Centrum för yrkeskunnande vid Göteborgs universitet
& Västra Götalandsregionen
2 maj 2010
Enkät om rekrytering och utbildning av yrkeslärare – preliminär
sammanställ-ning
På uppdrag av Västra Götalandsregionen driver institutionen för pedagogik och specialpedagogik ett projekt för utveckling av former för rekrytering av lärare i yrkesämnen. De sedan lång tid tillbaka dokumenterade svårigheterna att rekrytera till yrkeslärarutbildning gäller också Västra Götalandsreg-ionen. Skolverket förutspår att svårigheterna kommer att öka under de kommande åren. Förutom demografiska förhållanden handlar det även om nya riktlinjer för yrkesutbildning och förändrade kvalifikationskrav i arbetslivet.
Till projektet har knutits en referensgrupp med en representant för var och en av regionens fyra kommunalförbund. I samarbete med referensgruppen har vi tagit fram en enkät, med avsikt att få en aktuell bild av behovet av lärare i olika yrkesämnen inom Västra Götaland och som ett underlag för fortsatt dialog och fördjupad kontakt med utbildningsanordnarna i regionen.
Webbenkäten erbjöds i slutet av 2010 och med en påminnelse i början av år 2011.1 Enkätresultatet har nu sammanställts.
Sammanfattningsvis får vi bekräftat att skolornas behov av yrkeslärare är stort och i ökande i ett
treårsperspektiv. Tillgången till utbildade yrkeslärare anses vara otillfredsställande låg. Det gäller flertalet branschområden. Behovet av att snabbt utbilda yrkeslärare är betydande. Man är från många skolors sida intresserad av fördjupad samverkan med högskolorna i Västsverige och hoppas att den nya kortare yrkeslärarutbildningen ska undanröja vissa hinder för rekryteringen.
Resultat
Totalt inkom 39 svar.2 Av dessa är det nio som inte direkt knyter an till yrkesprogram, även om t.ex. det estetiska programmet i vissa fall har behov av lärare med hantverkskompetens. Dessa nio enkät-svar har filtrerats bort i nedanstående redovisning. Svaren från de återstående 30 enkäterna är direkt anknutna till ett eller flera yrkesprogram.
Tabell 1. Svar med anknytning till ett eller flera yrkesprogram. Antal enkätsvar.
Antal yrkesprogram Fyrbodal GR Sjuhärad Skaraborg Summa
Ett program 2 4 2 0 8
Flera program 6 11 3 2 22
Totalt 8 15 5 2 30
Totalt sett är antalet svar få och ger inte en representativ bild av behovsläget i Västra Götaland. Inte minst beror det på att antalet svar från friskolor är litet. Vissa svar kommer från gymnasieskolor med bred verksamhet, vilket gör att många yrkesprogram ändå blir företrädda i underlaget. Antalet svar från Skaraborg är så litet att kan behöva ställa oss frågan varför?
1 Jfr bilaga 1 2
2
VERKSAMHET VID SKOLAN
För att diskutera rekryteringsbehov av yrkeslärare ansåg vi det nödvändigt att ställa några frågor om skolverksamheten och utbudet av program.3 I enkäten kunde man kryssa aktuella program. Vi har i enkäten anlagt ett treårsperspektiv och ställde frågan: Vilket är det planerade utbudet av program som planeras starta hösten 2011 t.o.m. våren 2013 vid er skola? Resultatet presenteras i tabell 2 nedan. Vi finner få svar med hänvisning till Naturbruksprogrammet. Program utöver de ovan nämnda var bl.a. International Baccalarureate, Restaurang- och storköksutbildning, Sjöfartspro-grammet, Vuxenutbildning, bl.a. yrkes Vux inom bygg, fordon, automation och transport.
Tabell 2. Svar med anknytning till ett eller flera yrkesprogram. Antal enkätsvar.
Aktuella program Fyrbodal GR Sjuhärad Skaraborg Summa
BF Barn- och fritidsprogrammet 4 7 1 2 14
BA Bygg- och anläggningsprogrammet 0 8 2 2 12
EE El- och energiprogrammet 2 6 2 2 12
FT Fordons- och transportprogrammet 1 8 3 2 14
HA Handels- och administrations progr. 2 8 2 2 12
HV Hantverksprogrammet 2 6 1 1 10
HT Hotell- och turismprogrammet 3 4 0 1 8
IN Industritekniska programmet 2 3 3 1 9
NB Naturbruksprogrammet 0 2 0 0 2
RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet 2 3 0 2 7
VF VVS- och fastighetsprogrammet 1 3 1 1 6
VO Vård- och omsorgsprogrammet 1 6 2 2 11
EK Ekonomiprogrammet 1 6 1 2 10
TE Teknikprogrammet 1 7 1 2 11
IM Introduktionsprogram 1 9 1 3 14
Skolverksamheten förändras och därmed behovet av yrkeslärare och handledare. I enkäten ställdes därför en fråga om nya program var på väg att införas på skolan.4 I resultaten finner vi ingen syste-matisk bild, utan det är spridda förändringar.
Exempel på svar:
Fordons- och transportprogrammet, vilket hittills bedrivits inom ”lärlingsförsöket” Hotell- och turism (vi har ej haft hotelldelen på nuvarande HR)
Ja, programprofilerna på el och energi och industritekniska programmet och VVS och fastig-hetstekniska programmet ändras
Ja, Barn- och fritidsprogrammet
Vi är ju en nystartad skola så att förändring ligger ju sakens natur, men det som är nytt till just läsåret 2011/12 är Turismprogrammet och det Estetiska programmet
Huvudsyftet med enkäten är att fokusera på rekryterings-, utbildnings- och utvecklingsfrågor vad gäller yrkeslärare och handledare. I en öppen fråga där man kunde beskriva behovet av
3
Enkätfråga B1. Vilket är det planerade utbudet av program som planeras starta hösten 2011 t.o.m. våren 2013 vid er skola? Markera aktuellt program.
4
3
petens under den kommande treårsperioden fann vi, efter tolkning av svaren, att en majoritet för-väntar sig ett ökande behov.5
Tabell 3. Förväntad förändring av behov av utbildarkompetens. Antal enkätsvar.
Förväntad förändring Fyrbodal GR Sjuhärad Skaraborg Summa
Ökande 6 12 3 1 22 Oförändrat 1 1 0 0 2 Minskande 0 0 0 0 0 Vet ej 1 1 1 1 4 Annat 0 1 1 0 2 Totalt 8 15 5 2 30
Vissa svar ger vid handen att det är ett generellt behov som rör alla yrkesämnen på skolan. Andra pekar på tydliggörandet av yrkesprofiler och skillnader mellan kompetenser för yrkeslärare respek-tive handledare. Behoven kan också vara relaterade till lokala förändringar av programutbudet och samverkan med andra skolor. Andra beskrivningar pekar på förestående pensionsavgångar. Exempel på svar:
Behov av yrkeslärare på programmen FT, BA, VF, EE, totalt 6 - 8 lärare
Behovet av handledarutbildning ökar. Framtida behov av lärare inom vård och omsorg. Läraren blir mer specialist på sitt område. Handledarens roll måste stärkas med fortbildning Möjligtvis kommer behovet av handledare att öka om lärlingsutbildning och PRIV blir aktuellt. Osäkert i dagsläget eftersom vi inte vet hur sökbilden kommer att se ut. Vi kommer förmodlig-en att samarbeta med förmodlig-en annan gymnasieskola för att dela på viss kompetförmodlig-ens.
Pensionsavgångar inom HA kan aktualisera nyrekrytering inom både handel och administration Rekryterar för närvarande lärare inom vård o omsorg. Det är svårt att i dagsläget rekrytera lä-rare inom vård o omsorg. Vi står inför ett generationsskifte och det verkar bli brist på lärar inom detta område.
Svårt att säga i dagsläget. Det är dock generellt sett alltid svårt att rekrytera lärare till yrkes-program, framför allt inom traditionellt mansdominerade yrken som bygg, el mm.
Såväl FFG som Sjöfartsgymnasiet kräver ökat behov av yrkeslärare, gärna med pedagogisk vi-dareutbildning.
Vi kommer att behöva anställa en lärare till FT p g a att programmet startas
Vi kommer att behöva ytterligare en lärare inom Hantverksprogrammet med inriktning Stylist. Den personen bör gärna ha en bakgrund som hudterapeut och täcka ytterligare ett kompe-tensområde inom stylist-sfären. Vi ser naturligtvis gärna att personen i fråga har en lärarbehö-righet, även om detta är svårt att hitta inom just det området. Vi kommer dessutom att be-höva rekrytera två yrkeslärare till vårt estetiska program. Vi har två profiler; dels Modedesign och dels inredning/arkitektur. Detta innebär att vi kommer att söka efter personer med den ty-pen av yrkeskunskaper i kombination med en lärarbehörighet.
Ökat behov av utbildning av handledare. Möjligen behov av rekrytering av lärare för hotell- och turism.
PARTNERS OCH SAMVERKAN
De yrkesinriktade programmen är beroende av partners och utan vilkas engagerade medverkan det är svårt att genomföra utbildningen med kvalitet. I detta enkätavsnitt önskade vi synliggöra skolans
5 Enkätfråga B3. På vilka sätt förväntas behovet av utbildarkompetens (yrkeslärare, handledare m.fl) att för-ändras under den kommande treårsperioden?
4
samarbete med arbetslivet. Den första frågan fokuserade skolans allra viktigaste partners.6 I resulta-ten beskrivs en stor bredd av samarbetspartners och det har inte varit möjligt att svara utifrån for-muleringen ”skolans allra viktigaste partners”. Vår tolkning är att alla samarbetspartners är lika vik-tiga för skolan.
Exempel på svar:
Bygg, hotell/konferens, el samt handel. Tillkommer gör fritid/barnomsorg/pedagogik där kommunen är huvudman för branschen
Då vi är en stor skola med i princip alla program så är det alltför omfattande att lista alla dessa här. Generellt är det dock så att vi i första hand har de viktigaste kontakterna med lokala före-tag i form av APU och övrigt utbyte. Detta är en betydligt viktigare del än stora branschorgani-sationer mm då dessa hamnar för långt i från vår dagliga verksamhet.
Fackliga och bransch organisationer inom skolans utbud av yrkesprogram är mkt viktiga sam-arbetspartners för skolan. Kan ej ange alla dessa branscher, skulle bli alldeles för omfattande. Men som sammanfattning kan anges, Fordonsbranschen, Byggbranschen, Elbranschen Livsme-delsbranschen, Handels, kommuner osv.
Hantverksprogrammets finsnickeri/båtbyggarinriktning fordrar förstås ett nära samarbete med fritidsbåtsbranschen i form av tillverknings-, och reparationsvarv samt med eftermarknaden i form av marinor och liknande. Även några övriga entreprenörer i möbel- eller finssnickarbran-schen har vi visst samarbete med.
Inom Hantverksprogrammet har vi ett samarbete via vår nuvarande lärare som alltjämt är yr-kesaktiv vid sidan av sin tjänst hos oss. Det handlar här främst om mindre företag inom make-up/stylist/klädbranschen.
Samtliga företag där vi idag har elever är viktiga för oss. Detta innefattar allt från lokala hant-verkare på Tjörn till stora nationella rederier som Transatlantic.
Vi samarbetar med en rad småföretagare, främst inom byggbranschen och fordonsbranschen.
I en uppföljande enkätfråga hade de svarande möjlighet att förtydliga sig.7 Många väljer att neutralt beskriva verksamhet med yrkesråd mm. Det finns också positiva omdömen om samarbetet med före-tag och kommun. Det framkommer även att svarande uppfattar svårigheter att upprätta hålla god kvalitet i samarbetet med arbetslivet.
Exempel på svar:
Bra samverkan med elbranschen
Det är tyvärr svårt att få in representanter från näringslivet till skolan för yrkesråd. Detta ef-tersom båda programmen tillhanda håller tjänster och service och dessutom ofta har svårt att sätta in vikarier för personal som skulle kunnat komma till yrkesråd. Våra besök hos elever som har APU/ APL kan också bara ske vid vissa tider för att inte störa verksamheten MEN när vi möts så har vi goda och givande samtal!!
Det är väldigt skiftande. Vissa är väldigt engagerade, andra inte. Överlag är det svårt att få ar-betslivet att binda upp sig till vissa åtaganden. Allt för många är endast intresserade av samar-bete när det passar dem.
Samverkan fungerar i stort sett bra, det finns dock en del branschorganisationer som är skep-tiska till lärlingsutbildning.
Samverkan kommer sannolikt att bli än viktigare, inte minst i de programråd som kommer att bildas under våren. Idag har vi programråd inom OP och FP.
6
Enkätfråga C1. Vilka branscher/organisationer/företag anser ni är skolans allra viktigaste partners? Ange organisationernas/företagens namn samt aktuellt program:
7
5
Samverkan med arbetslivet är en grundförutsättning för hela vårt utbildningskoncept.
Samverkan med arbetslivet är mycket undermålig. Det är få företag som kommer till våra pro-gramråd. Däremot fungerar kontakterna mycket bra när det gäller praktikplatser åt våra ele-ver.
Samverkan måste stärkas. Handledarna få ökad utbildning och ansvaret för yrkesutbildningar-na måste i högre grad än idag delas mellan skola och arbetsliv.
Samverkan är viktig och upprätthålls mellan lärare och arbetsplatschefer på olika företag i olika branscher. Samverkan sker också via programråd (fackliga företrädare, branschföreträ-dare och företräbranschföreträ-dare från huvudman och verksamhet träffas).
Samverkar med kommunens vårdinrättningar samt Södra Älvsborgs sjukhus SÄS
Svårt att få till träffar med Yrkesråd. Småföretagare har svårt att komma ifrån sin verksamhet. Är en viktig bit av utbildningen, vi har utbildade handledare ute på företagen och har utökad praktik tid.
TILLGÅNG TILL YRKESLÄRARE
I nästa enkätavsnitt efterfrågades tillgången till pedagogiskt utbildade yrkeslärare och yrkesskickliga handledare. Det var flervalsfrågor där man kunde kryssa för fasta svarsalternativ.8 Med uttrycket ”pedagogiskt utbildade” avsågs lärarexamen eller motsvarande.
Tabell 4. Tillgång till pedagogiskt utbildade yrkeslärare. Antal enkätsvar.
Tillfredsställande tillgång Fyrbodal GR Sjuhärad Skaraborg Summa
Ja 1 0 1 0 2
Nej 5 12 4 2 23
Vet ej 2 3 0 0 5
Totalt 8 15 5 2 30
En majoritet finner att tillgången till pedagogiskt utbildade yrkeslärare inte är tillfredsställande. Där-emot är bilden totalt sett inte lika negativ vad gäller tillgång till handledare under den närmaste treårsperioden.9
Tabell 5. Tillgången till handledare. Antal enkätsvar.
Tillfredsställande tillgång Fyrbodal GR Sjuhärad Skaraborg Summa
Ja 0 5 2 1 8
Nej 6 7 2 0 15
Vet ej 2 3 0 1 6
Totalt 8 15 4 2 29
I svaren från Fyrbodal framkommer emellertid att man även vad gäller handledare ser att tillgången är otillfredsställande.
Enkäten gav de svarande möjlighet att precisera de yrkesämnen där behov av lärare och handledare finns genom att relaterade det till studievägarna i gymnasieskolan.10 Det fanns fasta svarsalternativ att kryssa i enkäten. Då studievägarna är många, är det mindre lämpligt att redogöra för svaren i detta sammanhang.
8
Enkätfråga D1. Ser tillgången till pedagogiskt utbildade yrkeslärare tillfredsställande ut under den närmaste treårsperioden?
9
Enkätfråga D2. Ser tillgången till handledare tillfredsställande ut under den närmaste treårsperioden? 10
Enkätfråga D3. Vilket är behovet av rekrytering av yrkeslärare till er skola under de tre närmaste åren rela-terat till studievägarna i den nya gymnasieskolan. Markera om minst en yrkeslärare ska rekryteras. Samma lärare kan behövas för flera studievägar.
6
I en uppföljande fråga gav tillfälle att kommentera tillgången till yrkeslärare i en öppen fråga.11 Sva-ren tar upp vissa akuta bristområden relaterat till yrkesämnen och branscher samt tankar om orsaker till varför tillgången är dålig, bl.a. löneläge, pensionsavgångar och yrkeslärarutbildningens omfattning som utgör hinder för rekrytering.
Exempel på svar:
Det råder en stor brist på yrkeslärare inom alla branscher, mest akut VVS/energi och byggyr-ken.
HA kommer troligen att behöva rekrytera yrkeslärare inom 2-3 år på grund av pensionsav-gångar. Hittills har det varit möjligt, men vi har också haft lärare som läst in den pedagogiska behörigheten medan de jobbat hos oss. Det verkar dock som att det nu är svårt att få behöriga lärare, jag har sökt lärare för sjukvikariat under hösten och inte fått sökande.
Rekrytering av behöriga yrkeslärare är svårt, oftast får man som skola kosta på dom en behö-righetsgivande utbildning.
Åldern på yrkeslärarna är hög och svårigheterna med yrkesexamen för att bli behörig lärare har varit en tröskel. Man behöver en förenklad form på utbildningen att bli behörig lärare inom yrkesämnena.
BEHOV ATT UTBILDA YRKESLÄRARE
I nästa enkätavsnitt ställdes frågor om behov av kompetensutveckling av vikarierande eller anställda lärare i yrkesämnen.12 Tabellen nedan ger en översiktlig bild av läget och visar att det även för perso-nal som finns på skolan idag finns behov av pedagogisk utbildning.
Tabell 6. Behov av pedagogisk utbildning för anställda. Antal enkätsvar.
Behov av pedagogisk utbildning Fyrbodal GR Sjuhärad Skaraborg Summa
Ja, för en person 2 4 0 0 6
Ja, för flera personer 2 5 2 1 10
Nej 2 5 0 0 7
Annat 2 1 3 1 7
Totalt 8 15 5 2 30
Frågan är då vilka utbildningsanordnare inom högre utbildning som de svarande anser särskilt intres-sant att fördjupa samarbetet med för att åtgärda situationen.13
11 Enkätfråga D4. Kommentarer om tillgång till yrkeslärare? 12
Enkätfråga E1. Finns yrkeslärare/handledare på skolan idag som skulle behöva pedagogisk utbildning och i så fall inom vilket/vilka yrkesämnen? Ange respektive yrkesämne och antalet personer.
13 Enkätfråga E2. Finns intresse från skolan att etablera ett fördjupat samarbete med någon/några av de väst-svenska högskolorna i syfte att rekrytera pedagogiskt utbildade yrkeslärare till skolan?
7
Tabell 7. Syn på fördjupat samarbete med högskolorna. Antal enkätsvar.
Intresse för fördjupat samarbete Fyrbodal GR Sjuhärad Skaraborg Summa
Ja, men ingen särskild högskola 2 2 3 0 7
Ja, särskilt GU 0 3 0 0 3
Ja, särskilt GU, HB och KAU 0 0 1 0 1
Ja, särskilt GU, HV och KAU 1 0 0 0 1
Ja, särskilt GU och KAU 0 1 0 0 1
Ja, särskilt HB 0 0 1 0 1
Ja, särskilt HV 1 0 0 0 1
Ja, särskilt KAU 2 0 0 1 3
Nej 0 6 0 0 6
Vet ej 1 3 0 0 4
Vi har redan ett nära samarbete med … 1 0 0 1 2
Totalt 8 15 5 2 30
Vår tolkning är att man vanligen är öppen för samarbete oavsett högskola, men att det också finns de som finner intresse för ett fördjupat samarbete med vissa utpekade högskolor.
Även i detta avsnitt fanns möjlighet att kommentera svaren.14 Några pekar på problem med nuva-rande antagning till yrkeslärarutbildning och att högskolan kan leda till att yrkeskompetenta inte kan rekryteras till lärarutbildningen. Andra tar upp värdet av en kvalificerad yrkeslärarutbildning och hur det kommer till uttryck i yrkeslärares arbete med bedömning och betygssättning.
Exempel på svar: Antagningskraven är helt fel för yrkeskunniga personer, därför saknas det
yrkeslä-rare. Det finns duktiga yrkesmänniskor som är goda pedagoger men de är obehöriga pga att de inte tar sig in på högskolan.
Den nya utbildningen (den korta varianten) för yrkeslärare är ett måste för att vi ska kunna re-krytera i framtiden och få yrkesmänniskor intresserade att välja denna yrkesbana.
Det är enormt viktigt som ett led i att professionalisera utbildningen. Man märker stor skillnad mellan behöriga och obehöriga, inte minst i frågor som rör bedömning och betygsättning. Svårigheten med att få rätt kompetens inom yrket är att de som är duktiga yrkesmän/kvinnor inte vill ta klivet ner i lön. De som söker behöver en stor yrkesvana för att kunna motsvara de högre kraven på yrket för yrkesexamen som eleverna skall inneha när de söker till arbetslivet Våra yrkeslärare är utbildade och den som inte har lärarexamen håller på att skaffa sig den. I framtiden kan det framförallt bli svårt att få tag i utbildade lärare inom el-branschen. Vi ser positivt på samarbete med högskola/universitet och behovet kommer förmodligen att uppstå inom ett par år.
FÖRHÅLLANDEN SOM PÅVERKAR VERKSAMHETEN
Flera förhållanden kan inverka på skolans verksamhet under de närmaste tre åren. Det kan handla om avnämarnas efterfrågan av utbildade. Förändringar av de tekniska och ekonomiska resurserna som enheten disponerar, efterfrågan på program och kurser eller andra förändringar kan påverka verksamheten vid enheten. I enkäten ställde vi frågor utifrån tre perspektiv om vilka förhållanden som särskilt borde uppmärksammas.
14
8
Det första perspektivet var förändringar på arbetsmarknaden. 15 Svaren handlar bl.a. om konjunktur-svängningar, bransch-/verksamhetsrelaterade förändringar samt mättnad beroende på ”överpro-duktion” av utbildade inom vissa områden.
Exempel på svar:
En "överproduktion" av stylister med gymnasieexamen.
Minskningen av barnskötare inom förskolan kan påverka skolans inriktningar på Barn- och Fri-tidsprogrammet
Strukturella förändringar för svensk handelssjöfart kan påverka våra utbildningar till ma-tros/motorman
Vi kommer att fortsätta med enbart Process utbildning. Behov finns på arbetsmarknaden av processoperatörer.
Vår tillgång till praktikplatser inom byggsektorn är mycket konjunkturkänslig
Växlande konjunktur kan avspegla sig i intresset för vissa program t.ex fordon och bygg. Tro-ligt ökat behov av vårdpersonal kan påverka.
Det andra perspektivet gällde tillgängliga ekonomiska resurser för skolan.16 Dessa svar är i vanligen relaterade till storleken på elevkullarna framöver. Ett svar tar upp skolans förhållningssätt till kom-mande investeringar i maskiner och fordon.
Exempel på svar:
Elevkullarna minskar så även de ekonomiska resurserna. Det kan innebära att inte alla pro-gram eller inriktningar kan starta.
Minskade elevkullar kommer förmodligen medföra att utbudet minskar. Neddragningen av elevpengen påverkar kraftigt vilket utbud vi kan ha
Vi kommer inte att får gymnasieskolor som kan starta/fortsätta med att investera i maskiner och fordon som är stor kostnad för utbildningen. Det kommer att behövas mycket mer kontak-ter med branschen och flexibilitet hos utbildaren för att kunna få det hela att fungera.
Vi är helt avhängiga av hur den framtida elevtillströmningen ser ut.
Det tredje perspektivet tog upp frågan om framtida rekrytering av elever.17 Man talar här om en framtida minskning, om den hårdnande konkurrensen, bl.a. relaterat till etablering av friskolor och behovet av bättre ”marknadsföring” gentemot grundskolan.
Exempel på svar:
Bättre markandsförning till åk 9 och ev till åk 8 kommer att behövas eftersom årskullarna minskar drastiskt.
De årskullar som de närmaste åren skall börja i gymnasieskolan är mindre än de som de sen-aste åren gått i gymnasieskolan. Detta kan medföra färre sökande till de utbildningar som finns. Vi är mest bekymrade över rekryteringen till IN som redan idag är svag.
Demografiska förändringar gör att söktrycket på antalet utbildningsplatser minskar vilket troli-gen kommer få betydelser för vårt programutbud.
Det minskade antalet elever kommer att märkas på de utbildningar där man inte får jobb efter utbildningen. Samma sak gäller för friskolorna. Det gäller att man får kvalitet i de kurser man erbjuder och att elever och personal trivs.
15
Enkätfråga F1. Förändringar på arbetsmarknaden av utbildade elever som under de tre kommande åren förväntas inverka på skolans utbud av program och kurser?
16
Enkätfråga F2. Förändringar av ekonomiska resurser som under de tre kommande åren förväntas inverka på skolans utbud av program och kurser?
17 Enkätfråga F3. Förändringar av rekrytering av elever/studenter som under de tre kommande åren förväntas inverka på skolans utbud av program och kurser?
9
Elevkullarna minska med 15-20% fram till 2015 samtidigt som fler gymnasieplatser blir till-gängliga genom friskoleetableringar vilket givetvis kan inverka negativt på skolans utbud av program.
Konkurrens med fristående gymnasier kan påverka söktrycket negativt för oss
Även här kunde man komplettera sitt svar. 18 Några svarande pekar på begränsningar vad gäller upp-tagningsområde samt förändringar i kommunen.
Exempel på svar:
Allt för stort utbud av samma program och kurser inom ett snävt upptagningsområde. Man måste bli bättre på att samverka mellan kommunerna, det är för dyra utbildningar, lokaler och för få företag som kan ta emot våra elever.
Branschernas ekonomiska läge, konjunkturen påverkar elevernas val till programmen. Möjlig expansion av kommunen
Skolans utbud av program kopplat till kommunens ekonomi.
Troligen kommer ett kommunalförbund avseende de frivilliga skolformerna att bildas mellan Trollhättan och Vänersborg.
Vi har kunnat konstatera att våra elever de senaste åren kräver mer resurser för att kunna klara sina teoretiska studier. Detta ställer krav på ökad lärartäthet och ökad pedagogisk insikt hos den undervisande personalen.
FÖRSLAG TILL UTVECKLING
Det avslutande enkätavsnittet tar upp förslag till förändringar vad gäller framtidens yrkesutbildningar och sätten att utbilda och rekrytera yrkeslärare. 19,20 Det finns inte få förslag som inkommit på den avslutande delen.
Exempel på svar avseende framtidens yrkesutbildningar:
Att få företagare att förstå att det tar tid att utbilda kompetent arbetskraft. Det finns ingen ut-bildning som går snabbt. (på några månader) Ibland tänker de inte längre.
Införande av en dator per elev, ger nya möjligheter och förutsättningar. Vidare bör uppmärk-sammas och beaktas i framtidens yrkesutbildningar, att man måste trycka mycket hårdare på samverkan mellan olika skolor för att hitta samordningsvinster. Arbeta mer aktivt med att få branschparterna mer delaktiga i utbildningarna, inga direkta nyheter men här finns mycket att hämta.
Samverkan, mobilitet, lyhördhet, kunna erbjuda personal till varandra i stället för uppsägningar och tappad kompetens. Ett närmare samarbete med företagen, ställa lite mer krav på lärlings-anställningar.
Skapa medel t.ex. ur fonder för att hålla en studerande i 40-årsåldern ekonomisk flytande, Er-bjud validering och flexibelt antagningsförfarande
18 Enkätfråga F4. Andra förändringar som har lokala orsaker? 19
Enkätfråga G1. Välkommen att lämna förslag till innovativa sätt att bygga framtidens yrkesutbildning och som VG-regionen bör uppmärksamma.
20 Enkätfråga G2. Välkommen att lämna förslag till innovativa sätt att utbilda och rekrytera yrkeslräare, förslag som VG-regionen bör uppmärksamma.
10
Exempel på svar avseende utbildning och rekrytering av yrkeslärare:
De som skall utbilda yrkeslärare inom området AUO bör få möjlighet att se hur utbildningen ser ut idag på ett relevant Yrkesprogram. De verkar idag inte förstå vad det innebär att vara yrkes-lärare.
Ge möjlighet till yrkesaktiva att pröva på att jobba som lärare med ekonomisk ersättning. Samverkan med företag som kan i konjunkturen utbilda handledare som senare kan försätta att bli lärare, en karriärstege för de som duktiga med människor. Samverkan med gymnasie-skola företag och höggymnasie-skola måste bli bättre.
Skapa ekonomiska incitament under deras utbildningstid. Jag har t.ex. själv en bror som är en mycket kompetent elektriker och som har ett stort intresse av att utbilda sig till lärare inom det området. Dock sitter han med familj (fru och två barn) och en villa med lån. Han har inte råd att börja utbilda sig nu trots att jag är rätt säker på att han skulle vara en utmärkt lärare. Universiteten måste visa på kopplingar till yrkesutbildning i forskning, pedagogiska metoder, direkt information mm vänd direkt mot skolorna med yrkesutbildning.
Exempel på svar:
Alltid viktigt att skapa kontaktytor inom yrkesutbildning såväl mellan anordnare som industri. Teknik College arbetet bör utvecklas och stärkas inom ramen för VG-regionen. Även möjlighet-er till LEAN m.m. bör beaktas.
Det är svårt att kombinera studier och arbete för den enskilde läraren. Eftersom en stor del av fortbildningen blir av pedagogisk art, vore det önskvärt med utvecklade distansformer, varför inte med telebild-teknik. Vi har dessa möjligheter - har NI?
Har ingen lösning på utbildningsbehovet, men vill betona vikten av att yrkeslärare utbildas inom yrkesteori och pedagogik/didaktik. När nu staten har gjort undantag från legitimerings-kravet för bl.a. yrkeslärare kar det bli så att allt färre yrkeslärare väljer att högskoleutbilda sig. Mobilitet, vi måste kunna vara med på banan på ett annat sätt än idag. Idag slås vi om APU platserna i regionen på samma företag, hur skall det bli om vi nu skall lägga mer utbildning på företagen i lärlingsutbildningen?
11
BILAGA 1
Enkätfrågor
A. BAKGRUNDSINFORMATION B. VERKSAMHET VID SKOLAN
Vilket är det planerade utbudet av program som planeras starta hösten 2011 t.o.m. våren 2013 vid er skola?
B1. Markera aktuella program
B2. Införs program som förändrar skolans profil? I så fall vilket/vilka program?
B3. På vilka sätt förväntas behovet av utbildarkompetens (yrkeslärare, handledare m.fl) att för-ändras under den kommande treårsperioden?
C. PARTNERS OCH SAMVERKAN
De yrkesinriktade programmen är beroende av partners och utan vilkas engagerade medverkan det är svårt att genomföra utbildningen med kvalitet.
C1. Vilka branscher/organisationer/företag anser ni är skolans allra viktigaste partners? Ange or-ganisationernas/företagens namn samt aktuellt program:
C2. Kommentarer om samverkan med arbetslivet?
D. TILLGÅNG TILL YRKESLÄRARE
Här följer några frågor om tillgången till pedagogiskt utbildade yrkeslärare och yrkesskickliga handledare.
D1. Ser tillgången till pedagogiskt utbildade yrkeslärare tillfredsställande ut under den närmaste treårsperioden? (Med ”pedagogiskt utbildade” avses lärarexamen eller motsvarande.) D2. Ser tillgången till handledare tillfredsställande ut under den närmaste treårsperioden? D3. Vilket är behovet av rekrytering av yrkeslärare till er skola under de tre närmaste åren
relate-rat till studievägarna i den nya gymnasieskolan. Markera om minst en yrkeslärare ska rekryt-eras. Samma lärare kan behövas för flera studievägar.
D4. Kommentarer om tillgång till yrkeslärare?
E. BEHOV ATT UTBILDA YRKESLÄRARE
Här följer några frågor om tillgången till pedagogiskt utbildade yrkeslärare.
E1. Finns yrkeslärare/handledare på skolan idag som skulle behöva pedagogisk utbildning och i så fall inom vilket/vilka yrkesämnen? Ange respektive yrkesämne och antalet personer. E2. Finns intresse från skolan att etablera ett fördjupat samarbete med någon/några av de
väst-svenska högskolorna i syfte att rekrytera pedagogiskt utbildade yrkeslärare till skolan? E3. Kommentarer om behov att utbilda yrkeslärare?
12
F. FÖRHÅLLANDEN SOM PÅVERKAR VERKSAMHETEN
Flera förhållanden kan inverka på skolans verksamhet under de närmaste tre åren. Det kan handla om avnämarnas efterfrågan av utbildade. Förändringar av de tekniska och ekonomiska resurserna som enheten disponerar, efterfrågan på program och kurser eller andra förändringar kan påverka verksamheten vid enheten. Vilka förhållanden bör särskilt uppmärksammas?
F1. Förändringar på arbetsmarknaden av utbildade elever som under de tre kommande åren för-väntas inverka på skolans utbud av program och kurser?
F2. Förändringar av ekonomiska resurser som under de tre kommande åren förväntas inverka på skolans utbud av program och kurser?
F3. Förändringar av rekrytering av elever/studenter som under de tre kommande åren förväntas inverka på skolans utbud av program och kurser?
F4. Andra förändringar som har lokala orsaker?
G. FÖRSLAG TILL UTVECKLING
G1. Välkommen att lämna förslag till innovativa sätt att bygga framtidens yrkesutbildning och som VG-regionen bör uppmärksamma.
G2. Välkommen att lämna förslag till innovativa sätt att utbilda och rekrytera yrkeslräare, förslag som VG-regionen bör uppmärksamma.
