innebär att effekterna av könsdiversifieringen uteblir (ibid).
Torchia et al. (2011) undersöker norska bolag och lönsamhetsmått. De menar att organisationens innovationsförmåga påverkar lönsamheten. Studien presenterar att en god innovationsförmåga även ökar lönsamheten. En av variablerna till god innovationsförmåga är antalet kvinnor i styrelsen. Forskarna menar däremot att om det är mindre än två kvinnor i styrelsen kommer det ej våga ta för sig utan anpassar sig till övriga gruppen. Är det däremot minst tre kvinnor i styrelsen finns det ett positivt samband mellan företagets lönsamhet. De vågar då stå för sina åsikter och påverkar organisationen och innovationsförmågan på ett positivt sätt (Torchia et al., 2011). Även Lückerath-Rovers (2011) menar att heterogena styrelsesammansättningar bidrar med en bred kompetens och olika lösningar som leder till en kreativ beslutsprocess, och innovationsförmågan som leder till högre lönsamhet. Lückerath-Rovers (2011) hävdar, till skillnad från Torchia et al. (2011), att det endast krävs en kvinna för att öka innovationsförmågan hos företagen.
Mycket av forskningen visar att kvinnor har en högre benägenhet att påverka ett företags arbete med CSR (Del Mar Alonso-Almeida et al., 2015; Jain och Zaman, 2019; Manita et al., 2018). Jain och Zaman (2019) menar att det är egenskaper hos kvinnor som gör att de fokuserar mer på CSR än deras manliga kollegor. Manita et al. (2018) menar också att kvinnor är mer fokuserade på intressenterna. Forskningen har olika resultat i olika delar av världen och eftersom Norden redan ligger långt fram vad gäller hållbarhetsrapporteringen (KPMG, 2017) samt är ett av världens mest jämställda områden (The World Economic Forum, 2020) leder det fram till studiens andra hypotes. Den ska undersöka om kvinnor i styrelsen i högre grad påverkar företagens arbete med CSR och utfallet på lönsamheten. Ali et al. (2020) hävdar att en positiv image och kundnöjdhet genom CSR-arbetet skapar konkurrensfördelar. Givet antagandet om att kvinnor är mer benägna att fokusera på CSR-arbete kommer denna studie undersöka
22 sambandet mot lönsamheten på den nordiska marknaden. Syftet med hypotes 2 är att undersöka om det finns ett samband mellan kvinnors ökade påverkan på CSR-arbete och om det ökar lönsamheten tack vare ökad konkurrenskraft och lojalitet.
Hypotes 2: Sambandet mellan företagens arbete med CSR och lönsamhet är starkare
23
3. Metod
I det tredje kapitlet presenteras studiens metod. Till att börja med redogörs de vetenskapliga utgångspunkterna och filosofi, strategi och forskningsansats som ligger till grund för studien. Vidare presenteras den empiriska metoden, operationaliseringen som förklarar de variabler som används i studien. Vidare kommer analysmetoder och kvalitetskriterier förklaras samt kritik av använd metod.
3.1 Vetenskaplig utgångspunkt.
Enligt Sohlberg och Sohlberg (2013) behandlar vetenskapsteori studien om forskning och vetenskap. De menar att det finns olika perspektiv som visar hur kunskapen söks. Vetenskapsteori grundar sig från den filosofiska traditionen som delas in i ontologi (hur människan ser på världen) och epistemologi (hur människan får kunskap om världen). Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan socialt ansvarstagande och lönsamhet och ta reda på om sambandet är starkare eller svagare när det är kvinnor i styrelsen. Utifrån bakgrunden, problemformuleringen och syftet har metodvalen valts, först presenteras forskningsfilosofi.
3.1.1 Forskningsfilosofi
Studien utgår från en positivistisk kunskapssyn som enligt Bryman och Bell (2017) handlar om att forskaren strävar efter att kunskapen ska vara värderingsfri, det vill säga objektiv. Den strävar efter det naturvetenskapliga synsättet och förespråkar användningen av de naturvetenskapliga metoderna. Sohlberg och Sohlberg (2013) menar att positivismen handlar om att kunskap fås genom erfarenheter. Den positivistiska traditionen har som uppgift att söka lagbundenheter och förklara samband. Den fokuserar också på att förklara kausala samband (Sohlberg och Sohlberg, 2013) och därför utgår denna studie från en positivistisk tradition. Denna undersökning strävar också efter att vara objektiv i största möjliga mån. Sohlberg och Sohlberg (2013) hävdar däremot att en sträng form av positivism har visat sig svår att upprätthålla. De menar att det leder till att forskare med en positivistisk inriktning numera ser objektivismen som ett ideal att sträva efter snarare än ett krav som ska uppfyllas (ibid). Utifrån studiens syfte och diskussionen ovan utgår studien från en positivistisk vetenskapstradition.
24
3.1.2 Forskningsansats
Denna studie har en deduktiv ansats och det innebär att en eller flera hypoteser härleds utifrån befintlig kunskap och använder existerande teorier för att testa dem (Bryman och Bell, 2017). Se Figur 1 för processen med forskningsprocessen. När hypoteserna har skapats samlas datamaterial in och analyseras, slutligen presenteras detta i ett resultat. Utifrån detta kan hypoteserna sedan bekräftas eller förkastas och nya hypoteser kan utformas. Bryman och Bell (2017) menar att kvantitativ forskning ofta innehåller en deduktiv ansats för relationen mellan teori och praktisk forskning där vikten ligger vid teoriprövning. Eftersom det finns tidigare forskning och teorier om CSR, lönsamhet och kvinnor i styrelsen, kommer studien bygga vidare på dessa och avsikten är att testa dem. Den deduktiva metoden, även kallad hypotetiskt-deduktiva metoden, innebär alltså att studien utgår från ett antal hypoteser som deducerat fram ur den teoretiska referensramen (Sohlberg & Sohlberg, 2013). Med utgångspunkt från teorin skapas två hypoteser mot det insamlade datamaterialet och resultatet. Detta för att kunna bekräfta eller förkasta dem (Bryman och Bell, 2013; Sohlberg & Sohlberg, 2013). Denna studie undersöker sambandet mellan CSR och lönsamheten samt påverkan av kvinnor i styrelsen. Syftet är att undersöka om de teorier som existerar inom ämnet stämmer överens med verkligheten, därför väljs en deduktiv ansats.
Figur 1: Den deduktiva forskningsprocessen. Från Företagsekonomiska forskningsmetoder (s.43) Bryman och Bell (2017)(Upplaga 3). Stockholm: Liber.
3.1.3 Forskningsstrategi
Enligt Bryman och Bell (2017) finns det två olika forskningsstrategier inom den företagsekonomiska forskningen, kvalitativ och kvantitativ forskning. Aspers och Corte (2019) menar att det allmänna målet för kvantitativ och kvalitativ forskning är densamma
25 - att förstå världen bättre. Både Aspers och Corte (2019) och Bryman och Bell (2017) menar att det som skiljer sig är metoderna för de olika strategierna. Kvantitativ forskning handlar om insamling av numeriska data och något som kan studeras genom mätning. Den lägger också tonvikt på kvantifiering när det handlar om insamling och analys av data (Bryman och Bell, 2017). Eftersom denna studie ska mäta och undersöka samband väljs en kvantitativ studie.
Positivismen och den deduktiva forskningsansatsen hänger ofta ihop med den kvantitativa forskningsstrategin (Bryman och Bell, 2017). Eftersom denna studie utgår ifrån befintliga teorier för att deducera fram hypoteser som testas är den kvantitativa forskningsansatsen lämplig. Den kvantitativa forskningen har en inriktning mot mätbarhet och att söka samband (Bryman och Bell, 2017). Detta gör att valet av kvantitativ forskningsstrategi stärks. Studien använder data från 157 företag i Norden från 2018. Studien undersöker hur det ser ut vid ett visst årtal och enligt Bryman och Bell (2017) är det en tvärsnittsdesign eftersom data samlas in från fler än ett fall vid en viss tidpunkt. Syftet med detta är att komma fram till ett antal kvalitativa eller kvantifierbara data som kan kopplas till två eller fler variabler, som sedan ska kunna analyseras för att upptäcka olika sambandsmönster.
Fördelen med denna design är att det ofta går att hitta variation eftersom flera fall studeras, och genom att dessa studeras vid samma tidpunkt. Det gör att skillnader i insamlingsperiod undviks och alla får samma förutsättningar (Bryman och Bell, 2017). Tvärsnittsdesignen kan däremot ge upphov till skensamband eftersom det är en enkel tidsperiod, till skillnad från longitudinella studier som studerar ett fenomen under tid. Den longitudinella studien fokuserar på flera mätningar över en bestämd tidsperiod (ibid). Tvärsnittsstudie väljs eftersom studien fokuserar på sambandet under ett år, det ger även en ögonblicksbild av det aktuella sambandet. 2018 är det senaste räkenskapsår där data finns tillgängligt och genom att välja färska siffror framkallas en aktuell bild av samhället. Studien slår ner under 2018 som också var det året när EU-direktivet började gälla och lagstiftades om i Sverige. Att en longitudinell studie inte väljs beror på att studien ska undersöka sambandet i det räkenskapsår där EU-direktivet började tillämpas. Ekatah (2011) menar att CSR kan ha en kortsiktig effekt och en långsiktig effekt på lönsamheten. Andra studier har undersökt samband över tid medan denna studie gör ett nedslag och
